PM
ÅF-Infrastructure AB, Grafiska vägen 2, Box 1551, 412 63 Sverige Telefon +46 10 505 00 00, Säte i Stockholm, www.afconsult.com Org.nr 556185-2103, VAT nr SE556185210301
Handläggare
Camilla Olsson Mottagare Falkenbergs kommun
Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Cecilia Emanuelsson
311 80 Falkenberg
Telefon
+46 10 505 07 93
Mobil
+46 72 702 38 86
E-post
Camilla.m.olsson@afconsult.com
Datum
2018-01-18
Projekt-ID
743501
Översiktlig historisk inventering samt
förslag på provtagningsplan för fastigheten Hjortsberg 3:32 i Falkenbergs kommun.
1 Inledning och syfte
På uppdrag av Falkenbergs kommun har ÅF-Infrastructure AB (ÅF) utfört en översiktlig historisk inventering på fastigheten Hjortsberg 3:32. Resultatet av nu utförd
inventering har utgjort underlag för upprättande av ett förslag till provtagningsplan inför en översiktlig miljöteknisk undersökning.
Syftet med den översiktliga historiska inventeringen samt den översiktliga miljötekniska undersökningen är att inför kommande exploatering av aktuellt planområde utreda huruvida markförorening (av jord och/eller grundvatten) förekommer inom aktuellt område. Resultaten kan därefter ligga till grund för eventuella åtgärder/rekommendationer som kan komma att krävas i det fortsatta planarbetet och kommande entreprenad.
2 Områdesbeskrivning
2.1 Allmänt
Fastigheten Hjortsberg 3:32 upptas till största del av befintliga byggnader
(vandrarhem m.m.), asfaltsklädda vägar samt barmark och upptar en area av 5 240 m2. Generellt i närområdet återfinns bostadshus väster om aktuellt område och en ridanläggning i sydlig riktning. Det aktuella området avgränsas av Nabolagets väg i väst.
I Figur 1 återges en översiktskarta över aktuellt område i Falkenberg och i Figur 2 en flygbild mellan åren 2011-2014.
PM
Figur 1. Översiktbild över aktuellt planområde (röd streckad cirkel). Källa:
Samhällsbyggnadsavdelningen på Falkenbergs kommun.
Figur 2. Flygfoto över Falkenberg. Röd markering visar läge för aktuellt undersökningsområde.
Källa: © Lantmäteriet Medgivande R50086180_180001.
PM
2.2 Geologi och hydrogeologi
Enligt SGU:s kartdatabas utgörs jordarten inom aktuellt område av postglacial sand (mindre vita prickar med orange bakgrundsfärg), se Figur 3. I närheten återfinns även flygsand (blå och vågiga sträck).
Figur 3. Utdrag från SGU: s jordartskarta. Aktuellt undersökningsområde är ungefärligt markerat med svart cirkel. Källa: SGU.
Genomsläppligheten på aktuell fastighet bedöms av SGU vara hög. Postglacial sand innebär generellt stora spridningsförutsättningar och förorening kan även spridas i eventuella fyllnadsmassor eller antropogent (mänskligt) skapade spridningsvägar såsom ledningsgravar m.m. Uttagsmöjligheterna av grundvatten från berggrunden är mindre goda (<600l/h).
Enligt SGU:s brunnsarkiv återfinns inte några brunnar på aktuellt planområde, se Figur 4. Det kan dock inte uteslutas att äldre brunnar som inte finns med i brunnsarkivet ändå kan återfinnas i närområdet. Djupborrade energibrunnar (värme/kyla), finns dock registrerade på grannfastigheter i närområdet. På grannfastigheten Schäfern 4 nordväst om nu aktuellt undersökningsområde, innehar energibrunnen ett totaldjup av 100 m varav djup till berg (jorddjupet) ca 15. På grannfastigheten Grävlingen 4, nordöst om nu aktuellt undersökningsområde återfinns en energibrunn med totaldjup 160 meter varav djup till berg (jorddjupet) är 46 meter och med ett påträffat
grundvattendjup på 3 meter under markytan (m.u.my.).
För placering av ovan nämnda energibrunnar, se röda cirklar i Figur 4.
Ca 200 meter söder om området ligger Kvicksandsbäcken. Denna leder ut till Skrea strand. Strömningsriktningen på aktuell fastighet bedöms vara i syd- till sydvästlig mot Kvicksandsbäcken eller Skrea strand. Detta är inte inrett i detalj och lokal variationer kan förekomma.
PM
Figur 4. Utdrag från SGU: s karta över brunnar. Aktuellt undersökningsområde är ungefärligt markerat med svart cirkel och nämnda energibrunnar med röd cirkel. Källa: SGU.
3 Översiktlig historisk inventering
3.1 Syfte
Syftet med den översiktliga historiska inventeringen har varit att utreda huruvida potentiellt miljöstörande verksamheter har bedrivits på eller i närheten av aktuellt undersökningsområde. Bakgrundsinformation av detta slag kan belysa en eventuell föreliggande föroreningssituation, vilket är styrande för vilka analyser som bör genomföras på uttagna prover samt placering av provtagningspunkter. Resultatet har legat till grund för upprättande av ett förslag till provtagningsplan.
3.2 Underlag
Det underlagsmaterial som har legat till grund för genomförd översiktlig historisk inventering är:
Historiska ortofoton från årtalen 1950, 1959, 1963, 1969, 1976 och 1980, Lantmäteriet.
Utdrag ur fastighetsregistret, Lantmäteriet, inhämtat 2018-01-05.
Länsstyrelsens EBH-stöd; MIFO inventering, inhämtat 2018-01-09.
Historiska situationsplaner inhämtade ifrån Falkenbergs kommun.
Platsbesök, genomförd av ÅF 2018-01-11.
3.3 Resultat
3.3.1 Historiska flygfoton
Det framkommer i information från Lantmäteriet att huvudbyggnaden byggdes 1930.
Det äldsta flygfotot som Lantmäteriet har är dock från 1950 och återges i Figur 5. I figuren syns nuvarande bostadsbyggnad, en ladugård öster om denna samt en mindre byggnad nordväst om ladugården (se röd pil). Dessa byggnader återges även på situationritningar från 1943 där gården går under namnet Rävgården. Även en mindre
PM
byggnad återfinns sydöst om ladugården, se svart pil. I fotot återges även vita avlånga tak, vilket tros vara längor med minkburar. Dessa finns på den norra delen av
fastigheten.
Figur 5. Flygfoto över aktuellt undersökningsområde från 1950. Källa: © Lantmäteriet Medgivande R50086180_180001.
I Figur 6 återfinns ett flygfoton från 1959 över aktuellt område. Vid denna tidpunkt har man tagit bort alla förutom en av de avlånga längorna som legat på den norra delen av fastigheten. I de nordöstra delarna så har man nu utökat antalet längor samt uppfört en tillbyggnad på ladugårdens nordöstra sida, se svart pil. I tillbyggnaden ska det enligt situationritningar från 1943 finnas ett kylrum samt ett slaktrum medan det i ladugårdens huvudbyggnad återfanns en lada, förråd och både svin- och hönsrum.
Tillbyggnationen övergår till att innehålla rävkök, frysrum och garage för två bilar i situationritningar från 1956. Den mindre byggnaden (röd pil) i figur 5 har tagits bort och istället syns en ny byggnad strax nordöst om ladugården, se röd pil i Figur 6.
I övrigt så har aktiviteten utökats i det plana området öster om ladugården, se de mindre fyrkanterna som utmarkerats med vit pil i Figur 6.
PM
Figur 6. Flygfoto över aktuellt undersökningsområde från 1959. Nordväst om minkfarmen har en bebyggelse av vad som tycks vara ännu en minkfarm. Källa: © Lantmäteriet Medgivande R50086180_180001.
I Figur 7 återfinns flygfoton från 1963 över aktuellt område. På flygfotot syns en bebyggelse av vad som liknar vara ännu en minkfarm nordväst om aktuellt område, se vit cirkel i figuren. Vid denna tidpunkt har man utökat antalet avlånga längor strax öster om den mindre byggnaden framför ladugården, se vit pil. Man har även tagit bort den mindre byggnaden som fanns nordost om bostadsbyggnaden.
PM
Figur 7. Flygfoto över aktuellt undersökningsområde från 1963. Nordväst om minkfarmen har en bebyggelse av vad som tycks vara ännu en minkfarm. Källa: © Lantmäteriet Medgivande R50086180_180001.
I Figur 8 återges ett flygfoto från 1969 över aktuellt område. Vid denna tidpunkt har aktuellt område utökat antalet längor med minkburar med ytterligare två stycken precis öster om den mindre byggnaden framför ladugården. Minkfarmen nordväst om aktuellt område har utökat i storlek. Diverse upplag och mindre byggnader återfinns öster om ladugården i flygfotot.
Figur 8. Flygfoto från 1969 över aktuellt undersökningsområde och tillbyggnationen har markerats med svart pil. Källa: © Lantmäteriet Medgivande R50086180_180001.
PM
I Figur 9 återges ett flygfoto från 1976 över aktuellt område. Vid denna tidpunkt har avveckling av verksamheten påbörjats och minkfarmen nordväst om aktuellt område har helt avvecklats och ersatts med bostäder.
Figur 9. Flygfoto från 1976 över aktuellt undersökningsområde (röd cirkel). Källa: Lantmäteriets medgivande R50103251_170001.
I Figur 10 återges ett flygfoto från 1980 över aktuellt område. Vid denna tidpunkt har avveckling av verksamheten skett helt och det är endast huvudbyggnaderna som står kvar och området ser i stort sett ut som idag.
PM
Figur 10. Flygfoto från 1980 över aktuellt undersökningsområde (röd cirkel). Källa:
Lantmäteriets medgivande R50103251_170001.
3.3.2 Platsbesök den 11 januari 2018
I Figur 11 återges ett nutida foto över området, där det utifrån de historiska flygfotona konstaterats att det tidigare återfanns en verksamhet i from av minkfarm mellan åren 1959 och 1976. I området stod då längor av minkburar uppradade. Till vänster i bild syns den mindre byggnaden framför ladugården. Inget avvikande noterades i detta område.
I Figur 12 återges ett foto över det tidigare plana området öster om ladugården. I detta område har det tidigare stått mindre byggnader och vad som liknat vara burar och ev. upplagsplats. Idag återfinns björkar i området med gräsmatta och sandlåda. I området vid björkarna noterades att marken var övermättad med vatten.
I Figur 13 återges ett foto över byggnad strax norr om bostadshuset. Denna byggnad har enligt bygglovsansökning från 1960 använts som vedbod och garage. På taket över garaget längst har man lagt korrugerad eternit, vilken ofta associeras med asbest. Detta gäller även bostadsbyggnaden som enligt bygglovsansökan från 1957 har beklätts med sidi-plattor, vilken också ofta associeras med asbest.
Inget avvikande har noterats vid platsbesöket. Byggnaderna är i dåligt skick och enstaka äldre föremål ligger utplacerade lite var stans på fastigheten. Det syns dock inga spår idag av den tidigare verksamheten med minkarna och i huvudbyggnaden i ladugården är det idag inrett som ett vandrahem.
Det har inte heller framkommit, varken utifrån flygfoton eller platsbesök, om eldning av avfall har skett inom aktuellt område.
PM
Figur 11. Öppet fält där längor med minkkurar stod mellan åren 1959 och 1974. Till vänster i bild syns den mindre byggnaden framför ladugården. Foto: ÅF Infrastructure AB, 2018.
Figur 12. Tidigare misstänkt upplagsyta för diverse föremål. Foto: ÅF Infrastructure AB, 2018.
PM
Figur 13. Foto över byggnad öster om bostadsbyggnad. Taket längst till höger är beklätt med korrugerad eternit, vilken ofta associeras med asbest. Foto: ÅF Infrastructure AB, 2018.
3.3.3 Länsstyrelsens EBH-stöd
Naturvårdsverket har i samarbete med landets länsstyrelser identifierat och inventerat ett stort antal förorenade områden. I och med detta arbete har verksamheter
identifierats och inventerats enligt MIFO (Metodik och Inventering av Förorenade Områden) runt om i landet. Även en branschkartläggning har utförts av
Naturvårdsverket mellan åren 1992 och 2002 i samarbete med landets länsstyrelser.
Branschkartläggning har haft som syfte att kartlägga industribranscher och
verksamheter där efterbehandlingsbehov kan förmodas finnas. Olika branscher har delats in i en prioriteringsordning där klass 1 innebär hög prioritet och klass 4 en lägre prioritet.
För vidare läsning och tillvägagångssätt och klasser, hänvisas läsaren till Naturvårdsverkets rapport 4918.
Närmaste objekt till aktuellt undersökningsområde (se röd cirkel) har identifierats men ej riskklassats av Länsstyrelsen, se utmarkerade grå cirklar i Figur 14. Objektet utgörs av en drivmedelsanläggning och ligger ca 1 km nordväst om fastigheten Hjortsberg 3:32. Även aktuellt undersökningsområde har identifierats men ej riskklassats av Länsstyrelsen.
Övriga objekt som har identifierats av Länsstyrelsen ligger ca 1 km norr om aktuellt undersökningsområde. Utifrån ovanstående flygfoton samt utifrån den ekonomiska karta från 1966 (Skrea, J133-5C2a69) återfanns även där en minkfarm, se Figur 15.
Däremot så är inte den förmodade minkfarmen strax nordväst om aktuellt område utmarkerad på denna karta. Utifrån flygfoton så var denna minkfarm mindre än
PM
aktuellt undersökningsområde och på flygfoton från 1976 var minkfarmen avvecklad och i stället var platsen bebyggd med bostäder, vilket den är än idag.
Figur 14. Karta över potentiellt förorenade områden i närområdet. Aktuellt undersökningsområde är markerat med röd cirkel. Källa: Länsstyrelsens hemsida (www.lansstyrelsen.se/).
Figur 15. Den ekonomiska kartan från 1966 (Skrea, J133-5C2a69). Aktuellt
undersökningsområde samt den närliggande minkfarmen är markerat med röd cirkel. Källa:
Lantmäteriets hemsida (www.lantmateriet.se/).
PM
Avståndet mellan aktuellt undersökningsområde och den före detta minkfarmen i norr samt drivmedelsstationen i nordväst är ca 1 km. Avståndet samt grundvattnets generella lutning i aktuellt område (huvudsaklig sydvästlig), innebär att eventuell förorening som dessa verksamheter kan ha gett upphov till troligtvis inte spridit sig till aktuellt undersökningsområde.
4 Potentiell föroreningsbild i området
Tidigare verksamheter som har bedrivits på aktuell plats är uppfödning av minkar;
minkfarm. Enligt flygfoton så kan man med säkerhet konstatera att minkfarmen bedrivits mellan åren 1950 och 1976, troligtvis ännu längre. Även om den största delen av själva byggnaderna som rymde minkarna inte ingår i detaljplaneområdet så kommer en framtida förskola och bostäder att ligga bredvid och i direkt anslutning till ett potentiellt förorenat område, vilket bör beaktas. Uppfödning av minkar är en bransch som startade i början av 1900-talet i Sverige. Branschen växte och mellan 1950-till 1960-talet var minknäringen som störst. Under slutet av 1980-talet minskade produktionen.
All djurhållning och uppfödning innebär en stor koncentration av djur som lever tätt på en liten yta, vilket gör det svårt att förhindra att vissa problem uppstår. Vanliga problem på minkfarmar är skadedjur och ohyra samt stora mängder avfall för att nämna några. Löss, loppor och flugor är vanliga skadedjur som ställt till med stora problem inom aktuell verksamhet, vilka måste bekämpas för att upprätthålla lönsamheten. Främst har olika kemiska bekämpningsmedel i pulver- eller flytande form med hög eller mycket hög farlighet använts. Dessa har varit såväl
bioackumulerande som persistenta med mycket hög toxicitet. Desinficering av olika slag har också använts för att bekämpa skadedjur och sjukdomar.
4.1 Potentiella föroreningar
Den primära föroreningskällan på minkfarmer är användandet av kemiska
bekämpningsmedel. Även idag används bekämpningsmedel som inte är helt ofarliga, dock är toxiciteten avsevärt mycket lägre än för de som tidigare använts. Främsta användningsområdet för bekämpningsmedel på minkfarmer är att motverka loppor, löss och flugor. Men även möss, råttor och fåglar har historiskt bekämpats kemiskt.
Den tid då de farligaste bekämpningsmedlen användes var mellan 1940- till och med 1970-talet, vilket sammanfaller med den tid då minknäringen hade sin topp och var som störst.Har verksamheten bedrivits innan mitten av 1970-talet kan man anta att allvarliga föroreningar kan finnas samt att det därmed kan förekomma risker. Desto längre tid farmen varit aktiv under denna period, desto högre föroreningsnivå kan förväntas.
Potentiella föroreningar som ofta kopplas till minkfarmar listas enligt nedan:
DDT
Lindan
Talliumsulfat
Bly
Fotogen
Dioxin (om avfall eldats på området)
Olika sorters oljor, bränsle från motorfordon och ev. verkstad.
Nedan följer en kort beskrivning av de olika föroreningarna:
PM
4.1.1 DDT
DDT är ett ämne med ”Mycket hög farlighet” (Naturvårdsverket, 1999). Detta på grund av att det uppfyller alla de tre farligaste kriterierna för en förorening, d.v.s. är mycket persistent, mycket bioackumulerande och mycket toxiskt.
Det räcker att exponeras för DDT i mycket små mängder under en längre tid för att det ska vara skadligt för människor, till och med dödligt. Detta på grund av dess mycket bioackumulerande effekt och höga kroniska giftighet då dosen i kroppen sakta byggs upp. DDT har en akut giftighet på organismer i vatten redan i mycket små mängder (Kemikalieinspektionen, 2012). Ämnet binds dock hårt i marken vilket begränsar spridningen.
4.1.2 Lindan
Lindan är ett klorerat bekämpningsmedel som har använts inom minknäringen (Kull, 1970). Ämnet är förbjudet att använda som bekämpningsmedel sedan år 1988.
Lindan är ett ämne som är mycket giftigt för vattenlevande organismer, har hög akut giftighet, samt har skadliga långtidseffekter i akvatisk miljö. Det är även farligt för människor då det kan ge fosterskador samt är cancerframkallande (Wallin, 2004).
Lindan är även mycket bioackumulerbart och mycket långlivat i naturen samt har låg rörlighet (Kemikalieinspektionen, 2012). Därför kan en stor del av det som en gång spridits, finnas kvar i marken eller i grundvattnet i anslutning till där det spreds.
4.1.3 Talliumsulfat
Talliumsulfat är en mycket giftig tungmetall med hög kronisk giftighet samt mycket hög akut giftighet (Kemikalieinspektionen, 2012). Ämnet bioackumuleras i
vattenmiljöer. Det är förbjudet att använda som råttgift sedan mitten av 1970-talet, men har fram till dess använts i mycket stor omfattning. Giftigheten är mycket högre än för flera andra tungmetaller t.ex. bly, kvicksilver och kadmium, väldigt små mängder krävs för förgiftning.Exponeringsvägarna är främst via inandning av luftburna partiklar, genom hudkontakt med förorenad jord, eller förtäring av fisk (Elming, 2003).
4.1.4 Bly
Bly är en giftig tungmetall som vid exponering kan ge skadliga effekter på både människors hälsa och miljön. Redan vid mycket låga halter kan påverkan vara stor och bland annat orsaka stor skada på organismer i vattenmiljöer (Naturvårdsverket, 2011). Blyhaltiga färger har använts till att måla minkskjul och byggnader på farmerna, bland annat blymönja och blyvitt har använts. Blyhaltiga färger fungerar som ett rostskyddsmedel och har länge använts för ytbehandling på
järnkonstruktioner. I litteratur från 1960-talet (Helgebostad et al. 1961) beskrivs att minkarna relativt ofta fick blyförgiftning från burarnas färg då flagnad färg hamnade i maten, vilket ofta ledde till döden för minkarna. Detta gör att man kan anta att föroreningar i form av bly troligtvis även förekommer i marken. Eftersom
blyföroreningar är mycket svårnedbrytbara så finns det mesta troligen kvar idag och lång tid framöver.
4.1.5 Fotogen
Fotogen har använts till att bekämpa loppor och löss. SPR rekommenderade år 1947 att marken under burarna ska sprutas med motorfotogen för att bli av med ohyra såsom loppor. Denna metod finns endast beskriven en gång i den litteratur som gåtts igenom (i Pälsdjursskötsel, 1947, av SPR). Därför är det osäkert hur omfattande och hur länge denna metod användes. Liksom med alla andra metoder så är det en sak
PM
som får avgöras från fall till fall. Markföroreningar kan finnas, men mycket avdunstade troligtvis vid användandet.
4.1.6 Dioxin
Det kan finnas föroreningar på minkfarmer orsakade av förbränning på gården, t.ex.
eldning av uppkommet avfall. Metaller och andra föroreningar kan då finnas i marken beroende av vad som har eldats.
4.1.7 Olika sorters oljor, bränsle från motorfordon och ev. verkstad.
Motorfordon, traktorer, truckar m.m. som kan finns på en farm för bland annat transport kan ge upphov till flera olika föroreningar. Olika sorters oljor, bränsle, ackumulatorvätska m.m. kan stå och läcka eller spillas ut vid hantering.
Verkstäder på farmen kan ge upphov till en mängd olika föroreningar.
4.2 2.3 Övriga föroreningar
Beroende på när asfalten lades på aktuell område så kan det finnas risker för innehåll av tjärasfalt. Genom fältindikationer med asfaltsspray kan tjärinnehåll indikeras. Om indikering eller övrig misstanke om tjärasfalt uppstår, kan asfaltsprover skickas på analys med avseende PAH 16. Fältanalys med asfaltsspray ingår i budgeterat pris, dock inte laboratorieanalys. I de fall misstänkt tjärasfalt har påträffats diskuteras detta med beställaren.
Med tanke på tidpunkt för byggnation av bostadshuset (1930) så finns det risk för PCB då det var vanligt förr att beklä fönster och dylikt med detta material. Risk för PCB är störst i området närmast aktuella byggnationer i ytliga jordlager. Då byggnaden är beklädd med sidi-plattor samt att taket ovanpå garaget beklätts med korrigerade eternitplattor finns även en risk för asbest. Då asbest i huvudsak är bundet till materialet så återfinns den största risken vid rivning av fasaden och särskilda försiktighetsmått ska iakttas.
5 Genomförande
Planerad nybyggnation av bostäder ligger i ett område där det under lång tid har bedrivits en minkfarm.
Inga miljötekniska undersökningar, för vad som i dag är känt, är genomförda i aktuellt undersökningsområde. I området kommer troligtvis urschaktning att ske i samband med uppförande av nya byggnader etc. För att få en uppfattning om eventuell föroreningssituation samt därmed lämplig hantering och ytterligare åtgärder på det aktuella undersökningsområdet bör en översiktlig miljöteknisk markundersökning genomföras.
Den översiktlig miljöteknisk markundersökning kan förslagsvis utföras utifrån följande moment:
Ledningskartor samt eventuell fysisk utsättning av ledningar organiseras inför fältarbetet. Kontakt tas med berörda ledningsägare i området. Beställaren ansvarar för eventuella interna ledningar.
Jordprovtagningen utförs med hjälp av skruvprovtagning med borrbandvagn i antaget 8 provpunkter ned till maximalt 3 m.u.my., alternativt ned till 1 meter ned i naturlig jord. Provtagningen anpassas till tillgänglighet och
förutsättningar på platsen. Jordprov uttas från respektive jordart/skikt och från varje halvmeter.
PM
Jordprovtagningen kombineras med åtta handgrävda provgropar ned till om möjligt maximalt 0,5 m.u.my. Jordprov i handgrävda provgropar uttas som ett samlingsprov per provgrop ned till maximalt 0,5 meter under markytan (m.u.my.). Ett ytligt samlingsprov uttas dessutom från hela området där verksamheten med minkarna legat. Samlingsprovet upprättas från ca 10 delprov som uttas jämnt fördelad över områdets ytor på ytlig mulljord (0 till 0,1 m.u.my.). Kombinerad ytlig provtagning är fördelaktig då föroreningar såsom pesticider ofta ligger i ytliga jordlager. Alla provgropar kommer inte i första skedet att analyseras utan kan användas vid ev. kompletteringar i de fall föroreningar påträffas. Detta moment styrs av om tjäle eller ej återfinns i det översta jordlagret.
Två ytliga samlingsprov uttas även runt befintliga byggnader och analyseras med avseende på PCB. Ett ytligt samlingsprov uttas även med avseende på dioxiner om misstanke uppstår under skruvprovtagningen att förbränning av avfall skett i området.
Jordprov uttas från respektive jordart, alternativ från varje halvmeter.
Jordlagerföljden dokumenteras och uttagna jordprover analyseras okulärt i fält avseende jordart och eventuellt innehåll av synlig förorening. Samtliga
jordprover analyserades även med PID (fotojonisationsdetektor) av märket MiniRAE, med avseende på eventuella flyktiga organiska föroreningar (VOC) i jordens porluft. Fältanalys med PID är att betrakta som indikator och används som underlag för urval av prover till laboratorieanalys samt för verifiering och jämförelser av uttagna jordprover och analyser. Fältprotokoll förs och
jordprover förpackas i kärl, avsedda för laboratorieanalys. Vid provtagning placeras samtliga uttagna prov direkt i kylväska.
Inmätning av samtliga provtagningspunkter görs med hjälp av precisions-GPS.
Förslagsvis bör även tre grundvattenrör i PEH-plast installeras i tre
provpunkter (om möjligt), med fokus på området där längorna med minkburar tidigare varit belägna och i andra misstänkta områden. Inför provtagning av grundvattnet sker omsättning av rören med hjälp av peristaltisk pump.
Provtagning genomförs med hjälp av bailer samt peristaltisk pump beroende på föroreningsparameter. Provtagningskärl erhålls från ackrediterat
laboratorium. Grundvattenprovtagningen sker dagen efter installation av grundvattenrör och rens- och omsättningspumpningen.
PM
Förslag på analysprogram utifrån syftet med undersökningen och nu kända
förutsättningar redovisas i Tabell 1. Analys på laboratorium genomförs på ett urval av proverna (utifrån fältanalys, lukt/synintryck). Analysprogrammet kan komma att revideras i det fall förorening påträffas. Svarstiden för valda analyser är 3-15 arbetsdagar.
Tabell 1. Förslag på analyspaket för undersökning.
Analyserade ämnen Antal
Jord, PAH 16 4
Jord, PAH 16, 10 metaller inkl. Hg, BTEX, alifater,
aromater 6
Jord, Klorerade pesticider 2
Jord, 10 metaller inkl. Hg. 4
Jord, PCB 2
Jord, dioxiner* 1
Jord, tallium 2
Vatten, Olja, PAH, metaller inkl. Hg** 3
Vatten, klorerade pesticider** 3
*Om misstanke inte uppkommer i fält så avgår kostnaden för denna analys.
**Om grundvatten inte påträffas i samband med undersökningen avgår kostnader för grundvattenanalysen.
Fältarbetet förutsätts kunna utföras på 2 arbetsdag.
Uttagna jord- och vattenprover sparas och förvaras i kyl i tre månader för att eventuella kompletterande analyser skall kunna utföras för vidare avgränsning i djup och plan.
Rapportering: sammanställning av utförda arbeten, områdesbeskrivning, platsspecifika förutsättningar samt resultat redovisas. Slutsatser samt rekommendationer avseende eventuella åtgärder tas fram. Till rapporten bifogas även en ritning med inmätta provtagningspunkter, fältprotokoll med fältobservationer samt analysprotokoll från ackrediterat laboratorium.
Poängteras bör att föroreningsläget är avgörande för om ytterligare åtgärder/undersökningar krävs. Om förorening påträffas i aktuellt
undersökningsområde, kan ytterligare undersökningar krävas för avgränsning och säkrare bedömning kopplat till aktuella föroreningsparametrar.
)
)
)
)
)
)
)
)
www.afconsult.com
Tel: 010-505 00 00
ÅF INFRASTRUCTURE
UPPDRAG NR RITAD AV HANDLÄGGARE
ANSVARIG GRANSKAD AV
DATUM GRANSKNINGSDATUM REV. DATUM
743501
0 10 20
±
Beteckningar
Koordinatsystem: SWEREF 99 12 00 Ursprung underlagskarta: Optiway GIS
Flygfoto: © Lantmäteriet Medgivande R50086180_180001
erad 2015-09-04, Fastställd av: Fredrik Delblanc
Översiktlig MTU Hjortsberg
Falkenbergs kommun Hjortsberg 3:32 Provtagningsplan
Förslag handgrävd provgrop Förslag skruvborrpunkt Förslag skruvborrpunkt + grundvattenrör
Fastighetsgräns
Oskar Karlsson Camilla Olsson Camilla Olsson
)
)
)
)
)
)
)
)
)
www.afconsult.com
Tel: 010-505 00 00
ÅF INFRASTRUCTURE
UPPDRAG NR RITAD AV HANDLÄGGARE
ANSVARIG GRANSKAD AV
DATUM GRANSKNINGSDATUM REV. DATUM
743501
0 10 20
±
Beteckningar
Koordinatsystem: SWEREF 99 12 00 Ursprung underlagskarta: Optiway GIS
Flygfoto: © Lantmäteriet Medgivande R50086180_180001
eviderad 2015-09-04, Fastställd av: Fredrik Delblanc
Översiktlig MTU Hjortsberg
Falkenbergs kommun Hjortsberg 3:32 Provtagningsplan
Förslag handgrävd provgrop Förslag skruvborrpunkt Förslag skruvborrpunkt + grundvattenrör
Fastighetsgräns
Oskar Karlsson Camilla Olsson Camilla Olsson
2018-01-15
