INTERNATIONELLA PERSPEKTIV
Nyhetsbrev från LRF om internationella frågor
Prenumeration - Vill du få Internationella Perspektiv digitalt eller säga upp din prenumeration? Kontakta utskickochlayout@lrf.se
Lantbrukarnas Riksförbund Internationella Perspektiv | Sidan 1
I slutet av 2022 ska EU-kommissionen pre- sentera förslag till nya regler inom näringsvär- desmärkning på för- packningens framsida, så kallad Front of Pack Nutrition Labelling, FoPNL, datummärkning, ursprungsmärkning och djurvälfärdsmärkning.
Översynen har pågått hela förra året. Möjligheten att spela in synpunkter på kommissionens förslag stängde i veckan, den 3 februari. I denna artikel vill vi spegla pågående märk- ningsdiskussion.
I korthet innebär försla- get att:
– FoPNL ska bli ett obliga- toriskt harmoniserat system inom EU.
– Ursprungsmärkningen ska utökas till att gälla fler livsmedel.
– Datummärkningen ska ses över.
– En frivillig djurvälfärds- märkning ska lanseras.
Som en del i arbetet med näringsvärdesmärk- ning på förpackningens framsida ingår ett beslut kring att ta fram närings- profiler, som avgör om ett livsmedel med ett visst nä- ringsinnehåll kan betraktas som hälsosamt eller inte.
Sammantaget utgör detta arbete ett led i Farm to Fork-strategin.
Näringsmärkning på förpackningens framsida, FoPNL
FoPNL innebär ett märk- ningssystem som samman- fattar ett livsmedels nä- ringsmässiga egenskaper på en livsmedelsförpacknings framsida. Syftet med FoP-
NL är att hjälpa konsumen- ter att göra hälsosammare livsmedelsval. Exempel på befintliga system är det nordiska Nyckelhålet och franska Nutri-Score.
Ännu har inte kommis- sionen fastställt det före- slagna harmoniserade och obligatoriska FoPNL-syste- met, men Nutri-Score är en stark kandidat och har vunnit inträde på mark- naden för 50 procent av EUs befolkning genom Belgien, Frankrike, Neder- länderna, Luxemburg och Spanien. Sverige är bland de länder som talar för en frivillig märkning. Anled- ningen är att vi ska kunna behålla Nyckelhålet som funnits i Sverige i över 30 år och har en av Sveriges starkaste varumärkeskän- nedom bland konsumenter (>95%). Nutri-Score är ett klart trubbigare märknings- verktyg än Nyckelhålet och saknar bland annat den utvecklade kategorisering- en av livsmedel som Nyck- elhålet har. Det innebär att livsmedel som idag kan märkas med Nyckelhålet och därmed signalerar
“hälsosam” till konsumen- ten i vissa fall förlorar detta signalvärde. Ett exempel på detta är ost.
Ursprungsmärkning I dagsläget appliceras kra- vet på ursprungsmärkning (country of origin label- ling, COOL), på honung, frukt och grönsaker, fisk, nötkött och produkter av nötkött, obearbetat kött från gris, får, get och fågel, olivolja, vin, ägg och sprit. I Farm to Fork är det inte ut- tryckt exakt vilka ytterligare livsmedel som kommer att
omfattas, men förmodligen gäller det exempelvis även mjölk och mjölkprodukter.
Genom att utöka kravet skulle EU-länder som idag ursprungsmärker vissa pro- dukter kunna fortsätta att göra det. Italien ursprungs- märker idag durumvete i pasta, Frankrike märker mjölk och kött i beredda livsmedel och liknande lagar finns i Finland, Grekland, Portugal och Spanien.
Ursprungsmärkningen ställer dock till problem för tillverkare som köper in ingredienser från olika leverantörer beroende på tillgång och pris. Föränd- ringar kan innebära ett kostsamt arbete med nya förpackningar eller etiket- ter. En lösning skulle vara att tillåta att ursprunget anges som ”EU” eller ”icke- EU”, eller till och med ”EU och icke EU”. Dock är det- ta förslag på lösning impo- pulärt bland de europeiska parlamentsmedlemmarna och medlemsstaterna, och skulle inte gå igenom i en omröstning i lagförslaget som ska beslutas om 2022.
Ett rådsmöte mellan jordbruksministrarna i EU kom överens om att honungsdirektivet ska ses över för att tillåta EU- eller icke-EU-ursprungsmärk- ning för blandningar under förutsättningar att varje land skulle specifi- ceras. EU-kommissionen har redan företagit sig att se över detta inom ramen för F2F-strategin, inte minst för att säkerställa en EU-harmonisering efter- som Frankrike och Spanien redan sjösatt nationella la- gar med krav på just detta.
Innehåll
Nr 25 februari 2021
Sidan 1
• Många nya märkningsregler på gång inom EU
Sidan 2
• Mat på agendan när World Economic Forum diskuterar hur man kan rädda världen
• Jordbruket toppar listan när World Economic Forum upp- repar klimatuppmaning från OECD
Sidan 3
• MARKNADEN - Världsmarknadspriser - Valuta- o prisnoteringar
Många nya märkningsregler på gång inom EU
Dock är inte ministrar- na överens om hur man ska gå till väga i frågan. Italien vill se en vidsträckt ur- sprungsmärkning, medan Irland är mer försiktiga.
Datummärkning
Ett minskat matsvinn är incitamentet bakom en reviderad datummärkning.
De två märkningarna som används idag är ”bäst före”
och “sista förbruknings- dag”. “Bäst före” upplyser konsumenten om att pro- dukten garanterat är ätbar fram till detta datum, men även kan vara tjänlig efter.
I Sverige har exempelvis mejerier frivilligt lagt till
”Ofta bra efter” invid ”Bäst före” för att tydliggöra det- ta. “Sista förbrukningsdag”
tillämpas på livsmedel som kan vara hälsovådliga att konsumera när de passerat
“sista förbrukningsdag”, såsom kött och fisk.
Kommissionen över- väger nu att ta bort ”bäst
Forts på sidan 4
Mat på agendan när World Economic Forum diskuterar hur man kan rädda världen
Mat hamnade på menyn för World Economic Fo- rum i samband med den hastiga och stora upp- gången för priserna på världens jordbruksmark- nader 2007/2008. Se- dan dess har mat upp- märksammats vissa år, andra inte. I år är mat med under temat ”How to save the world”.
I samband med förra veck- ans sedvanliga, men denna gång digitala, januarimöte i World Economic Forum, hölls en panel som under rubriken ”Transforming Food Systems and Land Use” som diskuterade hur livsmedelssystemen kan bli mer hållbara.
Moderator för panelen var Hiroko Kuniya, journa- list på den japanska dags- tidningen Ashi Shimbun.
Kuniya började med vikten av att transformera livsmed- elssystemen så att de blir till nytta för både hälsa och planet och frågade sin pa- nel om betydelsen av teknik och innovation.
I panelen medverkade Nederländernas premiär-
Sidan 2 | Internationella Perspektiv Lantbrukarnas Riksförbund
minister Mark Rutte, som berättade om det nyetable- rade sekretariatet för World Economic Forums inno- vationshub. Tanken är att näringslivet genom initiati- vet ska kunna engagera sig globalt för ökad hållbarhet.
Rutte slog ett slag för sam- arbete i hela samhället och poängterade att det inte är regeringar som föder världen utan livsmedelsked- jan. Rutte lyfte också fram att klimatsmart jordbruk har den största potentialen när det gäller att skapa gröna jobb, 40 jobb per miljon investerade dollar.
I Nederländerna väntas, enligt Rutte, en stor del av jobben framåt komma från matproduktionen.
Ruttes landsmaninna Geraldine Matchett, vice VD på Royal DSM (ett hol- ländskt företag i livsmedels- sfären med nutrition och hållbarhet i fokus) lyfte fram tre viktiga roller för innovationshubbarna:
– Bonden måste tjäna mer pengar när hen producerar hållbart, oavsett det gäller plöjfritt jordbruk, kolinlag- ring, biologisk mångfald,
lägre metanutsläpp från boskap och så vidare.
– Konsumenterna måste kunna välja och inse att dieten har betydelse. Det är uppenbart att covid drabbat vissa grupper mer än andra. Näringsrik och hälsosam mat måste säker- ställas och politiken måste hjälpa till.
– Sedan måste alltsam- mans kopplas samman, inte minst producenter och konsumenter. Och här behövs tekniken och politiken.
Jeffry Lu Minfang från Kinas största mejeriföre- tag Mengniu Dairy Co påpekade att all data som idag finns tillgänglig, kan användas för att på förhand göra beräkningar som gör att man undviker matsvinn i livsmedelssystemet.
David Beasley, VD för FN-organet World Food Program, fick slutligen svara på frågan om vilken teknik han sett fungera bäst ute i fält. Beasly valde att börja med att poängte- ra att livsmedelssystemen ser mycket olika ut runt om i världen. Innovations-
hubbarna kan säkert få positiv inverkan, konstate- rade Bealsy, men påminde samtidigt om att det är viktigt att skilja på vad som behövs i fattiga respektive rika länder. ”Vi jobbar hårt med småbrukarnas och deras marknadsmöjligheter, konstaterade Beasley.”
Vi brukar prata om hur näringslivet kan hjälpa FN, konstaterade Beasley. ”Jag skulle vilja ändra på det.
Hur kan FN-systemet hjälpa näringslivet att landa rätt i det arbete man vill hjälpa till att göra”, fortsatte han.
”Folk säger att livsmedels- systemet är trasigt. Det är inte trasigt. Det är fördel- ningen det är fel på. Inte minst har covid visat det.”
”Visst ska vi jobba på att för- bättra det, men vi ska akta oss för att riva ned det”, på- pekade representanten för WFP som tilldelats Nobels fredspris.
Christina Furustam christina.furustam@lrf.se
Jordbruket toppar listan när World Economic Forum upprepar klimatuppmaning från OECD
World Economic Forum har under sin Davos Agenda identifierat åt- gärder som är viktiga för att rädda planeten efter covid-19. Listan innehåll- er 25 åtgärder som OECD anser att vi måste vidta för att accelerera en rättvis återhämtning som samtidigt håller utsläppen av koldioxid nere. Åtgärderna, som har fokus på de fem sektorer i världsekono- min som står för störst utsläpp, inleds med fem åtgärder som är nära kopplade till jordbruk.
Listan är kanske inte tänkt att rangordna åtgärderna.
Men allt oftare finns det anledning att konstatera att jordbruket får en framskju- ten plats som lösning på världens problem. Kanske är det på sin plats att notera att ingen av OECDs före- slagna åtgärder riktade mot jordbruket och matpro- duktionen tar sig an den förändrade markanvänd- ningen. Det är hälften av de 24 procent av utsläppen av klimatgaser som tillförs sektorn i OECDs bild här intill som kommer direkt från jordbruksproduktio- nen. En nästan lika stor del kommer från avskogning och annan förändrad mar- kanvändning. Jordbruket står enligt IPCC direkt för
13 procent av de direkta utsläppen.
De 25 åtgärderna är:
1. Förbättra produktiviteten
i jordbruket på hållbara sätt som sänker utsläppen och gör det möjligt för oss att föda en växande befolk- ning.
Direkta utsläpp från olika sektorer (Bild: OECD)
Marknaden
Världsmarknadspriser
Noteringar i USD per ton på Chicagobörsen
0 100 200 300 400 500 600
jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 jan-18 feb-18 mar-18 apr-18 maj-18 jun-18 jul-18 aug-18 sep-18 okt-18 nov-18 dec-18 jan-19 feb-19 mar-19 apr-19 maj-19 jun-19 jul-19 aug-19 sep-19 okt-19 nov-19 dec-19 jan-20 feb-20 mar-20 apr-20 maj-20 jun-20 jul-20 aug-20 sep-20 okt-20 nov-20 dec-20 jan-21 feb-21
vete soja majs havre
Källa: Riksbanken, Danish Crown
Valutor
Genomsnittlig kurs Aktuell kurs
2020 Jan 2021 2 feb 2021
USD 9,20 8,30 8,40
Euro 10,49 10,09 10,15
Prisnoteringar
Noteringen för griskött avser den danska marknaden.
Inhemsk marknad, vecka 5 DKK/kg SEK/kg Griskött, slaktad vikt, Danmark 9,50 12,96
Världsmarknadspriser
I diagrammet illustreras prisnoteringar på spann- målsbörsen i Chicago.
Priserna gäller för kontrakt med framtida leverans inom 1-2 månader.
Chicagobörsen avspeg- lar väl svängningarna på världsmarknaden även om inte prisnivån är direkt jämförbar med den euro- peiska.
2. Reformera livsmedels- och jordbruksregleringar som leder till överproduk- tion, matsvinn, snedvrider livsmedelspriserna och ökar utsläppen.
3. Använd skattesystemet och stödbetalningar för att minska utsläppen, var noga med att undvika att blåsa upp livsmedelspriserna eller driva jordbrukarna i konkurs.
4. Inkludera jordbruket i nationella klimatstrategier och säkerställ att sektorns påverkan inte förbises.
5. Hjälp konsumenterna att göra medvetna matval och minska matsvinnet.
6. Se till att offentliga medel inte går till projekt som skadar klimatet och investera istället i hållbara byggnader.
7. Inför stränga klimat- vänliga byggregler och byggnormer.
8. Använd skattemässiga och ekonomiska incitament för att renovera och återan- vända byggnader istället för att bygga nya.
9. Uppmuntra hållbart byggande inom stads-och landsbygdsplanering.
10. Lär planerare och byggare hur man konstrue- rar och underhåller ”gröna”
byggnader.
11. Fokusera investering- ar på grön energiproduk- tion och eldistributionsnät.
12. Fasa ut användning- en av kol och gå över till de gröna energikällor som finns tillgängliga lokalt.
13. Använd verktyget att prissätta koldioxid för att driva på övergången till ren energi och avlägsna hinder som hindrar människor från att byta till förnybar energi.
14. Kanalisera centrala och lokala myndigheters
pengar till projekt för grön energi.
15. Förse investerare och konsumenter med in- formation för att säkerställa att de väljer hållbar energi.
16. Öka forskning och utveckling till nya indu- striella processer med låga utsläpp av koldioxid.
17. Inför bestämmelser om energieffektivitet för att minska utsläppen från industrin.
18. Använd prissättning på koldioxid för att upp- muntra innovation utan att skada konkurrenskraften.
19. Ta täten i din sektor när det gäller att byta till en cirkular ekonomi där resurser bevaras och återan- vänds.
20. Utbilda företagsleda- re och arbetstagare i energi- och resurseffektiva hållbara metoder.
21. Öka forskningen för
utveckling, produktion och användning av utsläppsfria bränslen.
22. Utnyttja befintlig transportkapacitet på bästa sätt genom åtgärder som
”bildelning” och smart logistik för att förbättra frakteffektiviteten.
23. Använd åtgärder som ökad skatt på föro- renande fordon för att uppmuntra användningen av hållbara passagerar- och godstransporter.
24. Se till att lösningar med låga koldioxidutsläpp är standardvalet vid faststäl- lande av transportpolitik.
25. Dela kunskap om beprövade metoder för att minska utsläppen från transporter, som att lära långtradarchaufförer ekokörning.
Christina Furustam christina.furustam@lrf.se
Lantbrukarnas Riksförbund Internationella Perspektiv | Sidan 3
POSTTIDNING A
Avsändare: LRF, 105 33 Stockholm
INTERNATIONELLA
PERSPEKTIV
PERSPEKTIV
Nyhetsbrev från LRF om internationella frågor INTERNATIONELLA
Lantbrukarnas Riksförbund Internationella Perspektiv | Sidan 1
Avsändare: LRF, 105 33 Stockholm
INTERNATIONELLA PERSPEKTIV
...produceras av Lantbrukarnas Riks- förbund och ger snabb information om internationella jordbruks- och handels- politiska frågor. Normal utgivningsdag är fredag, cirka 20 nummer per år.
Ansvarig utgivare och redaktör Christina Furustam
christina.furustam@lrf.se Grafisk produktion/Tryck LRF/
Tierps Tryckeri, 2021. ISSN 1103-4084 Prenumeration
Vill du få Internationella Perspektiv digitalt eller säga upp din prenumeration?
Kontakta utskickochlayout@lrf.se
LRF huvudkontor LRF, 105 33 Stockholm Telefon 010-184 40 00 LRF Brysselkontor
Federation of Swedish Farmers Rue de Tréves 61, 7th floor B - 1040 Bryssel Telefon +32-2-280 06 64 www.lrf.se
Sidan 4 | Internationella Perspektiv Lantbrukarnas Riksförbund
före” antingen helt och hållet, eller från livsmedel såsom ris och pasta som har lång hållbarhetstid.
Andra möjligheter är att förändra skrivningen till något i stil med ”bäst före, fortfarande säker att konsu- meras”. Enligt EU-kommis- sionen orsakas upp till 20 procent av matsvinnet av att konsumenter inte för- står skillnaden mellan de två nuvarande märkningar- na. Bland kommentarerna till de olika förslagen finns också uppmaningen om att se över instruktioner- na om att konsumera ett givet livsmedel inom en viss tid efter öppnandet av förpackningen, baserat på vetenskapliga bevis för hur detta påverkar matsvinnet.
Djurvälfärdsmärkning EUs jordbruksministrar har bett kommissionen att föreslå en frivillig djurväl- färdsmärkning för EU-livs- medel efter att ha analyse- rat hur detta skulle påverka bönder, tillverkare, återför- säljare och konsumenter.
Den framtida märkningen är tänkt att införas gradvis och gälla alla lantbruksdjur hela deras livstid från gård via transport till slakt.
Rådet stödjer ett system som bygger på olika steg i välfärdsarbetet, där det lägsta steget ska gå längre än minimikraven enligt
EU-lagstiftning. EU-kom- missionen arbetar redan på ett schema för denna märk- ning, och en expertgrupp undersöker den potentiella ekonomiska och sociala påverkan som ett sådant schema skulle komma att ha. Man exemplifierar med den märkning som redan introducerats i Danmark och Tyskland. En nyckelfråga är kostnaden.
Kommissionen har redan konstaterat att även en fri- villig märkning skulle öka matkostnaden för konsu- menten.
Kött- och mjölkbegrepp på växtbaserade livsmedel Diskussionerna kring vad man får och inte får kalla växtbaserade livsmedel fortgår. EU-parlamentet röstade förvisso nej till det så kallade ”veggie burger ban”, men förbjöd begrepp som signalerar mjölk eller mjölkprodukter på växt- baserade livsmedel. Nu diskuterar rådet och kom- missionen vad växtbaserade livsmedel som marknads- förs som kött- och mjölkal- ternativ ska kunna kallas.
Ett tillägg som parla- mentet röstade för i samma plenum var att utöka restriktionerna för använd- ningen av mjölktermer. Det är sedan tidigare inte till- låtet att använda termer så- som ”ost” eller ”grädde” för att beskriva växtbaserade al- ternativ. Förbudet gäller nu
även uttryck såsom ”yoghurt style”, ”ostalternativ” och
”gräddig”, eller ”laktosfritt alternativ till mjölk”.
Konsumentgrupper som lobbar för att man ska få använda termer såsom
“alternativ till mjölk” gör det med argumentet att det är bättre för miljön med växtbaserade livsmedel än animaliska. Man menar därför att det går i linje med F2F-strategin, efter- som det hjälper konsumen- ter att välja mer miljövänlig mat. Grupper som repre- senterar lantbrukare är kraftfullt emot.
Hållbarhetsmärkning Kommissionen vill införa en standardiserad hållbar- hetsmärkning som täcker en produkts påverkan på klimat, miljö och sociala faktorer. Detta presente- rades den 13 november i
”New Consumer Agenda for 2020 to 2025”, det vill säga den agenda som beskriver hur EUs med- borgare ska kunna tillämpa sin konsumentmakt för en grön omställning. Målet är att säkerställa att fler hållbara produkter finns tillgängliga för konsumen- ter.En hållbarhetsmärk- ning skulle sträcka sig över alla produkter, inte bara livsmedel. En sådan, menar man, skulle ge konsumen- ter mer information om en given produkt och hindra
så kallad ”green washing”
och andra falska hållbar- hetspåståenden. Kommis- sionen har åtagit sig att föra fram ett förslag på en sådan märkning i år.
Erica Björnström erica.bjornstrom@lrf.se
Anki Sundin ann-kristin.sundin@lrf.se Forts från sidan 1
