INTERNATIONELLA PERSPEKTIV Nyhetsbrev från LRF om internationella frågor

(1)

INTERNATIONELLA PERSPEKTIV

Nyhetsbrev från LRF om internationella frågor

Prenumeration - Vill du få Internationella Perspektiv digitalt eller säga upp din prenumeration? Kontakta utskickochlayout@lrf.se

Lantbrukarnas Riksförbund Internationella Perspektiv | Sidan 1

EU-kommissionens bedömning av jord- bruksmarknaderna på kort sikt har just publicerats. Den över- gripande bedömningen för EUs jordbrukssektor är utmaningar i form av stigande priser på insatsvaror och fortsatt handelsgnissel med Storbritannien. I övrigt varierar utsikterna för olika delsektorer.

Årets upplaga av EU-kommissionens utblick över EUs jordbruksmarknader på kort sikt markerar publikationens tionde födelsedag. Tassos Hani- otis, ansvarig direktör för strategi, förenkling och policyanalys, på kommissionens generaldirektorat för jordbruk, DG Agri, väljer att inleda sitt förord med detta och konstaterar att här är lämpligt både att fira och reflektera.

Reflektera gör Haniotis bland annat genom att konstatera att utblickens ti- oårsdag sammanfaller med en utveckling på världens råvarumarknader som för tanken till och påminner om den råvarukris* världen mötte för 12 år sedan. Den utvecklingen föranledde nämligen Kommissionen att börja publicera den återkommande markands- utblick som vi vant oss vid.

Tack Kommissionen och grattis!

Avstamp i stigande råvaru- priser, särskilt olja och gas EU-kommissionens utblick över jordbruksmarkna- derna på kort sikt tar sin utgångspunkt i det relativa rally som råder i stort på råvarumarknaden. Man konstaterar att det bland annat är den ekonomiska återhämtningen efter Corona-pandemin i stora ekonomier såsom EU, USA och Kina som bidragit till prisuppgången. Energipri- serna, särskilt för naturgas i Europa, fortsätter att nå nya nivåer. Detta har i sin tur påverkat priserna på gödselmedel som nästan fördubblats på ett år. Men man nämner också stör- ningar i olika leveransked- jor med anledning av sprid- ningen av Deltavarianten av Covid-19 som bidragan- de orsak till utvecklingen.

Ökad produktion av vete, oljeväxter och äpplen EUs skörd av spannmål och oljefrö har varit god och prognostiseras för mark- nadsåret 2021/2022 landa på 292,2 miljoner ton, vilket innebär 5,1 procent större skörd jämfört med 2020/2021 och 4,9 procent högre skörd jämfört med ett snitt fem år tillbaka.

Vete och oljeväxter gjorde särskilt stora återhämtning- ar jämfört med föregå- ende år. Men utsikterna är positiva också för majs och sockerbetor. Denna produktionsåterhämt- ning i kombination med

goda priser på spannmål och oljeväxter gör, enligt Kommissionen, att EUs odlare har förutsättningar att absorbera de högre kostnader prisuppgången på insatsvaror innebär.

Även EUs äppelskörd spås bli mycket god inneva- rande säsong. Detta väntas sätta press på priserna men bedöms också hålla kon- sumtionen stark.

Produktionsminskning nötkött, prisstabilisering gris i sikte, exporttapp kyckling

Utsikterna på marknaden för animalieprodukter är blandad. Och därmed egentligen som det brukar vara. Det handlar om en lång rad olika marknader.

Inom bara mejerisegmen- tet finns många marknader.

Gemensamt för dem alla, är att marginalerna i det korta perspektivet ris- kerar att påverkas negativt av ökade kostnader för foder (spannmål och oljeväx- ter) och andra insatsvaror.

Extensiv produktion av mjölk och nötkött bedöms i kommissionens utblick kunna dra nytta av årets goda tillgång på gräs och att detta väger upp andra stigande kostnader.

EUs produktion av nötkött väntas sjunka något 2021/2022 (-5 procent).

Bakgrunden är krympande besättningar och minskad efterfrågan från food service. Exporten har på grund av minskad efterfrågan

Innehåll

Nr 622 oktober 2021

Sidan 1

• Höga priser på insatsvaror molnet i ett i övrigt relativt gott läge för EUs jordbrukssektor Sidan 2

• Food Systems Summit tydliggjorde vikten av livsmedelssystemen

• LRF Ungdomen på Food Sys- tems Summit

Sidan 3

• MARKNADEN - Världsmarknadspriser - Valuta- o prisnoteringar

• Vitlöks- och citruspellets mot metanet i kossan rap

Sidan 4

• Hösten fylld med internationella möten

Höga priser på insatsvaror molnet i ett i övrigt relativt gott läge för EUs jordbrukssektor

från Storbritannien backat med 6 procent under första halvåret 2021. Anledning- en är till viss del ett relativt högt EU-pris. Delvis kompenseras den brittiska marknaden av ökad export till på högprismarknader såsom Japan, Norge och Hong Kong.

EUs marknad för får- och lammkött står inför en betydande både global och inhemsk utbudsbrist, vilket leder till relativt höga priser. Exporten från Nya Zeeland omdirigeras delvis till Asien, samtidigt som den står inför högre frakt- kostnader.

EUs produktion av får- och getkött ökade med 2,2 procent under första halvåret 2021 som svar på stärkta priser på får- och lammkött. Här bedöms SHORT-TERM OUTLOOK for EU agricultural markets 2021

Forts på sidan 4

(2)

Sidan 2 | Internationella Perspektiv Lantbrukarnas Riksförbund

Alla överens om att värl- dens livsmedelssystem är många och avgörande för att världen ska nå FNs hållbarhetsmål till 2030. Om hela processen började i en svart- målning av livsmedelssystemen i perspektivet miljö och klimat slutade toppmötet i New York i vikten av trygg livs- medelsförsörjning och utrotad hunger.

Det toppmöte om världens livsmedelssystem, som FNs generalsekreterare Atónio Guterres tagit initiativ till ägde rum den 23 septem- ber i samband med FNs generalförsamling i New York. Stats- och regerings- chefer eller deras företräda- re talade på temat världens livsmedelssystem. Hela 166 länder höll anföranden.

Mötet var kulmen på en 18 månaders lång process med inspel från regeringar civilsamhälle, privata sektorn, lantbruka- re, ursprungsbefolkningar, konsumenter. Över 2000 åtgärdsförslag har kommit fram i processen.

Talarna på toppmö-

tet var samstämmiga i att mötet är början på ett intensifierat arbete med att nå FNs hållbarhetsmål i Agenda 2030. Lika sam- stämmiga är de med att livsmedelssystemen spelar en nyckelroll i arbetet med att nå dessa mål.

Mötet resulterade, som planerat, inte i något gemensamt ställningstagan- de, däremot presenterade generalsekreteraren ett dokument med sina slut- satser. Se faktarutor eller följ länken. Secretary-Ge- neral’s Chair Summary and Statement of Action on the UN Food Systems Summit | United Nations

Resan fram till toppmötet enligt generalsekreteraren

• Bekräftat att livsmedelssystemen sitter på makten att förverkliga visionen om en bättre värld. Över hela värl- den levererar människor som är engagerade i systemet näringsrik mat till miljarder människor samtidigt som de skyddar den biologiska mångfalden och kritiska ekosystem.

• Erkänt att vi ska bygga på det goda exemplet, investe-

ra i vetenskap och innovation samt engagera ALLA särskilt unga, kvinnor, ursprungsbefolkningar, företag och producenter i att nå hållbarhetsmålen.

• Kommit fram till att det inte finns någon storlek som passar alla – lokala förutsättningar och behov är grunden när livsmedelssystemen anpassas för att förverkliga målen.

• Identifierat behov av att styra om och öka både privat och offentlig finan- siering till mat, inklusive till forskning och innovation.

• Generalsekreteraren konstaterar också att värdet av mat måste förstås som något större än enbart som råvara. Det är en rättighet för människor som mås- te förverkligas och vars ekonomiska, sociala och miljömässiga påverkan måste bättre bedömas och bemötas.

• Vidare lyfter han också att pandemin påmint oss om att människans, dju- rens och jordens hälsa är

kopplade till varandra och lyfter ett brådskande behov av samarbete nationellt, regionalt, lokalt och globalt i fråga om antibiotikaresis- tens och zoonoser.

Generalsekreterarens åtgärder framåt

Generalsekreteraren listar fem åtgärder som kan hjälpa till att nå visionen i Agenda 2030.

1. Säkerställ näringsriktig mat till alla människor.

2. Stöd naturbaserade lösningar.

3. Främja rättvis försörj- ning, anständigt arbete och stärkta samhällen.

4. Bygg motståndskraft mot sårbarheter, chocker och påfrestningar.

5. Påskynda genomföran- det.

Christina Furustam christina.furustam@lrf.se

Food Systems Summit tydliggjorde vikten av livsmedelssystemen

Du var en del av den svenska delegationen till topp- mötet. Hur var det, berätta.

-Trist att det var digitalt men ändå väldigt bra att få möjlighet att vara med.

-Intressant och lärorikt men framförallt stärkande att se hur världens ledare lyfter fram den stora betydelse livsmedelssystemen har för att nå de globala hållbarhetsmålen, säger Elisabeth.

-Att generalsekreteraren poängterar att livsmedels-

systemen är många och att hållbarheten nås bäst genom att se till lokala förutsättningar och behov känns skönt att höra.

-Jag känner verkligen att vi är rätt på det med vår svenska Livsmedelsstrategi och LRFs hållbarhetsmål.

-Jag hoppas verkligen att fler ser jord- och skogs- brukets betydelse för en hållbar utveckling också i Sverige. Vi producerar som de sa på toppmötet nä- ringsrik mat för miljarder

människor, vi skapar eko- nomisk tillväxt, vi kan bistå i att ta fram ersättningspro- dukter och material där världen är beroende av kol och olja idag . Vi är grym- ma helt enkelt. Vi vill verkligen bidra till att motverka klimatförändring och säkra våra viktiganaturresurser till framtida generationer.

Jag fick faktiskt en son bara dagar innan förmötet i Rom.-Känns bra att på ett globalt möte höra positiva

tillrop från världens ledare om kollegor runt om i världen.

-Det enda jobbiga är, tycker jag, är att så mycket för att nå det viktigaste målet, om att utrota värl- dens hunger, tyvärr ligger utanför livsmedelssystemets kontroll. Jag tänker på krig, bristande demokrati och naturkatastrofer.

-Men vi får göra vad vi kan för att komma åt klimatförändring och värna om våra naturresurser.

Hallå Elisabeth Hidén, LRF Ungdomens ordförande...

(3)

Marknaden

Världsmarknadspriser

Noteringar i USD per ton på Chicagobörsen

0 100 200 300 400 500 600 700

jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 jan-18 feb-18 mar-18 apr-18 maj-18 jun-18 jul-18 aug-18 sep-18 okt-18 nov-18 dec-18 jan-19 feb-19 mar-19 apr-19 maj-19 jun-19 jul-19 aug-19 sep-19 okt-19 nov-19 dec-19 jan-20 feb-20 mar-20 apr-20 maj-20 jun-20 jul-20 aug-20 sep-20 okt-20 nov-20 dec-20 jan-21 feb-21 mar-21 apr-21 maj-21 jun-21 jul-21 aug-21 sep-21 okt-21

Prisutveckling Chicago Board of Commerse USD per ton

vete soja majs havre

Källa: Riksbanken, Danish Crown

Valutor

Genomsnittlig kurs Aktuell kurs

2020 Sep 2021 19 okt 2021

USD 9,20 8,35 8,27

Euro 10,49 10,27 10,06

Prisnoteringar

Noteringen för griskött avser den danska marknaden.

Inhemsk marknad, vecka 37 DKK/kg SEK/kg Griskött, slaktad vikt, Danmark 8,70 11,88

Världsmarknadspriser

I diagrammet illustreras prisnoteringar på spann- målsbörsen i Chicago.

Priserna gäller för kontrakt med framtida leverans inom 1-2 månader.

Chicagobörsen avspeg- lar väl svängningarna på världsmarknaden även om inte prisnivån är direkt jämförbar med den euro- peiska.

Varför ska inte brittiska kor få en känsla av Med- elhav i sin utfodring? Att förena klimatnytta med nöje handlar det kanske snarare om när de brittiska mjölkbönderna på the Brades family farm i Lancashire, England blandar vitlöksstinkande pellets i fodret till sina djur för att minska sina metanutsläpp.

Det är Financial Times som, den 10 oktober, publi- cerade en artikel på temat vad som görs i jordbruket för att mota klimatföränd- ringen och hur bönder och vetenskap gör gemensam sak för att få ned sektorns klimatavtryck.

På just Brades lant- bruk har man lyckosamt börjat tillsätta vitlöks- och citruspellets i fodret till gårdens mjölkkor. Inled- ningsvis fanns en oro för att de starkt vitlöksdoftande pelletar som används skulle sätta sitt avtryck i smaken på mjölken. Den farhågan har inte besannats så här långt.

Såväl bönder som forskare letar prisvärda lösningar som kan få ned utsläppen av klimatgaser från kött- och mjölkpro- duktionen. De vitlöks- och citruspellets som används på Brades Farm är en sådan innovation, konstaterar Financial Times och förkla- rar hur det hela fungerar.

Kosttillskotten blandas i

fodret som ges till familjens kobesättning på cirka 600 djur och har bidragit till att minska volymen metan.

Pelletsen fungerar genom att störa de metanproduce- rande enzymerna i tarmen.

Idén att ta itu med metanutsläppen kom i samband med att gården 2016 skulle lansera sin barista-mjölk för kaféer och kaffekedjor. De växtbase- rade alternativen till mjölk hade början sin marknads- föring mot branschen att bli ”mjölkfri”.

Mootralpellets, som används på Brades Farm, kan minska en kos me- tanutsläpp med upp till 30 procent enligt, enligt samgranskade studier. Tho- mas Hafner, en schweizisk

bioteknikinvesterare som grundade Mootral, säger till Financial Times att hans vision var att minska utsläp- pen från boskap men också erbjuda jordbrukarna, som ofta jobbar med snäva marginaler, ett ekonomiskt incitament att jobba med utsläppen. Det handlar mycket om hur gårdar kan vara en del av lösningen, sä- ger Thomas Hafner till FT.

How methane-producing cows leapt to the frontline of climate change | Financi- al Times (ft.com)

Vitlöks- och citruspellets mot metanet i kossans rap

(4)

POSTTIDNING A

Avsändare: LRF, 105 33 Stockholm

INTERNATIONELLA

PERSPEKTIV

Nyhetsbrev från LRF om internationella frågor INTERNATIONELLA

Avsändare: LRF, 105 33 Stockholm

INTERNATIONELLA PERSPEKTIV

...produceras av Lantbrukarnas Riks- förbund och ger snabb information om internationella jordbruks- och handels- politiska frågor. Normal utgivningsdag är fredag, cirka 20 nummer per år.

Ansvarig utgivare och redaktör Christina Furustam

christina.furustam@lrf.se Grafisk produktion/Tryck LRF/

Tierps Tryckeri, 2021. ISSN 1103-4084 Prenumeration

Vill du få Internationella Perspektiv digitalt eller säga upp din prenumeration?

Kontakta utskickochlayout@lrf.se

LRF huvudkontor LRF, 105 33 Stockholm Telefon 010-184 40 00 LRF Brysselkontor

Federation of Swedish Farmers Rue de Tréves 61, 7th floor B - 1040 Bryssel Telefon +32-2-280 06 64 www.lrf.se

Sidan 4 | Internationella Perspektiv Lantbrukarnas Riksförbund

Forts från sidan 1

inte finnas utrymme för ytterligare slaktökning under 2021. EUs produktion väntas på årsbasis 2021 växa med 1,3 procent.

Den nedgång som väntas för importen bedöms inte kunna kompenseras av ökad inhemsk produktion, vilket förklarar de betydligt högre lammpriser 2021 än tidigare år. Om food service-sektorn kommer igång igen under andra halvåret 2021 kan det leda till ökad efterfrågan på får- och lammkött på EU-marknaden.

Grisproduktionen befinner sig, enligt Kom- missionen i en mer utmanande situation. Sektorn möter fallande priser till följd av ökande produktion, begränsad inhemsk efterfrågan och minskan- de exportmöjligheter till den kinesiska marknaden i kombination med de stigande kostnaderna för foder och andra insatsvaror. Den utmanande situa-

tionen bedöms emellertid klinga av mot slutet av 2021 när produktionsökningen avtar. Exportökningar till flera marknader väntas fortsätta att kompensera för minskad export till den brittiska marknaden.

Bestående effekter av fågelinfluensa, minskad ef- terfrågan från food service och höga foderkostnader har för närvarande lite av en tillbakahållande inver- kan på EUs fjäderfäpro- duktion. Denna animalie- sektor som växt starkast på senare år förväntas minska med cirka 1 procent under 2021. EUs handelspartners tillämpar importförbud gentemot unionen kopplade till fågelinfluensa, vilket påverkar exporten negativt 2021.

Ökad avkastning kompen- serar för färre mjölkkor För EUs mjölksektor förutspår Kommissionen relativt stabil produktion

där avkastningen stärks medan mjölkkobesättning- en krymper något. När det gäller prisutvecklingen ser man stabila inhemska ostpriser och något stärkta priser på andra mejerivaror tack vare stärkt efterfrågan från Kina. Sammantaget bedöms denna prisutveckling har givit ett relativt stabilt pris på mjölkråvaran sedan april.

Den stärkning i meje- rivarupriserna som brukar komma under vinterhalvå- ret bedöms emellertid i år bli mer begränsad. Detta till följd av en förväntad nedgång i kinesisk efterfrå- gan, samt även minskad ex- portefterfrågan från andra priskänsliga importörer, i kombination med ökat mjölkutbud. Mot bakgrund av exportutsikterna be- döms ost och grädde vara de mest attraktiva föräd- lingsalternativen framåt.

Dryckesmjölk väntas återgå till den nedåtgående trend som sågs innan Coro-

na-pandemin men exporten av färska mejeriproduk- ter väntas samtidigt växa.

*Tassos Haniotis och många med ho- nom har valt att kalla utvecklingen på världens råvarumarknader 2009 (egentligen från 2007 och flera år framåt) för kris. Det gör inte bondeorganisa- tioner och andra aktörer nära själva råvaruproduktionen, som anser att ex- empelvis världens bönder bör få bättre betalt för det arbete man lägger på att ta fram råvara till mat och mycket mer.

Kalla kraftig prisuppgång för kris, det gör inte heller ekonomer. De tycker i allmänhet att det är bra om utbud och efterfrågan styr. Ordvalet kris hänger sannolikt ihop med den stora betydelse just råvaran till mat och energi har för ett stabil samhällsutveckling. Priser som förvärrar för fattiga och minskar livsmedelstryggheten leder tillsammans med annan hopplöshet lätt till om inte upplopp, våld och i värsta fall krig så i alla fall politisk kris. Knepigt i vilket fall. Ska världens bönder kunna ta sig ur fattigdom måste de ha betalt för det de producerar och i det sammanhang- et är högre priser bara att välkomna.

Lika viktigt är det högre priset för att fler och yngre ska välja jordbrukssek- torn som arbetsplats och säkerställa en hållbar produktion i Europa.

Hösten 2021 har redan inneburit manga stora internationella möten som avhandlar för jordbruket viktiga frågor.

Food Systems Summit och FNs konferens om konventionen om biolo-

gisk mångfald, COP15 har klarats av.

Kvar är bland annat möte på stats- och regerings- chefsnivå i G 20, som på senare år ofta behandlat livsmedelsförsörjning. I år

är Italien värd och mötet hålls i Rom. Återstår gör också möte i FNs klimatför- handling, COP 26, den 31 oktober till den 12 no- vember i Glasgow. Hösten innebär också ministermö- te i världshandelsorganisa-

tionen WTO. Detta möte skulle ha ägt rum 2020 men hålls nu den 30 no- vember till den 3 december i WTOs hemvist Geneve.

INTERNATIONELLA PERSPEKTIV Nyhetsbrev från LRF om internationella frågor