POSTTIDNING A
Avsändare: LRF, 105 33 Stockholm
INTERNATIONELLA
PERSPEKTIV
PERSPEKTIV
Nyhetsbrev från LRF om internationella frågor INTERNATIONELLA
Lantbrukarnas Riksförbund Internationella Perspektiv | Sidan 1
INTERNATIONELLA PERSPEKTIV
Nyhetsbrev från LRF om internationella frågor
Prenumeration - Vill du få Internationella Perspektiv digitalt eller säga upp din prenumeration? Kontakta utskickochlayout@lrf.se
Avsändare: LRF, 105 33 Stockholm
INTERNATIONELLA PERSPEKTIV
...produceras av Lantbrukarnas Riks- förbund och ger snabb information om internationella jordbruks- och handels- politiska frågor. Normal utgivningsdag är fredag, cirka 20 nummer per år.
Ansvarig utgivare och redaktör Christina Furustam
christina.furustam@lrf.se Grafisk produktion/Tryck LRF/
Tierps Tryckeri, 2020. ISSN 1103-4084 Prenumeration
Vill du få Internationella Perspektiv digitalt eller säga upp din prenumera-tion?
Kontakta utskickochlayout@lrf.se
LRF huvudkontor LRF, 105 33 Stockholm Telefon 010-184 40 00 LRF Brysselkontor
Federation of Swedish Farmers Rue de Tréves 61, 7th floor B - 1040 Bryssel Telefon +32-2-280 06 64 www.lrf.se
Sidan 4 | Internationella Perspektiv Lantbrukarnas Riksförbund Lantbrukarnas Riksförbund Internationella Perspektiv | Sidan 1
Forts på sidan 4 Forts från sidan 1
Det blev avtal om den framtida relationen mel- lan EU 27 och Storbri- tannien. På julaftonens eftermiddag enades par- terna om tullfri handel, en ömsesidig ambition om jämlika konkur- rensvillkor, fiskekvoter, medborgarnas säkerhet samt om hur avtalet ska hanteras i praktiken och i de fall man blir oense.
Gideon Rachman i Finan- cial Times fick därmed rätt. (se Internationella Perspektiv nr 18 2020).
Det fanns inget alternativ för Storbritannien, den mest beroende parten, men EU-kommissionen gick också Storbritannien tillmötes, särskilt i frågor relaterade till landets ”själv- ständighet från Bryssel”
och detta förhållandes relation till lika konkur- rensvillkor.
Tre delar
Avtalet omfattar 1246 sidor och analyseras runt om i EU och i Storbritan- nien. Avtalet är brett och omfattande. Den del som handlar om ekonomi och handel innebär fortsatt full tullfrihet i handeln. Övriga delar är ett partnerskap för medborgarnas säkerhet (samarbete mot brottslig- het och terrorism, polisiärt samarbete) samt ett hori- sontellt avtal om styrning, det vill säga om hur avtalet ska fungera i praktiken och följas upp.
Fortsatt gäller också Storbritanniens utträdes- avtal med EU. Detta avtal kommer att gälla parallellt med det nu ingångna avtalet om handel och
samarbete. I utträdesavta- let finns de särskilda och viktiga reglerna för vad som gäller den irländska ön. Här finns också regler för de EU-medborgare som bodde i Storbritannien och vice versa vid utträdet samt uppgörelsen om Storbri- tanniens finansiella förplik- telser gentemot EU.
Sedan den 1 januari 2021 tillämpas avtalet pro- visoriskt. Storbritanniens parlament har godkänt avtalet. Inom EU förbereds för att EU-parlamentet ska besluta om att godkänna avtalet i mars. Därefter ska EUs 27 medlemsländer i rådet enhälligt godkänna avtalet. Avtalets omfattning är sådant att allt är gemen- sam EU-kompetens vilket gör att det inte blir aktuellt att behandla frågan i med- lemsländernas nationella parlament.
Ett viktigt område som EU gärna hade sett som en del av uppgörelsen, men som Storbritannien inte ville ha med är något om ett utrikes- och säkerhets- politiskt samarbete.
Mest omfattande frihan- delsavtalet
Avtalet mellan EU och Storbritannien är det mest långtgående frihandelsav- talet EU ingått med något annat land eller region.
Handeln mellan EU och Storbritannien blir fri från tullar och kvoter.
Därmed minskar risken på ett betydande sätt för obalans på EUs olika jordbruksmarksmarknader.
Ökad administration och krångel vid gränsen, sär- skilt inledningsvis kan gör att marknaderna påverkas
men sannolikt inte på det långsiktiga sätt som varit risken med en situation med tullar.
Precis som vid ett avtalslöst tillstånd lämnar Storbritannien EUs inre marknad och därmed återinförs gränskontrol- ler mellan parterna. Det blir ofrånkomligen ökad administration i handeln.
Ambitionen är att under- lätta handeln och då även gränsformaliteterna, men företagen måste vara be- redda på att handeln inte kommer att fungera som med Storbritannien som del av den inre marknaden.
Det är viktigt att notera att avtalet är just ett fri- handelsavtal och inte en tullunion. Det betyder att Storbritannien har sin yttre gräns och sina tullar mot resten av världen och EU har sina. Det innebär att handelsföretag i exem- pelvis Storbritannien som köper en vara från ett land utanför det område som frihandelsavtalet omfattar och sedan exporterar den- na vidare till ett EU-land får betala tull två gånger.
Gemensam ambition om standarder och statsstöd Frågan om ”a level playing field” eller jämlik konkur- rens och dess tvådimensio- ner standarder respektive statsstöd ska upprätthållas har lösts på det sättet att:
- Parterna är fria att sätta sina egna standarder.
Storbritannien har sina regler EU har sina. Men avtalet innehåller en utta- lad gemensam ambition att säkerställa ”a level playing field” och att inte sänka sina standarder. Parterna
Innehåll
Nr 122 januari 2021
Sidan 1
• Ett avtal om handel och sam- arbete mellan EU och Storbri- tannien
Sidan 2
• VM-index: Fallande priser till följd av stärkt valuta
Sidan 3
• MARKNADEN - Världsmarknadspriser - Valuta- o prisnoteringar Sidan 4
• Brittiska regeringen tillåter kontroersiellt växtskyddsmedel
Fortsatt tullfrihet mellan EU och Storbritannien
har lovat att inte ta steg tillbaka från de regler för miljö, klimat, arbetsvillkor, statsstöd och så vidare som gällde den 31 december 2020.
I händelse av att par- terna vill höja exempelvis sin miljöambition ska även detta kunna pareras inom ramen för avtalet så att inte ojämlik konkurrens uppstår.
Men skulle det vara så att parterna avviker på ett sätt så att jämvikten i konkurrensen så att det upplevs påverka konkur- renskraften negativt finns en mekanism för att lösa eventuell tvist och den part som påverkas negativt har rätt att unilateralt införa tullar. Det är inte EU-dom- stolen som kommer att avgöra framtida tvister utan här inrättas en för avtalet
särskilt organ för tvistlös- ning.
- Liknande gäller om endera parten ger stats- stöd och näringslivet hos motparten känner negativ påverkan. Även här inrättas ett särskilt organ för att hantera tvister. Parterna har också rätta att införa tullar på produkter som drar nytta av handelspåver- kande statsstöd.
Mer konkret när det gäller handeln med jordbrukspro- dukter
Även för jordbrukshandeln gäller tullfrihet. Precis som för andra varor är tullfri- heten kopplad till vissa ursprungsregler. Tänker sig någon att vidareexpor- tera en produkt som man importerat från ett annat tredje land måste man först betala tull vid införsel
till EU och sedan betala en ny tull vid gränsen till Storbritannien. Detsamma gäller när varor går i andra riktningen.
Men eftersom parterna enligt uppgörelsen har sina egna regelverk kommer man inte ifrån gränskon- troller. EU kontrollerar att import från Storbritannien lever upp till EUs standar- der och vice versa. Här påverkas jordbrukshandeln i högre grad än annan handel för att regelver- ken kring olika sanitära och veterinära standarder är omfattande det blir gränskontroll för livsmedel, foder och djur.
Dock borgar avtalet för att EU ses som en enhet.
Storbritannien kan där- med inte göra skillnad på och diskriminera enskilda EU-länder. Vidare erkän- ner Storbritannien EUs princip om regionalisering i händelse av utbrott av
växt- och djursjukdomar.
Det innebär att handels- stopp avgränsas till den region som drabbats.
Ovationer och fortsättning Michel Barnier och hans team hyllas för att de till slut fick till en uppgörel- se med Storbritannien.
Bra jobbat är det unisona budskapet! Parterna har en ram att hålla sig i när de, eller låt säga vi, strävar framåt.
Avtalet bygger på tillit mellan parterna som det är viktigt att leva upp till.
Frågan om jämlik konkur- rens kommer att blir viktig att bevaka framåt. Här finns mekanismer för att säkerställa en jämlik kon- kurrens när parterna inte längre har samma regel- verk, men det återstår att se hur det kommer att fung- era i praktiken. Att vaka över EUs inre marknad är viktigt också ur ett bredare
EU-perspektiv så att inte fler länder vill lämna unio- nen och köra egna regler, men ändå ha tullfritt tillträ- de. Medlemsländerna får hjälpa kommissionen med uppföljningen och förmed- la in avvikelser från den gemensamma ambitionen och EU-företagens konkur- renskraft påverkas negativt.
De svårlösta frågorna om fiskerättigheter samt jämlika konkurrensvillkor kommer att fortsätta bli föremål för diskussion och tvist men avtalet har säkrat regler för hur detta ska gå till. EUs önskelista för fortsatt utveckling av samarbetet är säkert redan påbörjad. Kanske inleds kanske med utrikes- och säkerhetspolitik.
Christina Furustam christina.furustam@lrf.se
Den brittiska regeringen har tillfälligt för 120 dagar godkänt användningen av neonicotinoiden thiame- thoxam. Neotikoniden används vid betning av sockerbetsutsäde så inte plantorna angrips av löss som överför virus. Liknan- de dispenser diskuteras
i vissa EU-länder, men beslutet kom kort in på det nya året och ett par veckor efter att Storbritannien och EU kommit överens om ett frihandelsavtal inom ramen för ett bredare samarbets- avtal för parternas relation efter Brexit. En viktig del av tullfriheten i avtalet är
en gemensam ambition att inte sänka sina miljöstan- darder. Det återstår att se om detta brittiska beslut är ett sällsynt undantag.
Christina Furustam christina.furustam@lrf.se
Brittiska regeringen tillåter kontroversiellt
växtskyddsmedel
VM-Index: Fallande priser till följd av stärkt valuta Marknaden
Världsmarknadspriser
Noteringar i USD per ton på Chicagobörsen
0 100 200 300 400 500 600
jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 jan-18 feb-18 mar-18 apr-18 maj-18 jun-18 jul-18 aug-18 sep-18 okt-18 nov-18 dec-18 jan-19 feb-19 mar-19 apr-19 maj-19 jun-19 jul-19 aug-19 sep-19 okt-19 nov-19 dec-19 jan-20 feb-20 mar-20 apr-20 maj-20 jun-20 jul-20 aug-20 sep-20 okt-20 nov-20 dec-20 jan-21
vete soja majs havre
Källa: Riksbanken, Danish Crown
Valutor
Genomsnittlig kurs Aktuell kurs
2019 Dec 2020 19 jan 2021
USD 9,20 8,38 8,36
Euro 10,49 10,19 10,13
Prisnoteringar
Noteringen för griskött avser den danska marknaden.
Inhemsk marknad, vecka 3 DKK/kg SEK/kg Griskött, slaktad vikt, Danmark 9,50 12,93
Världsmarknadspriser
I diagrammet illustreras prisnoteringar på spann- målsbörsen i Chicago.
Priserna gäller för kontrakt med framtida leverans inom 1-2 månader.
Chicagobörsen avspeg- lar väl svängningarna på världsmarknaden även om inte prisnivån är direkt jämförbar med den euro- peiska.
50 60 70 80 90 100 110 120 130 140 150 160
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020
LRF Gödsel LRF Diesel LRF Foder
Basår 2014-2016 = 100 60
80 100 120 140 160
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020
Kött Mejeri LRF Animalier Basår 2014-2016 = 100
60 70 80 90 100 110 120 130 140 150
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020
LRF Totalt LRF Animalier LRF Vegetabilier FAO Basår 2014-2016 = 100
60 70 80 90 100 110 120 130 140 150 160
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020
Spannmål Vegetabiliska
oljor Socker LRF Vegetabilier
Basår 2014-2016 = 100
Figur 1. Totalindex. Prisindex 2014-2016 = 100 Figur 2. Vegetabilier. Prisindex 2014-2016 = 100
Figur 3. Animalier. Prisindex 2014-2016 = 100 Figur 4. Insatsvaror. Prisindex 2014-2016 = 100
Trots fallande interna- tionella priser på kött har de svenska avräkningspriserna stärkts under 2020. Nöt- kött steg med närmare 9 procent och griskött med cirka 5 procent. Orsaken är de svenska konsumenter- nas starka preferenser för svenskt kött och den ökade efterfrågan på svenskt när inköpen flyttade från res- taurangsektorn till livsmed- elsbutikerna.
Om kronförstärkning- en fortsätter kommer den svenska produktionen att utsättas för ännu starkare priskonkurrens från utlan- det.
Höjda energipriser och dyrt foder
Dieselpriset rasade i pande- mins inledning med hela 52 procent mellan januari
och mars. Därefter har die- selpriset stigit i omgångar och är nu 30 procent billi- gare än i januari. Se Figur 4. Det gångna året har vi sett de lägsta dieselpriserna sedan början av 2016. De kraftiga prisfallen under 2014 och 2015 var en följd av att Opec misslyckades med att hålla priserna uppe med produktionskvoter.
Orsaken till prisfallen 2020 är ett stort tapp i efterfrå- gan till följd av nedstäng- ningar och minskat resande till följd av pandemin.
Foderpriserna som var relativt höga i början av året föll under första halvåret men har fram till december stigit och är nu 9,5 procent högre än för ett år sedan. Foderpriser- na har legat på en relativt hög nivå under de senaste
åren. Foderpriserna följer i stort prisutvecklingen på spannmål.
Priserna på konstgöd- ning föll ytterligare under året till följd av tidigare oljeprisfall. Priset på göd- ning som följer vanligen energipriserna med några månaders eftersläpning.
1Opec = Organization of the Petroleum Exporting Countries, 2FAO = Food and Agriculture Organization of the United Nations Jan Lorentzson Jan.lorentzson@lrf.se LRFs världsmarknads-
prisindex försvagades mellan oktober och de- cember trots att FAO-in- dex fortsatte att stiga.
Orsaken är att kronan har stärkts löpande sedan april.
Kronans tidigare försvag- ning, som har pågått sedan 2014, har nu definitivt brutits. Kronan har stärkts kraftigt sedan april 2020 vilket är huvudorsaken till att LRFs totalindex har en svagare utveckling än FAO-index som stigit varje månad sedan i juni 2020.
Se Figur 1. LRFs totalindex har till följd av valutaför- stärkningen till och med fallit sedan oktober.
Stora prissvängningar för vegetabilier
Vegetabiliepriserna föll kraftigt i början av 2020 men återhämtade sig sedan under andra halvåret. Dock med undantag av decem-
LRFs världsmarknadsprisindex har omarbetats och baseras från och med 2014 på FAO2 Food Price Index och bygger på globala priser för produktslagen kött, mejeri, spannmål, vegetabiliska oljor och socker.
För att belysa hur den internationella prisutvecklingen påverkar det svenska jordbruket har indexet räknats om till svensk valuta. Vidare vägs det slutliga indexet så att det motsvarar den svenska produktio- nens värdemässiga andelar. I LRFs index väger animalier tyngre med- an spannmål och socker väger tyngre i FAOs index. Basår är 2010.
Lantbrukarnas Riksförbund Internationella Perspektiv | Sidan 3 Sidan 2 | Internationella Perspektiv Lantbrukarnas Riksförbund
ber då vegetabilierna föll tillbaka något till följd av kronförstärkningen.
Spannmålspriserna och sockerpriserna steg kraftig under andra halvåret och föll tillbaka något under december. Se Figur 2.
Spannmålspriset ligger i slutet av 2020 på en historiskt hög nivå medan sockerpriset ligger betydligt lägre historiskt sett. Spann- målspriserna drivs främst av begränsat utbud och större efterfrågan på vete och majs under 2020 och spannmålsindex steg med 5,6 procent det senaste året. Sockerpriserna rasade i mars månad till följd av att efterfrågan på socker från förädlingsindustrin och restaurangerna föll dras- tiskt som en konsekvens av globala nedstängningar i kölvattnet av covid-19. Lät- tandet av restriktionerna på många håll leder sedan till mer normal efterfrågan under andra halvåret, då
med stigande priser.
Även priserna på vege- tabiliska oljor föll kraftigt första halvåret men har sedan dess stigit kraftigt.
Det är främst prisökningar på palmolja som driver priserna, vilket även stärker priserna på rapsolja, soja- olja och solrosolja. Under 2020 har priset stigit med hela 11,3 procent.
Fallande animaliepriser under året
LRFs animalieprisindex, som är en sammanslagning av köttindex och meje- riindex, har fallit under hela 2020, totalt med 14,8 procent. Se Figur 3. Prisfal- let beror delvis på att de
internationella priserna föll men främst beror det på kronförstärkningen.
Köttpriset föll 2020 med dryga 21 procent och mejeripriserna föll med 6,8 procent räknat i svenska kronor. Räknat i utländska valutor föll köttpriset med 4,5 procent medan meje- ripriserna steg något det senaste året. Främst föll priserna på lammkött och griskött under 2020.
I utländska valutor stärktes priserna på ost och skummjölkspulver under året medan smör och hel- mjölkspulver föll något. I svenska kronor föll samtliga mejeripriser som en följd av kronförstärkningen.
