INTERNATIONELLA PERSPEKTIV Nyhetsbrev från LRF om internationella frågor

(1)

INTERNATIONELLA PERSPEKTIV

Nyhetsbrev från LRF om internationella frågor

Prenumeration - Vill du få Internationella Perspektiv digitalt eller säga upp din prenumeration? Kontakta utskickochlayout@lrf.se

Lantbrukarnas Riksförbund Internationella Perspektiv | Sidan 1

Slutförhandlingarna, de så kallade trialo- gerna, om regelverket för EUs gemensamma jordbrukspolitik, CAP, är nu inne i sitt slutskede.

Målsättningen är att förhandlingarna ska vara klara under Portu- gals EU-ordförandeskap vilket innebär senast vid halvårsskiftet.

Portugals jordbruksminis- ter, Maria do Céu Antunes, har lagt fram ett antal kompromissförslag till jord- bruksministerrådet den 26 april. Förslagen rör framför allt miljödelarna i CAP, det som ofta kallas den gröna arkitekturen.

Öronmärkning till miljöåtgärder

Ett av förslagen rör öron- märkning till så kallade eco-scheme. Där enades EUs jordbruksministrar i höstas, då under ledning av den tyska jordbruksminis- tern Julia Klöckner, om att 20 procent av budgeten för

direktstöden i CAPs första pelare skulle öronmärkas till miljöåtgärder i form av så kallade ”eco scheme”.

Europaparlamentets posi- tion är att 30 procent ska öronmärkas.

Det portugisiska kom- promissförslaget går ut på att öronmärkningen ska vara 22 procent under åren 2023-2024 och därefter 25 procent. Under de två första åren anges i försla- get att öronmärkningen är ”indikativ”, det vill säga når inte medlemsländer- na nivån så kan pengarna användas till andra åtgär- der i CAP. Från och med år 2025 är det dock ett strikt krav och medlemsländerna riskerar att budgetmedel lämnar CAP om man inte når nivån.

Därutöver ingår viss flexibilitet som går ut på att de länder som har en hög andel miljö- och klimatåt- gärder i genomförandet av CAPs andra pelare kan sätta en lägre procentsats i pelare 1.

Det verkar dock vara ett antal medlemsländer som inte kan acceptera en högre nivå än 20 procent så diskussionerna förväntas bli tuffa.

Tre parter som förhandlar Diskussionerna vid Rådet den 26 april blir avgöran- de för vilken hållning det portugisiska ordförande- skapet kan hålla vid den trialogförhandling mellan Rådet, Europaparlamentet och EU-kommissionen som är planerad till den 30 april. I sammanhanget bör nämnas att Europapar- lamentet och EU-kommissionen hittills inte uttryckt samma hållning till flexibel öronmärkning som märks i kompromissförslaget.

I slutet av mars hölls en så kallad ”supertrialog” där alla tre rättsakter för jordbrukspolitiken var uppe för diskussion, och inte som brukligt att en rättsakt diskuteras i taget. Då dis- kuterades bland annat ett förslag om fördelning av direktstödet i form av tak på direktstöd, omfördel- ning från större till mindre företag och nedtrappning av stöd. Förslaget från ord- förandeskapet var att göra det obligatoriskt för med- lemsländerna att införa minst ett av dessa omför- delningsinstrument. Än så länge har inte Europaparla- mentet, med ordföranden för jordbruksutskottet Norbert Nils (EPP) som en av de ledande förhandlar- na, accepterat förslaget och denna fråga verkar också komma upp vid trialogen den 30 april.

Det kan bli en ny supertrialog i slutet av maj, men några datum är inte

Innehåll Nr 04

27 april 2021 Sidan 1

• CAP – snart slutförhandlat Sidan 2

• VM-index: Stigande internationella priser Sidan 3

• MARKNADEN - Världsmarknadspriser - Valuta- o prisnoteringar Sidan 4

• Ny brittisk tidtabell för nya gränsformaliteter

CAP – snart slutförhandlat

bestämda än och det pågår också diskussioner om att lägga ett extrainsatt minis- terråd ungefär samtidigt.

Många delar kvar att förhandla

Utöver frågorna om öron- märkning och fördelning av direktstöd återstår ett stort antal frågor i för- handlingarna. En stor fråga gäller den så kallade genomförandemodellen av CAP där medlemsländerna i högre grad än Europapar- lamentet vill att EU- kommissionens ursprungli-

EU-kommissionens mål för jordbrukspolitiken 2021–2027

Källa: Europeiska Kommissionen

Hej prenumerant!

Som du kanske märkt har inte Internationella Perspektiv utkommit lika ofta som vanligt i år. Detta beror på en tillfällig förändring i arbetsuppdrag hos skribenterna. Nästa nummer av Internationella Perspektiv är planerat i juni. Vi hoppas återgå till ordinarie utgivningsfrekvens efter sommaren.

Hälsningar från redaktionen

forts på sida 4

(2)

VM-Index: Stigande internationella priser

50 60 70 80 90 100 110 120 130 140 150 160

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

LRF Gödsel LRF Diesel LRF Foder

Basår 2014-2016 = 100 60

80 100 120 140 160

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2021

Kött Mejeri LRF Animalier

Basår 2014-2016 = 100 60

70 80 90 100 110 120 130 140 150

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2021

LRF Totalt LRF Animalier LRF Vegetabilier FAO Basår 2014-2016 = 100

60 80 100 120 140 160 180

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2021

Spannmål Vegetabiliska

oljor Socker LRF Vegetabilier

Basår 2014-2016 = 100

Figur 1. Totalindex. Prisindex 2014-2016 = 100 Figur 2. Vegetabilier. Prisindex 2014-2016 = 100

Figur 3. Animalier. Prisindex 2014-2016 = 100 Figur 4. Insatsvaror. Prisindex 2014-2016 = 100

LRFs världsmarknads- prisindex stärktes under årets första tre månader i linje med FAO-index som fortsatte att stiga.

Priserna för såväl vegetabilier, animalier som insatsvaror har stigit överlag.

Kronan stärktes under 2020 men har sedan slutet av 2020 varit stabil. LRF-index följer därför FAO-index väl under första kvartalet. Se Figur 1. Under första kvar- talet har LRF-index stigit med 9 procent. Animalie- priserna som föll under 2020 steg med 8 procent de senaste tre månaderna medan vegetabiliepriserna fortsatte upp med 11 procent under samma period.

Stora prisstegringar på vegetabilier

Efter december månad, då spannmål och sockerpriser föll tillbaka något, steg vegetabiliepriserna igen

LRFs världsmarknadsprisindex baseras från och med 2014 på FAO¹ Food Price Index och bygger på globala priser för produktslagen kött, mejeri, spannmål, vegetabiliska oljor och socker. För att belysa hur den internationella prisutvecklingen påverkar det svenska jordbruket har indexet räknats om till svensk valuta. . Vidare vägs det slutliga indexet så att det motsvarar den svenska produktionens värdemässiga andelar. I LRFs index väger animalier tyngre medan spannmål och socker väger tyngre i FAOs index. Basår är 2010.

Sidan 2 | Internationella Perspektiv Lantbrukarnas Riksförbund

under första kvartalet. Såväl spannmålspriser, sockerpriser som priser på vegetabi- liska oljor steg. Se Figur 2.

Spannmålspriset och priset på de vegetabiliska oljorna ligger i början av 2021 på historiskt höga nivåer medan sockerpriset fortfarande ligger betydligt lägre nivå historiskt sett.

Efter kraftiga prisök- ningar under januari och februari föll sockerpriserna tillbaka med 1,4 procent i mars till följd av att expor- tutbudet från Indien ökar, men prisfallet dämpas av stark importefterfrågan från främst Kina samt stigande råoljepriser.

Under årets första två månader steg samtliga spannmålslag men under mars föll vete-, havre- och majspriserna något till följd av god tillgång och goda skördeprognoser för 2021.

Däremot fortsätter priserna på vegetabiliska oljor att stiga kraftigt. Såväl

palm-, soja-, raps- som solrosolja stiger till följd av begränsade internationella lager och tilltagande global efterfrågan. Priserna på vegetabiliska oljor drivs också upp av ökande priser på biodiesel drivet av ökade priser på råolja.

Stigande animaliepriser LRFs animalieprisindex, som är en sammanslagning av köttindex och mejeri- index, har efter fallande priser 2020 stigit med 8 procent under årets första tre månader. Se Figur 3.

Köttpriset steg under kvartal 1 med 6,3 procent och

mejeripriserna steg med 9,6 procent.

Under de senaste månaderna steg priserna på smör, skummjölkspul- ver och helmjölkspulver medan ostpriserna föll marginellt. Smörpriserna drivs uppåt av låga lagerni- våer i Europa tillsammans med en av väder försenad mjölkningssäsong, medan mjölkpulverpriserna drivs av ökad importefterfrågan i Asien. Ostpriserna föll till följd av höga lagernivåer i USA i kombination med låg efterfrågan.

Priserna på gris- och kycklingkött drevs av stark

(3)

Marknaden

Världsmarknadspriser

Noteringar i USD per ton på Chicagobörsen

0 100 200 300 400 500 600

jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 jan-18 feb-18 mar-18 apr-18 maj-18 jun-18 jul-18 aug-18 sep-18 okt-18 nov-18 dec-18 jan-19 feb-19 mar-19 apr-19 maj-19 jun-19 jul-19 aug-19 sep-19 okt-19 nov-19 dec-19 jan-20 feb-20 mar-20 apr-20 maj-20 jun-20 jul-20 aug-20 sep-20 okt-20 nov-20 dec-20 jan-21 feb-21 mar-21 apr-21

vete soja majs havre

Källa: Riksbanken, Danish Crown

Valutor

Genomsnittlig kurs Aktuell kurs

2020 Mars 2021 20 april 2021

USD 9,20 8,54 8,49

Euro 10,49 10,17 10,16

Prisnoteringar

Noteringen för griskött avser den danska marknaden.

Inhemsk marknad, vecka 16 DKK/kg SEK/kg Griskött, slaktad vikt, Danmark 10,85 14,74

Världsmarknadspriser

I diagrammet illustreras prisnoteringar på spann- målsbörsen i Chicago.

Priserna gäller för kontrakt med framtida leverans inom 1-2 månader.

Chicagobörsen avspeg- lar väl svängningarna på världsmarknaden även om inte prisnivån är direkt jämförbar med den europeiska.

importefterfrågan i Asien medan de europeiska gris- priserna drevs av stark eu- ropeisk efterfrågan i mars.

Nötköttspriserna var stabila medan priset på lammkött föll under mars.

Goda svenska avräknings- priser hittills under 2021 Mjölkpriserna i Sverige ligger på en hög nivå under första kvartalet. Nötkött steg med drygt 5 procent medan griskött ligger kvar på en historiskt hög nivå.

Lammkött steg kraftigt under kvartal 1 och ligger också på en historiskt hög nivå. En stark efterfrågan på svenska animaliepro- dukter i dagligvaruhandeln tillsammans med märk- ningen ”Från Sverige” är bidragande orsaker till de

högre priserna i Sverige.

Höjda energipriser och dyrare gödning

Dieselpriset rasade i pande- mins inledning med hela 52 procent mellan januari och mars 2020. Därefter har dieselpriset återhämtat sig snabbt och är nu bara 9 procent billigare än i janua- ri 2020. Se Figur 4.

Det gångna året har vi sett de lägsta dieselpriser- na sedan början av 2016.

Orsaken till prisfallen 2020 är ett stort tapp i den globala efterfrågan till följd av restriktioner och mins- kat resande på grund av pandemin.

Priset på råolja ökar igen till följd av OPEC+² aviserat produktionsbe- gränsningar samtidigt som

efterfrågan väntas öka när man i många länder börjar att lätta på pandemirestrik- tionerna. En ökad oro i Mellanöstern leder också till stigande priser. I början av mars genomfördes en drönarattack mot saudiska oljeanläggningar.

Foderpriserna som föll under första halvåret 2020, har fram till februari stigit och var då 11 procent högre än i december. Den kraftiga prisuppgången sedan sommaren 2020 kom av sig i mars 2021 då priset föll tillbaka något. Foder- priserna följer i stort prisutvecklingen på spannmål.

Priserna på konstgöd- ning som föll under 2020 steg kraftigt under kvartal 1, med drygt 30 procent.

Priset på gödning följer

vanligen oljepriserna med några månaders eftersläp- ning. De stigande priserna på insatsvaror oroar de svenska lantbrukare som inte hade köpt eller prissäk- rat sina inköp under tidig höst 2020.

Jan Lorentzson Jan.lorentzson@lrf.se

1FAO = Food and Agriculture Organi- zation of the United Nations

2Opec+ = Organization of the Petro- leum Exporting Countries + Ryssland och nio länder till,

(4)

POSTTIDNING A

Avsändare: LRF, 105 33 Stockholm

INTERNATIONELLA

PERSPEKTIV

Nyhetsbrev från LRF om internationella frågor INTERNATIONELLA

Avsändare: LRF, 105 33 Stockholm

INTERNATIONELLA PERSPEKTIV

...produceras av Lantbrukarnas Riks- förbund och ger snabb information om internationella jordbruks- och handels- politiska frågor. Normal utgivningsdag är fredag, cirka 20 nummer per år.

Ansvarig utgivare och redaktör Christina Furustam

christina.furustam@lrf.se Grafisk produktion/Tryck LRF/

Tierps Tryckeri, 2021. ISSN 1103-4084 Prenumeration

Vill du få Internationella Perspektiv digitalt eller säga upp din prenumeration?

Kontakta utskickochlayout@lrf.se

LRF huvudkontor LRF, 105 33 Stockholm Telefon 010-184 40 00 LRF Brysselkontor

Federation of Swedish Farmers Rue de Tréves 61, 7th floor B - 1040 Bryssel Telefon +32-2-280 06 64 www.lrf.se

Sidan 4 | Internationella Perspektiv Lantbrukarnas Riksförbund

Ny brittisk tidtabell för nya gränsformaliteter

Det har nu snart gått fyra månader sedan Storbritannien lämna- de EUs inre marknad och gränsen gentemot övriga EU-länder åter- infördes. Företag och myndigheter har fått lära känna en ny krångli- gare vardag. Den brittiska regeringen förlänger den tillfälligt förenklade importhantering som gällt livsmedel.

Den brittiska regeringen publicerade i mitten av mars en uppdaterad tidtabell för de nya krav som gäller vid import av livsmedelsprodukter till följd av Brexit. Framförallt handlar den justerade tidtabellen om de särskilda regler som gäller vid import av produkter av animaliskt ursprung, vissa andra livsmedel samt växter och växtmaterial, det vill säga varor med särskilda stan- darder för att säkerställa att

man inte importerar även växt- och djursjukdomar och att produkterna lever upp till landets livsmedels- bestämmelser, så kallade SPS-frågor i internationella handelssammanhang.

Den nya tidtabellen ser ut som följer:

- Föranmälan vid import av produkter av animaliskt ursprung, vissa animaliska biprodukter och högrisk- mat i övrigt som inte är av animaliskt ursprung kommer inte att krävas förrän den 1 oktober 2021.

Krav på exporthälsointyg för produkter av animaliskt ursprung och vissa animaliska biprodukter träder i kraft vid samma tidpunkt.

- Tulldeklarationer vid import kommer fortfarande att krävas, men möjlighe- ten att använda systemet med uppskjuten deklara- tion, inklusive att lämna in kompletterande deklara- tioner upp till sex månader

efter det att varorna har importerats, förlängs till den 1 januari 2022.

- Säkerhetsdeklarationer (Safety and Security Decla- rations) för importen kommer inte att krävas förrän den 1 januari 2022.

- Fysiska SPS-kontroller, det vill säga kontroller som säkerställer att importen lever upp till brittiska stan- darder för produkter av animaliskt ursprung, vissa animaliska biprodukter och högriskmat av annat än animaliskt ursprung kommer inte att krävas förrän den 1 januari 2022.

När dessa kontroller införs kommer de att äga rum vid gränskontrollstationer.

- Fysiska SPS-kontroller av plantor av hög risk kommer att äga rum vid gränskontrollstationer, sna- rare än på bestämmelseor- ten som nu, från och med den 1 januari 2022.

- Krav på förhandsanmälan och dokumentkontroller,

inklusive fytosanitära intyg, kommer att krävas för växter och växtprodukter som klassas som låg risk och kommer att införas från och med den 1 januari 2022.

- Från och med mars 2022 kommer kontroller vid gränskontrollstationer att ske på levande djur och växter och växtprodukter som klassas som låg risk.

Christina Furustam christina.furustam@lrf.se ga intention om ökad grad

av subsidiaritet ska gälla i kommande CAP. Andra frågor gäller bland annat hur konditionaliteten ska fungera, det vill säga vilka grundvillkor ska gälla för att få del av stöden och hur ska de tillämpas.

Bland grundvillkoren

kan nämnas en fråga som vi känner igen från nuvarande CAP om ekologiska fokusarealer. I nästa CAP kommer det nuvarande förgröningsstödet med krav på bland annat ekologiska fokusarealer och gröddiversivitet att tas bort, men villkoren kommer att finnas kvar som grundvillkor och en fråga är hur

stor areal som lantbrukare måste avsätta för efterföl- jaren till de ekologiska fokusarealerna.

Andra frågor som diskuteras är till exempel i vilken utsträckning med- lemsländerna måste införa en definition av ”aktiv bru- kare”, något som många länder anser kommer medföra en omfattande ad-

ministration och osäkerhet för företagen.

Sofia Björnsson sofia.bjornsson@lrf.se forts från sida 1