INTERNATIONELLA PERSPEKTIV Nyhetsbrev från LRF om internationella frågor

(1)

INTERNATIONELLA PERSPEKTIV

Nyhetsbrev från LRF om internationella frågor

Prenumeration - Vill du få Internationella Perspektiv digitalt eller säga upp din prenumeration? Kontakta utskickochlayout@lrf.se

Lantbrukarnas Riksförbund Internationella Perspektiv | Sidan 1

Innehåll

Nr 926 november 2021

Sidan 1

• COP 26 blev ett möte om att inte släppa hoppet och satsa på COP 27

Sidan 2

• Tillväxt för ekologiska produkter i Europa

• Inga beslut om jordburket under COP 26

Sidan 3

• MARKNADEN - Världsmarknadspriser - Valuta- o prisnoteringar

• Ny förordning och handlingsplan för ekoproduktion Sidan 4

• Många oklarheter kring EUs och USAs metanlöfte

COP 26 blev ett möte om att inte släppa hoppet och satsa på COP 27

En skör vinst kallade ordförande Alok Sharma FNs klimatmöte i Glas- gow, the Glasgow Cli- mat Pact. ”Vi har nått utsatt mål för mötet.

Vi håller 1,5 vid liv….

men jag skulle säga att pulsen är svag”. Unge- fär så sammanfattade ordförande mötet.

Lördagen den 13 november avslutades det 26 i ord- ningen av vad man kallar Conference of the Parties (COP 26). Efter intensiva slutförhandlingar nådde parterna inom FNs ramkonvention om klimatför- ändring mer i ambitioner än reella åtaganden.

Mötet resulterade i en lång rad texter. De 197 parterna till konventionen (UN Framework Conven- tion on Climate Change (UNFCCC) nådde fram till ett antal överenskommel- ser och uppfattas mer som avsiktsförklaringar än avtal.

”Det som kom ut av COP 26 var bättre än vad som fruktades men sämre än vad vi hoppades”, konstaterar LRFs klimatexpert Jens Berggren. Ett steg i rätt riktning men alldeles för kort, fortsätter han och får medhåll av fler.

Resultatet

Tidskriften the Economist konstaterar att mötet med- gav att man i verkligheten inte är på väg mot målet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader över förindustriell nivå, trots att man lovade

att göra det i Parisavtalet från 2015. De åtgärder som egentligen behövs för att klara att möta målet är mycket omfattande.

Men COP 26 håller fast vid målet. Varje litet steg mot att försöka nå det, i form av utsläppsminskan- de åtgärder, det har stor betydelse för att minimera konsekvenserna av upp- värmningen. Varje tiondels grad i att hålla tillbaka uppvärmningen spelar roll för livet på jorden.

Toppmötet försökte kan man säga få till sätt att påskynda kampen mot kli- matförändringen och hålla liv i möjligheterna att ändå kunna nå 1,5-målet. Men det mesta hänger just nu på att världens länder själva uppbådar kraft att vidta tillräckliga åtgärder.

Mötet resulterade i ett, förvisso i sista stund urvatt- nat, men ändå enhälligt och samtidigt från början kanske oväntat, mål om att snabbare minska (alltså inte ”fasa ut” på grund av Indien i sista stund) den orenade (unabated) an- vändningen av kol och fasa ut ineffektiva subventioner till fossila bränslen*.

Och till skillnad från vid tidigare klimatmöten anslöt sig länder till olika koalitioner för att göra sin del i arbetet med att få bort kolkraften, minska metaut- släppen, göra finansiella tjänster grönare, skydda skogar med mera, konstaterar The Economist.

Världens regeringar enades också om att skärpa de nationella planerna

för att minska sina utsläpp till 2030 redan innan de träffas igen om ett år för COP 27. Parisplanen var att påbörja denna skärpning 2025. Detta handlar om att omsätta de kanske lite diffusa löftena, kan man säga, i Glasgow i politik och därmed skynda på skiftet från fossila bränslen till 2030. De utvecklade länderna uppmanades att dubbla de finansiella bidragen för att hjälpa till med klimatanpassningen i världens utvecklingsländer till 2025.

Andra frågor där parterna visade enighet var att de godkände regler för att skapa ett ramverk för en global kolmarknad samt att de erkände behovet av att minska utsläppen av växt- husgaser med 45 procent till 2030.

Vad händer framåt?

Framåt, det kommande året mot COP 27, innebär flera internationella möten och hållpunkter för att behålla världens fokus på klimatet. The Economist nämner i sammanhanget FNs femtonde COP om konventionen för biologisk mångfald inom vilken själ- va förhandlingen mellan världens länder äger rum i april 2022. Mötet ska sätta nya mål för att skydda eko- systemen, men väntas även innefatta åtgärder som kan öka upptaget av CO2 genom vegetation och hav.

Man nämner också att den svenska regeringen i juni 2022 står värd för ett möte

Forts på sidan 2 med anledning av 50-års firandet av the Earth Sum- mit eller Stockholmskonfe- rensen som var FNs första stora miljömöte. Junimötet går under namnet Stock- holm+ 50.

I klimatkalendariet framåt skymtar också arbete utanför de stora topp- mötena. Ett arbete är en utvärdering av hur världens länder ligger till med sina åtgärder för att nå målen i Parisavtalet. En sådan utvärdering (Global Stock Taking) ska utföras enligt artikel 14 i Paris-avtalet. En första utförs med början 2021 och med leverans 2023. Därefter ska en ny så kallad GTS göras vart femte år. Även från forskningshåll väntas rapporter. IPCC,

(2)

Sidan 2 | Internationella Perspektiv Lantbrukarnas Riksförbund

*Redaktionens kommentar

Även ordet ”orenad” framför kolkraft och ”ineffektiva” framför subventioner till fossila bränslen drevs av Indien. Övriga länder gick med på detta. Utan dessa, av Indien inskjutna orden, hade Glasgows COP 26 blivit ett tydligare genombrott för parterna att tillsammans ha erkänt att kol och olja är de huvudsakliga drivkrafterna bakom klimat- förändringen.

Men genombrottet ligger tydligt kvar i luften. Och det är på tiden efter 26 års kli- matförhandlande. Det är inte utan att man känner sig förd bakom ljuset eller kanske snarare självförvållat naiv över att inse att klimatförhandlarna inte först nu är framme vid orden fossilt samt kol och olja. De är nya i förhandlingstexter om klimat. Man har mäktat med att sätta själva gradmålet max 1,5 men det verkliga verktyget för att hålla tillbaka uppvärmningen och nå målet, det vill säga att sluta använda kol och olja, har man inte kunnat enas om.

Christina Furustam christina.furustam@lrf.se Forts från sidan 1

Intergovernmental Panel on Climate Change, väntas komma med tre rapporter fram till COP 27.

Arbetet med COP 27 är redan igång. Glasgow har lämnat över till Sharm el- Sheikh och världens länder, näringsliv och miljöorgani- sationer planerar sitt arbete mot och deltagande på ytterligare ett klimatmöte.

Christina Furustam christina.furustam@lrf.se

Tillväxt för ekologiska produkter i Europa

Inga beslut om jordbruket under COP 26

Konsumenternas efter- frågan på ekologiska produkter växer runt om i EU och internationellt, men inte i Sverige och detta trots en i övrigt ökad försäljning av livsmedel.

I många länder ökade försäljningen av ekologiska livsmedel även under pandemiåret 2020 och fortsätter öka. I Danmark ökade den ekologiska livs- medelsförsäljningen med 14 procent, och i Tyskland så mycket som 22 procent.

Det finns därmed goda möjligheter att öka den

svenska exporten förutsatt att utbud och efterfrågan kan matchas på den ekologiska marknaden.

Sveriges export av ekologisk mat och dryck uppskat- tades 2019 till 116 miljoner euro (FiBL Statistics). Ma- joriteten av exporten går till övriga norden, Tyskland samt övriga Europa.

Konsumtionen av ekologiska livsmedel i Sverige har istället minskat något.

Många aktörer rapporte- rar om en stagnering eller minskning i efterfrågan på ekologiska livsmedel i Sverige. Trots att den totala livsmedelsförsälj- ningen i Sverige ökade

under pandemiåret 2020 så minskade andelen ekologiska livsmedel, dock endast marginellt från 9,0 till 8,7 procent.

Istället för att se till hela den europeiska marknaden finns signaler om att mark- nadsaktörerna till viss del börjat svara på den minskade försäljningen i Sverige.

Den ekologiskt brukade jordbruksarealen minskade med 1 procent 2020 jämfört med 2019, och en del mottagare av ekologiska råvaror har också aviserat att de inte tar emot fler eller nya leverantörer av ekologiska råvaror just nu.

Marknadsfrågan kan

dock sägas vara kompli- cerad och frågan som många ställer sig är varför försäljningen i Sverige har stagnerat. En möjlig för- klaring är att fokus bland konsumenter har flyttats från ekologiskt till begrepp som närproducerat, svenskt eller vegetariskt/veganskt.

En annan möjlig förklaring bedöms vara att de stora dagligvaruhandelskedjor- na i mindre utsträckning marknadsför ekologiskt, till fördel för andra produkter.

Elvira Forsström elvira.forsstrom@lrf.se

Regeringarna enades under klimatmötet i Glasgow om behovet av att fortsätta arbeta med jordbruket inom FNs ramkonvention om klimatförändring. Detta i syfte att anta ett beslut vid COP 27 nästa höst i Sharm- el Sheikh.

Regeringarna erkände också att sätten att hantera

jorden och näringen samt att optimera användning- en av näring är kärnan i produktionssystem för livsmedel som är hållbara, står emot klimatföränd- ring och kan bidra till global livsmedelstrygghet.

Vidare erkändes att även om systemen för att föda upp djur är sårbara för

klimatförändringar kan förbättrad hållbar produktion och djurhälsa bidra till att minska utsläppen av växthusgaser samtidigt som sänkorna på betesmarker och betesmarker förbättras.

Christina Furustam christina.furustam@lrf.se

Källa: https://unfccc.int/

news/cop26-sees-signifi- cant-progress-on-issues-rela- ted-to-agriculture

(3)

Marknaden

Världsmarknadspriser

Noteringar i USD per ton på Chicagobörsen

0 100 200 300 400 500 600 700

jan-18 feb-18 mar-18 apr-18 maj-18 jun-18 jul-18 aug-18 sep-18 okt-18 nov-18 dec-18 jan-19 feb-19 mar-19 apr-19 maj-19 jun-19 jul-19 aug-19 sep-19 okt-19 nov-19 dec-19 jan-20 feb-20 mar-20 apr-20 maj-20 jun-20 jul-20 aug-20 sep-20 okt-20 nov-20 dec-20 jan-21 feb-21 mar-21 apr-21 maj-21 jun-21 jul-21 aug-21 sep-21 okt-21 nov-21

Prisutveckling Chicago Board of Commerse USD per ton

vete soja majs havre

Källa: Riksbanken, Danish Crown

Valutor

Genomsnittlig kurs Aktuell kurs

2020 Okt 2020 23 nov 2021

USD 9,20 8,67 8,79

Euro 10,49 10,06 9,99

Prisnoteringar

Noteringen för griskött avser den danska marknaden.

Inhemsk marknad, vecka 47 DKK/kg SEK/kg Griskött, slaktad vikt, Danmark 8,40 11,44

Världsmarknadspriser

I diagrammet illustreras prisnoteringar på spann- målsbörsen i Chicago.

Priserna gäller för kontrakt med framtida leverans inom 1-2 månader.

Chicagobörsen avspeg- lar väl svängningarna på världsmarknaden även om inte prisnivån är direkt jämförbar med den europeiska.

Ny förordning och handlingsplan för ekoproduktion

I EU är ekologiskt jord- bruk en aktuell fråga.

Dels ska den nya förord- ningen för ekologisk produktion (EU 2018/848) träda ikraft den 1 januari 2022, dels arbetar kommissionen med en handlingsplan för ekologisk produktion.

Den nya EU-förordningen 2018/848 kommer att träda ikraft 2022, det vill säga ett år senare än planerat. Förra hösten beslutade rådet och parlamentet att ikraftträ- dandet skulle skjutas fram från 2021 till 2022 eftersom den omfattande lagstift- ningen i form av delegera-

de- och genomförandeak- ter var försenad.

Kommissionen har sedan beslutet om den nya förordningen i juni 2018 arbetat med hur tillämp- ningen av de nya reglerna ska se ut. Arbetet har inne- burit långdragna förhand- lingar mellan medlemslän- derna som har haft många olika synpunkter på hur detaljerna ska utformas.

I skrivande stund är alla akter fortfarande inte publicerade. Det innebär att alla detaljer ännu inte är kända inför ikraftträdandet den 1 januari. Detta ställer till problem för de produ- center som redan nu behö-

ver planera sin produktion inför nästa år.

Flera parlamentariker har lyft orimligheten i detta i Europaparlamentet med uppmaningen att det borde antas övergångsbestäm- melser för de nya reglerna.

Detta är något som också har efterfrågats av flera branschaktörer. Frågan har emellertid tillbakavisats av kommissionen som menar att de flesta nya regler varit kända sedan 2018 då den nya förordningen antogs.

I Sverige arbetar Jord- bruksverket med tolkning av de nya reglerna men inte heller de har kunnat re- dogöra för alla detaljer än

eftersom det saknas en del beslut i EU. Svenska före- skrifter enligt förordningen är inte heller antagna utan är planerade att beslutas i slutet av 2021.

Handlingsplan för ekologisk produktion

Kommissionen presentera- de i mars i år en handlingsplan för ekologisk produktion. Planen innehåller 23 åtgärder som alla syftar till att nå målet om 25 procent ekologisk jordbruksmark i EU år 2030, vilket är ett mål i Farm to Fork.

Handlingsplanen inne- bär ingenting tvingande för medlemsländerna i nulä-

Forts på sidan 4

(4)

POSTTIDNING A

Avsändare: LRF, 105 33 Stockholm

INTERNATIONELLA

PERSPEKTIV

Nyhetsbrev från LRF om internationella frågor INTERNATIONELLA

Avsändare: LRF, 105 33 Stockholm

INTERNATIONELLA PERSPEKTIV

...produceras av Lantbrukarnas Riks- förbund och ger snabb information om internationella jordbruks- och handels- politiska frågor. Normal utgivningsdag är fredag, cirka 20 nummer per år.

Ansvarig utgivare och redaktör Christina Furustam

christina.furustam@lrf.se Grafisk produktion/Tryck LRF/

Tierps Tryckeri, 2021. ISSN 1103-4084 Prenumeration

Vill du få Internationella Perspektiv digitalt eller säga upp din prenumeration?

Kontakta utskickochlayout@lrf.se

LRF huvudkontor LRF, 105 33 Stockholm Telefon 010-184 40 00 LRF Brysselkontor

Federation of Swedish Farmers Rue de Tréves 61, 7th floor B - 1040 Bryssel Telefon +32-2-280 06 64 www.lrf.se

Sidan 4 | Internationella Perspektiv Lantbrukarnas Riksförbund

Många oklarheter kring EUs och USAs metanlöfte

I samband med FNs klimatmöte i Glasgow gav 109 av de närvaran- de länder ett politiskt löfte om att minska utsläppen av metangas.

Länderna kom överens om att minskningen ska ske med 30 procent till år 2030, jämfört med nivåerna år 2020.

Väldigt mycket kring detta metanlöfte är fortfarande oklart, särskilt som man inte skiljer på de olika typerna av metan. Det är till exempel inte tydligt

om man räknar med både antropogena (sådana som mänskliga aktiviteter orsa- kat) och naturliga utsläpp (sådana som kommer från våtmarker och vilda idiss- lare) eller inte. Och man delar inte upp de antropogena i biogena och fossila, där de fossila ju både ger kortsiktig metanuppvärm- ning och långsiktig kumu- lativ koldioxiduppvärm- ning. Denna skillnad lyftes exempelvis fram som viktig i den senaste IPCC-rappor- ten.

Löftet innehåller inga skrivningar om sanktioner

om man inte lever upp till det, inte heller något annat bindande. Och när det gäller mätning bara att man ska röra sig mot att an- vända de bästa tillgängliga metoderna för att kvantifie- ra utsläppen av metan.

Allt detta innebär att löftet huvudsakligen har en politisk påverkan vilket gör det mycket svårt att gissa vilka följder det kan få.

Intressant från den svenska livsmedelsstrategins perspektiv blir exempelvis huruvida den svenska nöt- produktionens i ett globalt perspektiv överlägsna

klimatprestanda lyfts fram och ges ett ekonomiskt vär- de på marknaden eller om initiativet leder till att de länder som skrivit på löftet istället för att minska de globala utsläppen med 30 procent får för sig att na- tionellt minska utsläppen.

Det senare skulle riskera att produktion flyttar från undertecknande länder till de som inte är avgivit löftet, vilket skulle riskera att öka de globala utsläppen.

Jens Berggren jens.berggren@lrf.se get, men kommissionen

menar att länderna måste kunna visa i sin strategiska CAP-plan hur de stödjer en utveckling av ekologisk produktion. Kommissionen uppmuntrar också med- lemsländerna att anta en

nationell handlingsplan för ekologisk produktion, vilket Sverige redan har sedan tidigare i form av Jord- bruksverkets Åtgärdsplan för att öka produktion, konsumtion och export av ekologiska livsmedel.

EU-kommissionen och Copa Cogeca, orga- nisationen för europeiska lantbrukare och deras kooperativ, förefaller vara eniga om vikten av att det är efterfrågan som ska dri- va produktionsökningen.

Därför innebär många av åtgärderna förslag på hur efterfrågan kan öka.

Elvira Forsström elvira.forsstrom@lrf.se Forts från sidan 3

Redaktionens kommentar

En reflektion efter att ha läst mycket av kommentarerna kring detta löfte är att det visserligen är bra att man försöker komma till rätta med metanutmaningen som ju kan ha mycket snabb påverkan på klimatet, men det är lite som att lägga in spurten i början av detta maratonlopp.

Den allt överskuggande utmaningen är att få bort användningen av fossiler. Eftersom dessa är den största källan till metan som också ger koldioxidskada på klimatet slår man minst två flugor i samma smäll. När vi väl har lyckats med det, som oavsett måste vara världens prioritet, kan får vi kolla om vi trots allt måste lägga in ytterligare en natur- lig biogen metanspurt för att klara av att stabilisera klimatet.

Att bränna av hela metanraketen nu känns taktiskt oklokt om det drar fokus från fossilerna och offrar värden och verksamheter som vi skulle kunnat klara av med en långsiktigt klokare strategi.

Jens Berggren jens.berggren@lrf.se