Socialförvaltningen 2013-11-04 1(7
)
Dnr SO 20130644
S O C I A L F Ö R V A L T N I N G E N S P L A N F Ö R
B O E N D E , S T Ö D - O C H S E R V I C E
2 0 1 4 - 2 0 1 9
R E V I D E R I N G 2 0 1 3
SOCIALFÖRVALTNINGENS PLAN FÖR BOENDE, STÖD – OCH SERVICE 2014-2019
REVIDERING 2013
Syfte
För att kunna möta framtida behov inom verksamheten när det gäller boendeenheter,
sysselsättning och personalbehov/utveckling har en plan tagits fram. Verksamhetens omfattning och organisation tillsammans med kända fakta och statistikuppgifter ligger till grund för planen.
Denna plan som spänner över sex år, från 2014-2019 revideras årligen för att vara det levande dokument som krävs för den framtida planeringen. Föreliggande plan är 2013 års revidering.
Inledning Organisation
Socialförvaltningen i Lund är indelad i tre verksamhetsområden; Arbete och försörjning, Barn och förälder samt Vuxenstöd och socialpsykiatri. Denna plan omfattar verksamhetsområdena Vuxenstöd och socialpsykiatri samt Barn och förälder. Frågorna om olika typer av insatser som krävs för målgrupperna skär ofta tvärs igenom olika överenskomna områden. För att ge ett så adekvat stöd som möjligt är samarbete inom de olika verksamhetsgrenarna både nödvändigt och av största vikt.
Verksamhetsområde Vuxenstöd och socialpsykiatri Vuxenstöd
Verksamhetsområde vuxenstöd har det övergripande ansvaret för utredningar och insatser enligt socialtjänstlagen avseende vuxna individer med olika former av social och/eller psykisk
funktionsnedsättning.
Inom verksamhetsområdet finns en utrednings-, insats-, stödboende- samt boendeenhet som har det övergripande ansvaret för utredningar och insatser enligt socialtjänstlagen och LVM, (lagen om vård av missbrukare) avseende vuxna individer med missbruksproblematik eller annan social problematik. Det rör sig om insatser i form av vård och behandling, öppenvårdsbehandling, stöd i boende samt boende i stöd- och jourlägenheter. Nya behandlingsformer och förbättrad
sjukvård, bland annat i form av substitutionsbehandling med Subutex och Metadon, har gett många individer ökad livskvalitet och ökad förväntad medellivslängd.
Ansökan om social förtur handläggs inom verksamhetsområdet.
Bostadsbristen är ett stort problem i Lunds kommun och slår ofta hårdare mot de mer utsatta grupperna i samhället. Inom verksamhetsområdet sker ett medvetet och omfattande arbete med att finna lösningar. Detta innebär ett ökande behov av adekvata boendeformer för personer med missbruksproblematik.
Socialnämnden beräknas att i november 2013 fatta beslut om en revidering av handlingsplanen för att minska och motverka hemlösheten i Lunds kommun. Planen avser åren 2014-2019. En del i handlingsplanen är att årligen, utifrån ett antal i förväg av socialnämnden bestämda kriterier, genomföra en mätning av hemlösheten i kommunen. Två av socialstyrelsens kriterier för hemlöshet, klassifikation 1 och 2, används.
På grund av den bristande tillgången på hyreslägenheter i Lunds kommun är det svårt för
förvaltningen att leva upp till åtagandet, att erbjuda stödbostäder i rimlig omfattning. Det i sin tur innebär bl. a att kommunen har svårigheter att leva upp till de nationella riktlinjerna för vård av missbrukare. Riktlinjerna innebär, att när en person blir föremål för behandlingsinsatser, och dessa förväntas bli bestående, då skall också boendefrågan och sysselsättningsbehovet lösas.
Hemlöshetsräkningar har genomförts sedan 2008. Enligt 2013 års kartläggning är 88 vuxna personer samt 21 minderåriga barn i Lund hemlösa enligt definitionen. Detta är en minskning från föregående års kartläggning, dock har antalet barn ökat. Det framkommer också att
stödinsatser i boenden sker idag huvudsakligen från socialförvaltningens socialrådgivare. De har idag uppdrag för olika målgrupper. Socialnämndens mål om en minskning av hemlösheten kommer att ställa krav på ytterligare arbetsinsatser från verksamhetsområdets sida. Detta då en betydande majoritet av de hemlösa, enligt tidigare kartläggningar, har en missbruks- och/eller psykiatrisk problematik.
Lägenhetsbehov med utgångspunkt från 2014:
Flyktingar 40 lägenheter
Ensamkommande flyktingbarn (ny grupp) 10 lägenheter
Ungdomar 10 lägenheter
Våldutsatta kvinnor 5 lägenheter
Vuxna med psykosocial problematik 45 lägenheter
Totalt 110 lägenheter
Under sommaren 2013 öppnades ett boende för äldre personer med kognitiva/psykiska funktionsnedsättningar på grund av psykisk sjukdom och/eller missbruk samt ett boende för personer med LARO-behandling (läkemedelsassiterad rehabilitering vid opiatberoende).
Fäladstorget 3 D består av sammanlagt arton lägenheter på 35 kvadratmeter fördelade på två våningsplan. Nya Magistratsvägen är ett särskilt boende med åtta lägenheter på 24-25 kvadratmeter. Boendet är bemannat dag- och kvällstid alla dagar i veckan, har tillgång till sjuksköterska och ingår i nattpatrullens ansvarsområde nattetid.
Behovet av nya gruppbostäder fortsätter att öka. Ytterligare ett boende kommer att behövas under perioden.
Behov för målgruppen vuxna med missbruk- och/eller social problematik, kostnadsberäkning och tidplan
År 2015-2016
• Boende för särskilt utsatta hemlösa med behov av tät personaltillsyn 6000
Socialpsykiatri, styrande lagar
Genom psykiatrireformen som trädde i kraft 1995, fick kommunen huvudansvaret för samordningen av insatser riktade till psykiskt funktionshindrade. Ansvaret innebär att
kommunen skall tillgodose behovet av boende, service, sysselsättning och stöd för målgruppen.
För att påskynda denna utveckling ändrades lagen om det kommunala betalningsansvaret i januari 1995 till att även omfatta personer som av specialistläkare i psykiatri bedömdes som medicinsk färdigbehandlade och utskrivningsklara. Lagstiftningen har senare omarbetats och skärpts ytterligare och den senaste förändringen gäller fr.o.m. 2007-03-01. Även en författning SOSFS 2005:27 som reglerar hur samverkan skall ske vid in – och utskrivning av patienter i sluten vård har tillkommit. Dessutom förutsätter den nya vårdformen Öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård som trädde i kraft 1/9-2008 en fungerande
samordning och planering mellan berörda huvudmän som skall erbjuda sjukvårdande och sociala insatser. Dessa rutiner, som reglerar samarbetet mellan de skånska kommunerna och den
Regionala hälso- och sjukvården finns sammanfattande i SVPL, (Samordnad vårdplanering) och i Samverkansavtalet.
Lagen om stöd - och service till vissa funktionshindrade (LSS) och lagen om assistansersättning (LASS) som trädde ikraft 1994 är lagar som tillämpas inom området. LSS skall säkerställa rätten till insatser för den enskilde när stödet enligt andra lagar exempelvis SoL, är otillräckligt.
Kommunen är huvudman för de särskilda insatserna enligt LSS. LASS reglerar den statliga ersättningen, så kallad assistentersättning, för den som behöver mer än 20 timmars assistans per vecka. Försäkringskassan prövar denna ersättning.
Socialtjänstlagen (SoL) och hälso- och sjukvårdslagen (HSL), är grundade på en social- och vårdpolitisk helhetssyn som framhåller respekten för den enskildes självbestämmande och integritet. Enligt socialtjänstlagen har den enskilde rätten att få stöd och hjälp om inte behoven kan tillgodoses på annat sätt.
Utvidgning av målgrupp
Begreppet psykiskt funktionshinder definierades i samband med 1995 års psykiatrireform och förekommer också i lagstiftningen. Definitionen har dock inte varit tydlig och misstolkningar har skett. På grund av detta arbetade den Nationella psykiatrisamordningen med en ny definition som omfattar dem som i första hand avses i socialtjänstlagens (kap 5 § 8) skrivning om personer med psykiska funktionshinder.
”En person har ett psykiskt funktionshinder, om han/hon, har väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter på viktiga livsområden, och att dessa begränsningar har funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av psykisk störning.”.
Vi arbetar enligt denna nya definition som innebär att målgruppen är de som är långvarigt och allvarligt psykiskt störda och som har svåra funktionshinder som leder till handikapp om personen inte får stöd och hjälp.
De psykiska sjukdomstillstånden som omfattas är framförallt psykossjukdomarna, de allvarliga personlighetsstörningarna, de affektiva sjukdomarna, ångesttillstånden samt olika
neuropsykiatriska tillstånd. Denna definition innebär en utvidgning av målgruppen jämfört med tidigare och en ökad tillströmning av brukare. Som en direkt konsekvens av detta behövs ett nytt boende med 12 vårdplatser modell Häradsvägen.
Förvaltningsövergripande diskussioner med vård- och omsorgsförvaltningen har förts
beträffande framtida planering för äldre psykiskt funktionshindrade/äldre missbrukare med en
bereda individerna plats inom ordinarie boenden i vård- och omsorgsförvaltningens regi. Därmed har socialförvaltningen varit tvungen att börja bygga upp en parallell äldreomsorg och även att placera brukare på enskilda vårdhem utanför Lunds kommun. Mörkertalet för denna grupp är stort då flera personer som blivit aktuella det senaste året inte tidigare har haft kontakt med den kommunala psykiatrin.
Sysselsättning för psykiskt funktionshindrade
Inom verksamhetsområdet finns en enhet som utgör sysselsättningen för psykiskt
funktionshindrade i Lunds kommun, Arbetscentrum. Verksamhetens målsättning är att erbjuda människor med psykiska funktionsnedsättningar en meningsfull sysselsättning. För att kunna delta i verksamheterna krävs ett biståndsbeslut för den enskilde. Det är den enskildes behov som styr insatsen och stor hänsyn tas till den enskildes resurser och förutsättningar. Mot denna bakgrund upprättas individuella genomförandeplaner och scheman som bildar grund för en strukturerad sysselsättning för brukaren.
Arbetscentrum, strävar efter, att i största möjliga mån, efterlikna en vanlig arbetsplats.
Målsättningen är att skapa en tydlig struktur och att aktivt arbeta med att minska individens funktionsnedsättning. Verksamheten består av fem olika arbetsgrupper som arbetar med olika inriktningar; sömnad, träverkstad, inramning, kök och kafé. Grupperna är helt oberoende av varandra och arbetar alla mot egna kunder. Allt som tillverkas kommer någon kund till godo, dels som beställningsarbeten eller som varor i butik eller kafé. Närmare 90 personer omfattas i dag av verksamheten och som stöd finns 12,75 tjänster som handledare.
Sysselsättningsbehovet ökar
Sedan 2005 har behovet av sysselsättning ökat för målgruppen. Ingen minskning syns i efterfrågan, snarare tvärtom, och kvoten av brukare får anses vara väl fylld. Det är viktigt att även fortsättningsvis, på ett tillfredsställande vis, kunna arbeta aktivt med varje individs målsättning. Att det är stora skillnader i brukarnas funktionsnivå gör att grupp- och
individanpassning är mycket viktigt. Nya grupper, exempelvis personer med neuropsykiatriska störningar såsom exempelvis ADHD, som efterfrågar insatsen kan också märkas. Denna grupp, till skillnad från psykosgruppen, har oftast stora motoriska färdigheter och goda funktioner i många delar. Dock finns även de i denna grupp som har stora funktionsnedsättningar, vilket gör problematiken mera komplex. För att även i fortsättningen, på ett tillfredställande sätt, bedriva ett aktivt arbete med varje brukare och möta de individuella behoven krävs ytterligare utökning av verksamheterna. För brukargruppen, aktiva missbrukare med psykiska funktionshinder, saknas idag en sysselsättningsverksamhet
IPS
Under 2012-2014 kommer Lunds socialförvaltning i samarbete med Region Skåne,
Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan erbjuda personer med psykisk funktionsnedsättning stöd till att skaffa, få och behålla arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Arbete med stöd, enligt modellen Individual placement & Support (IPS) är en evidensbaserad vidareutveckling av Supported Employment (SE) som genom nationell forskning visat sig vara en av de mest
effektiva arbetsrehabiliteringsmetoder för att hjälpa personer med psykisk funktionsnedsättning att få ett arbete på den vanliga arbetsmarknaden. I landet behövs det ännu mer erfarenheter kring metoden. IPS projektet kommer därför att bedrivas som en försöksverksamhet under 3 års tid för att därefter utvärderas och implementeras enligt riktlinjerna från Socialstyrelsen.
Försöksverksamheten kommer att ha ett helhetsperspektiv, vilket innebär ett ställningstaganden kring andra eventuella stödinsatser och resurser som exempelvis boendestöd och kognitiva hjälpmedel för den enskilde.
Syftet med projektet är att metodutveckla och införa SE/IPS -modellen och att erbjuda motiverade personer med psykisk ohälsa som står allra längst från arbetsmarknaden stöd till arbete och utbildning Det övergripande målet är att samverka, samordna och utveckla
förvaltningens stödinsatser för målgruppen, såväl internt som externt. Arbete med stöd, baseras på åtta principer, där målet är en anställning på den vanliga arbetsmarknaden. Lämpligheten för deltagande in projektet baseras på personens vilja till arbete och det finns inga krav på någon utredning eller bedömning. Stödet är individanpassa, inte tidsbegränsat och valet av arbete utgår från brukarens önskemål. IPS är en integrerad behandlingsdel som koordineras med personens behandlingsteam. I ett tidigt skede ingår biståndsrådgivning och ekonomisk planering för den enskilde.
Det finns ett stort intresse för deltagande i IPS-projektet från brukarhåll. Vid 2012 års slut hade vi 60 sökande och i slutet på februari 2013 hade ytterligare 10 personer tillkommit. Kapaciteten i dagsläget är att ta emot 35-40 personer. Det faktum att ansökningar fortsätter att komma in medför att högsta prioritet för IPS-projektet är, att utarbeta en plan för hur man på bästa sätt implementerar projektet och att detta blir en bestående verksamhet. De tre anställda IPS-
coacherna arbetar enligt IPS-modellens åtta steg med ett begränsat antal personer. De samarbetar också med brukarens personliga och professionella nätverk både internt och externt. IPS
coacherna skall systematiskt etablera kontakt med arbetsgivare och rekrytera arbetstillfällen.
Därefter skall de gemensamt matcha personens arbetsprofil med potentiella arbetsgivare. De skall också göra personliga besök på valda arbetsplatser och i arbetsgivarnätverk av olika slag.
Stora Södergatan
Verksamheternas uppdrag är att erbjuda i första hand personer som omfattas av öppen
psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk vård en meningsfull sysselsättning. Under året har det visat sig att tillströmningen av personer inte varit så stort som beräknat. Detta har medfört att verksamheten också kunnat erbjudas för andra brukare. I dagsläget är det 1 personal som arbetar mot denna specifika målgrupp.
Arbetsterapeutteam
Består av 4 arbetsterapeuter som arbetar enligt arbetsterapiprocessen, vilket innebär;
Utreda och analysera –> Formulera mål –> Planera interventionen –> Genomföra interventionen –> Utvärdera resultat –> Avsluta arbetsterapi åtagande.
Uppdraget innebär att nivåanpassa insatserna, arbeta förebyggande, samverka internt och externt, dokumentera, kvalitetsäkra och utvärdera. Alla insatser kräver att arbetsterapeuten möjliggör för brukaren att förstå syftet med insatserna
Behov för målgruppen psykiatri, kostnadsberäkning och tidplan År 2014-2019
• Merkostnad för hyra, nya Boregård 2014 1800
• Insatser för en differentierad aktivering/sysselsättning för
boende i hela boendekedjan 1000
• Nytt äldreboende, 2016-2017 9000
• Nytt gruppboende modell Häradsvägen, 2016-2017 9000
• Nytt trapphusboende, modell Stralsundsvägen, 2017-2018
Verksamhetsområde barn och förälder
Enligt socialtjänstlagen föreligger en skyldighet att utreda, bedöma och erbjuda stöd och insatser till de barn/ungdomar och föräldrar som har behov av det. Antalet barn och ungdomar med familjer som är i behov av bistånd ökar. Orsakerna till detta skiftar och kan bero på missbruk, kriminalitet, relationsproblem och/eller psykiska problem. Problematiken är ibland av sådan art att barnen eller ungdomarna inte kan bo kvar hemma hos föräldrarna. I de fallen måste
Socialtjänsten erbjuda en annan boendeform. Externa institutionsplaceringar är oftast mycket kostsamma och vi vet också idag att sådana placeringar inte har önskad effekt. Istället kvarstår problemen när ungdomen ska flytta hem igen. Att bryta upp ungdomar från sitt naturliga nätverk är också ytterligare en belastning för dem och föräldrarna i en redan svår situation. Med dessa erfarenheter som bakgrund har vi därför utvecklat våra egna resurser på hemmaplan. Exempel på detta är tonårsboende och olika former av öppenvårdsverksamheter för att kunna möta behoven.
Tonårsboendet har sex platser i huset på Solistvägen. Till huset är det också knutet fyra
lägenheter som fungerar som utsluss. Därutöver finns ytterligare en resurs, Boenderesursen, som ger stöd och hjälp till de ungdomar som inte har behov av att bo på institution utan klarar sig ensamma. De kan istället erbjudas plats i någon av de 14 enrumslägenheterna som är knutna till Boenderesursen. En av svårigheterna i samband med att behandlingsinsatser är över och
ungdomarna ska flytta till eget boende är att få tillgång till de aktuella lägenheterna när
ungdomarna skall flytta ut. Det finns inte tillräckligt med bostäder att flytta till. Detta innebär att verksamheten inte kan fungera optimalt vilket i sin tur får återverkningar på kostnaderna för externa institutionsplaceringar.
Socialtjänsten har även en skyldighet att tillgodose de behov och stöd en våldsutsatt kvinna har. I denna ingår även en skyldighet att erbjuda ett tillfälligt skyddat boende. Mot denna bakgrund har en verksamhet i form av ett kriscenter byggts upp. Oftast, men inte alltid, finns det även tillgång till ett jourboende i det akuta läget. Kring denna målgrupp uppstår det problem då de våldsutsatta kvinnorna inte kan återvända hem till det egna boendet utan behöver en ny bostad. De blir kvar i lägenheterna, avsedda för akutboende, då det saknas erbjudande om nya lägenheter att flytta till.
Ytterligare en grupp är de kvinnor som placerats hos Kvinnojourer, på HVB-hem för kvinnor med eller utan barn samt hotellevakuerade kvinnor som i ökad omfattning får kvarstanna i dessa tillfälliga boendelösningar då tillgången på eget boende i Lunds kommun inte kan tillgodoses i den takt som vore önskvärt.
Behov för målgruppen Barn och förälder, tidplan År 2014/2015
• Tonårsboendet/Boenderesursen är i behov av c:a 10-15 smålägenheter/år för att åstadkomma en genomströmning i verksamheten och för att kunna fungera optimalt.
• Kriscentrum, för våldsutsatta kvinnor är i behov av 4-5 lägenheter/år för att möjliggöra flytt från de boenden som används i akuta situationer
• Ett par lägenheter som kan utrustas med extra skydd som kan fungera som alternativ till Kvinnojourens kollektivboende
