Riskreducerande åtgärder väg 721, Gammelgården

(1)

1

Miljökonsekvensbeskrivning

Riskreducerande åtgärder väg 721, Gammelgården

Kalix kommun, Norrbottens län

2017-01-27

Objektnummer: 139036

(2)

-2-

Titel: Miljökonsekvensbeskrivning, Gammelgården, Kalix kommun, Norrbottens län Dokumenttyp: MKB

Objektnummer: 139036 Utgivningsdatum: 2017-01-27 Utgivare: Trafikverket

Kontaktperson: Simon Lövgren, Trafikverket Konsult: Sweco

Uppdragsansvarig, Sweco: Erik Maksimainen,

Distributör: Trafikverket, Box 809, 971 25 Luleå, telefon: 0771-921 921

(3)

-3-

I nnehållsförteckning

Inledning ... 6

Bakgrund ... 6

Vägplanen... 6

Fyrstegsprincipen ... 7

Gällande planer ... 8

Lokalisering och avgränsning ... 8

Beskrivning av området ... 8

Riksintressen och Natura 2000... 8

Markförhållanden ... 8

Avgränsning ... 9

Alternativa lokaliseringar och utformningar... 9

Nollalternativ ... 10

Beskrivning av projektet ... 10

Brister och problem ... 10

Tidigare utredningar ... 11

Väg- och trafikförhållanden ... 11

Föreslagen åtgärd ... 11

Tidplan ... 13

Gång- och cykelväg samt VA-ledningar ... 13

Miljökonsekvenser ... 13

Naturmiljö ... 13

Vattenresurser ... 23

Förorenade områden ... 23

Buller ... 24

Kulturmiljö ... 25

Landskapsbild ... 27

Rekreation och friluftsliv ... 30

Rennäring ... 31

Masshantering ... 32

Ledningar ... 33

Återställande av befintlig väg ... 33

Påverkan under byggtiden ... 33

(4)

-4-

Miljökvalitetsnormer ... 34

Samråd ... 35

Uppföljning och kommande sakprövning ... 35

Utvärdering ... 36

Projektmål ... 36

Miljömål ... 36

Allmänna hänsynsregler ... 37

Fortsatt arbete och kommande prövningar ... 37

Källor ... 38

Bilagor

Bilaga 1 . Illustrationskartor

Bilaga 2. Länsstyrelsens yttrande i samrådet

Bilaga 3. Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan

(5)

-5-

Icke teknisk sammanfattning

Trafikverket har för avsikt att säkerställa delar av väg 721 mot ras och skred. Det aktuella området berör en vägsträcka på cirka en kilometer belägen strax öster om

Gammelgården i Kalix kommun. Vägen går i dagsläget parallellt med den norra älvstranden vid Kalix älv och älvslänten är utsatt för erosion. Bedömningen är att kanterosionen kommer att nå den befintliga vägen inom 20 år och erosionen riskerar därmed stabiliteten och säkerheten på väg 721.

Åtgärden består i att anlägga en ny väg cirka 70 meter norr om den befintliga vägen. Den befintliga vägen tas bort när den nya vägen är färdigställd.

Området domineras av brukad åkermark. Bäckmellanbäcken och Flasabäcken rinner söderut genom området och mynnar i Kalix älv. Området omfattas av riksintresse för naturvård, kulturmiljö och friluftsliv. Kalix älv och dess biflöden är skyddade som Natura 2000-område.

Tre alternativ för att säkra vägen har utretts. Huvudalternativet som beskrivs i föreliggande MKB innebär att vägen förläggs cirka 70 meter norrut. Därtill har alternativet att dra en ny väg ännu längre norrut, mot järnvägen, utretts samt

alternativet att erosionsskydda älvslänten. Den nordligaste dragningen har bedömts bli likvärdig ur anläggningssynpunkt som det alternativ som beskrivs i föreliggande MKB, men bedöms bli dyrare på grund av den längre sträckan som måste dras. Att

erosionsskydda älvslänten har bedömts ge stor negativ påverkan på de backsvalor som häckar i älvkanten då deras boplatser försvinner. Även landskapsbilden kommer att påverkas då erosionsskyddet skulle bli väl synligt. Erosionsskydd och lösningar för att motverka skred i området har frångåtts på grund av stora kostnader och stor

miljöpåverkan i förhållande till de positiva effekter det kan tänkas få.

Landskapsbilden och kulturmiljön kommer att påverkas i det föreslagna alternativet genom att vägen tar jordbruksmark i anspråk samt förändrar landskapsbilden något.

Tillgängligheten till jordbruksmarken kommer att bibehållas eller förbättras. Den mark där vägen ligger idag kommer att återställas och ges tillbaka och kan därför brukas i framtiden. Naturmiljön påverkas i liten grad. Inga miljökvalitetsnormer kommer att påverkas negativt. Under byggtiden kommer tillfällig påverkan i form av grumling, buller, damning samt ökade transporter att uppstå. Tillgängligheten till området kan upplevas begränsad under byggtiden. Den befintliga vägen kommer dock att kunna nyttjas till dess att den nya vägen är färdigställd.

(6)

-6-

Inledning

Bakgrund

För att minimera risken för ras och skred i anslutning till vägar genomför Trafikverket noggranna geotekniska undersökningar i hela Norrland. Följden av dessa

undersökningar kan bli konkreta ras- och skredförebyggande åtgärder. Som en del i detta arbete har Trafikverket för avsikt att säkerställa delar av väg 721 mot ras och skred.

Det aktuella området berör en vägsträcka på cirka en kilometer belägen strax öster om Gammelgården i Kalix kommun, se Figur 1. Vägen går i dagsläget parallellt med den norra älvstranden vid Kalix älv. Älvslänten är utsatt för erosion från älven. Området riskerar även att drabbas av skred. Bedömningen är att kanterosionen kommer att nå den befintliga vägen inom 20 år. Genom att förlägga vägen längre norrut åstadkoms ett tillräckligt stort avstånd från älven för att säkra stabiliteten på vägen och minska risken för skred.

Figur 1. Översiktskarta över det aktuella vägområdet längs väg 721.

Vägplanen

Ändamålet med vägplanen är att säkerställa vägens framtida funktion både för transporter, övrig trafik samt att skapa en säker trafikmiljö. Ändamålet är även att reglera lokalisering och utformning av väganläggningen med de försiktighets- och skyddsåtgärder som behövs med hänsyn till vägens omgivningspåverkan, samt att möjliggöra markåtkomst för vägändamål.

Trafikverkets uppgift är att utveckla och förvalta det statliga vägnätet. Dess verksamhet ska bidra till att det är möjligt att nå de transportpolitiska mål som är fastställda av riksdagen. Dessa mål är en utgångspunkt för alla statens åtgärder inom

transportområdet. Det övergripande transportpolitiska målet är att säkerställa en

(7)

-7-

samhällsekonomisk effektiv och långsiktig transportförsörjning för medborgare och näringsliv i Sverige. Målet innehåller två huvudmål:

Funktionsmålet som berör resans eller transportens tillgänglighet. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska även vara jämställt, dvs. likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.

Hänsynsmålet som handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemets

utformning, funktion och användning ska anpassas så att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa.

Syftet med vägplanen är att säkerställa stabiliteten för väg 721. Syftet är även att uppfylla nationella -, regionala -, och kommunala transport- och miljömål samt satt projektmål.

Projektmålet för väg 721 är att säkra vägen från påverkan från ras- och skred till följd av erosion. Därigenom säkerställer man framkomligheten och säkerheten för samtliga trafikanter.

En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingår i upprättandet av vägplanen eftersom det enligt väglagen ska finnas en MKB i en vägplan då projektet kan antas medföra

betydande miljöpåverkan, vilket länsstyrelsen i Norrbotten den 27 juni 2016 har beslutat att projektet kan medföra.

Fyrstegsprincipen

Fyrstegsprincipen beskriver förhållningsätt i analyser av åtgärder för att lösa

identifierade problem och brister. Trafikverket använder sig av principen vid planering av transportsystemet.

FYRSTEGSPRINCIPEN 1. Tänk om

Det första steget handlar om att först och främst överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt.

2. Optimera

Det andra steget innebär att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen.

3. Bygg om

Vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsade ombyggnationer.

4. Bygg nytt

Det fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det betyder nyinvesteringar och/eller större ombyggnadsåtgärder.

För att uppnå projektmålet bedöms åtgärder inom fyrstegsprincipens steg 4 vara nödvändiga. Vägen etableras i nytt läge längre från rasriskområdet cirka 70 meter norr om befintlig väg på en sträcka av cirka en kilometer. Vägen utformas med samma vägbredd och standard som befintlig väg. Befintlig vägsträcka utgår ur allmänt underhåll.

(8)

-8-

Gällande planer

Området omfattas av Kalix fördjupade översiktsplan antagen den 15 maj 1997. I planen beskrivs bland annat förutsättningar för att kulturvärdena ska bibehållas. Det nämns exempelvis att byvägar inte bör omläggas och att jordbruksmarken ska fortsätta vara öppen. Rekommendationerna beskrivs endast för den samlade bebyggelsen inne i Gammelgården och berör inte området öster om bykärnan. För området finns inga områdesbestämmelser eller aktuell detaljplan. Planerad åtgärd utförs i enlighet med gällande planer.

Lokalisering och avgränsning

Beskrivning av området

Det omkringliggande landskapet består till största delen av åkermark. Den östra delen består av lövskog. Söder om den aktuella sträckan rinner Kalix älv. Två bäckar rinner söderut genom området och mynnar i Kalix älv: Flasabäcken i öster och

Bäckmellanbäcken som är belägen centralt i det aktuella åtgärdsområdet. Bebyggelse finns i Gammelgården väster om den aktuella sträckan. Öster om Flasabäcken finns en ridskola. Närboende finns i västra delen av området. Strax öster om området finns en ridskola.

Riksintressen och Natura 2000

Området omfattas av riksintresse för kulturmiljö. Kalix älv omfattas av riksintresse för naturvård då älven är ett av Europas största oreglerade vattensystem, och har ett mycket stort naturvärde som helhet. Kalix älv omfattas även av riksintresse för friluftsliv. Älven med dess biflöden utgör också delar av Natura 2000-området Torne och Kalix älvsystem (SE0820430). Området är utpekat som Natura 2000-område då det hyser arter och naturtyper som är skyddade enligt art- och habitatdirektivet. Torne- och Kalix älvsystem är Västeuropas enda riktigt stora oreglerade vattensystem och därför ett mycket

värdefullt exempel på ett naturligt vattensystem. I älvsystemet finns ursprungliga, naturligt reproducerande bestånd av östersjölax och havsöring.

I bevarandeplanen listas de biflöden och vattendragssträckor som hyser särskilda bevarandevärden. Bäckmellanbäcken eller Flasabäcken är inte upptagna i

bevarandeplanens lista. Då kunskapsbrist generellt råder avseende mindre vattendrag innebär detta inte per automatik att icke listade biflöden och vattendrag inte hyser några värden.

Markförhållanden

Jordlagerföljden i det aktuella området består av ett tunt humusskikt följt av

älvsediment i form av i huvudsak silt till stora djup, cirka 20 – 33 meter. Sedimenten har en mycket låg relativ hållfasthet vilket medför att området har en mycket dålig stabilitet.

Sedimenten är även väldigt erosionsbenägna vilket medför att erosionen sker i snabbt tempo. Sedimenten, de naturliga jordarna i området, har vid provtagning visat sig vara sulfidhaltiga från cirka 1,5 – 2,5 meter under markytan och därunder. Nivån på var dessa påträffats varierar med hur hög slänten ned mot älven i området är.

Grundvattennivån bedöms ligga något ovanför älvens vattennivå, ca 1-2 m under marknivå beroende på nivåskillnad mellan markyta och älvens vattennivå. Inga sulfidhaltiga jordar har påträffats över nivån för normalvattenstånd i älven.

(9)

-9-

Avgränsning

MKB:n fokuserar på de intresseområden som antas kunna beröras av åtgärderna.

Landskapsbilden, kulturmiljön och naturmiljön bedöms vara de miljöaspekter som kommer att beröras mest. Av dessa redovisas nedan de förutsättningar,

skadeförebyggande åtgärder samt effekter och konsekvenser som anses vara relevanta för åtgärden.

Alternativa lokaliseringar och utformningar

Två alternativ till den nu föreslagna vägen har utretts. Dels alternativet att

erosionsskydda älvslänten för att förhindra ytterligare erosion som kan påverka den befintliga vägen och dels en dragning av ny väg ännu längre norrut, där vägen dras norr om byn Gammelgården.

Utredning av möjligheterna att erosionsskydda älvslänten har genomförts under 2014 och 2015. I utredningen har framkommit att backsvalor häckar i den aktuella älvslänten.

De nödvändiga åtgärderna för att erosionsskydda älvslänten skulle medföra att backsvalornas häcknings- och boplatser skulle försvinna. Backsvalan är rödlistad och klassad som nära hotad. Påverkan på backsvala har bedömts bli stor med detta alternativ. I övrigt har påverkan på naturmiljön framförallt kopplats till risk för

grumling under anläggningsskedet samt påverkan på landskapsbilden. Detta alternativ skulle innebära att den befintliga vägen blir kvar i nuvarande läge och påverkan på kulturmiljön blir minimal. Vyn ut över älvslänten mot älven och från älven skulle dock förändras och innebära att landskapsbilden framförallt från andra sidan älven skulle komma att påverkas av det tillskapade erosionsskyddet i älvbrinken.

Kostnaden för att genomföra skred- och erosionsskydd har bedömts bli betydligt högre än att anlägga en ny väg. En kaj/påldäck/spont vid strandkant (mothåll ej

medräknat) skulle kunna lösa problem med skred och erosion. Men denna lösning har förkastas p.g.a. stor kostnad och stor miljöpåverkan (slänten måste tas bort), uppskattad kostnad om ca 90 miljoner.

En KC-pelare skulle också kunna vara en lösning men i förhållande till de positiva effekter det kan tänkas få så innebär även denna lösning en stor kostnad och stor miljöpåverkan. Vidare skulle denna lösning inte lösa skred- och erosionsproblematiken, men ökar säkerheten. Kostnad uppskattas till ca 32 miljoner.

En lösning med erosionsskydd har även den förkastas p.g.a. och att den ej löser problemet med skredrisk vilket medför att vägen ändå måste flyttas samt ger även den en stor miljöpåverkan då slänten måste tas bort.

En nordlig dragning av vägen har utretts efter att synpunkter och förslag på detta framkommit under samrådet. Alternativet innebär att vägen lokaliseras ännu längre norrut, mot järnvägen, dras runt byn och ansluter till väg 721 väster om Gammelgården, se Figur 2. Alternativet medför inga fördelar ur anläggningsteknisk synvinkel. De geotekniska förhållandena är desamma även med denna dragning. Sträckan ny väg som behöver anläggas med detta alternativ är cirka 4,1 km jämfört med föreslagen dragning på cirka 1 km. Då de tekniska förutsättningarna i övrigt är likartade så innebär det att kostnaden jämförelsevis blir cirka 4 gånger högre. Fördelen med detta alternativ är för boende i Gammelgården att trafiken genom byn minskar. Det innebär dock att även boende i byn behöver ta den längre vägen vid transporter mellan Gammelgården och Kalix, eftersom den befintliga vägen även i detta alternativ skulle tas bort.

(10)

-10-

Figur 2. Alternativet med en nordlig dragning av vägen.

Nollalternativ

Nollalternativet, det vill säga att åtgärden inte kommer till stånd, innebär att vägen fortsätter löpa längs med älven. Erosionen i älvbrinken kommer successivt att fortgå och utifrån Trafikverkets bedömning av nuvarande släntstabilitet kan risken för ras eller skred inte uteslutas. Det innebär att vägen kommer att riskera att påverkas av ras och skred och att säkerheten på vägen äventyras.

Beskrivning av projektet

Brister och problem

Vägen längs den aktuella sträckan går i dagsläget parallellt med den norra älvstranden vid Kalix älv. Bedömningen är att kanterosionen vid den aktuella älvstranden kommer att nå den befintliga vägen inom 20 år. Den pågående erosionen illustreras i figur 3.1 och 3.2 nedan.

Figur 3.1 Träd som fallit på grund av erosion. Figur 3.2 Den pågående erosionen i maj 2014.

(11)

-11-

Tidigare utredningar

Trafikverket har tagit fram en stabilitetsutredning där det har konstaterats att den aktuella sträckan på vägen inte uppfyller säkerhetskraven.

Under 2014 har möjligheten att erosionsskydda älvbrinken utretts och samråd med berörda har hållits avseende detta. Enligt den geotekniska utredningen har erosionen av slänterna inte bedömts vara ett så akut problem att dessa behöver åtgärdas i dagsläget.

Väg- och trafikförhållanden

Den aktuella vägsträckan trafikerades år 2012 av cirka 1500 fordon/dygn

(årsmedeldygnstrafik, ÅDT), varav cirka 90 stycken utgjordes av tung trafik. Vägen trafikeras dels av boende i Gammelgården, service och besökande till dessa samt näringslivets transporter.

Väg 721 är utformad som en cirka 6,5 meter bred tvåfältsväg med en referenshastighet som varierar mellan 50-70 km/h längs aktuell sträcka. Vägen är asfaltsbelagd och har högsta bärighetsklass BK1. Längs vägen saknas idag gång- och cykelväg och vägen har smala vägrenar. Kollektivtrafik finns utefter vägen. Busshållplats finns vid ridskolan och inne i byn.

Föreslagen åtgärd

Vägen kommer att förläggas cirka 70 meter i riktning norrut. Se Figur 4 samt Bilaga 1 för beskrivning av föreslagen väglinje.

Figur 4. Planerad ny vägsträckning (grå linje) norr om befintlig väg.

Den nya vägsträckan beräknas bli cirka 1 km lång och får en asfaltsbelagd vägbredd på 6,5 m. Det innebär att vägen får 3 m breda körfält med 0,25 m vägren på vardera sidan.

Vägbanken blir cirka 1,5-2 meter hög. Sidoområdet utformas med innerslänter i lutning 1:3. Vägdiken anläggs på båda sidor om vägbanken för avledning av vägdagvatten.

Infiltration av vägdagvatten i diken kan förväntas ske i begränsad omfattning då

områdets jordarter består av täta silt- och lerjordar. Vatten från diken kommer att rinna mot Bäckmellanbäcken som utgör en lågpunkt i området. Den nya vägsträckan ansluter till befintlig väg strax innan Gammelgården i väster och innan bron över Flasabäcken i öster.

(12)

-12-

Innan anläggning av vägbank och väg kommer vägområdet att förbelastas av en överlast med tryckbankar på vardera sidan. Syftet är att trycka ned marken och minimera risken för sättningar när vägen är på plats. Området som tas i anspråk för överlast och

tryckbankar utgör en korridor med totalt cirka 45 meters bredd. Överlasten kommer att ligga i 1,5-2 år innan den schaktas bort helt eller delvis för att ge plats för

vägöverbyggnaden. Eventuellt lämnas tryckbanken på norra sidan kvar för att utgöra grunden för kommunens planerade gång- och cykelväg, se vidare under rubriken Gång- och cykelväg samt VA-ledningar. Det färdiga vägområdet tar i anspråk en korridor på cirka 30 meters bredd. På grund av att markens bärighet i området är relativt dålig behöver vägens vikt minimeras. Vägbanken planeras därför till viss del utföras med lättfyll, exempelvis cellplast eller leca, vilket är ett lättare material än krossad sten.

Typsektionen illustreras i Figur 55.

Figur 5. Föreslagen typsektion.

En ny trumma etableras vid Bäckmellanbäcken. Då havsvattenståndet i Bottenviken är som högst från november till och med februari samt att högvattenföring i

Bäckmellanbäcken inträffar på våren, under snösmältningen, bedöms det som mycket osannolikt att högvattenföring och högvattenyta skulle inträffa samtidigt. Trumman dimensioneras därför för en högflödessituation med 50 års återkomsttid samt en högvattenyta i Kalixälven baserad på statistiskt hög havsnivå i Bottenviken under april månad. En betongtrumma med dimensionen 1 900 mm bedöms utifrån detta vara tillräcklig för att avbörda de förväntade flödena från Bäckmellanbäcken. En torrtrumma anläggs för utterpassage.

För att tillgängligheten till jordbruksmarkerna inte ska påverkas anläggs nya infarter till dessa. Möjligheterna att nå jordbruksmarkerna när den föreslagna vägen är färdig ska vara minst lika bra som i dagsläget, eller bättre. Under anläggningstiden, vilket innefattar perioden på 1,5-2 år då överlasten ligger på vägområdet, kommer

tillgängligheten till vissa delar av markerna att påverkas genom att det blir nödvändigt att ta en omväg för att nå dessa.

Den befintliga vägen kommer att vara öppen för trafik under byggskedet. Begränsad framkomlighet kan råda periodvis. Under byggskedet kommer mark tas i anspråk för anläggningsytor.

(13)

-13-

Tidplan

Vägplanen beräknas fastställas under 2017. Under förutsättning att vägplanen vinner laga kraft planeras anläggningen av överlast och tryckbank till 2018 och anläggning av vägen samt rivning av befintlig väg till 2020.

Gång- och cykelväg samt VA-ledningar

Kalix kommun planerar att anlägga en gång- och cykelväg norr om den nya vägen.

Kommunens och Trafikverkets projekt samordnas på så sätt att Trafikverket vid anläggande av ny trumma över Bäckmellanbäcken utformar denna passage så att gång- och cykelvägen får plats på den norra sidan av vägen. Eventuellt kan vägbanan vid passagen över bron vid Flasabäcken flyttas något söderut på bron för att även där göra plats för gång- och cykelvägen.

I samband med anläggandet av gång- och cykelväg planerar kommunen att eventuellt också att flytta de VA-ledningar som idag ligger söder om befintlig väg. Skälet är att förhindra att ledningar påverkas av den pågående erosionen. Om detta blir aktuellt kommer VA-ledningarna förläggas under gång- och cykelvägen. Detta är dock inte fastställt.

Miljökonsekvenser

Förutsättningar och inarbetade skadeförebyggande och skadebegränsande åtgärder, där sådana finns, presenteras under respektive intresseområde. Vid bedömningen av miljökonsekvenser förutsätts utformning enligt ”Beskrivning av projektet”.

Miljökonsekvenserna bedöms enligt konsekvensskala som i förekommande fall presenteras under respektive intresseområde. Vid bedömningen förutsätts att dessa åtgärder genomförs.

Naturmiljö

Förutsättningar

Naturmiljön består av lövträd, mestadels björk längs älvbrinken. På båda sidor om befintlig väg finns jordbruksmark. Jordbruksmarken nordväst om vägen brukas enligt ekologiska metoder.

Kalix älv utgör riksintresse för naturvård då älven är ett av Europas största oreglerade vattensystem, och har ett mycket stort naturvärde som helhet. Älven och dess biflöden ingår också i Natura 2000-området Kalix- och Torne älvsystem (SE0820430).

Väg 721 tas inte upp i inventeringen om artrika vägkanter som länsstyrelserna i Norrbottens och Västerbottens län har genomfört 2001. Två öppna diken finns i jordbruksmarken (vid sektion 0/710 och 0/750) och dessa kommer att korsas av den planerade vägen. Längs med den befintliga vägen finns vägdiken. På båda sidor om vägen, direkt öster om infarten till ridskolan, finns en björkallé. Öppna diken i jordbruksmark och alléer omfattas av biotopskydd enligt 7 kap. 11 § miljöbalken.

Det aktuella området berörs av strandskydd enligt 7 kap. 13 § miljöbalken.

Strandskyddets syfte är att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtliv.

Inga nyckelbiotoper eller biotopsskyddade områden finns enligt Skogsstyrelsen i närheten av det aktuella området. Dock korsas två öppna diken av den aktuella vägen

(14)

-14-

som omfattas av det generella biotopskyddet då de är belägna i jordbruksmark.

Sumpskog finns direkt norr om bron över Flasabäcken, i stråk belägna cirka 90-120 meter nordost om den föreslagna vägens sträckning samt strax norr om den punkt där den föreslagna vägen ansluter till befintlig väg i väster, se Figur 66.

Figur 6. Skyddade områden, naturvärden och potentiellt förorenade områden omkring vägplaneområdet.

Jordbruksmarken kring Gammelgården är en tämligen viktig rastplats för fåglar under vår- och höstflyttningen. Området är förhållandevis välbesökt av fågelskådare och sammantaget ger de många rapporterna som är inlagda på artportalen en god bild av områdets fågelliv. Ingen ytterligare inventering bedöms därför behöva göras för att dra slutsatser av konsekvenser av planerat vägprojekt. Fåglarna rastar främst vid platser där jordbruksmark finns i nära anslutning till vatten, eftersom de alternerar mellan att födosöka på åkrarna under dagen och att sova på vattnet under natten. De bästa

rastlokalerna berörs inte av vägprojektet då dessa utgörs av Björknäs (öster om planerat vägområde) och åkermarken mellan Gammelgården och Rian (väster om planerat vägområde). Från åkermarken vid planerat område är få rastande fåglar rapporterade trots att området är välbesökt. De fågelarter som bedöms som troligen eller möjligen häckande vid planerat vägområde beskrivs nedan.

Under häckningstid har stare (VU), gulsparv (VU), sånglärka (NT), buskskvätta (NT) och storspov (NT) observerats i området där vägen ska byggas. Dessa arter bedöms häcka årligen på eller i anslutning till jordbruksmark i området och kan därmed finnas i

(15)

-15-

anslutning till planerat vägområde. Genom att omgivande område består av stora arealer jordbruksmark så varierar sannolikt antalet revir samt placeringen av reviren mellan åren. Tätheterna bedöms inte vara höga, då hade fler observationer rapporterats under häckningstid, men något enstaka par av vardera art kan finnas i närheten av planerat vägområde.

Stare (VU): 640 000 par i Sverige, 1000 par i Norrbotten. Har ofta sitt bo i skogskanter eller dungar, men är knuten till jordbruksmark. Minskar särskilt mycket i Norrland.

Arten häckar i hålträd eller holkar och bedöms därför påverkas mest indirekt, eftersom den födosöker på åkermark.

Gulsparv (VU): 900 000 par i Sverige, 10 000 par i Norrbotten. På åkermark i Norrbotten bedöms det finnas ungefär 5-10 par/km² i jordbruksmark. Häckar i t.ex.

trädridåer eller buskmark främst i anslutning till jordbruksmark.

Sånglärka (NT): 800 000 par i Sverige, 3000 par i Norrbotten. Ovanlig i Norrlands inland, vanligare vid kusten. Tätheten av par i odlad mark har uppskattats till 2-60 par/km². I berört område lär populationstätheten ligga i nedre delen av detta intervall.

Populationen har halverats på bara några decennier. Starkt knuten till odlad mark men finns också på myrar eller hedmark. Har sitt bo på marken.

Buskskvätta (NT): 250 000 par i Sverige, 14 000 par i Norrbottens län. Tätheten av par i jordbruksmark har beräknats till 1-3 par/km²i Norrbotten län. Max något enstaka par berörs alltså om arten häckar i närheten av planerat vägområde.

Storspov (NT): 9000 par i Sverige, 1700 par i Norrbotten. Arten har sin största population i landet i Norrbottens län. Häckar på åkermark, ängar, myrar och hedar.

Beståndsuppskattningar antyder att antalet halverats sedan 70-talet. Har sitt bo på marken.

Andra rödlistade arter som noterats i närområdet, men som inte bedöms påverkas av planerat vägprojekt, är blå kärrhök (NT), sädgås (NT), gråtrut (VU), smålom (NT), nötkråka (NT), tornseglare (VU), skräntärna (NT), mindre hackspett (NT) och

ängspiplärka (NT). De har antingen setts rasta under vår- eller höstflyttningen eller så har de setts vid älven eller i samhället, dvs områden som inte kommer att påverkas av projektet. Blå kärrhök har bara noterats en gång under häckningstid i juni (2008), så det är osannolikt att den häckar i området.

Av arter som ingår i fågeldirektivet har brun kärrhök och jorduggla noterats under häckningstid. Brun kärrhök bor främst i vassjöar och bedöms inte häcka i närheten av planerat vägområde. De kan under sommaren röra sig flera km från häckningsplatsen för att födosöka, så dessa observationer bedöms som tillfälliga besök. Jorduggla noterades revirhävda (klappa med vingarna) i början på maj 2014. Denna art är

sporadisk och skulle möjligen vissa år kunna häcka på jordbruksmarken i området. Den bedöms dock som långt ifrån årligt häckande.

Av övriga fåglar som ingår i fågeldirektivet kan nämnas rastande sångsvan, ljungpipare och trana, främst under vårflyttningen. Dessa är främst noterade vid Björknäs eller mellan Gammelgården och Rian.

Inga fynd av groddjur har noterats i området.

Vid Länsstyrelsens senaste utterinventeringar (2013 och 2015) har inte inventeringsområdet omfattat Kalix älv öster om Gammelgården. Vid dessa

inventeringar påträffades däremot utter längre norrut i Kalix älv, vid Bondersbyn och

(16)

-16-

Kamlunge. Tidigare inventeringar från 1986-1987 samt 2006-2007 visar att utter även förekommit i Kalix älv mellan Åkroken och Kalix samt i Flasabäcken. Från Flasabäcken finns två noteringar från 2007. I Artportalen finns ett fynd registrerat från 2009, i närheten av Åkroken.

Uttrar har stora hemområden och det kan inte uteslutas att de kan röra sig i det aktuella området.

Figur 7. Resultat från utterinventeringar. Röda punkter visar utterförekomster 1986- 1987 samt 2006-2007. (Länsstyrelsen Norrbotten, 2016)

Natura 2000

Kalix älv och dess biflöden ingår i Natura 2000-området Kalix- och Torne älvsystem (SE0820430) och är utvalt eftersom området hyser arter och naturtyper upptagna i art- och habitatdirektivet (Tabell 1) samt utgör ett av få oreglerade vattensystem i Sverige med ursprungliga och naturligt reproducerande bestånd av Östersjölax och havsöring.

I bevarandeplanen listas de biflöden och vattendragssträckor som hyser särskilda bevarandevärden. Bäckmellanbäcken eller Flasabäcken är inte upptagna i

bevarandeplanens lista. Då kunskapsbrist generellt råder avseende mindre vattendrag innebär detta inte per automatik att icke listade biflöden och vattendrag inte hyser några värden.

Bevarandesyftet för Natura 2000-området är att bidra till att upprätthålla gynnsam bevarandestatus för de utpekade naturtyperna och arterna på biogeografisk nivå. En av de viktigaste funktionerna för bevarandet är ett naturligt fluktuerande vattenstånd. Även bevarandet av de naturliga stammarna av vildlax och havsvandrande öring är prioriterat.

(17)

-17-

Tabell 1. Naturtyper och arter som finns utpekade i bevarandeplanen för Natura 2000-området Kalix- och Torne älvsystem, samt aktuella bevarandemål och identifierade hot för de naturtyper som är relevanta att beakta i samband med anläggande av ny väg.

Kod Naturtyp/art Aktuella

bevarandemål

Aktuella hot

3130 Oligo-mesotrofa sjöar

Berörs inte -

3160 Dystrofa sjöar och småvatten

Berörs inte -

3210 Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ

Berörs inte -

3220 Alpina vattendrag med örtrik strandvegetation

Berörs inte -

3260 Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor

Nyanlagda vägtrummor och broar får inte utgöra vandringshinder för vattenorganismer.

Beståndet av den typiska arten öring bibehålls i en livskraftig population.

Vägar/järnvägar och skogsbilvägar – anläggning och visst underhåll kan orsaka grumling och utsläpp av miljöfarliga ämnen. Broar och vägtrummor kan utgöra vandrings- /spridningshinder och vara flaskhalsar vid höga flöden.

1029 Flodpärlmussla Föryngring av

flodpärlmussla i alla kända mussellokaler.

Lokal reproduktion av värdfisk säkerställs.

Inga antropogena

vandringshinder (för mussla och fisk) i de delar av vattensystemet som hyser flodpärlmussla.

Avvikelse från jämförvärde för totalfosfor och försurning ska vara klass 1 eller 2.

Lokaler förstörs t.ex. vid vägbyggnation och körning med maskiner i vattendrag.

Byggande av terrängvägar/överfarter kan innebära vandringshinder för värdfiskar.

Anläggning och visst underhåll av vägar/järnvägar och skogsbilvägar kan orsaka grumling och utsläpp av miljöfarliga ämnen. Broar och

vägtrummor kan utgöra vandringshinder och vara flaskhalsar vid höga flöden.

Försurning skadar flodpärlmusslan dels genom försämrade betingelser för öring, dels genom effekter av minskad halt av för musslan tillgängligt kalk i vattnet.

Musslor behöver kalk för att bilda sitt skal. Försurningen tros inte utgöra ett stort hot i Norrbottens vattendrag.

1037 Grön

flodtrollslända

Berörs inte -

1106 Lax Beståndet bibehålls i en

livskraftig population.

Inga vandringshinder längs naturliga vandringsvägar.

-

1163 Stensimpa Beståndet bibehålls i en livskraftig population.

Arten är inte hotad i Sverige. Lokalt kan emellertid bestånd slås ut till följd av försurning.

1355 Utter Beståndet bibehålls i en livskraftig population.

Alla nya broar inom områden med

utterförekomst förses med någon form av utterpassage.

Biltrafik längs vägar och skogsbilvägar.

Broar och vägtrummor kan utgöra vandringshinder.

1977 Venhavre Berörs inte -

Flasabäcken

Flasabäcken mynnar cirka 500 meter öster om Bäckmellanbäcken. Närmast Kalix älv rinner bäcken genom ett flackt område, närmaste höjdkurva ligger drygt 2 km

uppströms. Inga inventeringar är gjorda i bäcken. Det bedöms dock som mindre troligt att lek av laxartad fisk eller flodpärlmussla förekommer i den nedre delen av bäcken.

Dominerande jordarter i området är morän och torv men i de nedre delarna förekommer

(18)

-18-

finkornigare jordarter (isälvsmaterial och finjord/lera). Befintlig väg går över bro som visas i Figur 8 nedan.

Figur 8. Bron över Flasabäcken (Foto: Sweco 2014).

Bäckmellanbäcken

Bäckmellanbäcken är ett vattendrag som är lokaliserat i mitten av det aktuella

åtgärdsområdet. En sträcka på cirka 200 meter från utloppet i Kalix älv och uppströms har inventerats i fält den 8 juli 2015 (Sweco Environment AB, 2015). Inga rödlistade, skyddade eller sällsynta arter av växter, eller ur övriga artgrupper, observerades vid fältinventeringen. Bäcken är ett naturligt vattendrag och utgör tillsammans med den frodiga strandmiljön ett värdefullt inslag i jordbrukslandskapet, av stor betydelse för växter och djur.

Bäckmiljön bryter av det öppna landskapet och erbjuder vatten och skydd för fåglar och andra djur, samt fuktiga till blöta miljöer med potential att hysa fler och andra arter av bland annat växter och insekter än omgivande åkermark. Bäckmiljön utgör en naturlig spridningskorridor för både växter och djur. Växtmiljöerna intill bäcken är inte unika i sig och hyser inga ovanliga eller rödlistade växtarter, men de bidrar i hög grad till landskapets artrikedom, i relation till de ganska monotona växtsamhällena på omgivande åkermark.

(19)

-19-

Figur 9. Vattendraget Bäckmellanbäcken, vy uppström befintlig väg.

Inventering av flodpärlmussla har utförts den 24 juni 2015 (Sweco Environment AB, 2015). Det inventerade området sträcker sig från strax nedströms befintlig trumma över Bäckmellanbäcken och 200 meter uppströms. Vid inventeringen konstaterades att bottensubstratet helt domineras av finsediment (finsand/mo) med ett fåtal inslag av större sten-mindre block. Bäcken är långsamtflytande på den inventerade sträckan.

Några forspartier med snabbare vattenhastighet och mindre vattendjup finns inte.

Vattendjupet är mellan 0,5-0,8 m på hela sträckan. Det återfanns inga områden i bäcken där bottensubstraten utgjordes av grövre grus, vilket utesluter att det finns potentiella lekområden för laxartad fisk i det inventerade området. Lek av andra fiskarter kan dock förekomma. Inga flodpärmusslor noterades vid inventeringen.

Sulfidhaltig jord

I området har konstaterats att sulfidhaltiga massor förekommer. Sulfidjord som utsätts för luftens syre, antingen när den grävs upp eller om grundvattnet i ett

sulfidjordsområde sänks, oxiderar och jordens pH sänks kraftigt. De sura förhållandena kan frigöra metaller och den sura miljön kan påverka vattenkvalitén i omkringliggande sjöar och vattendrag.

Jordprover från området har analyserats genom lakförsök för bedömning av försurningspotential och försurningseffekt. Risken för försurning på kort sikt har bedömts som måttlig till hög och risken för försurning på lång sikt har bedömts som hög till mycket hög. Försurningseffekten har bedömts vara hög till mycket hög (MRM, 2013).

Skadeförebyggande åtgärder

Vid byggskedet kommer schaktning och bortforsling av material att orsaka buller, vilket skulle kunna orsaka att rastande fåglar blir störda under vår- och höstflyttningen. De viktigaste rastplatserna är dock belägna i Björknäs (öster om planerat vägprojekt) samt

(20)

-20-

mellan Gammelgården och Rian (väster om planerat vägprojekt). Endast enstaka rastande fåglar bedöms förekomma på åkermarken vid planerat vägprojekt. Det är därför inte motiverat att arbete undviks under rastperioden på våren (mars-början på maj) eller under rastperioden på hösten (aug-nov).

Som nämnts under avsnittet naturmiljö så bedöms stare (VU), gulsparv (VU), sånglärka (NT), buskskvätta (NT) och storspov (NT) häcka årligen i närområdet. Det rör sig troligen endast om enstaka par av dessa arter på och omkring åkermark i området. Om arbete påbörjas i juni skulle eventuellt reden av dessa arter kunna beröras av åtgärderna.

Främst markhäckande arter som sånglärka och storspov bedöms kunna påverkas. Ska arbetet påbörjas under våren rekommenderas därför att göra det innan fåglarna som är knutna till jordbruksmarken påbörjat sin häckningsperiod. Om arbetet startar senast i början på maj så bedöms de eventuellt häckande fåglarna på jordbruksmarken ha möjlighet att bygga bo en bit från arbetsområdet under den säsong arbetet pågår.

Vid anläggande av ny trumma vid Bäckmellanbäcken anläggs också en

uttertrumma/vilttrumma för att möjliggöra för främst utter med även andra djur att passera. Trumman anläggs i form av en torrtrumma som placeras så nära vattnet som möjligt. Trumman ska vara minst 600 mm i diameter och fylls så långt det är möjligt med material på botten. Om det behövs anläggs ledstrukturer för att uttern ska hitta till trumman.

För att störningar från grumling ska bli så små som möjligt bör grumlande arbeten utföras under så kort tidsperiod som möjligt och på ett sådant sätt att grumling i största möjliga mån undviks och minimeras. Arbetena bör utföras under lågflödesperioden (de senaste 10 åren har vattenståndet varit som lägst under februari-mars, enligt

flödesmätningar från SMHI) vilket dels minimerar partikelspridning i vattnet vid anläggning/grävning och dels begränsar risken för skador i terrängen. Detta genom lägre grundvattennivåer inom området och därmed ökad bärighet i marken. Vid lågvatten är även risken för ytterligare erosion mindre.

Metoden med förbelastning används vid anläggandet istället för urgrävning, för att så långt möjligt undvika att sulfidjord grävs upp och bidrar till försurning. Urgrävning av sulfidjord kan komma att bli aktuellt i mindre omfattning exempelvis i samband med anläggande av ny trumma samt borttagande av befintlig trumma vid Bäckmellanbäcken.

Schaktmassor som utgörs av sulfidjord kommer att transporteras till Dåvamyrans deponi i Umeå.

(21)

-21- Effekter och konsekvenser

Miljökonsekvenserna bedöms enligt följande konsekvensskala.

Nollalternativet

Nollalternativet innebär att inga åtgärder vidtas och inga negativa konsekvenser till följd av anläggningsarbeten kommer att uppstå. Den befintliga vägen och dess passage över Bäckmellanbäcken kvarstår. I dagsläget finns ingen utterpassage vid Bäckmellanbäcken och vid nollalternativet kommer inga positiva åtgärder för att underlätta för

utterpassage att vidtas.

Vägplanen

Allén öster om ridskolan eller bron över Flasabäcken berörs inte av aktuell åtgärd. De värden som är knutna till Flasabäcken kommer inte att beröras. Inte heller de

sumpskogsområden som finns i området.

Riksintresset för naturvård i Kalix älv bedöms inte påverkas eftersom inga arbeten ska utföras i, eller i anslutning till, vattenområdet.

Åtgärden berör delvis strandskyddat område. Området längs med Kalix älv är redan idag ianspråktaget av den befintliga vägen, som även korsar Bäckmellanbäcken. Det område som den befintliga vägen tar i anspråk kommer att återställas. Förutsättningarna för djur- och växtlivet bedöms inte försämras till följd av att vägens läge ändras. Värdena kopplat naturmiljö som strandskyddet avser att skydda bedöms därmed inte påverkas negativt.

Den föreslagna vägsträckan korsar två öppna diken som omfattas av det generella biotopskyddet då de är belägna i jordbruksmark. Åtgärden innebär ett ingrepp i biotopen vid vägpassagen. Vägområdet har en bredd på cirka 30 meter. Dikena löper längs med åkrarna och sträcker sig mellan 200 och 400 meter norrut från vägområdet.

Vägen tar i anspråk en mindre del av biotopen och åtgärden bedöms inte skada naturvärdena i biotopen som helhet.

För åtgärder som ingår i fastställd vägplan gäller att särskild dispens från strandskyddet och det generella biotopskyddet inte krävs då det förutsätts att detta hanteras i samband med fastställelseprocessen.

I och med att valet av åtgärd föreslås vara att anlägga en ny väg istället för att anlägga ett erosionsskydd i älvbrinken så kommer eventuell häckning av backsvala inte att

påverkas. Kolonin skulle kunna påverkas av buller vid arbetet med vägen, men

backsvalor (liksom andra svalarter), tycks tämligen okänsliga mot buller och kan häcka i grustag där arbete pågår, nära vägar, vid lantbruk eller på andra ställen med tidvis kraftigt buller. Backsvalekolonin bedöms därför inte påverkas av valt alternativ till sådan grad att den lokala populationen av arten hotas.

Stora konsekvenser uppstår när värdekärnan i områden med höga dokumenterade naturvärden, såsom värdefulla vattendrag eller områden med hög biodiversitet eller som hyser sårbara/hotade arter, förstörs eller försvinner. Åtgärden leder till fragmentering av naturmiljön som påverkar organismers rörelsemönster och spridningsförmåga.

Måttliga konsekvenser uppstår när delar av områden med höga naturvärden förstörs eller påverkas negativt på annat sätt.

Små konsekvenser uppstår när naturområden utan högre naturvärden påverkas, eller när påverkan på ekosystem eller biologisk mångfald är obetydlig.

(22)

-22-

Stare (VU), gulsparv (VU), sånglärka (NT), buskskvätta (NT) och storspov (NT) bedöms häcka årligen i närområdet. Det rör sig högst troligen om enstaka par av dessa arter på och omkring åkermark i området. Främsta hoten mot dessa arter i dagens rationella jordbruk är monokulturer samt att vallodlingarna slås innan de markhäckande fåglarna (t.ex. sånglärka, tofsvipa och storspov) fått ut sina ungar. När åkrarna slås redan i juni så förstörs många bon och ofta dör ungarna. Om arbetet i vägprojektet startar i juni

bedöms detta alltså utgöra de största konsekvenserna. Eftersom arbetet kommer att starta antingen innan fåglarna har börjar häcka (senast i början på maj) eller efter häckningsperioden (tidigast början på augusti), så bedöms konsekvenserna av projektet bli små.

Projektet kan även få positiva effekter. Eftersom nuvarande vägsträckning kommer att återgå till åkermark så kommer inte arealen åkermark att minska nämnvärt. Däremot kommer vägen att vara placerad längre ifrån vattnet vilket kommer att ge rastande och häckande fåglar större kontakt med vatten. Det är sedan länge känt att de bästa rastplatserna för fåglar är åkermark i direkt anslutning till vatten, eftersom fåglarna känner sig trygga om de har möjlighet att undkomma rovdjur (t.ex. rävar) och annan störning genom att lägga sig ute på vattnet, antingen tillfälligt eller för nattvila. Arealen för lämplig rastplats i området bedöms därför öka med valt alternativ.

Flodpärlmussla har inventerats i Bäckmellanbäcken, men inte påträffats. Lax finns i Kalix älv, däremot har det i samband med inventering konstaterats att det i

Bäckmellanbäckens nedre del inte finns potentiella lekområden för laxartad fisk. Inte heller bedöms bäcken hysa större bestånd av stensimpa.

Bäckmellanbäcken och miljön intill bäcken hyser inte ovanliga eller rödlistade växtarter men vattendraget utgör ett för djur och växter värdefullt inslag i jordbrukslandskapet.

Vägområdet och den nya trumman tar i anspråk en del av bäckens vattenområde och kantzonerna i anslutning till trumman. I samband med anläggningsarbetet finns risk för tillfällig grumling i vattendraget och risk för förorening från arbetsmaskiner (se vidare avsnittet Påverkan under byggtiden).

I samband med att ny trumma anläggs vid vägens passage över Bäckmellanbäcken föreslås att en torrtrumma anläggs i anslutning till den nya trumman. Torrtrumman fungerar som passage för uttrar och kan även fungera som reservtrumma vid höga flöden. Åtgärden bedöms ge positiva effekter för utter.

Valet av anläggningsmetod med förbelastning minimerar behovet av urgrävning av sulfidhaltig jord. Om sulfidhaltig jord behöver grävas ur sker detta i mindre omfattning och skyddsåtgärder vidtas vid eventuell uppläggning av massorna, om dessa inte skickas till deponi.

För att bibehålla gynnsam bevarandestatus för Natura 2000-områdets identifierade arter och naturtyper behöver nödvändiga strukturer och funktioner för detta finnas.

Anläggningsarbetet i samband med byte av trumma kan ge upphov till tillfällig grumling. Med vidtagna skyddsåtgärder kommer grumling att minimeras och bedöms inte utgöra ett hot mot bevarandemålen för Natura 2000-området. Arbetsmaskiner medför risk för utsläpp av miljöfarliga ämnen i händelse av olycka, spill eller dylikt.

Åtgärder vidtas för att minimera riskerna för att utsläpp sker, se vidare avsnitt Påverkan under byggtiden. Avseende utter bedöms åtgärden öka möjligheterna till gynnsam bevarandestatus. Den nya trumman över Bäckmellanbäcken dimensioneras för att klara höga flöden. För övriga arter och naturtyper bedöms inte några negativa konsekvenser uppstå som kan äventyra bevarandestatusen.

(23)

-23-

Sammantaget bedöms konsekvenserna för naturmiljön med vidtagna skyddsåtgärder bli små. Gynnsam bevarandestatus eller bevarandemålen för Natura 2000-området

bedöms inte äventyras. De värden som strandskyddet avser att skydda bedöms inte motverkas av åtgärden.

Vattenresurser

Inom området finns en brunn som är belägen vid ridskolan. Den är klassad som övriga brunnar med osäkert läge (SGU, 2016).

Krav för att förebygga utsläpp av petroleumprodukter som används i anläggningsmaskiner ställs vid Trafikverkets upphandling.

Effekter och konsekvenser

SGU:s brunnsarkiv ger inte en heltäckande bild över alla brunnar som finns. Då inga bostadshus finns inom det aktuella området är dock bedömningen att inga

dricksvattenbrunnar finns inom området för den planerade vägen. Med de skyddsåtgärder som vidtas genom Trafikverkets krav vid upphandling och

genomförande av entreprenad så bedöms risken för att negativa konsekvenser uppstår som liten. Sammantaget bedöms åtgärden medföra inga eller små konsekvenser med avseende på vattenresurser.

Förorenade områden

I Gammelgården finns uppgifter om tre potentiellt förorenade områden. Inne i byn har det funnits ett sågverk (objekt id 173169) och ett garveri (objekt id 173170). I byns östra del, på udden söder om befintlig väg har det funnits en snickerifabrik (objekt id 173171), se Figur 6 ovan. Enligt länsstyrelsens EBH-databas har det på platsen för

snickerifabriken funnits ett sågverk utan doppning eller impregnering. Objektet har bedömts ha låg risknivå (Länsstyrelsen Norrbotten, 2016). Fastigheten där

snickerifabriken har legat angränsar till den befintliga vägen i norr och till Kalix älv i sydost. Det har inte gjorts någon inventering på platsen.

Stora konsekvenser uppstår när utsläpp av vissa förorenande ämnen, kontinuerligt eller tillfälligt, orsakar långvarig förorening av grundvatten- eller ytvattenresurser. Stora konsekvenser uppstår om större vattentäkter slås ut eller om framtida grundvattenuttag omöjliggörs.

Måttliga konsekvenser uppstår då enstaka enskilda brunnar inte längre kan användas för vattenförsörjning eller då tillfälliga utsläpp av vissa föroreningar sker till yt- eller grundvatten.

Konsekvenserna kan mildras genom åtgärder av olika slag.

Små konsekvenser uppstår om vattenkvaliteten i yt- och grundvatten som redan har låg status försämras. Små konsekvenser uppstår om grundvattennivån sänks i

grundvattenmagasin som redan är kraftigt avsänkta och påverkade av mänsklig verksamhet.

Små konsekvenser uppstår då tillfälliga utsläpp av vissa föroreningar sker till yt- eller grundvatten. Konsekvenserna kan mildras genom åtgärder av olika slag.

(24)

-24- Skadeförebyggande åtgärder

Uppläggning av massor görs inte i direkt anslutning till det område som kan vara potentiellt förorenat. Om föroreningar påträffas eller misstänks i samband med anläggningsarbetet med den nya vägen eller i samband med rivning av den befintliga vägen ska arbetet avbrytas och kontakt tas med tillsynsmyndigheten.

Nollalternativet

Nollalternativet innebär att inga potentiellt förorenade områden berörs av

anläggningsåtgärder och föroreningar riskerar inte att spridas av den anledningen.

Vägplanen

Platserna inne i byn där sågverket respektive garveriet var lokaliserade påverkas inte av aktuell åtgärd och bedöms inte ge några konsekvenser.

På platsen för snickerifabriken strax söder om befintlig väg har det inte förekommit doppning eller impregnering. Föroreningar från ytbehandling bedöms därmed inte finnas.

Den nya vägen planeras att anslutas i det nordvästra hörnet av den fastighet där snickerifabriken har varit lokaliserad. Anläggandet av anslutningen mellan den befintliga och den nya vägen innebär viss schaktning. Återställandet av det befintliga vägområdet innebär att vägkroppen som följer fastighetsgränsen schaktas bort.

Fastigheten med det potentiellt förorenade området berörs inte av schaktarbetena och risken för spridning av förorening från området bedöms som liten. Objektet har av länsstyrelsen bedömts ha låg risknivå. Inga andra kända potentiellt förorenade områden berörs av föreslagen åtgärd. Om föroreningar påträffas eller misstänks så avbryts arbetet och kontakt tas med tillsynsmyndigheten. Sammantaget bedöms konsekvenserna som små med avseende på risken för spridning av skadliga ämnen från förorenade områden.

Buller

Bebyggelsen längs sträckan finns i huvudsak vid byn Gammelgården. En del av bostadshusen ligger nära intill vägen. Hastigheten på vägen föreslås fortsatt vara 70 km/h som idag. Vägombyggnaden bedöms i sig inte komma att leda till en ökad trafikmängd. De störningar i boendemiljön som brukar utredas i samband med vägbyggande är framförallt frågor som rör buller, vibrationer, luftföroreningar och barriäreffekter.

Stora konsekvenser uppstår om en omfattande hantering av förorenade massor som kräver särskild hantering blir aktuell, med risk för spridning av skadliga ämnen i omgivningen.

Måttliga konsekvenser uppstår om förorenade massor hanteras och risk för spridning av skadliga ämnen finns.

Små konsekvenser uppstår om förorenade massor förekommer men risken för spridning av skadliga ämnen är liten.

(25)

När bullerreducerande åtgärder för fastigheter utreds och planeras styrs gällande riktlinjer av om vägprojektet anses utgöra nybyggnad/väsentlig ombyggnad av väg eller en befintlig väg. För väsentlig ombyggnad gäller riktvärdet 55 dB(A) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) och 70 dB(A) maxnivå utomhus vid uteplats vilket får överstigas 5 gånger/natt. För befintliga vägar gäller riktvärdet 65 dB(A) i ekvivalent ljudnivå och maxbullret får inte överstiga 80 dB(A) för att klara kravet om 55 dB(A) i maximal ljudnivå inomhus. Vid hastigheter understigande 80 km/h bedöms husfasad ha en ljuddämpning om 25 dBA. De bostäder som berörs av vägprojektet ligger inom den del av arbetsområdet kommer även fortsättningsvis vara utformad som den befintliga vägen. Därför görs bedömningen att riktlinjer för icke väsentlig ombyggnad ska gälla, vilket innebär att riktvärdet 65 dB(A) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) och den maximala ljudnivån inte överstiga 80 dB(A) används som bedömningsgrund.

Befintliga och nya bullernivåer har beräknats för prognosåret 2035 för berörda fastigheter längs med den aktuella vägsträckan. Bullernivåerna har beräknats med SoundPlan 7.4 som baseras på Nordisk beräkningsmodell och gällande EU-krav.

Beräkningarna visar att de ekvivalenta ljudnivåerna ökar lika mycket för prognosåret 2035. Riktvärdet på 65 dB(A) underskrids dock för samtliga fastigheter. Även den maximala ljudnivån, oavsett om åtgärden vidtas eller inte, beräknas för prognosåret bli öka något på ett de flesta berörda fastigheter. För en fastighet överskrids redan idag riktvärdet för maximal ljudnivå med 1 dB(A). För prognosåret 2035 kommer riktvärdet för ytterligare två fastigheter att överskridas med 1 dB(A), detta oavsett om åtgärden vidtas eller inte.

Vägplanen och nollalternativet

Vägplanen och nollalternativet ger i det här fallet ingen skillnad. Ljudnivåerna kommer att öka lika mycket oavsett om åtgärden vidtas eller inte.

Fastigheter som har överskridande maxnivåer bör inventeras för att säkerställa husens fasad, fönster och ventiler. Beroende på husens skick kan husen komma behöva fasadåtgärder som t ex fönsterbyte.

Kulturmiljö

Aktuellt område ligger inom ett riksintresse för kulturmiljövård. Området ligger centralt inom riksintresset och är skyddat enligt Miljöbalken 3 kap 6 §. Vidare ligger området inom regional intresseområde för kulturmiljövård, Kalix älvdal och är en del av Norrbottens kulturmiljöprogram 2010-2020. Det regionala intresset innefattar ett rikt medeltida gårdslandskap med sex byar från medeltiden. Agrara verksamheter har bedrivits sedan dess och bygden är än idag präglad av sina odlingsmarker. En

återkommande motivering till utpekandet som både regionalt intresse och riksintresse är att området är en representativ del av medeltidens kärnbygd med bevarade

odlingsmarker och en oförändrad bystruktur. De platser som idag är åker- och ängsmark har enligt historiska kartor varit det under såväl 1700- som 1800-tal. Inom

riksintresseområdet finns en relativt varierad kultur- och fornlämningsmiljö, men i området för den aktuella åtgärden är miljön dock huvudsakligen präglad av

jordbruksverksamhet. Inom riksintresseområdet och det regionala intresset för

kulturmiljövård finns flertalet olika lämningar i form av både kokgropar, gravar, kvarnar och smedjor. Inom detta område för den aktuella åtgärden finns dock inga registrerade forn- och kulturlämningar. Det strandnära läget samt att området länge brukats av

(26)

-26-

människan indikerar att det kan finnas lämningar på platsen. I Figur 30 nedan sammanfattas kulturvärdena i området.

Länsstyrelsen har i samrådet bedömt att en arkeologisk utredning inte behövs.

Figur 30. Riksintresse för kulturmiljö samt regionalt intresseområde för kulturmiljövård (Kalix älvdal). Aktuellt område är markerat med röd rektangel.

Bron över Flasabäcken, se Figur 8, öster i aktuellt område är placerad i bevarandeklass 3, broar som har ett visst kulturhistoriskt värde. Bron kommer inte att beröras av åtgärden.

Vägen anpassas så långt möjligt till omgivningen och nivån i kringliggande landskap i syfte att minimera risken för att vägen blir en fysisk barriär eller en dominerande komponent i landskapet.

Markanspråket för nuvarande vägsträcka återställs så att det åter kan bli en del av kringliggande odlingsbar mark.

Avfarts- och tillfartsvägar anläggs från den planerade vägen i syfte att bibehålla eller förbättra nuvarande tillgänglighet till jordbruksmarkerna.

Om tidigare okända fornlämningar eller fynd påträffas i samband med markarbeten ska arbetet omedelbart avbrytas och kontakt tas med länsstyrelsens kulturmiljöenhet.

(27)

Nollalternativet

Om åtgärden inte genomförs kommer kulturmiljön inte att påverkas. På sikt kommer delar av jordbruksmarkerna närmast älven att riskera att gå förlorade till följd av den pågående erosionen.

Vägplanen

Åtgärden medför att berörda jordbruksmarker till viss del fragmenteras, samt att en arealförlust kommer att uppstå. Konsekvenserna av en fragmentisering kan vara att markerna brukas mindre aktivt vilket i förlängningen kan leda till att delar av

odlingslandskapet växer igen. För att minimera riskerna för detta ska tillgängligheten till markerna, och möjligheterna att aktivt bruka dessa, bibehållas och ska inte försämras.

Den mark som den befintliga vägen tar i anspråk i dag kommer att återställas och ges tillbaka. På sikt kommer delar av jordbruksmarkerna närmast älven riskera att gå förlorade till följd av den pågående erosionen.

Kulturmiljöns kärnvärden i form av bygårdar, torp- och herrgårdsmiljöer samt bron över Flasabäcken bedöms inte påverkas av den planerade åtgärden. Sammantaget är det på odlingslandskapet som den planerade åtgärden har störst påverkan och

konsekvenserna bedöms bli små till måttliga.

Landskapsbild

För passerande på vägen erbjuds en vacker vy mot älven genom det öppna landskapet.

Längs sträckan växer i dag träd längs älvbrinken och vegetationen består av gräs i älvbrinken samt brukad åkermark mellan brinken och vägen se Figur 41 och Figur 52.

Älvbrinken sluttar brant ner mot älven. Inga blickpunkter, som betydande byggnader, finns inom området, bortsett från en lada belägen på åkern, nära brinken.

Stora konsekvenser uppstår när påverkan sker i kulturmiljö med högt bevarandevärde (i ett nationellt perspektiv). Påverkan innebär ett direkt intrång i miljöns värdekärnor eller ett indirekt intrång vilket får till följd att samband och strukturer bryts. Intrånget i miljön får till följd att dess upplevelsevärde och pedagogiska värde går förlorat.

Måttliga negativa konsekvenser uppstår när en kulturmiljö fragmenteras så att dess helhet inte kan uppfattas. Strukturer och samband försvagas och blir mindre tydliga. Enstaka kulturvärden, välbevarade, unika eller på annat sätt värdefulla i ett regionalt perspektiv går förlorade.

Små konsekvenser uppstår när enstaka kulturmiljöobjekt påverkas eller tas bort. De enstaka objekten är inte betydelsebärande för kulturmiljöns helhet. Samband och strukturer kan även i framtiden uppfattas.

(28)

-28-

Figur 41. Åkermark i västra delen av område, norr om befintlig väg (Foto: Sweco 2015).

Figur 52. Vy söderut mot Kalix älv, från befintlig väg. (Foto: Sweco 2015).

Den nya vägen, nya tillfartsvägar samt anslutningar till befintlig väg i öster och väster utformas för att så långt möjligt smälta in i omgivningen. I övrigt bedöms inte några skadeförebyggande åtgärder vara möjliga.

Konsekvenserna ur visuell synpunkt kan bedömas både utifrån hur en betraktare vid sidan ser på vägen – åskådarperspektivet - och utifrån hur trafikanterna upplever vägen och omgivande miljö – trafikantperspektivet.

(29)

-29- Nollalternativet

Nollalternativet innebär att landskapsbilden inte förändras på kort sikt, vare sig ur trafikant- eller åskådarperspektivet. På lite längre sikt kan landskapsbilden komma att präglas av den pågående erosionen, exempelvis genom att trädridån, befintlig lada och befintlig väg försvinner.

Vägplanen

Vägen kommer med föreslaget utförande att vara belägen längre bort från älven jämfört med idag och tydligt omges av jordbruksmark på bägge sidor. Vägbanken kommer att bli cirka 1,5-2 meter hög. Då den befintliga vägen har satt sig under årens lopp och idag ligger i stort sett i nivå med omkringliggande mark innebär det att den föreslagna vägen kommer att ligga något högre i landskapet. Förhållandet till omgivande mark kommer därmed att förändras något. Nya tillfartsvägar för åtkomst till jordbruksmarken kommer att etableras. Inga byggnader kommer att påverkas av den nya vägdragningen. På längre sikt kan utblicken mot älven påverkas av den pågående erosionen, en påverkan som uppstår även i nollalternativet.

En överlast med tryckbank kommer att anläggas 1,5-2 år innan vägen färdigställs. Denna period innebär en tillfällig påverkan på landskapsbilden. I anslutning till den nya vägen kommer mark tas i anspråk för uppställning av arbetsmaskiner och material under byggarbetstiden vilket innebär en tillfällig påverkan på landskapsbilden. När den nya vägen etablerats tas den befintliga vägen bort och vägområdet återställs till

jordbruksmark och/eller grönyta. Innan det gamla vägområdet åter beklätts med vegetation kommer vägens tidigare sträckning att vara väl synlig i landskapet. Denna påverkan är dock av övergående karaktär.

Ur åskådarperspektivet kommer landskapsbilden att förändras då vägen får en annan sträckning samt att vägen kommer att ligga högre i landskapet jämfört med idag. Ur trafikantperspektivet kommer älvens närhet att bli mindre påtaglig såväl för

fordonsburna trafikanter som för gångtrafikanter och eventuella ryttare.

Påverkan på landskapsbilden blir, i alla fall på kort sikt, större med den föreslagna vägplanen jämfört med nollalternativet, som på kort sikt inte innebär någon påverkan på landskapsbilden. På längre sikt kommer dock landskapsbilden även i nollalternativet att kunna påverkas av den pågående erosionen. Vägen i den föreslagna vägplanen bedöms kontrastera med omgivningen i liten grad. Påverkan och invanda stråk och utblickar påverkas i begränsad omfattning. Orienterbarhet, avgränsningar och landmärken bedöms inte påverkas.

Sammantaget bedöms konsekvenserna för landskapsbilden bli måttliga.

Stora konsekvenser uppstår där föreslagen väg står i stor kontrast till omgivande landskap eller där omfattande väganläggning påverkar orienterbarhet, invanda stråk, avgränsningar, landmärken och utblickar.

Måttliga konsekvenser uppstår där föreslagen väg kontrasterar omgivningen i liten grad och där föreslagen väg påverkar orienterbarhet, invanda stråk, avgränsningar, landmärken och utblickar i begränsad omfattning.

Små konsekvenser uppstår där vägen harmonierar med omgivande landskap och underordnar sig landskapets skala och struktur, vilket påverkar upplevelsen av landskapet i liten grad.

(30)

-30-

Rekreation och friluftsliv

Området från väg 721 och vidare söderut är riksintresse för friluftsliv. Hela Kalix älv är riksintresse för friluftslivet tack vare många forssträckor som lämpar sig väl för kanotpaddling och för fritidsfiske. Älven är lättillgänglig och attraktiv för turism.

Fisket längs den aktuella sträckan av älven ägs samfällt av Gammelgården Björknäs Byalag.

En skoterled är belägen öster om Bäckmellanbäcken. Båtupptagningsplats finns precis väster om Bäckmellanbäcken. Den väg som leder ned till båtupptagningsplatsen omfattas inte av servitut. En ridskola finns lokaliserad strax öster om området. Inga ridvägar finns inom aktuellt område, dock sker ridning längs vägen.

Strandskyddet omfattar land- och vattenområden intill 100 meter från strandlinjen vid medelvattenstånd. Syftet med strandskyddet är att säkra allmänhetens tillgänglighet till stränder och att skydda växt- och djurlivet.

Sker anläggningsarbetet under vintern och skoterleden måste dras förbi arbetsområdet ska kontakt tas med Kalix skoterförening för samråd.

Inga övriga skadeförebyggande åtgärder bedöms som nödvändiga då arbetet sker under en tidsbegränsad period.

Nollalternativet

Nollalternativet innebär att varken positiva eller negativa effekter på friluftslivet uppstår. Tillgängligheten till, och upplevelsevärdet av, området kommer i alla fall på kort sikt inte att påverkas. Tillgängligheten till älvbrinken och upplevelsevärdet kan på längre sikt komma att påverkas till följd av risken för ras och skred.

Vägplanen

Påverkan på friluftslivet bedöms vara förknippade med anläggningsskedet. Påverkan bedöms i huvudsak handla om buller, damning samt tillgänglighet.

Stora konsekvenser uppstår om områden för det rörliga friluftslivet som hyser höga

dokumenterade värden starkt påverkas, och möjligheten att utöva aktiviteter med rekreativa värden förstörs eller starkt försämras. Om tillgängligheten till dessa områden drastiskt försämras genom barriäreffekter innebär det också stora negativa konsekvenser.

Måttliga konsekvenser uppstår om mindre rekreationsområden starkt påverkas eller om tillgängligheten till områden försämras genom omdragningar av vägar eller stigar. Om mindre delar av ett större rekreationsområde påverkas negativt innebär det också måttlig negativ konsekvens. Om upplevelsevärdet försämras men möjligheten till rekreation kvarstår innebär det också måttlig negativ konsekvens.

Små konsekvenser uppstår om vägen medför mindre försämringar vad gäller tillgänglighet eller upplevelsevärde i ett område.