SAMRÅDSUNDERLAG
Väg 721 Gammelgården
Kalix kommun, Norrbottens län
Ansökan om tillstånd för vattenverksamhet och åtgärder i Natura 2000-område, 2018-08-01 Projektnummer: 139036
Trafikverket
Postadress: 972 42, Luleå, Sundsbacken 2-4 E-post: trafikverket@trafikverket.se
Telefon: 0771-921 921
Dokumenttitel: Samrådsunderlag Väg 721, delen Gammelgården, Ansökan om tillstånd för vattenverksamhet och åtgärder i Natura 2000-område
Författare: WSP Sverige AB Dokumentdatum: 2018-08-01 Dokument ID:
Version: 0.1
Kontaktperson: Marie Stenman
TMALL 0095 Mall samrådsunderlag v.2.0
Innehåll
1. INLEDNING OCH BAKGRUND 4
2. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 5
3. VERKSAMHETSBESKRIVNING 6
3.1. Avgränsning och omfattning 6
3.2. Planerade skyddsåtgärder 7
3.3. Alternativ utformning 7
4. LOKALISERING 8
4.1. Planer 10
4.2. Alternativ lokalisering 10
5. MILJÖNS KÄNSLIGHET I OMRÅDET SOM KAN ANTAS BLI PÅVERKAT 11
5.1. Geologi 11
5.2. Skyddade områden 12
5.3. Naturvärden 13
5.4. Miljökvalitetsnormer 15
6. FÖRUTSEDDA MILJÖEFFEKTER 15
7. FORTSATT ARBETE 17
1. Inledning och bakgrund
Trafikverket genomför åtgärder för att säkerställa en del av väg 721 mot ras och skred.
Vägsträckan som berörs är ca 1 km lång och belägen strax öster om Gammelgården i Kalix kommun, se Figur 1. Vägen går i dagsläget parallellt med den norra älvstranden vid Kalix älv. Älvslänten är utsatt för erosion från älven och riskerar även att drabbas av skred.
Åtgärden består i att anlägga en ny väg ca 70 m norr om befintlig väg.
Figur 1. Lokalisering av åtgärder mot ras och skred längs väg 721.
I åtgärden med anläggande av ny väg ingår att etablera en ny trumma i en av bäckarna som vägen passerar, Bäckmellanbäcken. Trumman utförs i betong med en dimension på 2,0 m och en längd på ca 56 m. Utöver trumman anläggs en torrtrumma som möjliggör för exempelvis utter att passera under vägen.
Efter färdigställande av ny väg tas den befintliga vägen bort och befintlig trumma i Bäckmellanbäcken rivs ut.
En vägplan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) finns upprättad för vägåtgärden. Vägplanen fastställdes 2018-01-15 och arbetet med att anlägga en ny väg har inletts.
De planerade åtgärderna i Bäckmellanbäcken utgör vattenverksamhet och är tillståndspliktiga enligt bestämmelser i miljöbalken. Detta innebär att en specifik
miljöbedömning ska genomföras, vilket i sin tur innebär att en miljökonsekvensbeskrivning ska tas fram i ett samrådsförfarande och att prövningsmyndigheten vid tillståndsprövningen slutför miljöbedömningen.
För att undersöka om vattenverksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan genomför Trafikverket nu ett undersökningssamråd. Föreliggande handling utgör underlag för undersökningssamrådet. När undersökningssamrådet har genomförts kommer
Trafikverket att sammanställa vad som framkommit under samrådet och begära att
Länsstyrelsen beslutar om åtgärden kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte.
Om Länsstyrelsen beslutar att åtgärden kan antas medföra betydande miljöpåverkan, kommer ytterligare samråd att genomföras i form av ett avgränsningssamråd. Ett sådant samråd syftar bl.a. till att komma fram till vilka undersökningar och utredningar av
verksamhetens påverkan på människors hälsa och miljö som behöver utföras och innehållet i den miljökonsekvensbeskrivning som ska upprättas. Om Länsstyrelsen beslutar att den planerade verksamheten inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan kommer en liten MKB att upprättas. Processen sammanfattas i Figur 2.
Bäckmellanbäcken är ett biflöde till Kalix älv och ingår därmed i Natura 2000-området Torne och Kalix älvsystem. Ansökan om tillstånd för vattenverksamhet kommer att inkludera ansökan om tillstånd för åtgärder i naturmiljön i Natura 2000-område, vilket krävs enligt miljöbalken. Undersökningssamrådet omfattar därför även åtgärder i naturmiljön i Natura 2000-området Torne och Kalix älvsystem.
Figur 2. Undersökningssamråd kan leda fram till liten MKB eller MKB.
2. Administrativa uppgifter
Verksamhetsutövare: Trafikverket Region Nord
Organisationsnummer: 202100-6297
Adress: Trafikverket, Box 809, 971 25 Luleå
Kontaktperson i miljöfrågor: Anita Wennström
Kontaktuppgifter: 010-123 74 28,
anita.wennstrom@trafikverket.se
Besöksadress: Sundsbacken 2-4, Luleå
Län: Norrbottens län
Kommun: Kalix kommun
3. Verksamhetsbeskrivning
Vattenverksamheten i Bäckmellanbäcken föranleds av att väg 721 förläggs ca 70 m norrut, vilket medför att vägens befintliga passage av Bäckmellanbäcken flyttas ca 70 m uppströms, se Figur 3.
Figur 3. Bäckmellanbäckens passage av väg 721.
En ny trumma etableras vid Bäckmellanbäcken. Då havsvattenståndet i Bottenviken är som högst från november till och med februari samt att högvattenföring i Bäckmellanbäcken inträffar på våren under snösmältningen, bedöms det som mycket osannolikt att
högvattenföring i Bäckmellanbäcken och högvattenyta i Kalix älv skulle inträffa samtidigt.
Trumman dimensioneras därför för en högflödessituation med 50 års återkomsttid samt en högvattenyta i Kalix älv baserad på statistiskt hög havsnivå i Bottenviken under april månad.
En betongtrumma med diametern 2 m bedöms utifrån detta vara tillräcklig för att avbörda de förväntade flödena från Bäckmellanbäcken. En torrtrumma anläggs för utterpassage.
Erosionsskydd föreslås etableras i slänt vid utlopp för ny trumma.
Efter färdigställande av ny väg kommer den befintliga vägen att tas bort och befintlig trumma kommer att rivas ut.
Arbetet med förberedelser för ny väg startade under våren/sommaren 2018. Färdigställande av vägen samt rivning av befintlig väg planeras till 2020. Ny trumma i Bäckmellanbäcken planeras utföras under 2019.
3.1. Avgränsning och omfattning
Föreliggande dokument utgör underlag för undersökningssamråd till ansökan om tillstånd till vattenverksamhet och tillstånd till åtgärder i Natura 2000-område. Vattenverksamheten omfattar de delar av vägplanens åtgärder som genomförs inom vattenområde.
Verksamhetsområdets utbredning avgränsas till det område som vattenverksamheten tar i anspråk, vilket uppgår till ca 1 000 m2, medan influensområdet även omfattar den
närliggande omgivning som indirekt kan påverkas.
Generellt omfattas alla stränder vid hav, sjöar, vattendrag och öar av strandskydd.
Strandskyddet i aktuellt område för vattenverksamheten är dock upphävt i och med Bäckmellanbäcken
Ny vägdragning
Befintlig väg 721
fastställd vägplan. Fastställd vägplan ger även Trafikverket rådighet över vattenområdet som omfattas av vattenverksamheten.
3.2. Planerade skyddsåtgärder
Trumman i Bäckmellanbäcken anpassas i höjd för att inte utgöra vandringshinder. För att möjliggöra för utter och andra djur att passera vägen anläggs en uttertrumma/vilttrumma bredvid ny trumma i Bäckmellanbäcken. Vilttrumman anläggs i form av en torrtrumma som placeras så nära vattnet som möjligt. Trumman utformas med 600 mm i diameter och fylls så långt det är möjligt med material på botten. Om det behövs anläggs ledstrukturer för att uttern ska hitta till trumman.
För att störningar från grumling ska bli så små som möjligt bör grumlande arbeten utföras under så kort tidsperiod som möjligt och på ett sådant sätt att grumling i största möjliga mån undviks och minimeras. Arbetena utförs under lågflödesperioden, vinter eller tidig vår, för att minimerar partikelspridning i vattnet vid anläggning/grävning. Detta begränsar även risken för skador i terrängen eftersom lägre grundvattennivåer ger ökad bärighet i marken.
Vid lågvatten är även risken för ytterligare erosion mindre.
Urgrävning av sulfidjord kan bli aktuellt i mindre omfattning i samband med anläggande av ny trumma samt borttagande av befintlig trumma vid Bäckmellanbäcken. Schaktmassor som utgörs av sulfidjord transporteras till Dåvamyrans deponi i Umeå. Massorna lagras inte på plats utan körs direkt från schakten till mottagningsanläggningen.
Efter utrivning av befintlig trumma kommer slänter och bäckbotten att återställas till så nära naturligt skick som möjligt.
3.3. Alternativ utformning
Dimensionering av ny trumma i Bäckmellanbäcken har utförts av Sweco i vägplaneskedet.
Sweco konstaterade att trumman behöver ha dimensionen 1 900 mm för att klara av att avbörda erforderlig vattenmängd under högvattenflöde. Utöver trumman ska en torrtrumma anläggas som möjliggör för exempelvis utter att passera under vägen.
I bygghandlingsskedet föreslås trumman ges en dimension på 2 000 mm då
kostnadsskillnaden mot en 1 900 mm trumma är liten samtidigt som den något större trumman kan avbörda mer vatten och blir något bättre anpassad mot bäckens bredd.
Jorden i läge för planerad trumma består av ett tunt lager av torrskorpa ovan ett ca 35 m mäktigt lager av sulfidsilt och sulfidlera ovan fast lagrad jord, förmodligen morän. De geotekniska förhållandena medför att jorden är känslig för sättningar och har begränsad stabilitet vid uppfyllnad. Därför kommer stabilitetshöjande och sättningsreducerande åtgärder krävas vid uppförande och i driftskede för trumman och överfarten över Bäckmellanbäcken.
Vid projektering i bygghandlingsskedet har ett antal möjliga åtgärder för att minska sättningar och säkerställa stabiliteten för planerad trumma beaktats.
Metoder som övervägts är uppfyllnad med förbelastning och tryckbankar,
kompensationsgrundläggning med lättfyllning, pålning, spontning samt jordstabilisering.
Efter jämförelse av för- och nackdelar samt avvägning mellan pris, funktion och markanspråk har Trafikverket valt att gå vidare med alternativet
kompensationsgrundläggning. Denna metod är enkel att utföra utan krav på speciell
utrustning, kan anpassas så att kvarvarande sättningar blir av samma storhet som krypsättningar för den nya vägen och är kostnadsmässigt fördelaktig. Alternativet kräver dock tryckbankar, om än kortare sådana än metoden med förbelastning, samt omfattande schakt och fyllning i Bäckmellanbäcken, men mindre än förbelastningsmetoden.
Kompensationsgrundläggning med lättfyllning innebär att området för den nya vägen grävs ur i samma omfattning som vikten på den planerade konstruktionen och påförs ett annat, lättare material (förslagsvis cellplast), som grund.
Metoden med tryckbankar innebär att bäckfårans slänter uppströms och nedströms den nya vägen schaktas ur och påförs en fyllning av exempelvis stenkross för att höja stabiliteten och motverka skred.
Att anlägga trumman med tryckbank och lättfyllning medför en ca 56 m lång trumma.
Tryckbankarna föreslås uppföras till samma nivå som omgivande mark och kommer sträcka sig 30 m uppströms och 26 m nedströms planerad vägmitt. Anledningen till skillnaden i tryckbankarnas längd på vardera sida om vägmitt, är att trumman anläggs för att rymma en eventuell framtida GC-väg på uppströmssidan.
Lättfyllning kan påföras från nivå +2,15 till +4,15 utan att riskera att konstruktionen blir flytande vid ett eventuellt inträffande av högsta högvattenföring (HHW) samt att erforderlig vägöverbyggnad, minimum 0,5 m, ryms inom planerad profil.
Föreslagen metod kan förväntas bidra till att framtida sättningar kommer utbildas längs sträckan vid trumman, vilket måste hanteras i framtida driftskede.
Figur 4. Utsnitt ur planritning för bygghandling.
4. Lokalisering
Platsen för planerad vattenverksamhet är belägen i Bäckmellanbäcken längs väg 721, strax öster om Gammelgården i Kalix kommun, Norrbottens län. Se lokalisering i Figur 5 nedan.
Bäckmellanbäcken
Befintlig väg 721 Ny väg
Kalix älv
Ny trumma
Figur 5. Översiktskarta. Lokalisering av ny vägdragning med vattenverksamhet.
Det omkringliggande landskapet består till största delen av åkermark. Bäckmellanbäcken rinner i nord-sydlig riktning och mynnar i Kalix älv. Närmaste samlade bebyggelse finns i Gammelgården, väster om aktuellt område.
Figur 6. Åkermark i området kring Bäckmellanbäcken (Foto Sweco 2014).
Figur 7. Bäckmellanbäcken, uppströms befintlig väg (Foto Sweco 2014).
Figur 8. Bäckmellanbäcken, nedströms befintlig väg (Foto Sweco 2015).
4.1. Planer
Området omfattas av fördjupad översiktsplan för Kalix centralort, antagen av Kalix
kommunfullmäktige den 15 maj 1997. Inga rekommendationer för aktuellt område beskrivs i planen, utan endast för den samlade bebyggelsen inne i Gammelgården. För aktuellt område finns inga områdesbestämmelser eller detaljplan.
4.2. Alternativ lokalisering
Vid val av lokalisering gällande vägåtgärden har två alternativ utretts i tidigt skede. Ett alternativ innebar att erosionsskydda slänterna ner mot älven för att förhindra skredrisken som påverkar den befintliga vägen. Det andra alternativet var en ny sträckning av vägen, längre norrut förbi byn Gammelgården, se Figur 9 nedan.
Det första alternativet valdes bort på grund av stor påverkan på naturmiljön samt att kostnaden bedömdes bli mycket större än att anlägga ny väg.
Även alternativ två valdes bort. Detta på grund av att de byggnadstekniska förutsättningar inte skulle bli bättre än i befintligt läge samt att kostnaden för den över 4 km långa sträckan blev stor.
Den lösning som slutligen valdes innebär att väg 721 förläggs ca 70 m norr om befintlig väg längs en sträcka på ca 1 km för att säkra vägen från att påverkas negativt av Kalix älv som eroderar strandlinjen söder om befintlig väg.
Figur 9. Alternativ omdragning av väg 721.
5. Miljöns känslighet i området som kan antas bli påverkat
5.1. Geologi
Jordlagerföljden i det aktuella området består av ett tunt humusskikt följt av älvsediment i form av i huvudsak silt till stora djup, ca 20–33 m. Sedimenten har en mycket låg relativ hållfasthet, vilket medför att området har en mycket dålig stabilitet. Sedimenten är även väldigt erosionsbenägna, vilket medför att erosionen sker i snabbt tempo.
Sedimenten, de naturliga jordarna i området, har vid provtagning visat sig vara sulfidhaltiga från ca 1,5–2,5 m under markytan och därunder. Sulfidjord som utsätts för luftens syre, antingen när den grävs upp eller om grundvattnet sänks, oxiderar och jordens pH sänks kraftigt. De sura förhållandena kan frigöra metaller och den sura miljön kan påverka vattenkvaliteten i omkringliggande sjöar och vattendrag.
Jordprover från området har analyserats genom lakförsök för bedömning av
försurningspotential och försurningseffekt. Risken för försurning på kort sikt har bedömts som måttlig till hög och risken för försurning på lång sikt har bedömts som hög till mycket hög. Försurningseffekten har bedömts vara hög till mycket hög (MRM, 2013).
Vald omdragning
Alternativ vägdragning
Befintlig väg 721
5.2. Skyddade områden
Kalix älv utgör riksintresse för naturvård då älven är ett av Europas största oreglerade vattensystem och har ett mycket stort naturvärde som helhet. Älven och dess biflöden ingår också i Natura 2000-området Torne och Kalix älvsystem (SE0820430). Kalix älv omfattas även av riksintresse för friluftsliv. Se Figur 10 för karta över skyddade områden i närheten till Bäckmellanbäckens passage av väg 721.
Figur 10. Skyddade områden.
Kalix älv och dess biflöden ingår i Natura 2000 eftersom området hyser arter och naturtyper upptagna i art- och habitatdirektivet samt utgör ett av få oreglerade vattensystem i Sverige med ursprungliga och naturligt reproducerande bestånd av Östersjölax och havsöring. I bevarandeplanen för Natura 2000-området listas de biflöden och vattendragssträckor som hyser särskilda bevarandevärden. Bäckmellanbäcken är inte upptagen i bevarandeplanens lista. Då kunskapsbrist generellt råder avseende mindre vattendrag behöver detta inte betyda att icke listade biflöden och vattendrag inte hyser några värden.
Bevarandesyftet för Natura 2000-området är att bidra till att upprätthålla gynnsam bevarandestatus för de utpekade naturtyperna och arterna på biogeografisk nivå. En av de viktigaste funktionerna för bevarandet är ett naturligt fluktuerande vattenstånd. Även bevarandet av de naturliga stammarna av vildlax och havsvandrande öring är prioriterat.
Aktuellt område ligger även inom ett riksintresse för kulturmiljövård, se Figur 11. Området för vattenverksamheten ligger centralt inom riksintresset samt även inom regionalt intresseområde för kulturmiljövård, Kalix älvdal, och är en del av Norrbottens
kulturmiljöprogram 2010-2020. Det regionala intresset innefattar ett rikt medeltida gårdslandskap med sex byar. Agrara verksamheter har bedrivits sedan medeltiden och bygden är än idag präglad av sina odlingsmarker. En återkommande motivering till utpekandet som både regionalt intresse och riksintresse är att området är en representativ del av medeltidens kärnbygd med bevarade odlingsmarker och en oförändrad byastruktur.
Inom riksintresseområdet och det regionala intresset för kulturmiljövård finns flertalet olika lämningar i form av både kokgropar, gravar, kvarnar och smedjor. I närheten av området för vattenverksamhet finns dock inga lämningar registrerade
Figur 11. Riksintresse för kulturmiljövård samt regionalt intresseområde för kulturmiljövård (Kalix älvdal). Området aktuellt för vattenverksamhet är beläget centralt i analysområdet (röd markering).
5.3. Naturvärden
En sträcka på ca 200 m av Bäckmellanbäcken, från utloppet i Kalix älv och uppströms, har inventerats i fält den 8 juli 2015 (Sweco Environment AB, 2015). Inga rödlistade, skyddade eller sällsynta arter observerades vid fältinventeringen. Bäcken är ett naturligt vattendrag och utgör tillsammans med den frodiga strandmiljön ett värdefullt inslag i
jordbrukslandskapet, av stor betydelse för växter och djur.
Bäckmiljön bryter av det öppna landskapet och erbjuder vatten och skydd för fåglar och andra djur samt fuktiga till blöta miljöer med potential att hysa fler och andra arter av bland annat växter och insekter än omgivande åkermark. Bäckmiljön utgör en naturlig
spridningskorridor för både växter och djur. Växtmiljöerna intill bäcken är inte unika i sig och hyser inga ovanliga eller rödlistade växtarter, men de bidrar i hög grad till landskapets artrikedom, i relation till de ganska monotona växtsamhällena på omgivande åkermark.
Inventering av flodpärlmussla har utförts den 24 juni 2015 (Sweco Environment AB, 2015).
Det inventerade området sträcker sig från strax nedströms befintlig trumma i Bäckmellanbäcken och 200 m uppströms. Vid inventeringen konstaterades att
bottensubstratet helt domineras av finsediment (finsand/mo) med ett fåtal inslag av större sten-mindre block. Bäcken är långsamtflytande på den inventerade sträckan. Några
forspartier med snabbare vattenhastighet och mindre vattendjup finns inte. Vattendjupet är mellan 0,5-0,8 m på hela sträckan. Det återfanns inga områden i bäcken där
bottensubstraten utgjordes av grövre grus, vilket utesluter att det finns potentiella lekområden för laxartad fisk i det inventerade området. Lek av andra fiskarter kan dock förekomma. Inga flodpärlmusslor noterades vid inventeringen.
Jordbruksmarken kring Gammelgården är en tämligen viktig rastplats för fåglar under vår- och höstflyttningen. Området är förhållandevis välbesökt av fågelskådare och sammantaget ger de många rapporterna som är inlagda på Artportalen en god bild av områdets fågelliv.
Fåglarna rastar främst vid platser där jordbruksmark finns i nära anslutning till vatten, eftersom de alternerar mellan att födosöka på åkrarna under dagen och att sova på vattnet under natten. Från åkermarken vid Bäckmellanbäcken är få rastande fåglar rapporterade.
De fågelarter som bedöms som troligen eller möjligen häckande på eller i anslutning till åkermark i närheten av Bäckmellanbäcken är stare, gulsparv, sånglärka, buskskvätta och storspov. Dessa arter bedöms häcka årligen i området. Genom att omgivningarna består av stora arealer jordbruksmark varierar sannolikt antalet revir samt placeringen av reviren mellan åren. Tätheterna bedöms inte vara höga, då hade fler observationer rapporterats under häckningstid, men något enstaka par av vardera art kan finnas i närheten av planerad vattenverksamhet.
Länsstyrelsens senaste utterinventeringar, 2013 och 2015, har inte omfattat Kalix älv öster om Gammelgården. Vid inventeringarna påträffades däremot utter längre norrut i Kalix älv, vid Bondersbyn och Kamlunge. Tidigare inventeringar, från 1986-1987 samt 2006-2007, visar att utter även förekommit i Kalix älv mellan Åkroken och Kalix samt i Flasabäcken, se Figur 12. Från Flasabäcken finns två noteringar från 2007. I Artportalen finns ett fynd registrerat från 2009, i närheten av Åkroken. Uttrar har stora hemområden och det kan inte uteslutas att de rör sig i det aktuella området. Utter är en av de arter som finns utpekade i bevarandeplanen för Natura 2000-området Kalix och Torne älvsystem.
Figur 12. Resultat från utterinventeringar 1986-1987 samt 2006-2007 (röda punkter) (Länsstyrelsen Norrbotten, 2016).
5.4. Miljökvalitetsnormer
Bäckmellanbäcken (SE732831-183036) och Kalix älv (SE732804-182506) omfattas av miljökvalitetsnormer för ytvatten. Kalix älv omfattas även av miljökvalitetsnormer för fiskvatten (laxfiskvatten), vilket innebär att särskilda gräns- och riktvärden gäller för ett antal parametrar.
Miljökvalitetsnormen för Bäckmellanbäcken är satt till God ekologisk status 2027 samt God kemisk ytvattenstatus, med undantag i form av mindre strängt krav för kvicksilver (Hg) och bromerade difenyletrar, även kallade polybromerade difenylterar (PBDE). Halterna av kvicksilver och PBDE bedöms överskrida gränsvärdet i fisk i samtliga vattenförekomster i Sverige. Problemet bedöms ha en sådan omfattning och karaktär att det i dagsläget saknas tekniska förutsättningar att åtgärda det. Halterna av kvicksilver och PBDE från december 2015 får dock inte öka.
Den ekologiska statusen i Bäckmellanbäcken uppgår till måttlig. I vattenförekomsten finns, av människan skapade, morfologiska förändringar som har bidragit till att ekologisk status bedömts till sämre än god. För att vattenförekomsten ska nå god ekologisk status krävs åtgärder i form av att ekologiskt funktionella kantzoner etableras. Processen förutses bli tids- och resurskrävande och dessutom är återhämtningstiden för vattendraget så pass lång att god status inte kan förväntas nås till 2021. Därför har vattnet fått ett undantag i form av tidsfrist till 2027. Den kemiska statusen är sämre än god på grund av de höga halterna av kvicksilver och PBDE.
Miljökvalitetsnormen för Kalix älv är bestämd till God ekologisk status 2027 samt God kemisk status, med undantag i form av mindre strängt krav för kvicksilver PBDE, liksom för Bäckmellanbäcken.
Den ekologiska statusen i Kalix älv uppgår till måttlig. I vattenförekomsten finns, av människan skapade, flödesregleringar och morfologiska förändringar som har bidragit till att ekologisk status bedömts till sämre än god. För att vattenförekomsten ska nå god
ekologisk status krävs åtgärder, bland annat i form av flottledsåterställning och etablering av ekologiskt funktionella kantzoner. Processen förutses bli tids- och resurskrävande och dessutom är återhämtningstiden för vattendraget så pass lång att god status inte kan förväntas nås till 2021. Därför har vattnet fått ett undantag i form av tidsfrist till 2027.
Den kemiska statusen är sämre än god på grund av de höga halterna av kvicksilver och PBDE. Dessutom finns risk för förhöjda halter av PFOS från en brandövningsplats i avrinningsområdet, vilket utgör en risk för miljötillståndet i vattenförekomsten.
6. Förutsedda miljöeffekter
Negativa miljöeffekter bedöms uppstå främst under anläggningsskedet. Då kommer arbeten med tunga maskiner att pågå i området. Anläggningsarbetena och trafik med
entreprenadmaskiner och transportfordon orsakar störningar i form av intrång, buller, luftföroreningar, vibrationer och damning. Då arbetena är tidsbegränsade innebär det att även miljöeffekterna är begränsade i tid och förväntas upphöra i samband med, alternativt kort efter, att arbetena avslutats. Några bestående effekter kommer sannolikt inte att uppstå.
Stare, gulsparv, sånglärka, buskskvätta och storspov bedöms häcka årligen i närområdet.
Det rör sig högst troligen om enstaka par av dessa arter på och omkring åkermark i området.
Eftersom anläggningsarbetena kommer att genomföras under vinter eller tidig vår, innan fåglarna har börjar häcka, bedöms effekterna på fågellivet bli små.
Anläggande av ny trumma och utrivning av befintlig trumma i Bäckmellanbäcken kommer troligen att ge upphov till tillfällig grumling. Med vidtagna skyddsåtgärder kan grumlingen minimeras och bedöms inte utgöra ett hot mot bevarandemålen för Natura 2000-området eller medföra mer än ringa påverkan i området av riksintresse för naturvård. Störningen förväntas upphöra kort efter att arbetena avslutats.
Vid anläggande av ny trumma säkerställs att trummans dimension är tillräcklig för att klara höga flöden i bäcken. Vid trumman anläggs också en uttertrumma för att möjliggöra passage, vilket bidrar till att öka möjligheten till gynnsam bevarandestatus för utter i omgivningen. Vattenverksamheten bedöms inte påverka möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormerna för ytvatten i Bäckmellanbäcken eller Kalix älv. Relevanta miljökvalitetsnormer för fiskvatten bedöms inte heller påverkas negativt av åtgärden.
I samband med anläggandet av ny väg och trumma samt tryckbankar kommer ett område på ca 60 m i bäckfåran att påverkas genom röjning och schaktning, se Figur 13. Den frodiga strandmiljön kommer därmed att försvinna på platsen, liksom dess funktion som habitat och spridningskorridor för djur och växter. Samtidigt finns möjlighet att befintlig passage över Bäckmellanbäcken, efter utrivning, kan återgå till naturmiljö.
Sammantaget bedöms effekterna för naturmiljön, med vidtagna skyddsåtgärder, bli små.
Riksintressena för kulturmiljövård och friluftsliv bedöms inte påverkas.
Figur 13. Utsnitt ur utformningsplan för bygghandling.
Bäckmellanbäcken
Befintlig väg 721 Ny väg
Kalix älv
7. Fortsatt arbete
Efter Länsstyrelsen beslut om betydande miljöpåverkan kommer miljöeffekterna av vattenverksamheten att fortsätta utredas och beskrivas i en MKB, alternativt liten MKB.
Aspekter som kommer att belysas är bland annat den kortsiktiga och långsiktiga påverkan av trumbytet i Bäckmellanbäcken och beskrivning av skyddsåtgärder för att minimera effekterna av grumling samt den kortsiktiga och långsiktiga påverkan på
miljökvalitetsnormerna för Bäckmellanbäcken och Kalix älv.
Trafikverket, 971 25 Luleå. Besöksadress: Sundsbacken 2-4.
Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00
