JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet
Utomståendes möjlighet att begränsa vinstutdelning i aktiebolag enligt
aktiebolagslagen.
Olivia Broman
Examensarbete i associationsrätt, 30 hp Examinator: För-‐ och efternamn
Stockholm, Vårterminen 2016
1. Inledning.
1.1 Sammanfattning.
Denna uppsats söker svara på frågan om vilka möjligheter och problem som uppstår aktiebolagsrättsligt då en begränsning av vinstutdelningen eftersträvas. Närmare har frågeställningen fokuserat på i vilken mån en utomstående, exempelvis en kreditgivare som har varit det genomgående exemplet i uppsatsen, kan påverka vinstutdelningen i begränsande riktning. För att svara på frågan har en rättsdogmatisk metod använts för att fastställa gällande rätt tillsammans med viss fri analys. Sammanfattningsvis kan konstateras att en utomståendes möjlighet att ingå ett bindande och giltigt avtal med bolaget, i vart fall vad avser begränsningsvillkoret, är i stort sett obefintlig eftersom varken styrelse eller verkställande direktör (cit. VD) har kompetens att binda bolaget vid sådana villkor.
Bolagsordningsföreskrifter kan dock användas för att begränsa utdelningen men ett problem från tredje mans perspektiv är att denne inte kan klandra ett beslut som strider mot bolagsordningen. I bästa fall kan tredje man uppnå att föreskrifter införs till dennes förmån som kräver att samtliga aktieägare samtycker till att frångå föreskrifterna, dock så kvarstår det faktum att tredje man inte kan klandra beslut. Förutom avtal och bolagsordningsföreskrifter finns det i aktiebolagslagen (2005:551) (cit.ABL) redan ett föreskrivet borgenärsskydd som, då bolaget är i en sämre ekonomisk ställning, skall ha samma funktion som avtalet eller bolagsordningsföreskriften, nämligen att begränsa utdelningen från bolaget. Möjligheten för en tredje man att få skadestånd enligt ABL är relativt liten eftersom en kreditgivares skada oftast får anses vara indirekt och det därmed finns begränsningar rörande orsakssambandet mellan skadan och handlingen. Dessutom förutsätts för tredje mans ersättningsanspråk att en skada finns vilket inte är fallet om bolaget fört talan med framgång enligt 17:e kapitlet ABL.
1.2 Innehållsförteckning.
1. Inledning. ... 2
1.1 Sammanfattning. ... 2
1.2 Innehållsförteckning. ... 3
1.3 Bakgrund och syfte. ... 5
1.4 Avgränsningar. ... 5
1.5 Material och metod. ... 6
2. Aktiebolaget som rättsfigur och lagstiftningen därom. ... 7
2.1 Aktiebolagsformen. ... 7
2.2 Ändamålen med aktiebolagslagstiftningen. ... 8
3. Verksamhetens syfte i aktiebolag. ... 10
3.1 Aktiebolagets syfte. ... 10
3.2 Innebörden av vinstsyftet i ett aktiebolag. ... 10
3.3 Kreditgivarens möjlighet att begränsa utdelningen ur syftesperspektivet. ... 12
3.4 Eventuella problem vid stridande mot syftet. ... 13
3.5 Slutsats. ... 14
4. Värdeöverföringsreglerna, särskilt om vinstutdelningsreglernas påverkan på möjligheten att begränsa utdelning. ... 15
4.1 Inledning. ... 15
4.2 Allmänt om värdeöverföringar, särskilt förtäckt värdeöverföring. ... 15
4.3 Vinstutdelningsreglerna, särskilt om förutsättningar för vinstutdelning. ... 16
4.3.1 Stämmans beslutanderätt och styrelsens vetorätt. ... 16
4.3.2 Undantag från vetorätten i bolagsordningen. ... 17
4.3.3 Undantag från vetorätten genom minoritetsskyddet. ... 17
4.4 Borgenärsskyddsreglerna, särskilt 17:3 ABL. ... 18
4.5 Tolkning av förtäckt utdelning, 17:1 1 st. 4 p. ABL. ... 19
4.5.1 Tillämpningsområde, kravet på en affärshändelse. ... 19
4.5.2 Förmögenhetsminskning. ... 19
4.5.3 Avsaknad av rent affärsmässig karaktär. ... 20
4.5.4 Lovlighetsprövningen. ... 21
4.6 Tolkning av vinstutdelningsreglerna. ... 21
4.6.1 Stämmans beslutanderätt. ... 22
4.6.2 Styrelsens vetorätt. ... 22
4.6.3 Föreskrifter i bolagsordningen. ... 23
4.6.4 Minoritetsskyddet. ... 24
4.6.4.1 Beloppet. ... 24
4.6.4.2 Begränsning av avskrivningar. ... 25
4.7 Tolkning av borgenärsskyddsreglerna. ... 26
4.7.1 Beloppsspärren och försiktighetsregeln. ... 26
4.8 Påföljdsregleringen vid olovliga värdeöverföringar. ... 28
4.9 Kan en begränsning av utdelning i ett avtal utgöra en olovlig värdeöverföring? ... 29
4.9.1 Tillämpningsområdet. ... 29
4.9.2 Förmögenhetsminskning. ... 29
4.9.3 Avsaknad av rent affärsmässig karaktär. ... 30
4.10 Vinstutdelningsreglernas betydelse för begränsning av utdelning. ... 31
4.10.1 Bolagsordningen. ... 31
4.10.2 Minoritetsskyddets inverkan på utdelningsbegränsningar. ... 33
4.11 Borgenärskyddsreglernas betydelse för kreditgivaren. ... 34
4.12 Påföljdsreglerna ur kreditgivarens perspektiv. ... 34
4.13 Bolagets bundenhet vid kreditavtalet i ljuset av värdeöverföringsreglerna. ... 35
4.14 Sammanfattning och slutsatser. ... 36
4.14.1 sammanfattning. ... 36
4.14.2 Slutsatser. ... 38
5. Likhetsprincipen och generalklausulerna. ... 40
5.1 Likhetsprincipen. ... 40
5.2 Generalklausulen. ... 41
5.3 Tolkning av likhetsprincipen. ... 41
5.3.1 Överträdelse av likhetsprincipen. ... 42
5.4 Tolkning av generalklausulerna. ... 43
5.4.1 Generalklausulernas tillämpningsområde. ... 43
5.4.2 Otillbörlighet. ... 44
5.4.3 Rekvisitet ägnad att. ... 46
5.4.4 Överträdelse av generalklausulen. ... 46
5.5 Låneavtalets förenlighet med likhetsprincipen och generalklausulerna. ... 47
5.5.1 Likhetsprincipen. ... 47
5.5.2 Generalklausulen. ... 47
5.6 Bedömning av alternativa begränsningar utifrån likhetsprincipen och generalklausulen. ... 49
5.6.1 Likhetsprincipen. ... 49
5.6.2 Generalklausulerna. ... 49
5.7 Sammanfattning och slutsatser. ... 51
5.7.1 Sammanfattning. ... 51
5.7.2 Slutsatser. ... 52
6.1 Allmänt om 29:e kapitlet ABL. ... 54
6.2 Innebörden av det externa ansvaret. ... 55
6.3 Kreditgivarens möjligheter till sanktioner. ... 59
6.3.1 Brytande av låneavtalet. ... 59
6.3.2 Överträdelse av borgenärsskyddsreglerna, olovlig utdelning. ... 59
6.3.3 Överträdelse av bolagsordningen. ... 60
6.4 Sammanfattning och slutsatser. ... 61
6.4.1 Sammanfattning. ... 61
6.4.2 Slutsats. ... 61
6.5 Ansvar utanför ABL, en kort översikt. ... 62
7. Avslutande kapitel. ... 64
7.1 Besvarande av frågeställningen. ... 64
7.2 Synpunkter och slutsatser. ... 66
8. Källförteckning. ... 69
8.1 Författning. ... 69
8.2 Offentligt tryck. ... 69
8.2.1 Statens offentliga utredningar. ... 69
8.2.2 Propositioner. ... 70
8.3 Litteratur. ... 70
8.4 Rättsfall. ... 72
1.3 Bakgrund och syfte.
Denna uppsats söker klargöra vilka regler i ABL som påverkar aktiebolags utdelning av vinstmedel. Uppsatsen behandlar de regler som sätter upp ramarna och förutsättningarna för utdelning samt även de sanktionsregler som är kopplade till dessa för att kunna ge en så klar bild av reglernas funktion som möjligt. Aktiebolags syfte, föreskrifter i bolagsordningen, vinstutdelningsreglerna, generalklausulerna, likhetsprincipen samt ABL:s 29:e kapitel kommer att analyseras i denna uppsats i den mån de rör möjligheten att påverka aktiebolags utdelning. Syftet med denna undersökning är att kunna svara på frågan i vad mån en utomstående tredje man kan påverka ett aktiebolags utdelning av vinstmedel. Det scenario som kommer att vara utgångspunkten vid besvarandet av denna fråga utgörs av en tredje man, i form av kreditgivare, som söker genom avtal eller på andra eventuella alternativa sätt begränsa utdelningen så mycket som möjligt. Givetvis är inte en begränsning av utdelningen någonting som ett aktiebolag eftersträvar men det kan finnas situationer där det får anses vara nästintill nödvändigt för ett aktiebolag att, på det ena eller det andra sättet, gå med på en begränsning. En sådan situation, vilket också kommer att framgå vid läsandet av uppsatsen, kan vara just att bolaget är i behov av ett lån men samtidigt inte har en så stark ekonomi varför begränsningen då kan vara ett sätt att stärka kreditsäkerheten. Uppsatsens syfte är således att redogöra för vilka möjligheter och problem som finns i den situationen då en begränsning av vinstutdelningen i aktiebolag sker till förmån för tredje man.
1.4 Avgränsningar.
De avtalsrättsliga och obligationsrättsliga frågor som kan uppstå i samband med ämnets behandlande kommer endast att beröras översiktligt då det är nödvändigt för att få en fullständig bild av den aktiebolagsrättsliga regleringen. Närmare avgränsningar kan komma att göras vid de olika kapitlen för att påminna läsaren om syftet med uppsatsen. Ytterligare en avgränsning som kan tillåtas göras redan i detta skede är den gällande svb-bolag. Det är en särskild typ av aktiebolag som kännetecknas av en begränsad möjlighet att dela ut vinst1, se närmare 32:5 ABL. Eftersom dessa bolag har en särskild reglering avseende en stor del av vad denna uppsats kommer att behandla kommer dessa regler, vilka återfinns i 32 kapitlet ABL, inte att behandlas inom ramen för denna uppsats.
1Sandström, s. 309.
1.5 Material och metod.
Varje kapitel innehåller en del med fakta och analys i vilken gällande rätt presenteras genom en rättsdogmatisk metod. I denna del har förarbeten, praxis och doktrin varit de källor som begagnats för fastställandet av gällande rätt. Med praxis åsyftas Högsta domstolens (cit. HD) avgöranden som varit vägledande inom rättsområdet. Inledningsvis presenteras relevanta lagrum för att senare problematiseras och analyseras djupare med syftet att utröna vad som är gällande rätt. I återstående del av kapitlet tillämpas de inhämtade kunskaperna rörande gällande rätt på den ovan angivna situationen innebärande att en kreditgivare söker begränsa utdelningen. Detta scenarios förenlighet med gällande rätt utvärderas i denna del och i efterföljande del presenteras olika eventuella risker och svårigheter samt lösningar. Varje kapitel avslutas med en analys av rättsläget sett i ljuset av den undersökta situationen och eventuellt förekommer vissa rättspolitiska argument och de lege ferenda resonemang. Den avslutande delen av kapitlen är präglad av fri argumentation och analys. Hela uppsatsen bygger på en kvalitativ metod.
2. Aktiebolaget som rättsfigur och lagstiftningen därom.
För att ge läsaren av uppsatsen en god utgångspunkt skall här kort beskrivas något om aktiebolag samt vad som kan tänkas vara ändamålen med lagstiftningen kring denna rättsfigur.
2.1 Aktiebolagsformen.
Ett aktiebolag är en form av sammanslutning och faller under associationsrätten. Aktiebolaget är i grunden ett avtal mellan fysiska eller juridiska personer men har kommit att likna ett institut i den meningen att avtalsfriheten inskränkts mer och mer och aktiebolaget omgärdas av en hel del regler.2Reglerna rörande aktiebolag finns i ABL, där det bland annat framgår att ett aktiebolag måste inneha en viss bunden förmögenhet och att bolaget uppstår genom registrering samt är ett eget rättssubjekt.3Ägarna, som kan vara både fysiska och juridiska personer, ansvarar inte för bolagets skulder och det bundna kapitalet står i centrum för samverkan i denna bolagsform.4Genom innehavandet av aktier föreligger en andelsrätt för aktieägarna och det rör sig således inte om ett kontraktsrättsligt förhållande.5
Det kan förklaras redan inledningsvis, även om informationen kommer att upprepas längre fram, att reglerna i ABL kan delas upp i borgenärsskyddsregler och minoritetsskyddsregler.
Borgenärsskyddsreglerna har till ändamål att skydda bolagets bundna kapital medan minoritetsskyddsreglerna siktar på att skydda olika ägargrupper av olika storlek från exempelvis maktmissbruk.6En aktiebolagsrättslig princip, som inte kommer till uttryck i lagen men som alltjämt är gällande, är att regler som är uppställda i aktieägarnas intresse kan frångås med samtliga aktieägares samtycke.7
Förutom dessa två olika indelningar av regler så finns det även regler med annat syfte eller karaktär som kommer att tas upp i uppsatsen då det är av betydelse. Ett exempel är regler som
2 Lehrberg, s. 38.
3 Sandström, s. 15 f.
4 A.a., s. 16 f.
5 A.a., s. 20.
6 A.a., s. 18.
7 Prop. 2004/05:85, s. 373.
syftar till att skapa en stabil och ändamålsenlig organisation.8Ett annat exempel är regler som motiveras av ett omsättningsintresse.9
2.2 Ändamålen med aktiebolagslagstiftningen.
Vid läsandet av denna uppsats är det en fördel om vissa utgångspunkter, eller närmare bestämt ändamål med aktiebolagslagstiftningen är fastställda. Därmed inte sagt att de nedan presenterade ändamålen är en fullständig uppräkning av vilka ändamål som kan tänkas finnas med ABL. Då det finns skäl kommer således i uppsatsen återkoppling ske till dessa ändamål och dessa kommer att fungera som en värdegrund vid utvärdering av olika regler som behandlas i uppsatsen.
Bestämmandet av ABL:s ändamål torde kräva att aktiebolagets roll i samhället klargörs. En utgångspunkt kan vara att aktiebolaget fyller en funktion i samhällsutvecklingen och att det därmed finns en rad funktioner som ABL bör söka uppfylla.10I en marknadsekonomi är det av stor vikt att medborgare kan starta och driva företag. Den associationsrättsliga regleringen är givetvis en betydande faktor i detta sammanhang och ett av de övergripande målen med ABL måste således vara att underlätta näringsverksamhet.11Aktiebolagets förmåga att locka till sig riskvilligt kapital är en förutsättning för att bedriva verksamheten i aktiebolagsrättslig form i och med att det finns ett krav på ett aktiekapital. Det är således rimligt att anta att ett annat övergripande ändamål med ABL bör vara att främja denna förmåga hos aktiebolagen.12Resultatet av näringsverksamheten i bolagen är produktion av varor och tjänster som skall omsättas på marknaden. ABL borde därför även ha till uppgift att gagna omsättningen av varor och tjänster.13
Det finns även vissa underändamål med ABL, som har till syfte att förverkliga de överliggande målen, vilka är lättare att ta ledning av vid tolkningen av ett specifikt lagrum än de överliggande målen.14De viktigaste underändamålen brukar sägas vara skyddet för
8 Johansson, s. 147.
9 Andersson, Kapitalsskyddet, s. 70.
10 Andersson, Vinstutdelning, s. 126.
11 Svernlöv, Ansvarsfrihet, s. 104.
12 Andersson, Vinstutdelning, s. 127 f.
13 A.a., s. 128.
14 A.a., s. 130.
aktieägarna, borgenärerna samt omsättningen.15Aktieägarskyddet är viktigt eftersom det ger ett motiv till aktieinnehav. Det kan påstås ha till uppgift att tillförsäkra avkastning, inflytande i bolaget samt skydd för en minoritet.16Borgenärsskyddet, som också kan kallas tredjemansskyddet eftersom även anställda och det allmänna skyddas av dessa regler17, består av att försäkra att bolagets förmögenhet inte försvinner från bolaget och att det alltid finns täckning för en viss förmögenhet i bolaget. Detta ger borgenärerna en viss säkerhet.
Omsättningsskyddets uppgift är att skydda ett bolags medkontrahent från att en transaktion anses ogiltig då medkontrahenten med fog uppfattat avtalet som en affärsmässig handling.
Detta kan i viss mån motverka tredjemansskyddet eller begränsa detsamma eftersom det sätter upp en gräns för när bolaget kan hävda att en transaktion innebär en minskning av förmögenheten och därmed hindra en utbetalning.18
15 Svernlöv, Ansvarsfrihet, s. 104.
16 Andersson, Vinstutdelning, s. 145.
17 A.a., s. 133.
18 A.a., s. 132.
3. Verksamhetens syfte i aktiebolag.
3.1 Aktiebolagets syfte.
Inledningsvis kan det vara värdefullt att klargöra skillnaden mellan verksamhetsföremål och syfte i aktiebolag. Verksamhetsföremålet är det medel med vilket syftet uppnås.19Trots att denna åtskillnad inte gjordes i varken 1910 års lag (cit. ABL 1910) eller tidigare så har det funnits en utgångspunkt, i de flesta fall, att affärsverksamhetens syfte var att generera vinst och i den mån denna utgångspunkt skulle frångås torde detta således ha framgått av bolagsordningen.20I 1944 års aktiebolagslag (cit. ABL 1944) tydliggjordes att vinstsyftet var utgångspunkten för vad bolagets syfte skulle vara, och därmed gjordes även åtskillnad gentemot verksamhetsföremålet.21Denna åtskillnad bibehölls sedan i 1975 års aktiebolagslag (cit. ABL 1975), se 12:1 3 st. ABL 1975.22I nu gällande ABL finns den relevanta regeln i 3:3, som även den upprätthåller den gällande huvudprincipen om att aktiebolaget har ett vinstsyfte om inget annat framgår av bolagsordningen. En avvikelse från vinstsyftet kräver alltså en uttrycklig föreskrift i bolagsordningen, vilket förklarar bestämmelsen placering i lagens tredje kapitel som berör just bolagsordningen.23
3.2 Innebörden av vinstsyftet i ett aktiebolag.
Bestämmelsen, eller utgångspunkten, om att aktiebolag skall ha ett vinstsyfte kan ses som en handlingsnorm för bolagens beslutande organ. I och med att besluten som tas i ett aktiebolag måste vara i linje med vinstsyftet om inte annat syfte angetts i bolagsordningen, fyller bestämmelsen en viktig funktion för de som investerar i aktiebolaget då det blir som en garanti om att pengarna kommer användas på ett sätt som bereder vinst till bolaget.24Vidare kan denna garanti för vinstsyftets uppfyllande ses som en av de mer betydelsefulla förutsättningarna för att aktiebolagen skall kunna locka till sig riskkapital.25Att det krävs en föreskrift i bolagsordningen för avvikande från det presumerade syftet kan tänkas finnas av
19 Skog, s. 12.
20 A.st.
21 SOU 1941:9, s. 62.
22 Skog, s. 12.
23 Prop. 2004/05:85 s. 219.
24 Skog, s. 13.
25 A.a., s. 14.
hänsyn gentemot de som tecknar eller köper aktier i ett bolag.26Regeln i 3:3 ABL är en aktieägarskyddsregel. Detta innebär i sin tur att vinstsyftet kan åsidosättas om samtliga aktieägare samtycker till det samt att borgenärsskyddsreglerna respekteras.27
Frågan kan ställas vilka åtgärder som faller inom det presumerade vinstsyftet och vilka som inte anses göra det och därmed kräver samtliga aktieägares samtycke. Till att börja med kan nämnas att innebörden av vinstsyftet inte är helt och hållet klart men att det i vart fall kan sägas att bolaget skall sträva efter högsta möjliga vinst.28Utgångspunkten är att verksamheten skall bedrivas för att bereda vinst åt aktieägarna, och så kan ske genom att vinsten stannar i bolaget och kanske höjer värdet på aktierna, eller genom aktieutdelning eller utbetalning vid likvidation.29Följaktligen krävs inte att det sker en utdelning av vinsten för att verksamheten skall anses bedrivas i linje med vinstsyftet så länge aktiernas värde höjs genom den intjänade vinsten. Det har sagts i förarbeten till tidigare aktiebolagsrättslig lagstiftning att vad som avses med ett bolag som inte har ett vinstsyfte är främst det fall att vinsten helt eller delvis tillkommer annan än aktieägarna.30Detta är ytterligare ett tecken på att så länge vinsten kommer aktieägarna till godo på ett eller annat sätt och inte försvinner ut ur bolaget till någon annan så har ej överträdelse av vinstsyftet skett.
Vinstsyftet kan vidare påstås innebära att styrelsen, VD och bolagsstämman skall beakta och investera i varje tänkbart intresse som kan generera ett positivt värde.31Dock skall inte bestämmelsen leda till en tolkning där varje beslut vars lämplighet kan ifrågasättas ur ett företagsekonomiskt perspektiv anses ligga utom vinstsyftet. Trots att det inte längre finns upptaget uttryckligen i ABL, gäller ett krav om att beslutet måste ligga uppenbarligen32utom vinstsyftet för att detsamma skall anses överträtt.33Detta uppenbarhetsrekvisit bidrar till omsättningsskyddet och ger ett visst utrymme för affärsmässiga risker och överväganden, vilket även kallas’’ The business judgement rule’’.34
Finns samtliga aktieägares samtycke krävs inte en föreskrift i bolagsordningen för att göra ett
26 SOU 1941:9, s. 295.
27 Skog, s. 14.
28 Lindskog, s. 29.
29 A.a., s. 30.
30 SOU 1941:9, s. 78.
31 Skog, s. 16.
32 Se NJA 1987 s. 394.
33 Nial, s. 12.
34 Andersson, Skadestånd, s. 397.
avsteg från vinstsyftet vid en förestående konkret disposition. Endast om syftet skall frångås för framtiden och mer än en gång behövs en bolagsordningsändring.35
Sedan ABL 1975 finns inget uttryckligt förbud mot att styrelsen, VD eller bolagsstämman fattar beslut som strider mot bolagsordningen, men ett sådant förbud fanns i ABL 1944 och ingen saklig ändring har varit avsedd.36Bolagsstämman, styrelsen eller annan ställföreträdare får ej använda bolagets tillgångar eller ådra bolaget förpliktelser för ändamål som är uppenbarligen främmande för bolagets verksamhet eller syfte. Detta anses följa redan utav att syftet och verksamheten framgår i bolagsordningen.37Har en rättshandling företagits av styrelsen som är uppenbart främmande för bolagets syfte kan denna bli ogiltig och styrelsen har handlat utanför sin befogenhet.38
Beslut som strider mot vinstsyftet och inte har samtliga aktieägare samtycke bakom sig kan klandras eftersom det strider mot bolagsordningen om det kommer upp som en fråga på bolagsstämman. Vidare bör gälla att om ett sådant beslut inte klandras, att beslutet kan bli giltigt genom klanderpreskription 7:51 1 st. ABL efter tre månader och därmed inte omfattas av undantagsregeln i 7:51 2 st. 2 p. ABL om nullitet eftersom denna endast torde omfatta uttryckliga krav i bolagsordningen om positivt samtycke av samtliga aktieägare.39
3.3 Kreditgivarens möjlighet att begränsa utdelningen ur syftesperspektivet.
I detta avsnitt redogörs för om ett låneavtal som är ingått av styrelsen eller VD med tredje man kan anses strida mot det presumerade vinstsyftet. Valet att undersöka saken med vinstsyftet som exempel kan förklaras av att vinstsyftet är presumerat i ABL. Det låneavtal, vars förenlighet med vinstsyftet utreds, är ett avtal som innehåller ett villkor genom vilket bolaget har förpliktigat sig gentemot långivaren, som är en från bolagets perspektiv utomstående person, att inte dela ut någon vinst till aktieägarna eller dela ut endast begränsad del av vinsten.
35 Lindskog, s. 26.
36 Nial, s. 10.
37 A.st.
38 A.a., s. 12.
39 A.a., s. 20.
Till att börja med kan det konstateras att styrelsen skall söka efter högsta möjliga vinst samt beakta och investera i intressen som kan generera ett positivt värde. Ett låneavtal på marknadsmässiga villkor och med detta beskriva villkor kan inte anses uppenbarligen främmande för vinstsyftet. Ett lån upptas vanligen för att bolaget är i behov av medel och görs för att stärka bolagets finansiella ställning på sikt. Villkoret innebär endast att upparbetad vinst skall stanna i bolaget och innebär inte att vinsten tillkommer någon annan än aktieägarna. Ett villkor i ett låneavtal som endast innebär att vinstmedel stannar i bolaget under låneavtalets löptid, och därigenom kanske stärker bolagets ställning och i förlängningen ökar värdet på aktierna, kan inte anses uppenbarligen främmande för vinstsyftet.
3.4 Eventuella problem vid stridande mot syftet.
Risken för att ett låneavtalet med nämnda villkor skulle bedömas falla utom vinstsyftet är således ganska liten. Men trots att avtalet skulle falla utom vinstsyftet, eller möjligen annat angivet syfte, kan det ändock bli bindande mellan bolaget och tredje man. Enligt 8:42 2 st. 2 men. ABL blir nämligen en rättshandling med tredje man som innebär en överträdelse av vinstsyftet bindande mellan denne och bolaget oavsett tredje mannens onda eller goda tro.
Detta självfallet under förutsättning att syftet inordnas under 8:42 2 st. 2 men. ABL. I annat fall inordnas vinstsyftet under föregående mening i 8:42 ABL vilket gör att bolaget inte blir bundet om tredje man är i ond tro. Vinstsyftet framgår ju indirekt av bolagsordningen vilket skulle kunna vara ett argument för att vinstsyftet inte faller inom 8:42 2 st. 2 men. ABL men att ett uttryckligt angivet syfte gör det.40Skulle vinstsyftet, trots att det inte torde finnas alltför övertygande stöd därför anses falla inom 8:42 2 st. 2 men. ABL finns det en möjlighet enligt doktrinen att tillämpa Lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (cit. AvtL) 36 § för att jämka eller göra avtalet ogiltigt.41
Sammanfattningsvis kan konstateras att ett låneavtal som här diskuteras, troligen inte skulle anses uppenbarligen utanför verksamhetens syfte vilket resulterar i att styrelsen kan ingå avtalet med bindande verkan sett utifrån vinssyftesregleringen. Skulle, mot förmodan, avtalet klassas som uppenbarligen stridande mot vinstsyftet så krävs det att kreditgivaren är i ond tro för att bolaget inte skall bli bundet. I och med ovan anförda skäl avseende affärsmässigheten i
40 Lehrberg, s. 267.
41 Dotevall, s. 327.
låneupplägget skulle det bli svårt för bolaget att visa att tredje man var i ond tro rörande överträdelsen av syftet.
3.5 Slutsats.
I det fallet vinstsyftet anses falla under 8:42 2 st. 2 men. ABL, som i hög grad skyddar tredje man, skulle dess funktion som aktieägarskyddsregel försvagas eftersom ledningen, förutom den särskilda firmatecknaren, skulle kunna binda bolaget vid ett sådant avtal med tredje man tämligen enkelt. Konsekvensen av detta hade blivit att aktieägarna fick lida för överträdelsen istället för tredje man. Med ett godtroskrav för bundenhet skyddas i vart fall aktieägare i något större mån. Ytterligare en punkt som får anses i vart fall inte stärka aktieägarnas rätt och därmed inte kan anses bidra till att locka desamma till aktieköp och kapitalplacering är att vinstsyftet inte innebär en garanti för att utdelning kommer att ske ens när bolaget går med vinst. Det är också denna extensiva tolkning av vinstsyftets innebörd som gör det möjligt för en kreditgivare att ställa krav om att ingen utdelning skall ske utan att detta anses uppenbarligen strida mot vinstsyftet eftersom vinstsyftet inte avser att skydda att inte utdelning sker utan endast att inte utdelning sker till någon annan än aktieägarna utan att detta står i bolagsordningen.
Ur ett vinstsyftesperspektiv finns det således knappast något hinder att genom avtal begränsa aktieägarnas rätt till utdelning. Reglerna torde inte ens kräva en ändring av bolagsordningen utan detta följer direkt ur det presumerade vinstsyftet. Denna ordning gynnar således tredje man eftersom denne tillåts ställa krav på bolaget vid kreditgivningen vilket får anses gynna omsättningen men samtidigt skall det ej förbises att denna ordning inte ger ett särskilt stark incitament för kapitalplacering då avkastningsmöjligheten kan begränsas och vinstsyftesregleringen uppfyller således inte ett av aktiebolagslagens underliggande ändamål rörande aktieägarskyddet.
4. Värdeöverföringsreglerna, särskilt om vinstutdelningsreglernas påverkan på möjligheten att begränsa utdelning.
4.1 Inledning.
I denna del av uppsatsen undersöks värdeöverföringsreglerna med fokus på vinstutdelningsreglerna och däribland minoritetsskyddsregeln i 18:11 ABL. Vad som beskrivits i föregående kapitel rörande en eventuell princip om att syftet med bolagets verksamhet är att bereda vinst till aktieägarna saknar betydelse för att avgöra en aktieägares materiella möjligheter att få till stånd en utbetalning.42De regler som istället finns till buds för en sådan grund är de regler som behandlas i detta kapitel. För att avgöra hur dessa regler förhåller sig till en utdelningsbegränsning genomförs en rättsdogmatisk analys av reglerna.
Vidare analyseras utifrån vad som framkommit genom den rättsdogmatiska analysen olika tillvägagångssätt, bland annat det avtal som beskrivits i avsnitt 3.3, för att begränsa utdelningen. Liksom upplägget i föregående kapitel sker avslutningsvis en presentation av de slutsatser som kan dras av undersökningen.
4.2 Allmänt om värdeöverföringar, särskilt förtäckt värdeöverföring.
Vinstutdelning är en typ av värdeöverföring vilket aktualiserar tillämpningen av 17:e kapitlet i ABL.43Utöver vinstutdelning skall här något sägas om den sista punkten i nämnda paragraf, nämligen punkten fyra som också kallas förtäckt utdelning. Med detta menas en händelse som ger sken av att det inte föreligger en värdeöverföring fast det i själva verket gör det, samt att denna händelse ej har rent affärsmässig karaktär.44En illustration är ett köpeavtal där en för hög summa betalas för en produkt vilket således utgör ett vederlagsfritt förfogande över bolagets förmögenhet som kommer säljaren tillgodo. Punkten 4 är en kodifiering av äldre rätt och omfattar både värdeöverföringar till aktieägare och annan.
42 Andersson, Vinstutdelning, s. 147.
43 Prop. 2004/05:85 s. 404 ff.
44 Sandström, s. 300.
4.3 Vinstutdelningsreglerna, särskilt om förutsättningar för vinstutdelning.
Vinstutdelning är en typ av värdeöverföring vilket gör en vinstutdelning begränsad av vad reglerna i 17:e kapitlet ABL har att påbjuda och genom 17:2 ABL blir även 18:e kapitlets särskilda regler rörande just vinstutdelning också tillämpliga.45En vinstutdelning är villkorad av att bolaget har upparbetat en vinst enligt balansräkningen och att utdelning till aktieägarna är förenligt med bolagets syfte, 3:3 ABL. Vad som utgör disponibelt belopp för stämman att besluta om är till att börja med vad som framkommer i balansräkningen för det gånga räkenskapsåret46. Utdelningen är således beroende av att det fattas beslut om densamma på bolagstämman47med en enkel majoritet48, 18:1 ABL, men innan det beslutet kan fattas måste ramen för utdelningen, balansräkningen, fastställas genom beslut. Det är bolagsstämman som är exklusivt beslutsorgan i utdelningsfrågan49, vilket även varit fallet i tidigare ABL50. Vidare begränsningar enligt 17:e kapitlet ABL redogörs för nedan i avsnitt 4.4.
4.3.1 Stämmans beslutanderätt och styrelsens vetorätt.
Att det är bolagsstämman som beslutar om utdelningen framgår av 18:1 1 st. ABL. Denna beslutanderätt kan bolagsstämman inte genom en bestämmelse i bolagsordningen delegera till styrelsen eller någon annan. Det är dock fullt möjligt för bolagsstämman att, inom vissa ramar, överlämna till styrelsen att precisera en vinstutdelnings storlek.51Den beslutanderätt som tillkommer bolagsstämman är dock begränsad av att utdelning av högre belopp än vad styrelsen lämnat förslag om eller godkänt inte får ske utom i undantagsfall, 18:1 2 st. ABL.
Undantagsreglernas tillämpning förutsätter att borgenärsskyddsreglerna inte träds förnär.52Styrelsens vetorätt vid beslut om vinstutdelning infördes med 1975 års ABL53, med argumentet att styrelsen har bättre översikt över bolagets ekonomi samt företräder bolagets långsiktiga intressen medan aktieägare troligen har ett mer kortsiktigt perspektiv54.
45 Sandström, s. 296.
46 Johansson, s. 90.
47 A.st.
48 Andersson, Johansson & Skog, s. 18:4.
49 Sandström, s. 178.
50 Lindskog, s. 81.
51 Andersson, Johansson & Skog, s. 18:2.
52 A.a., s. 18:3.
53 Andersson, Vinstutdelning, s. 49 & SOU 1971 s.315.
54 Andersson, Johansson & Skog, s. 18:3.
4.3.2 Undantag från vetorätten i bolagsordningen.
Det första undantaget från styrelsens vetorätt är då högre vinstutdelning följer av bolagsordningen, 18:1 2 st. 1 p. ABL.55Aktieägarna är oförhindrade att införa i bolagsordningen vad helst de önskar så länge föreskriften inte står i strid med lag eller andra föreskrifter i bolagsordningen.56Det tillhör bolagsstämmans exklusiva kompetens, om inte annat framgår av ABL57, att ändra och införa nya föreskrifter i bolagsordningen. Själva beslutanderätten får stämman, som ovan nämnts, inte delegera genom bolagsordningen utan vad som menas är att det i bolagsordningen får föreskrivas att en utomstående får besluta om hur medlen skall användas för ett visst ändamål.58En utomståendes rätt att förfoga över medlen för visst ändamål är dock alltid beroende av ett stämmobeslut om att medlen skall utdelas och användas enligt föreskriften i bolagsordningen. 59 Vid ändringar av bolagsordningen som rör bolagets syfte och möjligheten att dela ut medel torde relativt höga majoritetskrav råda.60
4.3.3 Undantag från vetorätten genom minoritetsskyddet.
Det andra undantaget från styrelsens vetorätt kommer ifråga vid tillämpning av det i 18:11 ABL stadgade minoritetsskyddet, 18:1 2 st. 2 p. ABL, som kräver att aktieägare till minst en tiondel av samtliga aktier är för utdelning61, om inte en mindre minoritet är föreskriven enligt bolagsordningen.62Tvångsutdelning har funnits inom aktiebolagsrätten sedan ABL 1944, 75§
2 st., men var då begränsad till en femtedel av vinsten enligt den styrande balansräkningen.63Det belopp som minoriteten kan kräva enligt gällande rätt infördes med ABL 197564och innebär att högst halva nettovinsten för året och ej mer än fem procent av bolagets eget kapital kan utdelas tvångsvis.65Bolagsordningen kan föreskriva att ett högre belopp än halva nettovinsten skall utdelas men aldrig mer än fem procent av bolagets behållna
55 SOU 1971:15, s. 315 f.
56 Prop. 2004/05:85, s. 228.
57 Sandström, s. 178.
58 Andersson, Johansson & Skog, s. 18:2.
59 SOU 1971:15, s. 317.
60 Johansson, s. 153 & Lehrberg s.140.
61 Prop. 2004/05:85, s. 404 ff.
62 Andersson, Johansson & Skog, s. 18:22. + SOU 1971:15 s. 316.
63 Lindskog, s. 80.
64 SOU 1971:15, s. 318.
65 Andersson, Johansson & Skog, s. 18:23.
förmögenhet kan komma ifråga genom tvångsutdelningsregeln.66Begäran om tvångsutdelning torde framställas innan beslut om vinstens användning fattats67men efter fastställandet av balansräkningen68. Viktigt att understryka är att minoriteten inte har någon beslutanderätt vad gäller utdelningen utan det som ligger en missnöjd minoritetsaktieägare till buds är att klandra stämmobeslutet i allmän domstol.69
4.4 Borgenärsskyddsreglerna, särskilt 17:3 ABL.
Konstateras det att en transaktion utgör en värdeöverföring aktualiseras vissa regler i ABL:s 17:e kapitel som syftar till att begränsa omfattningen av värdeöverföringen. Dessa skyddsregler är särskilt viktiga eftersom ägarna i regel inte har något personligt ansvar för bolagets skulder.70Reglerna är tvingande, också över den tvingande minoritetsskyddsregeln i 18:11 ABL71, och de kan inte frångås med samtliga aktieägares samtycke72. För att förstå och tillämpa borgenärsskyddsreglerna bör betydelsen av bundet eget kapital klarläggas.
Aktiekapitalet, uppskrivningsfonden, reservfonden, kapitalandelsfonden, fond för verkligt värde samt fond som via bolagsordningen eller stämmobeslut skall utgöra bundet kapital utgör bundet eget kapital, 5:14 Årsredovisningslagen (cit. ÅRL). Denna förmögenhetsmassa är avsedd att skyddas enligt principen om det bundna egna kapitalet och det är samma princip e contrario som ger att det ytterst kan utdelas ett belopp som finns i fritt eget kapital.73Denna princip går att utröna ur 17:3 ABL och gestaltar sig genom en regel som kallas beloppsspärren vilken finns i 17:3 1 st. ABL. Beloppsspärren innebär att full täckning för bolagets bundna egna kapital, enligt den fastställda balansräkningen, måste finnas efter värdeöverföringen.7417:3 ABL ställer även upp ytterligare begränsningar för vad som får utdelas genom en värdeöverföring i form av en försiktighetsregel.75Försiktighetsregeln i 17:3
66 A.a., s. 18:22 f.
67 Prop. 1975:103, s. 480.
68 Andersson, Johansson & Skog, s. 18:23.
69 SOU 1971:15, s. 319 & Prop. 2004/05:85, s. 407.
70 Andersson, Johansson & Skog, s. 17:2.
71 A.a., s. 18:23.
72 Prop. 2004/05:85, s.373.
73 Andersson, Kapitalsskyddet. s.12 f.
74 Prop. 2004/05:85, s.373.
75 A.a., s. 374.
2 st. ABL infördes med ABL 197576och skall respekteras oavsett vad som föreskrivs i bolagsordningen77.
4.5 Tolkning av förtäckt utdelning, 17:1 1 st. 4 p. ABL.
4.5.1 Tillämpningsområde, kravet på en affärshändelse.
Vad som kan anses utgöra en värdeöverföring under den fjärde punkten kan lända till en del diskussion. Till att börja med måste det finnas en affärshändelse. Av begreppet affärshändelse omfattas alla transaktioner som beror av bolagets relationer med omvärlden och som leder till förändring i storlek och sammansättning av bolagets förmögenheter. Syftet med begreppet är att fånga upp alla typer av transaktioner som ett bolag har med omvärlden som påverkar bolaget ekonomiskt. 78Affärshändelsen måste också leda till att ett värde, mätt i marknadsvärde, frångår bolaget för att en värdeöverföring och en förtäckt sådan skall föreligga.79
4.5.2 Förmögenhetsminskning.
Ibland kan det vara svårt att avgöra om en transaktion verkligen innebär att ett värde försvinner från bolaget. Till exempel kan ett penninglån från bolaget utgöra en förmögenhetsminskning om fordran som uppstår, på grund av gäldenärens ekonomiska ställning, praktiskt taget saknar värde.80Detsamma gäller om bolaget ställer en säkerhet i form av borgen och den till vilken borgen uppställs till förmån för saknar betalningsförmåga.81En värdeminskning kan också skapas genom att ett bolag tar upp ett lån till högre ränta än marknadsräntan.82
76 Andersson, Vinstutdelning, s. 50.
77 Birke, s.96.
78 Andersson, Kapitalsskyddet, s. 92 f.
79 Sandström, s. 304.
80 Se NJA 1951 s. 6, även kallat “Sueciafallet”.
81 Se NJA 1995 s. 418 där dotterbolag ställer borgen för moderns skulder.
82 Andersson, Johansson & Skog, s. 17:4.
Enligt viss doktrin erkänns indirekt värdeminskning, även kallat vinsteliminering, som erforderligt för att anse att en värdeminskning i lagens mening har skett.83Vid indirekt förmögenhetsminskning kan förmögenheten öka genom ett avtal men poängen är att förmögenheten hade kunnat öka ytterligare med marknadsmässiga villkor. Således kan underlåtenhetsdispositioner konstituera en indirekt värdeminskning.84Bolagets förmögenhet minskar alltså inte vilket väcker frågan om det verkligen kan utgöra en värdeöverföring eftersom lagen nog kan anses vara tydlig med att det krävs en förmögenhetsminskning för att sätta reglerna i 17:e kapitlet ABL i spel. Frågan om indirekt värdeminskning är erforderligt för en värdeminskning enligt lagen har inte blivit tillräckligt klarlagd i rättspraxis85och det är därmed på sin plats att beskriva rättsläget som osäkert.
4.5.3 Avsaknad av rent affärsmässig karaktär.
Även om det skulle fastställas att en värdeminskning har skett så är det inte tillräckligt för att påstå att en värdeöverföring har skett. Det krävs även att händelsen som bringade minskningen inte var av rent affärsmässig karaktär. Utan detta krav hade alla affärer innebärande en värdeminskning och troligen en mindre bra affär kunnat klassats som en värdeöverföring. I doktrin föreslås att affärsmässigheten skall bedömas genom utåt iakttagbara omständigheter kring händelsen såsom värdediskrepansen mellan prestationerna samt företagets normala verksamhet.86Propositionen till 2005 års ABL anger att mottagarens relation till bolaget har betydelse i bedömningen kring affärsmässigheten som i första hand bör avgöras med utåt iakttagbara omständigheter87. Om mottagaren är utomstående kan en större diskrepans mellan parternas prestationer eventuellt accepteras medan toleransen för samma diskrepans är lägre om mottagaren är en aktieägare eller annan närstående till bolaget.88Enligt viss doktrin, däribland Lindskog, krävs ett subjektivt rekvisit hos bolaget innebärande att bolaget företog rättshandlingen utan kommersiellt syfte 89.
83 Andersson, Kapitalsskyddet, s. 95.
84 A.st.
85 A.st.
86 Andersson, Johansson & Skog, s. 17:5.
87 Prop. 2004/05:85 s. 371 ff.
88 Andersson, Kapitalsskyddet, s. 99 ff.
89 Lindskog, s.42.
4.5.4 Lovlighetsprövningen.
Om en värdeöverföring föreligger, oavsett typ, måste det undersökas om denna är lovlig eller inte. I stort sett innebär lovlighetsprövningen att avgöra om transaktionen är förenlig med borgenärsskyddsreglerna, om rätt organ har fattat beslut samt om aktieägarskyddet och minoritetsskyddet respekterats.90
Formaliareglerna i 18 kapitlet ABL har karaktären av minoritetsskyddsregler vilket gör att de kan frångås med samtliga aktieägares samtycke, och skall tillämpas analogt vid förtäckt värdeöverföring.91Detta gäller med undantag för vetorätten i 18:1 2 st. ABL och yttrandeskyldigheten i 18:4 ABL vilka istället är tvingande.92Anledningen till att 18:4 ABL är tvingande är troligen för att den säkerställer tillämpningen av en borgenärsskyddsregel, 17:3 ABL, och därmed logiskt nog också kan klassas som en sådan regel.93
4.6 Tolkning av vinstutdelningsreglerna.
Den som gör en kapitalsatsning i ett aktiebolag vill ofta få en avkastning på satsat kapital och det är därför naturligt att ABL överlämnar till aktieägarna att bestämma hur ett överskott skall förvaltas.94Naturligen bör det vid tolkningen av utbetalningsreglerna i ABL väljas en lösning som, vilket ligger i samklang med principen om att syftet med verksamheten är att bereda vinst åt aktieägarna om inte annat föreskrivits, tillgodoser samtliga aktieägares rätt till avkastning på satsat kapital.95En annan utgångspunkt att förhålla sig till vid studerandet av reglerna rörande vinstutdelning är vilken karaktär en regel har och således vilket syfte den skall uppfylla då det får en påverkan på huruvida samtliga aktieägares samtycke kan användas och därmed också hur klandermöjligheten ser ut. Har samtliga aktieägares samtycke inte inhämtats och en regel åsidosatts som kräver samtliga aktieägares samtycke för åsidosättande blir beslutet ändå giltigt om klander ej sker inom klanderfristen om tre månader, 7:51 ABL.96
90 Andersson, Kapitalsskyddet, s. 110.
91 Andersson, Johansson & Skog, s. 17:7 f.
92 Andersson, Kapitalsskyddet, s. 135.
93 Andersson, Johansson & Skog, s. 18:11.
94 Sandström, s. 295.
95 Andersson, Kapitalsskyddet, s. 147.
96 Lindskog, s. 27.
4.6.1 Stämmans beslutanderätt.
Att stämman inte kan delegera beslutanderätten till styrelsen eller någon annan framgår tydligt av propositionen till ABL där det sägs att ’’Frågor om värdeöverföring är av sådan grundläggande betydelse för bolaget att det är rimligt att den exklusiva beslutanderätten ligger hos bolagets ägare’’.97Det sagda kan dock modifieras om regeln som ger bolagsstämman beslutanderätten kategoriseras som minoritetsskyddsregel. Det torde då, med samtliga aktieägares samtycke, vara möjligt att delegera beslutanderätten till styrelsen eller VD i det enskilda fallet.98Något som skulle kunna anmärkas på avseende delegeringsmöjligheten i jämförelse med andra regler som kan åsidosättas med samtliga aktieägares samtycke, är att delegeringen får till resultat att beslutet om vinstutdelning inte senare blir öppet för klander, eftersom det inte är stämman som beslutat om utdelningen99. Om styrelsen eller VD vidtar en disposition med samtliga aktieägares samtycke så bör beslut givetvis inte bli ogiltigt100och styrelsen eller VD torde ha kompetens att ingå avtal med tredje man rörande dispositionen101. Annorledes hade samtycket från samtliga aktieägare varit tämligen onödigt eftersom styrelsen inte skulle kunna agera trots stämmans delegering.
4.6.2 Styrelsens vetorätt.
Det verkar som att viktiga frågor för bolaget ofta avgörs av dess ägare. Ändå begränsas stämmans beslutanderätt till den graden att styrelsen har en vetorätt vad gäller det kanske mest väsentliga vid en vinstutdelning, nämligen vinstutdelningens storlek. Detta motiveras med, som tidigare nämnts, att styrelsen har bäst möjlighet att bedöma de frågor, kanske främst tillämpningen av försiktighetsregeln, som uppstår i samband med värdeöverföringar.
Styrelsen sägs också företräda inte bara bolagets långsiktiga intressen i högre grad än aktieägarna, utan även de anställdas intressen, i vart fall i större bolag där det som regel finns arbetstagare representerade i styrelsen.102Aktieägarna kan dock entlediga styrelsen men om entledigande sker borde en nyvald styrelse bli misstänksamma till ett eventuellt beslut eftersom den tidigare styrelsen hellre valde att avgå än att fatta beslutet.103Men detta kan
97 Prop. 2004/05:85, s. 401.
98 Se NJA 1995 s. 742.
99 Lindskog, s. 82.
100 A.a., s. 83.
101 Andersson, Vinstutdelning, s. 233.
102 Prop. 1975:103, s. 237.
103 SOU 1971:15, s. 315.
fastställas att styrelsens vetorätt ger styrelsen en hel del makt över vilka beslut som fattas rörande vinstdispositionen. Enighet råder över att vetorätten inte kan åsidosättas med tillämpning av samtliga aktieägares samtycke trots att delade meningar råder avseende regelns karaktär.104
4.6.3 Föreskrifter i bolagsordningen.
Styrelsens vetorätt begränsas av bolagsordningen vilket resulterar i att beslut som vilar på imperativ i denna, exempelvis att tredje man skall besluta rörande vinstens användande, inte kräver godkännande från styrelsen.105En föreskrift i bolagsordningen ligger dock fritt för aktieägarna att ändra, dock kan varje aktieägare klandra beslutet om det föreskrivits att föreskriften, som är till förmån för tredje man, endast kan ändras med tredje mans samtycke och samtycke ej inhämtas.106Tredje man kan alltså inte själv hindra ändringen trots att dennes samtycke krävs.107Skulle ett beslut fattas rörande vinstutdelning i strid med ABL eller bolagsordningen kan detta klandras enligt 7:50 ABL. I det fall utdelningen redan har verkställts får reglerna rörande olovlig värdeöverföring i 17:e kapitlet ABL tillämpas108, se under avsnitt 4.8 om påföljder. Resultatet av en klanderprocess är att beslutet upphävs och blir ogiltigt, inte att beslutet ändras så att det står i överensstämmelse med en eventuell föreskrift i bolagsordningen till förmån för tredje man.109Effekten av en bolagsordningsföreskrift till förmån för tredje man verkar således vara att samtliga aktieägares samtycke krävs för att frångå föreskriften, eller ändra densamma förutsatt att tredje mans samtycke fordras för ändring enligt bolagsordningen, och därav blir beslutet möjligt att klandra på den grunden att en aktieägare inte samtyckt. En missnöjd tredje mans chans till utdelning i en sådan situation är beroende av att en aktieägare inte samtyckt till att frångå bolagsordningen, att klander sker samt att ett nytt beslut fattas om utdelning.
104 Jämför Andersson, Johansson & Skog, s. 17:8 & Andersson, Kapitalsskyddet, s.131.
105 Lindskog, s. 81.
106 A.a., s.32.
107 Birke, s. 95.
108 Andersson, Johansson & Skog, s. 18:5.
109 Lindskog, s. 32.
4.6.4 Minoritetsskyddet.
Skyddet för aktieägarna i ett bolag skall tillförsäkra att aktieägarna får avkastning på satsat kapital, då det ofta är ett motiv till innehavet, men även se till att aktieägarna får ett inflytande över verksamheten samt ge minoritetsaktieägarna ett visst skydd.110Syftet med den andra undantagsregeln från styrelsens vetorätt är just att tillförsäkra minoriteten ett skydd mot maktmissbruk i form av vägran att besluta om vinstutdelning, s.k. utsvältning.111Av den anledningen kan det inte föreskrivas i bolagsordningen att en större andel krävs då detta skulle frånta minoriteten dess legala minoritetsskydd och dessutom stå i strid med lagregelns syfte.112En bolagsordningsföreskrift som anger att ingen utdelning skall ske torde givetvis inte kunna stå över tvångsutdelning113, av just ovan nämnda anledning.
Minoritetsskyddet gjorde entré inom den svenska aktiebolagsrätten genom ABL 1944.114Huvudregeln är att det råder en majoritetsprincip inom ett aktiebolag, dock har hänsyn, om än begränsad sådan, tagits till minoritetens utdelningsintresse vilket kommer till uttryck genom den tvingande regeln i 18:11 ABL.115Minoriteten behöver inte framställa något förslag innan stämman116vilket kan till viss del motiveras med att minoritetsskyddet endast kan utövas på ordinarie stämma då det redan finns ett gott beslutsunderlag för utdelning.117
4.6.4.1 Beloppet.
Av stor betydelse för minoritetens rätt enligt 18:11 ABL är såklart de regler som avgör vilket belopp som minoriteteten kan kräva. Redan vid införande av minoritetsskyddet har det diskuterats i förarbetena om hur avvägningen skall ske mellan bolagets konsolideringssträvanden och minoritetens behov av utdelning. Det har därför införts begränsningar både vad avser det belopp minoriteten kan kräva samt begränsningar rörande vad som skall vara möjligt att undandra från detta belopp.118
110 Andersson, Vinstutdelning, s. 146.
111 Prop. 2004/05:85 s. 406.
112 Stenbeck, Wijnbladh & Nial, s. 186.
113 Lindskog, s.30.
114 SOU 1941:9, s.291.
115 Lindskog, s. 18.
116 Prop. 2004/05:85 s.406.
117 A.a., s. 407.
118 SOU 1941:9, s. 292.
Med 1975 års ABL infördes en förenkling av de tidigare gällande reglerna och enligt gällande rätt beräknas beloppet med utgångspunkt i halva årsnettovinsten med avdrag för balanserad förlust, som överstiger fria fonder och reservfond samt belopp som enligt bolagsordningen skall avsättas till reservfond, innehållas119eller utdelas till utomstående120. Dock har motsatt ställning framförts om att en begränsning av möjligheten att besluta om vinstutdelning i bolagsordningen inte borde begränsa minoritetens rätt till utdelning.121Oavsett om bolagsordningen avräknas från beloppet eller inte så gäller, av försiktighetshänsyn, att beloppet som minoriteten begär aldrig får överstiga fem procent av bolagets behållna förmögenhet.122
Det belopp som skall räknas med i nettovinsten vid tillämpning av 18:11 ABL är omdiskuterat och det är svårt att veta vad som verkligen utgör gällande rätt. Dock kan det argumenteras för att om den tolkningen väljs som tillåter att avdrag görs för vad som föreskrivs i bolagsordningen, undergrävs syftet med regeln. Den skyddande funktionen som skall förhindra att minoriteten svälts går således förlorad om bolagsordningen kan användas som redskap för att begränsa utdelningen.
4.6.4.2 Begränsning av avskrivningar.
Vissa begränsningar rörande avskrivningar har dock uppkommit i rättstillämpningen. Om beslutade avskrivningar är helt opåkallade eller avsevärt större än vad allmänna bokföringsgrunder och god köpmannased bjuder så torde minoriteten då de påkallar sin rätt enligt 18:11 ABL kunna kräva en rättelse av avskrivningsbeslutet.123I NJA 1965 s. 157 uppkom frågan om belopp som avsatts i investeringsfond skulle räknas till vinsten eller inte.
Till saken hör att det i förarbeten, innan detta fall uppstod, skrivits att bolagsstämmobeslut avseende överförande av medel till bundet kapital som inte följer av lag eller bolagsordningen inte skall räknas av.124I domskälen diskuterar HD minoritetsskyddet och framför att genom avskrivningarna så minskar vinsten vilket i sin tur minskar det belopp som minoriteten kan utkräva. De begränsningar som finns rörande avskrivningens storlek kunde dock inte vara till
119 SOU 1971:15, s. 318.
120 Prop. 1975:103, s. 480.
121 Lindskog, s. 56.
122 SOU 1941:9, s. 292.
123 Se uttalande i NJA 1965 s. 157.
124 SOU 1941:9 s. 292.
