Beteckning: HRV:C09:20
Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap
Den privatreligiösa gränsen
En studie av privatreligiositet i en kristen friförsamling
Eva-Lena Stål
Juni 2009
C-uppsats, 15 högskolepoäng Religionsvetenskap
Religionsvetenskap med inriktning mot kultur och identitet C Handledare: Peder Thalén
Abstract
Studien avser att ta reda på hur tron är utformad hos aktiva medlemmar i en kristen friförsamling med särskilt fokus på privatreligiositet. Målet är att få insikt över i vilken grad tron är individualiserad och i vilken grad tron är formad utifrån traditionell kristen tro. Undersökningen har skett genom empirisk undersökning där fyra kvalitativa intervjuer legat som grund för studien. Frågeställningarna i studien har handlat om hur aktiva medlemmar i en friförsamling ser på sin tro och hur den är utformad. Avsikten har varit att se hur väl församlingen svarar för den enskilde individens tro samt hur tron kan sägas vara formad utifrån individuell tolkning med förtecken åt privatreligiositet.
Studien pekar på en tydlig dubbelhet där å ena sidan församlingen och dess gemenskap har stor betydelse i människors formande av tro, vilket pekar på vikten av plausibilitetsstruktur.
Samtidigt tenderar tron i många lägen att nå den privatreligiösa gränsen där individuella tolkningar avgör hur tron utformas för den enskilde individen.
Nyckelord: religiositet, privatreligiositet, individualiserad tro, medlem, plausibilitetsstruktur, friförsamling.
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 3
1.1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING... 3
1.2 METOD OCH URVAL... 4
1.3 TIDIGARE FORSKNING... 5
1.4 DISPOSITION... 7
2. BAKGRUND ... 9
2.1 PRIVATRELIGIOSITET OCH ”KRISTEN PÅ MITT EGET SÄTT” ... 9
2.1.1 Definition av privatreligiositet ... 10
2.2 FÖRSAMLINGEN SOM SOCIAL BAS - PLAUSIBILITETSSTRUKTUR... 11
2.3 RELIGIÖS FÖRÄNDRING I DET MODERNA SAMHÄLLET... 12
2.4 NYANDLIGHET... 14
3. STUDIEN OM FÖRSAMLINGSMEDLEMMARS TRO ... 16
3.1 TRON -ETT GEMENSAMT MÖNSTER ELLER EN INDIVIDUELL TOLKNING... 16
3.2 SYNEN PÅ GUD, FRÄLSNING OCH SYND... 18
3.3 FÖRSAMLINGENS BETYDELSE... 21
3.4 SYNEN PÅ NYANDLIGA ELEMENT I FÖRSAMLINGENS REGI... 22
4. ANALYS... 25
4.1 DET DUBBLA BUDSKAPET... 25
4.2 PARTIELL PRIVATRELIGIOSITET... 30
4.3 FORTSATT FORSKNING... 32
4.4 STUDIENS TILLFÖRLITLIGHET... 33
SAMMANFATTNING ... 34
KÄLLFÖRTECKNING ... 35
LITTERATUR: ... 35
DIGITALA KÄLLOR: ... 36
BILAGOR: ... 37
BILAGA 1–FÖRSAMLINGENS TRO, UPPDRAG OCH VISION... 37
BILAGA 2–DEFINITIONER AV ALTERNATIVA PRAKTIKER... 39
BILAGA 3–ENKÄT... 41
BILAGA 4–ENKÄTSVAR... 44
BILAGA 5–FRÅGOR KVALITATIV STUDIE... 51
BILAGA 6–FÖRSAMLINGENS SPADAGAR... 53
1. Inledning
I ett allt mer postmodernt samhälle är mångfalden stor och subkulturerna många. […] Av delaktighet i församlingens liv följer inte med självklarhet en delaktighet i församlingens tro.
Istället växer privatreligiositeten och fragmentiseringen av liv och tro tilltar.1
Citatet är hämtat från Svenska Evangeliska Alliansens hemsida och utgör också grunden till min studie.2 Många privatreligiösa lever utanför den organiserade formen där de själv komponerar sin privata tro. Utifrån min egen bakgrund inom en frireligiös församling blev jag intresserad av om det möjligen kan vara så att privatreligiositeten ökar inom församlingens ram. Studien kommer att koncentreras till att undersöka hur liv och tro förhåller sig till den aktive medlemmen i en kristen friförsamling.
Religionen är idag pluralistisk där en mångfald av religioner och livsåskådningar lever sida vid sida i det svenska samhället. Aldrig förr har vi hört så många uttala sin tro på en andlig verklighet som en naturlig del av sin föreställningsvärld. Man pratar öppet, nyfiket och intresserat om andlighet där alternativa livsåskådningar i form av tron på energier, healing och en andlig verklighet inte centreras kring en övernaturlig Gud. De alternativa livsåskådningarna har ofta en nära förbindelse med begrepp såsom helhet, hälsa och välbefinnande och har utifrån detta accepterats som ”naturliga”. Dessutom har vi en individualistisk utveckling i samhället där alltmer pekar på individuella valmöjligheter och att detta också påverkar det religiösa livet är en ganska rimlig slutsats. Det är heller därför inte konstigt om det också sker en värderingsförändring inom kristenheten. Liselott Frisk som forskat inom nyandlighet pekar på att individers meningssystem idag mer och mer frångår den socialt homogena som förekommer i grupper och består av ”hopplock från olika håll”.3
1.1 Syfte och frågeställning
Syftet med studien är att undersöka i vilken grad det finns tecken på privatreligiositet inom den kristna frikyrkan bland aktiva medlemmar. Jag vill dels få förståelse för hur kristna inom frikyrkan ser på den betydelse församlingen har för deras liv och tro, och dels få förståelse för hur deras individuella tro är utformad. Jag vill få svar på i hur hög grad tron är privat och/eller individualiserad och i hur hög grad tron utgår från traditionellt kristen tro som återfinns i församlingens tro, mål och vision.4
Huvudfrågan i studien är att få kännedom om vad som kan sägas styra informanternas tro och liv. Är det den objektiva, dogmatiska tron som traditionellt återfinns inom församlingen, eller den inre som styrs av subjektiva, individuella tolkningar som hämtar sina ideal från det omkringliggande samhället, eller både och?
För att undersöka tecken på privatreligiositet vill jag ha svar på följande frågor:
1. Hur är inställningen till nyandliga praktiker?5 2. Vilken syn på Gud är framträdande?
1 Svenska Evangeliska Alliansen: Vision (2009-03-02) http://www.sea.nu/vision.asp
2 I Svenska Evangeliska Alliansen finns många olika samfund inom frikyrkligheten representerade såsom Pingströrelsen, Trosrörelsen, Evangeliska Frikyrkan i Örebro, Frälsningsarmén i Stockholm samt Svenska Alliansmissionen (SAM), Jönköping.
3 Liselott Frisk, Nyreligiositet i Sverige (Nora: Bokförlaget Nya Doxa, 1998), s. 185.
4 Bilaga 1 – Församlingens tro, uppdrag och vision.
5 Bilaga 2 – Definitioner av alternativa praktiker.
3. Vilken syn är framträdande beträffande kristna moralområden som traditionellt betraktats som synd?
4. Vilken syn har man på traditionellt kristna dogmer såsom synen på himmel och helvete, frälsning och evangelisationsuppdraget?
5. Vilken betydelse har församlingen för formandet av individens trosliv?
1.2 Metod och urval
En kvalitativ undersökning handlar enligt Jan Trost om att se hur människors föreställningsvärld ser ut inom ett visst område och försöka finna variation och förstå informanterna.6 Det innebär bland annat att en kvalitativ studie skall kunna uppvisa ett mönster av det undersökta området och att intervjuaren är mån om att utforska vad den enskilde tänker inom ett visst område där informantens erfarenhetsvärld står i fokus. Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning enligt ovan nämnda syfte. Men för att lättare kunna uttolka ett mönster i församlingen har jag även valt att komplettera bilden med en enkätundersökning för att dels belysa den allmänna inställningen till nyandliga element och alternativa behandlingsformer och dels belysa inställningen till utövandet av tron inom en privat sfär.7 Journalisten Annika Lantz menar att en kritik som ofta framkommer vid kvalitativa studier är att materialet kan kännas otympligt och svårpresenterat och att slutresultatet ibland kan vara svårt att utvärdera.8 Studien kan ur det perspektivet kännas alltför omfångsrik men områdena som den omfattar är relevanta med tanke på studiens syfte och utgör underlaget för analysen och är därför en nödvändighet i studien. Det viktiga i en kvalitativ analys är att försöka få fram ”likartad – olikartad” och inte ”mer än – mindre än”.9 Trost hävdar att en kvalitativ undersökning underlättas av ett färre antal genomförda intervjuer, då ett alltför stort material skulle bli ohanterligt och enligt honom kan det inledningsvis räcka med fyra till fem genomförda kvalitativa intervjuer.10 Det viktiga är att se ett mönster av det som förenar och skiljer informanterna åt i det undersökta området.
Studien utgår från människors tro och liv i en frireligiös församling som genom sitt samfund, Evangeliska Frikyrkan, är representerade i Svenska Evangeliska Alliansen.11 Församlingen som jag valt ut för studien har omkring 170 medlemmar med en aktiv barn- och ungdomsverksamhet samt traditionsenliga gudstjänster. Församlingen bildades i mitten av 1960-talet och har sitt ursprung inom Maranataväckelsen som berörde stora delar av Skandinavien. Det bör dock förtydligas att församlingen redan under tidigt 1970-tal bröt sitt samarbete med Maranatarörelsen. Numera finns ett etablerat samarbete med många församlingar på orten och runtom i Sverige. Församlingen har dessutom en stark missionsvision och arbetar numera i flera länder. Resultatet som framkommer i studien kan inte appliceras rakt av inom frikyrkligheten eftersom det är rimligt att anta att tron och utövningen av tron i samma grad skiljer sig åt mellan församlingar som mellan individer. Urvalet i den kvalitativa intervjun har baserats på kriteriet att informanterna är bekännande kristna och aktiva medlemmar i församlingen. Samtliga som besvarat enkäten är också aktiva medlemmar i församlingen.
Informanterna som tillfrågats för den kvalitativa studien är en man och tre kvinnor mellan 18 – 48 år med skiftande bakgrunder. Samtliga tillfrågade ställde upp vid första förfrågan. Studien bygger följaktligen på fyra utförda intervjuer som genomförts med öppna frågeställningar där informanternas berättelser om sitt liv och sin tro stått i fokus. Deras berättelser har sedan delvis jämförts med de svar jag fått i enkätundersökningen.12 I de kvalitativa intervjuerna berörs
6 Jan Trost, Kvalitativa intervjuer (Lund: Studentlitteratur, 1993) s. 13, 72.
7 Bilaga 3 – Enkät
8 Annika Lantz, Intervjumetodik (Lund: Studentlitteratur, 2007) s. 97.
9 Lantz 2007, s. 98.
10 Trost 1993, s. 73.
11 Svenska Evangeliska Alliansen: Nätverk Sverige (2009-03-02) http://www.sea.nu/natverksverige.asp
12 Bilaga 4 - Enkätsvar
speciella problemområden med sammanställda frågor som finns formulerade i Bilaga 5.
Frågorna är dels till för att jag lättare ska kunna jämföra de olika informanternas svar och dels för att intervjun inte skall bli alltför spretig. Intervjuerna har dessutom spelats in på band för att informanternas tankar inte skall behöva avbrytas under intervjuns gång. Dessutom kan det finnas större risk att meningar rycks ur sitt sammanhang när svaren enbart nedtecknas. Bandade intervjuer kräver dock ganska mycket efterarbete och av den anledningen har jag också valt ett färre antal kvalitativa intervjuer. Intervjuerna har i genomsnitt tagit cirka 1 timme per person att genomföra och jag har sedan transkriberat intervjuerna så ordagrant som möjligt.
Enkätfrågorna är delvis utformade i likhet med Halvardsson forskning om frikyrkomedlemmars tro vilket underlättar olika jämförelsepunkter i analysen.13 Enkäten delades ut under en söndagsgudstjänst där 47 av 60 mötesdeltagare svarade på enkäten. Eftersom enkäten delades ut under ett möte och besvarades innan mötesdeltagarna lämnat lokalen är svarsfrekvensen relativt hög. Man måste dock ta i beaktande att svaren kanske inte är helt genomtänkta eftersom de fyllts i under en begränsad tid, och att det även kan finnas en felmarginal utifrån att frågorna uppfattats på olika sätt eller att svaren påverkats av andra faktorer såsom samtal omkring frågorna.
Utifrån ovanstående resonemang väljer jag att basera min analys utifrån den kvalitativa studien som på vissa punkter jämförts med den kvantitativa undersökningen. Enkätsvaren presenteras i bilaga 4 och endast de svar som har relevans för den kvalitativa undersökningen återges i analysen.
Studien handlar inte om att undersöka hur många som uppvisar ett visst mönster eller att undersöka om församlingens tro, lära och aktiviteter är rätt eller fel. Studien avser enbart att försöka uttolka ett mönster av huruvida tron utformas i och av församlingen eller om tron utformas på eget sätt med förtecken åt privatreligiositet.
1.3 Tidigare forskning
Min studie handlar om att undersöka om det finns tecken på att religiositeten tenderar att nå en privatreligiös gräns där egna individuella tolkningar har stor betydelse för människors utformande av sitt trosliv inom en församling. Detta inkluderar även att undersöka om den kristna tron blandas med andra trosinriktningar bland aktiva församlingsmedlemmar. Det vanliga är att forskning om privatreligiositet fokuseras på icke-aktiva medlemmar eller utanför en organiserad form där människor själva komponerar sin egen trosbild vilket jag senare skall visa.
Det innebär att undersökningar som gjorts mest koncentrerat sig på hur religiositetens sett ut i samhället i stort och inte specifikt undersökt religiositeten inom den organiserade formen. Det finns därför inte så mycket forskning kring privatreligiositet i församlingen och den kristna kyrkan och det gör också min studie aningen unik.
Den forskning som ändå tangerar den undersökning som jag nu själv genomför är studien, Guds närmaste stad. 14 Det är en forskning om religionernas betydelse i Enköpings kommun i början på 2000-talet. Framförallt den forskning som Sven Halvardsson belyser i kapitel fyra:
”Frikyrkofolk – sympatisörer och medlemmar”, är särskilt intressant för min egen studie.
Halvardson undersöker bland annat inställningen till nyandliga och alternativa meningssystem hos frikyrkomedlemmar. 15 Han menar att de som regelbundet utövar ”företeelser av nyandligt (eller nytt andligt) slag sällan innefattar frikyrkomedlemmar”.16 Däremot har Halvardson funnit
13 Sven Halvardson, ”Frikyrkofolk – sympatisörer och medlemmar” i Guds närmaste stad. (Stockholm: Verbum Förlag AB, 2008) s. 126 - 136.
14 Kajsa Ahlstrand & Göran Gunner (red) 2008.
15 Halvardson. 2008 s. 126 - 136.
16 Halvardson 2008 s. 126.
att frikyrkomedlemmar kan ha prövat på någon alternativ tränings- eller behandlingsform.17 Här tas även inställningen till etiska frågeställningar och värderingar inom församlingen upp, såsom hur man ser på alkohol, tron på himmel och helvete, samboförhållanden och sex före äktenskap.18 Jag har i enkätundersökningen använt mig av liknande frågeställningar som Halvardsson har använt i sin forskning. Detta underlättar också en tydligare jämförelse.
Jonas Bromanders studie Medlem i Svenska kyrkan handlar om medlemmar inom församlingen men är då inriktad på Svenska kyrkan och inte en frireligiös församling vilket min egen undersökning har fokus på.19 Han pekar på att det skett värderingsförändringar bland församlingsmedlemmar utifrån sociala förändringar. Han talar om att värderingarna har gått från en objektiv tro till en tydligare subjektiv tro som förklaras i uttrycken yttre/extern och inre/intern auktoritet.20 Kyrkan och församlingen står för den yttre, mera objektiva auktoriteten och den inre auktoriteten är uttryck för den individuella, subjektiva auktoriteten som är gällande i människors liv. Bromander försöker ta reda på varför människor väljer att lämna församlingen och vilka förväntningar som finns på församlingsgemenskapen överlag. Hans studie blir naturligtvis viktig utifrån att det diskuteras mycket om det medlemsras som skett inom Svenska kyrkan under de senaste åren. Bromander pekar på att medlemsraset kan ha att göra med individers möjligheter att legitimera sitt eget liv vilket också pekar på privatreligiositeten.21 Vidare pekar han på att den subjektiva erfarenheten ställs i centrum och öppnar upp för en nyandlig våg utifrån att det skett en värderingsförändring.22 Den externa, yttre auktoriteten i det ”gamla” samhället där kyrkan varit en tydlig maktfaktor är inte längre lika viktig eftersom människor är sina egna auktoriteter.
Bromander menar att normerna som fanns inom kyrkan såsom att vara en god hustru, arbetsam, god medmänniska etcetera var viktiga incitament i samhället men är det inte lika självklart nu.23 Människor i det ”gamla” samhället behövde den yttre auktoriteten (kyrkan) för att få legitimitet i sitt liv och skapa sig ett gott liv och där normerna för detta fanns inom kyrkan. Idag skapar man sig ett gott liv utan kyrkans legitimitet och detta medför också enligt Bromander att det är den subjektiva inre auktoriteten som är viktigaste där man själv känner vad som är bra för mig och mitt liv. 24
Mia Lövheim och Anders Sjöborg har gjort en studie med inriktning på Svenska kyrkan, men då med fokus på ungdomar, i Studien Varför kyrkan?25 De koncentrerar sin studie på varför ungdomar inom Svenska kyrkan har valt ett aktivt medlemskap. Man skulle ju kunna tänka sig att det är ungdomar som vuxit upp inom kyrkan som också sedan väljer att bli aktiva medlemmar men så är inte fallet hävdar författarna. Denna studie blir intressant eftersom de tar upp vilka faktorer det är som gör att unga människor dras till kyrkan och stannar kvar i den sfären. De menar att kyrkan kan uppfattas som en ”frizon från de krav och villkor som råder på andra håll i ungas vardag”.26 Studien bygger i och för sig på Svenska kyrkans verksamheter men jag tror att det kan gälla som grund även inom andra former av kyrkligt engagemang. Deras undersökning tar också upp hur den egna tron förhåller sig till tron i den egna församlingen, vilket blir särskilt intressant för min egen studie.27 En annan viktig del i deras forskning, som tangerar min studie, är hur ungdomars självbenämning av sin religiositet ser ut där man bland annat kommit fram till att många menar sig vara sökare eller kristen ”på sitt eget personliga sätt”.28
17 Halvardson 2008 s. 126.
18 Halvardson 2008s, 128.
19 Jonas Bromander, Medlem i Svenska kyrkan (Stockholm: Verbum förlag AB, 2005).
20 Bromander 2005, s. 10f.
21 Bromander 2005, s. 10.
22 Bromander 2005, s, 10.
23 Bromander 2005, s. 10.
24 Bromander 2005, s. 10f.
25 Mia Lövheim & Anders Sjöborg, Varför kyrkan? Ungas röster i Stockholms stift (Uppsala: diakonvetenskapliga Institutet, 2006).
26 Lövheim/Sjöborg 2006, s 80.
27 Lövheim/Sjöborg 2006, s 32, 84.
28 Lövheim/Sjöborg, 2006, s 32.
Som jag tidigare nämnt har det gjorts ett antal studier om privatreligiositet hos människor som inte är aktiva medlemmar i någon religiös organisation. En av dem presenteras i Religion utan organisation – om religiös rörlighet bland privatreligiösa av Lena Löwendahl.29 Hon har baserat sin studie på 15 kvalitativa intervjuer av människor som är privatreligiösa. I hennes definition av privatreligiösa betyder det människor som har en religiös tro men som inte lever i en organiserad form. Det innebär att Löwendahls studie bygger på människor utanför den organiserade formen.
Hennes studie visar på ett mönster där informanterna rört sig i den religiösa världen där vissa som är uppvuxna i kristna hem senare i livet söker sig till New Age och andra som format egna religiösa meningssystem utan anknytning till någon religion. Hon upptäckte också att de informanter som själv kallar sig privatreligiösa inte är helt privata med sin tro utan delar den med vänner och i vissa fall tillhörde de också en religiös gemenskap.30 Vidare att informanterna i hennes studie ”företräder en slags religiöst sökande där fasta normer och tydliga slutpunkter saknas” och att det finns en stor mångfald av religiösa trosföreställningar bland de privatreligiösa utanför den etablerade organiserade formen31.
Även Eva Hamberg studie ”Kristen på mitt eget sätt”, som är en analys av material från projektet ”Livsåskådningar i Sverige”, är intressant för min studie.32 Särskilt den delen som försöker reda ut vad individer menar med ”kristen på mitt eget sätt” som framgår i kapitel II.
”‘Kristna på sitt eget sätt’ – en heterogen grupp” med avsnittet: ”Övriga skäl för val av självkarakteristiken ‘Kristen på mitt eget personliga sätt’”. Hamberg försöker reda ut vad personer menar med självbenämningen ”kristen på sitt eget personliga sätt”. Hambergs studie vänder sig inte specifikt till kristna som lever i en organiserad form även om det naturligtvis förekommer informanter med den bakgrunden. Detta skiljer sig från min studie som undersöker om informanten menar sig stå för fler eller färre värden än de som normalt finns inom den kristna församlingen. I studien framkommer att vissa som menade sig vara ”kristen på sitt eget sätt” hade en kristen tro men inte var benägen att sprida tron och få med sig andra.33 De menade att de kunde ”vara kristen utan att stå och tala på torget” och de valde att utöva sin tro på ett tydligare anonymt sätt. Andra som menade sig vara ”kristen på sitt eget personliga sätt” menade att de har en egen, personlig tro där ingen utomstående skulle bestämma vad hon/han skulle tro på.34 De flesta i undersökningen som säger sig vara ”kristen på eget sätt” står utanför den organiserade formen som utgörs av en församlingstillhörighet annat än möjligen Svenska kyrkan.
1.4 Disposition
Uppsatsen är indelad i tre huvudområden eller kapitel som utgörs av: ”Bakgrund”, ”Studien om församlingsmedlemmars tro” och ”Analys”.
I första huvudområdet ges upplysning om olika teoretiska utgångspunkter och information som tydliggör olika begrepp och där definieras även olika uttryck som sedan används i uppsatsen. I första avsnittet börjar jag med att redogöra för de teorier som finns angående privatreligiositet och uttrycket ”kristen på mitt eget sätt”, som sedan följs upp av min egen definition av begreppet privatreligiositet. I nästa avsnitt förs en redogörelse för plausibilitetsteorin enligt Peter Berger och Thomas Luckmann där församlingen kan fungera som en social bas att utgå ifrån.35
29 Lena Löwendahl, Religion utan organisation – om religiös rörlighet bland privatreligiösa (Eslöv: Brutus Östlings Förlag Symposium, 2005).
30 Löwendahl 2005, s 142.
31 Löwendahl 2005, s 143f.
32 Eva M Hamberg, ”Kristen på mitt eget sätt” en analys av material från projektet Livsåskådningar i Sverige (Stockholm:
Religionssociologiska Institutet, 1989).
33 Hamberg 1989, s. 43.
34 Hamberg 1989, s. 44.
35 Berger, Peter & Luckmann, Thomas, Kunskapssociologi, hur individen uppfattar och formar sin egen sociala verklighet (Wahlström & Widstrand, Stockholm, 1979).
Nästkommande avsnitt handlar om religiösa förändringar i en modern tid. Och avslutande avsnitt redogör för nyandlighet med särskilt fokus på new age.
I studien om församlingsmedlemmars tro presenteras de kvalitativa intervjuerna på ett deskriptivt plan, vilket betyder att inga egna tolkningar eller kommentarer lagts till. Områden som behandlas utifrån de kvalitativa intervjuerna är: ”Tron - ett gemensamt mönster eller individuell tolkning”,
”Synen på Gud, frälsning och synd”, ”Församlingens betydelse” samt ”Synen på nyandliga element i församlingens regi”.
I analysen förs ett resonemang över studien där egna tolkningar utifrån teoretiska utgångspunkter står i fokus för att sedan avslutas med möjliga tolkningar av studien. Avslutningsvis i detta kapitel diskuteras studiens tillförlitlighet.
2. Bakgrund
Jag kommer i detta kapitel att definiera begrepp som används i uppsatsen samt ge en bakgrund till viktiga teoretiska utgångspunkter som min studie bygger på och hänvisar till.
2.1 Privatreligiositet och ”kristen på mitt eget sätt”
Uttrycken kristen på mitt eget sätt och privatreligiös är några begrepp som ständigt återkommer i min studie. Dessa båda uttryck har förekommit i olika undersökningar och jag anser att det är av vikt att förtydliga begreppen. Bland annat har Hamberg i analysen ”Kristen på mitt eget sätt”
undersökt begreppen och menar att uttrycket ”kristen på mitt eget sätt” är en självbenämning på hur individen uppfattar innebörden i sin religiösa hållning.36 Det uttrycket handlar därför om hur man identifierar sin religiösa hållning. Hambergs studie pekar på att vissa som anser sig vara
”kristen på sitt eget sätt” menar att de vill leva med sin tro utan att vilja påverka andra.37 Vidare att vissa menar att ingen utomstående skall bestämma vad hon/han skall tro på.38 Kan då dessa kriterier för ”kristen på sitt eget sätt” vara tecken på privatreligiositet? Hamberg menar att privatreligiös är en term som har många olika definitioner.39 En definition skulle kunna vara att man utövar sin religion på ett privat plan, i enskildhet till skillnad från ett beteende i en offentlig sfär där man bland annat besöker gudstjänster menar hon.40 Hon förklarar att ett sådant sätt att tolka privatreligion inte behöver innebära någon skillnad i tro men däremot i synliga uttryck, även om det också kan innebära skillnad i trosövertygelser. ”Kristen på mitt eget sätt” kan alltså tolkas som en uppfattning om att tron och livsmönstret på något sätt avviker från tron i församlingen och på det sättet kan uppfattas som tecken på privatreligiositet.41
Jag vill även knyta an till religionssociologins syn på privatreligiositet och dess betydelse. Inger Furseth och Pål Repstad pekar i Religionssociologi på att all form av religiös tro inte kan födas och utvecklas utan social påverkan från omgivningen.42 Det betyder att den privata religiositeten alltid skapas utifrån ”sociala erfarenheter”.43 De menar att den individualiserade tron är ideal som återspeglas i hur samhället ser ut där individualismen och självförverkligande är framstående. Detta går också hand i hand med Jonas Bromanders studie Medlem i Svenska kyrkan som pekar på värderingsförändringar utifrån social förändring där människor idag utgår från en tydligare subjektiv legitimering av sitt liv där man själv sätter gränserna.44 Att det skett en subjektivering av religionen och vad man själv väljer att tro på pekar även Furseth och Repstad på.45 De menar att den yttre auktoriteten i form av en etablerad religion som äger ”den rätta tron” inte längre är lika viktig för den religiösa individualisten. Furseth och Repstad pekar på att dogmatiska system som existerar inom församlingen eller andra religiösa organisationer har ersatts av en form av privatreligion där fokus är ett sökande ”inifrån efter vad som känns rätt för en själv”.46
Luckmann skriver i The Invisible Religion att privatreligiositet handlar om individens behov av självförverkligande som gör att man själv skapar sig en egen livsåskådning vilket Luckmann
36 Hamberg 1989, s. 7.
37 Hamberg 1989, s. 43.
38 Hamberg 1989, s. 44.
39 Hamberg 1989, s. 56.
40 Hamberg 1989, s. 56.
41 Hamberg 1989, s. 62.
42 Inger Furseth & Pål Repstad, Religionssociologi – en introduktion (Malmö: Liber AB, 2005). s. 168ff.
43 Furseth/Repstad, s. 168ff.
44 Bromander 2005, s. 10f.
45 Furseth/Repstad 2005, s. 166.
46 Furseth/Repstad 2005, s. 166.
kallar för den ”osynliga religionen”.47 Privatreligiositet handlar enligt Luckmann om att individen själv skapar sin egen personliga, individuella tro som också skiljer sig från etablerade sammanhang såsom kyrkor och samfund.48 Han menar vidare att de privatreligiösa kännetecknas av att de är relativt flexibla och instabila i sin trosövertygelse och att det finns stora individuella skillnader. Detta är helt naturligt eftersom de inte får stöd i den så kallade plausibilitetsstrukturen som homogena grupper får.49 Hamberg motsätter sig Luckmanns definition av ”privatreligion”
eftersom den enbart handlar om en individs personliga och privata meningssystem och som inte nödvändigtvis omfattar en tro på en övernaturlig makt.50 Hamberg menar att en tro på någon gudomlig makt eller transcendent verklighet bör finnas med i definitionen för privatreligion51. Dessutom anser hon att individerna bör vara medvetna om att deras tro skiljer sig från de åskådningar som förekommer i etablerade församlingar och andra religiösa organisationer.
Enligt Hamberg skulle därför definitionen på privatreligiositet omfatta:
De personer som har en personligt sammansatt trosåskådning, där tron på en gudomlig makt ingår som ett element, och som är medvetna om att deras åskådning skiljer sig från sådana åskådningar, som företräds av etablerade religiösa institutioner.52
Lena Löwendahl menar dock att en privatreligiös åskådning inte behöver skilja sig från etablerade åskådningar och att de kan bestå av element från flera olika trossystem.53 Privatreligiositeten enligt henne handlar om att människor som lever utan aktivt medlemskap i en organiserad form ägnar tid åt bön, men även åt alternativa uttryck för andlig dimension såsom yoga, meditation etcetera. Hon pekar även på att stor tolerans mot olika trosinriktningar är tecken på privatreligiositet.54
2.1.1 Definition av privatreligiositet
Min utgångspunkt i denna studie är en undersökning bland religiösa människor som är aktiva inom en friförsamling vilket också gör att begreppet privatreligiositet omfattar delvis andra kriterier än de ovannämnda. Eftersom det är rimligt att förvänta sig att församlingsmedlemmar har en uttalad tro betyder det att det inte räcker med att tro på Gud för att anses vara privatreligiös i den här undersökningen. Det jag lägger in i definitionen är också om tron utgörs av egna tolkningar av traditionellt kristna dogmer samt andra grundläggande kristna värderingsfrågor. När tron utformas till mestadels av en subjektiv (inre) tro, som utgår från vad som känns rätt för en själv, och där församlingen som en yttre auktoritet inte lika självklart sätter gränserna för människors tro, kan detta också tyda på en form av privatreligiositet, vilket även Bromander skriver om.55 Det innebär även att privatreligiositet kan spåras i om människor legitimerar sitt liv på egen hand och där det finns en tydligare skepsis mot andligt ledarskap.
Exempel på detta kan vara när yoga, qigong, eller andra former av avslappningsmetoder blir viktiga för mitt liv eller när betoningen på en alltmer individualiserad tro där egna tolkningar och behov står i fokus. Det kan innebära att man utgår från sina egna normer om rätt och fel och frångår traditionella normer och värderingar som återfinns inom församlingen. Detta innebär också att stor tolerans mot andra religioner och trosinriktningar kan uppfattas som privatreligiositet. Jag har anammat uttryck som återfinns i Hambergs studie där man kan anses vara ”kristen på sitt eget sätt” om man vill ha sin tro men samtidigt behålla den för sig själv eller
47 Thomas Luckmann, The Invisible Religion: The Problem of Religion in Modern Society. (New York : Macmillan, 1967) s.
109.
48 Luckmann, 1967, s. 109.
49 Se punkt 2.2 Församlingen som social bas - plausibilitetsstruktur
50 Hamberg 1989, s. 58f.
51 Hamberg 1989, s. 58f.
52 Hamberg 1989, s. 58.
53 Löwendahl 2005, s. 20f.
54 Löwendahl 2005, s. 20.
55 Bromander 2005, s. 10.
där egna individuella behov styr vad man tar till sig i tron56. Med uttrycket ”kristen på mitt eget sätt” vill jag karakterisera privatreligiositet vilket också Hamberg menar kan definieras på många olika sätt. 57
2.2 Församlingen som social bas - plausibilitetsstruktur
Enligt Nationalencyklopedin anges att plausibel är ett uttryck för att det finns ”goda skäl att tro på” och ordet ligger nära besläktat med ordet rimlig som förklaras: ”som det finns (förnuftig) anledning att tro på om tankegång”.58 Det betyder att en tankegång upplevs rimlig och förnuftig.
Plausibilitetsstrukturen är en benämning på hur en upplevd sanning eller verklighet sanktioneras inom en social grupp, exempelvis inom en församling, och kan på det sättet vidmakthållas. Den kan då inom gruppen stå för att ”det finns goda skäl att tro på” den ordning och struktur som är uppbyggd där. Och att det inom gruppen blir en plausibel tanke. Eftersom flera författare hänvisar till plausibilitetsstrukturen enligt Peter Berger och Thomas Luckmann som bland annat återges i Kunskapssociologi – Hur individen uppfattas och formar sin sociala verklighet utgår jag från den teorin.59 Bland de författare som hänvisat till plausibilitetsstrukturen enligt Berger och Luckmann återfinns; Inger Furseth och Pål Repstad, Göran Gustafsson samt Anton Geels och Owe Wikström. 60, 61, 62
Peter Berger och Thomas Luckmann skriver i Kunskapssociologi att det krävs en social bas och sociala processer för att plausibilitetsstrukturen skall kunna vidmakthållas.63 Det betyder att social samvaro och gemenskap blir viktiga för att vidmakthålla den upplevda verkligheten eller sanningen. De menar vidare att om denna gemenskap eller miljö där sanningen blir bekräftad försvinner blir det också svårare att upprätthålla ”verkligheten” på egen hand.64 Om församlingsgemenskapen blir bruten kan man försöka vidmakthålla sin trosövertygelse även om det inte är sannolikt att den blir lika övertygande utan bekräftelse genom social interaktion i sin hemvana miljö. Vidare menar de att den identitet som man får i ett visst sammanhang också försvinner om man inte får den bekräftad genom social samvaro.65 Genom församlingens
”sociala bas och de sociala processer” som sker där kan också plausibilitetsstrukturen vidmakthållas.66 Inom plausibilitetsstrukturen finns också ett skydd mot det motstånd som ligger utanför gruppen såsom förlöjligande. Man vet att man är trygg i den värld man har inom gruppen även om den inte förstås av andra.67 Skulle plausibilitetsstrukturen försvinna är det inte lika självklart hur man skulle hantera motstånd som finns menar författarna.68 Det handlar om att kunna bibehålla sin uppfattning om sanningen eller verkligheten. Göran Gustafsson pekar i Tro, samfund och samhälle på att den historiska utvecklingen av plausibilitetsstrukturen i det tidigare samhället styrdes av en enhetlig religion utifrån dess värdesystem.69 Det utgjorde på det sättet en tydlig plausibilitetsstruktur som var vedertagen hos de flesta i samhället. Idag har religionen inte samma auktoritet över individen som ofta hämtar sin plausibilitetsstruktur i andra sammanhang såsom inom familjen och i vänskapskretsen.70 Den subjektiva verkligheten
56 Hamberg 1989, s.43f.
57 Hamberg 1989, s. 56.
58 Nationalencyklopedin (2009-05-04) http://www.ne.se/sve/plausibel?i_h_word=plausibel.
59 Peter L. Berger & Thomas Luckmann, Kunskapssociologi – Hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet (Stockholm: Wahlström & Widstrand, 1998)
60 Furseth/Repstad 2005.
61 Göran Gustafsson, Tro, samfund och samhälle (Örebro: Libris, 2003).
62 Antoon Geels & Owe Wikström, Den religiösa människan (Helsingborg: Bokförlaget Plus Ultra, 1993).
63 Berger/Luckmann 1998, s. 180.
64 Berger/Luckmann 1998, s. 180.
65 Berger/Luckmann 1998, s. 180f.
66 Berger/Luckmann 1998, s. 180.
67 Berger/Luckmann 1998, s. 181.
68 Berger/Luckmann 1998, s. 181.
69 Gustafsson 2003, s. 53.
70 Gustafsson 2003, s. 53. Se även punkt 2.3
påverkas alltså av social interaktion och kan alltid modifieras och transformeras till en ny verklighet eller sanning. Detta är också vad som sker när människor upplever omvändelse till tro. Men för att omvändelsen ska bli varaktig måste individen ha gemenskap med andra i församlingen hävdar Berger & Luckmann:
Det är bara inom den religiösa gemenskapen, ecclesia, som omvändelsen effektivt kan hållas levande som plausibel. 71
Det betyder att människor som väljer sitt liv utanför den kristna gemenskapen inte heller har de plausibla tankegångar som finns inom församlingsgemenskapen och utifrån detta också har lättare att utveckla en privatiserad tro. Gustafsson sammanfattar Peter Bergs plausibilitetsstruktur enligt följande:
För att en individ skall kunna behålla ett värdesystem eller en religiös tro fordras att han eller hon lever i kontakt med en grupp människor som delar detta värdesystem eller denna tro och att trossatserna på detta sätt kontinuerligt görs trovärdiga för individen.72
Gemenskapen kan, utifrån de angivna teorierna enligt ovan, anses vara den viktigaste kärnan till att människor väljer att leva med sin tro i en organiserad form och bidrar till att den troende lättare kan bevara sin trosövertygelse. Geels och Wikström poängterar betydelsen av plausibilitet i en kristen människas liv.73 Om plausibilitetsstrukturen ”rubbas eller bryts, då skakar den kristna världen och dess verklighetsuppfattning uppfattas inte längre som en självskriven sanning” menar Geels & Wikström.74 De pekar på olika former av plausibilitetsstrukturer där en form inte tillåter andra konkurrerande symbolsystem.75 Exempelvis i stater där en religion ensam står för tolkningsmönstret i människors liv tillåts ingen konkurrens från andra religioner och detta blir då en monopolitisk plausibilitetsstruktur menar författarna. I andra sammanhang konkurrerar olika plausibilitetsstrukturer som existerar i religiösa pluralistiska sammanhang. I den monopolistiska betydelsen reglerar religionen individen in i yttersta detalj medan i den pluralistiska plausibilitetsstrukturen konkurrerar tolkningsmönster med andra, vilket sker i de flesta västerländska nationer. Berger och Luckmann skriver i Modernity, Pluralism and the Crisis of Meaning att pluralism kan leda till stor förvirring och osäkerhet hos människor som behöver gemensamma meningssystem och att kyrkan där kan vara en viktig faktor.76 Människor får alltså ett behov av att söka sig till grupper där det finns gemensamma meningssystem. Även Frisk betonar att gruppen har stor betydelse för gemensamma meningssystem och att dessa upprätthålls genom samverkan med gruppen.77 Dessutom menar Berger & Luckmann att meningssystems trovärdighet kan försvagas i ett pluralistiskt samhälle vilket gör att människor mer och mer blir osäkra på vad de skall tro på.78
2.3 Religiös förändring i det moderna samhället
Furseth och Repstad tar upp hur religionen förändrats genom tiderna från modernitet till postmodernitet.79 Religioner är på många sätt dynamiska och föränderliga. Det är inget undantag för kristendomen. Det pågår en ständig förändring men det sker ofta under längre tid. Gustafsson
71 Berger/Luckmann 1998, s. 183.
72 Gustafsson 2003, s. 53.
73 Geels och Wikström 1993.
74 Geels/Wikström, 1993, s. 40f.
75 Geels/Wikström, 1993, s. 42.
76 Peter L. Berger & Thomas Luckmann, Modernity, Pluralism and the Crisis of Meaning (Gütersloh: Bertelsmann Foundation, 1995) s. 40f.
77 Frisk 1998, s. 185.
78 Berger/Luckmann 1995, s. 40f.
79 Furseth/Repstad 2005 kap. 5.
pekar på hur religionens avmystifiering genomgått en långsam förändring där han lyfter fram att kristendomen på många sätt tidigare hade ”en skyddad ställning” men inte längre har det i samma utsträckning.80 Han pekar bland annat på att kristendomsundervisningen i skolan gått från konfessionell lära till icke-konfessionell. Gustafsson menar att den religiösa förändringen även syns på hur samhället är strukturerat.81 Tidigare fanns religiösa institutioner involverade i flera samhälleliga funktioner vilket de i dagens samhälle fråntagits eller avsagt sig ifrån.
Exempelvis finns idag inga ”officiella band mellan kyrka och skola” och Gustafsson hävdar att religiösa organisationer har differentierats från vårdinrättningar av olika slag.82 Det finns dock vissa kompetenser som fortfarande utförs av kyrkan och Gustafsson hävdar att det fortfarande finns ett utbyte inom olika områden såsom ”mellan kommunernas socialarbetare och församlingarnas diakoniarbetare”.83 Jonas Bromander pekar också på att värderingsförändringar skett där kyrkan tidigare varit en viktig auktoritet och norm i människors liv inte längre är det.84 Han menar i likhet med Gustafsson att kyrkans roll i samhället förändrats men att processen också varit långsam.85,86 Daniel Andersson och Åke Sander som skriver i Det mångreligiösa Sverige – ett landskap i förändring menar att de förändringar som sker och har skett också är resultat av att ”nya” grupperingar i samhället ställer andra krav på institutioner i samhället.87 Det kan vara grupperingar såsom genusaktivister, aktiva inom gayrörelsen, vegetarianer och veganer och även invandrargrupper som ställer ”nya” krav på skola, vård och politik. De menar vidare att denna förändring är en process som vi just nu lever i, och den ökande religiösa mångfald som vi idag ser i samhället gör också att den utmanar ”våra egna uppfattningar om och förhållande till religion och religiositet”.88 Detta är enligt Andersson och Sander också något som på sikt förändrar samhället.
Furseth och Repstad menar att tron har övergått från säkra sanningar till ett sökande efter sanningen.89 De menar även att det postmoderna också riktar kritik mot religiös absolutism där religioner bär på den absoluta sanningen men även mot ”vetenskapsbaserade ‘sanningar’”.90 Detta pekar i riktning mot att religionen mer och mer frikopplas från institutioner och hierarkisk auktoritet.91 Gustafsson menar att det inte finns något som tyder på att den religiösa tillbakagången i samhället betyder individuell religiös tillbakagång.92 Istället pekar han på att när det inte finns någon dominerande tro konkurrerar olika religiösa grupper med varandra. Vilket leder till att religiositeten inte minskar men att det finns flera inriktningar att välja bland. Han pekar också på att religiös aktivitet och engagemang ökar i samhällen där kyrkor är mer aktiva.93 Även Furseth och Repstad menar att religiositeten nu är ”mer frikopplad än tidigare från religiösa trossamfunds och religiösa ledares auktoritet” och att det inte behöver betyda att den individuella religiositeten är försvagad.94 Detta betonar även Andersson och Sander.95 Religiositeten har bara blivit mer individualiserad, hävdar Furseth och Repstad, där det finns en tydligare skepsis mot andligt ledarskap och där man själv känner vad som känns rätt.96 De menar att det alltså skett en förändring där människor mer och mer går från dogmatiska trossystem till en religiös individualism.97 De menar vidare att detta i och för sig inte är ett nytt fenomen.
80 Gustafsson 2003, s. 235f.
81 Gustafsson 2003, s. 232f.
82 Gustafsson 2003, s. 233f.
83 Gustafsson 2003, s. 234.
84 Bromander 2005, s. 10.
85 Gustafsson, 2003, s. 233f.
86 Bromander 2005, s. 80.
87 Daniel Andersson & Åke Sander, Det mångreligiösa Sverige – Ett landskap i förändring (Lund: Studentlitteratur, 2005) s. 72.
88 Andersson/Sander 2005, s. 72.
89 Furseth/Repstad 2005, s. 102.
90 Furseth/Repstad 2005, s. 106.
91 Furseth/Repstad 2005, s. 107.
92 Gustafsson 2003, s. 237.
93 Gustafsson 2003, s. 245.
94 Furseth/Repstad 2005, s. 129.
95 Andersson/Sander, 2005, s. 74.
96 Furseth/Repstad, 2005, s. 166.
97 Furseth/Repstad 2005, s. 166.
Protestantismen anses ju ha fötts utifrån kritik av påvehierarkiska system och sägs vara en föregångare för kristen individualism.98 Även väckelserörelser på 1800-talet där man hyllade den enskilda individens självbestämmande kan ses som föregångare för religiös individualism enligt Furseth och Repstad.99 Författarna menar att denna individualism idag troligtvis helt övergått från auktoritet till autenticitet.
.
2.4 Nyandlighet
Tanken är inte att ge en heltäckande bild av nyandlighet eftersom det skulle kräva alltför stort utrymme i detta material. Jag vill däremot förklara grunddragen som finns inom new age.
Anledningen till det är att jag försöker klarlägga om informanterna i studien tenderar att dras till andliga element som återfinns inom bland annat new age.
Liselott Frisk skriver i Nationalencyklopedin att new age:
Ofta fokuseras på helande i vid bemärkelse, innefattande metoder längs ett spektrum från en betoning på helande av fysiska sjukdomar, över stresshantering och självkännedom till personlighetsutveckling och, i förlängningen, ev. andlig utveckling. Strömningarna präglas huvudsakligen av en stark individualism, ett gudomliggörande av självet, […]. Under 1990- talet har företeelser som kanalisering, meditation, tro på kristallers kraft, affirmationer, tarotkort, reinkarnation och karma samt olika former av alternativa terapier (t.ex. akupunktur, massage, reiki, frigörande andning) präglat new age-strömningarna.100
Liselotte Frisk som forskat om bland annat new age menar i Nyreligiositet i Sverige att new age är ett samlingsnamn för alternativa religiösa oorganiserade strömningar och företeelser.101 Beträffande organisationer inom new age är de betydligt få och det resulterar också i att det är låga krav på engagemang i dessa sammanhang menar Frisk.102 Bromander menar att nyandlighet är oorganiserad och något man kan ha ett otroget förhållande till.103 Det man anser vara till nytta kan man för stunden ta till sig och lämna åt sidan om det inte längre passar mitt liv. Olav Hammer skriver i På spaningen efter helheten att new age kan betraktas som en folktro med ställningstaganden som inte förs fram i etablerade religioner som finns i organiserad form och att new age i många delar är ”präglad av det moderna samhällets värderingar”104
Hammer menar att man ändå kan se gemensamma drag inom new age vilket bland annat kan vara att uppleva gudsbilden såsom immanent, som finns i det skapade i motsats till kristendomens gudsbild som är transcendent, där gud är upphöjd.105 Även Bromander pekar på att den transcendenta gudsbilden är dualistisk och den immanenta gudsbilden inte egentligen behöver omfatta en upphöjd Gud utan kraften kan finnas inneboende i oss.106 Det finns ett helhetstänkande inom new age där man genom sitt medvetande skapar de yttre omständigheterna.107 Han skriver att man inom new age anser att människan har en unik plats att fylla i helhetstänkande och att ”man kan lära sig om sin egen plats i livet” som kan uppnås genom meditation, tarotkort och horoskop108. New age hänvisar också till andra icke-kristna
98 Furseth/Repstad 2005, s. 166.
99 Furseth/Repstad, 2005, s. 166.
100 Liselott Frisk, Nationalencyklopedin (2009-04-27) http://www.ne.se/lang/new-age.
101 Frisk 1998, s. 163.
102 Frisk 1998, s. 163.
103 Bromander 2005, s. 103.
104 Olav Hammer, På Spaning efter helheten, New Age en ny folktro? (Stockholm: Wahlström & Widstrand, 2004) s. 26.
105 Hammer 2004, s. 22.
106 Bromander 2005, s. 97.
107 Hammer 2004, s. 22, 138f.
108 Hammer 2004, s. 22f.
religioner där man hävdar att det finns en ”uråldrig visdom” som man kan lära sig något av idag.109 Frisk skriver att new age också gränsar olika områden såsom religion, psykologi, medicin och vetenskap och hävdar att man inom denna sfär kan inrymma alternativa behandlingsformer såsom zonterapi och chakramassage.110 Vidare pekar hon på att det finns ”en ideologisk röd tråd” med ”betoning på personlig utveckling och självförverkligande”.111 Individualismen är ett annat särdrag som återfinns inom new age, som uppmuntrar de egna valen för att lära känna sig själv och själv bestämma vilka delar som man väljer att tro på.112 Hammer betonar också det individualistiska som gör new age speciellt där varje individ kan, men inte behöver, bejaka allt det som erbjuds. 113 Det gör att det heller inte finns tydliga rätt och fel inom new age.114 Frisk pekar även på att new age förefaller vara ”människocentrerad snarare än gudscentrerad” och menar att benämningen ”Gud” sällan framkommer i new age- sammanhang.115 Detta pekar även Hammer på som säger att ”det gudomliga är ytterst diffust”
men att det finns många metaforer för det gudomliga såsom en kraft, alltings grund, kärlek, livskraft, kosmos etcetera.116
De alternativa behandlingsmetoderna har ofta kämpat mot de accepterade biomedicinska formerna. Hammer tror att en anledning till detta kan vara att det finns en speciell teoretisk syn som medföljer olika behandlingsformer såsom akupunktur och qigong.117 Han pekar på att dessa behandlingsmetoder är grundade i en speciell syn på kosmos och människans förhållande till detta. Detta är också grunden till varför vissa visat sig skeptiska mot den typen av behandlingar.
När man använder akupunktur i sjukvården frikopplas ofta de religiösa och filosofiska grunderna som ofta finns i de kinesiska lärorna. Helheten är ett viktigt begrepp i de kinesiska lärorna, där begrepp som yin och yang, samt de fem abstrakta elementen: trä, eld, jord, metall och vatten, ingår.118 Det finns ett antal olika behandlingar inom alternativmedicinen men det finns också några gemensamma drag enligt Hammer.119 Han menar att helhetstanken, holismen, där kropp och själ hör ihop är en av dessa föreställningar.120 Det kan betyda att någon kroppsdel
”återspeglar” hela kroppen såsom fötterna i zonterapi eller öronen i akupunktur enligt Hammer.
Ett annat gemensamt drag är så kallat rituellt helande där man genom beröring, tryck eller genom att lägga något på en kroppsdel utför behandlingen. Alla former av alternativa behandlingar går ut på att rätta till en obalans som existerar menar Hammer.121
Det kristna motståndet som finns mot new age utgår ofta från konservativa och fundamentalistiska kristna enligt Hammer.122 Han hävdar att fördömandet ofta handlar om att new age jämställs med ockultism och därmed svart magi och djävulsdyrkan.123 Hammer menar vidare att en sådan kritik bygger på att den kristna läran inte ses som en av flera religioner utan som en absolut sanning. Det finns dock även en liberalare syn inom delar av kristenheten där man menar att new age sympatisörer är andligt sökande människor och att det i detta föreligger en positiv kraft.124
109 Hammer 2004, s. 22f.
110 Frisk 1998, s. 163.
111 Frisk 1998, s. 164.
112 Frisk 1998, s. 165.
113 Hammer 2004, s. 23f.
114 Hammer 2004, s. 24.
115 Frisk 1998, s. 168.
116 Hammer 2004, s. 137.
117 Hammer 2004, s. 190.
118 Hammer 2004, s. 190.
119 Hammer 2004, s. 205.
120 Hammer 2004, s. 205.
121 Hammer 2004, s. 206.
122 Hammer 2004, s. 300.
123 Hammer 2004, s. 300.
124 Hammer 2004, s. 301.
3. Studien om församlingsmedlemmars tro
De kvalitativa intervjuerna som är gjorda kommer här nedan enbart att redovisas på ett deskriptivt plan. Det innebär att inga egna tolkningar eller kommentarer tillförs i detta kapitel.
Intervjumaterialet har för att bli läsvänligt bearbetats och delats in i olika områden, vilket bidrar till en tydligare struktur. Jag använder fingerade namn för att göra intervjuerna anonyma samt göra studien mer lättläst. I studien kallas de för Anna, Maria, Per och Johanna. Nedan kommer jag att växla mellan de olika informanternas berättelser och använder mig då av namnen enligt ovan.
3.1 Tron - Ett gemensamt mönster eller en individuell tolkning
Per är uppvuxen med kristna föräldrar och menar att han delvis varit styrd över föräldrarnas val.
Under högstadieperioden var det ingen självklarhet för honom att vara kristen och att han kände sig styrd över föräldrarnas val. Det ledde fram till att han ägnade många kvällar och timmar åt att fundera över meningen med livet. När han började gymnasiet startade församlingen upp sin ungdomsverksamhet och under denna period kom också beslutet att vara kristen. Per menar att en viktig del i tron är att det finns en trygghet och att man bara får vara den man är utan en massa krav. Tron för honom är enkel: ”det handlar om att bjuda in Gud i sitt liv och ha en tro på hans existens”. Han poängterade att han genom åren tänkt mycket på andra religioner och utifrån det är han heller inte helt säker på att Gud inte existerar även inom andra religiösa sammanhang.
Per säger att han inte har så många ”kristna” rutiner i sitt vardagsliv utan det kan mest handla om att han avslutar dagen med bön och menar att ”i övrigt är jag inte så duktig på det där”. Per menar att han sällan läser bibeln när han är hemma: ”Guds ord får jag när jag går på gudstjänst”.
Med bön förklarar Per att han mer pratar med Gud som vi gör med andra människor och att hans tro innebär trygghet för honom. På frågan om han anser sig vara ”kristen på sitt eget sätt” svarar Per att den individuella tron är det viktigaste även om den frångår församlingens ställningstagande. Han menar vidare att det inte är möjligt att följa församlingens tro till punkt och pricka. Han tar upp ett exempel som visar att församlingens missionsvision egentligen inte alls är hans personliga vision med sitt liv. Han menar att det viktigaste är att må bra med hela sitt jag:
Jag tar bara till mig de saker som känns bra för mig personligen. Du måste trivas med det du gör. Utifrån det synsättet skulle man ju kunna se mig som kristen på mitt eget sätt.
Samtidigt menar Per att inget får ta bort fokus från det kristna livet: ”Jag tycker nog att det är okej att blanda olika religiösa traditioner bara inte fokus från det kristna livet tas bort”. Han menar också att det är viktigt att stödja församlingens tro, mål och vision ”så långt det är möjligt”. Yoga är endast något han prövat på i skolan och tycker inte att det kändes intressant för hans del. Beträffande meditation är han osäker om innebörden i ordet och undrar om det handlar om bön. Annars är det inget han närmat sig. Andra alternativa nyandliga element verkar han inte ha utövat eller prövat på.
Johanna är uppvuxen med en kristen mamma så hon har också fötts in i den kristna församlingen i likhet med Per. Men hon hävdar ändå att hon varit på väg åt olika håll flera gånger men alltid återvänt då tryggheten i församlingen varit en viktig del i hennes liv. Hon menar att hon känner att Gud finns och att hon blir lugn av att tala med Gud. Även om hon är fostrad av en kristen mamma så känner hon att det är hennes eget beslut att vara kristen. Johanna menar att hon läser bibeln ofta och även undervisningsböcker för att ta reda på mera om sin tro. Hon börjar varje dag med att läsa en bok som kommer från Kenneth och Gloria Copeland (trosrörelsen i USA) som är
en-dag-för-dag-bok med bibelverser. ”Sen ber jag alltid på morgonen och lägger dagen i guds händer”, menar Johanna. Avslutningsvis läser hon alltid Joakim Lundqvists bok Take off (Livets ord) på kvällen innan hon ska sova. På frågan om hon kan uppfatta sig som ”kristen på sitt eget sätt” menar Johanna att hon nog i möjligaste mån har samma tro som församlingen har.
Församlingens tro innebär inte någon krock utan snarare ett mönster för hennes personliga tro, menar Johanna:
Har man valt att leva i församlingen tror jag att man stödjer det livet. Men man har ju alltid en individuell tro även om alla i församlingen tror på Jesus å så … jag kan i alla fall inte se att jag tar avstånd från något som min församling tror på. Och min tro är ganska starkt förankrad i församlingen så det kanske är helt naturligt att det är så.
När vi pratar om det är acceptabelt att blanda den kristna tron med andra trosinriktningar eller nyandliga element är Johanna tydlig med att allt som inte har med ”andevärlden” att göra är acceptabelt. Hon säger att: ”zonterapi tror jag på … för det har inte med en speciell tro att göra”.125 Det som enbart är en fysisk medicinsk behandling är helt okej för Johanna. Johanna har vid något tillfälle prövat yoga i skolan men känner sig inte attraherad av den träningsformen och ”meditation är heller inte aktuell för det verkar bara konstigt”, enligt Johanna.
Anna som varit kristen sedan tonåren växte upp med en troende mamma som var verksam inom Svenska kyrkan. Pappan var dock inte bekännande kristen. I 10-årsåldern fick hon kontakt med en kompis som tillhörde Maranatarörelsen och hade på så sätt även tagit del av sådana mötestillfällen. Men på frågan om hur hon kommit till tro säger hon själv att det är en barnatro som vuxit fram och ”det är heller inget jag övervägt att lämna i vuxen ålder”. Anna menar att hennes kristna liv innebär att hon ber varje dag men mest i form av tankar. ”Jag håller nog min tro för mig själv”, menar hon. Hon menar att hon inte berättar om sin tro för alla hon träffar.
Anna menar att det viktigaste i hennes tro är att känna trygghet och ha ett sammanhang samt att ha ett mål och mening med sitt liv. Hon understryker att de sakerna helt och hållet har med hennes personliga tro att göra och är inte på något sätt knutet till församlingen. Anna menar att hon nog är ”kristen på sitt eget sätt”:
Det hjälper inte om jag försöker följa de stadgar eller ”regler” som församlingen har men som jag inte kan ge fullt stöd åt. För om inte jag är övertygad om en viss sak så finns det inget värde i det. För Gud ser ju till mitt hjärta.
Samtidigt understryker hon att hennes församling är mångfacetterad där många inriktningar och personligheter får rum. Maria menar att meditation inte skulle kännas fel även om hon inte själv utövar det. Den enda alternativa träningsform hon deltagit i har varit yoga men då bad hon istället för att tänka på ett mantra. Alternativa behandlingsformer i den medicinska formen såsom akupunktur har hon använt sig av men hon menar att det inte har med en andlig dimension att göra.126 När vi samtalar vidare menar hon ändå att det inte kan vara fel att söka Gud genom andra religiösa element även om det inte är aktuellt för hennes egen del. Om människor hittar fram till Gud oavsett sammanhang kan det väl inte vara fel menar Anna.
Maria är den enda av informanterna som inte vuxit upp med någon mamma eller pappa som varit troende. Hon hade däremot en farmor som var troende och hennes mamma läste alltid Barnen bibel för henne varje kväll. Även hon menar att det nog funnit en barnatro som vuxit fram. Hon kom dock helt bort från Gud under de tidiga tonåren. Hon berättar att hon upplevde ögonblicket för sin frälsning som ”något jag inte känt tidigare”. Ett ljus kom över henne och allt kändes så lätt, förklarar hon. Hon hävdar att hennes upplevelse av Gud närmast kan likna en mystik händelse. I denna stund i livet började hon så smått söka Gud och läsa bibeln i sin ensamhet.
125 Se Hammer 2004, s. 204-205.
126 Se Hammer 2004, s. 190.
Idag finns både bönen och bibelläsning som en naturlig del i Marias liv. Det kanske inte sker varje dag men regelbundet varje vecka. Det viktigaste i hennes tro är relationen med andra människor även om fundamentet är hennes tro på Gud. ”Det är på både gott och ont”, menar hon,
”eftersom jag ibland nästintill kan vända ut och in på mig själv för att hjälpa andra människor”.
Hon menar att varje individs tro är individuell och att ingen tror på exakt samma sätt inom en församling och utifrån det kan man väl hävda att ”jag är kristen på mitt eget sätt”. Hon menar också att det är viktigt att tydliggöra att det också skiljer sig från församling till församling vad som gäller medlemskapet. Där vissa har tydligare ramar att ”så här ska vi tro” och ”så här ska vi tycka”. ”Det skulle inte fungera för mig”, säger Maria. Hon menar att en församling på 150- 200 medlemmar aldrig har samma tro. Hon fortsätter att förklara vad hon menar:
Det finns ändå en gemensam troskärna där vi tror på treenigheten, och även i saker vi gör. Vi ber, träffas i cellgrupperna och har gemenskap på olika sätt. Men sedan är tron också individuell och det finns många synsätt på saker. Tron är ju en övertygelse och om övertygelsen inte finns i de saker jag uträttar så är det ju ingen tro. Tron har man ju i sitt hjärta.
Men om jag väl bestämt mig för att ansluta mig till en församling måste jag på något sätt ha övervägt om de sakerna församlingen står för känns viktiga för mig och mitt liv. Annars väljer jag nog troligtvis en annan församling. Och då är min inställning att ”det här ställer jag upp på”. Sedan finns det alltid en massa smådetaljer däremellan som inte har betydelse för min tro men som man har olika åsikter om.
På frågan om det är okej att utföra eller tro på andra religiösa traditioner i sitt kristna liv svarar Maria att så länge det har med en personlig övertygelse att göra så är det okej att utföra eller praktisera utanför kyrkan. ”I kyrkan hör det väl ändå inte hemma”, tror Maria. Maria har varit på qigong och det stred mot hennes personliga tro. Hon menar att qigong handlar om att genom rörelser samla in energi mot centrum och ”där har jag ju Jesus så det kändes inte bra för min del att utföra det”. När jag frågar om hon tror att man släpper in onda makter genom alternativa tränings- eller avslappnings- övningar menar hon att det enda hon prövat är qigong och att det inte kändes bra.
3.2 Synen på Gud, frälsning och synd
”Frälsning, kristen, ofrälst är luddiga begrepp. Det handlar om att bjuda in Gud i sitt liv och sedan tro på hans existens så finns Gud ju där”, menar Per. Pers bild av Gud är att han är som en pappa. ”Gud är så mycket större än vad vi kan förstå”, tror Per. Han menar att Gud verkar mer utanför kyrkan än innanför men att vi människor begränsar Gud till kyrkan många gånger. När jag ställde frågan om han ansåg att hans tro är den enda rätta så svarade han följande:
Jag är inte säker på att min tro är den enda rätta. Det kan tänka sig att man hittar Gud i fler olika religioner och sammanhang. Min inställning till religion är att om man trivs skall man stanna kvar där. Det handlar ju om att hela jag skall må bra och om man når detta genom att blanda in olika trosinriktningar så anser jag att det är okej från min sida.
Samtidigt menar Per att inget får ta bort fokus från det kristna livet: ”Jag tycker nog att det är okej att blanda olika religiösa traditioner bara inte fokus från det kristna livet tas bort”. Vi kommer in på frågan om vad som är rätt eller fel beträffande olika områden. ”Det skulle personligen kännas fel att bo sambo, samtidigt tycker jag det är väldigt individuellt och är svårt att ha en uppfattning om”, enligt Per. Han menar vidare att han inte skulle vilja säga att det är
”fel” men som han ser på det nu känns det inte rätt för honom. Likadant förhåller han sig till sex före äktenskapet. Han hävdar å ena sidan att det inte känns rätt men samtidigt är införstådd med att det är lätt hänt om man är kär och känslorna flyger iväg. Han vill inte fördöma det men ändå inte föredra det. När det gäller alkoholförtäring anser han att det är acceptabelt om man gör det
