Nr. 701 En ansats för stadsmiljön ARBETSRAPPORTER

ARBETSRAPPORTER

Kulturgeografiska institutionen

Nr. 701

___________________________________________________________________________

En ansats för stadsmiljön

Ekosystemansatsen som vägledare för

Uppsala kommuns ekologiskt hållbara stadsutveckling

Sara Rydeman

Uppsala, september 2009 ISSN 0283-622X

SAMMANFATTNING

Datum: 2009-06-02

Nivå: C-uppsats i Kulturgeografi vid Uppsala universitet Författare: Sara Rydeman

Handledare: Hans Aldskogius

Titel: En ansats för stadsmiljön – Ekosystemansatsen som vägledare för Uppsala kommuns ekologiskt hållbara stadsutveckling

Problem: Samhällets välfärd baserar sig i grunden på jordens naturliga resurser, och i takt med välfärdsutvecklingen har ekosystemen utarmats. I en global kartläggning av jordens ekologiska hälsotillstånd visar att 60 % av ekosystemen idag är hotade. Det kräver att samhället anpassar sig efter de ekologiska förutsättningarna för att kunna uppnå en hållbar utveckling. Nu arbetar Uppsala kommun med att ta fram en ny översiktsplan med riktlinjer för stadens mark och bebyggelseutveckling för åren 2010-2030 med utblick mot 2050, vilken dels innehåller stora ekologiska utmaningar. Miljöarbetet i Uppsala kommun utgår i stor mån från de 16 nationella miljökvlitetsmålen, varav ett rikt växt- och djurliv, är fundamental för att uppnå en ekologiskt hållbar utveckling. Tillståndet för att uppfylla målen bedöms dessvärre som osannolikt, och kraftigare åtgärder med tydligare strategier efterlyses. Ekosystemansatsen är internationellt erkänd för att framgångsrikt vägleda organisationers miljöarbete. Frågan är hur dess principer kan tillämpas i kommunens arbete för att öka möjligheten för att uppnå de angivna ekologiska målsättningarna för en hållbar stadsutveckling.

Syfte: Uppsatsens syften är:

(1) att undersöka hur Uppsala kommun arbetar med det lokala miljökvalitetsmålet ett rik växt och djurliv, och hur det bearbetas i sammanhang med den kommande översiktsplanen. Utifrån detta (2) redogöra för rekommenderade metoder och verktyg utifrån ekosystemansatsen och aktuell miljö- och samhällsforskning med hållbarhetsperspektiv i relation till Uppsala kommun.

Metod: Metoden är utformad som en utvärderingsstudie av de ekologiska målsättningarna för en hållbar utveckling, däribland det lokala miljökvalitetsmålet ett rikt växt- och djurliv. Den utgör också en kunskapsöversikt av ekosystemansatsen och dess rekommenderade verktyg och strategier. Mot denna bakgrund beskriver Uppsala kommuns Kommunledningskontor och Fritids- och naturvårdskontor sin syn i frågorna genom semistrukturerade intervjuer.

Resultat: Uppsala kommuns angivna mål och visioner visar på medvetenhet om behovet av ekologisk anpassning, vilket innebär stora utmaningar. Det finns administrativa och strukturella hinder för att uppnå de ekologiska målsättningarna, vilket framkommer av tillståndet för miljökvalitetsmålet ett rikt växt- och djurliv. Uppsala kommun visade sig inte vara bekant med ekosystemansatsen, men har goda möjligheter att anamma dess principer vilket kan stärka miljöfrågornas ställning i förhållande till ekonomiska intressen, och förbättra möjligheten att uppnå kommunens angivna målsättningar för en hållbar utveckling.

3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROBLEMBAKGRUND

1. INLEDNING 4

1.1 Problembakgrund 4

1.2 Syfte och frågeställningar 5

1.3 Avgränsningar 6

1.4 Metod och material 6

1.5 Disposition 7

2. ÄMNESRELATERAD BAKGRUND 8

2.1 En långsiktig hållbar utveckling 8

2.2 Betydelsen av biologisk mångfald och dess resiliens 8

2.3 Vad är ekosystemtjänster? 10

2.4 Grönstrukturers funktioner för en god stadsmiljö 10

3. EKOLOGISKA MÅLSÄTTNINGAR FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING 11

3.1 Uppsala kommuns arbete för ett rikt växt och djurliv 11

3.2 Hur går det med målen? 12

3.3 Identifierade hinder i arbetet med de nationella miljökvalitetsmålen 13

4. UPPSALA KOMMUNS PLANER INFÖR FRAMTIDEN 14

4.1 Målsättningar för Uppsalas ekologiska hållbarhet 14

4.2 Tre strategiska utmaningar för den nya översiktsplanen 15

5. EKOSYSTEMANSATSEN – VIKTIG VÄGLEDARE I MILJÖFRÅGOR 16

5.1 Utgångspunkter för att framgångsrikt tillämpa ekosystemansatsen 16

5.2 Redogörelse för ansatsens principer 18

6. UPPSALA KOMMUNS SYNSÄTT I MILJÖFRÅGAN 22

6.1 Hur bemöts ekosystemansatsen av Uppsala kommun? 22

6.2 Vad sägs om kommunens arbete i ett rikt växt- och djurliv? 23

6.3 Hur behandlas ett miljömålen i samband med arbetet inför översiktsplanen 2010-2030? 24 7. SAMMANFATTANDE ANALYS 24

8. KÄLLFÖRTECKNING 27

4

1. INLEDNING

Hur planerar man för en hållbar stadsutveckling? Just nu arbetar Uppsala kommun med en ny översiktsplan för mark- och bebyggelseutveckling gällande perioden 2010-2030 med utblick mot 2050. Uppsala kommun anger en riktning med målet mot en långsiktigt hållbar utveckling, vilket innebär stora utmaningar, inte minst för att anpassa staden efter de ekologiska förutsättningarna och de pågående klimatförändringarna.¹ Uppsatsens ämne har föreslagits av Uppsala kommuns kommunledningskontor som visar intresse för ekosystemtjänster, i syfte att värna om och nyttja den natur som finns i Uppsala tätort. Jag antog ämnesförslaget med intresse då jag studerar tvärvetenskapliga frågor om hållbar utveckling vid Centrum för miljö- och utvecklingsstudier, samt stadsplanering och samhälleliga processer i tid och rum inom kulturgeografi vid Uppsala universitet.

Tack till Lena Forsell och Marcus Hedblom på Uppsala kommun för goda samtal och vägledning genom uppsatsen!

1.1 Problembakgrund

I takt med en ökad välfärdsutveckling har naturens resurser utarmats. IPCC:s (Intergovernmental Panel on Climate Change) rapport ”Millennium Ecosystem Assessment” visar ett hälsotillstånd för jordens ekosystem där cirka 60 % av de undersökta ekosystemtjänsterna antingen har kollapsat, håller på att förstöras eller utnyttjas på ett ohållbart sätt. FN:s generalsekreterare Kofi Annan menar att enbart genom kunskap om miljön, dess funktion och tillstånd, kan vi fatta de nödvändiga beslut som måste tas för en hållbar framtid.² Ett steg i arbetet att bemöta den ekologiska krisen gjordes 1992 i Rio de Janeiro där 188 länder, däribland Sverige, enades om Konventionen om Biologisk Mångfald (CBD). Konventionen uttrycker tre huvudsakliga mål: Att bevara biologisk mångfald, att nyttja mångfalden på ett hållbart sätt samt att rättvis fördela den nytta som erhålls av de genetiska resurserna. Utifrån dessa målsättningar antog Sveriges riksdag ett 16:e miljökvalitetsmål, ett rikt växt- och djurliv. Målet är av övergripande karaktär och är avgörande för en hållbar samhällsutveckling. Som riktlinjer för att uppfylla målen framlades några år senare en strategisk handlingsplan: ekosystemansatsen (EA).³ Ekosystemansatsen har däremot inte tillämpats i den utsträckning som önskats, men börjar nu uppmärksammas allt mer i Sverige.⁴

Uppsala kommuns målsättning om en långsiktigt hållbar utveckling kräver en ökad anpassning till de ekologiska förutsättningarna, därmed är det lokala miljömålet ett rikt växt- och djurliv ett viktigt verktyg i miljöarbetet. Dessvärre bedöms målsättningarna som osannolika att uppnå inom utsatt tid.⁵ Trots ett ökat intresse och kraftigare åtgärder bedöms dessa inte vara tillräckliga för att hejda förlusten av biologisk mångfald.⁶ Marken i staden är värdefull och ska tillgodose mångas

1 Uppsala kommun (2008) Inför ÖP-2010- Aktualitetsförklaring av Uppsalas översiktsplan s.5

2Albaeco (040409): http://albaeco.com /pressmeddelande/ma.htm

3 Biodiverse(070409) http://www.biodiv.se/specialisten/uppsats_ea.pdf

4Miljödepartementet(040409):http://www.sou.gov.se/mvb/pdf/Svenska%20Resilience.pdf  

5http://www.uppsala.se/Upload/Dokumentarkiv/Externt/Dokument/Om_kommunen/agenda.pdfs.10

6 Naturvårdsverket Ett rikt växt- och djurliv- Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet s.8

5

intressen, vilket kan leda till konflikter mellan gröna och stadsmässiga värden. Uppsala kommun efterlyser därför ett utvecklat förhållningssätt till grönområden och dess funktion i stadens ekologi. Det är därmed högst relevant att finna metoder och verktyg för att hantera naturen i planeringssammanhang, som med kommunala översiktsplaner.⁷ Problemet är på många sätt en organisatorisk fråga, då kommunens kunskapssammansättning och administrativa hinder påverkar de besluts som fattas. Trots den teoretiska visionen om samspelet mellan den ekonomiska, sociala och ekologiska dimensionen för en långsiktigt hållbar utveckling, så finns det i praktiken en hierarkisk maktkamp mellan dessa där den ekonomiska ofta får större gehör i beslutsprocesser. Frågan är hur kommunen som organisation kan verka för att stärka det ekologiska tillståndet, som är en grundpelare för att uppnå visionerna kommunen angivit för en hållbar utveckling.

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med uppsatsen är (1) att undersöka hur Uppsala kommun arbetar med det lokala miljökvalitetsmålet ett rikt växt- och djurliv, och hur det bearbetas i sammanhang med den kommande översiktsplanen. Utifrån detta (2) redogöra för rekommenderade metoder och verktyg utifrån ekosystemansatsen och aktuell miljö- och samhällsforskning med hållbarhetsperspektiv.

Intentionen är att lyfta fram kunskap om ekologiska värden och dess koppling till sociala och ekonomiska målsättningar för en hållbar utveckling. Dels för att minska risken för intressekonflikter i samband med stadsplanering, och dels för att förstärka möjligheterna att uppnå målet om en ekologisk hållbarhet i Uppsala. Syftet preciseras i två huvudfrågor med underliggande frågeställningar:

Vilka ekologiska mål och utmaningar har Uppsala kommun antagit, och hur framkommer de i den kommande översiktsplanen?

- Vad har biologisk mångfald och ekosystemtjänster för betydelse för stadsmiljön?

- Vad är tillståndet för Uppsala kommun målsättningarna för ett rikt växt- och djurliv?

- Vilka hinder har identifieras för att uppnå målet?

- Vilka ekologiska målsättningar och visioner anges inför den nya översiktsplanen 2010- 2030?

Hur kan ekosystemansatsen tillämpas för att öka Uppsala kommuns förutsättningar att uppnå ekologiska målsättningar för en hållbar utveckling?

- Vad innebär ekosystemsatsen, och hur kan dess principer tillämpas?

- Hur bemöts ekosystemansaten på Uppsala kommun?

7 Sennerby Forsse L (2004) Kunskapssammansättning – Långsiktigt hållbar stadsutveckling, Formas, projektnummer:151-2004-2254, s. 27

6

1.3 Avgränsningar

Studien behandlar Uppsala kommuns, och de organisatoriska förhållandena för en hållbar utveckling. Begreppet hållbar utveckling är mycket omfattande, varav fokus ligger på Uppsala kommuns angivna målsättningar för en ekologisk hållbar utveckling. Miljömålet ett rikt växt- och djurliv är centralt för varför man bör bevara grönområden, samt ger en bild av tillståndet för kommunens miljöarbete. Miljökvalitetsmålet behandlar hela Uppsala län, där en stor del utgörs av landsbygd och åkermark. Eftersom uppsatsen berör stadsutveckling fokuseras arbetet på vad som är relevant för Uppsala tätort, därmed parker, grönområden och närliggande skog.

Ekosystemansatsen fokuserar på metoder och strukturer för hur kommunen om som förvaltningsorganisation bör ta hänsyn till för att fatta besluts om leder till en hållbar utveckling.

Uppsatsen går igenom samtliga av ekosystemansatsens principer, där vissa relevanta metoder utvecklas. Principerna är av generell karaktär, vilket gör dem väsentliga för kommunen som helhet. Det kvalitativa intervjumaterialet kommer från kommunledningskontoret och fritid- och naturvårdskontoret. Tidsmässigt behandlar uppsatsen dagsläget, med rekommendationer för framtiden.

1.4 Metod och material Faktainhämtning

Denna uppsats är skriven under tio veckor på vårterminen 2009, vilket sätter ramar för att angripa ämnet. Forskningsaktiviteten för en hållbar stadsutveckling är stor, och problematiken komplex.

Vetenskapligt material är hämtat via Internet från: Centrum för biologisk mångfald (CBM), Naturvårdsverket, Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald, SLU, Sveriges regering, Ecosystem Millennium Assessement samt material från Formas (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande). En stor del av forskningsmaterialet och de politiska målsättningarna utgår dock från nationellt eller internationellt perspektiv, men motivet har varit att hantera det som är väsentligt för Uppsala kommun.

Uppsatsen utgår från det material som kontaktpersonerna på Uppsala kommun delgivit, bland annat: Uppsala kommuns hållbarhetsbokslut för år 2007 och år 2008, där kommunens prioriterade mål anges för en hållbar stadsutveckling. Samt en aktualitetsförklaring av Uppsala kommuns översiktsplan 2010-2030. Den ger en bild av kommunens visioner och planbeskrivningar för stadens framtida utveckling. Underlaget för miljökvalitetsmålet ett rikt växt- och djurliv att hämtat från Uppsala kommuns naturvårdsprogram och Länsstyrelsen i Uppsala. Ett generellt problem med måldokument och policys är att de ger en bild av vad som eftersträvas, och inte lika tydligt om nuläget. På grund av miljömålets vaga målformuleringar är det svårt att bedöma hur väl det överensstämmer med verkligheten, och hur det konkret hanteras i kommunens verksamhet. Bedömningar av miljökvalitetsmålet ett rikt växt- och djurliv är gjorda av Naturvårdsverket och regeringen på nationell nivå, men kan ändå ha relevans för Uppsala kommun.

7

Informationshantering

Ämnet valdes i dialog med Uppsala kommun, och motivet är att göra uppsatsen användbar för kommunen. Uppsatsen har inslag av flera metoder baserat på både kvalitativt och kvantitativt material. Upplägget kan beskrivas som en kunskapsöversikt i kombination av en utvärderingsstudie.⁸ Genom utvärderingsstudien undersöks tillståndet för Uppsala kommuns ekologiska målsättningar, och kunskapsöversikten redogör för ekosystemansatsen och hur den kan genomföras. Angående ekosystemansatsen har varje princip beskrivits, då den bör antas som en helhet. Principer anger metoder och verktyg som lett till vidare informationsinhämtning om hur ansatsen har tillämpats forskning kring de angivna metoderna. För att ge en grundläggande förståelse för ämnet inleds uppsatsen med ett definitionskapitel som redogör för relevanta begrepp, såsom hållbar utveckling, resiliens och ekosystemtjänster.

Intervjuer

Intresset för uppsatsämnet om det kommunala arbetet för en hållbar utveckling väcktes i och med ett studiebesök hos välfärdsstrategen vid Uppsala kommun. Därefter inleddes kontakten med miljöstrategen Lena Forsell, och ämnet uppsatsen utformades efter den information som inhämtades. Det visade sig att kommunen inte var bekant med ekosystemansatsen, vilket motiverar den kunskapsöversikt som uppsatsen utgör. För att få insikt i det Uppsala kommuns arbete med ett rikt växt- och djur liv och en nya översiktsplanen samt kommunens bemötande av ekosystemansatsen, har intervjuer utförts med Lena Forsell, miljöstrateg på kommunledningskontoret, och Marcus Hedblom på fritids- och naturvårdskontoret. Intervjuerna har varit semistrukturerade, vilket kan liknas vid öppna samtal kring ett specifikt tema. På så sätt ges utrymme att utforma svaren på ett sätt, utan begränsade styrning, för att ge insikt i den personens synsätt i frågan.⁹ Intervju har även skett via mail, då beträffande mer specifika frågor om miljömålsarbetet och personens egen uppfattning i frågan. Då flera av frågorna kretsat kring personernas egen uppfattning bedöms svaren efter dess subjektiva karaktär.

1.5 Disposition

Inledningsvis (kapitel 2) behandlas ämnesrelaterade begrepps, vilka utgör uppsatsens teoretiska ramverk. Därefter (kapitel 3) beskrivs tillståndet för Uppsala kommuns målsättningar för ett rikt växt- och djurliv, vilket följs av (kapitel 4) de utmaningar som kommunen antagit för en hållbar utveckling. Efter det (kapitel 5) redogörs ekosystemansatsen principer och rekommenderade verktyg och metoder. Mot denna bakgrund (kapitel 6) skildras intervjusvaren i frågan, som avslutningsvis (kapitel 7) behandlas i en sammanfattande analys.

8 Bryman. A (2002) Samhällsvetenskapliga metoder, Liber AB, Malmö, s. 56

9 Bryman. A (2002) Samhällsvetenskapliga metoder, Liber AB, Malmö, s. 301

8

2.0 ÄMNESRELATERAD BAKGRUND

Härmed följer en rad begreppsdefinitioner i syfte att ge en bakgrundsförståelse i ämnet. Kapitlet motiveras med behovet av en ökad kunskap för biologiska processer och dess betydelse för stadsmiljön, såväl ekologiskt som socialt och ekonomiskt. Materialet har relevans för Uppsala kommuns hantering av grönstrukturen i staden samt för ekosystemansatsens principer.

2.1 En långsiktig hållbar utveckling

Hållbar utveckling är ett välanvänt begrepp som kan tolkas och användas på olika sätt. Det är viktigt att diskutera och enas om en definition om målet för att veta vad som eftersträvas. Utmaningen är att finna en balans mellan dimensionerna inom de ekologiska ramarna. Här finns en konflikt mellan vad som är nödvändigt och vad som människan är villig till att eftersträva.¹⁰ Som begrepp etablerades hållbar utveckling 1987 genom Bruntlandsrapporten, Vår gemensamma framtid, framtagen av världskommissionen (FN) för miljö och utveckling. I den definieras begreppet ”En hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.”(FN:s Brundtlandkommission 1987) ¹¹

Som figuren visar utgör den ekologiska dimen-sionen förutsättningarna

för sociala och ekonomiska dimensionen, vilket innebär att bevarandet av biologisk mångfald är en grundpelare även för att uppnå en social och ekonomisk hållbar utveckling.¹² Uppsala kommun har antagit Bruntlandsdefinitionen, och anger viktiga utmaningar för Uppsala kommun inom var dimension. Kortfattat innebär den ekonomiska dimensionen en ökad tillväxt när den inte försämrar miljön eller det sociala kapitalet. Den sociala dimensionen innebär individens möjlighet till inflytande, jämlikhet och delaktighet i ett tryggt samhälle. Den ekologiska dimensionen innebär att hushålla med naturresurser och ekosystemens produktionsförmåga, och att värna om den givna naturen. Individens delaktighet och ansvar är nödvändig för att en hållbar utveckling ska kunna uppnås. För kommunen innebär det ett sektorsövergripande arbete i samverkan på olika nivåer, med ett medvetet ledarskap i riktning mot en långsiktig hållbarhet.¹³ 2.2 Betydelsen av biologisk mångfald och dess resiliens

Varje art en produkt av sin egen historia, där sammansättningen av arter och det lokala

naturtillståndet påverkar evolutionen. För att en art ska fortleva krävs tillräcklig individrikedom och nivå av resiliens. Därmed kan arten bibehålla sin förmåga att anpassas till en föränderlig miljö med lokala artsammansättningar.¹⁴ Biologisk mångfald kan studeras på tre nivåer, gen-, art-

10 Sennerby Forsse L (2004) Kunskapssammansättning – Långsiktigt hållbar stadsutveckling, Formas, projektnummer:151-2004-2254, s.9

11 Uppsala kommun (2007) Hållbarhetsbokslut, Kommunledningskontoret, s..5

12 Björklund J (2008) Mångfald som försäkring, Biodiverse nr.4/08

13 Uppsala kommun (2007) Hållbarhetsbokslut, Kommunledningskontoret, s.5

14 Björklund J (2008) Mångfald som försäkring, Biodiverse Nr 4

Figur 1: Illustration av begreppet Hållbar utveckling.

Källa:Eskilstuna kommun¹

9

och ekosystemsnivå. På gennivå studeras artens känslighet för förändringar, vilket är väsentlig i ett långsiktigt perspektiv och fördelningen av det genetiska materialet. På artnivå pågår en ständig kunskapsutveckling och kartläggning, och ännu är mycket okänt. Uppskattningsvis finns mellan 5 och 300 miljoner växt- och djurarter i världen, varav ca 1,5 miljoner är kartlagda. ¹⁵ Det är omöjligt att helt förutse ekosystemens reaktion på förändringar och framtida evolution.¹⁶ På grund av bristande kunskap och naturens dynamik är det omöjligt att bestämma en specifik arts funktion i ekosystemet, och hur dess funktion kan förändras i ett förändrat klimat

Resiliens (motståndskraft eller återhämtningsförmåga) innebär ett systems förmåga att bemöta förändringar och störningar. Ett ekosystem med god resiliens betyder har en ökad förmåga att upprätthålla sin funktion och struktur i påfrestande förhållanden eller naturkatastrofer.¹⁷ Klimatförändringar ökar behovet av att stärka resiliensen för att kunna handskas med de oförutsägbara och dynamiska förlopp som präglar jorden.¹⁸ En gradvis minskad resiliens ökar risken för ett system att passera ett tröskelvärde till följd av en relativt liten förändring och kan totalt förändra ett systems struktur med förödande konsekvenser.¹⁹ En nationell undersökning visar att nästan tre fjärdedelar av naturtyperna som omfattas i artdatabasen inte har en gynnsam bevarandestatus. De rödlistande arterna ökar, även om det finns tecken på att takten minskat något.²⁰ Av dessa hotade arter finns över 14 % i urbana miljöer. Det hänger ihop med förtätningen av städer har ökat kraftigt, liksom exploateringen av obebyggd mark både inom staden och utåt.²¹

Förlust av biologisk mångfald inom stadsutveckling är främst relaterat till förändring, degradering och fragmentering av mark- och vattenanvändning. Förändring när till exempel orörd mark eller grönområden används för bebyggelse eller odling. Degradering menas med när en arts kvalitet och resiliens minskar på grund av mänsklig aktivitet genom till exempel förorening, övergödning och utsläpp. Fragmentering innebär ett uppstyckande av mark som försvårar för arter att sprida sig, genom till exempel vägar, avgränsade grönområden, linjeanläggningar och liknande.²² Förtätning av bebyggelse av tidigare grönområden minskar också handlingsutrymmet för kommande generationer för nya användningsområden av marken i staden efter deras behov, till exempel möjligheten för odling. För människans del innebär det förlorad naturkontakt, utrymme för rekreation och offentligt rum för möten och aktiviteter. Inom urbanekologin studeras interaktionen mellan det mänskliga samhällssystemet och de ekologiska systemen, och för att tydliggöra sambanden används begreppet ekosystemtjänster.²³

15 Sjöström M(2007)Monetär värdering av biologisk mångfald-En sammanställning av metoder och erfarenheters.99

16 Björklund M (2008) Den dynamiska mångfalden, Biodiverse Nr 4

17 Albaeco(040409)http://www.albaeco.se/sv/index.php?option=com_content&task=view&id=14

18 Björklund M(2008) Den dynamiska mångfalden, Biodiverse nr.4

19 Meffe K., Garry, Nielsen A., Larry, Knight L., Richard & Schenborn A., Dennis. (2002). Ecosystem management.

Adaptive, Community-Based Conservation. Washington, USA: Island Press s.80

20Naturvårdsverket (2007)Ett rikt växt- och djurliv - Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet, Rapport 5773 s. 8

21 Ibid s.73

22 Sjöström.M(2007)Monetär värdering av biologisk mångfald-En sammanställning av metoder och erfarenheters.27

23 Sennerby Forsse L (2004) Kunskapssammansättning – Långsiktigt hållbar stadsutveckling, Formas, s.12

10

2.3 Vad är ekosystemtjänster?

Ekosystemtjänster som begrepp myntades på 1970- talet för att tydliggöra de funktioner som naturen utför och dess betydelse för människan och välfärden. Likväl tydliggörs hur människans och samhällets aktivitet ger effekt på ekosystemen.²⁴ En generell kartläggning av ekosystemtjänster kan de delas in i fyra typer beroende på funktion: reglerande, bärande, producerande och informativa. Generella effekter av dessa är luft- och vattenrening, råvaru- och matproduktion, bioenergi och reglering av klimat och den naturliga balansen av växter och djur.

Ur människans synvinkel tas naturens tjänster ofta för givna, eftersom de sker gratis och utan insats av mänsklig arbetskraft. Överutnyttjande och hänsynslös hantering av naturvärdena har lett till den svaga resiliens som 60 % av ekosystemen har idag.²⁵ Minskad resiliens försämrar ekosystemtjänsternas funktion vilket märks i form av vattenbrist, klimatförändring, övergödning och förlust av biologisk mångfald.²⁶ Ekosystemtjänster som begrepp har fördelen att göra naturens värde hanterbart i ett samhällsekonomiskt sammanhang. Ytterligare en kategorisering i det syftet är genom att koppla specifika arter till olika typer av värden. Användarvärdet avspeglar den nytta som människan upplever direkt eller indirekt av ekosystemtjänster, till exempel att kunna andas ren luft eller plocka äpplen i trädgården. Det kan också vara värdet att besöka en park eller skog för en naturupplevelse, med andra ord det rekreationsvärde som naturen innehar.

Existensvärdet är kopplat till vår värdering av att en naturtyp existerar, eller vetskapen dess existens oavsett dess funktion för oss personligen.²⁷ Optionsvärde kan kopplas till värdet av att upprätthålla de ekosystemtjänster som finns idag, som en investering för framtida bruk. Om resiliensen är låg är det viktigt att uppmärksamma optionsvärdet så att ekosystemtjänsten långsiktigt kan upprätthålla sin funktion.²⁸

2.4 Grönstrukturens funktioner för en god stadsmiljö

EU rekommenderar en förtätning av stadsbyggnad, vilket koncentrerar och effektiviserar infrastruktur, energianvändning och stadslivets funktioner som är bra i hållbarhetssyfte.

Planeringsstrategin ger dock upphov till intressekonflikter i fråga om markanvändning, bland annat mellan en grön eller en stadsmässig stad. Vilket lett till ett ökat exploateringstryck på grönområden.²⁹ Därför söker forskare att integrera biologisk mångfald i planering och utredningsarbete.³⁰ Grönstrukturernas funktion i staden värderas ofta genom dess informativa ekosystemtjänster för rekreation, plats för möten samt dess identitetsskapande funktion för

24 Klimatsmart lantbruk(150509):http://www.schwartzstiftelse.se/page_1182166072437.html

25 Albaeco (040409):http://www.albaeco.se/sv/index.php?option=com_content&task=view&id=14

26Albaeco(290409):http://www.swedbio.com/dokument/faktablad%20klimat%20och%20ekosystemtjanster.pdf

27 Sjöström M (2007) Monetär värdering av biologisk mångfald - En sammanställning av metoder och erfarenheter,Konjunkturinstitutet s.6

28 Sjöström M (2007) Monetär värdering av biologisk mångfald - En sammanställning av metoder och erfarenheter ,Konjunkturinstitutet s.57

29 Formas (290409):

http://www.formas.se/upload/EPiStorePDF/Biologisk_mangfald_B2_2007/Biologisk_mangfald_2007_low.pdf s.14

30 Sennerby Forsse L (2004) Kunskapssammansättning – Långsiktigt hållbar stadsutveckling, Formas, ss. 27-28

11

staden.³¹ De har även reglerande och producerande ekosystemtjänster som bidrar till ett rikt växt och djurliv, en bra närmiljö och en god luftkvalitet. Ekosystemen har reglerande effekter för mikroklimatet genom höjd luftfuktighet, vilket sänker temperaturen i stadskärnan. Grönska tar upp farliga partiklar vilket förbättrar luftkvalitén och dämpar buller. Tätortsnära natur är viktigt för pollineringen för bland annat stadsträdgårdar och parker, vilket är avgörande för bevarande och spridning av den biologiska mångfalden. Utrymmet för lek och andra aktiviteter fyller en social funktion som har betydelse för stadslivet och invånarnas hälsa och välbefinnande.³² Ändå utnyttjas inte grönområdens potential fullt ut, vilket dels beror på okunskap och att olika områden inte är samordnade. Det är därför högst relevant att finna metoder och verktyg som bidrar till att bevara biologisk mångfald i planeringssammanhang, som genom kommunala översiktsplaner.³³ 3. EKOLOGISKA MÅLSÄTTNINGAR FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING

EU beslutade år 2001 att stoppa förlusten av den biologiska mångfalden till år 2010. Den ambitiösa målsättningen visar på en politisk insikt om det alarmerande problemet, men har omformulerats till att tydligt minska utarmningen av biologisk mångfald. På ett globalt plan är Konventionen om biologisk mångfald (CBD) ledande för att bevara, hållbart nyttja och rättvist fördela nyttan av genetiska resurser.³⁴ Utifrån konventionens mål formade Sveriges regering 15 nationella miljömål med ett övergripande mål om en hållbar samhällsutveckling. 2010- målet motiverade en process som resulterade i ett 16:e miljömål ett rikt växt- och djurliv som antogs 2005. Ett rikt växt- och djurliv strävar efter att bevara en biologisk mångfald då det leder till att bibehålla ekosystemens resiliens. Målet är därför nödvändigt för att övriga miljökvalitetsmål ska kunna uppfyllas.³⁵

3.1 Uppsala kommuns arbete för ett rikt växt och djurliv

Uppsala kommun har antagit de 16 nationella miljökvalitetsmålen och översatt dem till lokala förutsättningar, vilket gör dem till viktiga redskap för en hållbar utveckling.³⁶ Tillsammans med Länsstyrelsen i Uppsala ansvarar kommunen för att uppfylla miljökvalitetsmålen, vilket sker i olika former anpassade till kommunens pågående processer, som till exempel Agenda 21 och miljöstyrd tillsyn enligt miljöbalken.³⁷

Kommunens naturvårdsprogram gällande år 2006-2009 beskriver kommunens egna målsättningar och förslag på åtgärder för ett rikt växt- och djurliv. Naturvårdsprogrammets övergripande målformulering är att: ”Alla arter som naturligt förekommer i Sverige ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med bibehållen genetisk variation. Den biologiska

31 Swedbio(290409):http://www.swedbio.com/dokument/faktablad%20klimat%20och%20ekosystemtjanster.pdf

32 Tallhage, Lönn. I (1999) Gröna områden i planeringen: Boverket, Stadsmiljöavdelningen s.15

33 Sennerby Forsse L (2004) Kunskapssammansättning – Långsiktigt hållbar stadsutveckling, Formas, ss. 27-28

34 Sjöström M (2007) Monetär värdering av biologisk mångfald - En sammanställning av metoder och erfarenheter,Konjunkturinstitutet s.13

35 Länsstyrelsen(200409):http://www.c.lst.se/upload/publikationer/natur_och_miljo/miljomal/miljomal_c_lan.pdf

36Länsstyrelsen(200409):http://www.c.lst.se/upload/publikationer/natur_och_miljo/miljomal/miljomal_c_lan.pdf

37 Uppsala kommun (110509) http://www.miljomal.nu/Undre-meny/Vem-gor-vad/Kommunerna/

12

mångfalden bevaras genom att arternas livsmiljöer och ekosystemens funktioner och processer värnas. Naturen med dess växter, djur och övriga organismer är en väsentlig del av människans livsmiljö och en grund för vår hälsa och välfärd.”

Därefter föreslås sex inriktningsmål som kortfattat kan beskrivas med att (1) kommunen inom ramen för fysik planering och ärendehantering ska värna om värdefulla områden samt rödlistade (och sällsynta) arter. Därmed ska kompletterande planeringsunderlag användas vid behov, samt kommunens naturdatabas kontinuerligt ajourhållas. (2) Ekologiska korridorer i staden ska identifieras, värnas och vid behov utvecklas. (3) Kommunen ska utnyttja plan- och bygglagens planinstrument för att skydda gröna stråk och ytor med ekologiska funktioner och värdefull biologisk mångfald. (4) Kommunen ska överväga, vid behov, att bevara värdefullt landskap och växt- och djurliv där övriga naturvårdsaktörer inte prioriterar långsiktigt skydd, genom att till exempel ingå avtal med markägare och/eller skydda mark som naturreservat. (5) God kunskaper ska finnas för att bevara, värna, skydda, sköta eller restaurera värdefulla landskap, naturtyper och arter på den kommunägda marken, som i tätortens parker och grönområden. Spridning av främmande arter och gener som kan orsaka negativa hälso- och miljöeffekter ska motverkas.(6) Kommunen ska i mån av resurser där det är motiverat med hänsyn till biologisk mångfald delta i samarbetsprojekt med andra aktörer. ³⁸

Naturvårdsprogrammet beskriver Uppsala kommun i utvecklingsfasen för kunskapsuppbyggnad och metodutveckling om biologisk mångfald. Där är den fysiska planeringen betydelsefull för skydd av värdefulla områden, och därför viktigt att eftersträva en god överrensstämmelse med arbetet med översiktsplanen.³⁹

3.2 Hur går det med målen?

Uppsala länsstyrelse bedömer tillståndet för ett rikt växt- och djurliv som osannolikt att uppnå inom utsatt tid. Trenden har dock varit positiv med ett ökade insatser för arbetet med biologisk mångfald, men kraftigare åtgärder krävs och i fler områden än vad som tidigare gjort. Större delen av de hotade arterna i den biologiska mångfalden finns i odlings- och skogslandskapet.

Bidragande orsaker nämns bland annat som intensivt nyttjande av mark i samband med hänsynslöshet till arternas miljö, vilket lett till fragmentering och förstörelse av artrikedom.

Uppsala är Sveriges fjärde artrika län, samt landets fjärde län när det gäller högst antal rödlistade arter. Av Sveriges 4120 rödlistade arter finns 1325 stycken i Uppsala län. Av dessa är 792 djurarter och 533 växt- och svamparter däribland 186 redan har försvunnit. I och med klimatförändringarna och en varmare temperatur har nya arter tillkommit, vilka kan orsaka störningar och skador på inhemska ekosystem.⁴⁰ I tätorten prioriteras grönområdens ekosystemtjänster alltför sällan. Spridningsvägar för djur och växter visas heller inte tillräcklig hänsyn i planering av bebyggelse och infrastruktur. Positiva tendenser är att samarbetet mellan

38 Uppsala kommun (2006) Naturvårdsprogram 06-09, s.25

39Naturvårdsverket (2007)Ett rikt växt- och djurliv - Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet, Rapport 5773, s. 58

13

aktörer i länet har ökat till följd av ökat bidrag till lokala naturvårdsinsatser. Det gäller också med kunskapsspridningen till allmänheten genom naturguidningar. Symbolen betyder att målet är mycket svårt att nå inom den utsatta tidsramen även om ytterligare åtgärder sätts in/genomförs, och betyder att målet är möjligt att nå inom tidsramen om ytterligare åtgärder, sätts in/genomförs.

Mål 16:1. Hejda förlusten av biologisk mångfald: Senast år 2010 ska förlusten av biologisk mångfald i Uppsala län vara hejdad

Mål 16:2. Minskad andel hotade arter: År 2015 ska bevarandestatusen för hotade arter i länet ha förbättrats så att andelen bedömda arter som klassificeras som hotade har minskat med

minst 30 procent jämfört med år 2000, och utan att andelen försvunna arter har ökat.

Mål 16:3. Hållbart nyttjande: Senast år 2015 ska biologisk mångfald och biologiska resurser i länet nyttjas på ett hållbart sätt.

Mål 16:4 Tillgång till natur: Senast år 2015 har länets befolkning tillgång till tätortsnära natur medhöga frilufts,- kulturmiljö- och naturvärden.⁴¹

3.3 Identifierade hinder i arbetet med de nationella miljökvalitetsmålen

Naturvårdsverkets bedömer att det i Sveriges inte finns något som omöjliggör uppfyllandet av miljökvalitetsmålen. De faktorer som utgör hinder är mestadels intressekonflikter med konkurrerande, ofta ekonomiska eller samhällsorganisatoriska intressen. Den rådande kunskapsbristen om genetiska resurser hos allmänheten och i synnerhet hos beslutfattare är en viktig faktor. Förbättrad kunskapsuppbyggnad om biologisk mångfald och en utveckling av tekniskt- vetenskapligt samarbete anses mycket betydelsefullt.⁴² Avsaknad av mätbara indikatorer och metoder i genomförandet mot målen försvårar planeringen, och uppföljningen av målen.

Inom det området är en monetär värdering av biologisk mångfald är ett högt prioriterat internationellt mål. Det kan bidra till att göra ekologiska värden mer hanterbara i socioekonomiska sammanhang samt att underlätta förutsättningarna att kunna planera och beräkna en tillräcklig budget för att genomföra målsättningarna.⁴³ Nu finns risken med att bara arter med socioekonomiskt värde prioriteras för bevarande.

Ett rikt växt och djurliv i tätorter handlar mycket om att på ett bra sätt bevara, sköta och utveckla den biologiska mångfalden. Motivet är inte att hindra städer eller infrastruktur att utvecklas, fokus ligger på hur det bör göras. ⁴⁴ Så länge ett ekosystem, eller en ekosystemtjänst betraktas som en ”extern effekt” som inte kan mätas i samhällsekonomiska termer riskerar den ekologiska aspekten att åsidosättas i beslutsfattande processer. Återigen beror det sannolikt på bristen och behovet av kunskap om biologisk mångfald i stora delar av samhället.⁴⁵

41 Uppsala länsstyrelse(110509) http://www.miljomal.se/Systemsidor/Regionala-miljomal1/?eqo=16&t=Lan&l=3

42 Naturvårdsverket (2006) Hur genomförs konventionen om biologisk mångfald i Sverige, ss.13-15

43Naturvårdsverket (2007)Ett rikt växt- och djurliv - Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet, Rapport 5773, s.12

44 Ibid s. 9

45 Ibid s. 60

14

Miljödepartementet ger i utredningen kunskap om biologisk mångfald förslag till hur kunskapsuppbyggnaden rörande Sveriges biologiska förhållanden kan förstärkas och effektiviseras.⁴⁶ Där framgår hur miljökvalitetsmålet ett rikt växt- och djurliv ger möjlighet att upptäcka och fylla kunskapsluckor om den biologiska mångfalden på olika nivåer i samhället.

För att en förvaltning ska åstadkomma en hållbar utveckling krävs mer än enskilda åtgärder i specifika miljöfrågor. Miljödepartementet betonar vikten av en förvaltning som stödjer och skapar mångfald för en ökad resiliens, både i sociala och ekologiska system. Det innefattar en aktiv och flexibel förvaltning som tar hänsyn till osäkerhet och ger utrymme för handlingsmöjligheter vid överraskningar. Det möjliggörs genom öppna regelverk, kunskapsutveckling, och delaktighet med berörda parters ekologiska kunskap. Processen med miljöarbetet kan förbättras genom mätbara indikatorer för gradvisa förändringar vid förlust av ekologisk resiliens. Inte minst bör synen på miljöfrågor diskuteras, och poängtera den aspekt som är förenlig med en ekonomisk tillväxt och social välfärdsförbättring.⁴⁷

4. UPPSALA KOMMUNS PLANER INFÖR FRAMTIDEN

Nu pågår ett arbete inför antagandet av en ny översiktsplan för Uppsala kommun gällande perioden 2010-2030 med utblick mot 2050. En översiktplan redovisar kommunens övergripande syn på markanvändning och bebyggelseutveckling under en tidsbegränsad framtid.⁴⁸ Som underlag ligger bland annat det hållbarhetsbokslut som Uppsalas kommunfullmäktige antog 25 augusti år 2008. Bokslutet anger utmaningar och målsättningar inom de sociala, ekonomiska och ekologiska dimensionerna, som ska leda kommunen i en hållbar riktning.⁴⁹

4.1 Målsättningar för Uppsalas ekologiska hållbarhet

För en ekologisk hållbar utveckling ligger fokuspunkter på ett ansvarsfullt resursutnyttjande för att säkra miljö, folkhälsa och biologisk mångfald, och för att motverka klimatförändringarna.⁵⁰ En av kommunens övergripande utmaningar är att minska växthusgaserna per capita med 30 % till år 2020 i jämförelse med nivån år 1990. I nuläget är nivån alldeles för hög och har varken ökat eller minskat. Det kommer att krävs omstrukturering av infrastruktur och energianvändning i staden.⁵¹ I stadens centrum överskrids miljökvalitetsnormerna för en god luftkvalitet, vilket enligt indikatorer också pekar negativ riktning. Tätortsluften har en för hög nivå kväveoxid mestadels orsakad av utsläpp från trafiken, vilket har negativa konsekvenser på människans hälsa, miljön och klimatet.⁵² Vattnet i Uppsala har hög kvalitet, men vattenförsörjningen måste minska på sikt, för att minska kostnaden och den mängd kemikalier som går åt för producering och vattenrening.

Ytterligare en målsättning är att bevara den biologiska mångfalden, där ett rikt växt och djurliv är

46 Miljödepartementet (120409): http://www.regeringen.se/sb/d/5125/a/52230

47 Miljödepartementet (040409) http://www.sou.gov.se/mvb/pdf/Svenska%20Resilience.pdf

48 Kommunledningskontoret (2008) Aktualitetsförklaring av Uppsalas översiktsplan- inför ÖP 2010 s.4

49 Uppsala kommun (2008) Uppsala kommuns hållbarhetsbokslut, kommunledningskontoret, s. 21

50Uppsala kommun (220409) http://www.uppsala.se/Omkommunen/Styrdokument/Policy-for-hallbar-utveckling/s.21

51 Uppsala kommun (2008) Uppsala kommuns hållbarhetsbokslut, kommunledningskontoret, s. 21

52 Uppsala kommun(220409) http://www.uppsala.se/Omkommunen/Styrdokument/Policy-for-hallbar-utveckling/s.27

15

ett viktigt Det finns ett ökat behov av parker och grönområden för att gynna växt- och djurlivet i staden. Angående bevarande av biologisk mångfald nämns ekologisk odling som fokuspunkt, vilket främst syftar till ett naturanpassat jordbruk utan handelsgödsel och kemiska

bekämpningsmedel. ⁵³ Alla mål som tas upp tolkas med indikatorer med ett hållbarhetsperspektiv.⁵⁴

Aktualitetsförklaringen inför översiktsplanen 2010-2030 nämner behovet av grönområden, ekosystemtjänster och djur- och växtliv i staden. Några visioner som lyfts fram är att framtagandet av strategier som behandlar parkers och grönområdens betydelse för stadens och naturens värde. Strategierna bör då fokusera på sociala och rekreativa upplevelser. Genom medveten markplanering kan struktur och sammanhang eftersträvas och öka de gröna länkarnas funktion och tillgänglighet. Förhållningssättet till parker och grönområden i stadens kvarters- och gatumark bör utvecklas eftersom det ofta utgör en intressekonflikt i markanvändningsdebatten.

För det uttrycks behovet av ett tydliggörande av grönområdes betydelse för stadsmiljön och i klimatet för att bättre kunna tillämpas.⁵⁵

För att uppnå målsättningarna för en hållbar utveckling krävs sektorsövergripande arbete med helhetssyn som integrerar den ekonomiska, sociala och ekologiska aspekten med ett långsiktigt perspektiv. Slutligen krävs ett medvetet ledarskap mot en hållbar utveckling.⁵⁶ I aktualitetsförklaringen inför den nya översiktsplanen beskrivs tre visioner för Uppsalas stadsutveckling.

4.2 Tre strategiska utmaningar för den nya översiktsplanen

Att växa i rollen som storstadskommun: Innebär bland annat att på en strategisk nivå hantera en högre grad av komplexitet, diversitet och dynamik i staden för att värna om dess kvaliteter.

Kärnfrågor gäller systemskifte inom kollektivtrafik, utbyte mellan stad och landsbygd och kapaciteter inom infrasystemet. Det gäller också sociala frågor om markanvändning för strategiska husbyggnationer, tillgång till service- och mötesplatser i stadsdelar och lokalsamhällen. Likväl tillgången och kvaliteten i offentliga miljöer och grönstruktur.

Klimatimperativet: Innebär bland annat att utveckla klimatanpassade åtgärder och att prioritera stukturer som minskar klimatutsläppen till givna nivåer. Därmed att uppmärksamma samt utnyttja de möjligheter som medföljer klimatförändringarna. Kärnfrågor gäller effektivisering av energianvändning och resurshushållning. Även att minska trafikens fossilbränsleanvändning, och ersätta klimatovänliga energikällor med klimatvänliga alternativ. Dagvattenkapaciteten, främst i Fyrisån, måste öka i och med klimatförändringar och kraftigare regn. Frågor angående ekosystemtjänster berör utvecklandet av beredskap för att hantera instabiliteter i ekosystemen, samt hur man kan utnyttja en förlängd odlingssäsong och öka värdet på jordbruksmarken.

53Uppsala kommun (2008) Uppsala kommuns hållbarhetsbokslut, kommunledningskontoret ss.28-29

54Uppsala kommun(220409)http://www.uppsala.se/Omkommunen/Styrdokument/Policy-for-hallbar utveckling/s.7

55 Uppsala kommun (2008) Inför ÖP-2010- Aktualitetsförklaring av Uppsalas översiktsplan s.12

56 Uppsala kommun (2007) Uppsala kommuns hållbarhetsbokslut, kommunledningskontoret s.5

16

Att bädda för genomförande: Innebärande att bland annat skapa en uppslutning och legitimitet för översiktsplanens intentioner samt praktiskt kunna genomföra det genom en effektiv organisatorisk och budgetmässig beredskap. Att med lokala, regionala och nationella aktörer skapa samsyn om prioritering och investering så hög effektivitet uppnås. För detta nämns frågor om öppenhet och kontakt med civilsamhället och berörda aktörer för stads, mark- och bebyggelseutveckling. Det gäller även samfinansieringslösningar vid till exempel kostsamma systemskiften.⁵⁷

5. EKOSYSTEMANSATSEN – VIKTIG VÄGLEDARE I MILJÖFRÅGOR

Ekosystemansatsen är utformad för att kunna appliceras i de 188 länder som undertecknad konventionen för biologisk mångfald, vilket präglar dess generella karaktär.⁵⁸ Ansatsen erkändes på världstoppmötet för hållbar utveckling i Johannesburg 2002 som ett viktigt strategiskt hjälpmedel för att uppnå konventionens målsättningar, de som i nationella termer formulerats som miljökvalitetsmålet ett rikt växt- och djurliv. ⁵⁹ Dock har den inte tillämpats i den omfattning som önskats och finns behov av. I Sverige har den enbart tillämpas i specifika frågor, och ett fåtal organisationer och Länsstyrelser. Den uppmärksammas dock alltmer och tillämpas nu i allt större utsträckning.

5.1 Utgångspunkter för att framgångsrikt tillämpa ekosystemansatsen

Ekosystemansatsen betonar att människan är en del av många ekosystem, och därmed vårt ansvar för dem. Den grundas på vetenskaplig forskning med utgångspunkt i ett landskapsperspektiv som sätter biologisk mångfald i ett sammanhang där människa och samhälle ses som en del av en helhet. Begreppet ekosystemtjänster är centralt för att sammankoppla miljö och välfärdsutveckling, vilket förutsätter att ekosystemen förvaltas inom ramen för deras kapacitet att producera varor och tjänster.

Naturvårdsverket fick år 2006 i uppdrag av Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet att ta fram en nationell vägledning för tillämpning av ekosystemansatsen på regional och lokal nivå.

Resultatet omfattar tolv principer med fem vägledande punkter. Meningen är att ekosystemansatsen ska kunna tillämpas i alla frågor oberoende av geografisk skala, men har aldrig använts på nationell nivå och är därmed relativt okänd. Sverige har ändå på många sätt kommit långt i ett välfungerande miljöarbete, och många inslag som ingår i ekosystemansatsen tillämpas redan på olika nivåer.⁶⁰ Den lämpar sig väl för att vägleda en demokratisk process där många intressen avvägs i frågor och planering av mark- och vattenanvändning.⁶¹ Principerna är utformade i syfte att uppmärksamma de aspekter som bör beaktas för att framgångsrikt kunna

57 Uppsala kommun (2008) Inför ÖP-2010- Aktualitetsförklaring av Uppsalas översiktsplan s.5

58 Walter M (2006) Ekosystemansatsen – på nationell och regional nivå, Södertörns högskola, Institutionen för livsvetenskaper, Examensarbete 10p,ss.30-31

59Naturvårdsverket (2007) Ekosystemansatsen – en väg mot bevarande och hållbart nyttjande av naturresurser, rapport 5782, s.3 (http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-5782-4.pdf)

60 The Convention on Biological Diversity (200509):http://www.cbd.int/ecosystem/sourcebook/beginner-guide.shtml

61 Ibid s.14

17

genomföra miljöåtgärder, och minska risken att hamna i konfliktsituationer. Meningen är att varje förvaltning ska kunna tillämpa de 12 principerna i enskilda fall, och ger alltså inget generellt svar på hur mål bör uppnås. Ansatsen bör ses som en helhet där varje princip beaktas i den mån det är nödvändigt för det specifika fallet. En tillämpning av ekosystemansatsen kan dels ske genom att införliva principerna som ett politiskt styrmedel i planeringsprocesser och sektorsplaner, och dels att tillämpa principerna i utformningen av konkreta strategier och åtgärder i miljöfrågor.⁶² Målet med ekosystemansatsen bör vara för att uppnå en balans mellan bevarande och nyttjande av

62 Naturvårdsverket (2007) Ekosystemansatsen – en väg mot bevarande och hållbart nyttjande av naturresurser, rapport 5782, s.27

18

naturens resurser.⁶³

5.2 Redogörelse för ansatsens principer

Principerna kan sättas in under sex rubriker som gör det enklare att överblicka dess sammanhang:

Gemensamma mål och delaktighet (princip 1,2,12): Principerna betonar betydelsen av att berörda aktörer (som olika sektorer, vetenskapliga discipliner, särskilt berörda sociala grupper och intressenter) är delaktiga vid målformulering och beslutsfattande. Verksamheten bör ske på lägsta möjliga nivå för att skapa lokal förankring och ökad delaktighet och ta till vara lokal

63 Naturvårdsverket (2007) Ekosystemansatsen – en väg mot bevarande och hållbart nyttjande av naturresurser, rapport 5782 ss 8-11

Ekosystemansatsens tolv principer (Malawiprinciperna) 1. Samhällets intressen bestämmer förvaltningens mål.

2. Förvaltningen bör vara decentraliserad till den lägsta tillämpbara nivån och engagera alla för att kunna balansera lokala och allmänna intressen.

3. De som genomför förvaltningen bör beakta effekterna (verkliga eller tänkbara) på närliggande eller andra ekosystem.

4. Det är grundläggande att förstå ekosystemets värde ur ett ekonomiskt perspektiv. Förvaltningen bör bland annat:

a) reducera subventioner som leder till utarmning av biologisk mångfald, b) skapa incitament som främjar biologisk mångfald och hållbart nyttjande, c) i möjligaste mån integrera kostnader och vinster i ett givet ekosystem.

5. Bevarande av ekosystemens struktur och funktion för att upprätthålla ekosystemtjänster bör vara ett prioriterat mål, då fungerande ekosystem har förmåga att motstå förändringar.

6. Ekosystemen bör förvaltas inom ramen för dess funktioner, försiktighetsprincipen ska tillämpas.

7. Ekosystemansatsen bör tillämpas på lämplig skala i tid och rum.

8. Kunskap om att tidsfördröjningar påverkar ekosystemprocesser, innebär att långsiktiga mål för förvaltningen bör sättas.

9. Förvaltningen måste acceptera att förändring är oundvikligt.

10. Ekosystemansatsen bör integrera bevarande av biologisk mångfald och ett hållbart nyttjande av den samma.

11. Ekosystemansatsen bör beakta all typ av relevant information, även vetenskaplig och traditionell och lokal kunskap, innovationer och metoder.

12. Ekosystemansatsen bör involvera alla relevanta sektorer i samhället och vetenskapliga disciplin Vägledande punkter

1. Fokusera på de funktionella processerna och sambanden inom ekosystemen, för att öka förståelsen för:

1. kopplingen mellan resiliens och förlusten av biologisk mångfald.

2. de underliggande faktorerna som leder till förlust av biologisk mångfald.

2. Ekosystemens tjänster bör fördelas rättvist och vara tillgängliga för alla.

- Vinster från naturresurser skall gå till dem som producerar och förvaltar dem.

3. Använd adaptiv förvaltning. Förvaltningen bör ses som ett långsiktigt experiment som innefattar ett kontinuerligt lärande och möjlighet till flexibilitet.

4. Förvaltningen bör decentraliseras till lägsta möjliga nivå.

5. Intersektoriellt samarbete är nödvändigt. Källa: Naturvårdsverket

19

kunskap. Det intersektoriella samarbetet ska uppmuntras, och ske genom en transparant och öppen process. Ett verktyg är att kompetensutveckla sektors- och myndighetsrepresentanter vad gäller delaktighetsprocesser och konflikthantering. Naturvårdverket har i detta avseende utarbetat utbildningsprogrammet ”dialog för naturvård”.⁶⁴ Intersektoriellt samarbete underlättar samsyn i planeringen och kan minska risken för intressekonflikter i markanvändningen i frågor om vilken mark som bör bevaras och var exploatering kan accepteras. Det kan handla även om hur man kommunicerar och visualiserar det man arbetar med.⁶⁵

Naturens kapacitet att producera varor och tjänster sätter gränser: (princip 5,6,10):

Ekosystemens struktur och funktion bör bibehållas och därmed deras förmåga att producera ekosystemtjänster. Ansatsen uppmuntrar att eftersträva en ökad resiliens så att ekosystemen bättre kan hantera förändringar och fortsätta att producera varor och tjänster. För att åstadkomma det rekommenderas ett intersektoriellt arbete förankrat i forskning och beprövad erfarenhet, och beslut fattade med försiktighetsprincipen.⁶⁶ Naturvårdsverket framhåller vår etiska grundsyn i miljöarbetet, vilket bör avspeglas i en ödmjukhet och hänsyn inför naturens existensvärde.

Eftersom naturens påverkan sker både direkt och indirekt är det svårt att överblicka dess betydelse för oss genom att studera enskilda arter. Därför är ett holistiskt synsätt nödvändigt.⁶⁷ Aktiviteter kan vara hållbara eller ohållbara beroende på vilken nivå man studerar dem. I beslut om bevarandet av en viss naturtyp vägs mot andra alternativ kan etiska överväganden och försiktighetsprincipen vara särskilt angelägna, framför allt om att kunskapen om naturtypen är begränsad. Många problem uppstår när den biologiska mångfalden värderas utan prioriteringar, vilket kan grundlägga en konfliktsituation där ”all natur är lika viktig” och ”inget får röras”. Det är därför viktigt att med vetenskaplig grund diskutera nivåindelning efter angelägenhetsgrad av olika naturtyper. Därför har Naturvårdsverket på initiativ av riksdagen utfört en kartläggning och klassificering av Sveriges biologiska mångfald. Klass 1 innefattar naturtyper med höga naturvärden som bör bevaras för all framtid. Därefter trappas naturvärden ner till klass 4 som innefattar naturtyper utan nämnvärt naturvårdsintresse. Det är fördelaktigt att använda denna nivå i planeringssammanhang, eftersom man kan göra vegetationskartor och på så sätt göra bedömningar av markanvändning.⁶⁸

Kunskap är en källa till framgång (princip 11, 12): Vikten av att olika former av kunskap och ämnesområden, som tvärvetenskaplig, erfarenhetsbaserad, lokalt förankrad, bör nyttjas i processen. Det geografiska informationssystemet (GIS) har visat sig vara ett bra verktyg för att

64 Naturvårdsverket (2007) Ekosystemansatsen – en väg mot bevarande och hållbart nyttjande av naturresurser, s.26

65 Walter M (2006) Ekosystemansatsen – på nationell och regional nivå, Södertörns högskola, Institutionen för livsvetenskaper, Examensarbete 10p, ss. 35-36

66Walter M (2006) Ekosystemansatsen – på nationell och regional nivå, Södertörns högskola, Institutionen för livsvetenskaper, Examensarbete 10p s.16

Sjöström M (2007) Monetär värdering av biologisk mångfald - En sammanställning av metoder och erfarenheter,Konjunkturinstitutet s.113

68 Sjöström M (2007) Monetär värdering av biologisk mångfald - En sammanställning av metoder och erfarenheter,Konjunkturinstitutet s.99

20

sammanställa olika typer av kunskap, för att urskilja faktorer som samverkar, identifiera

eventuella konflikter mellan bevarande och nyttjande, samt att identifiera kunskapsluckor.⁶⁹ GIS är nuläget den mest utvecklade formen för visualisering av rumsliga samband i planering av markanvändning med information om den biologiska mångfalden. Genom de kartfunktioner som GIS erbjuder ses inte gröna områden som ”passiv” obebyggd mark utan ge den en identitet som är värdefull i stadsplaneringen.⁷⁰ SLU i Uppsala ansvarar för artdatabasen med insamlad data om hotade arter i Sverige. För närvarande innehåller basen 43 000 uppgifter om cirka 1 700 arter och uppdateras kontinuerligt.⁷¹Ändå är knappt hälften av de idag rödlistade arterna registrerade, vilket visar på behovet av kunskapsutveckling. Artdatabasen är ett viktigt verktyg för miljöövervakning av biologisk mångfald som underlag vid olika typer av naturvårds- och samhällsplanering. Dels för att kartlägga rödlistade arter och dels för att underlätta prioritering av arbetet med ett rikt växt- och djurliv.⁷²

För miljöövervakning av den mosaik av naturtyper och biologisk mångfald på landskapsnivå är NILS, Nationell Inventering av Landskapet i Sverige, är ett betydelsefullt redskap. NILS startades 2003 i samverkan mellan olika myndigheter, universitet och organisationer både nationellt och internationellt som inventerat Sveriges landmiljöer. Resultaten används för kontrollering och uppföljning av miljökvalitetsmålen, och för att bistå med ny kunskap om orsaker och verka i processer som påverkar den biologisk mångfald. Den hanterar information som är relevant för att tillexempel se om den biologiska mångfalden är tillräcklig i en tätbebyggd stad.⁷³

Att göra eller inte göra – men det kostar (princip 4): Principen betonar vikten av att förstå ekosystemens värden ur ett ekonomiskt perspektiv. En monetär värdering av de ekosystemtjänster som biologisk mångfald genererar kan tydliggöra ekosystems utarmning, det vill säga förlorade resurs- och kapitaltillgångar. Ekosystemansatsen innebär att man bör:

a) Minska marknadssnedvridningen som har negativ inverkan på biologisk mångfald b) Rikta stimulansåtgärder så att man bevarar biologisk mångfald

c) Beräkna kostnader och nytta i ekosystemet i fråga så långt som det är möjligt.

En åtgärd är exempelvis utvecklingen av certifieringssystem och metoder för monetär värdering av biologisk mångfald. Det kan användas genom att markägarna förbinder sig till åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden. Marknadssnedvridning måste motverkas, vilket kräver politiska beslut men också en ökad medvetenhet om samspelet mellan människa och

69 Naturvårdsverket (2007) Ekosystemansatsen – en väg mot bevarande och hållbart nyttjande av naturresurser, s.17

70 Sennerby Forsse L (2004) Kunskapssammansättning – Långsiktigt hållbar stadsutveckling, Formas, projektnummer:151-2004-2254 s.28

71Uppsala länsstyrelse (2003)

http://www.c.lst.se/upload/publikationer/natur_och_miljo/miljomal/miljomal_c_lan.pdf s. 146

72 Länsstyrelsen i Uppsala (180509):

http://www.lansstyrelsen.se/halland/amnen/Naturvard/Milj%C3%B6%C3%B6vervakning/biodiv/artdata.htm

73 SLU(170509):http://nils.slu.se/

21

natur.⁷⁴ I beslutsfattande kan en monetär värdering av biologisk mångfald underlätta prioriteringsordningen för olika projekt inom en given budget samt underlag för att beräkna resurser för genomförbarheten i ett projekt. Det är också ett sätt att synliggöra effekten på ekosystem av exploatering av mark för infrastruktur, byggnationer och mänskliga aktiviteter.

Skatter, avgifter och skadestånd för felaktig hantering av och vid förlust av biologisk mångfald kan införas för att till exempel skydda och bevara hotade arter.

Konjunkturinstitutet har på regeringsuppdrag gjort en sammanställning av olika ekonomiska metoder för monetär värdering av biologisk mångfald i samråd med Naturvårdsverket, Sveriges lantbruksuniversitet och andra intressenter. Ekosystemtjänsters typer av funktioner (reglerande, bärande, producerande och informationsfunktioner) samt indelningen i direkt och indirekt påverkan gör det möjligt att metodiskt genomföra en monetär värdering av biologisk mångfald.

Ett flertal modeller har utarbetats, av dessa är choice experiment metoden och scenariometoden de mest lämpade, men fortfarande i behov av utveckling för att kunna tillämpas fullt ut. Bland annat för att hantera förändringar i ekosystems produktivitet och resiliens, samt hur metoderna ska kunna kommuniceras så att de blir så allmängiltiga som möjligt.⁷⁵ Scenariometoden lämpar sig för att beräkna betalningsviljan för en viss kvalitets- eller kvantitetsförändring hos en vara eller tjänst som egentligt inte har något marknadspris. Den kan användas för att värdera dessa varor och tjänster och synliggöra deras existensvärde, som till exempel grönområdens. Genom att skapa en hypotetisk marknad kan utvalda respondenter visa sin betalningsvilja i olika scenarier.

Metoden baserar på data insamlat via enkäter eller intervjuer. Choice experiment metoden bygger på samma princip som scenariometoden, men har fördelen respondenterna får ta ställning till olika svarsalternativ där varans eller tjänstens egenskaper vägs mot varandra i olika scenarier.

Alternativen är uppbyggda så att nivåerna hos egenskaperna varieras, och respondentens värderingsvilja prövas när alternativen ställs mot varandra. Ett gemensamt problem för de båda metoderna är respondenternas varierande kännedom om varan eller tjänstens egenskaper, samt det sammanhang som sceneriet ingår i.⁷⁶ Tre aspekter som man måste ta hänsyn till i användandet av en monetär värdering av biologisk mångfald är (1) att man måste utveckla värderingsmetoder för att transformera kvalitativa egenskaper till kvantitativa mått,(2) att man måste bedöma biologisk mångfald på tre nivåer på gen-, art- och ekosystemnivå,(3) att vår kunskap om biologiska system och särskilt deras dynamiska processer är ofullständiga.⁷⁷

Avgränsningar i tid och rum (princip 3, 7 och 8) handlar om hur avgränsningar, i såväl tid som rum, bör göras. Miljöfrågor kan överskrida administrativa gränser mellan sektorer, särskilt i beaktande till dess sociala och ekonomiska påverkan. Naturen är heller inte anpassad till landskapsgränser, eller det tidsperspektiv som präglar förvaltningar. Det kan göra det svårt att överblicka vidden av intressen eller fördelar med gemensamma åtgärden. Landskapsperspektivet och att studera biologisk mångfald på ekosystemnivå är verktyg för att bättre se de effekter som

74 Sjöström. M (2007) Monetär värdering av biologisk mångfald - En sammanställning av metoder och erfarenheter, Specialstudie nr 14: Konjunkturinstitutet s.18

75 Ibid, ss 3-9

76 Ibid s. 49

77 Ibid s.6