Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan mot diskriminering, trakasserier och

kränkande behandling

S:ta Gertruds skola Sabina Serra

Barn och utbildningsförvaltning 721 87 Västerås

Innehållsförteckning

1. INLEDNING ... 4

2. GRUNDUPPGIFTER ... 5

2.1. VÅR VISION ... 5

2.2. SAMVERKAN BARN/ELEVER ... 5

2.3. SAMVERKAN MEDARBETARE ... 5

2.4. SAMVERKAN VÅRDNADSHAVARE ... 6

2.5. FÖRANKRING AV PLANEN ... 6

3. DEFINITIONER ... 7

4. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING ... 8

4.1. UTVÄRDERING AV FÖRRA ÅRETS PLAN ... 8

4.2. SAMVERKAN I UTVÄRDERINGEN AV FÖRRA ÅRETS PLAN ... 9

4.3. RESULTAT AV UTVÄRDERINGEN AV FÖRRA ÅRETS PLAN ... 10

4.4. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV ÅRETS PLAN... 10

5. KARTLÄGGNING OCH ANALYS AV ORSAKER ... 11

5.1. METOD/AKTIVITET FÖR KARTLÄGGNING ... 11

5.2. RESULTAT OCH ANALYS AV KARTLÄGGNINGEN ... 11

6. GENOMFÖRA ÅTGÄRDER... 12

6.1. FRÄMJANDE ÅTGÄRDER ... 12

6.2. FRÄMJANDE ARBETE PÅ ENHETEN UNDER KOMMANDE ÅR... 12

6.3. FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER... 14

6.4. FÖREBYGGANDE ARBETE PÅ ENHETEN UNDER KOMMANDE ÅR ... 14

7. ATT UPPTÄCKA, UTREDA OCH DOKUMENTERA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ... 15

7.1. POLICY... 15

7.2. RUTINER FÖR ATT TIDIGT UPPTÄCKA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING... 15

7.3. PERSONER BARN/ELEVER OCH VÅRDNADSHAVARE KAN VÄNDA SIG TILL... 16

7.4. RUTINER FÖR ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA NÄR BARN/ELEV KRÄNKS AV ANDRA BARN/ELEVER... 16

7.5. RUTINER FÖR ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA NÄR BARN/ELEV KRÄNKS AV MEDARBETARE 17 7.6. RUTINER FÖR UPPFÖLJNING... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 7.7. RUTINER FÖR DOKUMENTATION ... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 7.8. ANSVARSFÖRHÅLLANDE ... 18

Bilaga 1‐ Diskrimineringsgrunder ... 19

Referensförteckning... 20

1. INLEDNING

Alla barn/elever har rätt till en trygg och stimulerande miljö fri från diskriminering.

Därför finns det bestämmelser om att förskolan och skolan måste arbeta främjande och förebyggande för att motverka diskriminering och undanröja hinder för allas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten.

Den 1 januari 2017 ändrades diskrimineringslagens bestämmelser om aktiva

åtgärder. Lagändringen innebär att utbildningsanordnare har fått ett utökat ansvar för att förebygga diskriminering och verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett lagens sju diskrimineringsgrunder: kön, könsöverskridande identitet och uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Enheten skall dokumentera alla delar (kartläggning, främjande och förebyggande åtgärder, uppföljning och utvärdering, samverkansskyldigheten) av det löpande arbetet under året. Dokumentationskravet ersätter det tidigare kravet på att ha en likabehandlingsplan.

Det är inte bara undervisningen som omfattas av arbetet utan hela verksamheten. Det handlar om till exempel pedagogiskt material, prov och betygssättning till

studiemiljö, raster och utflykter. Skolresor, friluftsdagar och avslutningar omfattas också. ¹

Observera att skollagens regler om arbete mot kränkande behandling är oförändrade.

1 www.do.se Nya bestämmelser för förskolan och skolan – fyra steg och sju diskrimineringsgrunder

2. GRUNDUPPGIFTER

Namn på skola: S:ta Gertruds Skola Rektor: Sabina Serra

Ansvarig för planen: Sabina Serra och Trygghetsteamet Planen gäller från: 21 sept 2018

Planen gäller till: 21 sept 2019 2.1. Vår vision

Alla elever och vuxna ska känna sig trygga på skolan. På skolan och

fritidshemmet ska miljön vara så att den stimulerar till ett bra lärande. På skolans och fritidshemmets område, såväl i inom-eller utomhusmiljöer, ska det inte förekomma verbala eller fysiska kränkningar, trakasserier eller diskriminering.

2.2. Samverkan barn/elever

 Vid höstterminens start jobbar alla klasser med värdegrundsfrågor för att belysa trivsel/kamratskap/trygghet på skolan. Skolans regler gås igenom, och klassrumsregler skapas.

 Fortlöpande under läsåret så har alla klasser 30 min/vecka schemalagt med värdegrundsarbete.

 Skolans regler är framtagna tillsammans med eleverna och görs kända för alla elever, vårdnadshavare och personal. På föräldracaféerna finns möjlighet ör vårdnadshavarna att komma med synpunkter och diskutera reglerna. Reglerna finns i varje klassrum, på skolans hemsida och i V-klass.

 Två gånger under läsåret får eleverna svara på en trivselenkät. I den får eleverna besvara frågor kring trivsel och tryggheten på skolan och fritids.

 Utvärdering med elevrådet varje terminstart och terminslut.

2.3. Samverkan medarbetare

 Vid höstterminens start arbetar personalen med ”Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling” som en enskild punkt på

arbetsplatsträffar, där all personal har möjlighet att framföra åsikter och förslag till förbättringar.

 Skolans regler är framtagna tillsammans med eleverna och görs kända för alla elever, vårdnadshavare och personal. Forum för att diskutera dessa och komma med synpunkter finns även på föräldracafé. Reglerna finns i varje klassrum, på skolans hemsida och V-klass.

 Arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är alltid ett aktuellt ämne vid personalens möten för fortlöpande förbättringar.

 Klasslärarna ansvarar för att delge eleverna skolans ”Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling”.

2.4. Samverkan vårdnadshavare

 Skolans regler är framtagna tillsammans med eleverna och görs kända för alla elever, vårdnadshavare och personal. Forum för att diskutera dessa och komma med synpunkter finns även på föräldracafé. Reglerna finns i varje klassrum, på skolans hemsida och V-klass.

 Planen finns på Skolans hemsida samt i V-klass

 Under läsåret anordnas två stycken föräldracaféer där aktuella ämnen tas upp, utifrån skolans och föräldrarnas önskemål. Diskussioner sker då i smågrupper kring de aktuella ämnena. I samband med föräldracaféerna gör föräldrarna en utvärdering med önskemål om tema eller ämne för nästa föräldracafé. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling presenteras och finns med som ett arbetsredskap vid eventuella frågor och funderingar.

2.5. Förankring av planen

 Information till alla elever i början av läsåret om ”Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling” och vad kränkande behandling innebär, samt vad man gör om någon elev upplever sig utsatt eller man ser en kamrat utsättas. Klasslärarna ansvarar för detta.

 Denna plan finns att tillgå på skolans hemsida i klassrummen samt i V-klass.

 All personal fördjupar sig i planen och dess innehåll på arbetsplatsträffar.

 Planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling finns med och diskuteras på något av föräldracaféerna.

3. DEFINITIONER

Skolans arbete kring kränkande behandling styrs av Skollagen (2010: 800) kap 6 och av Diskrimineringslagen (2008:567).

Kränkande behandling är det begrepp som används i 6:e kapitlet skollagen. Med kränkande behandling avses ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs värdighet.

Diskriminering är enligt diskrimineringslagen att någon missgynnas eller kränks.

Missgynnandet eller kränkningen ska ha samband med någon av de sju

diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet och uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna (kön,

könsöverskridande identitet och uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder).

Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker ett barns eller en elevs värdighet.

Gemensamt för trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet.

4. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

Planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska innehålla en redovisning av hur åtgärderna i föregående års plan har genomförts. Har åtgärderna haft avsedd effekt utifrån de mål som sattes upp i föregående års plan? Utvärderingen ska sedan vara utgångspunkten för den nya planen.

4.1. Utvärdering av förra årets plan

Två trivselenkäter har gjorts, en på höstterminen och en på vårterminen, där vi kartlägger elevernas trivsel och trygghet. Eleverna får fylla i enkäten som vi sedan sammanställer och presenterar. På höstterminen diskuterade man svaren på enkäten på en lärarkonferens. I de klasser där vi såg en oro pratade vi speciellt med de berörda klasslärarna. All berörd personal jobbade sedan kring dessa

elever/grupper/klasser. Vårterminens enkät gjordes sent på terminen, så den har vi som underlag nu när höstterminen startar. Där framkom att några elever blir rädda när vuxna höjer rösten. Detta har tagits upp med all personal och vi kommer behöva ta reda på mer i vilka sammanhang det skett och jobba vidare med detta på olika sätt.

Under förra läsåret hade vi extra fokus på att arbeta främjande för att få bort konflikter, trakasserier och kränkningar som rör diskrimineringsgrunden religion eller annan trosuppfattning. All personal var på föreläsning med Ola Björlin, vi tog upp detta som tema på föräldracafé och i åk 5 och 6 arbetade man särskilt med detta med eleverna. Vid utvärdering 19 september 2018 skattade personalen på en 10 gradig skala att läget förbättras från steg 2 ht-17 till steg 8 ht-19.

Planen förankrades genom att klassläraren tog upp och pratade om den med eleverna.

Det som togs upp var vad en kränkande behandling innebär, samt vad man gör om man som elev upplever sig utsatt eller ser en kamrat utsättas. En checklista på vad klasslärare ska ta upp med eleverna vid terminsstart har tagits fram där detta finns med.

På föräldrarcafét gavs information om planen till alla föräldrar. Vi berättade vart man som förälder kan vända sig om man upplever att det egna barnet är utsatt och hade samtal kring vad som menas med likabehandling.

I år 4 har en pedagog från INT tillsammans med klasslärarna haft värdegrundslektioner med eleverna enligt konceptet Agera tillsammans.

4.2. Samverkan i utvärderingen av förra årets plan Elevernas delaktighet:

 Trivselenkäterna har genomförts och fungerat bra. Det som framkommit har tagits upp med personalen både i skolan och på fritids och ligger till grund för vårt fortsatta arbete.

 Eleverna har under läsåret haft 30 min/vecka schemalagt värdegrundsarbete.Där man tex sett på filmer med dilemman som sedan diskuterats. I år 4 har vi

genomfört ”Agera tillsammans” som är ett förebyggande lektionspaket (7 lektioner) med frågor och övningar.

 På klassråd och elevråd har skolans regler tagits upp och reviderats.

Vårdnadshavarnas delaktighet:

 2 föräldracaféer har genomförts. Där har vi delgett hur skolan samt

trygghetsteamet arbetat kring trivsel och trygghet. Därefter har vi i tvärgrupper haft samtal kring likabehandling. Rektor har vid dessa föräldracaféer lyft att skolan förutom kunskapsuppdraget även har ett demokratiuppdrag och visat på lagtext och styrdokument kring detta.

Personalens delaktighet:

 All personal på skolan har utvärderat planen vid terminsstart inför att denna nya plan tagits fram. Utvärderingen skedde genom att vi diskuterade vår skolas värdegrund, trivsel, skolans regler, lagar och förordningar.

 Sammanställningen av elevernas svar på trivselenkäterna har lyfts på APT med all personal både i skola och på fritids.

 All personal har fått utbildning i (Abrahams barn) religion, kultur och tradition under ht -17 och vt-18.

 All personal har genomgått en workshop för att lära sig hur vi digitalt anmäler, utreder och följer upp och dokumenterar upplevd kränkning, trakasserier eller diskriminering.

Trygghetsteamets arbete under året

 I arbetet att jobba förebyggande så analyserar och diskuterar vi kontinuerligt läget på skolan, för att förbättra elevernas trivsel och trygghet. Det har gjorts riktade insatser i vissa klasser, där behov funnits, i form av gruppsamtal och enskilda samtal.

 År 4 har genomfört ”Agera tillsammans” – som är ett våldspreventivt lektionspaket bestående av 7 lektioner.

 Trygghetsteamet har under lå 17/18 inte hunnit med förebyggande klassrumsbesök som planerat. Trygghetsteamet har hjälpt kollegor i

klassrummen med trivselenkäterna samt sammanställt och följt upp svaren med all personal.

4.3. Resultat av utvärderingen av förra årets plan

Trygghetsteamets arbete med att tillsammans med övrig personal utreda, åtgärda och följa upp upplevd kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier har

fungerat på ett tillfredställande sätt, då vi nått en hög procent av uppklarade ärenden.

Snabba ingripanden och hänsyn har tagits till alla larm som inkommit.

På vt -18 så startade skolan mer organiserade rastaktiviteter, samt att vi tydligare delade upp skolgården i områden för rastvärdarna. Detta ledde till färre konflikter samt mera lek och aktivitet för eleverna.

Föräldracafeérna har varit välbesökta och varit forum för bra och givande

diskussioner och vi har fått bra respons på våra aktuella ämnen. Detta framkommer i utvärderingarna som gjorts av föräldrarna i samband med caféerna. De ämnen som vi lyft har varit utifrån öbskemål från föräldrarna själva.

4.4. Uppföljning och utvärdering av årets plan Beskriv hur årets plan ska utvärderas:

 Planen utvärderas muntligt och skriftligt i tvärgrupper av personal på skolan vid personalmöten och av elever på klassråd och elevråd.

Årets plan utvärderas senast:

 Årets plan ska utvärderas senast juni -19.

Ansvarig för att årets plan utvärderas är:

 Ansvarig för att årets plan utvärderas är rektor tillsammans med skolans trygghetsteam.

5. KARTLÄGGNING OCH ANALYS AV ORSAKER

Kartläggningar sker genom trivselenkäter 2ggr/år, på lärarnas morgonmöte varje morgon delges nuläget på raster och om det finns pågående ärenden, konflikter, samt när något har hänt.

5.1. Metod/aktivitet för kartläggning

 Trivselenkät 2ggr/år både skola och fritids.

 Morgonmöte 7.45-8.00 muntligt daglig rapport och info om aktuellt ”läge”.

 Det finns alltid rastvärdar ute tillsammans med barnen på rasterna.

 All personal på skolan och fritidshemmet har kunskap om vår ”Plan mot diskriminering och kränkande behandling” samt de riskområden som elever påtalat.

 Genom att anmälningar, utredningar och uppföljningar rapporteras digitalt och till rektor och diarieförs har vi på skolan en god överblick över om det sker kränkningar och vilken typ det då rör sig om och vilka som är

involverade.

 Trygghetsteamet har veckovisa möten och håller sig uppdaterad om situationen i de olika klasserna för att kunna ingripa i ett tidigt stadium.

5.2. Resultat och analys av kartläggningen

Vårterminens trivselenkät gjordes sent på terminen, så den har vi som underlag nu när höstterminen startar. Där framkom att några elever blir rädda när vuxna höjer rösten. Detta har tagits upp med all personal och vi kommer behöva ta reda på mer i vilka sammanhang det skett och jobba vidare med detta på olika sätt.

Vid utvärdering av läget vad gäller kränkningar utifrån diskrimineringsgrunden religion eller annan trosuppfattning konstaterar vi att vi i stor utsträckning fått bukt med det. Det som nu framkommit i kartläggningen är att vi behöver fokusera detta läsår på att få bort kränkningar utifrån kön samt till viss del kränkningar utifrån funktionsnedsättning.

På vt -18 så startade vi med mer organiserade rastaktiviteter, samt att vi tydligare delade upp skolgården i områden för rastvärdarna. Detta ledde till mindre konflikter samt mera lek och aktivitet för eleverna.

På föräldracafeérna har det varit bra och givande diskussioner och vi har fått bra respons på våra aktuella ämnen enligt de utvärderingar som gjorts. Vi på skolan behöver se över formerna så att fler vårdnadshavare deltar.

6. GENOMFÖRA ÅTGÄRDER

6.1. Främjande åtgärder

6.2. Främjande arbete på enheten under kommande år

Mål Aktivitet Ansvar Tidplan Uppföljning

vad, hur, när Trygga raster, med

stimulerande aktiviter

Trygga raster

Trygg skola och fritids

Delaktiga vårdnadshavare

Organiserade

aktiviteter på rasterna.

Alla rastvärdar bär väst

Schemalagt 30 min/vecka kring värdegrundsarbete i alla klasser

Föräldracafé 2 ggr/läsår

Rast-teamet ( en lärare och en från fritids), Rastgrupp med elever i år 4 och 5. All personal som är rastvärd.

All personal enligt rastvärdsschema Alla klasslärare Ev i samverkan med THT

Hela läsåret

Hela läsåret

Hela läsåret

Ett på ht och ett på vt, planeras senare.

Fortlöpande under läsåret, på

morgonmöten, THT, konferenser.

Vid terminens slut och vid läsårets slut Vid terminen slut och vid läsårets slut

Utvärdering och önskemål om nytt tema/ämne sker i samband med caféerna

Trygg skolmiljö

Trygg skolmiljö

Förståelse för olikheter Förståelse för olikheter

Stärka elever

Skapa förståelse för allas lika värde

Aktiva elever

Goda förebilder

Goda förebilder

Skolans gemensamma regler

Klassrumsregler

Arbete kring FN­

dagen.

Löpande under läsåret Värdegrund 30min/v

Agera tillsammans i år 4

Kurator och

Skolsköterska ska ha ett arbete i klasserna Röris på rasterna

Projekt med VIK Hockey

SYV

Teamet som ordnar föräldracaféet

Rektor, alla elever och all personal

Eleverna och klasslärarna

Klasslärarna och fritidshemmet Klasslärare ev med stöd av THT

Siv och Katja

Hanan och Mia

Katja och Kerstin

Reglerna formas i början av

terminen, gäller sedan hela läsåret

Görs i början av terminen, gäller hela läsåret

V 43

Underläsåret, pågår ca 10 veckor.

Under läsåret

Under hela läsåret, 1g/varannan vecka Under läsåret

Under läsåret

På klassråd, elevråd, i THT och konferenser vid terminsslut och läsårets slut

Utvärderas på klassråd, vid terminensslut och läsårets slut Utvärderas v 45

Vid terminsslut

Efter avslutad aktivitet

Efter avslutad aktivitet

Vid läsårets slut

När projektet avslutas.

Vid terminsslut

Främja

lek/elevdelaktighet

Varje klass får en summa att köpa lekredskap för. Vid

VIK Hockey och personalen på skolan.

Varje klasslärare

1g/termin På elevrådet – varje termin

varje terminsstart. (se handlingsplan SYV)

Eleverna ska presentera en plan hur de ska sköta sakerna och vad de vill köpa. Rektor godkänner därefter.

6.3. Förebyggande åtgärder

6.4. Förebyggande arbete på enheten under kommande år

Mål Aktivitet Ansvar Tidplan Uppföljning vad, hur, när Trygg skolstart Rastvärd ute innan All personal, Hela läsåret Läsårets slut

på morgonen skolstart enl rastvärds­

schema

Trygg skola THT´s arbete Rektorn samt THT

Hela läsåret Terminensslut och läsårets slut

Bättre Personal får olika Rektorn och Olika tider Efter de olika bemötande och utbildningar, tex, personal under hela utbildningarna förståelse agera tillsammans,

ritprat, lösningsfokus, mm

läsåret

Bättre psykisk Samtal med elever i Kurator och Fortlöpande Fortlöpande, efter

hälsa behov av stöd THT under hela

läsåret

samtalen

Ökad Närvarokoll varje Katja, alla Fortlöpande Kontinuerligt under

skolnärvaro morgon. klasslärare under läsåret läsåret

Stimulerande

raster

Dokumenteras i Vklass. Samtal hem.

Nya kingout-rutor, nya målade

”lekarutor” och nya fotbollsmål på skolgården.

Rektor, vaktmästare, FK

Sker i börja av läsåret.

På elevrådet med rektor.

7. ATT UPPTÄCKA, UTREDA OCH DOKUMENTERA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH

KRÄNKANDE BEHANDLING

7.1. Policy

Eleverna skall få grundläggande kunskaper om kränkande behandling utifrån kön och könsidentitet, etnisk tillhörighet, religionsuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. S:ta Gertruds skolas verksamhet och organisation utformas så att det främjar goda relationer och trygga lärandemiljöer för de som vistas på skolan; barn och vuxna.

7.2. Rutiner för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

 Det finns alltid rastvärdar ute tillsammans med barnen på rasterna.

 All personal på skolan och fritidshemmet har kunskap om vår Plan mot diskriminering, trakasseri och kränkande behandling samt de riskområden som elever påtalat.

 All personal på skolan och på fritidshemmet agerar och anmäler, utreder och följer upp enligt skolans rutin vid kännedom omupplevd på kränkning, trakasserier eller diskriminering och vidtar åtgärder.

 Trygghetsteamet har veckovisa möten och håller sig uppdaterad om situationen i de olika klasserna för att kunna ingripa i ett tidigt stadium.

 Alla klasslärare ansvarar för att gå igenom, diskutera och ta in synpunkter på Planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och vad den innebär med eleverna.

 Skolsköterskan har enskilda samtal med elever och föräldrar i förskoleklass, samt med alla elever i år 2, 4 och 6 där hon ställer frågor kring deras

upplevelse av trygghet och trivsel.

 I början av terminen besöker rektorn alla klasser och samtalar om vikten av god kamratskap och skolans mål. Detta för att främja ett gott klimat på skolan.

 Trygghetsteamet besöker alla klasser, F-6, för att presentera sig och vad de har för roll på skolan, i början av läsåret 18/19.

7.3. Personer barn/elever och vårdnadshavare kan vända sig till

All personal på skolan. Det finns även ett trygghetsteam med skolsköterska, kurator och två beteendevetare. Rektor skall alltid kontaktas om det gäller kränkning, trakasserier eller diskriminering av vuxen.

7.4. Rutiner för att anmäla utreda och åtgärda och följa upp när barn/elev kränks av andra barn/elever

När personal eller trygghetsteamet får reda på att en elev upplever sig kränkt så agerar vi på följande sätt.

 När någon i personalen fått kännedom om att en elev upplever sig vara utsatt för kränkning, trakasserier eller diskriminering skall det alltid göras en anmälan till rektor som i sin tur anmäler till huvudmannen. Anmälan görs av personen som sett händelsen, fått kännedom om händelsen eller hjälpt eleverna att reda ut situationen.

 Om det gäller upplevd kränkning, trakasserier eller diskriminering från vuxen är det alltid rektor som utreder.

Kränkning, trakasserier och diskriminering – skyldigheter som medarbetare och rutin

Alla som arbetar i skolan är skyldiga att anmäla, utreda och följa upp när de får kännedom om upplevd kränkning, trakasserier eller diskriminering. Detta görs enligt följande rutin:

1. En misstänkt kränkning/trakasserier/diskriminering ska anmälas samma dag direkt till rektor. Du gör det genom att fylla i den digitala anmälningsblanketten och skriv ut och lämna två ex. till rektor för vidare anmälan till huvudman och diarieföring.

2. Sedan gör du en utredning och dokumenterar den på den digitala blanketten (du behöver få ett diarienummer av rektor). I samråd med rektor görs bedömning om det är kränkning eller inte. Är det inte en kränkning kryssar du i och avslutar ärendet. Skriv ut och lämna två ex till rektor. Vid behov kan du även konsultera och ta stöd av kompetenserna i THT.

3. Är det en kränkning gör du uppföljning, en eller flera, tills kränkningarna upphör. Uppföljningen(-arna) dokumenteras på den digitala blanketten. Skriv ut och lämna två ex till rektor. Vid behov kan du även konsultera och ta stöd av kompetenserna i THT.

https://eformular.funktionstjanster.se/eforms/eforms.html;jsessionid=7B0ED 99EDEE754CC4546456A767B177D.tomcat-eforms­

fe1?eformname=INTblanketterforhanteringavrutinfordiskriminering_vastera s&orgnr=2120002080

 Vid behov tar trygghetsteamet över ärendet tillsammans med rektor. Samtal med de inblandade eleverna sker då med trygghetsteamet. Därefter beslutas hur trygghetsteamet arbetar vidare med eleverna.

 En supportgrupp kan startas vid behov kring utsatt elev, alternativt har

trygghetsteamet enskilda-eller gruppsamtal med uppföljning kring de aktuella situationerna.

7.5. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn/elev kränks av medarbetare

OBS! Vid befarad diskriminering, trakasserier eller kränkning utfört av en medarbetare ska alltid utredningen göras av förskolechef/rektor

Om någon personal på skolan eller fritidshemmet får kännedom om att en elev upplever sig ha blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande

behandling av personal ska detta anmälas till rektorn som anmäler till huvudman.

Det är alltid rektor som utreder, åtgärdar och följer upp befarad diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling utförd av en medarbetare.

7.6. Ansvarsförhållande

All personal på skolan har ett personligt ansvar att agera, anmäla, utreda, åtgärda och följa upp. Rektor har dessutom ansvar för att anmäla till huvudman samt att utreda om det gäller kränkning utförd av medarbetare.

Bilaga 1- Diskrimineringsgrunderna

Kön

Att någon är pojke, flicka, kvinna eller man. Även transexuella personer alltså personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden kön.

Könsöverskridande identitet och uttryck

Med könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som man eller kvinna eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.

Etnisk tillhörighet

Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Religion eller annan trosuppfattning

Med trosuppfattning avses olika religiösa uppfattningar som är jämnförbara med religion tex buddism och ateism. Etiska, filosofiska åsikter skyddas inte av lagen.

Funktionsnedsättning

Med funktionsnedsättning menas varaktiga fysiska, psykiska eller

begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan

förväntas uppstå.

Sexuell läggning

Homosexualitet, bisexualitet, heterosexualitet dvs. om du bli kär i personer av samma kön, båda könen eller motsatt kön som dig själv.

Ålder

Skydd mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang.

Referensförteckning

Skollag 2010:800

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument­

Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/

Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2006:1083 www.do.se Nya bestämmelser för förskolan och skolan – fyra steg och sju diskrimineringsgrunder