Hälsa och samhälle
SÄRSKILT BOENDE SOM
MÖTESPLATS
En studie av vardagliga relationer mellan
personal och de boende
Faozi El-zein
Besim Jasharaj
Examensarbete i socialt arbete Malmö högskola
30 HP Hälsa och samhälle
Socionomprogrammet 205 06 Malmö
Nursing home as a
meeting place
A study of everyday relationships between caring
staff and residents
El-zein, F. & Jasharaj, B.
Huvudtitel: Särskilt boende som mötesplats. En studie av vardagliga
relationer mellan personal och de boende. Examensarbete i Socialt
Arbete 30 HP. Malmö högskola. Hälsa och Samhälle, enheten för
socialt arbete, 2011.
Abstract
This essay is about the visibility of everyday life in a nursing home.
The thesis is based on the following questions: What characterizes the
social life and conversation between staff and residents? What content
has the social life and the conversation between these parties? What is
the power relationship between the staff and residents?
To answer these questions, we used the qualitative approach with open
observations, along with interviews. The study is partly based on
direct observation by an observer as a participant in a special housing,
and on semi-structured interviews with seven respondents, three of
them staff and four residents in the same nursing home. For the results
and analysis section, we use the Grounded Theory as a method which
constructs a parallel between data processing and analysis of the
interviews, where we first encode, categorize and create themes.
These we use then to tie our results to the symbolic interactionism,
and role theory.
Keywords: residents, care staff, meeting, relationship, conversation,
Förord
Det har varit en intressant resa att skriva detta arbete. Vi vill främst tacka alla som deltog i studien, för utan deras medverkan hade inte detta kunnat genomföras. Ett stort tack riktar vi till vår handledare Finnur Magnússon för den givande
handledningen med goda råd och tips. Vi vill även tacka de som hjälpt oss med att komma i kontakt med verksamheten och boendets chefer.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING OCH PROBLEMFORMULERING 6
Syfte och Frågeställning 7
2. METOD 8
Intervjuguiden 9
Urval och tillvägagångssätt 10
Observationerna 10
Intervjuerna 12
Bearbetningsmetod 13
Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet 14
Etiska överväganden 16
Litteratursökningen 17
Begreppsdefinition 18
Uppsatsens disposition 19
3. TIDIGARE FORSKNING 20
Sjukhemmets vård och omsorg 20
Situationen för äldre och 20
deras anhöriga på ett sjukhem
När makt och inflytande får ett ansikte 22
Att bo på ett äldreboende 23
Äldres strategier att hävda sin makt 25 Relationerna utifrån personalperspektivet 26
Sammanfattning 27
4. TEORI 28
Symbolisk interaktionism 28
Rollteori 28
Sammanfattning 29
5. RESULTAT OCH ANALYS 31
En vanlig dag på Tallgårdens 31 särskilda boende
Morgonpasset 31
Middagspasset 32
Kvällspasset 33
Behandlade som barn 34
Gemenskapen mellan 35
personal och klienter
Gemenskapen mellan klienterna 37
En maktaspekt av rutinskapandet 40 Avslutande kommentarer 43 6. SLUTDISKUSSION 44 Fortsatt forskning 47 7. REFERNSER 48 8. BILAGOR 50
Intervjuguide för personal bilaga 1 50 Intervjuguide för klienter bilaga 2 51
Informationsbrevet bilaga 3 52
1. INLEDNING OCH PROPLEMFORMULERING
Vi som är författare till detta arbete har haft olika utgångspunkter när vi kommit i kontakt med äldreomsorgen för första gången. En av oss har undersocionomutbildningens verksamhetsförlagda del som pågick under höstterminen 2009, praktiserat hos biståndshandläggare som arbetade med ärenden som bland annat handlat om äldres ansökningar för hemtjänstinsatser eller om att flytta till särskilda boenden. Den andra av oss har kommit i kontakt med äldreomsorgen tidigare, genom praktik, och sedan som utbildad underskötare fram till hösten 2007, genom ett arbete inom hemtjänst som vårdbiträde.
I utbildningen har vi under den teoretiska delen kunna få ökad kunskap om gerontologiska forskningen, lagstiftning och den svenska äldreomsorgens
utveckling i ett historiskt perspektiv. När vi sedan praktiserade hösten 2009 har vi kommit en bit närmare äldreomsorgen, särskilt efter det att en av oss praktiserat hos en sektionschef på ett särskilt boende för dementa. Detta har gett oss en inblick i såväl arbetet med budget- och arbetsmiljöansvar, som arbetet med ansvaret för de boende. Att ha varit ute på praktik i sex månader i en verksamhet innebar också en inblick i och daglig bekantskap med äldres vardagssituation på ett äldreboende.
Äldres vardagslivssituation förändras från det att man flyttat från sin egen bostad till ett särskilt boende. Anledningen till flytten är givetvis att ett försämrat
hälsotillstånd gjort det ohållbart att bo kvar och att den sociala miljön och boendemiljön förändrat klientens förutsättningar till att fortsätta det liv de levt tidigare.
Vi som har erfarenheten av att ha mor- och farföräldrar i livet, har genom detta en inblick i hur dessa har det, dvs. när de fortfarande har styrka nog att vara med och fira högtider och att de gör det de är bra på. Men hur blir det när de inte orkar längre, när dessa band försvagas och de flyttar till ett särskilt boende för att kunna få vård och omsorg under dygnets alla timmar, vet vi egentligen inte mycket om. Personalen vet, för de arbetar där och ska dokumentera allt som sker under
dagarna, men det är ingen tröst för en anhörig, eller för oss andra som en dag med all sannolikhet kommer att behöva flytta till ett sådant boende.
I media uppmärksammas det att det råder missförhållanden inom äldreomsorgen, exempelvis äldre dementa som inte har tillgänglig personal under nattetid. När sådant uppdagas i media får samhället en negativ bild av äldreomsorgen och man kan därför ställa sig frågan varför det inte finns större fokus kring äldres
vardagslivssituation. Vad vi kunnat förstå efter att vi letat efter tidigare forskning, har äldres vardagslivssituation på särskilda boenden inte utforskats tillräckligt, även om ett antal forskare som vi presenterar i tidigare forskningsavsnittet har belyst denna del av äldreomsorgen.
Enligt Lappalainen & Szebehely (2008) har vardagslivet kommit att bli en populär forskningsarena inom sociologi och socialt arbete, där många inflytelserika
Eftersom det inte finns mycket forskning om äldres vardagsliv, ville vi genomföra en studie med ambitionen att ge en bättre bild av hur det sociala livet på ett särskilt boende ser ut just nu. Arbetet görs inom ämnet socialt arbete med fokus på det som vardagslivet på ett särskilt boende som arena utmärks av.
Syfte
Det vi valt att undersöka är vad som sker i mötet mellan de som arbetar och de som är bor på ett särskilt boende för äldre. I studien kommer vi lägga fokus på det särskilda boendet och avsikten med denna undersökning är att få en förståelse för hur dessa möten utmärker sig.
Med studien är vår ambition att få en inblick av brukarnas och personalens vardagssituation på ett särskilt boende, men också hur de beskriver sina upplevelser av varandra och boendet i stort.
Frågeställningar
Vad karaktäriserar det sociala livet och samtalet mellan personal, klienter och parterna sinsemellan?
Vilket innehåll har det sociala livet och samtalet mellan dessa parter?
2. METOD
I studien kommer både observationer och intervjuer att användas som metod för att få kunskap om människor som utför praktiker i deras miljö. Det är i sådan miljö som forskaren får möjligheten att se sig omkring och har tillgång till de människor, vars samtal blir intressanta för studien. Detta är en
datainsamlingsmetod som den socialvetenskapliga forskningen är känd för Meeuwisse & Swärd (2008).
Ett av redskapen för att komma sig närmare de människor vi ska studera är deltagande observation. Herbert Blumer, menade att om man ska få en tydligare bild av vad som sker i mötet mellan människor, är det i dess omgivning som forskaren måste befinna sig i. Att infinna sig i den miljö man ska studera är det en fördel för forskaren även när det gäller att samtala med människorna på plats, därför att man får chansen att se, lyssna, kunna ställa frågor och få svar. Trost & Levin (1999).
I denna studie har vi valt att använda oss utav en kvalitativ metod för att få förståelse för hur personal och brukare beskriver sina upplevelser och därigenom få kunskap om vad som utmärker sig i mötet mellan dessa parter på ett särskilt boende. Att få fram och belysa fakta gällande ett sådant socialt samspel är förutom en observation, även en kvalitativ intervju ett lämpligt redskap för en forskare. Kvalitativa forskningsintervjun som redskap är enligt Starrin & Svensson (1994), en metod att ta fram kunskap om hur någonting är konstruerat. Intervjun är enligt författarna en sådan redskap därför att alla de företeelser som finns i de praktiker som människor är verksamma inom har en egenskap som är oberoende av den kunskap som redan finns om dessa.
Studien belyser både ett brukarperspektiv och ett personalperspektiv. Vi har valt att intervjua tre personal och fyra brukare från det särskilda boendet som
studieobjekt. Antalet informanter har vi fått begränsa oss till de sju deltagare, därför att det inte fanns fler som visade intresse för att ställa upp på intervju. Under materialinsamlingen och den tidiga transkriberingen kunde vi trots denna begränsning snart hitta mönster i texternas innehåll som genererade underlag för resultatredovisningen, därmed också besvara vår frågeställning. Vi upplevde alltså att innehållet i de sista intervjuerna upprepade sig och blev vi alltmer övertygade om att vi fått tillräckligt med material för att besvara våra frågeställningar. Vi har arbetat parallellt mellan materialinsamling och analys av bearbetat text, vilket vi fått fram nyckelteman av, som vi ansåg ha tillräckligt med material för att uppnå syftet med uppsatsen.
De intervjuer vi har genomfört bygger på halvstrukturerade formulär. Genom att ha använt oss av en sådan typ av frågeformulär kunde vi både undvika att
intervjuerna styrs alltför mycket, samtidigt som vi kunde behålla en viss styrande effekt i och med att vi använde oss av övergripande frågor för att samtalen inte blir alltför öppna heller.
Vår fokus i fältstudiet under observationerna har varit att titta efter sättet personal och brukare talar på, exempelvis vad för ton används när de pratade med olika människor i möten och om det skiljer sig på sättet de pratar med någon eller
några. Vad deras uppträdande ger uttryck för, är en andra liten detalj som fokus läggs på, enskilda som i grupp, snarare än att bara få en allmän inblick av
stämningsläget på boendet. Därför har vi i strävan efter att försöka få kunskap om boendets fysiska och psykosociala miljö som helhet, riktat vårt
uppmärksammande på små detaljer, vilket har varit kunskapsgenererande även för miljön i stort.
För att kunna få kunskap om helheten hos ett fenomen, är det viktigt att få kunskapen om dess delar, vilket den så kallade sociomorfoligiska angreppssättet kännetecknar. Det innebär att forskaren lägger fokus på att studera detaljer och få kunskap om dessa, för att sedan kunna få kunskap om studieobjektet som helhet i ett socialt liv. Svensson & Starrin (1996).
Efter att ha genomfört observationerna och intervjuerna med studiens informanter, har vi reflekterat över hur det kom sig att det var betydligt svårare att få med informanter från personalsidan än brukarna att intressera sig att ställa upp på intervju. Vi upplever att vi fått tillräckligt med material som underlag för vårt arbete, men vi är ändå medvetna om att analysen av vår studie kunde bli ännu tydligare om vi hade mer tid i anspråk och ytterligare ett par informanter att intervjua. Tidsbristen och svårflörtad omsorgspersonal är inte de enda faktorerna till att det inte blev en ännu utförligare analys, utan med tanke på klienternas höga ålder och hälsoläge, upplevde vi vilja ta särskild hänsynstagande till att intervjun inte kom till den punkten att den blev jobbig för dem. Dessa reflektioner gav oss en känsla av att vi lyckades få tillräckligt med innehåll i det insamlade materialet och att vi trots allt kunde analysera och jämföra resultat, koppla till teorier och framförallt få forskningsfrågorna besvarade, därmed också syftet med studien.
Intervjuguiden
Vi har valt att använda oss av halvstrukturerad intervjuguide i studien för att genomföra våra intervjuer, där vi i förväg formulerat en intervjuguide för de boende respektive personalen. Guiden som innehåller övergripande frågor med ambitionen att undersöka studiens syfte och frågeställningar, Kvale (1997). Fördelen med en halvstrukturerad intervjuguide är att frågorna inte behöver följas strikt när de skall ställas, vilket innebär att intervjuguiden är av låg grad av standardisering. Vi ställde liknande frågor till samtliga respondenter i studien, men vi fick anpassa frågeföljden efter respondentens berättelser. I samband med formuleringen av frågorna till intervjuguiden har vi varit noga med att inte använda oss av svårförståeliga frågor eller svåra ord eller begrepp, utan vi har försökt formulera frågorna på sådant sätt att få med lättförståeliga begrepp som respondenterna kunde besvara utan större problem, Kvale (1997).
Med stöd av våra observationsdata har vi kunnat konstruera en del av de frågor som vi sedan kunde använda oss av vid den kvalitativa intervjun. Dessa två forskningsmetoder har varit lämpligen användbara för att få fram det som sker på det särskilda boendet och få underlag till vår forskningsfråga.
Urval och tillvägagångssätt
Vi har använt oss av våra tidigare knutna kontakter i samband med våra
verksamhetsförlagda utbildningar under femte terminen av socionomprogrammet, En av oss som praktiserat alla veckorna inom myndighetsfunktionen, har vi haft förhoppningen att de kan hjälpa oss komma i kontakt med ett särskilt boende. Biståndshandläggare inom myndigheten som vi fick hjälp av, har hört med olika verksamhetschefer inom olika särskilda boenden som motsvarar det vi är
intresserade av att studera, efter att hon tagit del av vår idé med studien. Vi fick efter en kort tid information om att vi kunde kontakta verksamhetschefer för ett särskilt boende. Vi fick efter kontakt träffa ansvariga för verksamheten, vi fick presentera oss för dem och syftet med vår studie, samt önskan om vilken grupp av informanter som vi var intresserade av. Ansvariga för verksamheten visade oss boendet och vi fick träffa både personal och äldre på boendet, och chansen att få tag på frivilliga informanter tog vi vara på. Inför observations- och
intervjutillfällen fick alla berörda, inklusive verksamhetschefens tillstånd, ett samtyckesblankett för godkännande av vår närvaro och utförande av vår undersökning med dess metoder.
Studien lägger fokus på ett avgränsat särskilt boende som drivs inom offentlig regi, i en storstad i Sverige. Valet av informanter är strategiskt på det sätt att vi valt intervjua både män och kvinnor i det mån det fanns sådan variation. En variation på åldersspridningen på informanterna är dock stor. Medan de
informanter tillhörande personalen är i de arbetsföra åldrarna, tillhör klienterna de högre åldrarna, då mellan 75 och 98 år.
Vårt urval av informanter är dock grundad på den tillgänglighet som finns på boendet, men vi har även valt utifrån deras mentala hälsa, vad gäller brukarna med tanke på den högra åldern och de ålderssjukdomar som eventuellt kunde försvåra ett deltagande i en sådan studie, inte minst ur ett etiskt perspektiv, vilket framgår tydligt i våra etiska överväganden.
Det som var viktigt för oss initialt var att kunna skapa en god relation till informanterna. Vi har besökt potentiella informanter när vi skulle dela ut
informationsblad och samtyckesblankett (bilaga 1,2). När vi sedan fått genomföra observationerna vid två tillfällen på boendet, har vi passat på att hälsa på och samtala med de som vi möter för att skapa en god relation. Observationerna har dessutom hjälpt i vårt urval av informanter med beaktande av de etiska
överväganden vi gått igenom innan studiens början.
Observationerna
Det särskilda boendet vi genomförde våra observationer och intervjuer på, är beläget bland stora grönområden i utkanten av denna stad i södra Sverige.
Boendet vi genomförde vår studie på består av två våningsplan, varav den ena för somatiskt sjuka äldre och den andra boendes av äldre med demenssjukdomar. Det särskilda boendet väljer vi fortsättningsvis att döpa till Tallgården, när vi i arbetet nämner det särskilda boendet. Samtliga intervjuer och större delen av
observationerna har ägt rum på Tallgårdens första våning, men bara en del av observationerna genomfördes på boendets andra våning, då personal och klienter
skulle dit upp för att delta i en gudstjänst.
Tallgården är ett boende för åtta klienter på varje våningsplan, med bemanning under dygnets alla timmar med en personalstyrka på sex anställda, fördelade på dygnets dag, kväll och nattskift. Vanligtvis är de anställda undersköterskor men även vårdbiträden förekommer. För boendets samtliga klienter, finns en ansvarig sjuksköterska när det gäller den medicinska delen av arbetet med äldre.
Vi har gjort en uppdelning av observationstillfällen till två, för att vi ansåg att chanserna för att kunna fånga en helhetsbild av studieobjektet ökar om observationen görs vid mer än ett tillfälle. Vi delade på oss under
observationstillfällen, för medan den ena av oss fokuserade på detaljer kring matsal och kök, kunde den andra observera i de övriga gemensamma utrymmena. Utan att diskutera observationerna sinsemellan, utförde vi nästa
observationstillfälle dagen därpå. Samma utrymmen skulle observeras, men den som observerade den ena delen av utrymmen vid första tillfället, skulle nu fokusera på den andra. Två oberoende av varandra observationer kunde vi sedan renskriva och träffas för att föra diskussion över det vi observerat och våra intryck av det. En sammanfattning av observationerna kunde göras med hjälp av detta tillvägagångssätt.
Vi hade i förväg presenterat oss och vad syftet var med vår närvaro där, därmed blev våra observationer öppna och vi betraktades som deltagande observatörer i gemenskapen. Öppna observationer äger rum i undersökningar där deltagarna vet och har accepterat vår närvaro som observatörer. Detta innebär dels att vi bli accepterade av gruppen, dels att de är medvetna att vi kommer att gör en
kartläggning av vissa faktorer som berör gruppens sätt att fungera. Utan vidare är det svårt att komma in i en grupp och det gäller främst om observationer kommer att inbegripa exempelvis saker av känslomässiga, privata eller av konfliktfylld karaktär. Därför måste man ha dels tillit, dels ha tillåtelse från gruppens sida. Det ä därför viktigt att först försöka få en bra relation med någon eller några enstaka personer i gruppen, vilket leder till att den nödvändiga tilliten byggs upp till att gälla hela gruppen som helhet. Redan under första observationstillfället har vi försökt få en bra relation med en av de ordinarie personalen, vilket ledde till att vår vidare kontakt med gruppen underlättades väsentligt, genom att denne hjälpt oss att skaffa deltagare till vår fältstudie.
Med öppen observation får man större frihet när man bli accepterad som
observatörer. Man tillhör inte gruppen, tvärtom det förväntas uppfylla de krav som ställs på en observatör. Man kan röra sig fritt och beakta gemenskapen, ställa frågor och se på hur saker och ting fungerar i gruppen. När forskaren befinner sig i rollen som öppen/deltagande observatörer kommer man ofta nära tät inpå
människors vardag och deras grundläggande uppfattningar. Observatören befinner sig i den världen, men är inte en del av den. Observatören kommer nära för att vara delaktig i deras värld, men det är inte förenligt med rollen som observatör att bli en av den undersökta gemenskapen.
Utifrån detta finns det enligt Holme & Solvang (1997), en hårfin skillnad mellan aktör och observatör.
Under observationen i matsalen har vi stått vid sidan av för att observera dels hur samspelet ser ut, vad som sägs i mötet mellan personalen och klienterna, samt vad som händer under måltiderna i köket. Förutom den psykosociala miljön, har vi även observerat den fysiska miljön i köket. Vad gäller de övriga gemensamma
utrymmena handlade våra observationer dels om att gå runt och se hur den fysiska miljön såg ut, dels observerat och iakttagit vad som pågick och sades i de övriga gemensamma utrymmena mellan personal och klienter, samt parterna sinsemellan. Varje observationstillfälle varade i drygt tre timmar mellan frukosten och lunchen.
Intervjuerna
Intervjuerna har uteslutande utförts på Tallgården. Klienterna bjöd in oss till sina lägenheter på boendet, medan två av de intervjuade från personalen ville
genomföra intervjun på våningens dagrum, där ingen satt och dörren kunde stängas för att inte störas. Med den tredje informanten från personalen kunde intervjun äga rum i personalrummet på boendet.
Att vi gjorde intervjuerna på boendet som en arbetsplats för personalen och ens hem för den äldre, var både praktiskt och önskvärt från alla parter. Respondenter har tillfrågats om deltagande redan när vi började med observationstillfällen, vilket har visat sig vara ett bra tillfälle för att bekanta sig med eventuella
informanter och dessutom få de första intervjutiderna bokade. Vi var noga med att alla vi träffade skulle få veta vilka vi är och vilket vårt syfte med besöket och studiet var, samt hur lång tid intervjun skulle ta. Att personalen hade mycket att göra la vi märke vid observationerna, men trots det fick vi bra bemötande, särskilt av några som visade intresse och föreslog oss tider som de kan tänka sig att ställa upp på intervju.
Informanternas svar fick oss att anpassa våra frågor beroende på det innehåll svaren vi fick hade. Om vi upplevde att svaren är för korta, kunde vi använda oss av ytterligare frågor än de övergripande frågor vi förberett.
Genom att vi anpassade våra frågeställningar kunde vi se till att få tillräckligt med material för att en analys av bearbetad text kunde genomföras.
Vi upplevde att det blev en fin stämning och det visades uppskattning från informanternas sida, vilket gav oss en behaglig känsla och upplevelsen av att intervjuerna blev naturliga, för oss alla bekväma samtalsstunder.
Som ett utmärkt redskap, använde vi oss av diktafon, vilket hjälpte oss få med allting som respondenterna sagt. Att spela in samtalet, hjälpte oss rikta fokus på samtalet, vilket fick oss intervjuare att framstå som lyssnande och bidra till det behagliga, naturliga samtalsmötet som skapades.
Inför inspelningen har vi dock varit noga med att i förväg vara tydliga och tillfråga informanterna om det gick bra att använda oss av diktafonen. Tillfredsställande nog gick samtliga sju informanterna med på att spelas in. Intervjun präglades av informanternas stolthet över det arbete som utförs på boendet. Personalen uttryckte sin upplevelse av sin strävan till gott arbete och att de gör ett riktigt bra jobb trots eventuella arbetsbelastningar. Vi upplevde att de flesta av informanterna höll sig till ämnet och gav oss relevanta svar, vilket gjorde att vi inte behövde styra mycket, men där det behövdes kunde vi låta informanten avsluta en mening, för att sedan ställa en följdfråga som fick oss på spår igen. Det var mest med de äldre informanterna eller klienterna som vi använde oss av följdfrågor som kunde styra lite i det vi vill ha svar på. Kanske berodde det på deras hälsotillstånd, men vi upplevde en slags försiktighet eller avvaktande i deras
svar.
I uppsatsen har vi valt att använda oss av förkortningar när vi refererar till informanterna. Ordet personalen förkortar vi till bokstaven P, medan ordet klient förkortar vi till bokstaven K.
Bearbetningsmetod
Efter genomförandet av intervjuerna arbetade vi med en intervju i taget. Vi började med att transkribera intervjuerna mycket noga, ord för ord. Efter transkriberingen av de sju intervjuerna gick vi genom intervjuerna och läste igenom dessa ett antal gånger, tills vi kände att vi ägde texten. Efter att ha blivit väl bekanta med våra insamlade data, fick vi en känsla av kontroll över materialet. Att kunna texten hjälpte oss hitta gemensamma nämnare eller teman som vi döpte efter de mönster av uttryck som lyftes fram i texten. Från transkribering till kodning och tematisering av texten upplevde vi som väldigt intressant och givande, därför att varje intervjutillfälle var unik i sig, samtidigt som det var mycket innehållsrikt. Vi upptäckte också att det unika och innehållsrika från varje enskilt intervjutillfälle gav uttryck för något som kunde vara gemensamt för alla informanter, eller kunde för den delen sticka ut, för att det gav uttryck för annat, men som var minst lika intressant att få reda på. Övergången från transkriberingen till kodningen har varit väldigt givande, inte minst för vårt fortsatta arbete i
forskningsprocessen, särskilt resultatredovisning och analys. Teman vi kom fram till är en vanlig dag på Tallgården, behandlat som barn, gemenskapen mellan personal och brukare, gemenskapen brukarna emellan, samt en maktaspekt av rutinskapandet. Utifrån dessa teman kunde vi med textuppdelningen underlätta vårt sökande till exempelvis citat som kan kopplas till tidigare forskning, teorier och besvara vår forskningsfråga. Att vi skrev små lappar som innehöll meningar från olika informanter och gjorde en uppdelning av dessa och skapandet av teman, hjälpte oss fånga viktiga detaljer och aspekter av det som uttryckts. Genom detta kunde vi se de skillnader som förekom i de olika svaren från intervjuerna och därefter var det lätt att hitta röda tråden ur varje intervjutext.
Därefter fokuserade vi på vad som det sociala livet på Tallgården karaktäriserades av, utifrån intervjuerna, t ex i form av känslor, attityd eller beteende, men också vad det var för innehåll som kännetecknade mötet mellan klienter och personal sinsemellan. Genom att analysera intervjutexterna kunde vi tillförsäkra oss material som med en komplettering av observationerna återge en så verklig bild som möjligt av livet för dessa människor som möts på boendet. Genom att vi använde oss utav Grundad teori hade vi låtit insamlad data styra kategorisering och tematisering, samt teoriutvecklingen i arbetet som hjälper oss fram till att studiens frågeställningar besvarades.
Grundad teori är ett sätt att analysera intervjumaterial och publicerades i en bok 1967 med Barney Glaser och Anselm Strauss som författare. Grundad teori är en metod som är tänkt att användas för att skapa teori utifrån det data man ska analysera. Inte förrän sociologisk forskning började arbeta med kvalitativ
forskning 1984, som Teorin kom till användning i Sverige, när metod blev fokus i ett av sociologisk tidskrifts nummer. Forskning inom framförallt
omvårdnadsområdet under 90-talet, visade att Grundad teori var mycket
användbar. Huvudfokus i Grundad teori är att teorin som skapas ska grunda sig på empirin. Ett gemensamt råd från grundarna till teorin är att man inte ska vara
alltför färgad av förutfattade meningar om studieobjektet man är intresserad att forska om och att man inte bör sträva efter att avgränsa forskningsfrågorna, tvärtom ha öppna sådana.
Några andra regler som Grundad teori kännetecknas av är att datainsamlingen ska styras av teoretiska utmärkelser eller idéer författaren får på känn att det genererar datamaterial. Medan datainsamlingen görs, sker även kodning av dessa. Vid kodning börjar man med en öppen sådan, genom att man begreppsliggör något som sker. En jämförelse mellan begrepp och textdelar man valt görs, tills det upplevs att vissa teman återkommer, vilket leder till en avgränsning av kodningen till dessa teman som materialet tycks ge uttryck för enligt Starrin (1996).
Vi använde grundad teori redan från början vid insamling av material från
undersökningen. Vi har dock arbetat parallellt med att samla material och försöka göra analys av det redan insamlade materialet. Att vi använd oss av denna metod har vi upplevt som en praktisk och effektiv arbetsmetod för att hantera material som är tänkt att besvara vår forskningsfråga.
Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet
I denna del av metodavsnittet kommer vi att resonera kring begreppen validitet (giltighet), och reliabilitet (tillförlitlighet), samt hur vi beaktat dessa under studiegenomförandet. Därefter förs en diskussion om generaliserbarheten av studieresultatet. Studien baseras på sju intervjuer och vi är medvetna om att varje situation och individ är unik i sig och att det är problematiskt att generalisera utifrån ett sådant knapphändigt material. Men vad vi kunnat göra är att återge en beskrivning av hur vardagssituationen på Tallgården som särskilt boende ser ut utan att försöka generalisera det till att gälla vilken miljö eller population som helst.
Validitet
I Grundad teori menar Kvale (2009) att det finns ett antagande om att det under hela forskningsprocessen är undersökningens resultat som visar dess giltighet och att det sistnämnda inte är bara något slags avslutande granskning av
studieresultatet.
Pervin (1984) resoneras kring begreppet validitet att den bygger på att syftet ska genomsyras i studieresultatet, och att forskaren åstadkommer detta genom att använda sig av adekvat metod. Författaren framhävde vikten av observationens relevans till det som egentligen var tänkt att undersöka, för att det ska råda giltighet och därmed uppfylla kravet för att vara ett vetenskapligt arbete. Vad gäller vår studie kan vi argumentera för att informanternas beskrivning av upplevelserna har återgetts i ordalag och observationsanteckningarna varit berikade. Det intryck vi har fått vid den fysiska närvaron i studiemiljön, vilket återger giltigheten i det specifika vi haft fokus att studera. I våra intervjuguider för personalen respektive klienter har vi använt oss av öppna frågor, vilket gav oss möjligheten att ställa följdfrågor. Vi gick tillväga på detta sätt för att minimera risken för oklarheter i intervjuinnehållet med våra informanter. För att säkerställa validiteten i vår studie har vi vid utformandet av våra intervjufrågor utgått från våra frågeställningar och vårt syfte.
Reliabilitet
Enligt Sörensen (2007) är reliabiliteten detsamma som graden av
överensstämmelse mellan mätningar utförda med samma mätinstrument. Detta innebär att andra forskare kan återkomma till samma resultat varje gång något mäts. Forskare ska kunna genomföra samma studie och resultaten skulle bli detsamma. Kvale (1997) menar att i kvalitativa studier kan reliabiliteten påverkas dels beroende på hur forskaren har genomfört sina intervjuer, dels på hur denna har bearbetat och analyserat sitt insamlade datamaterial.
Genom att vi i vår fältstudie använde oss av diktafon för att spela in intervjuerna med våra informanter har vi försäkrat oss om, att vi har fått en exakt beskrivning av verkligheten på Tallgården. Genom att vi genomförde alla våra intervjuer på Tallgården, vilket är både personalens arbetsplats och klienternas hem, har vi fått intrycket av att informanterna känt sig trygga, och överhuvudtaget ställt upp på intervjuerna. Vidare har vi undvikit att använda oss av ledande frågor och istället har vi använt oss av öppna frågor med följdfrågor. Detta minimerade risken för missförstånd mellan oss och våra informanter, vilket i sin tur underlättade till att få mer specificerade svar av våra informanter, både vad gäller personalen och klienterna.
Kvale (1997) menar att reliabiliteten kan höjas vid utskriften av det insamlade materialet genom att två forskare oberoende av varandra skriver ut samma text eller data och därefter gör en jämförelse av resultaten det vill säga om de stämmer överens med varandra. Eftersom vi hade spelat in alla våra intervjuer på diktafon, kunde vi välja ut två intervjuer som vi båda lyssnade på, var för sig. Utifrån våra transkriberingar stämde vi av och konstaterade att det inte fanns några
skiljaktigheter när det gällde transkriberingen.
Generaliserbarhet
Enligt Holme & Solvang (1991) är inte generaliseringen ett huvudmål inom den kvalitativa forskningen. Kvale (1997) poängterar dock att generaliserbarhetens krav är ständigt i fokus kring resultat som kommer från intervjuundersökningar. Enligt författaren ligger det i människas natur att generalisera sina erfarenheter till att anta att vid liknande situationer eller om det handlar om samma individer kommer företeelsen att upprepa sig från tidigare fall.
I Kvalitativ forskning bör man enligt Stake (2005) beakta tre former av generalisering, den naturalistiska, den statistiska och den analytiska
generaliseringen. Den naturalistiska bygger på det en människa erfar vid en viss situation, vilket genererar antaganden om hur andra liknande situationer kan upprepa sig. Den statistiska däremot har med den grad av slumpmässighet i urval av intervjupersonerna, även om det inte är många till antal och generaliseringen vilar på en sannolikhetsgrad att studieresultatet kan appliceras på andra urval ur populationen. Den tredje formen är den analytiska generaliseringen och handlar om att hållbarheten av en studie kan avgöras för hur väl forskaren belyser forskningsresultatet och kan argumentera för dess generalitet.
I vår studie har ambition varit att återge en verklighetsbild av samspelet mellan personalen och äldre i mötet till vardags på ett särskilt boende. Eftersom resultatet bygger på intervjumaterial från informanternas egna beskrivningar, kan vår studie kopplas till Stake (2005) den analytiska generaliseringen, vilket för vår studie innebär att generaliseringens giltighet återfinns i resultatpresentationen därför att dess innehåll återger det våra informanter uttryckt vid intervjuerna. En sådan analytisk generalisering som Stake (2005) lyfter upp kan presenteras genom att studieresultatet av en enskild situation som sådan, kan jämföras med andra liknande situationer för att kunna bedöma hur generaliserbar studieresultatet är. Vi tycker dels att informanternas beskrivningar om omsorgsrelationen och miljön på Tallgården i stort återger en beskrivning av hur de själva upplever vardagen på det särskilda boendet, dels att det mycket väl kan generaliseras på hur annan personal eller boende på Tallgården skulle beskriva situationen. Det kan dessutom inte uteslutas att resultatet från vår studie skulle möjligtvis kunna upprepas även på andra särskilda boenden för äldre inom och över kommungränsen. Vi tror att det är möjligt att det i annan studie skulle vårt resultat kunna upprepas med anledningen att särskilda boenden för äldre i Sverige har omsorgsrelationen mellan personalen och de boende inom äldreomsorgens verksamheter som en gemensam nämnare.
Etiska Överväganden
I vårt uppsatsarbete har vi följt de fyra huvudkraven när det gäller de forskningsetiska aspekterna från vetenskapsrådet. Två av huvudkraven är informations- och samtyckeskrav. Redan när vi började boka tider för intervjuer med våra informanter har vi muntligen informerat våra informanter att vi är socionomstudenter vid Malmö Högskola och syftet med studien.
Vi informerade respondenterna om att vi skulle uppskatta deras medverkan men poängterade att deltagandet bygger på frivillighet och att de när som helst kunde avbryta deltagandet helt. Vidare informerade vi respondenterna om vad fördelarna respektive nackdelarna som ett medverkande i studien kan innebära. I samband med varje intervjutillfälle överlämnade vi ett informationsbrev om oss, syfte med vår studie och hur vi kom i kontakt med informanterna och att allt bygger på frivillighet. Vidare informerade vi att samtliga informanter som deltar får en samtyckesblankett att få skriva under som ett skriftligt godkännande och ett bevis på att studien bygger på frivillighet, därmed samtyckeskravet uppfyllt. Viktigt är enligt Kvale (1997), att informanten godkänner sitt deltagande och att frivilligt medverka i studien.
Det tredje är kravet av konfidentialitet och utgår ifrån anonymitet, vilket var viktig förutsättning för vår studie att personalen liksom brukarna förblev anonyma på så sätt hoppades vi respondenterna kom att besvara våra frågor på ett ärligt sätt. Genom att vi fejkade namnen på respondenterna liksom det särskilda boendet har vi avidentifierat studieobjektet, därmed även strävat efter att göra vårt yttersta för att anonymitet råder. Enligt Kvale (1997), är fingerade namngivning av
studieobjektet ett sätt att uppfylla kravet på konfidentialitet.
Det fjärde enligt Kvale (1997) är nyttjandekravet, vilket menas sättet hur samlad data används. Vi har dels informerat, dels har vi försäkrat för respondenterna att
intervjumaterialet och allt som framkommer under våra träffar ska användas endast till studien, vilket är syftet med det materialinsamlingen. Vidare
informerade vi respondenterna att de har rätt till att lämna synpunkter på resultat innan vi kommer att publicera det på Malmö Högskolans hemsida.
När det gäller klienterna som informanter, var vi medvetna om att det kunde vara problematiskt, med anledningen att de kunde ha svårare att avböja till att delta i studien jämfört med personalen. Det beror på att den äldre kan ha svårigheter att förstå syftet med studien, på grund av dennes sjukdom eller annat. Äldre klienter som vistas på ett särskilt boende är beroende av personalens hjälp med
omvårdnaden och klara sin vardag. Den beroendeställning de befinner sig i, kan påverka deras ställningstaganden till att tacka nej till deltagande.
Eftersom kontakten med våra respondenter har förmedlats via en sektionschef var vi angelägna att ta reda på att personalen som medverkade i vår studie gjorde det frivilligt. Detta på grund av att de arbetar i en kommunal enhet och därför tyckte vi att samtycke från sektionschefen och personalen var viktigt och behövligt. Redan vid första besöket på det särskilda boendet och innan vi började med vår fältstudie informerade vi sektionscheferna som vi träffade om vårt syfte med intervjuerna och att studiet kommer att publicera som en D-uppsats på Malmö högskolans hemsida. I samband med första besöket har vi också överlämnat ett informationsbrev och ett samtyckesformulär till var och en av sektionscheferna, vilka läste igenom dessa och skrev sedan under ett godkännande för att vi ska få genomföra intervjuerna i deras verksamhet.
Godkännande av Etikprövningsnämnden vid Fakulteten för Hälsa och Samhället, Malmö Högskolan erhölls 2010-09-22. Diarienummer HS60-10/683:19.
Litteratursökningen
I vår litteraturundersökning har vi fokuserat oss främst på att söka efter sådan forskning, vars innehåll handlade om sociala interaktioner mellan omsorgstagare och omsorgsgivare och den äldres relation till andra äldre i de gemensamma utrymmena på ett särskilt boende. Under genomförandet av vår
litteraturundersökning har vi tyvärr bara hittat ett fåtal fältstudier som handlade om relationerna på ett särskilt boende. Däremot var det betydligt fler fältstudier rörande äldres relationer exempelvis inom sjukvården och hemtjänsten. När det gäller tidigare forskningen har vi dels använt oss av en del litteratur och studier vi gått igenom under vår socionomutbildning i följande ämnen; socialt arbete, sociologi, juridik i socialt arbete, psykologi, etnologi och socialantropologi och tyckte de skulle passa in i vårt uppsatsarbete. Vi har även använt oss av
sökbegreppet social interaktion som vi därefter kombinerade vår sökning med termen särskilt boende för att finna all tillgänglig litteratur rörande vårt
sökbegrepp.
Via litteratursökningen rörande social interaktionen och särskilt boende fick vi nya sökbegrepp som vi kunde söka på. Det var bland annat sociala relationer och
äldreboende sökord som vi kunde göra nya sökningar på. I början av vår
förekom ofta jämförelsevis med andra ord som syftade på omsorgstagaren. I vår fältstudie har vi använt oss av följande begrepp; boende, klient, socialt samspel,
social interaktion, relationen och särskilt boende. Dessa begrepp har vi använt
och utnyttjat väl i vårt sökande efter relevant litteratur till vår studie bland annat i
LIBRIS och andra databaser. En stor del av litteraturen som ingick i vår uppsats
har vi gått igenom under vår socionomutbildning i de ämnen vi tidigare påpekade och en del har vi fått genom att söka på internet och främst i LIBRIS samt på Malmö Högskolans bibliotek.
På samma sätt gick vi tillväga när det gällde den internationella forskningen, Inledningsvis i sökandet av den internationella forskningen var det svårt för oss att hitta passande sökbegrepp med fokus på arbetets syfte. Vi använde oss utav
Googles översättningsprogrammet ordlista för att få följande begrepp, särskilt boende, äldre, klient och gemensamma utrymmen översatta till engelska. Därefter
använde vi oss utav en engelsk-engelsk ordlista för att få mer synonymer som var till stor nytta i vårt sökande utav den internationella forskningen. Eftersom vi utgick ifrån vårt syfte rörande den internationella forskningen, plockade vi upp ett antal artiklar som vi bläddrade genom och läste dess abstract. Därefter hade vi tre vetenskapliga artiklar rörande den internationella forskningen som vi läste i sin helhet. Därefter valde vi den artikeln som vi ansåg passade bäst till uppsatsens syfte. I vårt sökande av den internationella forskningen använde vi oss av följande databaser CINAHL, Social Services Abstracts och Sociological Abstracts via biblioteks hemsida vid Malmö Högskola. Sökbegreppen vi använde vid sökandet av den internationella forskningen var Nursing home. Relationship between the
elderly and carers at a nursing home, Older people’s house, Coummunity between the elderly and carers in ten common areas in a nursing home.
Begreppsdefinition Särskilt boende för äldre
Med särskilt boende menas en bostad/lägenheten i ett gruppboende för äldre. Ett särskilt boende är bemannad med personal dygnet runt. På det särskilda boendet erbjuds utförandet av beviljade omsorgsinsatser enligt Socialtjänstlagen och vårdinsatser som en sjuksköterska ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen. Klienten får ett kontrakt på lägenheten och tillgång till gemensamma utrymmena med bland annat matsalen och TV-rummet. Enligt SoL 4:1 § är särskilt boende till för personer som inte längre kan tillgodose sig behovet av omvårdnad, trygghet och säkerhet i det egna hemmet som man kan hitta på socialstyrelsens hemsida. För en variation i texten kommer det särskilda boendet som begrepp görs omväxling med Tallgården som vi döper den till men även begreppet boendet används för att beskriva studieobjektet som plats.
Klient
Avser äldre personer som bor vid särskilt boendet, vilket har omfattande vård- och omsorgsinsatser. Vi har valt att i arbetet använda oss av en omväxlande
användning av begrepp för att beskriva klienterna i arbetet. Förutom klient, nämner vi ordet brukare, boende och äldre också.
Uppsatsens disposition
För att få en överblick av hur vi lagt upp uppsatsarbetet, vill vi här redovisa uppdelningen kapitel för kapitel.
Kapitel 1. Inledning och problemformulering: I detta avsnitt inleder vi med att
beskriva vår utgångspunkt inför studiegenomförandet och våra tidigare kontakter med äldreomsorgen. Här presenterar vi också problemformuleringen där vi beskriver forskningsområdet och vad vi vill göra för undersökning.
Sedan gör vi en beskrivning av syftet med studien och frågeställningar.
Kapitel 2. Metod: I detta avsnitt redogör vi för de redskap vi använt oss av för att
genomföra studien.
Kapitel 3. Tidigare forskning: I det här kapitlet tar vi upp vad för forskning som
gjorts tidigare och vad som förenar dem och skiljer dem åt, samt dess relevans till vår studie.
Kapitel 4. Teori: I avsnittet redogör vi för de huvudteorier som resonerar kring
personalens och äldres samspel och roller i mötet sinsemellan.
Kapitel 5. Resultat och Analys: I detta kapitel kommer vi både att presentera vårt
studieresultat och göra en analys av det genom att referera till vald teori.
Kapitel 6. Slutdiskussion: I detta avsnitt för vi en diskussion över det vi kommit
fram till i resultatet och teoretiska resonemangen kring studien. Det är även här vi som författare för egna reflektioner av studieresultatet och teoretiseringen av dessa. Avslutningsvis ger vi förslag på några frågeställningar som vi tycker kan vara intressanta och behöver forskas mer kring i framtiden.
3. TIDIGARE FORSKNING
I detta avsnitt kommer vi att presentera tidigare forskning om särskilda boenden. Den här forskningen berör huvudsakligen omsorgsrelationer mellan personal och äldre inom äldreomsorgens olika särskilda boendeformer för äldre. I Magnusson (1996) presenteras en kvalitativ studie om vardagslivet på ett sjukhem i
omsorgsrelationen mellan personal och äldre. Studien Whitaker (2004) går däremot ut på att återge en beskrivning hur äldre och deras anhöriga har det i mötet med en avdelning av ett sjukhem. Harnett (2010) består av fyra delstudier, vilka handlar om att ta reda på hur makt och inflytande utmärker på äldreboenden. En fjärde författare är Österlind (1999) som vi presenterar i detta avsnitt, där hon gör fyra delstudier, vars syfte varit att belysa äldres livssituation under sista tid i livet som bor på ett äldreboende. Ingvad (2003) däremot belyser äldres inflytande inom hemtjänst och hur omsorgsrelationen påverkas av olika omsorgsformer. I Öhlander (1991) belyses vårdbiträdens yrkesroll genom att analysera
omsorgsrelationen mellan personalen och äldre på ett servicehus.
Sjukhemmets vård och vardag
I Magnusson (1996) skildras en annan sida av vården än det antagandet att äldre på sjukhem är både övergivna och ensamma människor.
Den andra sidan som han med detta arbete vill skildra är de relationer,
vänskaplighet, den ömsesidiga respekten och omvårdnaden som vardagen på ett sjukhem präglas av. Författarens ambition men studien var alltså att ge en beskrivning av en sjukhemmets vardag för äldre människor, hur vardagen är påverkade av de normer, föreställningar och uppfattningar samhället har och hur det som inte speglar det samhället ser som norm hanteras i sjukhemmets praktiker. Författarens skildring av vardagen på ett sjukhem, genom att både intervjua och observera personal och äldres samspel, därmed fånga det som sker och sägs, har stora likheter med vår studies syfte, då att återge en beskrivning av samspelet på ett boende mellan äldre i behov av hjälp och personalen som utför den.
Situationen för äldre och deras anhöriga på ett sjukhem
Whitaker (2004) utförde fallstudien på en avdelning av ett sjukhem under nio månader under 2001. En kvalitativ etnografisk studie som hon använde sig av både intervjuer och observationer att genomföra och presenterade studien 2004. Syftet var att beskriva hur äldre som befinner sig på ett sjukhem och vårdas under den sista tiden i sitt liv, samt hur deras anhöriga har det. Studiens syfte var också att analysera det som har med åldrande, död och hur anhöriga till deras äldre har det.
De frågeställningar som hon hade från början var att se hur äldres vardag på ett sjukhem såg ut, hur anhöriga beskrev sjukhemmet som plats och vad deras
relationer fick för betydelse. Andra kärnfrågor var om anhörigas roller påverkades på grund av äldres flytt till sjukhemmet, att ta reda på anhörigas relationer till personalen på sjukhemmet och vad de får för anhörigstöd. En sista fråga som Anna hade med studien var att ta reda på hur äldre och deras anhöriga ser på den sista tiden i livet och hur de ser på döende och döden.
Med observationerna ville hon få en bättre bild av sjukhemmet som plats och anhörigas besöksvanor där. Intervjuerna använde hon till att få reda på mönstren i de relationer och engagemang på sjukhemmet.
Whitaker uppmärksammade förändringar i de roller, i synnerhet de anhöriga hade från det att deras äldre bodde hemma och till att nu bo på ett sjukhem. Författaren belyser äldres hälsotillstånd och flyttens stora orsak till rollförändringarna och att anhöriga hjälpinsatser inte längre hade den vid som det tidigare haft.
Anhörigas omsorg var av vikt, både för äldre och anhöriga själva. Trots att det inte var några omfattande insatser var de viktiga för parterna emellan. Viktigt, då det handlade om en slags kontinuitet i relationen och bör ses som sådan, att fortsätta umgås, att vara nära som anhöriga på ett naturligt sätt. Anhörigas besök och den omsorg de kunde bidra med värnade om äldres värdighet och integritet, även den sista tiden i livet på ett sjukhem.
Men anhörigas besöksvanor visade sig vara kopplad till hur anhöriga tror att personalen upplever dem. Kom de mer sällan, var det för att de har respekt för det arbete personalen gör, medan de som kom dit mycket ofta, upplevde att
personalen ser dem säkert som besvärliga och bara gör fel saker.
Något anhöriga uttryckte angående missnöjet med vad gäller personalen var bristen på bra kommunikation sinsemellan. Författaren anser att god
kommunikation bidrar till att äldre får god omvårdnad och anhöriga ska kunna bli informerade om deras äldres tillstånd och det som sker runtom.
Bemötandet som anhöriga fick från personalen var kopplad till anhörigas upplevelse av i vilken utsträckning som personalen gav dem anhörigstöd.
Författaren gör en åtskillnad mellan institutionsbemötande och personbemötande. Institutionsbemötandet handlade om allt från det intryck sjukhemmets fysiska miljö gav, atmosfären och personalens bemötande i sin helhet. Medan
personbemötandet handlade mer om att behandlas med exempelvis respekt, förståelse och tillit. Däremellan dess sidor av bemötande fanns även uttryck av konfrontations- och kritikhantering, om missförstånd och missnöje togs med humor och lätthet, samt hur personalens icke-verbala kommunikation var. Författaren såg många relationsmönster mellan anhöriga och personal, allt från missnöjda anhöriga som knappt har någon kontakt med personalen till goda relationer mellan parterna och en ömsesidig strävan till ett fungerande omvårdnad för de äldre på sjukhemmet, där det uttrycks att även anhöriga spelar en viktig roll. De vanligaste problem som gör att det brister i relationerna mellan personal och anhöriga, är personalens bristfällighet i personbemötandet, där det saknas förståelse för vad det innebär att vara en anhörig och vikten av att se dem som resurs.
När makt och inflytande får ett ansikte
Harnett (2010), bygger på analyser av fyra studier, vars övergripande syfte var att analysera makt och inflytande inom äldreomsorgen. Genom att låta beslutsfattare, personal, samt äldre på äldreboenden och deras anhöriga, beskriva sina
upplevelser kring äldres inflytande, kunde författaren med hjälp av resultat och analys bidra med en ökad förståelse på hur inflytande och makt utmärker sig. I den första studien riktar författaren fokus på hur klagomålshanteringen för äldreomsorgen sköts på kommunal nivå, ger exempel på hur makt utmärker sig och analyserar den byråkratiska arenan för formella klagomål. Det resultat hon kom fram till var genom att använda sig av 100 strukturerade telefonintervjuer med socialchefer som informanter från olika svenska kommuner.
Svenska kommuner hanterade inkommande klagomålen på olika sätt. Någon policy för dokumentation av klagomål och informationstillgänglighet saknades i flertalet kommuner, där e-post var enda sättet att föra klagomål. Samtidigt uttryckte de intervjuade socialcheferna vikten av äldres klagomål för att förbättra omsorgen. Att äldre som kommit med ett klagomål inte fått något gehör av, beror enligt socialcheferna på att de flesta klagomålen handlade om småsaker som inte fyller underlag för att gå vidare med. Därmed lyftes i resultatet att äldres
inflytande är begränsad, trots politiska mål om äldres rätt till inflytande.
Den andra studien bygger på halvstrukturerade intervjuer med 13 undersköterskor och vårdbiträden på olika äldreboenden i landet, där syftet varit att analysera personalens sätt att hantera de formella klagomålen men också inflytandet till dess hantering. Genom att ställa frågor som dels rör personalens syn på de formella klagomålen som äldre kommer med, dels analysera personalens
situationsbeskrivning vid deras begränsning av äldres inflytande, var syftet att se hur personal beskrev det begränsade inflytandet äldre hade vid exempelvis läggdags, samtidigt som de ska ge äldre utrymme för inflytande. Personalen argumentation för de begränsningar som gjordes var att rationalisera för förnuftet och vad som är moraliskt accepterande. Exempelvis kunde läggning mot sin vilja bortförklarades med dem ska vara till sängs när nattpersonalen börjar sitt pass och att äldre klagar för småsaker bara för att personalen inte har tid för att sitta med dem.
Med studien visar författaren hur personalen bortförklarar äldres klagomål genom att använda sig av vad författaren kallar för folklig logik, alltså ett förnuftets tänkande som argumentation. För att förstå dessa maktrelationer på boendet, visar studien att analys av den personalen tar för givet, alltså sociala och moraliska normer har varit ett fruktgivande sätt.
I en tredje studie koncentrerade författaren sig på att ta reda på 21 anhörigas syn och argumentation på vad missförhållanden inom äldreomsorgen kännetecknas av. Sedan en analys av de föreställningar de har om missförhållanden, samt föra diskussion över vad anhöriga antyder är konfliktsituationer i relation till
personalen. Sedan gjordes analys av den triadiska arenan, med vilket menas en närmare analys av parterna personal, äldre och anhöriga.
Det författaren kom fram till här är att anhörigas syn på missförhållanden genererade uttryck för makt och konfliktsituationer i relationen äldre, personal och anhöriga. Därför kunde personalens bagatellisering av äldres klagomål bara generera drivkraft för anhöriga att ifrågasätta personalens arbetssätt.
Den fjärde studien för denna avhandling har syftet varit att belysa hur äldres initiativ till inflytande karaktäriserar sig på ett äldreboende och hur inflytandet framhävs ur en sådan rutinpräglad miljö. Studien bygger på insamlandet av
etnografiskt material under fem månader på ett äldreboende av både observationer och intervjuer som hon upplevde som informella samtalsliknande sådana. Här analyserade författaren äldres försök till makt och inflytande i vardagssituationer som boendet präglas av i samspelet med personal.
Studieresultatet visar att äldre försökte få inflytande i vardagen, men beroende på när och hur det försökte, kunde avgöra om i vilken utsträckning eller om alls de fick inflytande. Det visade sig att äldres initiativ till inflytande var påverkade av rutiner som både personal och äldre på olika sätt bidrog till att dem efterlevs i det sociala livet på boendet.
Studien visade också att äldre använde sig av strategiska tillvägagångssätt till inflytande som var inom ramen för rutinernas regler. När personalen var sena med någon måltid eller någon insats som höll på att utebli, kunde äldre påminna dem om dessa och referera till de rutiner som gäller på boendet. På så sätt blir rutinerna ett sätt, även för de äldre som personalen, nämligen parterna att förhålla sig till rutinerna. Studierna har i sin helhet visat enligt författaren att makten uppdagas i hur kommunens tjänstemän, personalen, äldre och deras anhöriga pratar om makten. Att bagatellisera klagomål, bortförklara sin maktutövning och
begränsning av äldres inflytande, visar vilken pondus talet har, för att kunna förstå den diskrepans som finns mellan institutionella målet med äldres rätt till
inflytande och hur det efterlevs ute på äldreboenden.
Denna avhandling anser vi ha relevans för att koppla till vår studie. Det är framförallt den fjärde studien då författaren belyser vardagen på ett särskilt
boende som styrs av rutiner, samt genom analyser ger en förståelse för hur makten kan utmärka sig. Även i vår studie har ambitionen varit att uppmärksamma vad som sägs och görs på ett särskilt boende.
Att bo på ett äldreboende
I Österlind (1999) är studiens övergripande syftet att få fördjupad kunskap om äldre människors livssituation när de befinner sig vid livets sista tid och som bor på ett äldreboende. Författaren delade upp studien i fyra delstudier för att kunna ta del av så mycket material som möjligt ur olika perspektiv och aktörer.
Författarens ambition var att fånga in flera perspektiv och intervjuade både äldre, personal och beslutsfattande biståndshandläggare inom vård och omsorg som hänvisar äldre till ett sådant äldreboende.
I första delstudien använder sig författaren utav en kvantitativ ansats där hon använder sig utav ett större antal tidigare biståndsbeslut(461), för ta reda på aspekter som kan påverka väntetiden en äldre person kan stå inför när förändrad boendeform blir aktuellt. Det är framförallt kön, ålder och civilstånd som
författaren vill titta på om det finns mönster att följa som indikerar på skillnader. Delstudie två är såsom resterande studieprojekt kvalitativa intervjuer för att ta
reda på biståndshandläggarnas (7st.), resonemang kring palliativ vård av äldre människor.
I den tredje delstudien var syftet att försöka få fördjupad förståelse för hur livet upplevs av äldre själva i livets slutskede och på en vård och omsorgsboende I den fjärde delstudien däremot vill omvårdnadspersonalens tankar kring hur de förhåller sig till döende och död på ett sådant boende. För att genomföra detta har intervjuer i fokusgrupper gjorts med 28 omvårdnadspersonal inom samma urval av område, det vill säga de fyra vård och omsorgsboenden där intervjugruppen äldre bor och som deltog i studien.
Studien visade att äldre personers upplevelser av att bo på ett äldreboende gav uttryck för tre teman. Den första handlade om känslan av att vara en främling i en för dem främmande kultur, en annan att bli utestängd från livet och en tredje att leva i väntan på döden. Äldre upplevde sig vara avskärmade från det liv de tidigare haft, och att både framtiden och handlingsutrymmet var begränsade. Äldre uttryckte att de gärna ville prata om döden och kanske livet efter det, men att personalen undvek det.
Författaren tar upp statistiska centralbyråns prognos om att antalet äldre kommer fördubblas mellan åren 2020-2050, och refererar till författare som menar att det ökade antalet äldre gör att vård och omsorgsbehoven ökar samtidigt som
resurserna inte följer utvecklingen i landet.
Studieresultaten visade att omvårdnadspersonalen i studien hade en tendens att undvika att prata om döden, och att mötet med den äldre kunde påminna dem om sin egen dödlighet. Några försökte hålla distans till äldre och la mest fokus på det praktiska arbetet på boendet och en del undvek att bli känslomässigt engagerad när äldre uttryckte negativa känslor om livet och upplevelsen av den situation de befinner sig i. Men personalen hade varken utbildning av palliativ vård eller handledning, vilket författaren menar att en rädsla för att möta döden var förståelig, då det inte allas ovanligt att man får se en död människa för första gången i sitt liv, vilket i sig genererar till en osäkerhet hur det ska hanteras. Österlinds studie finner vi väldigt innehållsrik därför den belyser personalens negativa inställning till döende och död, samtidigt som de ska hjälpa äldre
människor i behov av hjälp för att klara sin vardag. Vi tycker studien har relevans att ha med i vårt arbete, därför att den uppmärksammar vardagen på ett
äldreboende och hur personal och äldre beskriver sina upplevelser av det sociala livet på boendet. Österlind påpekar att det finns få studier om hur äldre personer i beroendeställning på äldreboenden upplever sin situation, vilket vi vill instämma och med glädje har gett oss ut och gjort en sådan studie. Att göra studier som baseras på att få fördjupad kunskap om äldres upplevelser, kan det bidra till att framtidens utmaningar som författaren resonerar kring och har farhågor om vi inte får tillräckligt med kunskap för att kunna hantera den ökade antalet äldre på längre sikt.
Äldres strategier att hävda sin makt
I Ingvad (2003) beskriver författaren hur äldre människor som är beroende av hjälp för sin omvårdnad upplever sitt inflytande i det vardagliga samspelet med personalen inom hemtjänsten. Syftet med artikeln är ett ta reda på vilken inverkan olika organisationsformer och dess förändringar har på omsorgsrelationer.
Enligt författaren befinner äldre människor sig i en beroendeställning för att klara sin vardag, då de inte längre klarar sig på egen hand. Denna beroendeställning av hjälpinsatser och de begränsningar som den äldre måste anpassa sig till, leder till mindre självständighet som försätter den äldre i konflikt med sin egen
självbestämmanderätt, inflytande och frihet. Författaren poängterar vikten av skapandet av en god relation mellan hemtjänstpersonal och äldre i behov av deras hjälp, för att den äldre ska kunna uppleva inflytande. Att äldre blir behandlade med respekt och visas förståelse för den situation de befinner sig i av
hemtjänstpersonalen, leder enligt författaren till att den äldre upplever inflytande och har känsla av värdighet samtidigt. Känslan av värdighet och upplevelsen av inflytande är särskilt viktigt för äldre som upplever sig underordnade
hemtjänstpersonalen på grund av en funktionsnedsättning.
Författaren lyfter upp betydelsen av personalens uppträdande i omsorgssituationen med äldre, då de sistnämnda tolkar sin situation utifrån personalens bemötande, vilket påverkar äldres syn på sig själva. I de situationer då den äldre inte känner sig respekterad och dennas värdighet står på spel av vårdpersonalen kan den äldre distansera sig för att signalera sitt oberoende och i vissa fall även använda sig av ett dåligt uppträdande i mötet med personalen.
I denna artikel syns det tydlig att den äldre kan till en viss grad sätta sin prägel och därmed påverka hemtjänstpersonalens utförande av hjälp. Beroende på om de har en positiv eller negativ inställning i sitt uppförande med personalen, påverkar det i sin tur upplevelsen av inflytande. Enligt författaren är omorganisering i en verksamhet ytterligare en faktor som påverkar negativt äldres upplevelse av inflytande över verksamheten. I hur stor utsträckning äldres handlingsutrymme inskränks, inflytandet över valet av omsorgsgivare, personalens tid hos den äldre och tiden på dygnet som hjälpinsatsen skall utföras, är några faktorer som
påverkar äldres inflytande. De hjälpinsatser som avser den äldre är ju förhandsstyrda samt tidsbegränsade, vilket leder till begränsning i
hemtjänstpersonals handlingsutrymme som leder i sin tur till att den äldres möjlighet till inflytande blir drabbad av detta.
Ingvad menar vidare att omsorgsrelationen är dels sammansatt av sociala och känslomässiga krav, dels att den innehåller en dynamik kring utbytet mellan parterna liksom att det kan finnas stora skillnader i förväntningar på detta utbyte Skillnader blir därmed oundvikliga och ligger till grund för latenta konflikter. För att förstå latenta konflikter, har Ingvad utgått från utbytesteori som går ut på att individer som tillsammans ingår i ett socialt samspel eller förhållande har rättigheter och skyldigheter till varandra. Utbytesteorin innebär att förhållandet mellan människor skapas av det utbyte de inblandade förväntar sig av relationen. Makten finns i alla relationer liksom i den känslomässiga relationen. Ena parten kan utöva makten men bägge parter i relationen har makt. Exempelvis kan vårdbiträdet trycka på genom att hänvisar till normer och regler som gäller på boendet där den äldre bor och därmed få vårdtagaren att duscha regelbundet. Medan vårdtagaren kan ställa sig negativ om den upplever att dennas behov inte
tillfredsställda med bl. a genom att betona sin svaghet eller kontrollera vårdbiträdets arbete.
Ingvads avhandling handlar om hemtjänstpersonalens roller som vi tycker har stora likheter med de roller personal har på ett särskilt boende. Författaren resonerar vidare att det egna hemmet blir en arena av förväntningar till egen identitet genom bl. a att få mer handlingsutrymme, och principen är densamma även på ett särskilt boende.
Relationerna utifrån personalperspektivet
Öhlander (1991) har genomfört en etnologisk studie med syftet att belysa
vårdbiträdenas yrkesroll genom att analysera och skildra vårdbiträdenas relationer till de omsorgstagare de sköter om. Studien genomfördes på ett servicehus i Stockholm. I studien deltog totalt 26 vårdbiträde och 42 pensionärer. Studien bestod av samtalsintervjuer och observationer.
Enligt författaren kan aldrig ett vårdbiträde ses isolerat från de människor denna hjälper. Öhlander tillägger att endast i interaktionen med äldre i de situationer där de boende är i behov av omsorg som vårdbiträdet kan agera just som ett
vårdbiträde. Författaren kallar mötet mellan vårdbiträden och äldre på
servicehuset för omsorgssituation. Vårdbiträdets relation till den äldre skapas i den här typen av möten, alltså omsorgsintuitionen Öhlander (1991).
Öhlander skildrar i sin studie på ett uppenbart sätt hur personalen går tillväga för att skapa relationer med de äldre på ett särskilt boende. Enligt Öhlander uppfattar vårdbiträden relationerna till de boende som personliga, jämlika och ömsesidiga. Men samtidigt poängterar vårdbiträdena vikten av att hålla en viss distans till de äldre. Öhlander uppger att enkätsvaren i studien påvisade vårdbiträdenas
uppfattning om relationerna till äldre som jämlika och ömsesidiga, vilket stämde överens med undersökningen som visade att personal och boende umgicks informell ton och anpassade sig till varandra i de flesta fall. Dessa byten bland annat tankar och erfarenheter eller över en kopp kaffe kunde prata om det mesta. Att i relationen fanns närhet och förtroende visade sig i att vårdbiträden och boende kramades och skämtade med varandra. Men ändå från vårdbiträdenas sida ville ändå inte ha för nära eller personliga relationer med boenden, något som boende i efter hand lärt sig att respektera. Vårdbiträdena ville inte att relationen med boende skall utvecklas och skall hållas utanför det privata livet, något som fungerade som en markering av anställningsförhållandet. Öhlander menade att relationen mellan vårdbiträdet och boenden är aktuella när boende är i behov av hjälp för att klara sin vardag och just under det mötet som just då bli relationerna mellan dessa parter.
Vårdbiträden/personalen brukar i sitt arbetssätt skapa barriärer till de boende. Där är via dessa barriärer som den professionella distans skapas, där omsorgsarbetet utmärks.
Enligt Öhlander kan vårdbiträdes relationer till de boende aldrig till fullo ersätta äldres relationer de tidigare haft. Hur relationer utmärker sig mellan samspelade parter, kan enligt författaren förstås med hjälp av termerna distans och närhet. Författaren resonemang är om relation präglas av distans, är det för att personalen ser denne som vårdobjekt. Relationer mellan parterna blir vid distansering
begränsade till att enbart se till den äldres hälsa och hjälpa dem klara sin vardag. Medan uttrycket närhet står för en nära och personlig service som bygger på och utmärks av ett ömsesidigt förtroende, ett känslomässigt engagemang och att parterna har kunskaper om varandra när det gäller problem och tankar i övrigt, samt kan samtala om vad som helst.
Sammanfattning
I detta avsnitt presenterades forskning som haft i fokus äldre som bor i
boendeformer inom äldreomsorgen för att de inte längre klarar sig på egen hand i ordinära boenden. De centrala huvudpunkter som förenar dessa tidigare
forskningar med varandra är att de på ett eller annat sätt belyser äldres livsvillkor av att bo på ett äldreboende. Deras studier innehåller presentation av
omsorgsrelationerna på sådana boenden och roller, men framförallt hur äldre och personal uppträder i mötet med varandra.
Ingvad (2003) och Öhlander (1991) har exempelvis fokuserat på hur
relationsmönstren mellan personal och äldre ser ut och hur personalen uppträder och använder sina roller i omsorgsrelationen. Harnett (2010) presenterade en delstudie som berörde äldres upplevelse av inflytande och deras initiativtagande till att få inflytande, vilket kan jämföras med Ingvad (2003) att äldre använder sig av strategier för att få inflytande. Öhlander (1991) fokuserade mer på personalens användning av yrkesrollen för att hålla distansen till de äldre som de hjälper. Den goda relationens betydelse har samtliga författare av tidigare forskning poängterat. Även om tidigare forskning förenas på många punkter kan de särskiljas på vissa. Även om Harnett (2010) och Whitaker gör studier utifrån äldres och personalens perspektiv, tar de även hänsyn till andra viktiga aktörer, även om de räknas till externa sådana och då talar vi om äldres anhöriga till skillnad från d andra forskarna. Österlind (1999) tar i beaktande även kommunala beslutsfattares upplevelse av äldres livsvillkor, vilket innebär att man i studier belyser
äldreomsorgen utifrån olika synvinklar eller i kombination av dessa. Användandet av många aktörer i studier kan naturligtvis ge en bättre överblick av hur det förhåller sig gällande något specifikt som berör äldre inom äldreomsorgen.
