ISOFlX, UNIFIX, BJÖRNKLO
och MACRO
Fyra sätt att fästa en barnstol i bil
Författare
Hans-Yngve Berg
FoU-enhet
Trafik och trafikantbeteende
Projektnummer
20210
Projektnamn
ISOFIX 2
Uppdragsgivare
Folksam
Distribution
Fri
(db
Väg- och
transport-vførskningsinstitutet
I
av Hans-Yngve Berg
laget FOLKSAM.
Denna studie genomfördes våren 1994, men har inte blivit tryckt i notatform förrän våren 1998. Läsaren av detta notat bör därför beakta att de nya system som redovisas kan ha förändrats något under de fyra år som gått. Läsaren ombeds därför att fokusera på vad ett antal föräldrar ansåg om att använda andra fästanordningar än de var vana vid och inte fokusera sitt läsande kring tekniska detaljlösningar.
Projektledare för studien har varit Hans-Yngve Berg. Tack till MajBritt Wahlqvist som medverkat som försöksledare vid studiens praktiska genomförande.
Givetvis riktas också ett tack till alla föräldrar som medverkat och gjort studien
möjlig.
Slutligen riktas också ett tack till Ann-Sofie Senneberg som svarat för utskriften
av detta notat.
Tack även till SAAB som lånat ut två bilar till studien.
SAMMANFATTNING I
SUMMARY Ill
1 BAKGRUND OCH SYFTE 1
2
METOD OCH GENOMFÖRANDE
3
2.1 Studiens begränsningar 4
3 RESULTAT 5
3.1 Allmän beskrivning av försöksgruppen 5 3.2 Montering och demontering, försöksledarens bedömning 6 3.3 Försökspersonernas egna bedömningar av och intervjusvar om 9
respektive bilbarnstol
3 .3.1 Åsikter om instruktionerna som användes till varje stol 9 3 .3 .2 Fastsättningsanordningarnas användarvänlighet 14 3.3.3 Försökspersonernas svar på intervjufrågan Tyckte Du att 17
någonting var speciellt lätt eller svårt när Du skulle sätta stolen på plats?
3.3.4 Demontering/losstagning av stolarna .21 3.3.5 FÖrsÖkspersonernas svar på inteer ufrågan Tycker Du att 24
någonting var speciellt lätt eller svårt när Du skulle ta bort stolen?
3.3.6 Hur stabilt fastsatta kändes stolarna? 27 3 .3 .7 FÖrsökspersonernas svar på intervj ufrågan Varför tycker Du att 29
stolen kändes stabilt eller ostabilt fastsatt?
3 .3.8 Hur säkert fastsatta kändes stolarna? 33 3 .3 .9 Försökspersonernas svar på intervjufrågan Varför tycker Du 34
att stolen kändes säkert eller osäkert fastsatt?
3.4 Försökspersonernas rangordning av de fyra systemen 39
4 DISKUSSION 44
4. 1 Metoddiskussion 44
4.2 Resultatdiskussion 45
5 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING 48
6 REFERENSLISTA 49
Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Provschema Försöksledarens protokoll Föräldrarnas svarskort FÖrsöksledarens inteeruformulär Föräldrarnas rangordningsformulär VTI NOTAT 30-1998 (1 sida) (2 sidor) (12 sidor) (8 sidor) (4 sidor)
Statens Väg- och Transportforskningsinstitut 581 95 LINKÖPING
SAMMANFATTNING
Ett ständigt återkommande problem vid användningen av bilbarnstolar är risken att sätta fast dem fel i bilen. Detta kan medföra att bilbarnstolens normalt höga skyddsverkan vid olyckor drastiskt försämras. Många upplever också att det är jobbigt, svårt eller allmänt påfrestande att sätta fast en bilbarnstol i en vanlig
per-sonbil.
För att komma till rätta med felmonteringsproblemet och för att förenkla för alla att använda bilbarnstolar har en internationell arbetsgrupp (lSO/TCZZ/SC12/-WGl) under svensk ledning tagit fram nya fästanordningssystem, som i nuläget endast är prototyper, men som i en framtid är tänkta att bli en världsstandard. De nya systemen bygger på principen att redan när man köper sin bil ska det fm-nas fasta kopplingar i bilens säten eller chassi som passar varje bilbarnstol som finns på marknaden. Tanken är att kopplingarna på stolen och i bilen ska vara standardiserade för att man ska kunna använda samma stol i många olika bilar. För att prova om de nya systemen förenklar handhavandet vid fastsättning och losstagning, samt att få veta vad småbarnsföräldrar tycker om dessa nya system, ställt mot ett system som nu finns på marknaden, gavs tillfälle att genom upp-dragspengar från försäkringsbolaget FOLKSAM genomföra en studie vid VTI. De tre prototyperna kallas i nuläget för FOLKSAM Björnklo, ISOFIX och UNIFIX. Det normsystem som användes var bilbarnstolen FOLKSAM Macro som redan i dag finns på marknaden.
Studien har genomförts genom observationsstudier och intervjuer av 40 småbarns-föräldrar. Försökspersonerna har dessutom fått svara på enkätfrågor och rangord-nat de fyra olika systemen i olika hänseenden.
Studiens resultat visar klart att föräldrarna tyckte om att använda de nya systemen och att systemen med stor sannolikhet har en marknad och framtiden för sig. Detta understryks av att så många var villiga att byta till något av de nya systemen och till och med betala en ganska hög summa för att få göra det.
Resultatet av studien visar också att många behövde hjälp med att få fast den stol som nu finns på marknaden på ett riktigt sätt. Försökspersonernas rangordning av de fyra systemen visar att ISOFIX rangordnades högst vad gäller handhavandet av stolarna, dvs hur självklart det var att koppla fast eller ta loss stolarna och hur lätt det var att sätta stolarna på plats eller att ta bort dem.
När det gäller vilket system som rangordnades högst när det gäller hur stabilt eller
hur säkert stolarna verkade vara fastsatta, rangordnades UNIFIX högst, men med
en så liten övervikt mot ISOFIX att det är svårt att uttala sig om någon skillnad i rang dem emellan.
I den kanske viktigaste frågan som gäller vilket system som anses säkrast visar både rangordningen, svaren på intervjufrågorna och svaren i svarsformuläret att skillnaderna är ganska små. Det är kanske denna fråga som är den viktigaste efter-som det nog blir mycket svårt att få småbarnsföräldrar att köpa ett system efter-som de inte uppfattar som säkert.
Det kanske viktigaste resultatet av hela studien är att under försökets gång märktes hur positivt de tre nya systemen togs emot. Alla föräldrar var mycket positiva till de nya systemen och många frågade hur länge det skulle dröja innan, enligt dem, dessa fantastiska och revolutionerande nya system skulle finnas på marknaden.
ISOFIX, UNIFIX, BJÖRNKLO and MACRO - Four ways of fastening a child restraint
by Hans-Yngve Berg
National Road and Transport Research Institute 581 95 LINKÖPING Sweden
SUMMARY
A recurring problem when using child restraints is misuse, i.e. incorrect mounting. The normally very high safety effect could then be drastically reduced in accidents. It is common that the fastening of a child restraint in an ordinary passenger car is experienced as laborious or difficult.
In order to handle these problems of incorrect mounting and to simplify the use of child restraints, an international Working Group (ISO/TCZZ/SCIZ/WGl), under Swedish guidance, has developed new fastening devices, prototypes at the moment, but intended to become a universal standard in the future.
The new systems are based on the principle that fastening elements for child restraints are already mounted in the car seats or chassis when delivered, and are suited to every child restraint on the market. The intention is that the attachments on the restraint and in the car will be standardised in order to be able to use the same restraint in many different cars.
With the aid of funds granted by the insurance company FOLKSAM, the VTI was given the opportunity to carry out a study to elucidate whether the new systems simplify the procedures of fastening and unfastening child restraints, and also to find out the attitudes of parents of small children to these new systems compared with a system available on the market.
The three prototypes are currently called FOLKSAM Björnklo, ISOFIX and UNIFIX. The standard system used was the child restraint FOLKSAM Macro,
which is available on the market.
The study was carried out through observational studies and interviews of 40 parents of small children. The subjects had to fill in a questionnaire and rank the four different systems in various respects.
According to the results of the study, it is evident that parents liked using the new systems and that the systems will probably have a market and a future. This is stressed by the fact that so many were willing to change to one of the new systems and even pay a fairly large amount of money to have the systems in their car. The results of the study also show that many people needed help with correct fastening of the seats available on the market. Subjects ranking of the four systems shows that ISOFIX was ranked highest as regards handling of seats, i.e. how obvious they were to fasten or unfasten and how easily they could be put in place or removed.
When it comes to deciding which system was ranked highest regarding how stable or safe the seats seemed when fastened, UNIFIX was ranked highest but with so small an advantage compared to ISOFIX that it is hard to comment on any
difference in rank.
Probably the most important question concerns which system seems to be the safest. Ranking, the answers to the interview questions and the answers to the questionnaire show that there are only minor differences. This is probably the most important question as it will be very difficult to make parents of small children buy a system not experienced as safe.
The most important result of the whole study is probably the positive reception of the three new systems that was observed in the course of the test. All the parents were very positive to the new systems and many asked how long it would take before these new systems would be available on the market.
att sätta fast dem fel i bilen. Detta kan medföra att bilbarnstolens normalt höga skyddsverkan vid olyckor drastiskt försämras. Många upplever också att det är jobbigt, svårt eller allmänt påfrestande att sätta fast en bilbarnstol i en vanlig
per-sonbil.
För att komma till rätta med felmonteringsproblemet och för att förenkla för alla att använda bilbarnstolar har en internationell arbetsgrupp (ISO/TCZZ/SC12/-/WGl) under svensk ledning tagit fram nya fästanordningssystem, som i nuläget endast är prototyper, men som i en framtid är tänkta att bli en världsstandard. De nya systemen bygger på principen att redan när man köper sin bil skall det fm-nas fasta kopplingar i bilens säten eller chassi som passar varje bilbarnstol som finns på marknaden. Tanken är att kopplingarna på stolen och i bilen ska vara standardiserade för att man ska kunna använda samma stol i många olika bilar. De nya systemen bygger också på att man skall kunna använda en bilbarnstol var som helst i bilen, bakåtvänd som framåtvänd, utan att behöva utnyttja bilens bälten. För att läsa mer om de nya systemen, hur de har kommit till och hur de fungerar hän-visas till VTI Särtryck 202 (Turbell et al 1994) och Lowne och Turbell (1994). För att prova om de nya systemen förenklar handhavandet vid fastsättning och losstagning, samt att få veta vad småbarnsföräldrar tycker om dessa nya system, ställt mot ett system som nu finns på marknaden, gavs tillfälle att genom upp-dragspengar från försäkringsbolaget FOLKSAM genomföra en studie vid VTI. De tre nya systemen kallas i nuläget för FOLKSAM Björnklo (förkortat Folksam Bjk), ISOFIX och UNIFIX. Det normsystem som användes var bilbarnstolen Folksam Macro som finns på marknaden. Macro kallas i frågeformulären för "konventionell" för att minimera antalet konstiga namn, för försökspersonerna, på stolar i studien. I resultatredovisningen kallas stolen Macro.
En tidigare studie med samma syfte genomfördes vid VTI 1992 och finns avrap-porterad i VTI Meddelande 688 och 688a (Berg och Gregersen 1992). Då testades tre stolar, två nya prototyper och ett konventionellt system som utnyttjade spänn-band och bilbälten. IsofiX, som var en av de två dåvarande prototyperna, finns
avrapporteras på ett mer traditionellt kvalitativt sätt än vad som gjordes 1992. I denna studie kommer resultatet att mer koncentreras på de variationer i svar som framkommit, inte som i den förra studien, att mest koncentrera sig på frekvenser av olika svar.
Mot denna bakgrund har VTI genomfört ännu en studie som haft som syfte att studera hur småbarnsföräldrar monterar/demonterar, eventuell felmontering samt småbarnsföräldrars tankar och idéer kring systemen dvs deras totala bedömning av dessa fyra olika fastsättningssystem.
under de senaste fem åren. Ingen av försökspersonerna visste något om de tre nya systemen innan de genomfört hela försöket. Endast ett fåtal hade använt Folksams bilbarnstol så för de flesta var även det fastsättningssystemet nytt. Om ett par skulle medverka i försöket krävdes det att de kom samtidigt för att den ena parten inte skulle kunna berätta något om de fyra systemen eller om försökets upplägg-ning för den andre. Samtliga försökspersoner genomförde försöket enskilt. De var hela tiden övervakade av enförsöksledare för att alla skulle prova de fyra syste-men på samma sätt och inte kunna diskutera med eller ta hjälp av någon annan än försöksledaren. Försökpersonerna fick även montera två av systemen (Macro och Folksam Bjk) i baksätet. Då studien främst koncentrerar sig på montering i fram-sätet fick alla försökspersoner börja att montera stolarna fram och sedan montera Macro och Folksam Bjk i baksätet.
De fyra systemen fanns i fyra bilar som stod uppställda i VTIs fordonshall. Stor vikt lades vid att ställa upp bilarna så att de inte kunde ses från varandra och på så sätt göra det omöjligt för försökspersonerna att se någon annan prova. För detta ändamål användes skärmar, lastbilar och täckta släpvagnar.
Innan någon av föräldrarna fick prova något av systemen fick de fylla i ett formu-lär med bakgrundsfrågor (bilaga 1). Sedan fick försökspersonerna gå iväg till det första systemet tillsammans med en försöksledare som uppmanade dem att läsa igenom en monteringsanvisning (bilaga 2) och hjälpte dem igång med provningen. För att undvika inlärningseffekter som kunde påverka resultatet roterades prov-ordningen efter ett i förväg uppgjort schema (bilaga 3). Försöksledaren förde också ett eget protokoll över hur försökspersonerna klarade av att montera och ta loss de fyra systemen (bilaga 4). Då föräldrarna provat klart ett system fick de fylla i ett svarskort med fasta svarsalternativ (bilaga 5). Efter ett visst antal frågor i svarskortet stod det skrivet en uppmaning att de skulle få en intervjufråga av för-söksledaren. Försöksledaren ställde då en fråga och skrev ner försökspersonernas svar i ett speciellt avsett formulär (bilaga 6). Denna procedur, att besvara ett svarskort och intervjufrågor, upprepades efter varje provning, sammanlagt sex gånger. När alla provningar var genomförda fick föräldrarna rangordna de fyra systemen i olika avseenden (bilaga 7). Hur försökspersonerna använde sig av de olika systemen videofilmades också. Sammanlagt provade 40 personer de olika systemen.
begränsningar i traditionell statistisk mening. Man kan inte säga att de människor som medverkat är ett slumpmässigt urval av alla Sveriges småbarnsföräldrar. Gruppen av försökspersoner har också varit så liten att procentsiffror har undvi-kits. Användande av olika statistiska test har också uteslutits pga det lilla urvalet. Denna studies generaliserbarhet på hela Sveriges population småbarnsföräldrar måste därför sägas vara minimal.
Studiens styrka ligger däremot i användandet av det lilla urvalet som gjort det möjligt att låta varje försöksperson, utan tidsbrist, med sina egna ord och med chans att nyansera sina påståenden, framföra vad hon eller han anser om de fyra bilbarnstolsystemen. I och med detta har det också varit möjligt att låta försöks-personerna besvara frågan varför de tycker si eller så. Hade studien gjorts mycket större och ytligare men generaliserbar hade denna möjlighet inte funnits.
Tanken med denna studie har hela tiden varit att låta småbarnsföräldrar mon-tera/sätta fast och demontera/ta loss bilbarnstolar med nya fastkopplingssystem i fram- och baksäte och låta dem besvara vad de tycker om systemen och varför de tycker så. Tanken har också varit att ställa svaren om de nya systemen mot svaren om ett system som redan finns på marknaden. Därför har ett existerande system använts som norm i studien. Att i studien försöka besvara vad människor tycker och varför de tycker så rättfärdigar det lilla urvalet och utelämnandet av generali-seringsmöjligheten. Får man en kunskap om vad människor verkligen tycker om de produkter som tagits fram kan denna kunskap användas för att utveckla produkterna vidare. En tanke med studien har därför varit att resultatet ska kunna vara till hjälp för den internationella arbetsgruppen och för Folksam att utveckla prototyperna så att de blir ännu bättre och i vissa fall mer lättanvända än de är i dag.
försökspersonerna besvarade bakgrundsfrågorna.
Det andra avsnittet handlar om hur de enligt försöksledaren klarade av de olika
systemen.
Det tredje avsnittet behandlar hur försökspersonerna besvarade de olika svars-kortens fasta alternativ. Till detta kopplas deras svar på försöksledarens intervju-frågor.
Sist redovisas hur försökspersonerna rangordnade de olika systemen.
3.1 Allmän beskrivning av försöksgruppen
I studien ingick 40 personer, 19 män och 21 kvinnor. Åldersspridningen var från 21 till 48 år. Huvuddelen av försöksgruppen (29 st) var i åldern mellan 25 och 34 år. Endast en person hade inte körkort och de flesta (15 st) hade ett eller två barn (21 st). Ingen hade mer än tre barn. Det yngsta barnets ålder i försöksgruppen varierade från ett till sju års ålder. De mest förekommande åldrarna var 2 till 4 år (31 st). De flesta hade också använt två eller tre bilbarnstolar. För att få ett unge-farligt mått på hur vana försökspersonerna var att använda en bilbarnstol fick de besvara frågan hur ofta gruppen brukar/brukade sätta fast eller ta loss bilbarnsto-len. Resultatet framgår av figur 1.
30
Mycket ofta Ofta Sällan Aldrig
Figur 1 Hur ofta brukar/brukade Du sätta fast eller ta loss bilbarnstolen?
3.2 Montering och demontering, försöksledarens bedömning
Hur försökspersonerna klarade av att montera (sätta fast) de fyra bilbarnstolarna framgår av figur 2. Resultatet visar att de största problemen fanns för Macro. Bara några enstaka personer hade problem med de tre nya systemen.
- Folksam Bjk M Macro lsofix w Unifix Antal 0 0' 1 0. 0. 9 9. . . . " . 00 0.0.0' vv 09 9.O . . . 0900.0.'0 0 . O 0 0.9 '9 O.. O
. ' . ' . :°: °o 0 o0 .' .
Å mm om Hjälp Felaktig montering Viss fundering Klarar ej
Figur 2 Montering av stolar, framsäte VTI NOTAT 30-1998
ningseffekter därför kan ha påverkat resultatet vad gäller Folksam Bjk. Macro monterades fast annorlunda bak än i fram och därför kan där inga inlärningseffek-ter ha uppkommit. Resultatet redovisas i figur 3. Att noinlärningseffek-tera är den stora skillnaden
mellan de två systemen.
I Folksam Bjk M Macro Antal 40 3020
:
100 "
m
Direkt Hjälp Felaktig montering
Viss fundering Klarar ej Figur 3 Montering av stolar, baksäte
Hur försökspersonerna klarade av att demontera (ta loss) de fyra barnstolarna framgår avfigur 4 (framsäte) och figur 5 (baksäte). Här var problemen betydligt
färre än vid monteringen eftersom föräldrarna nu hade lärt sig principerna genom att monterat stolarna innan de fick ta loss den. Att notera är att vissa inte klarade av att ta bort Isofix-stolen utan behövde hjälp för detta.
30
20
10 _ y
0 .- I
-< Direkt Viss fundering Hjälp Klarar ej Figur 4 Demontering av stolar, framsäte
I Folksam Bjk M Macro Antal 40 30 20 10 0 .
Direkt Viss fundering Hjälp Klarar ej
Figur 5 Demontering av stolar, baksäte
Resultatet kommer att redovisas på så sätt att först visas en figur som ger läsaren en visuell bild av hur Fp har besvarat enkätfrågorna. Efter detta kommer intervju-svaren att redovisas och på så sätt i ord exemplifiera hur föräldrarna har tänkt och försöka Visa varför de har givit de svar de har gjort. Vad man bör tänkapå när man läser detta kapitel är att försökspersonerna använder de tre nya systemen för första gången ochatt alla utom två heller aldrig har använt Macro.
Skulle denna studie göras om ännu en gång med samma personer kanske ett helt annat resultat skulle erhållas. Vad resultatkapitlet redovisar är alltså försöksper-sonernas absolut första intryck av de fyra prototyperna. Man bör också beakta att provningen skett under en Viss press och att resultatet till en Viss del kan påverkas
av detta.
3.3.1 Åsikter om instruktionerna som användes till varje stol
En instruktion bör vara så pass instruerande att inga problem bör uppstå när någon människa ska sätta fast en bilbarnstol i en bil. Instruktionen tillsammans med fast-sättningssystemet till varje stol bör bilda en enhet som gör att inga problem bör kunna uppstå när en bilbarnstol ska sättas fast eller tas bort. Ett första steg i att ta reda på om en instruktion fungerat som den ska kan vara att undersöka om den varit lätt eller svår att förstå. För att få ett svar på denna fråga fick föräldrarna besvara frågan "Tycker Du att instruktionen som medföljde stolen var lätt eller svår att förstå?" Hur frågan besvarades och Vilka svarsalternativen var framgår av figur 6 och 7. Att notera i figur 7 är att där redovisas bara hur försökspersonerna uppfattade Macrons instruktion, eftersom samma instruktion användes till Bjk i både fram- och baksäte. Instruktionerna redovisas i bilaga 8.
I Folksam Bjk m Macro Isofix @ Unifix Antal ' 40 30 20
N\\
\\\
\\\
\\\
\\\
\\\
\\\
\\\
\\\
\\\
\\\
N
1 O
Z
7%
O // m 1666Mycket lätt att förstå Varken fått/svår att förstå Mycket svår att förstå
Lätt att förstå Svår att förstå
Figur 6 Tycker Du att instruktionen som medföljde stolen var lätt eller svår att förstå? Montering i framsäte W Macro Antal 40 30 20 10 0
Mycket lätt att förstå Varken lätt/svår att förstå Mycket svår att förstå Lätt att förstå Svår att förstå
Figur 7 Tycker Du att instruktionen som medföljde stolen var lätt eller svår att förstå? Montering i baksäte
Av figur 6 kan man utläsa att de tre nya systemens instruktioner Överlag ansågs som lätta eller som mycket lätta att förstå. Instruktion till Macro uppfattades som varken lätt/svår eller som svår att förstå. Av figur 7 kan man se att instruktionen som användes när Macro monterades i baksätet uppfattades som något lättare att förstå än den instruktion som användes till monteringen i framsätet. När Folksam Bjk skulle sättas fast användes i början samma instruktion i först framsätet och sedan i baksätet. Vad som speciellt märktes var att ingen instruktion behövdes när Folksam Bjk skulle monteras bak utan att det räckte med att be försökspersonerna montera stolen i baksätets mitt och de förstod då precis hur de skulle göra efter-som de lärt sig proceduren i framsätet. Därför användes efter ungefär halva stu-dien ingen instruktion till baksätet och därför redovisas bara försökspersonernas åsikt om instruktionen till Macros montering i baksätet.
En fråga som kan ställas när en instruktion skall tas fram är om den ska koncentre-ras på hur man sätter fast/monterar eller hur man tar bort/demonterar en bilbarn-stol. För att försöka få klarhet i vilken grad instruktionerna till dessa fyra system hjälpte föräldrarna att sätta fast eller ta bort stolarna ställdes frågan "Hade Du liten eller stor hjälp av instruktionen när Du skulle sätta fast eller ta loss stolen?". Frå-gan var uppdelad på så sätt att försökspersonerna fick besvara hur stor hjälp instruktionen gav när stolen skulle sättas fast eller när den skulle tas loss. Samma fråga ställdes till de två stolarna som provades i baksätet. Vad gäller resultatet av baksätesprovningen redovisas bara svaren till Macro eftersom det inte fanns någon speciell instruktion till hur Folksam Bjk skulle sättas fast i baksätet. Föräldrarnas svar redovisas i figur 8 till 11.
I Folksam Bjk M Macro lsofix @ Unifix
Antal 40 30 F 20 b '- V70' % ' P0.. /
-
:§5:
%
10
5:22
/
-
:5:2:
%
.
-
/
; ä
0 '
:az:
á
.
m
Mycket stor hjälp Stor hjälp Liten hjälp Ingen hjälp
Figur 8 Hade Du stor eller liten hjälp av instruktionen när Du skulle sätta fast stolen? Framsäte
I Folksam Bjk m Macro lsofix E Unifix
Antal ' ' 40 30 20
10
0
//A
?A
:05::
Mycket stor hjälp Stor hjälp Liten hjälp Ingen hjälp
Figur 9 Hade Du stor eller liten hjälp av instruktionen när Du skulle ta loss stolen? Framsäte
m Macro Antal
40
Mycket stor hjälp Stor hjälp Litenhjälp Ingen hjälp
Figur 10 Hade Du stor eller liten hjälp av instruktionen när Du skulle sätta fast stolen? Baksäte
@ Macro Antal
40
Mycket stor hjälp Stor hjälp Liten hjälp Ingen hjälp
Figur 11 Hade Du stor eller liten hjälp av instruktionen när Du skulle ta loss stolen? Baksäte
Resultatet visar att flertalet försökspersoner hade mycket stor eller stor hjälp av instruktionen när stolarna skulle sättas fast men att de inte hade lika stor hjälp av instruktionen när de skulle ta loss stolarna. Detta visar på tydliga inlärningseffek-ter och att tyngdpunkten när en instruktion tas fram till någon av stolarna bör läg-gas på hur man ska använda sig av systemen när stolarna ska sättas fast.
3.3.2 Fastsättningsanordningarnas användarvänlighet
Nya bilbarnstolsystem som tas fram med tanken att alla, utan någon lärotid, med
syftet att förenkla fastsättningen och minimera felmonteringarna, bör för att upp-fylla dessa krav vara användarvänliga. Frågan "Tycker Du att stolens fastsätt-ningsanordning var lätt eller svår att använda när Du skulle sätta fast stolen?" belyser vad försökspersonerna tyckte om varje stol. Hur frågan besvarades framgår av figur 12 och 13.
I Folksam Bjk @ Macro |sofix m Unifix
Antal 40 30 20 M å
k\\
\\\
\\\
\\\
\\\
\\\
\\\
\
W
.a
än
Mycket lätt Varken lätt eller svår Mycket svår att få på plats Ganska lätt ' Ganska svår
Figur 12 Var fastsättningsanordningen lätt eller svår att använda när stolen
skulle sättas på plats? Framsäte
I Folksam Bjk W Macro Antal
Mycket lätt Varken lätt eller svår Mycket svår att få på plats Ganska lätt Ganska svår
Figur 13 Var fastsättningsanordningen lätt eller svår att använda när stolen skulle sättas på plats? Baksäte
Av figur 12 kan man utläsa att Folksam Bjk och Isofixens fastsättningsanordning av nästan alla uppfattades som mycket lätt eller ganska lätt att använda. Unifixens fastsättningsanordning uppfattadesockså av flertalet på samma sätt men det fanns en spridning i uppfattning om Unifixen då nio tyckte att den var ganska svår och en tyckte att den var mycket svår att använda. Macro uppfattades av deflesta som ganska eller mycket svår att använda. Endast ett fåtal tyckte att Macro var mycket eller ganska lätt att använda.
När det gäller fastsättningen i baksätet (figur 13) var skillnaden mellan Folksam Bjk och Macro mycket stor. Folksam Bjkzs fastsättningsanordning uppfattades av alla utom en som mycket eller ganska lätt att använda. Uppfattningen om Macro var ganska spridd. Huvuddelen av försökspersonerna tyckte att fastsättnings-anordningen var ganska lätt eller varken lätt eller svår att använda.
Ska man komma tillrätta med felmonteringar av bilbarnstolar bör funktionen hos de fastsättningssystem som ska användas vara så självklara som möjligt. Är det självklart eller helt uppenbart hur en stol ska sättas fast bör småbarnsföräldrar
själva, med eller utan instruktion, kunna märka om de har satt fast stolen rätt eller
fel. För att få en uppfattning om hur självklart det kändes för dem att koppla fast varje stol fick de besvara frågan "Hur självklart tycker Du att det kändes att koppla fast stolen?". Hur frågan besvarades framgår av figur 14 och 15.
30:
20_
á
10:
á
Figur 14 Hur självklart kändes det att koppla fast stolen? Framsäte
Av figuren ovan kan man utläsa att de tre nya systemen till övervägande del upp-fattades som ganska eller helt självklara. Isofixen uppupp-fattades mer som helt själv-klar vad gäller fastsättningen än de andra två nya systemen. Macro uppfattades av mer än hälften som inte alls självklart.
Figur 15 visar på samma resultat, dvs att Folksam Bjk uppfattades som mer själv-klart hur den skulle sättas fast än Macro.
I Folksam Bjk m Macro
Helt självklart Ganska självklart Inte alls självklart
Figur 15 Hur självklart kändes det att koppla fast stolen? Baksäte
3.3.3 Försökspersonernas svar på intervjufrågan "Tycker Du att någonting var speciellt lätt eller svårt när Du skulle sätta stolen på plats?
Redovisningen av intervjusvaren går till så att de variationer i svar som framkom kring varje system sammanfattas i en Övergripande text som sedan belyses med citat från försökspersoner som har visat på liknande tankegångar när de besvarat de olika intervjufrågorna. På så sätt kan varje läsare se vad varje variation står för och själv bilda sig en uppfattning om vad försökspersonerna menar med sina intervjusvar. Före citaten kommer det att stå K eller M som står för kvinna eller
man. Först redovisas svaren vad gäller fastsättningen i framsätet, sedan redovisas
svaren om baksätesmonteringen.
Folksam Bjk: Vad gäller intervjusvaren kring Folksam Bjkzs montering i fram-sätet framkom två stora och generella uppfattningar. En av dessa uppfattningar handlade om hur lätt, logiskt, enkelt och självklart det var att få fast stolen.
K: Det var lätt. Allt var lätt. Jag bara förstod hur jag skulle göra!
M: Det var inget som var svårt. Detta var en bra anordning. Allt föll sig helt natur-ligt. Det var lätt att sätta dit den.
Den andra stora uppfattningen handlade om att vajern var svår att få runt fästet och att det sen kunde vara svårt attfå in vajern i spåret.
K: Svårt att få fram vaj ern tillräckligt långt. Man fick också ta i för att få inden i skåran. Annars var det lätt, men det var puligt.
K: Att använda spaken var smidigt men man fick hålla på och mixtra lite när man skulle ha vaj cm på plats. Det var inte svårt men mixtrigt.
Andra uppfattningar som framkom i intervjusvaren var att spaken var enkel, att det var bra att man inte behövde några andra hjälpmedel än en vajer, att stolen pga fästet var tung och att naglarna kan gå avnär vajern ska tas fram och träs på plats. Macro: När det gäller Macro varierade svaren mest kring fem uppfattningar. De flesta tyckte att det var krångligt, svårt, ej självklart, bökigt och många
moment när stolen skulle sättas fast.
M: De stora klaffarna (D) hade bara fasta lägen och det var jobbigt eftersom man fick ta i så mycket. Foten (E) låste också längsjusteringen och det blev då jobbigt att dra fram framstolen. Stolen är heller inte självklar hur man ska sätta fast den. Utan instruktion hade det blivit mycket jobbigt, mycket jobbigare än det var nu. K: Stolen var knölig och svår att få dit. Jag förstod inte hur de tre klaffarna skulle låsas. Och så allt med bältet som skulle sättas fast överallt. Jobbigt!
Andra tyckte att instruktionen eller bygeln C var svår attförstå eller att använda.
M: Alldeles för mycket instruktioner och krångligt. Svårt att förstå instruktionen eftersom den innehåller så mycket information. För teknisk information.
M: Den var ganska lätt med undantag för C-klaffen som var lite bökig, lite för snålt och lite för pilligt när bältet skulle träs igenom.
Flera tyckte också att det antingen krävdes mycket kraft för att montera stolen eller att det var svårt att veta om man satt fast stolen rätt eller att stolen var lätt att sätta fast.
K: Anordningen var krånglig. Spännet C var väldigt krånglig. Jobbigt att få det undre bältet tillräckligt spänt. Svårt att få stolen tillräckligt fast så att den sitter. Det krävs en väldig kraft för att få fast stolen.
K: Det var för mycket spännen hit och dit och på en massa olika ställen. Man för-stod ju instruktionen menjag blev ändå osäker på om jag hade gjort rätt.
M: Det var lätt. Lätt var det att trä i bältet inunder stolen. Det svåra var att få i bältet i bygeln C. Smart var det med armen A som gjorde att stolen spändes fast så hårt.
Andra svar som framkom under intervjun var att stolen var stor och klumpig och att de som hade samma stol privat tyckte mycket om den och ansåg att den var lätt
att använda.
Isofix: När det gäller intervjusvaren om Isofix var den Övervägande uppfattningen att stolen är enkel,självklar, smidig och naturlig att sätta fast.
K: Väldigt enkelt, bara att trycka ner och fästa stolen. Bara ett handgrepp och så satt stolen fast. Mycket enkelt!
M: Det var ganska lätt. Snabbkopplingarna var enkla. Man siktar in sig och trycker till och känner att kopplingarna har tagit. En baggis!
Två andra uppfattningar som framkom var att det kunde vara lite svårt att "träffa rätt med stolen " och att piggarna kunde vara lite svåra att hitta eller få upp ur
sa'tet.
K: A-piggarna var ej symmetriska med stolen och detta krånglade till det för mig. I och med att det ej stod i instruktionen om att det skulle klicka när stolen satt fast började jag fundera på om man skulle skruva på det röda på stolen för att fästa stolen.
K: A-piggarna var svåra att plocka fram, svårt att få fast dem. Man ska nästan var bodybuildare för att klara av detta
Andra uppfattningar var att det var lätt när man slapp använda bilbältet och att det var svårt att veta om kopplingarna tagit eller ej.
Unifix: Kring Uniflx handlade svaren mest om stolen var lätt eller svår att få på plats. Fyra stora variationer i uppfattning kunde urskiljas. En av dessa variationer handlade om att man inte visste om stolen verkligen satt fast när man monterat
den.
K: Det svåra var att veta om stolens Övre fästen hade tagit eller inte. Man känner ju det om man rycker lite, men man ser det ju inte. Det undre fäste såg man ju att det hade tagit.
Två variationer handlade om att man tyckte att det Övre fästet och fotfästet var svåra att använda och att det var svårt attfåfästena att ta.
M: Låsningen gav ett osäkert intryck. Det var också svårt att förstå. Jag fick inget förtroende för låsningen och man måste rycka hårt för att känna om stolen tagit eller inte. Varför skulle bara en klo fästa där nere? Det krånglade till det för mig. K: Enkelt, men lite knöligt att trycka fast de övre fästena eftersom man inte såg dom. Bygeln på framsidan var väldigt smidig eftersom den var så enkel och att man såg vad man gjorde.
Den fjärde uppfattningen handlade om att stolen var jättela'tt att sätta fast, att inget var svårt och attprincipen var enkel.
K: Det var överhuvudtaget lätt att sätta fast stolen. Inget krångligt, man hör klicket och vet att stolen är fast.
Andra enstaka uppfattningar som framkom var att byglarna fastnade lätt i sätet, att man ej förstod att det var två byglar i sätet, att det var svårt att känna var de övre fästena var och att det undre fästet var lätt att få ner till fästpunkten.
Folksam Bjk baksäte: Vad gäller Folksam Bjkzs montering i baksätet liknar intervjusvaren mycket de svar som gavs om fastsättningen i framsätet. Nästan alla tyckte även här att det var lätt, självklart och enkelt att sätta fast stolen. Några tyckte också att det var lättare bak ån fram eftersom man redan hade gjort det en gång i framsätet. Andra tyckte att fastsättningen försvåracles där bak eftersom det var trängre där.
M: Det var lätt. Det gick smidigare nu eftersom man lärt sig. Endast ett handgrepp. Enkelt!
K: Det var mer trångt i baksätet men vaj ern var lättare att få tag på så det jämnar ut sig.
Macro baksäte: När det gäller svaren om Macro skiljer de sig en del mot monte-ringen i framsätet eftersom det skiljer sig i hur stolen fästes där bak mot hur den fästes där fram. Fyra större uppfattningar framkom. Vissa tyckte att allt var svårt och att de inte fattade hur stolen skulle fästas, andra tyckte att det var bökigt, knö-ligt ochför många moment.
M: Den är lika svår som i framsätet. Man blir genomsvett av att montera den. K: Allt är ju svårt. Det var den värsta stol jag varit med om.
M: Det är allmänt bökigt, man får ju varabra vig när man ska montera den. Trots det så var det lättare bak än fram.
M: Det är komplicerat med alla moment.
Många tyckte att det var svårt att veta i vilket läge benstödet skulle vara.
K: Foten E var himla bökig. Man fick ingen känsla av att man fick den i golvet. Det var knasigt att man skulle spänna bältet innan man spänner armen (A). Klaf-farna (D) är ocksåjättebökiga att använda.
Flera tyckte också att det var svårt att drafast stolen tillräckligt hårt.
K: Att spänna åt stolen så att den satt fast var svårt, framför allt tungt.
3 .3.4 Demontering/losstagning av stolarna
En bilbarnstol bör även vara lätt att ta bort. Kopplingen bör vara enkel att använda, inte innehålla för många svåra moment och därigenom försvåra bort-tagandet av stolen. Frågan "Tycker Du att stolens fastsättningsanordning var lätt eller svår att använda när Du skulle ta bort stolen?" belyser vad försökspersonerna tyckte. Svaren framgår av figur 16 och 17. Nästan alla tyckte att de tre nya syste-men var mycket lätta eller lätta att använda. Macro upplevdes mest som ganska lätt eller varken lätt/svår att använda. Samma svar gavs när det gäller losstag-ningen i baksätet. Folksam Bjk upplevdes som betydligt lättare att använda än Macro.
40
30 20 10
I Folksam Bjk w Macro Isofix M Unifix Antal '0. '0. 'O 'O ' 0. 0. '0 '9 'O O O' O' O' O' O 9. 9. 06.9 .0 .0 '0 *00 O V ;O 0 '8 9. 89 % . V 'o 9' . 9 v 1 0. 9. 0. 0 0' 80 % 9 0 D D 0 'o
am
%
Ganska lätt Varken lätt eller svår Ganska svår
5:
':
90
D
Mycket lätt Mycket svår
Figur 16 Tycker Du att stolarnas fastsättningsanordning var lätt eller svår att använda när Du skulle ta bort stolen? Framsäte
I Folksam Bjk W Macro Antal
40
Mycket svår Mycket lätt Ganska lätt Varken lätt eller svår Ganska svår
Figur 17 Tycker Du att stolarnas fastsättningsanordning var lätt eller svår att använda när Du skulle ta bort stolen? Baksäte
Intressant är också att få veta hur självklara systemen upplevdes när de användes. Hur försökspersonerna besvarade frågan "Hur självklart tycker du att det kändes att koppla loss stolen?" framgår av ñgur 18.
I Folksam Bjk W Macro lsofix % Unlfix Antal 40 30 20 10
Helt självklart Ganska självklart lnte alls självklart
Figur 18 Hur självklart kändes det att koppla loss stolen? Framsäte
Figur 18 Visar att de flesta upplevde det som helt självklart eller ganska självklart hur man skulle koppla loss stolarna.
När det gällde de två stolarna som monterades i baksätet uppfattades Folksam Bjk av fler än Macro som helt självklar när det gällde hur stolarna skulle kopplas loss. Endast några personer tyckte att de båda systemen inte kändes självklara. Resulta-tet visas i figuren nedan.
I Folksam Bjk m Macro Antal
40
Helt självklart Ganska självklart Inte alls självklart Figur 19 Hur självklart kändes det att koppla loss stolen? Baksäte
3.3.5 Försökspersonernas svar på intervjufrågan "Tycker Du att någonting var speciellt lätt eller svårt när Du skulle ta bort stolen?
Folksam Bjk: Den absolut största uppfattningen när det gäller hur föräldrarna upplevde att det var att ta bort Folksam Bjk var att det var lätt, självklart och logiskt.
K: Det var lättare än att sätta dit stolen. Det var inget som var svårt utan allt var
lätt och smidigt.
M: Inget speciellt var svårt utan allt var lätt. Jag tittade lite i instruktionen eftersom det var lite tveksamt vilket handtag som skulle användas. Men det var aldrig några problem.
Några tyckte att stolen var ganska lång och tung och att det försvårade losstag-ningen.
K: Allt var lätt men det var svårt att få stolen ur bilen. Stolen var rätt så tung.
Vissa hade också lite problem med hur spaken skulle användas.
M: Det var lätt, men jag var tvungen att titta på beskrivningen eftersom det inte var självklart att spaken skulle lyftas framåt.
Några få ansåg sig också ha problem med att få bort vajern när de lossat
kopp-lingen.
M: Det är inte svårt men det kan vara lite pilligt att få bort vajern.
Macro: När det gäller försökspersonernas uppfattning om hur det var att ta loss Macro ur framsätet tyckte många att det var lätt.
Uppfattningen om att det var lätt kan delas in i tre svar. Vissa tyckte att det visser-ligen var lätt att koppla loss stolen men att det trots detta ändå var svårarbetat när stolen skulle tas ut ur bilen. Andra tyckte att det var lätt och att man visste hur man skulle ta bort stolen eftersom man tidigare hade satt dit den och andra tyckte att det var helt självklart hur stolen skulle tas loss.
M: Det är inte svårt att koppla bort stolen utan det är endast när man flyttar ut sto-len ur bisto-len som den är klumpig.
K: Stolen är väldigt klumpig att få ut genom dörren. Den är tung men fåstena är lätta att få loss.
M: Det var inte svårt att ta loss och få bort stolen när man hade bökat så mycket med att sätta dit den. Men skulle det komma en person som inte hade satt dit den skulle han nog få problem.
M: Mycket lätt. Bara en knapp så åkte C upp. Sen var det bara att ta ut stolen. M: Allt var lätt. Man såg direkt hur man skulle göra.
Flera tyckte att det var svårt och jobbigt attfå loss bilbältet från alla fastpunkter på stolen.
M: Det var lite jobbigt att få loss bältet ur gafflarna. Det momentet kändes inte så bra och enkelt.
M: Inget var speciellt svårt. Säkerhetsbältet inunder var lite svårt att få bort när det
var spånt.
Ganska många ansåg också att det var trångt, bökigt och krångligt att komma åt
för att ta loss stolen.
K: Det fanns ju inget arbetsutrymme, det tog emot Överallt. Att få loss allt var krångligt. Det blev jobbigt med allt som skulle lossas.
Isofix: När det gäller försökspersonemas uppfattningar om hur det var att koppla loss stolen som satt fast med Isoflx kopplingama kan det sammanfattas med orden mycket lätt, enkelt, smidigt och Självklart.
M: Det var lätt, väldigt enkelt. Bara två snabbkopplingar att lossa. K: Det var lätt. Bara att skjuta upp låsningarna och dra upp stolen.
En person hade en fundering kring vad som händer om man glömmer att vika ner piggarna och att någon sen sätter sig på dem.
M: Ingenting var svårt. Det svåra blir nog att ursäkta sig för någon som sätter sig på piggarna, men det gör dom nog bara en gång.
Unifix: När det gäller intervjusvaren kring Unif1x framkom endast tre variationer. De flesta tyckte att det var Självklart, lätt, och inga som helst problem. Några få tyckte att det var svårt attfå bort fotpallen men att det annars var lätt. Ett fåtal tyckte också att de hade problem med D-knappen. De tyckte antingen att den var svår att hitta eller att det var svårt att förstå att knappen skulle tryckas inåt och inte
dras ut när man skulle lossa det undre fästet.
K: Det var lätt. Det var bara att trycka på en liten spak så lossnade undre fästet. Sedan var det bara att dra i ett fäste så lossnade stolen. Skönt att man inte behövde ta i så mycket. Allt gick så lätt och det behövdes ingen kraft.
M: Knappen under sätet satt lite knepigt till. Annars var det lätt.
K: Det var självklart hur stolen skulle tas bort med undantag för D-piggen, där visste jag inte åt vilket håll jag skulle trycka.
Folksam Bjk baksäte: Försökspersonemas uppfattningar om hur det var att koppla loss Folksam Bjk i baksätet liknar mycket de svar som gavs hur det var när stolarna skulle lossasi framsätet. Nästan samtliga tyckte att Folksam Bjk var lätt att ta bort. Hälften av dessa tyckte att det var lätt eftersom de hade tagit loss sto-len tidigare och den andra hälften tyckte att det var lätt då det krävdes så få hand-grepp för att få loss stolen.
M: Mycket lätt. När man redan använt den en gång så förstod man ju hur den fungerade.
K: Det var lätt, bara att dra i en spak.
Några få tyckte att kopplingen var lätt att använda men att stolen var tung och att det var trångt och bökigt att jobba i baksätet.
K: Det var lätt men jobbigt att få ut stolen. Det var bökigtatt ha stolen på mittplat-sen.
Macro baksäte: Uppfattningarna om hur det var att ta loss Macro i baksätet liknar de synpunkter som gavs om Folksam Bjk. Spridningen i svar var dock större. Två större svarsvariationer kunde utläsas. Många tyckte att allt var lätt.
K: Det var väldigt lätt. Bara att lossa D och ta bort bältet. Enkelt.
Ganska många tyckte också att det var svårt att hantera armen A, foten E och klajfarna D. Detta gjorde det jobbigt för vissa att lossa stolen och för andra att få ut stolen ur bilen. Huvudintrycket var trots detta att det var lätt att lossa och få ut
stolen.
M: Den stora armen (A) är i vägen när man ska ta bort stolen. Det var det enda som var bökigt.
K: Det var lätt. Bältet gick lätt att ta bort. Jag glömde att foten skulle vridas för att kunna skjutas upp. Det krånglade till det hela lite.
K: Det var svårt att veta om man ska dra tillbaka stödet E innan eller efter att man
tagit ut stolen. Annars var det lätt.
Andra uppfattningar som framkom var att det var många, men enkla moment, att stolen var otymplig att arbeta med i baksätet, att det var naturligt och lätt att ta loss
stolen eftersom man hade satt dit den.
3 .3 .6 Hur stabilt fastsatta kändes stolarna?
För att få en uppfattning om hur stabilt försökspersonerna tyckte att stolarna var fastsatta och för att få en uppfattning om vilket system de tyckte satte fast stolen mest stabilt ställdes frågan "Tycker Du att stolen kändes stabilt fastsatt?". Figur 19 visar att Uniflx uppfattades som mest stabilt fastsatt men att alla fyra systemen uppfattades som mycket eller som ganska stabilt fastsatta i framsätet.
Antal 40 30
20
23222'
7
0
:2:3: ..
A
k
m
Mycket stabil Varken stabil eller ostabil Mycket ostabil Ganska stabil Ganska ostabil
Figur 20 Tycker Du att stolen kändes stabilt fastsatt? Framsäte
Hur stabilt fastsatta stolarna uppfattades i baksätet varierade mycket. Folksam Bjk uppfattades mer som stabilt fastsatt än Macro. De flesta tyckte att Bjk var mycket eller ganska stabilt fastsatt. Macro uppfattades mestadels som mycket eller ganska ostabilt fastsatt. Resultatet redovisas i figuren nedan.
40 30 20 10 0 Figur 21 Antal I Folksam Bjk m Macro
Mycket stabil Varken stabil eller ostabil Mycket ostabil
Ganska stabil Ganska ostabil
Tycker Du att stolen kändes stabilt fastsatt? Baksäte
3 .3.7 Försökspersonernas svar på intervjufrågan "Varför tycker Du att stolen
kändes stabilt eller ostabilt fastsatt?"
När det gäller försökspersonernas funderingar varför stolarna kändes stabilt eller ostabilt fastsatta kan man direkt konstatera att det finns många uppfattningar om varför man tycker så som man gör. Uppfattningarna om Folksam Bjk och Macro grundar sig också mycket på känslomässiga grunder eftersom man har svårt att peka på någon enskild detalj som gör att stolen känns stabilt eller ostabilt fastsatt. När det gäller Isoflx och Unifix har man där lättare att peka på detaljer som gör att stolen känns fastsatt på det sätt som försökspersonerna uppfattar det.
Folksam Bjk: Kring Folksam Bjk fanns det två stora och övergripande uppfatt-ningar som var varandrasytterligheter. Antingen tyckte man att stolen satt stabilt fastsatt eller också så tyckte man det inte. Många tyckte att stolen kändes stabilt fastsatt eftersom fastsättningen kändes stadig och att stolen var hårt fastspa'nd t' sa'tet. Många tyckte precis tvärtom, dvs att stolen var löst fastsatt och att stolen vinglade i sidled och/eller längsled.
K: Stolen satt där den satt. Den var ju inte ruckbar åt något håll.
M: Stolen var väldigt rörlig både i sidled och längsled. Pga detta kändes stolen ostabilt fastsatt.
K: Jag skulle vilja ha något bakom ryggen som sätter fast stolen eftersom den rör sig upptill.
Några tyckte också att användandet av endast en fastpunkt gjorde att stolen
kän-des ostabilt fastsatt.
M: Jag gillar fästet under stolen men det är inget som håller stolen i en undre bryt-punkt. Tänk om en unge sparkar upp fästet eftersom det sitter perfekt till för att sparka upp det. Hade det funnits ett fäste till hade fastsättningen verkat mer stabil
än nu.
Andra synpunkter som framkom var att man inte litade på vajern och att det gjorde att stolen kändes ostabilt fastsatt och att själva stolen var så pass stadig i sig och att det gjorde att stolen kändes stabilt fastsatt.
Macro: När det gäller Macro var den övervägande uppfattningen att den var sta-bilt fastsatt. Det framkom under detta tema tre större svarsvariationer. Många tyckte att stolen satt stabilt i alla lägen, att stolen satt stabilt pga många fastpunk-VTI NOTAT 30-1998
ter och eftersom stolen gick att reglera mot ryggstöd och instrumentpanelen blev
den stabilt fastsatt.
K: Den kändes mycket stabilt fastsatt eftersom den satt fast som berget och att det inte fanns någon chans att Vicka på den.
K: Stolen sitter fast ordentligt. I och med att bygeln tar emot bakåt, bältet under och instrumentpanelen framåt så sitter den med flera punkter samtidigt. Känns bra. M: Den kändes stadig eftersom den lutade både mot ryggstöd och instrumentpanel. Den kändes bra eftersom den inte gick att rucka på.
Några kunde inte förklara varför de tyckte att stolen satt stabilt. De fick bara en
känsla av detta.
M: Det var inget speciellt som gjorde att fastsättningen av stolen kändes stabil. Känslan var ändå att den var stabil.
Andra synpunkter var att man måste få stolen i exakt läge för att den ska sitta stabilt, att stolen satt mycket bra i sidled, att stolen slog mot sidorutan och en tyckte att det inte fanns något som höll fast stolen ordentligt.
Isofix: Kring lsoñX-stolen kretsade svaren mest kring tre olika uppfattningar. Nästan samtliga tyckte att stolen sattfast stabilt pga att fastkopplingen var utfor-mad på det sätt som den var, vissa tyckte att stolen var stabil i sidled men ostabil i framled och andra att stolen satt stabilt nertill men ej upptill.
K: Eftersom den sitter fast i de båda punkterna där nereså vickar den inte åt något håll. De båda fästpunkterna tillsammans med att instrumentpanelen tar emot gör så att stolen sitter mycket stabilt.
M: Jag fick känslan av att fastsättningsanordningen gjorde att stolen satt Väldigt stadigt.
K: Piggarna gjorde att den inte gick att rucka på i sidled och att stolen satt där den
satt.
M: I sidled var stolen väldigt stabil men i framled satt stolen ganska ostabilt. M: Sj älva kopplingarna verkar väldigt stabila men det svaj ar i ovankant på stolen.
Andra funderingar eller synpunkter som framkom var om piggarna verkligen hål-ler vid en krock, att stolen kändes ostabil eftersom inget bälte användes och då det inte fanns några kopplingar undertill så kändes stolen instabil.
Unifix: Försökspersoners uppfattning om UnifiX-stolen liknar svaren om Isofix. Liknelsen i svar är att här kan man också relatera sina synpunkter till själva fäst-anordningen och inte bara ge en generell synpunkt om helheten.
Nästan samtliga hade uppfattningen att stolen verkligen satt fast. Ungefär hälften av försökspersonerna kunde hänföra sin uppfattning till fästanordningen. Flera tyckte att det undre fästet gjorde att stolen kändes stabilt fastsatt. Andra tyckte att deras känsla av att stolen satt stabilt berodde på att stolen hade tre fästpunkter.
M: Den satt ordentligt. Man kunde inte rucka den åt något håll. Stolen fäste väldigt stabilt både fram och bak.
K: Den satt mycket stabilt, den gick inte att rucka åt något håll. Den satt perfekt fast.
M: Krokarna inunder gjorde den stabil både i sidled och uppåt. Stolen satt fast helt enkelt.
M: Det undre och det övre fästet tillåter att man trycker fast stolen mot instru-mentpanelen. Detta gjorde att stolen kändes stabilt fastsatt.
Några få tyckte också att stolen bara kändes ganska stabiltfastsatt.
M: Den kändes bara ganska stabil eftersom den gick att rucka på lite grann, men det kanske bara är bra för barnet vid en krock.
Två andra enskilda synpunkter som framkom var att man inte tyckte att stolen satt ordentligt fast och att man inte riktigt litade på att fästpunkterna skulle hålla vid en krock och därför ville se testresultat först innan man använde systemet.
Folksam Bjk baksäte: Nät det gäller fastsättningen i baksätet liknar svaren om Folksam Bjk de svar som gavs om hur stolen kändes fastsatt i framsätet. En skill-nad är dock att man här kan precisera sig lite bättre varför man tycker att stolen kändes fastsatt på det sätt den gör. Flera tyckte att stolen kändes stadigt fastsatt, andra att stolen kändes rörlig. Flera tyckte att stolen satt fast nertill men var rörlig upptill. Många tyckte att stolen satt stadigt därför att den fick stöd avframsätena och ungefär lika många tyckte att stolen inte fick något stöd av framsätena och därför satt ostabilt. De flesta som diskuterade om framsätenas hjälp till att få sto-len stabilt fastsatt var osäkra på om det var möjligt att alltid kunna ha dessa säten
som stöd.
M: Stolen satt ganska stabilt pga att den satt bra. Den kändes mer stabil i baksätet än i framsätet.
K: Stolen går att rucka på i överkant. Därför känns den inte så stabil. Det vore bra med något mer fäste som fäste stolen i sidled.
M: Stolen satt mycket stabilt pga att stolen vilade bra mot ryggstöden men i många fall så kan väl framsätena vara i andra positioner beroende på vadpersonerna har för längd. Tänk en kort och en lång person då blir det nog en försämring av
stabili-teten.
M: Stolen kändes ostabil. Om stolen ska bli stabil måste de båda framsätena vara parallella. Jag tror inte att det är praktiskt genomförbart att alltid ha de båda fram-sätena längst bak.
Några tyckte också att stolen inte sattfast ordentligt någonstans.
K: Stolen sitter ganska ostabilt. Den är ju rörlig åt alla håll, den sitter inte där den sitter.
Macro baksäte: Macro uppfattades på ett helt annat sätt än den gjorde i framsätet. De flesta tyckte att stolen inte satt fast ordentligt. Hos några berodde den här känslan på att de inte orkade spänna ät stolen tillräckligt, att man inte kunde justera fram baksätet som man kunde med framsätet, att F-hällaren inte gav något
stod och att det inte fanns något somfäste stolen nertill.
K: Stolen satt jättevingligt. Jag orkade inte spänna åt den så hårt som jag ville. M: Stolen satt mycket ostabilt. Man kan inte justera fram baksätet så att stolen
sit-ter fast. Det bästa vore om man kunde luta hela baksätet framåt.
K: Stolen satt mycket ostabilt då den inte satt fast, stolen gick att rucka på. Jag tyckte inte att den satt ordentligt i F-hållaren.
M: Det fanns inget som stödde stolen nertill. Man borde ha ett fäste nertill som man kunde dra fast stolen med. Stolen var väldigt ranglig.
Några tyckte att stödbenet (E) gjorde att stolen vinglade.
M: Jag tycker inte att stolen satt så bra framåt. Benet i golvet gjorde att stolen vinglade mycket, det kändes osäkert. Bakåt satt stolen bra.
Andra synpunkter som framkom var att stolen kändes stabil i sidled, att stöttan (E) var bra, att stolen inte fick något stöd av framsätena och att detta gjorde stolen
ostabil. Några tyckte också att stolen kändes stabil i färdriktningen men inte i sid-led och en tyckte att stolen kändes stabilt fastsatt eftersom den var fastsatt med
bälte som försökspersonen litade på.
3.3.8 Hur säkert fastsatta kändes stolarna?
Om de nya systemen ska få en stor spridning krävs det nog att småbarnsföräldrar uppfattar fastsättningen av bilbarnstolen med de nya systemen som säker. Försöks-personerna fick därför besvara frågan "Tycker Du att fastsättningen av stolen kän-des säker?". När det gäller fastsättningen i framsätet tyckte nästan alla att de fyra stolarna kändes säkert eller ganska säkert fastsatta. Endast ett fåtal hade en annan åsikt. Resultatet framgår av figur 22.
- Folksam Bjk @ Macro Isofix W Unifix Antal 40 30 20 y _ / ' á ' 5. 7 %
- :5:2 /
/
/
y
å
åMM
Mycket säker Varken säker eller osäker Mycket osäker Ganska säker Ganska osäker
Figur 22 Tycker Du att fastsättningen av stolen kändes säker? Framsäte
Ett annorlunda resultat framkom när det gäller stolarnas fastsättning i baksätet. Där tyckte de flesta att Folksam Bjk kändes mycket eller ganska säkert fastsatt. Äsikterna om Macro varierade mycket men hade en Övervikt mot varken säker/osäker, ganska osäker och mycket osäkert fastsatt. Resultatet visas i figur 23 nedan.
I Folksam Bjk M Macro
Antal 40
Mycket säker Varken säker eller osäker Mycket osäker Ganska säker Ganska osäker
Figur 23 Tycker Du att fastsättningen av stolen kändes säker? Baksäte
Enkätsvaren om hur säkert försökspersonerna uppfattade att Folksam Bjk och Macro var fastsatta i fram- och baksäte korrelerade väldigt starkt (r = 0,73 - 0,81) med hur stabilt de tyckte att de satt fast. När det gäller Isofix och Unifix är
korre-lationerna svagare (r = 0,53 - 0,56). Detta visar att det finns andra aspekter än
stabilitet som bestämmer hur säkert föräldrarna uppfattade att stolarna var fast-satta. Många ledtrådar till varför det är på detta sättet bör kunna fås i intervjusva-ren nedan.
3.3.9 Försökspersonernas svar på intervjufrågan "Varför tycker Du att stolen
kändes säkert eller osäkert fastsatt?"
Svaren på denna intervjufråga visar att det både är emotionella och rationella bedömningar som styr om man uppfattar stolarna som säkert eller osäkert fast-satta. Det finns också många fler variationer i svar kring denna fråga jämfört med de tre föregående intervjufrågorna. Detta visar föräldrarnas stora och ofta känslo-mässiga engagemang kring säkerheten för sina barn. Detta verkar spela en stor roll för hur de besvarat denna intervjufråga.
Folksam Bjk: Svaren på frågan om Folksam Bjk kändes säkert fastsatt i framsätet eller inte, varierade kring fyra tydliga variationer. Dessa fyra variationer kunde delas upp i två svar innehållande två ytterligheter. Ett av detvå svaren kretsade kring att man tyckte att stolen var säkert fastsatt eftersom den sattfast på ett bra och stadigt sätt eller att stolen kändes osäkert fastsatt eftersom stolen gick att röra på.
K: Stolen sitter så fast mot ryggstödet och framåt. Den rörde sig inte heller i sidled då det inte fanns spelutrymme för den att göra det.
K: Man drog i spaken och stolen satt fast. Känslan man flck var att stolen satt fast. M: Stolen var sämst hittills. Den kändes ostabil och gick att röra på, kanske för att den bara har en fästpunkt.
K: Stolen går att rucka på upptill och därför känns den inte så säker.
Den andra stora variationen i svar gällde om man litade på fastsättningen eller inte. Två svar kunde urskiljas som här också var varandras ytterligheter. Vissa litade på att stolen var fastsatt på ett säkert sätt, andra gjorde det inte.
M: Stolen satt stadigt och därför kändes den säker. Med det fastsättningssystem som stolen har får man ett intryck av att stolen är säkert fastsatt.
M: Jag litar inte på vajern. Gärna ett fäste undertill så känns kopplingen säkrare. Man trodde ju att man skulle dra av vajern när man spände stolen.
Flera tyckte också att stolen kändes osäkert fastsatt eftersom den bara sattfast i en punkt.
M: Stolen sitter bara i en punkt, det känns lite osäkert. Bälte håller och sitter i flera punkter. Det känns mer psykologiskt riktigt med fler fästpunkter.
En person var orolig för att barnen kan få upp fästet.
M: Kan inte ett barn sparka upp spärren? Gärna en låsning någonstans.
Andra synpunkter som framkom var att man tyckte att stolen satt säkert eftersom den satt så bra mot instrumentpanelen, eller tvärtom att stolen inte vilade bra mot instrumentpanelen och därför kändes osäkert fastsatt och att stolen kändes bra att
sätta fast och därför kändes säkert fastsatt.
Macro: lntervjusvaren om Macro kan hänföras till tre variationer. Många tyckte att stolen var säkert fastsatt eftersom den satt sä stabilt och rejält eller att man bara fick en känsla av att den sattfast.
M: Den kändes mycket säker. Konstruktionen kändes så rejäl även om den var bökig. F injusteringen med ryggstödet var bra och stolen satt som fastklämd i bilen. K: Stolen kändes fantastiskt säkert fastsatt pga att den satt där den satt. Man trodde nästan att det var en synvilla när man kunde dra fast stolen så bra med bygeln.
Många tyckte också att stolen satt säkert eftersom man använde sig av bilbältet när man fäste stolen i framsätet.
K. När stolen väl satt på plats så kändes det säkert. Både stolsrygg och instrument-panel tog ju emot. Att använda bilbältet är ju också säkert. Det vet man ju att det är det säkraste på en bil.
En del tyckte att stolen satt osäkert eftersom de var osäkra på om de hade satt fast
stolen rätt.
K: Mycket osäkert eftersom jag är osäker på om jag har satt fast stolen rätt. Ska den verkligen röra sig så här mycket?
Andra synpunkter som framkom var att man trodde att stolen skulle lossna vid en olycka, att stolen kändes osäkert fastsatt eftersom den inte hade något fäste undertill, att stolen satt fast bra upptill men ej nedtill och att den kändes säker eftersom den satt fast i flera fästpunkter.
Isoñx: Kring lsoflx varierade svaren kring fem uppfattningar. Två uppfattningar handlade om att stolen var säkert fastsatt eftersom kopplingen verkade säker och att stolen sattfast väldigt bra.
M: Stolen kändes mycket säker eftersom det var så stadiga saker från bilens säte in i barnstolens fästen. Barnen kan inte heller komma åt att putta bort fastsättnings-anordningen som det kan med bilbältet i en vanlig stol.
K: Mycket säker. Efter det att man dragit fram stolen så kändes den mer kompakt. Den sitter säkert fast om det skulle bli en krock. Piggarna verkar också stabila.
Många litade inte på kopplingen av olika orsaker. Man var orolig för att piggarna inte skulle hålla vid en krock, att det var för få kopplingar och att stolen ej var fäst undertill. Många ansåg därför attflerfästen till hade gjortfastsättningen säkrare.
K: Det kändes ganska osäkert eftersom den bara var fäst på ett ställe. Det fanns ingen extra anordning om det skulle bli något fel på piggarna.
M: F astsättningen kändes väldigt Osäker eftersom det endast var två kopplingar. Det var för få kopplingar helt enkelt.
Flera föräldrar var oroliga för eller osäkra på läsningen. Några undrade vad som skulle hända när det blev slitet och andra undrade hur säker fastsättningen egent-ligen var.
K: Hur säkra är fastsättningarna egentligen? Vet man att fastsättningarna är säkra så blir ju stolens fastsättning mycket säker. Men jag är osäker, jag vet inte.
M: Ganska säkert. När låsen är nya då är det säkert, men om det är fjädrar i lås-ningen kan det bli utslitet med tiden.
Uppfattningar om att stolen kunde ha suttit lite hårdare fast och att det kändes osäkert eftersom man inte använde några bälten framkom också.
Unifix: Svaren om Uniñx liknar svaren till de andra stolarna på ett sätt, att säkerhet förknippas med en känsla om att stolen sitter stabilt och hårt fast. Många tyckte därför att stolen kändes säkert fastsatt för att stolen satt sä stabilt.
M: Den var mycket säkert fastsatt. Man vet i och för sig inte hur mycket man kan lita på A-brädans fastsättning. Om stolen hade varit en bit från instrumentpanelen hade det känts osäkert men nu hade stolen så bra kontakt med instrumentpanelen och blev så stabil. Det kändes bra.
K: Stolen satt bra och det kändes som om man fått fast stolen ordentligt. Man visste att den var fast.
Många tyckte också att stolen kändes säkert fastsatt eftersom det var fasta fäst-punkter samtfästfäst-punkter både i och under framsätet.
M: Fästet i botten gjorde att jag tyckte att stolen var mycket säker. Jag gillade också det undre fästet, det gjorde att stolen satt jättebra.
M: Fasta fästpunkter gjorde att jag tyckte att stolen var mycket säkert fastsatt. Det kändes bra och säkert.
Flera var osäkra päfästetsfanktion, hållbarhet och slitbarhet.
K: Jag var inte riktigt säker på om stolen verkligen var fast uppe i sätet. Var stolen fast kändes kopplingen ganska säker, annars inte.
M: Det känns ganska osäkert. Jag undrar om låsanordningarna håller vid en krock. Det gäller att verkligen känna efter att stolen sitter fast ordentligt annars är det en falsk säkerhet.
M: Jag tycker att det känns osäkert eftersom det känns lite väl smäckert. Det är det här med det psykologiska igen, att bälte håller. Eftersom det är så lätt att koppla i och ur stolen så måste grejorna slitas mer. Hur länge håller fästena egentligen?
Andra enstaka synpunkter som framkom var att man var orolig för att barn skulle kunna sparka upp och lossa kopplingen, att stolen inte hade någon bra kontakt med instrumentpanelen och därför kändes osäker.
Folksam Bjk baksäte: Hur säkert man tyckte att Folksam Bjk var fastsatt i bak-sätet liknar nästan exakt de svar som gavs om stolen i frambak-sätet. Man tyckte att stolen var säkert fastsattför att den satt hårt och stabilt och att man litade på att vajern skulle hålla vid en krock. Många tyckte också här precis tvärtom, dvs man tyckte att stolen var osäkertfastsatt för att den var så rörlig och vingläde i Över-känt samt att man inte litade på att vajern skulle hålla vid en krock. Flera tyckte också att eftersom stolen bara hade en fästpunkt så kändes den osäkertfastsatt. Macro baksäte: Försökspersonernas uppfattning om Macrozs fastsättning i bak-sätet skiljer sig drastiskt från hur de tyckte att den satt i frambak-sätet. Här tyckte nästan samtliga att stolen kändes osäkert fastsatt. Många tyckte detta därför att stolen efter montering kändes löstfastsatt.
M: Det fanns inget som stödde nertill. Man borde kunnat ha ett fäste nertill som man kunde dra fast stolen med. Stolen var väldigt ranglig.
M: Eftersom stolen var rörlig kändes den osäkert fastsatt. Mittbältet är aldrig bra att spänna med heller eftersom det alltid korvar sig.
M: Stolen satt inte så hårt fastsatt och det kändes "tomt" upptill på stolen.
Flera tyckte också att stolen kändes osäkert fastsatt eftersom de inte var säkra på att stolen var rättfastsatt.
K: Stolen gick att röra på så mycket och jag var osäker på om jag hade satt fast den
rätt.
Flera tyckte att stolen satt säkert eftersom de litar på bilbältet. VTI NOTAT 30-1998
K: Att man använder bilbältet gör att den känns säker. Jag litar på bilbältet. Det stora stödet (A) gör också att stolen känns säker.
Några var oroliga för att midjebältet på ett eller annat sätt skulle kunna glida ur hällarna F.
M: Den var osäker pga av att den i stort sätt bara satt fast i F-gropen. Det var inget som låste, en liten fot skulle kunna få upp den.
Några enstaka försökspersoner tyckte att stolen kändes säkert fastsatt därför att de kunde se hur de fäste stolen, att de tyckte att stolen hade stöd från tre håll och att
stolen kändes stabilt fastsatt.
3.4 Försökspersonernas rangordning av de fyra systemen
Efter att försökspersonerna hade provat de fyra systemen fick de rangordna dem efter hur lätta de tyckte att de var att sätta på plats, hur självklara de tyckte att de var att koppla fast, hur självklara de tyckte att de var att koppla loss, hur lätta de tyckte att de var att ta bort, hur stabilt de tyckte att de verkade fastsatta och hur säkra de tyckte att de var. Respondenterna ombads att använda en etta för det system de rangordnade högst och en fyra för det system de rangordnade lägst. Däremellan använde de siffran två och tre. Kunde försökspersonerna inte skilja på rangordningen mellan två systern fick de rangordna dem lika. Om någon inte upplevde någon skillnad mellan systemen ombads de kryssa i rutan "Ingen
skill-nad märktes mellan stolarna".
Sist i rangordningsformuläret ställdes två frågor om försökspersonerna tyckte att något av de nya systemen var så mycket bättre än degamla, att de kunde tänka sig att byta och vad de då var villiga att betala för att få något av denya systemen inmonterat i sin bil. Exakt hur rangordningsformuläret ser ut redovisas i bilaga 9. Rangordningen och hur många som kunde tänka sig att byta system och vad de kunde tänka sig att betala redovisas nedan.
