VTI notat 12-1998
Ringanalys 1997
Bindemedelshalt och kornkurva
Författare
Leif Viman, Lars Eriksson och
'
Cathrin Svensson
FoU-enhet
Kretsloppsanpassade material
Projektnummer
60122
Projektnamn
Ringanalyser
Uppdragsgivare
FAS Metodutskott
Distribution
Fri
Väg- och
transport-Vførskningsinstitutet
Förord
Ringanalysen har utförts av VTI på uppdrag av FAS Metodutskott. Det finns krav
både från Vägverket och SWEDAC att laboratorier som provar åt Vägverket eller
som är ackrediterade deltar i dessa ringanalyser.
Projektet bekostas av de deltagande laboratorierna.
Resultaten behandlas konñdentiellt genom att laboratorierna kodas.
Linköping i mars 1998
Leif Viman/Lars Eriksson/Cathrin Svensson
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sid
1 INLEDNING ... ..5
2 GENOMFÖRANDE ... ..5
2.1 Deltagande laboratorier -- 5 2.2 Metoder 5 2.3 Provmaterial 6 2.4 Utrustning -- 83 RESULTAT ... ..8
3.1 Bindemedelshalt 9 3.2 Kornkurva 164 SLUTSATSER... ... ..30
5 REFERENSER ... ..31
Bilaga 1:
Deltagande laboratorier
Bilaga 2:
Följ ebrev till laboratorierna
Bilaga 3
Tabeller med enskilda Värden
Sammanfattning
En ringanalys har utförts under 1997 för bestämning avbindemedelshalt enligt
valfri FAS Metod samt för
Bestämning av kornstorleksfördelning genom
siktningsanalys enligt FAS 221 .
53 laboratorier har deltagit och proven har bestått av 3 olika massatyper.
Laboratorierna
har
utfört
dubbelprov
både
vid
bestämning
av
kornstorleksfördelning och vid bestämning av bindemedelshalt.
Av resultaten kan följ ande noteras:
0 Vid bestämning av bindemedelshalt tycks resultatet inte variera med olika
extraktionsmetoder
0 Vid bestämning av ñllerhalt har något högre värden erhållits då massan
extraherats med automatisk extraktionsutrustning enligt FAS 462 än då massan
extraherats genom varmextraktion enligt FAS 406.
0 Följ ande repeterbarhet r(2) och reproducerbarhet R(2) har konstaterats för
bestämning av bindemedelshalt enligt valfri FAS Metod om dubbelprov utförs.
Eftersom enkelprov utförs ibland anges här även r respektive R för enkelprov.
Observera att repeter- och reproducerbarheten är beräknad som ett genomsnitt
för samtliga metoder.
Bindemedelshalt:
r(2) = 0,15
R(2) = 0,24
r
= 0,21
R
= 0,34
1 Inledning
För att utföra kvalitetskontroll åt Vägverket under 1998 krävs att laboratorierna
har någon form av kvalitetssystem samt deltar i ringanalyser. Även SWEDAC
ställer krav på deltagande i ringanalyser för de laboratorier som är ackrediterade.
Tidigare
genomfördes
årliga
ringanalyser
inom
auktorisationen
av
asfaltlaboratorier . Denna verksamhet upphörde 1997 och FAS Metodutskott har
tagit över ansvaret att genomföra motsvarande ringanalyser på metoder inom
asfaltområdet. Från att tidigare bara ha gällt auktoriserade laboratorier ges nu
möjlighet för alla laboratorier som är väl förtrogna med aktuella metoder att
deltaga.
En ringanalys har utförts under 1997 för bestämning av bindemedelshalt enligt
valfri FAS Metod samt för Bestämning av kornstorleksfördelning genom
siktningsanalys enligt FAS 221. 53 laboratorier har deltagit och proven har
bestått av 3 olika massatyper. Laboratorierna har utfört dubbelprov både vid
bestämning av bindemedelshalt och vid bestämning av kornstorleksfördelning.
Analyserna har utförts under hösten 1997.
Under 1997 har ringanalyser även utförts på framställning av Marshallprovkroppar
samt återvinning av bitumen. Dessa ringanalyser redovisas i VTI notat 11-1998
respektive 13 -1998.
2 Genomförande
Samtliga laboratorier i Sverige, som utför de metoder vilka ingår i ringanalysen,
har inbjudits att deltaga. Några formella krav på deltagande laboratorier har ännu
inte formulerats av Metodutskottet. Under 1998 kommer dock FAS Metodutskott
att ta fram ett dokument som mer i detalj beskriver hur dessa ringanalyser skall
organiseras.
Proven består av verksblandade massor som tagits ut vid två olika asfaltverk.
Inbjudan skickades ut i juni 1997 och proven i september. Resultaten skulle vara
inskickade senast den 31 oktober 1997.
2.1 Deltagande laboratorier
53 laboratorier har deltagit i denna ringanalys. Av laboratorierna var 32
auktoriserade, 17 ackrediterade, 1 certifierat och 3 laboratorier hade okänt
kvalitetssystem. Laboratorierna finns förtecknade i bilaga 1.
2.2 Metoder
De metoder som ingår i ringanalysen är:
0 FAS Metod 402-97 Bestämning av bindemedels- och vattenhalt genom
varmextraktion i Soxhleapparat
FAS Metod 404-97 Bestämning av bindemedels- och/eller vattenhalt genom
varmextraktion
FAS Metod 405-97 Bestämning av bindemedelshalt genom extraktion i
filtercentrifug
FAS Metod 406-97 Bestämning av bindemedelshalt genom varmextraktion
FAS Metod 432-97 Bestämning av bindemedelshalt enligt pipettmetoden
FAS Metod 434-97 Bestämning av bindemedelshalt genom extraktion i
Boralapparat
FAS Metod 462-97 Bestämning av bindemedelshalt genom extraktion på en
siktserie
0 FAS
Metod
221-97
Bestämning
av
kornstorleksfördelning
genom
siktningsanalys.
Samtliga metoder är vedertagna sedan många år. De har årligen ingått i de
ringanalyser som utförts inom auktorisationen sedan mitten av 1980-talet.
2.3 Provmaterial
Provmaterialet är valt med tanke på frågan om automatiska
extraktions-utrustningar, enligt FAS Metod 462, ger högre fillerhalter för massor med
cellulosafibrer än andra extraktionsutrustningar. Den frågan togs upp av ett
laboratorium 1996. Det har senare visat sig att flera laboratorier har ställt sig
samma fråga. I VTI notat Nr 2-97, har resultat från jämförelseprovningar inom
auktorisationen sammanställts för att utröna om olika extraktionsutrustningar ger
olika resultat på fillerhalt. I jämförelsen finns en viss tendens att de automatiska
extraktionsutrustningarna ger en högre fillerhalt än andra. Om fillerhalterna blir
högre med ovan nämnda utrustning kan man även ställa sig frågan om det bara
gäller massor med cellulosafibrer eller även andra massor. Därför valdes till denna
provningsjämförelse en massa utan fibrer, en med mineralfibrer och en med
cellulosafibrer. De tre provmaterialen är:
0 (Massa 1) AG 16/B 180 (utan fibrer)
0 (Massa 2) ABS 8/B 180 (med mineralfibrer)
0 (Massa 3) ABS l6/B 85 (med cellulosafibrer)
Samma material har även ingått i årets ringanalys för bestämning av
Marshallhålrum (VTI notat 11-98).
Massa 1 och 2 kommer från Farstaverken (Skanska). Massorna är tillverkade i
asfaltverk. Proven togs ut från skopan på en traktorgrävare. Massa 3 kommer från
Ballast Öst, Skärlunda. Även denna massa är tillverkad i asfaltverk och proven
togs ut på en och samma lastbil. Proven är därefter slumpvis utvalda och skickade
till de deltagande laboratorierna. Tillsammans med proven skickades ett följebrev
med nödvändiga uppgifter om desamma (se bilaga 2).
För att kunna konstatera om några avvikande resultat kan bero på dålig neddelning
av proven har sambandet mellan bindemedelshalt och kornkurva studerats. För att
beskriva hela kornkurvan med ett tal används k-värde, vilket definieras som
summan av passerande mängd i vikts-% på kontrollsiktarna (0,075 mm, 2 mm, 4
mm, 80 %) dividerat med 4, dvs medelmängd passerande dessa siktar, se Figur 1.
Massa-1 k-vär de 4,00 4,10 4,20 4,30 4,40 4,50 4,60 4,70 Bindemedelshalt Massa-2
34,5
34
33,5
33
32,5
32
31,5
31
30,5
30
29,5 6,25 6,3 6,35 6,4 6,45 6,5 6,55 6,6 k-Vär de Bindemedels halt Massa-3 40,5 40 39,5 39 k-vär de 38,5 38 37,5 37 5,8 5,9 6 6,1 6,2 6,3 6,4 6,5 Bindemedels haltFigur 1
Sambandet mellan bindemedelshalt och kornkurva uttryckt som
k-värde
Om det finns ett samband mellan k-värde och bindemedelshalt innebär det att
neddelningen har påverkat spridningen av resultaten. I detta fall finns ett samband
för massa 1 och eventuellt för massa 3 medan massa 2 inte uppvisar något sådant
samband.
2.4 Utrustning
De utrustningar som krävs för att kunna analysera enligt ovan nämnda metoder,
finns noggrant beskrivna i analysmetoderna. Som nämnts ovan så är bestämningen
av bindemedelshalt utförd enligt 7 olika FAS Metoder. Det förekommer både
varm- och kallextraktioner. Även för bestämning av kornstorleksfördelning så
skiljer sig utrustningarna sig åt. Här förekommer skakapparater som Pascal och
vibrerande skakapparater, exempelvis den tyska H&B och den finska MR 3.
Siktarna finns också i ett antal olika fabrikat. Samtliga ska uppfylla kraven i ISO
3310-1 Test sieves - Technical requirements and testing - Part 1: Test sieves of
metal wire cloth .
3 Resultat
Resultaten redovisas i form av enskilda värden och medelvärden. Eftersom sant
värde saknas, används medelvärdet från alla laboratoriers resultat. Som kriterier
för bedömning av extremvärden har 2 och 3 gånger standardavvikelsen använts
(enligt SWEDACs Rutin- och instruktionssamling, RIS 04). Avvikelser från
medelvärdet >3s innebär att laboratoriet erhåller ett nytt prov medan upprepade
avvikelser >25 tyder på ett systematiskt fel, vilket innebär meddelande om att
utrustningen bör ses över. Därefter utförs nya analyser.
Statistisk utvärdering har utförts enligt ISO 5725-2 för bestämning av repeter- och
reproducerbarhet för bindemedelshalt. För den statistiska utvärderingen har
medelvärdet korrigerats på så sätt, att avvikande resultat inte räknats med, se
kapitel 3.1 .
Flera laboratorier har redovisat för stora spridningar mellan enskilda värden utan
att utföra två nya analyser som metoderna föreskriver.
Definition av begreppenrepeterbarhet (r) och reproducerbarhet (R):
repeterbarhet, r, (spridning inom laboratorium) är värdet under vilket den
absoluta differensen mellan två enkelvärden förväntas falla vid användning av
samma provmaterial och metod, vid likvärdiga förhållanden (samma
försöksperson, utrustning och laboratorium samt under en kort tidsperiod) och vid
en bestämd sannolikhet, vanligen 95 %.
reproducerbarhet, R, (spridning mellan laboratorier) är värdet under vilket den
absoluta dijferensen mellan två enkelvärden förväntas falla vid användning av
samma provmaterial och metod, vid olika förhållanden (olika försökspersoner,
utrustningar och laboratorium och/eller olika tid) och vid en bestämd sannolikhet,
vanligen 95 %.
I ringanalysen har dessa värden beräknats med 95 % säkerhet. Med andra ord
förväntas laboratorieresultaten ligga inom dessa värden vid 95 av 100 provningar.
3.1 Bindemedelshalt
Vid bestämning avbindemedelshalt har ett laboratorium valt att utföra det enligt
FAS Metod 402-97
Bestämning av bindemedels- och vattenhalt genom
varmextraktion i Soxhletapparat , ett enligt FAS Metod 404-97 Bestämning av
bindemedels- och/eller vattenhalt genom varmextraktion och sex laboratorier
enligt FAS Metod 405-97 Bestämning av bindemedelshalt genom extraktion i
filtercentrifug . De flesta laboratorierna, 28 st, har valt FAS Metod 406-97
Bestämning av bindemedelshalt genom varmextraktion , fyra laboratorier har
utfört analysen enligt FAS Metod 432-97 Bestämning av bindemedelshalt enligt
pipettmetoden , två enligt FAS Metod 434-97 Bestämning av bindemedelshalt
genom extraktion i Boralapparat och slutligen har elva följt FAS Metod 462-97
Bestämning av bindemedelshalt genom extraktion på en siktserie .
Samtliga metoder är vedertagna sedan många år. De har sedan mitten av
1980-talet årligen ingått i de ringanalyser som har utförts inom auktorisationen.
De resultat som har redovisats av laboratorierna framgår av figur 2-4 och de
spridningsmått som detta givit i Tabell 1.
Tabell 1 Medelvärde och spridningsmåttför bindemedelshaltpå inkomna resultat.
Massa
Medelvärde
Min-max
Variationsbredd
Std.avvikelse
Massa 1
4,41
4,01-4,68
0,67
0,14
Massa 2
6,42
6,25-6,56
0,28
0,08
Massa 3
6,25
5,87-6,50
0,64
0,14
Massa-1 M M 4,41 (medel för alla lab) 4,70 4,60 4,50 4,40 4,10 4,00 3,90 37 42 4940414950 I3R101211314161718192023242526323335363839434445465153 262930 1115 57212227283134474852 402 404 405 406 432 434 462
Massa-2 m m- 6,42 (medel för alla lä 6,80 6,70 6,60 '. 'A -. n- ø-:A xn s-.k -. UA 'N Aw. v. l. w. 4. xxm vzw -. . w. mv. -m .u. . i I 6,10 i I 6,00
I '4 X lnI')l'l Id 1617 IRN70 7'!'M75'V1'U'i'l'N'Vä'W'40 41 44.Har.§1 §1 'J 5'MM II N < 7 ?I 77'77'YR'(1 'M47AR §1
406 432 434 462
Massa-3 M M 6,25 (medel för alla Iab>
6,50 6,40 6,30 6,20 6,10
17 47 4 0.mn.au m I 'l i]m17Hhl Ifx17 IRIQ'70'H'M?i'96'U'R'(i'(6?R'(0 .H 44Ai411(I (I 'i (1 '70'ln Il N § 7"I 7777'92'UM.47ÅR V5
402 404 405 406 432 434 462
Figur 2
Medelvärden
Massa-1 0,50 0,40 0,30 0,20 .0 _\ 0 -0,10 -0,20 Avvi ke ls e fr ån me de lvär de __ O O 0 -0,30 -0,40 -0,50 37 42 4940414950 13810121314161718192023242526323335363339434445465153 262930 1115 57212227283134474552 402 404 405 406 432 434 462 Massa-2 Avvi ke ls e fr ån me de lvär de 37 42 4940414950 13B10121314161718192023242526323335363839434445465153 262930 1115 57212227283134474852 402 404 405 406 432 434 462 Massa-3 0,00 -O,10 -0,20 Avvi ke ls e fr ån me de lvär de -0,30 -0,40 -0,50 37 42 4940414950 13810121314161718192023242526323335363839434445465158 262930 1115 57212227283134474852 402 404 405 406 432 434 462
Figur 3
Avvikelse från medelvärdetför alla laboratorier
Massa-1 M M Krav: 0,20 0,60 0,50 5 3 .A C)
E
E i E
Sp ri dn in g me ll ar cl aens ki ld a vär de n ' '0) CD .0_\ CD 1 0,00 7 42 4 9 40 41 49 50 1 5 8 10 12 13 14 16 17 18 19 20 23 24 7.5 26 31 .15 35 36 38 39 43 44 45 46 51 53 2 6 29 :10 11 15 402 404 405 406 432 434 3
*-laboratoriet har uppmärksammat att spridningen var för stor.
Massa-2 m m Krav: 0,20 0,60 0,50 0,40 n en sk il da vär d e n 0,30 Spri dn io ng me ll a ha CD E 53 _A C3
40 41 49 50 1 3 8 10 12 13 14 16 17 18 19 20 25 24 25 26 32 33 .15 36 38 39 43 44 45 46 51 53 2 6 29 30 11 15 21 5 7 21 IH ;54 47 48 53 27 28 7 m 4 9 402 404 405 406 432 434 a 5 0,00 - 8 3
*-laboratoriet har uppmärksammat att spridningen var för stor.
Massa-3 W W Krav: 0,20 0,60 .0 01 o §3 J> CD 47 462
53 hå CD
Sp ri dn in g me ll an en sk il da vär de n o haCD 0,10
i 4 9 40 41 49 50 1 3 8 10 12 13 14 10 17 18 19 20 23 24 25 26 32 33 35 30 38 39 43 44 45 48 51 53 2 6 29 30 11 15 22 5 721 31 34 48 52 27 25 u 402 404 405 406 432 434
* laboratoriet har uppmärksammat att spridningen var för stor.
Figur 4
Spridning mellan enskilda värden
Kommentarer tillfigur 2-4:
I Figur 2 redovisas medelvärden av bindemedelshalt. Resultaten redovisas
metodvis. Någon signifikant skillnad mellan resultaten för olika metoder går inte
att utläsa.
I Figur 3 redovisas avvikelser från samtliga laboratoriers medelvärde. Inget av
laboratorierna avviker mer än 35, men Lab nr 31 som är nära den gränsen för
massa 3 fick ett nytt prov. Lab nr 47 har två resultat som avviker mer än 25.
Dessutom är samtliga resultat under medelvärdet. Därför uppmanades laboratoriet
att se över utrustningen. Laboratoriet kunde vid genomgång av utrustningen inte
finna något fel. Laboratoriet fick nya prover av massa 1 och 3 som de analyserade.
Resultat från omprov redovisas tillsammans med ursprungsproven i Tabell 2.
Samtliga resultat från omprov har inneburit en mindre avvikelse från medelvärdet,
vilket kan bero på att det första provet inte var representativt eller att
laboratorierna gjort någon förändring på utrustning eller förfarande.
I Figur 4 redovisas laboratoriernas spridning mellan enskilda värden. Några
laboratorier har större avvikelse mellan enskilda värden än vad metoden tillåter.
Lab nr 21 och 24 har inte uppmärksammat detta. Övriga har utfört ytterligare två
analyser eller kommenterat att massan inte räckt för omprov.
De spridningsmått, som har erhållits efter det att extremvärden har strukits och
resultat från omprov har ersatt de tidigare resultaten, framgår av Tabell 3.
Tabell 2
Omprov, Bindemea'elshalt
Labnr Prov Enskilda värden Medel Std. Diff Medel Avvikelse
avv for från
alla lab medelv. Lab 31 Massa 1 3,97 4,05 4,01 0,06 0,08 4,41 -0,40 Omprov Massa 1 4,40 4,44 4,42 0,03 0,04 4,41 0,01 Lab 47 Massa 1 4,20 4,04 4,12 0,11 0,16 4,41 -0,29 Omprov Massa 1 4,22 4,41 4,32 0,13 0,19 4,41 0,09 Lab 47 Massa 3 5,86 5,87 5,87 0,01 0,01 6,25 -0,38 Omprov Massa 3 6,28 6,19 6,24 0,10 0,09 6,25 0,01
Tabell 3 Medelvärde och spridningsmått för bindemedelshalt efter strykning av
extremvärden mm.
Massa
Medelvärde
Min-max
Variationsbredd
Std.avvikelse
Massa 1
4,42
4,19-4,68
0,49
0,12
Massa 2
6,42
6,25-6,56
0,28
0,08
Massa 3
6,26
5,98-6,50
0,53
0,13
Vid beräkning av repeterbarhet (r) och reproducerbarhet (R) har extremvärden
strukits (systematisk avvikelse eller för stor spridning mellan enskilda värden).
För de laboratorier som har utfört omprov har dessa tagits med istället för
ursprungsresultaten. Om metoder föreskriver flera analyser kan värden på r och R
räknas om enligt formeln:
1
r(n) = E
n: antal provningar
Eftersom dubbelprov ska utföras enligt metoden har r och R även beräknats för
detta alternativ och redovisas som r(2) respektive R(2).
Resultaten från laboratorium nr 21 och 24 har ej tagits med för massa 3, eftersom
laboratorierna har redovisat för stor spridning mellan enskilda värden. För
laboratorium nr 31 (massa 1) och laboratorium nr 47 (massa 1 och 3) har resultat
från omprov använts vid beräkningarna.
För att studera om skillnader föreligger mellan olika metoder har m, r och R
beräknats för metod 406 och 462 var för sig, samt som ett genomsnitt för samtliga
metoder. Övriga metoder används av för fålab för att en statistisk utvärdering ska
kunna utföras separat för dessa metoder.
Resultatet har tolkats som att det inte finns något samband mellan nivån på
medelvärdet och repeter- respektive reproducerbarheten, se Figur 5. Detta innebär
att som mått på repeterbarhet respektive reproducerbarhet används medelvärdet
för massa l, 2 och 3 enligt Tabell 4.
Tabell 4
Repeter- och reproducerbarhetför bindemedelshalt
Metod
Massa l
Massa 2
Massa 3
Medel
antal lab
406
28
28
27
m
406
4,44
6,43
6,26
r
406
0,21
0,11
0,20
0,17
R
406
0,42
0,24
0,37
0,34
antal lab
462
1 1
1 1
10
m
462
4,34
6,39
6,32
r
462
0,24
0,21
0,28
0,24
R
462
0,45
0,24
0,45
0,38
antal lab
alla
53
53
51
m
alla
4,42
6,42
6,26
r
alla
0,21
0,20
0,22
0,21
R
alla
0,37
0,26
0,40
0,34
r(2)
alla
0,15
0,14
0,15
0,15
R(2)
alla
0,26
0,18
0,29
0,24
l4
VTI Notat 12- 1 998
Bindemedelshalt 0,40 0,35 0,30 0,25 0 r(2)
0,20
'22% R(2) r( 2) oc h R( 2) 0,15 0,10 0,05 0,00 4,00 4,50 5,00 5,50 6,00 6,50 7,00Figur 5
Samband mellan bindemedelshalt för de tre massalyperna och dess
repeter- respektive reprodueerbarhet beräknatför dubbelprov.
3.2 Kornkurva
Bestämning av kornstorleksfördelning har utförts enligt FAS Metod 221-97.
Metoden år vedertagen sedan många år. Den har årligen ingått i de ringanalyser
som har utförts inom auktorisationen sedan mitten av 1980-talet.
De resultat, som har redovisats av laboratorierna, framgår av figur 6-17 och de
spridningsmått som detta har givit i Tabell 5.
Tabell 5
Medelvärde och min - max värde för kornkurva
Prov
Sikt
Medel
min - max
Massa 1
0,075
5,3
4,5 - 6,0
Massa 1
0,125
7,2
6,6 - 8,0
Massa 1
0,25
9,7
9,2 - 11,0
Massa 1
0,5
13,1
12,3 - 14,6
Massa 1
1,0
19,5
18,3 - 21,6
Massa 1
2,0
31,8
28,5 - 34,6
Massa 1
4,0
43,1
38,3 - 46,6
Massa 1
5,6
49,5
44,0 - 53,7
Massa 1
8,0
61,7
57,0 - 66,4
Massa 1
11,2
76,2
71,8 - 80,2
Massa 1
16,0
98,2
96,4 - 100
Massa 2
0,075
9,3
7,7 - 10,2
Massa2
0,125
12,6
11,1 - 13,6
Massa 2
0,25
16,0
14,7 - 16,6
Massa 2
0,5
17,6
16,4 - 18,3
Massa 2
1,0
19,9
18,6 - 20,4
Massa 2
2,0
24,1
22,9 - 24,8
Massa 2
4,0
33,2
31,3 - 35,0
Massa 2
5,6
62,9
53,8 - 66,6
Massa 2
8,0
98,9
98,0 - 99,9
Massa 3
0,075
7,9
6,4 - 9,2
Massa 3
0,125
10,1
8,6 - 11,6
Massa 3
0,25
13,1
11,4 - 14,7
Massa 3
0,5
15,6
13,8 - 17,3
Massa 3
1,0
18,3
16,4 - 20,0
Massa 3
2,0
21,7
19,7 - 23,6
Massa 3
4,0
26,5
23,9 - 28,9
Massa 3
5,6
30,1
27,2 - 33,0
Massa 3
8,0
35,2
30,9 - 38,6
Massa 3
11,2
47,8
42,5 - 54,7
Massa 3
16,0
99,1
98,0 - 100
l6
VTI Notat 12-1998
100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 0,075 Pa ss -% Massa-1 medelvärde 0,125 0,25 0,5 1,0 2,0 4,0 5,6 8,0 11,2 16,0 22,4 Maskvidd, mm 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Pa ss -% Massa -2 medelvärde 0,125 0,25 0,5 1,0 2,0 4,0 5,6 8,0 11,2 16,0 22,4 Maskvidd, mm 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 P a s s -% Massa-3 medelvärde 0,125 0,25 0,5 1,0 2,0 4,0 5,6 8,0 11,2 16 ,0 22,4 0 Maskvidd, m m
Figur 6
Samtliga laboratøriers kornkurvor för de tre massorna.
Massa-1 BD ZS- 65-an HB 60- 55- 50-mzs mBS
4,5
- 40-3,014
+
406 432 406 405 462 432 462 406 405 406 434 406 406 406 434 406 406 406 406 406 462 462 406 406 406 406 462 462 432 432 462 406 406 462 406 406 402 406 406 405 405 404 406 406 406 406 462 462 405 405 406 462 406 1234567891011121314151617181920212223242526272829303132333435363738394041424344454647484950515253 Massa-2 120 115- 110-müS 1Q5« mås10,0 -
1
9,5
-00* &5-mâs &0« mas' 'I I
l I 70 . . 406 432 406405 462 432 462 406 405 406 434 406 406 406 434 406 406 406 406 406 462 462 406 406 406 406 462 462 432 432 462 406 406 462 406 406 402 406 406 405 405 404 406 406 406 406 462 462 405 405 406 462 406 1234567891011121314151617181920212223242526272829303132333435363738394041424344454647484950515253 Massa-3 100 35-Hk - F 9D - Mk &5-&O- mabl ZS-ZO- mas 65« mas 60-
T I I I I I I I I I 406 432 406 405 462 432 462 406 405 406 434 406 406 406 434 406 406 406 406 406 462 462 406 406 406 406 462 462 432 432 462 406 406 462 406 406 402 406 406 405 405 404 406 406 406 406 462 462 405 405 406 462 406 12 3 4 5 6 7 8 91011121314151617181920212223242526272829303132333435363738394041424344454647484950515253
Figur 7
Medelvärde förlelerhalter 0,075 mm.
Massa-1
9,0
8,5
-8,0 -
r
m+35 m+25 7,5 -7,0 » m2$ m3$ 6,5 6,0 5,5 5,0 -4,5 *I I 1 I I I I | I 1 T T
4,0
1-406 432 1-406 405 462 432 462 1-406 405 1-406 434 1-406 1-406 1-406 434 1-406 1-406 1-406 1-406 1-406 462 462 1-406 1-406 1-406 1-406 462 462 432 432 462 1-406 1-406 462 1-406 1-406 402 1-406 1-406 405 405 404 1-406 1-406 1-406 1-406 462 462 405 405 1-406 462 1-406 1234567691011121314151617181920212223242526272829303132333435363738394041424344454647484950515253 Massa-2 15,0 14,5 -14,0 - m+3s 13,5 - ' rn+2$ 13,0 12,5 12,0 -m2$ 11,5 -m3s 11,0 -10,5 4I I
I I 10,0 . 1 406 432 406 405 462 432 462 406 405 406 434 406 406 406 434 406 406 406 406 406 462 462 406 406 406 406 462 462 432 432 462 406 406 462 406 406 402 406 406 405 405 404 406 406 408 406 462 462 405 405 406 462 406 12 3 4 5 6 7 B 9 1011121314151617181920 2122232425215272829303132333435363738394041424344454647484950515253 I I I' I I I 1 1 1 I I 1 I I I I I I I Massa-3 12,0 m+3s 11,5 - . m+Zs 11,0 10,5 10,0 9,5 -9,0 - m2$ 8,5 - m3$ 8,0 7,5
I I I 1 'I T I 1 I I I I I I | I 1 I
7,0 . I
406 432 406 405 462 432 462 406 405 406 434 406 406 406 434 406 406 406 406 406 462 462 406 406 406 406 462 462 432 432 462 406 406 462 406 406 402 406 406 405 405 404 406 406 406 406 462 462 405 405 406 462 406 12345678910111213141516171819202122232425262728293031323334353637383940414243144454647484950515253Figur 8
Medelvärde för passerande mängd (vikt%) på 0,125 mm-sikten.
Massa-1 12,0 11,5 -11,0 - m+38 10,5 - { m+25 10,0 - 1 . 9,5 -m2$ m35 9,0 5 8,5 8,0 7,5
I | 7,0 . . 406 432 406 405 462 432 462 406 405 406 434 406 406 406 434 406406 406 406 406 462 462 406 406 406 406 462 462 432 432 462 406 406 462 406 406 402 406 406 405 405 404 406 406 406 406 462 462 405 405 406 462 406 1234567891011121314151617181920212223242526272829303132333435363738394041424344454647464950515253 I T T I I | 1 I I I Massa-2 18,0 17,5 5 17,0 - m+33 16,5 5 m+2$ 16,0 -15,5 - mZS m35
15,0 «
14,5 _
14,0
13,5
l I 13,0 1 1 406 432 406405 462 432 462 406 405 406 434 406 406 406 434 406 406 406 406 406 462 462 406 406 406 406 462 462 432 432 462 406 406 462 406 406 402 406 406 405 405 404 406 406 406 406 462 462 405 405 406 462 406 12 3 4 5 6 7 B 91011121314151617181920212223242526272829303132333435363738394041424344454647464950515253 T 7 I I I Massa-3 15,0 m+33 14,5 - . m+25 14,0 13,5 -medel 13,0 12,5 -12,0 - m2$ 11,5 - m3$ 11,0 5 10,5
l 1 10,0 . r 406 432 406 405 462 432 462 406 405 406 434 406 406 406 434 406 406 406 406 406 462 462 406 406 406 406 462 462 432 432 462 406 406 462 406 406 402 406 406 405 405 404 406 406 406 406 462 462 405 405 406 462 406 12 3 4 5 6 7 8 9101112131415161718192021222324253262728293031323334353637383940414243444514647484950515253 I I I I I I 1 I I
Figur 9
Medelvärde förpasserande mängd (vikt%) på 0, 25 mm-sikten
Massa-1 150 145- rnñk 140- Inüs 135- . rund 1&O- 125-mzs 120* mas 1L5_ 110-
I I I | T t T I 1 I I I I 'I T
l I 100 vw 406 432 406 405 462 432 462 406 405 406 434 406 406 406 434 406 406 406 406 406 462 462 406 406 406 406 462 462 432 432 462 406 406 462 406 406 402 406 406 405 405 404 406 406 406 406 462 462 405 405 406 462 406 12 3 4 5 6 7 8 91011121314151617181920212223242526272829303132333435363738394041424344454647484950515253 Massa-2 200 105- 1QO-mñx HE 1&Sa 1&O« _ , rund 115-mes mås 1ZO- 165- 160-
] I 150 .I 406 432 406 405 462 432 462 406 405 406 434 406 406 406 434 406 406 406 406406 462 462 406 406 406 406 462 462 432 432 462 406 406 462 406 406 402 406 406 405 405 404 406 406 406 406 462 462 405 405 406 462 406 12 3 4 5 6 7 8 91011121314151617161920212223242526272629303132333435363738394041424344454647484950515253 I T Massa-3 1&0 1Z5- müS 1ZO-- mas 16,5 -16,0 - r 155- 150-145- 'nzs 140_, mås 1&5«
l 1 130 I] 406 432 406 405 462 432 462 406 405 406 434 406 406 406 434 406 406 406 406 406 462 462 406 406 406 406 462 462 432 432 462 406 406 462 406 406 402 406 406 405 405 404 406 406 406 406 462 462 405 405 406 462 406 12 3 4 5 6 7 8 9 10111213 141516171819202122232425262728293031323334353637383940414241344454647484950515253 I 5 I I | 1 I I I
Figur 10
Medelvärde för passerande mängd (vikt%) på 0,5 mm-sikten
Massa-1 220 215- 210- 205-200* müE m+25 medel 1Q5- 100- 1&5-1&0- m25 m3s
1ZO I I I
I I I I I 7 1 I I I 406 432 406 405 462 432 462 406 405 406 434 406 406 406 434 406 406 406 406 406 462 462 406 406 406 406 462 462 432 432 462 406 406 462 406 406 402 406 406 405 405 404 406 406 406 406 462 462 405 405 406 462 406 8 91011121314151617181920212223242526272829303132333435363738394041424344454647464950515253 234567 Massa-2 220 215-2L0- nwäs 205- 200- 135- 100- 1&5-1&O*
170 2L0 205- 200-' r 4 ' ' medel m23 1 I I I 1 I I I I I I l l l l 1 I I I 1 l l l I I 1 I 1 l | I I I 1 I I I I I I I T I I I I I I I I 406 432 406 405 462 432 462 406 405 406 434 406 406 406 434 406 406 406 406 406 462 462 406 406 406 406 462 462 432 432 462 406 406 462 406 406 402 406 406 405 405 404 406 406 406 406 462 462 405 405 406 462 406 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 1213 14 15 16 1718 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 4647 48 49 50 51 52 53 195- 190- 1&5- 1&0- 1Z5-medel m2$ 1Z0-165- m3s
I I' 160 I I I 1 406 432 406 405 462 432 462 406 405 406 434 406 406 406 434 406 406 406 406 406 462 462 406 406 406 406 462 462 432 432 462 406 406 462 406 406 402 406 406 405 405 404 406 406 406 406 462 462 405 405 406 462 406 8 9101112131415161718192021222324252627282930313233 34353637383940 414243444546 47484950515253 1
Figur 11
22
234567Medelvärde för passerande mängd (vikt%) på 1,0 mm-sikten.
Massa-1 36,0 rn+3s 35,0 a 34,0 - - mås 33,0 -32,0 * medel 31,0 -30,0 « m2$ 29,0 -28,0 - m3s 27,0
1 | 1 | 1 l 1 1 26,0 7 1 I I I I 406 432 406 405 462 432 462 406 405 406 434 406 406 406 434 406 406 406 406 406 462 462 406 406 406 406 462 462 432 432 462 406 406 452 406 406 402 406 406 405 405404 406 406 406 406 462 462 405 405 406 462 406 12 3 4 5 6 7 8 910111213141516171819 20 2122 23 242526 27282930313233 34 3536373839 40414243444546 47 484950 515253 1 I I I I I I I I I I I I I I Massa-2 30,0 29,0 28,0 27,0 26,0 -m+38 25,0 24,0 -m2$ m3$ 23,0 22,0 21,0
I I 20,0 1 I 406 432 406 405 452 432 462 406 405 406 434 406 406 406 434 406 406 406 406 406 462 462 406 406 406 406 462 462432 432 462 406 406 462 406 406 402 406 406 405 405 404 406 406 406 406 462 462 405 405 406 462 406 12 3 4 5 6 7 8 91011121314151617181920212223242526272829303132333435363738394041424344454647484950515253 I I I 1 | I 1 I 1 I I T Massa-3 25,0 24,0 - rn+3$ 23,0 - _ rn+2$ 22,0 21,0 -m23 m3s 20,0 19,0 18,0 17,0 -16,0 -
'I I'
l 1 15,0 . . 406 432 406405 462 432 462 406 405 406 434 406 406 406 434 406 406 406 406 406 462 462 406 406 406 406 462 462 432 432 462 406 406 462 406 406 402 406 406 405 405 404 406 406 406 406 462 462 405 405 406 462 406 12 3 4 5 6 7 8 91011121314151617181920212223242526272529303132333435363738394041424344454647484950515253 I I I I I I I 'I 1 I Y I T I T 1 I I I
Figur 12
Medelvärde för passerande mängd (vi/(1%) på 2,0 mm-sikten
Massa-1 50,0 49,0 - m+3S 48,0 -47,0 - m+23 46,0 m
45,0 -
r
1
44,0 43,0 42,0 41,0 40,0 39,0 38,0 37,0 -36,0 35,0 2 : 406 432 406 405 462 432 462 406 405 406 434 406 406 406 434 406 406 406 406 406 462 462 406 406 406 406 462 462 432 432 462 406 406 462 406 406 402 406 406 405 405 404 406 406 406 406 462 462 405 405 406 462 406 12 3 4 5 6 7 8 910111213141516171819202122232425215272329303132333435363738394041424344454647484950515253 medel m2$ m3s1 I I I I I I I 'I I 1 I I I I 1 I I I I I 1 T Massa-2 40,0 39,0 38,0 37,0 36,0 -35,0 - . 34,0 - F 330 _ 32,0 31,0 30,0 29,0 28,0 27,0 26,0 -25,0 4 4 406 432 406 405 462 432 462 406 405 406 434 406 406 406 434 406 406 406 406 406 462 462 406 406 405 406 462 462 432 432 462 406 406 462 406 406 402 406 406 405 405 404 406 406 406 406 462 462 405 405 406 462 406 12 3 4 5 6 7 8 9 1011121314151617181920 212223242526 27282930313233 34353637383940 4142434445146 47484950515253 m+3$ m+2$ m2$ m3$
I I I I I 1 I I I I Massa-3 35,0 34,0 33,0 32,0 31,0 -30,0 « 29,0 4 . 28,0 27,0 26,0 25,0 24,0 23,0 22,0 21,0 -20,0 % : 406 432 406 405 462 432 462 406 405 406 434 406 406 406 434 406 406 406 406 406 462 462 406 406 406 406 462 462 432 432 462 406 406 462 406 406 402 406 406 405 405 404 406 406 406 406 462 462 405 405 406 462 406 12 3 4 5 6 7 8 91011121314151617181920212223242526272829303132333435363738394041424344454647484950515253 m+3$ m+2$
I 1 r 1'
Figur 13
Medelvärde för passerande mängd (vikt%) på 4, 0 mm-Sikten
Massa-1 57,0 56,0 -55,0 « 54,0 53,0 -52,0 - 7 51,0 « . 50,0 49,0 48,0 47,0 46,0 45,0 44,0 43,0
I < . I I 1 T T 1 | I I 1 1 1 | 1 T I 406 432 406 405 462 432 462 406 405 406 434 406 406 406 434 406 406 406 406 406 462 462 406406 406 406 462 462 432 432 462 406 406 462 406 406 402 406 406 405 405 404 406 406 406 406 462 462 405 405 406 462 406 12 3 4 5 6 7 B 910111213141516171819202122213242526272629303132333435363738394041424344454647484950515253 Massa-2 72,0 70,0 68,0 -66,0 u . 62,0 _ 60,0 58,0 56,0 54,0
l I I I 7 1 I T I 1 I I I 52,0 r 406 432 406 405 462 432 462 406 405 406 434 406 406 406 434 406 406 406 406 406 462 462 406 406 406 406 462 462 432 432 462 406 406 462 406 406 402 406 406 405 405 404 406 406 406 406 462 462 405 405 406 462 406 12 3 4 5 6 7 8 91011121314151617181920212223242526272829303132333435363738394041424344454647484950515253 Massa-3
37,0
36,0
-35,0 «
34,0 4
33,0 -
.
32,0 -
_,
31,0
30,0
29,0
-28,0 »
27,0
26,0
25,0
24,0
23,0
1 I I T I T I I' I I | I I 22,0 1 . 406 432 406 405 462 432 462 406 405 406 434 406 406 406 434 406 406 406 406 406 462 462 406 406 406 406 462 462 432 432 462 406 406 462 406 406 402 406 406 405 405 404 406 406 406 406 462 462 405 405 406 462 406 1234567891011121314151617181920212223242526272829303132333435363738394041424344454647464950515253
Figur 14
Medelvärdeför passerande mängd (vikt%) på 5, 6 mm-Sikten
VTI NOtat 12-1998
m+3s rn+2$ medel m2$ m3$ m+3$ rn+2$ mZS m33 mrBs m+2$ medel m2$ m3$25
Massa-1 69,0 68,0 « 67,0 66,0 65,0 -64,0 - . 63,0 62,0 61,0 60,0 59,0 58,0 57,0 56,0 55,0 -54,0 m+3s - m+25 m2$ m3s
1 | I I
I I I I I i. T T T 7 406 432 406 405 462 432 462 406 405 406 434 406 406 406 434 406 406 406 406 406 462 462 406 406 406 406 462 462 432 432 462 406 406 462 406 406 402 406 406 405 405 404 406 406 406 406 462 462 405 405 406 462 406 1 2 3 4 5 6 7 B 9 10 11 12 13 14 15 16 17 19 1920 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 33 39 40 41 42 43 4445 46 47 48 49 50 51 52 53 Massa-2 F m+28 99,5 - ' _ ' _ 100,0 r 5 ' 99,0 - . medel 98,5 - . 98,0 - m23 97,5 - m3$ 97,0 96,5 96,0 -95,5 5
95,0 1 : : : 'r 1' 'r 4 s e 1 : 406 432 406 405 462 432 462 406 405 406 434 406 406 406 434 406 406 406 406 406 462 462 406 406 406 406 462 462 432 432 462 406 406 462 406 406 402 406 406405 405 404 406 406 406 406 462 462 405 405 406 462 406 1 2 3 4 5 5 7 8 9 1011 12 13 14 15 16 17 1819 20 21 22 23 24 25 26 27 2929 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 4041 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 I l I I I I 1 I I T T I Masa-0,0 39,0 -38,0 - ,_ m+28
37,0
-36,0 9 35,0 3 ,0 33,0 32,0 31,0 30,0 29,0 28,0 -27,0 9 26,0 9 25,0 = 4 406 432 406 405 462 432 462 406 405 406 434 406 406 406 434 406 406 406 406 406 462 462 406 406 406 406 462 462 432 432 462 406 406 462 406 406 402 406 406 405 405 404 406 406 406 406 462 462 405 405 406 462 406 12 3 4 5 6 7 8 91011121314151617181920212223242526272829303132333435363738394041424344454647484950515253 m+3$ medel m2$ m3s1 I T 1 1 T 1 r 1 I I I I I 1 I 1 I 1 I I I 1
Figur 15
Medelvärde för passerande mängd (vikt%) på 8,0 mm-sikten
Massa-85,0 83,0 - m+38 1 _ 8 ,0 rmzs 79,0 77,0 -75,0 « 73,0 -m2$ 71,0 -m3s 69,0 67,0
I I I I T I I 1 I I 406 432 406 405 462 432 462 406 405 406 434 406 406 406 434 406 406 406 406 406 462 462 406 406 406 406 462 462 432 432 462 406 406 462 406 406 402 406406 405 405 404 406 406 406 406 462 462 405 405 406 462 406 12 3 4 S 6 7 B 91011121314151617181920212223242526272829303132333435363738394041424344454647484950515253 65,0 massa'z medel mZS m3s 100,0 99,8 -99,6 5 99,2
1 I | I I 1 1 I I I I | T r T 7 I K T I I I I I I 1 I I I I 1 I I I I T 406 432 406 405 462 432 462 406 405 406 434 406 406 406 434 406 406 406 406 406 462 462 406 406 406 406 462 462 432 432 462 406 406 462 406 406 402 406 406 405 405 404 406 406 406 406 462 462 405 405 406 462 406 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 5051 52 53 Massa-3 58,0 55,0 4 54,0 - [ m+3$ m+23 52,0 50,0 -... _ , 48,0 46,0 44,0 -_ m2$ 42,0 -m3s 40,0
I I 1 I I I 1 I I 1 38,0 r r 406 432 406 405 462 432 462 406 405 406 434 406 406 406 434 406 406 406 406406 462 462 406 406 406 406 462 462 432 432 462 406 406 462 406 406 402 406 406 405 405 404 406 406 406 406 462 462 405 405 406 462 406 12 3 4 5 6 7 8 9 1011121314151617181920212223242526 27282930313233 34353637383940 4142434445413 47484950515253
Figur 16
Medelvärde för passerande mängd (vikt%) på 11,2 mm-sikten
Massa-100,0 m+2$
99,5-
1
99,0 - 1 _ r 98,5 - 1 [ medel 98,0 97,5 97,0 -m2$ 96,5 96,0 -m3s 95,5l I I I l I I I I l I I I i I l I I l I I I I 406 432 406 405 462 432 462 406 405 406 434 406 406 406 434 406 406 406 406 406 462 462 406 406 406 406 462 462 432 432 462 406 406 462 406 406 402 406 406 405 405 404 406 406 406 406 462 462 405 405 406 462 406 12 3 4 5 6 7 8 91011121314151617181920212223242526272829303132333435363738394041424344454647484950515253 95,0 Massa-3
100,0
99,5 -
, r
'
r
99,0
-98,5 - F i m2$ 98,0 -m35 97,5 97,0 -96,5 * 96,0 « 95,51' 1' i l l 1 T' i i l i i t I 1 1 406 432 406 405 462 432 462 406 405 406 434 406 406 406 434 406 406 406 406 406 462 462 406 406 406 406 462 462 432 432 462 406 406 462 406 406 402 406 406 405 405 404 406 406 406 406 462 462 405 405 406 462 406 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 3435 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 4849 50 51 5253 95,0
Figur 1 7
Medelvärde för passerande mängd (vi/(1%) på 16,0 mm-sikten
Kommentarer tillfigur 6-] 7:
I Figur 6 redovisas laboratoriernas kornkurvor för samtliga massor.
I Figur 7-17 redovisas medelvärden av passerande mängd i vikt-% för samtliga
massor och siktar. För de laboratorier som extraherat massan enligt FAS 462 har
ofyllda staplar använts. I Figur 17 redovisas inga resultat för massa 2, då material
> 16 mm saknas. Följande avvikelser från medelvärdet kan noteras:
0 Laboratorium nr 51 har genomgående låga värden på fillerhalten. För två av
massorna är avvikelsen från medelvärdet större än 23. Laboratoriet uppmanades
att se över utrustningen.
0 Laboratorium nr 13 avviker mer än 35 för massa 1 och mer än 23 för massa 3 på
0,5 mm-sikten. Laboratoriet uppmanades att se över utrustningen.
0 Laboratorium nr 3 avviker mer än 33 från medelvärdet för massa 1 på 5 ,6 mm
-sikten. Laboratoriet uppmanades att se Över utrustningen. Efter påpekandet
fann laboratoriet att sikten varit kraftigt överbelastad. Efter omsiktning erhölls
ett resultat som avviker väsentligt mindre från medelvärdet.
0 Laboratorierna nr 32 och 41 avviker mer än 3s från medelvärdet för massa 2 på
11,2 mm -sikten. Detta föranleder dock inget påpekande, eftersom alla värden
är mycket nära 100 %. En enda sten som är något för stor kan orsaka denna
avvikelse.
0 Laboratorium nr 30 har låga värden på siktarna 0,075 mm - 2 mm för massa 2.
Då detta inte visar sig på någon av de andra massorna tyder det på att massan i
provkartongen avviker. Detsamma gäller för laboratorium nr 42 där värdena är
låga på siktarna 0,075 mm - 11,2 mm för massa 3.
0 Laboratorium nr 27 har höga värden på siktarna 0,125 mm - 2 mm för massa 1.
Då detta inte visar sig på någon av de andra massorna tyder det på att massan i
provkartongen avviker.
I metoden finns krav på spridning mellan enskilda värden för siktarna 0,075 mm,
2,0 mm, 4,0 mm och 80 %-sikten Spridningen mellan enskilda värden är i de
flesta fall långt under kravgränsen. Endast i ett fall är spridningen större än tillåtet.
Det är laboratorium nr 13 och 2,0 mm-sikten på massa 1. Laboratoriet har i sitt
provsvar inte noterat att spridningen var för stor.
För att undersöka om valet av extraktionsmetod påverkar kornkurvan beräknades
medelvärdet på passerande mängd för de laboratorier som använt samma
extraktionsmetod. Beräkningar utfördes för kontrollsiktama 0,075 mm, 2,0 mm,
4,0 mm och 80 %-sikten. Vid jämförelse mellan de laboratorier som har använt
FAS 462 och de som har använt FAS 406 kunde konstateras, att de som har
använt FAS 462 får 0,3-0,4 % högre fillerhalt, se Tabell 6. Skillnaden är lika stor
oavsett om cellulosaflbrer eller mineralflbrer används eller om inga fibrer alls
används. Inte vid någon av de andra siktarna erhålls en konsekvent skillnad.
Tabell 6
Extraktionsmetodens påverkan på kornkurvan
Prov
Extraktions-
Antal
Medelvärde för passerande mängd (vikt-%)
metod
laboratorier 0,075 mm
2 mm
4 mm
80%-sikt
Massa 1
406
28
5,2
32,0
43,4
76,4
Massa 1
462
11
5,5
31,5
42,5
76,1
Massa I
alla
53
5,3
31,8
43,1
76,2
Massa 2
406
28
9,2
24,0
33,1
63,2
Massa 2
462
11
9,6
24,4
33,8
62,9
Massa 2
alla
53
9,3
24,1
33,2
62,9
Massa 3
406
28
7,8
21,6
26,4
99,1
Massa 3
462
11
8,2
21,9
26,6
99,1
Massa 3
alla
53
7,9
21,7
26,5
99,1
VTI Notat 12-1998
29
4 Slutsatser
Bestämning av bindemedelshalt och kornkurva har utförts enligt gällande FAS
metoder. För bestämning av bindemedelshalt finns många alternativa FAS
metoder som dock anses likvärdiga. I ringanalysen förekommer 7 olika metoder.
Beräkning av precisionen hos respektive metod går ej att göra, eftersom så få
laboratorier har använt vissa av metoderna. En jämförelse har dock gjorts mellan
FAS Metod 406 och FAS Metod 462 där det inte visat sig vara någon skillnad på
bindemedelshalten, men ñllerhalt blir systematiskt högre på prov som extraherats
med extraktionsapparat enligt FAS Metod 462. Denna skillnad finns inte på någon
av de
övriga siktarna.
Detta problem har noterats tidigare
inom
auktorisationsverksamheten och bör kunna åtgärdas genom förändringar i det
program som styr utrustningen. Exempelvis kan avbrott i skakningen av siktarna
införas för att minska nötningen på stenmaterialet.
För att se om avvikande resultat kan bero på neddelningsproblem så har
sambandet mellan k-värdet för siktkurvorna och bindemedelshaltema studerats.
För massa 1 och 3 kan ett sådant samband skönjas. Det kan tyda på att en del av
avvikelserna beror på neddelningen, antingen från lastbil till provkartongerna eller
på laboratorierna från provkartong till analysprov. Massa 2 tycks inte vara lika
separationsbenägen (även
noterat
i
ringanalysen
för
bestämning
av
Marshallhålrum). Problem finns således inte för denna massa.
Resultaten för bindemedelshalt visar en variationsbredd på ca 0,5 % på massa 1
och massa 3 och 0,3 % för massa 2. För kornkurvorna är maximala avvikelsen på
passerande mängd ca 10 % där kurvorna är brantast. Även här visar massa 2
mindre spridning.
Av resultaten kan följ ande noteras:
0 Vid bestämning av bindemedelshalt tycks resultatet inte variera med olika
extraktionsmetoder
0 Vid bestämning av ñllerhalt har något högre vården erhållits då massan
extraherats med automatisk extraktionsutrustning enligt FAS 462 än då massan
extraherats genom varmextraktion enligt FAS 406.
0 Följ ande repeterbarhet r(2) och reproducerbarhet R(2) har konstaterats för
bestämning av bindemedelshalt enligt valfri FAS Metod om dubbelprov utförs.
Eftersom enkelprov utförs ibland anges även r respektive R för enkelprov.
Observera att repeter- och reproducerbarheten är beräknad som ett genomsnitt
för samtliga metoder.
Bindemedelshalt:
r(2) = 0,15
R(2) = 0,24
r = 0,21
R
= 0,34
5 Referenser
1.
WELAC Criteria for Proficiency Testing in Accreditation . European
Laboratory Accreditation Publication, WELAC GuidanceDocument WGD 4.
ELA-G6, Edition 1, September 1993.
2.
SWEDACS jämförelseprogram . Rutin och instruktionssamling, RIS 04,
Utgåva 3, april 1995.
3. Accuracy (trueness and precision) of measurment methods and
results-Part 1: General principles and definitions . International standard, ISO
5725-121994.
4. Accuracy (trueness and precision) of measurment methods and
results-Part 2:
Basic method for determination of repeatability and
reproducibility of standard measurment method . International standard,
ISO 5725-2zl994.
5. Development and operation of laboratory proficiency testing .
International Standard, ISO Guide 43: 1984
Bilaga 1
(1 sida)
Bilaga 1(1)
Deltagande laboratorier i ringanalyser 1997
LABORATORIUM KVAL- SYS Bindemedelshalt Marshallpackning kornkurva
METOD FAS 221 FAS 419 FAS 414
ANTAL: 53
Ballast Nord, Gävle Ackredite Ballast Nord, Skellefteå ? Ballast Nord, Sundsvall
Ballast Nord, Umeå Ballast Nord, Växbo
Ballast Nord, rsund Auktorisation Ballast Stockholm Auktorisation Ballast , Ballast , Auktorisation Ballast , S. Auktorisation Ballast ? Ballast Väst, Borås Ballast Väst, Ballast Väst, Mariestad V Uddevalla Eskilstuna 01 00 Asfalt, K , Kista Gustafs & V Skene & V Hällevadsholm & G Luleå , Kil Tekniska Universitet Produkter, mobilt AB, Västerås Norrland, Kramfors Norrland, Farsta Halmstad Lomma Väst, Bålsta , Tranemo 51 X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X Konsult Kil Konsult, Brunflo Konsult, Härnösand Konsult, Produktion Mitt, Produktion Umeå PS, Arlöv
PS Lab Ermont Landvetter
PS, >< > <> < > < > < > < > < > < > <> < > < > < > < > < > < > <> < > < > < > < > < > < > <> < > < > < > < > < > < > <> < > < > < > < > < > < > <> < > < > < > < > < > < >< > < > < > < > < > < > < >< > < > < Lab97.xIs/LV 1 (1)
Bilaga 2
(6 sidor)
FÖRENINGEN FÖR ASFALTBELÃGGNINGAR l SVERIGE
Till laboratorieföreståndaren
Erbjudande till asfalt-/väglaboratorier att delta i ringanalyser under 1997
Vägverket kräver (enl brev dat 97-01- 16, se bifogad kopia, bil 1) att certifierade och ackrediterade
laboratorier skall delta i ringanalyser för att godtas för kvalitetskontroll.
För laboratorier som är ackrediterade för dessa metoder kräver Swedac deltagande i dessa
ringanalyser.
Som säkert är bekant har Asfaltnämnden tidigare anordnat ringanalyser för de auktoriserade
asfalt-/väglaboratoriema Då nu Asfaltnämndens auktorisationsverksamhet kommer att upphöra f o m
årsskiftet 97/98 har FAS Metodutskott erbjudit sig att fortsätta bedriva en liknande
ringanalysverksamhet. Redan denna säsong är det Metodutskottet som är huvudman för
ringanalysema. I och med denna nyordning kommer inte enbart de auktoriserade laboratorierna att
kunna delta i ringanalysema. Även ackrediterade eller certifierade laboratorier, liksom andra
asfalt-/väglaboratorier, t ex produktionslaboratorier har möjlighet att delta i ringanalysema.
Några formella krav på deltagande laboratorier har ännu inte formulerats av Metodutskottet, men
det förutsätts naturligtvis att laboratoriet är väl förtroget med respektive parameter som man önskar
delta med, samt att aktuell utrustning är i enlighet med gällande metodbeskrivning. Metodutskottet
förbehåller sig dock_rätten att säga nej till ansökan om deltagande om ett laboratorium ej skulle
bedömmas ha tillräcklig kompetens eller utrustning. Metodutskottet förbehåller sig vidare rättenatt
göra eventuella gruppindelningar av de framkomna resultaten beroende på kategori, t ex om
laboratoriet är ackrediterat, certifierat eller ej. Ringanalyserna kommer att utföras i enlighet med
WELAC:s dokument ELA-G6 samt ISO Guide 43 och ISO 5725-2. Resultaten från ringanalysema
kommer att behandlas med sekretess, vilket bl a betyder att det inte kommer att kunna utläsas i
rapporterna vilket resultat som kommer från respektive laboratorium.
Under innevarande säsong kommer de auktoriserade laboratorierna automatiskt att delta i
ringanalysema, och kostnaden för deltagande är som tidigare' inkluderat i auktorisationsavgiften.
Övriga laboratorier måste anmäla önskemål om deltagande till FAS senast 97-06-30. Vilka
parametrar som ingår i årets ringanalyser, samt kostnad för deltagande i respektive ringanalys
framgår av bilaga 2. Även auktoriserade laboratorier måste skicka in en anmälan, i de fall man
önskar delta i ringanalyser på metoder vilka man ej är auktoriserad för. Kostnad för dessa
tillkommande metoder är enligt bilaga 2.
Proverna kommer att skickas ut i augusti och provningen skall vara klar senast 97-10-31.
Hantering av prover för analys, samt rapportering kommer att utföras av VTI. Kontaktperson pä VTI
är Leif Viman (tel: 013-20 40 00), som även är ledamot av Metodutskottet. Frågor angående
ringanalysema kan även ställas till undertecknad.
Stockholm den 12/6 1997Wwaáøw
Glenn Lundmark
sekreterare Metodutskottet
Adress Telefon Fax
Industrigatan 28 08-652 09 70 08-652 37 80
Anmälan om deltagande i ringanalyser 1997
Skickas till FAS, att: Glenn Lundmark, Industrigatan ZB, 112 46 Stockholm, eller fax:
08-652 37 80 senast den 30 juni.
Ringanlyser 1997 i FAS Metodutskotts regi. Grundavgift 4.200 kr [gäller ej
auktoriserade laboratorier), med tillkommande kostnad per analys enligt nedan.
0 Ringanalys I: Marshallhålrum, FAS Metod 414
Kostnad: 1.000 kr
Cl
Ringanalys II: Bindemedelshalt och kornkurva. Någon av FAS extraktionsmetoder
samt kornkurva enligt FAS Metod 221.
Kostnad: 1.000 kr
Cl Ringanalys III: Återvinning, FAS Metod 419
Kostnad 1.500 kr
Laboratoriets namn: ... .. Föreståndare: ... .. O O O O O Q O O CO O O O O O O O O 0 O C O O I O O O C O C O C O O O C O O 0 O C O C iO O O 0 D O O OO Oi O O O C C O O C O O O OO O O IO C C O 0 O O O O O O O O O O O C I O O 0 C O C O O I O C O O Q O O O O O O O O O O C O C. C O O C O C C Q C O O C O O OO O O O O O C O O O O O O OO O O O C O I U 0 O O O O O 0 O O C l l OO O OO O O U O O O O C C O C O O O C O O i O O C O C C O C O J O O O O O O O O O O O C C C O O O O O C C O O C O O O O O O O O C U. O O O O 0 C C O U O O l O O 0O i O O O 0O O O O i O CO O O O OO O O 0 O O O OO C O C 0 O O CO O C O O D C C O O i O O O O O O OO O O O O O C O O O O C C O O O O Q I O i C O O C O C O O O O C O O O O O O O O O O O O O O O O .0Telefon: ... ..
Telefax: ... ..
Q C C O O O C O CO C O O O O OO 0 O O O O O O O O O C O O O O O C O O I0 Q O C O O O C O O O OO O O l O C O O O O O O O O O O OO Q O O O C O O i l O Q O O O 0 0 C O O O 0 O l O O 0 O O O O. O .0 Ol O O C O C O O O 0 OO O O C O C O O O O O 0 O Ol 0 O 0 OO O Q l O O OO O O O i 0 0 O O O O O O OO 0 O i O O i 0 O U i C O O O O l O O OO OC O O O .CSign. laboratoüeföreståndare
Rolf Magnusson,
Vägverket
1997-01 - 16
Verifiering av att en produkt uppfyller kraven i VÄG 94 .
I VÄG 94 anges att verifiering eller certifiering av att en produkt uppfyller
ställda krav kan göras på i princip fyra olika sätt:
0 Det vanligaste är att tillverkaren deklarerar att produkten uppfyller kraven
och som stöd för sitt påstående visar han resultat från sin egen kontroll.
0 För något viktigare produkter deklarerar tillverkaren att kraven uppfylls
och verifierar detta med resultat från provning vid av SWEDAC
ackrediterade eller av Vägverket godtagna organ. Detta förfarande godtas
även i stället för ovan angivet förfarande.
'
0 Även om detta inte krävs i VÄG 94 finns möjligheten att gå ytterligare ett
steg, vilket innebär att tillverkaren försäkrar att produkten uppfyller
ställda krav och stöder sin försäkran genom att hänvisa till ett
kvalitetssystem för sin verksamhet, som är certifierat av ett organ
ackrediterat av SWEDAC eller som godtagits av Vägverket. Detta
förfarande godtas även i stället för ovan angivna två förfaranden.
0 I VÄG 94 ges också möjligheten till att minska provtagningen genom
användning av produkter som certiñerats av ett organ ackrediterat av
SWEDAC. Det krävs härvid att provningen sker vid av SWEDAC
ackrediterade eller av Vägverket godtagna organ. Detta förfarande godtas
även i stället för ovan angivna tre förfaranden.
För asfaltbundna material och material till sådana krävs i VÄG 94 provning
vid ackrediterade organ eller av Vägverket godtagna organ. Hittills har av
asfaltnämnden godkända laboratorier godtagits av Vägverket. Sedan VÄG 94
började tillämpats har detta varit att betrakta som en övergångslösning i
avvaktan på ackrediterade laboratoriers tillkomst. När det nu finns ett antal
ackrediterade laboratorier på marknaden har tiden bedömts mogen att inte
längre godtaga auktoriserade laboratorier. Anledningen till detta är inte på
något sätt ettuttryck för missnöje med de auktoriserade laboratoriernas
verksamhet. Tvärtom har dessa i hög grad bidragit till ett ökat
kvalitetstänkande i branschen och en förbättring av kvaliteten hos
-asfaltbeläggningar. Anledningen är i stället att det inte kan anses befogat med
två olika system när nu SWEDAC har ackrediterat ett antal laboratorier.
Inom Vägverket anser vi att en mycket betydelse full del i de auktoriserade
laboratoriernas verksamhet har varit de årliga besök och ringanalyser, som
med jämna mellanrum genomförts av VTI på uppdrag av FAS asfaltnämnd, i
avsikt att granska kompetens och verksamhet. För ackrediterade laboratorier
finns ett krav att dessa skall deltaga i ringanalyser. Några ringanalyser har
dock hittills inte genomförts för dessa laboratorier. En förutsättning för
tilltron till ackreditering och certifiering är att de resultat som redovisas är
grundade på kontrollinsatser från organ, som bedöms kvalificerade. Detta
Rolf Magnusson,
Vägverket
innebär att Vägverket kommer att kräva att laboratorier som används för
kontroll av krav i VÄG 94, där provning vid ackrediterat organ gäller skall
ha deltagit i ringanalyser i den omfattning som bestäms av FAS metodutskott
eller FAS asfaltnämnd, oavsett om dessa laboratorier är ackrediterade eller
' ingår i system för kvalitetssäkring av företagets verksamhet enligt ISO
9000-serien.
1997-01-16
I det läge som uppkommer då auktoriserade laboratorier inte längre godtas
kommer en del tillverkare att välja mellan att ackreditera sina laboratorier
eller att certifiera kvalitetssystem för sinverksamhet. I det senare fallet krävs
att kvalitetssystemen omfattar hela kedjan från leverans av ingående
material, tillverkning i asfaltverket, kontroller vid laboratorier och i
förekommande fall även transport och utläggning. Vi är medvetna om att
detta kan ta tid att genomföra i sin helhet och är villiga att under den första
tiden överse med att certifierade kvalitetssystem inte finns för alla delar. I
den mån svårigheter uppstår vill vi dock granska varje fall för sig.
Under de närmaste åren kommer följande förändringar att ske:
0 Från och med 1998-01-01 kommer de auktoriserade laboratoriema inte
längre att godtas av Vägverket om kravet är att provning skall ske vid ett
ackrediterat laboratorium.
i 0 Från och med 1997-01-01 krävs att ackrediterade laboratorier deltari de
ringanalyser som på uppdrag av SWEDAC anordnas av FAS.
0 Från och med 1997-01-01 godtas som likvärdigt med krav på provning
vid ackrediterat laboratorium att tillverkningen sker vid ett företag som
har ett certifierat kvalitetssystem för sin verksamhet under förutsättning
att laboratoriets verksamhet ingår i kvalitetssystemet och att detta
laboratorium deltar i de ringanalyser som anordnas av FAS.
0 2001-01-01 kommer en utvärdering att ske för att utreda om det är
lämpligt att kräva att provning alltid skall ske vid ackrediterat
laboratorium, för de produkter för vilka krav på provning vid ackrediterat
organ gäller enligt VÄG 94, även om företaget har ett certifierat
kvalitetssystem för sin verksamhet.
Det är vår förhoppning att ovanstående förslag är acceptabelt för alla parter
och att den tid vi anslagit för förändringen skall visa sig vara tillräcklig
Borlänge 1997-01-16
/Qá/f/l Law/73%»
Rolf agnusson
Specialist Vägteknik
Väg- och
transport-'forskningsinstitutet
Sid 1 (1)
KM -
1997-06-11
Leif Viman
Ringanalyser 1997
- ringanalyser i FAS Metodutskotts regi
Grundavgiften är 4 200 kr/lab sedan tillkommer kostnad för varje ringanalys enligt nedan.
Ringanalys I:
Marshallhålrum, FAS Metod 414
Provmaterial: ABTl 1/B 180, AG16/B 180, ABSS/BISO
Laboratorierna stampar in 3 provkroppar/massatyp (FAS Metod 414) och analyserar med
avseende på kompaktdensitet (FAS Metod 425), skrymdensitet (FAS Metod 427) och hålrum
(FAS Metod 413).
Kostnad: 1 000 kr/lab
Ringanalys II:
Bindemedelshalt och kornkurva, Någon av FAS extraktionsmetoder samt komkurva enligt FAS
Metod 221.
Provmaterial: Samma som för Marshallhålrum
Laboratoriema bestämmer bindemedelshalt enl någon av FAS extraktionsmetoder samt
kornkurva enligt FAS Metod 221.
'
Kostnad: 1 OOO/lab
Ringanalys III:
Återvinning, FAS Metod 419 (alternativ provberedning enl. FAS Metod 462, se bilaga)
Provmaterial: ABS4/B85, ABT] l/B 180
Laboratorierna återvinner bitumen och skickar till VTI som bestämmer mjukpunkt
enligt FAS Metod 338.
Kostnad: 1 SOO/lab
så??
Lerf
Postadress/ Leveransadress] Telefon] Telex/ Telefax! Postgiro]
Postal address Delivery address Telephone Telex Telefax Posta Igiro accomt
Statens väg- och transpornorskningsinstitut Olaus Magnus väg 37 013-20 40 00 501 25 VTISGI 3 01314 14 36 59801-1
