prickig stenfrömal
2008–2011
(Ethmia dodecea)
prickig stenfrömal
2008–2011
(Ethmia dodecea)
Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln
Naturvårdsverket
Tel: 08-698 10 00, fax: 08-20 29 25 E-post: natur@naturvardsverket.se
Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm Internet: www.naturvardsverket.se Länsstyrelsen i Västmanlands län Tel:021-19 50 00, fax: 021-19 51 60 E-post: lansstyrelsen@u.lst.se Postadress: 721 86 VÄSTERÅS Internet: www.u.lst.se ISBN 978-91-620-5827-2.pdf
Förord
Naturvårdsverket har i flera sammanhang, bl.a. i ”Aktionsplan för biologisk mångfald” (1995) framhållit vikten av att utarbeta och genomföra åtgärds-program för hotade arter och biotoper. Åtgärdsåtgärds-programmen och deras ge-nomförande är nu ett av flera verktyg för att nå det av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv (prop 2004/05:150 Svenska miljömål – ett gemensamt uppdrag) och samtliga sex ekosystemrelaterade mil-jömål (prop. 2000/01:10 Svenska milmil-jömål – delmål och åtgärdsstrategier). Miljömålet slår bland annat fast att antalet hotade arter ska minska med 0% till 2015 jämfört med år 2000. Dessutom ska förlusten av biologisk mångfald vara hejdad till år 2010. Den sistnämnda målsättningen lades också fast vid EU-toppmötet i Göteborg 2001 och världstoppmötet ”Rio+10” i Johannes-burg 2002.
Åtgärdsprogrammet för bevarande av prickig stenfrömal (Ethmia dodecea) har på Naturvårdsverkets uppdrag upprättats av Håkan Elmqvist, Mariefred. Programmet presenterar Naturvårdsverkets syn på vilka åtgärder som behö-ver genomföras för arten.
Åtgärdsprogrammet innehåller en kortfattad kunskapsöversikt och pre-sentation av åtgärder som behöver genomföras under 2008–2011 för att för-bättra den prickiga stenfrömalens bevarandestatus i Sverige. Åtgärderna sam-ordnas mellan olika intressenter, varigenom kunskapen om och förståelsen för arten ökar. Förankringen av åtgärderna har skett genom samråd och en bred remissprocess där statliga myndigheter, kommuner, experter och intresseorga-nisationer haft möjlighet att bidra till utformningen av programmet.
Det här åtgärdsprogrammet är ett led i att förbättra bevarandearbetet och utöka kunskapen om prickig stenfrömal. Det är Naturvårdsverkets förhopp-ning att programmet kommer att stimulera till engagemang och konkreta åt-gärder på regional och lokal nivå, så att arten så småningom kan få en gynn-sam bevarandestatus. Naturvårdsverket tackar alla de som har bidragit med synpunkter vid framtagandet av åtgärdsprogrammet och de som kommer att bidra till genomförandet av detsamma.
Fastställelse, giltighet
och omprövning
Naturvårdsverket beslutade den 10 april 2008 enligt avdelningsprotokoll N77/08, §2, att fastställa åtgärdsprogrammet för prickig stenfrömal. Pro-grammet är ett vägledande, ej formellt bindande dokument och gäller under åren 2008 – 2011. Utvärdering och/eller revidering sker under det sista året programmet är giltigt. Om behov uppstår kan åtgärdsprogrammet utvärderas och/eller revideras tidigare.
På www.naturvardsverket.se/Documents/bokhandeln/hotadearter.htm kan det här och andra åtgärdsprogram köpas eller laddas ned.
Innehåll
Förord 3
FaststäLLeLse, giLtighet och ompröVNiNg 4
iNNehåLL 5
sammaNFattNiNg 6
summary 7
artFakta 8
Översiktlig morfologisk beskrivning 8
Biologi och ekologi 9
Utbredning och populationsstatus 11
Skyddsstatus i lagar och konventioner 13 Orsaker till tillbakagång och aktuella hot 13
VisioNer och måL 14
Vision 14
Kortsiktigt mål 14
Långsiktigt mål 14
åtgärder, rekommeNdatioNer 15
Beskrivning av prioriterade åtgärder 15
Allmänna rekommendationer till olika aktörer 16
koNsekVeNser 19
reFereNser 20
aNNaN Litteratur 22
Sammanfattning
Åtgärdsprogrammet för bevarande av prickig stenfrömal, Ethmia dodecea, är vägledande för berörda myndigheters och andra aktörers samordnade insatser för artens bevarande under åren 2008-2011. Därefter skall vidtagna åtgärder följas upp, resultaten utvärderas och programmet omprövas.
Prickig stenfrömal är bedömd som akut hotad (CR) i den svenska rödlistan som utkom 2005. Den är inte upptagen i EG:s habitatdirektiv eller i den glo-bala rödlistan och inte heller nationellt fridlyst.
Fjärilen har en mycket snäv utbredning i landet. Den är endast känd från ett litet område på Ridön i Mälaren. Under de senaste 15 åren har arten dock inte setts där den tidigare fanns. Prickig stenfrömal finns för övrigt i Europa och österut till Iran.
Artens livsmiljö är gles skog eller hagar med god solinstrålning där det finns gott om larvens värdväxt stenfrö, Lithospermum officinale. Fjärilen är nattaktiv under juni. Larven lever på bladens undersida och utvecklas under augusti-oktober. Minskningen av arten beror på igenväxning av lokalerna.
Fastställandet av detta åtgärdsprogram är ett led i arbetet med att förbättra förutsättningarna för att den prickiga stenfrömalen skall uppnå och bibehålla gynnsam bevarandestatus. Syftet med programmet är bl.a. att åtgärder skall vidtas för att öka kunskapen om arten hos berörda markägare, företag och myndigheter samt även allmänheten. Därigenom kan förbättrad hänsyn iakt-tas vid markanvändning. Det är viktigt att i första hand säkerställa artens förekomst i landet genom ändamålsenlig skötsel av de kända lokalerna. Po-tentiella områden för stenfrömalen bör inventeras under programperioden. Årlig uppföljning av konstaterade förekomster för att se eventuella trender är också viktigt.
Kostnaderna för programperioden har kalkylerats till 90 000 kronor, ej inberäknat ev. kostnader för åtgärder som föranleds av att fjärilen påträffas på nya lokaler.
Summary
The Action plan for the butterfly Ethmia dodecea provides recommendations for authorities and others actors in order to promote coordinated actions for preservation of the species in the period 2008–2011. Thereafter the actions will be reviewed and evaluated and the plan reconsidered.
Ethmia dodecea is considered as Critically endangered (CR) in the Swedish red list published in 2005. It is not listed in the annexes of the habitats direc-tive or in the global red list, nor is it a protected species in Sweden.
The butterfly is known from only one site in Sweden, the Ridön island in lake Mälaren. The butterfly has, however, not been observed there since 1988.
Ethmia dodecea is distributed in Europe and further east to Iran.
The species lives in pastures or open forests with plenty of light and sun and with presence of the butterfly’s host species Lithospermum officinale. The butterfly is active during nights in June. The larvae live on the lower side of the leaves of the host species and develop during August–October. The reduc-tion in the populareduc-tion size of the butterfly has been caused by forest encroach-ment in the agricultural landscape and forest ingrowth in formerly open stands, resulting in reduced population size of the host species.
This action plan is part of the work with the objective of improving the conditions for the Ethmia dodecea to reach and maintain a favourable con-servation status of the species. Management of sites with
Lithospermum of-ficinale in the region as well as informing landowners, companies, authorities
and the general public about the butterfly and appropriate management are suggested actions in the plan. Adequate management in order to secure favou-rable conditions for Ethmia dodecea is especially important in sites where the butterfly previously has been found. Potential sites for Ethmia dodecea should also be inventoried during the plan period. Annual monitoring of occurrences of Ethmia dodecea is also important.
The action plan should be evaluated and reconsidered in 2011. Actions financed within the plan is estimated to 9 000 Euro. This cost does not cover actions motivated by new knowledge about presently unknown sites with oc-currence of the species.
Artfakta
Översiktlig morfologisk beskrivning
Beskrivning av artenPrickig stenfrömal, Ethmia dodecea (Hawort 1828) har ett vingspann på 19-2 millimeter. Mellankroppens och framvingarnas grundfärg är ljust stålgrå. Framvingarna har också ca 10 svarta fläckar av varierande storlek. Bakkropp och bakvingar är mörkare grå. Inga underarter finns beskrivna.
Förväxlingsarter
Prickig stenfrömal kan möjligen förväxlas med vissa spinnmalar där storle-ken överensstämmer. Mest liknar den prickig fetbladsspinnmal, Yponomeuta
sedella, som har stålgrå framvingar och vars första generation flyger i juni.
Övriga spinnmalar har kritvita framvingar beströdda med oftast mycket små svarta prickar. De har dessutom senare flygtid än prickig stenfrömal.
Figur 1. Prickig stenfrömal på värdväxten stenfrö. Fotot är taget på Ridön 1988 då prickig sten-frömal förekom rikligt på ett hygge på Svinholmen. (Foto: L. Imby)
Figur 2. Prickig stenfrömal (Foto: G. Liljeberg)
Biologi och ekologi
Föröknings- och spridningssättHonan lägger ägg på bladen av värdväxten stenfrö, Lithospermum officinale. Larverna lever på undersidan av bladen under augusti–oktober och förpuppar sig i en vit kokong på marken(Schütze 191, Spuler 1910).
Enda stadiet där spridning är möjlig är som fullbildad fjäril. Fjärilen är dock liten med begränsad flygförmåga och strikt bunden till förekomster av stenfrö. Prickig stenfrömal flyger huvudsakligen i juni (fynd på Ridön mellan 1975 och 1988 är gjorda under perioden 14–28 juni).
Livsmiljö
Prickig stenfrömal förekommer i gles skog eller hagar med god solinstrålning med förekomst av stenfrö. Värdväxten föredrar öppna eller halvöppna, ofta grusiga och blockiga marker, t.ex. stränder och bryn. Den finns ibland också på kulturskapade ståndorter (Ståhl 2001). Även stenfrö är en rödlistad art, klassad som missgynnad (NT) i senaste Rödlistan (Gärdenfors 2005).
Figur 3. Stenfrö (Lithospermum officinale) är värdväxt för larver av prickig stenfrömal. (Foto: K. Wiklund)
Utbredning och populationsstatus
Nuvarande utbredningVärldsutbredningen är Europa och österut till norra Iran (Sattler 197). I Eu-ropa är arten funnen i de flesta länderna inklusive europeiska delen av Ryss-land, Polen och Tyskland (Buszko & Novacki 2000, Emmet 1988, Gaedike & Heinicka 1999, Karsholt & Razowski 199, Parenti 2000). I Norden finns den prickiga stenfrömalen inom några områden i sydöstra Danmark (Karsholt & Stadel Nielsen 1998) samt på Ridön i Västmanlands län, fjärilens enda kända förekomst i Sverige. Fjärilen är där senast sedd 1988. Lokalerna som är be-lägna i de inre delarna av Mälaren utgör de nordligaste utposterna i Europa.
Figur 5. Förekomster av värdväxten stenfrö efter 1970. Lokalen för prickig stenfrömal är markerad med röd fyrkant. Karta: Artdatabanken.
Varför den prickiga stenfrömalen inte påträffats på fler lokaler kan man bara spekulera i. Det är inte osannolikt att den har funnits eller kan finnas på yt-terligare någon lokal men att den på grund av sin sällsynthet är förbisedd.
190 har den endast anträffats i fyra delstater. I Danmark är arten funnen på Själland och öarna söder därom. I Polen är den påträffad i två provinser (Ingvar Svensson per brev). Vid återbesök på Ridön från 2001 till 2007 har inga exemplar påträffats.
historik och trender
Första fyndet av prickig stenfrömal i Sverige är ett äldre, overifierat fynd från Blekinge. Under perioden 14–28 juni 1975 togs sammanlagt fem exemplar i närheten av ett litet sandtag (RN 15450/5987) vid Ormhäll på Ridön (Svens-son 197). I sandtaget, som sedermera växte igen, växte lite stenfrö. Den 1 juni 1979 upptäcktes arten på ett granplanterat hygge (RN 15452/5978), med en area av ca ett hektar, på Svinholmen knappt en kilometer sydost om Ormhäll (Svensson 1989). På hygget fanns gott om värdväxten och sten-frömalen förekom allmänt där vid besöket 18 juni 1988 (Palmqvist m.fl. 1988). Vid återbesöken 19–20 juni 2001, 10–11 juni 2002, 14–17 juni 200 och 14–1 juni 2005 och 21–24 juni 2007 påträffades inga exemplar av stenfrömalen (Elmquist m.fl. 2001–200, 2005, 2007 och Svensson 1989, 200). På lokalen växer idag ca 20-åriga granar som kraftigt beskuggar de få stenfröplantor som finns kvar. Tendensen har varit en fortgående nedgång av antalet plantor från upp mot 150 exemplar 2001 till tio 2005.
Skyddsstatus i lagar och konventioner
Prickig stenfrömal är inte fridlyst i Sverige. Arten klassas som akut hotad (CR) enligt den svenska rödlistan (Gärdenfors 2005) men är inte upptagen på den globala rödlistan från 200 (IUCN 200) eller i habitatdirektivet.
I sammanhanget kan nämnas att värdväxten stenfrö är klassad som miss-gynnad (NT) i den svenska rödlistan.
Orsaker till tillbakagång och aktuella hot
Prickig stenfrömal betraktas som en postglacial värmerelikt i Mälardalen. Den kräver mer eller mindre solexponerade områden med gott om värdväx-ten svärdväx-tenfrö. Idag är lokalen starkt beskuggad av granar och värdväxvärdväx-ten har minskat mycket kraftigt.
Den prickiga stenfrömalens förekomst på Ridön är en märkligt isolerad förekomst, knappast med genetisk förbindelse med populationerna söderut. Fjärilen har möjligen haft en större utbredning i Mälardalen men ändrade brukningsformer i jordbruket och skogsbruket med åtföljande igenväxning av landskapet har sannolikt inverkat menligt på arten. Dess naturliga habitat har inte fastställts i området utan arten har blommat upp på starkt störda områ-den, i en grusgrop och på ett hygge, och har sedan gått tillbaka uppenbarligen på grund av igenväxning.
I den mån arten över huvud taget finns kvar på Ridön eller på andra öar är sannolikt antalet individer i populationerna små, kopplat till att förekom-sterna av stenfrö är små och isolerade.
Fjärilen liksom värdväxten borde rimligen gynnas om vi går mot varmare klimat.
Visioner och mål
Vision
Kunskapen om artens förekomst i landet är mycket bristfällig och det är svårt att utifrån nuläget klart definiera en vision. Men eftersom den prickiga sten-frömalen har haft en fast förekomst på Ridön och Mälardalsbäckenet rimli-gen är ett potentiellt utbredningsområde för arten kan en vision vara att skapa en metapopulation inom detta område, möjligen med en huvudpopulation på Ridön.
Inför rödlistningen 2005 hade inga nya fynd gjorts trots eftersök sedan 2001. Med förhoppningen att den inte är utdöd klassades den i nya rödlistan (Gärdenfors 2005) som akut hotad (CR).
Kortsiktigt mål
Det kortsiktiga målet är att utreda om den prickiga stenfrömalen fortfarande finns kvar på Ridön, restaurera de gamla lokalerna dvs. hugga ner granarna på Svinholmen och röja grusgropen vid Ormhäll samt lokalisera andra fö-rekomster av stenfrö i Mälardalen i syfte att slå vakt om lämpliga befintliga habitat och skapa nya sådana för fjärilen.
Långsiktigt mål
Det långsiktiga målet är att få en livskraftig population av prickig stenfrömal. Efter inventeringar av nya förekomstlokaler enligt det kortsiktiga målet bör man göra en analys om biotopförbättrande åtgärder måste till för att på ca 10 år uppnå en situation i enlighet med visionen. Ett tänkbart mål är att arten ska ha fasta förekomster på minst 10 lokaler och med populationsstorlekar över 100 individer på varje lokal. Då arten knappast kan få någon större ut-bredning inom Mälardalen, kan vi i det läget komma att få acceptera NT D2, d.v.s. ”missgynnad på grund av begränsad förekomstarea”, på den svenska rödlistan. Detta kräver att antalet reproduktiva individer som lägst aldrig understiger 1000 och att antalet individer, förekomstarea och/eller utbred-ningsområde kraftigt ökar jämfört med dagens situation. Dessutom krävs det att man kan åstadkomma några tätare ansamlingar av delpopulationer inom
Åtgärder och rekommendationer
Beskrivning av åtgärder
I det här kapitlet finns de föreslagna åtgärderna översiktligt beskrivna. Det hanterar vilka åtgärder som behövs, hur de bör genomföras och hur resul-taten bör se ut. Detaljuppgifter om de enskilda åtgärderna finns i bifogad åtgärdstabell i slutet av programmet.
Ny kunskap
Den prickiga stenfrömalens biologi är känd från utlandet och det finns ingen anledning att anta att den fungerar annorlunda i Sverige. Artens habitatkrav kan möjligen klarare definieras för att kunna söka nya lokaler, men förekom-sterna av stenfrö i Mälardalen är så pass lokala att man bör söka stenfröma-len i direkt anslutning till dessa. Stenfrö finns fläckvis spridd i Syd- och Mel-lansverige, framför allt efter kusterna, se figur 5. Varför stenfrömalen bara skulle finnas i Mälardalen i Sverige är inte klarlagt. Behovet av autekologiska studier kring arten behandlas dock inte i detta åtgärdsprogram.
skötselåtgärder på ridön
De nu uppvuxna granarna på det gamla hygget (RN 15452/5978) bör omgående huggas ner och buskage delvis röjas bort för att ge maximal solin-strålning på de stenfröplantor som finns kvar. Även det gamla sandtaget (RN 15450/5987) bör röjas helt för att ge stenfrö och stenfrömal möjlighet att återkolonisera lokalen.
inventering
Inventering för att upptäcka nya populationer och potentiella biotoper bör i första hand ske i Mälardalen. En aktuell kartläggning av värdväxtens före-komst bör göras. I ’Västmanlands flora’ (Malmgren 1982) och ’Sörmlands flora’ (Rydberg & Wanntorp 2001) finns vissa lokaluppgifter.
Inventeringar bör ske två gånger per år, dels under flygtiden i juni månad och dels under larvperioden i augusti-september. Inventeringar bör ske varje år under de fem år som programperioden sträcker sig det vill säga från 2008–
kan vara berörda är angelägen.
Allmän information om prickig stenfrömal borde kunna samordnas med information kring skötsel av Natura 2000-områden och i samband med råd-givning till lantbrukare om skötsel av slåtterängar.
områdesskydd
Ridön ligger i naturreservatet Ridö-Sundbyholmsarkipelagen med insamlings-restriktioner beträffande insekter. Naturreservatet är förklarat som särskilt skyddsområde för speciellt utpekade fågelarter enligt EU:s fågeldirektiv och som Natura 2000-område enligt art- och habitatdirektivet (SE025008). Ridön ingår dessutom i Ekoparken Ridö-Sundbyholmsarkipelagen.
skapande av lämpliga livsmiljöer utanför de skyddade områdena
På Stora Veckolsskäret på västsidan av Oknö norr om Strängnäs finns en stor förekomst av stenfrö i gles skog. En kraftig gallring av träden skulle ge en betydligt bättre solexponering av stenfröplantorna. Finns stenfrömalen inom lämpligt avstånd skulle den kunna etablera sig där.
Om värdväxten stenfrö påträffas på nya lokaler utanför de skyddade om-rådena i de inre delarna av Mälaren bör åtgärder för att gynna arten övervägas.
populationsförstärkande åtgärder
Utplantering av prickig stenfrömal bör inte ske under nuvarande programpe-riod. Man bör istället inrikta insatserna till att inventera stenfröförekomster och eventuellt skapa lämpliga habitat där fjärilen på sikt kan etablera sig.
Allmänna rekommendationer
Det här kapitlet vänder sig till alla de utanför myndighetssfären som genom sitt jobb eller fritid kommer i kontakt med de arter och/eller livsmiljöer som programmet handlar om, och som genom sitt agerande kan påverka artens situation och som vill ha vägledning för hur de bör agera för att gynna den.
åtgärder som kan skada arten
Verksamheter som direkt skadar en lokal som schaktning eller täktverksamhet bör undvikas liksom minskad solinstrålning genom t.ex. plantering, igen-växning eller byggnation. Öppethållande genom bete kan övervägas. Särskilt fårbete måste man dock vara mycket försiktig med då man riskerar att värd-växten betas bort.
taurering av lämpliga lokaler för stenfrömalen.
För eventuella nyupptäckta förekomster av fjärilen kan områdesskydd med skötselföreskrifter övervägas.
Finansieringshjälp för åtgärder
Åtgärder med syfte att gynna stenfrö och därigenom prickig stenfrömal kan i skyddade områden bekostas med skötselmedel. Om fjärilen påträffas i om-råden utanför skyddade omom-råden kan andra bidrags- och ersättningsformer finnas. Länsstyrelsen kan ge information om sådana.
utsättning av arter i naturen för återintroduktion, populationsförstärkning eller omflyttning
Den som vill sätta ut hotade växt- eller djurarter som är fridlysta enligt 4-9 §§ artskyddsförordningen eller 5 § fiskeförordningen, eller som är fredade enligt § jaktlagen, samt införskaffa grundmaterial för uppfödning och uppdriv-ning inklusive förvaring och transport, måste se till att skaffa erforderliga till-stånd. Länsstyrelsen får enligt 14-15 §§ artskyddsförordningen i det enskilda fallet ge dispens från förbuden i 4-9 §§ som avser länet eller del av länet. Länsstyrelsen får också enligt 1 § fiskeförordningen ge tillstånd till utsätt-ning av fisk, vattenlevande blötdjur och vattenlevande kräftdjur. För fångst och utsättning av däggdjur och fåglar krävs tillstånd av Naturvårdsverket. När det gäller förvaring och transport av levande exemplar av växt- och djurarter som i bilaga 1 till artskyddsförordningen har markerats med N eller n, måste undantag från förbudet i 2 § sökas hos Jordbruksverket.
Samråd enligt 12 kap. § miljöbalken kan vara ett första steg att ta för den som planerar åtgärder som innebär utsättning av växt- eller djurarter i naturen.
myndigheterna kan ge information om gällande lagstiftning
Den fastighetsägare eller nyttjanderättsinnehavare som brukar mark eller vatten där hotade arter och deras livsmiljö finns bör vara uppmärksam på hur området brukas. En brukare som sätter sig in i naturvärdenas behov av sköt-sel eller frånvaro av ingrepp och visar hänsyn i sitt brukande är oftast en god garant för att arterna ska kunna bibehållas i området.
Oavsett verksamhetsutövarens kunskap och intresse för att bibehålla na-turvärdena kan det finnas krav på verksamhetsutövaren enligt gällande lagar,
Enligt sekretesslagens 10 kap §1 gäller sekretess för uppgift om utrotningsho-tad djur- eller växtart, om det kan antas att strävanden att bevara arten inom landet eller del därav motverkas om uppgiften röjs. Kännedom om förekom-ster av hotade arter kräver omdöme vid spridning av sådan kunskap då illegal jakt och insamling kan vara ett hot mot arten.
Naturvårdsverkets policy är att informationen så långt möjligt ska spridas till markägare och nyttjanderättshavare så att dessa kan ta hänsyn till arten i sitt brukande av området där arten förekommer permanent eller tillfälligt.
När det gäller prickig stenfrömal bör inga restriktioner tillämpas för ut-lämnande av förekomstdata. Aktiv information bör ges till markägare och naturintresserade. Inom Ridö-Sundbyholmsarkipelagen bör Sveaskog sättas in i förhållandena rörande stenfrömalen så att den kan beaktas vid åtgärder inom ekoparken.
Konsekvenser
åtgärdsprogrammets effekter på andra hotade arter
I nuläget kan inte några direkt negativa effekter på andra hotade arter ses. Kunskapen om vilka andra arter som förekommer på samma marker som den prickiga stenfrömalen är bristfällig och får klargöras i samband med de inventeringar som åtgärdsprogrammet rekommenderar. En nära släkting, som inte är rödlistad, men ändå får betraktas som lokal och sällsynt, är stor sten-frömal, Ethmia pusiella. Den har en sydostlig utbredning i Sverige med fynd i Mälardalsregionen. Det är troligt att den skulle gynnas av ovan beskrivna åtgärder.
åtgärdsprogrammets effekter på olika naturtyper
Åtgärdsprogrammet fokuserar endast på de naturtyper där stenfrö förekom-mer. Det är knappast aktuellt att nyskapa lokaler av stenfrö utan endast där så påkallas justera skötseln av aktuell lokal för att gynna stenfröet och därige-nom skapa bättre förutsättningar för fjärilen.
intressekonflikter
Några större intressekonflikter bör detta åtgärdsprogram inte föranleda. Om åtgärder som innebär intrång i markanvändningen utanför befintliga reservat aktualiseras får en dialog om eventuell kompensation föras med berörd läns-styrelse.
Referenser
Buszko, J.& Novacki, J. 2000. The Lepidoptera of Poland. A Distributional-Checklist. Polskie Towarzystwo Entomologiczne. Poznak & Torun´ 2000. Elmquist, H. m.fl. 2001-200, 2005. Inventeringsrapporter från Ridö 2001–
200, 2005 och 2007. Länsstyrelsen i Västmanlands län.
Emmet, A.M. 1988. A Field Guide to the Smaller British Lepidoptera. The British Entomological and Natural History Society. London.
Friese, G. 197. Beiträge zur Insektenfauna der DDR: Lepidoptera-Ethmiidae. Beiträge zur Entomologie, Band 2, Nr 5/8. Berlin.
Gaedike, R. & Heinicke, W. 1999. Verzeichnis der Schmetterlinge Deutsch-lands. Entomologische Nachrichten und Berichte. Beiheft 5. Dresden. Gärdenfors, U. 2005. Rödlistade arter i Sverige 2005. – ArtDatabanken, SLU,
Uppsala.
IUCN 200. Red List of threatened species. http//iucnredlist.org.
Karsholt, O. & Stadel Nielsen, P. 1998. Revideret katalog over de danske Sommerfugle. Entomologisk Forening. Köpenhamn.
Karsholt, O. & Razowski, J. 199. The Lepidoptera of Europé. ApolloBooks. Stenstrup.
Malmgren, U. 1982. Västmanlands flora. Forskningsrådens förlagstjänst, Motala
Palm, E. 1989. Nordeuropas Prydvinger. Fauna Bøger. Köpenhamn.
Palmqvist, G. m.fl. 1988. Inventeringsrapport från Ridö 1988. Länsstyrelsen i Västmanlands län.
Region-Fromme & Co. Wien.
Schütze, K.T. 191. Die Biologie der Kleinschmetterlinge unter besonderer Berücksichtigung ihrer Nährpflanzen und Erscheinungszeiten. P.8, 88,12-14. (9, 1, 19, 22, 0). Frankfurt am Maine.
Spuler, A. 1910. Die Schmetterlinge Europas II,III (som
Psecadia decemgutel-la). Stuttgart.
Svensson, I. 197. Anmärkningsvärda fynd av småfjärilar (Microlepidoptera) i Sverige 1975. Entomologisk Tidskrift 97: 124-14. Stockholm.
Svensson, I. 1989. Ethmia dodecea. Artfaktablad. ArtDatabanken.
Svensson, I. 200. Anmärkningsvärda fynd av småfjärilar (Microlepidoptera) i Sverige 2002. Entomologisk Tidskrift 124: 1-21. Stockholm.
Annan litteratur
Svensson, I., Elmquist, H., Gustafsson, B., Hellberg, H., Imby, L. &
Palmqvist, G. 1994. Catalogus Lepidopterorum Sueciae. Entomologiska före-ningen. Stockholm.
Svensson, I. & Palmqvist, G. 1990. Förteckning över svenska fjärilsnamn. Entomologiska Föreningen. Stockholm.
Bilaga 1. Föreslagna åtgärder
Län a ktör Finansiär k ostnad i ågp p rio g enomförande U Lst U län, Sveaskog Sveaskog 1 2007 D, U Lst D län, lst U län Naturvårdsverket 20 000 kr 1 2008-2008 D, U Lst D län, lst U län Naturvårdsverket 50 000 kr 1 2008-2011 D, U Lst D län, lst U län Lst koordinering 2 2008-2011 D Lst D län Naturvårdsverket 20 000 2 2008-2011 D, U Lst D län, lst U län Naturvårdsverket Ej överblickbar 1 2008-2011 > 90 000 krprickig stenfrömal
2008–2011
(Ethmia dodecea)
Prickig stenfrömal, Ethmia dodecea, är bedömd som akut hotad (CR) i den svenska rödlistan som utkom 2005. Fjärilen har en mycket snäv utbredning i landet. Den är endast känd från ett litet område på Ridön i Mälaren. Under de senaste 15 åren har arten inte återfunnits i landet. Prickig stenfrömal finns för övrigt i Europa och österut till Iran.
Artens livsmiljö är gles skog eller hagar med god so-linstrålning där det finns gott om larvens värdväxt stenfrö, Lithospermum officinale.
Det är viktigt att i första hand säkerställa artens före-komst i landet genom ändamålsenlig skötsel av de kända lokalerna. Information till berörda markägare är av stor betydelse för att få rätt skötsel. Potentiella områden för stenfrömalen bör inventeras under programperioden och eventuella förekomster följas upp.
