Identifiering av
utmaningar vid
fyllnadsgradsuppföljning
HUVUDOMRÅDE: Industriell Organisation och Ekonomi, Logistik och Ledning FÖRFATTARE: Kristoffer Green & Hathaisin Soiklang
HANDLEDARE:Leif-Magnus Jensen
JÖNKÖPING 2021 juni
Postadress: Besöksadress: Telefon:
Förord
Inledningsvis vill vi tacka kontaktpersonerna på fallföretaget som med positiv inställning och avsatt tid och engagemang genom att bistå med hjälp, expertis och kunskap. Ett stort tack vill vi rikta till de personerna som har varit delaktiga och gjort detta examensarbete möjligt. Avslutningsvis vill vi tacka vår handledare på Jönköping University Leif-Magnus Jensen för stöttning och värdefulla synpunkter under studiens gång.
9 juni 2021 - Jönköping
___________________________________ ___________________________________
K r i s t o f f e r G r e e n H a t h a i s i n S o i k l a n g
Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom industriell organisation och ekonomi med inriktning logistik och ledning. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat.
Examinator: Jan Weiss
Handledare: Leif-Magnus Jensen Omfattning: 15 HP
Abstract
Purpose – The main purpose of the study is to identify the data contained in the degree of
completion follow-up file. An additional purpose is to be able to create a basis for improving the degree of filling with the help of, among other things, the follow up-file. To fulfil the purposes, these two research questions have been formulated:
1. What are the typical challenges in measuring the degree of filling? 2. How can the degree of filling be improved?
Method – A case study was conducted at the case company to answer the research questions.
A combining of quantitative and qualitative data has been collected. A literature study has been conducted to increase understanding of study’s focus area. In parallel with the literature study, empirical data is collected through the case study. Methods for data collection summarize interviews and analysis of document study. The theoretical framework and the information gathered were later analysed and a result was generated.
Findings – At the case company, it emerged that the data on which the degree of filling is
measured is not entirely known. The case company has difficulty knowing what the data contains and what criteria the data is measured against. The degree of filling has a declining trend while loaded volume has an upward trend and changes that should have given a higher degree of filling has not given the desired effect. The main reason is that the planned volume has not changed in connection with other changes that should increase the degree of filling.
Limitations – The main limitation has been the Covid-19 pandemic which forced the study to
be conducted on distance. The restriction prevented insight in the practical working structures and stock structure of the case company. The study focuses on only one case company, which limits generalizability.
Sammanfattning
Sammanfattning
Syfte – huvudsyfte med studien är att identifiera vilka data som finns i
fyllnadsgradsuppföljningsfil. Ytterligare syfte är att med hjälp av bland annat uppföljningsfilen kunna skapa ett underlag för förbättring av fyllnadsgraden. För att uppfylla syften har dessa två frågeställningar formulerats:
1. Vilka är typiska utmaningar vid mätning av fyllnadsgrad? 2. Hur kan fyllnadsgrad förbättras?
Metod – en fallstudie utfördes på fallföretaget för att svara på frågeställningarna. En
kombination av kvantitativa och kvalitativa data har samlats in. En litteraturstudie har genomförts för att öka förståelse för fokusområde. Parallellt med litteraturstudie samlades empiriska data in genom fallstudien. Metoder för datainsamling sammanfattar intervjuer och analys av dokumentstudie. Teorier och de insamlade informationerna analyserades senare och ett resultat genererades.
Resultat – På fallföretaget framkom att data som fyllnadsgraden mäts på inte är helt känd av
anställda. Fallföretaget har svårigheter att veta vad denna data innehåller och mäts emot för kriterier. Fyllnadsgraden har en fallande trend medan lastad kubik har en uppåtgående trend, och vid förändringar som bör ha gett en högre fyllnadsgrad har inte gett den effekten som eftersöks. Den största anledningen är att den planerade volymen inte förändrats i samband med andra förändringar som bör ge ökad fyllnadsgrad.
Begränsningar – den huvudsakliga begränsningen har varit Covid – 19 pandemi som tvingades
studien att genomföras på distans. Begränsningen förhindrade insyn i de praktiska arbetssätten och lagerstrukturen på fallföretaget. Studien fokuserar därmed enbart teoretisk till ett fallföretag och inte lika mycket praktiskt vilket begränsar generaliserbarhet.
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning
Abstract ... i
Sammanfattning ... ii
1
Introduktion ... 1
1.1 BAKGRUND ...1 1.2 PROBLEMBESKRIVNING ...21.3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ...2
1.4 OMFÅNG OCH AVGRÄNSNINGAR ...2
1.5 DISPOSITION ...3
2
Metod och genomförande ... 4
2.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METOD ...4
2.2 ARBETSPROCESSEN ...5 2.3 ANSATS ...5 2.4 FALLSTUDIE ...6 2.5 DATAINSAMLING ...6 2.5.1 Litteraturstudie ...7 2.5.2 Intervjuer ...7 2.5.3 Dokumentstudie ...7 2.6 DATAANALYS ...8
2.7 VALIDITET OCH RELIABILITET ...8
2.7.1 Validitet ...8
2.7.2 Reliabilitet ...8
3
Teoretiskt ramverk ... 10
3.1 LOGISTIK – LÄRAN OM EFFEKTIVA MATERIALFLÖDEN...10
3.1.1 Logistikkostnader ...10
3.1.2 Kostnader kopplade till fyllnadsgrad ...11
3.2 OPTIMERAD MAXKAPACITET ...12
3.2.1 Fyllnadsgrad ...12
3.3 LOGISTIKSYSTEMETS FLÖDEN ...12
3.3.1 Informationsflödet ...12
Innehållsförteckning
3.4 LOGISTIKDRIVEN FÖRPACKNINGSINNOVATION ...13
3.5 PALLASTNING MED ICKE-IDENTISKA PRODUKTER...16
3.6 SAMMANFATTNING AV TEORI ...17
4
Empiri ... 18
4.1 FÖRETAGSBESKRIVNING FÖR FALLFÖRETAGET ...18
4.1.1 IKEA Torsvik ...18
4.1.2 IKEA DC Torsvik ...18
4.2 MANUAL FÖR LASTRUTIN HOS IKEADCTORSVIK...19
4.3 FYLLNADSGRADSUPPFÖLJNING ...21
4.3.1 Kriterier för lastbärartyper ...21
4.3.2 Fyllnadsgradsuppföljning ...22
4.3.3 Intervju med IKEA-anställda...24
5
Analys ... 26
5.1 FRÅGESTÄLLNING 1: VILKA ÄR TYPISKA UTMANINGAR OCH FELAKTIGHETER VID MÄTNING AV FYLLNADSGRAD? ...26
5.2 FRÅGESTÄLLNING 2:HUR KAN FYLLNADSGRADEN FÖRBÄTTRAS? ...27
6
Diskussion och slutsatser ... 29
6.1 FRÅGESTÄLLNING 1: VILKA ÄR TYPISKA UTMANINGAR OCH FELAKTIGHETER VID MÄTNING AV FYLLNADSGRAD? ...29
6.2 FRÅGESTÄLLNING 2:HUR KAN FYLLNADSGRADEN FÖRBÄTTRAS? ...29
6.3 METODDISKUSSION ...30
6.4 IMPLIKATIONER ...31
6.5 BEGRÄNSNINGAR ...31
6.6 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ...31
6.6.1 Vilka är typiska utmaningar och felaktigheter vid mätning av fyllnadsgrad? ...31
6.6.2 Hur kan fyllnadsgrad förbättras? ...31
6.7 VIDARE FORSKNING ...32
Referenser ... 33
Innehållsförteckning
Figur 1 Frågeställningar och dess metoder ...4
Figur 2 Arbetsprocess ...5
Figur 3 Lådor med dimensionen l x w x h och lastbärare med dimension L x W x H ...14
Figur 4 Lastbärarmönster ...14
Figur 5 Illustration av plastklossar som pall ...15
Figur 6 Wellpall ...15
Figur 7 Pallastningsproblem med icke-identiska produkter ...16
Figur 8 Flödeskarta för lastningsprocedur ...17
Figur 9 Lastbärartyper på IKEA (bilaga 1) ...19
Figur 10 Skadade produkter i lastbärare ...20
Figur 11 Ordentligt lastad lastbärare ...20
Figur 12 Tippad lastbärare på grund av övervikt i främre delen av lastbäraren ...21
Figur 13 Snitt av lastad kubikmeter och fyllnadsgrad per lastbärare för v.36 2020 till v.16 2021 ...23
Figur 14 Snitt av lastad kubikmeter och fyllnadsgrad per lastbärare för fem senaste verksamhetsåren ...24
Tabell 1 Lastbärartyper ...20
Tabell 2 Måttkriterier för lastbärartyperna ...22
Introduktion
1
Introduktion
I detta kapitel presenteras bakgrunden och problembeskrivningen med fokus på transport och fyllnadsgrad. Vidare beskrivs studiens syfte och dess frågeställningar. Därefter beskrivs studiens omfång och avgränsningar. Kapitlet avslutas med rapportens disposition.
Följande rapport är en del av det examensarbete som utförts inom högskoleingenjörsutbildningen Industriell organisation och ekonomi vid Tekniska Högskolan i Jönköping. Fokus för utbildningen är inom logistikområdet och arbetet har följt samma område. Empiri har samlats in genom litteraturstudie och datainsamling på fallföretaget IKEA DC (Distribution Central) Torsvik som ansvarar för distribution av gods till IKEA:s varuhus i Sverige, Norge, Danmark och Island, samt andra IKEA lager vid behov för att öka den totala tillgängligheten till kunderna
1.1 Bakgrund
Begreppet Logistik har under en lång tid utvecklats och fått uppdaterade beskrivningar för att tydligt påvisa vad som ingår i begreppets omfång. Kent Lumsden (2012, s. 24) beskriver logistik som:
”Logistik omfattar förflyttning av människor och materiel. Den består av de aktiviteter som har att göra med att styra rätt artikel eller individ, i rätt skick, till rätt plats, vid rätt tidpunkt och till rätt kostnad.”
Logistik kan därmed anses vara ett brett begrepp som innehåller flera fokusområden för transportering, samt innehåller flera olika processer för företagen (Nationalencyklopedin, 2021). Bland dessa processer ingår bland annat momenten att identifiera att varje transport har gods lastat på ett sätt som motverka skador under transporten och att lastbärarens fyllnadsgrad utnyttjas på ett så effektivt sätt som möjligt (Transportstyrelsen, 2011). Fyllnadsgraden i sig har blivit ett område som fått ökat fokus på arbetsmarknaden och även från allmänheten överlag. Lastningars fyllnadsgrad har tillsammans med miljövänligare fordon påvisats ha stor påverkan på transportbranschens miljöpåverkan (Dickinson, 2021).
Börjesson och Pahlén (2012) uttalar vikten med transport inom logistik, för att företag ska kunna bedriva verksamhet med de långa avstånd som finns mellan kunder och leverantörer i Sverige och övriga delar av världen är logistiken en viktig del. Behovet av transporter ökar i takt med den totala utvecklingen på marknaden (Börjesson & Pahlén, 2012). På grund av detta krävs det att företagen konstant måste förbättra olika delar av sina transporter för att hålla nere kostnaderna och minska miljöpåverkan. Stor del av företagsverksamhet fokuserar därmed på att utvärdera och effektivisera transporternas ledtider och kostnader (Islam & Blinge, 2017). Enligt Jonsson och Mattsson (2017) är transportkostnad de kostnader som uppstår vid förflyttning av gods från intern hantering, externa godstransporter samt godsskador och förpackningsskador som kan uppstå under hantering (Jonsson & Mattsson, 2017). Enligt Aronsson (2006) har globaliseringen blivit större, följt av en större kundkrets som därmed har expanderat logistiksverksamheten geografiskt, detta ställer högre krav på effektiva logistikslösningar. Ytterligare faktorer som påverkar transportkostnad är prisökning på råolja och skatter. Oljepriset påverkar företagets kostnader på olika sätt, ett exempel är den ökande transportkostnader när bensin- och dieselpriset stiger (Riksbanken, 2021).
Med anledning av dessa transportkostnader inom logistiksverksamheter är det viktigt att företag utnyttjar sin lastkapacitet till fullo för att öka fyllnadsgraden. För att säkerställa möjligheter för förbättringsarbete inom fyllnadsgrad behöver uppföljningen av transporterna byggas på rätt underlag och vara förståeligt för alla delar i verksamheten så det inte riskerar att uppstå
Introduktion
skillnader i utvärderingen av data. Ökad fyllnadsgrad i lastbärare innebär att färre transporter behövs och minskar därmed den totala transportkostnaden. Detta är mer känt som konceptet ”economics of scale” och innebär att kostnaden per enhet minskar när fler enheter skickas på samma transport. Därmed kan företag öka sin vinstmarginal per enhet med hjälp av ökad fyllnadsgrad (Notteboom & Rodrigue, 2020).
Enligt Jönegård (2008) finns flera sätt att mäta fyllnadsgrad, olika mätningssätt beror på skillnader vad det är som ska transporteras. Är det tung last så mäts fyllnadsgraden baserat på lastbärarens vikt och godsets vikt. Är det däremot lättare gods mäts fyllnadsgraden på lastbärarens tillgängliga plats i kubikmeter och godsets volym (Jönegård, 2008).
1.2 Problembeskrivning
Fyllnadsgrad är ett område som påverkas av många faktorer vilka kan vara svåra att identifiera. Till exempel kan det vara svårt att uppskatta hur mycket av lastbäraren som maximalt kan utnyttjas. En konsekvens kan vara att det blir svårt att se hur en högre fyllnadsgrad kan uppnås. Genom att ha en högre fyllnadsgrad kan verksamheten minska transportkostnader. En effektivare och ökad fyllnadsgrad skapas en mer ekonomisk och miljömässig hållbarhet (Börjesson & Pahlén, 2012). Hur företag sedan mest effektivt mäter fyllnadsgraden, förebygger fel i mätdata och kan använda dessa data till förbättringsarbeten är däremot inte lika tydligt. Först och främst måste rätt och relevant data samlas in. Därefter ska informationen tolkas på rätt sätt för att den korrekta bilden av förbättringsmöjligheterna tydliggörs.
1.3 Syfte och frågeställningar
Bakgrund och problembeskrivningen upplyser vikten av att effektivisera fyllnadsgraden i lastbärare, samt använda rätt data i uppföljningarna. I dagens samhälle strävar företag hela tiden efter förbättringar och arbetar kontinuerligt för att skapa mervärde för sina kunder. En ökad fyllnadsgrad bidrar till möjligheten att förbättra kundvärdet. Därmed är studiens syfte:
Att identifiera vilka data i uppföljning av fyllnadsgraden som kan användas som underlag för förbättringar, samt identifiera hur ett effektivt utrymmesutnyttjande kan utföras vid lastningen av produkter.
För att kunna besvara studiens syfte har det brutits ned i två frågeställningar. Första frågeställningen ämnar besvara vilken data som är relevant för att följa upp fyllnadsgraden vid lastningar och vara lämplig att använda som underlag vid förbättringsarbeten gällande fyllnadsgraden.
1. Vilka är typiska utmaningar vid mätning av fyllnadsgrad?
Efter att erhållit en bild av fyllnadsgraden genom första frågeställningen, krävs en analys av hur fyllnadsgraden kan förbättras. Andra frågeställningen ämnar besvara hur en lastning med produkter av olika dimensioner ska lastas för att uppnå konsekvent hög fyllnadsgrad vid lastning.
2. Hur kan fyllnadsgrad vid lastning förbättras?
För att besvara frågeställningarna och därmed uppfylla syftet kommer en litteraturstudie och en fallstudie på IKEA DC Torsvik att genomföras.
1.4 Omfång och avgränsningar
Rapporten innehåller inga insamlade data kring hur lastningar utförs i praktiken. Svårigheter som lastarna upplever har därmed inte tagits hänsyn till. Lagar och regler kring lastbilar och deras last har inte tagits hänsyn till i utformandet i rapporten. Arbetet var tvunget att utföras på
Introduktion
distans vilket försvårade möjligheten att få en praktisk bild över arbetssätten och lagerstrukturen. Studien har inte som fokusområde att undersöka fyllnadsgradsarbeten utöver IKEA DC Torsvik inom IKEA-koncernen.
1.5 Disposition
Dispositionen beskriver en övergripande sammanfattning för att läsaren lättare ska förstå vad de olika kapitlen innehåller.
Kapitel 1: Introduktion inleder rapporten genom att presentera bakgrund, problembeskrivning samt studiens syfte och frågeställningar, detta för att ge läsaren en förståelse kring rapportens omfång och fokusområde. Därefter beskrivs studiens omfång och avgränsningar.
Kapital 2: Metod och genomförande presenterar arbetsprocessen till rapporten, ansats samt metoder som används för att komma fram till de teoretiska ramverk som anses relevanta för rapportens syfte och frågeställning. Kapitlet innehåller metoder som används till insamling av empiri så som intervju, följt av analys av insamlade data. Kapitlet avslutas med en diskussion om rapportens validitet och reliabilitet.
Kapitel 3: Teoretiskt ramverk handlar i största del om logistik, logistikkostnader, informationsflöde, logistiksystemets flöden, logistikdriven förpackningsinnovation och pallastning med icke-identiska produkter.
Kapitel 4: Empiri beskriver insamlade data som genomfördes via analys av fyllnadsgradsuppföljningsfilen, lastningsmanualen samt intervjuer med anställda på företaget. Kapitel 5: Analys syftar till att besvara på studiens samtliga frågeställningar genom att jämföra teoretiskt ramverk med insamlade empiri.
Kapitel 6: Diskussion och slutsatser avslutar rapporten med diskussion om studiens resultat, implikationer och begränsningar. I detta kapitel diskuteras svar på studiens frågeställningar samt analys. Därefter anges vidare forskning på studien.
Metod och Genomförande
2
Metod och genomförande
Kapitlet ger en översiktlig beskrivning av studiens arbetsprocess. Det introducerar studiens arbetssätt genom beskrivning på koppling mellan frågeställningar och metodvalen. Vidare beskrivs studiens teori och arbetsprocess. Därtill beskrivs studiens fallstudie, ansats och dataanalys. Kapitlet avslutas med en diskussion kring studiens trovärdighet som består av validitet och reliabilitet.
För att nå huvudmålet med att analysera vad fyllnadsgradens innehåll och parametrar undersöktes data för fyllnadsgradsuppföljningen som företaget erhåller varje vecka av analysavdelning i Schweiz. För att öka kännedom kring ämnesområdet om logistik och logistikkostnader genomfördes en litteraturstudie. För att underlätta för insamling av data har författarna tillgång till en arbetsdator med fyllnadsgradsuppföljningsdata som medarbetarna på företaget arbetar med.
2.1 Koppling mellan frågeställningar och metod
Kapitlet beskriver metoder för datainsamling och dataanalys för att besvara studiens frågeställningar. Kopplingen mellan studiens frågeställningar och valda metoder presenteras nedan, se Figur 1.
Figur 1 Frågeställningar och dess metoder
För att kunna samla in empiri och kunna besvara på studiens frågeställningar genomfördes en fallstudie på fallföretaget, se Figur 1. Utöver fallstudien utfördes en litteraturstudie som har en grund för det största delen av studien. Litteraturstudien bidrog till ökad kunskap och förståelse från tidigare forskning och teorier inom fokusområde. Utöver litteraturstudie har även intervjuer och en dokumentstudie genomförts, författarna har även använt sig av intervjuer med anställda på fallföretaget. Under rådande omständigheten med Covid-19 pandemin kunde inte några besök ske på fallföretaget, detta försvårade insamling av empiri eftersom praktiskt arbete inte har kunnat observeras. Studiens största hjälpmedel för insamling av empiri har istället varit fyllnadsgraduppföljningsfilen i en arbetsdator som författarna hade tillgång till. För att kunna besvara på studiens första frågeställning hölls främst intervjuer med ansvariga på IKEA DC Torsvik samt uppföljningsfilen som fanns tillgänglig i arbetsdatorn. Andra frågeställningen, hur fyllnadsgrad kan förbättras har besvarats i största del genom intervjuer med ansvariga anställda och genom litteraturstudien. Andra frågeställningen är baserad på första frågeställning, därmed användes samma metoder till både frågeställningar. En djupare förklaring av de valda metoderna presenteras under underrubrik 2.4 Datainsamling.
Metod och Genomförande
2.2 Arbetsprocessen
Studien genomfördes mellan januari 2021 och början av juni 2021. För att skapa en uppfattning om företaget inleddes arbetsprocessen med en förstudie. Därefter genomförde författarna en kort presentation om examensarbete för kontaktpersonen på IKEA. För att få en bild av problemområdet på fallföretaget introducerade kontaktpersonen på företaget utmaningar som upplevs vid uppföljningen av fyllnadsgraden. Där presenterades oklarheter kring filen för uppföljning av fyllnadsgrad på fallföretaget. Vidare beskrev kontaktpersonen på företaget hur författarna skulle kunna bidra till projektet, att analysera fyllnadsgradsuppföljningsfilen samt med hjälp av uppföljningsfilen skapa underlag för ökad fyllnadsgrad. Till följd av mötet initierades problemformuleringen vilket medförde valet av metod. Under arbetsprocessen har litteraturstudien genomförts för att öka kunskapen inom fokusområde, därtill genomfördes en insamling av empiriska data genom fallstudien för att samla in data från fallföretaget. Under tiden som fallstudie utfördes aktiviteten dataanalys för att undersöka all insamlade data. Rapportskrivning skedde i slutet av förstudien och pågick tills arbetsprocessens avslut, se Figur 2
.
Figur 2 Arbetsprocess
På grund av Corona pandemin blev överenskommelsen att inga besök på fallföretaget kunde ske, regelbundna möten och återkopplingar med videomöten ägde i stället rum under studiens gång. En av författarna hade tillgång till intern information eftersom författaren arbetar som vikarie på företaget. Detta förenklade insamlingen av empiriska data och möjliggjorde formulering och analys av data utan besök på fallföretaget.
2.3 Ansats
Enligt Davidson och Patel (2019) arbetar en forskare deduktivt om den följer bevisandets väg. Detta innebär att arbetssättet kännetecknas utifrån en referensram, till exempel en teori, formulera hypoteser som testas mot verkligheten. Hypoteserna kan testas genom exempelvis observationer på en arbetsplats. Därefter kommer fram till en slutsats om resultaten från observationer ska förkastas eller behållas (Davidson & Patel, 2019). Om arbetssättet går åt det motsatta hållet och i stället följer upptäckandets väg kallas det för induktivt. Arbetssättet för denna metod är observationer i verkligenheten, utan kunskap om tidigare teorier, och utifrån den insamlade empirin och informationen, formulera teorin (Davidson & Patel, 2019). Kombinationen utav dessa två arbetssätt kallas för abduktion. Arbetsgången är att utifrån ett fall formulera en hypotes som kan förklara fallet, sedan prövas denna hypotes på nya fall (Davidson & Patel, 2019).
Denna rapport följer en induktiv ansats men inleds med studerande av insamling av tidigare studier och teorier, så som fyllnadsgrad och förpackningsinnovation. Baserat på fallföretagets förslag om svårigheter med att identifiera utmaningar på fyllnadsgradsuppföljningen har problemformulering utformats. Nästa steg var skapande av frågeställningar som var förankrade med problemformuleringen. Utöver relevanta teorier genomfördes intervjuer på berörda anställda på fallföretaget för att samla in empiriska data. Därtill utfördes en teoretisk analys av
Metod och Genomförande
insamlade data från fallföretaget. Teorier och empiriska data diskuterades och studiens slutsats kunde dras för att lägga fram underlag på lösningsförslag till fallföretaget.
En studie kan vara kvantitativ, kvalitativ eller en kombination av båda (Amirjamshidi, Shahalizadeh, & Shahalizadeh, 2009). En kvantitativt inriktad studie innebär en forskning som utförs genom mätningar, datainsamling och statistiska bearbetnings- och analysmetoder. Kvantitativ forskning syftar till att besvara frågor som rör mängd, frekvens, samband mellan variabler, orsak och verkan (Davidson & Patel, 2019). Denna studie avser att analysera och mäta fyllnadsgrad samt skapa ett underlag för ökad fyllnadsgrad på fallföretaget. Därmed är studien i huvuddel kvantitativ. Arbetsprocessen så som analys utförs för att besvara på frågor som rör statistik, orsak och verkan.
Vid en kvalitativt inriktad forskning handlar det om att tolka och förstå till exempel människors upplevelser eller svar på frågor om ”vad innebär detta för undersökningspersonen?”. Kvalitativ forskning fokuserar på mjuka data vid datainsamling, till exempel i form av kvalitativa intervjuer och tolkande analys (Davidson & Patel, 2019). För att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar utfördes intervjuer med fallföretagets anställda. Rapporten innehåller därmed en mindre del av kvalitativt inriktad metod. Den kvalitativa metoden gör det möjligt för forskaren att studera utvalda frågor i djupet och i detalj. Metoden begränsas inte av förutbestämda analyskategorier, detta gör det möjligt för följdfrågor (Amirjamshidi, Shahalizadeh, & Shahalizadeh, 2009).
2.4 Fallstudie
Enligt Yin (2007) kan en fallstudie definieras som en metod med mål att kartlägga om varför ett beslut fattades, hur det genomfördes och vilka resultaten blev. Davidson och Patel (2019) betecknar fallstudie som undersökning på en mindre avgränsad grupp så som en situation eller organisation. Fallstudien utgår från ett helhetsperspektiv och försöker få så träffsäker information som möjligt. För att studera exempelvis processer och förändringar är ofta en fallstudie applicerbar. I en fallstudie är det vanligt att använda sig av olika sätt att samla in information på, för att ge en så utförlig och bred bild av fallet så mycket som möjligt. Om fallet är en arbetsplats är rekommendationen att utföra intervjuer, observationer och enkäter till datainsamlingen (Davidson & Patel, 2019).
För att studien inte enbart ska grundas i en litteraturstudie har även en fallstudie utförts på fallföretaget. Studien genomfördes i samarbete med ett projekt på ett fallföretag, därför var det fördelaktigt att utföra en fallstudie. Fallstudien utfördes på IKEA DC Torsvik och anställda inom olika arbetsområden har funnits tillgängliga för informations- och datainsamling. Det har även funnits tillgång till insamling av data från fallföretagets affärssystem för att få en bild över hur fyllnadsgradens historik varit på fallföretaget.
Höst och Runeson (2008) förklarar att det finns olika variationer på val av metodik eftersom den är beroende av studiens syfte. Det finns fyra olika typer av syften för forskning, dessa är utforskande, beskrivande, förklarande eller problemlösande (Höst & Runeson, 2008). Denna studie har en karaktär av förklarandesyfte, eftersom den söker en förklaring av en situation eller ett problem. Första frågeställningen har ett syfte att identifiera utmaningar och felaktigheter som kan uppkomma vid mätning av fyllnadsgrad. Andra frågeställningen är baserad på första frågeställningen på det sättet att genom identifiering av felaktigheter kan författarna skapa underlag på förbättring av fyllnadsgraden på fallföretaget.
2.5 Datainsamling
Datainsamlingen har genomfört via litteraturstudie och empiriska data genom fallstudie, intervjuer samt analys av fyllnadsgraduppföljningsfilen. Utförligare tillvägagångssätt på olika datainsamling beskrivs nedan.
Metod och Genomförande
2.5.1 Litteraturstudie
Insamlingen av teori underlättar inte bara datainsamlingsfasen i fallstudien, den kan dessutom bestämma vilken nivå som fallstudien åstadkommer sina resultat (Yin, 2007). För att kunna uppfylla studiens syfte genomfördes en litteraturstudie för att få en förståelse för underliggande forskning och teorier. Utgångspunkten vid sökning för relevanta vetenskapliga artiklar och tidskrifter var Proquest Central som är en databas för vetenskapliga artiklar och rapporter. Artiklarna användes för att bygga en grund för det fortsatta undersökningsarbetet. Teorin av litteraturstudien omfattar Logistik – läran om materialflödet användes i studien. Ytterligare teori beskriver hur optimerad maxkapacitet inom lastningen kan effektivisera verksamheten finansiellt och upprätthålla konkurrensfördelar för verksamheten. Därefter beskrivs hur ett logistikföretag har arbetat fram förpackningsinnovationer. Här beskrivs även studier på hur lastbärarens kapacitet kan användas på ett effektivt sätt genom att matematiskt beräkna lastbärarens lastningsstruktur. Alla artiklar som hämtats har genomgått en ”peer-review”, att använda källorna som har granskats av experter stärker studiens validitet (Yin, 2007).
Sökorden valdes i enlighet med de valda teorierna, dessa var ”fillrate”, ”distribution”, ”transport and fill-rate”, ”pallets and transport”, ”pallets and efficiency”, ”logistics”, ”loading”, improvement and fill-rate”, ”load carrier”, ”information and follow-up”.
Vid sökning av litteraturer användes endast de senaste och mest relevanta artiklarna. Den äldsta artikeln var från år 1995 men ansågs fortfarande vara relevant. I annat fall har det strävats efter att den senaste relevanta referensen användes. Under sökmomenten har författarna begränsat sökningar till endast ”full text” och ”Peer reviewed”.
2.5.2 Intervjuer
Intervju är en teknik för datainsamling som bygger på frågor som ställs till en respondent. Svaren på frågorna är som oftast personliga åsikter av respondenten och används mestadels för att samla in kvalitativa data som till exempel uppfattningen av uppföljningen av fyllnadsgrad (Davidson & Patel, 2019). Intervjuerna utfördes via Microsoft Teams och följde inte någon struktur utan utformades mer som en dialog mellan de anställda på IKEA och författarna av rapporten. För att få en överblick av lastningens olika processer och uppföljningar har flertalet möten genomförts mellan de anställda på företaget och författarna av rapporten. Intervjuobjekten är anställda med olika arbetsroller inom planering och ledning från olika delar av verksamheten och har därmed insyn på de teoretiska arbetsuppgifterna av arbetsmomenten. På grund av Covid-19 kunde inte några besök på IKEA DC Torsvik ske, däremot har fallföretagets kontaktperson och andra anställda varit tillgängliga och hjälpsamma under hela arbetets gång. Vid frågor och funderingar var det enkelt att nå dessa berörda personer. Intervjuerna gjordes genom videomöten på Microsoft Teams där alla de berörda parterna på IKEA DC Torsvik var tillgängliga samtidigt. En gruppdialog genomfördes för att författarna skulle få ställa frågor och kontaktpersonerna kunde då svara på frågorna. Kontaktpersonerna på IKEA DC Torsvik ställde även frågor tillbaka och kom med egen information som ansågs vara relevant för arbetet hos IKEA. Informationen antecknades för att finnas till hands under arbetets gång och ytterligare möten framöver planerades för att följa upp arbetet och säkerställa att eventuella ytterligare frågor kunde besvaras när dessa uppstod under arbetet.
2.5.3 Dokumentstudie
Dokumentstudie genomfördes genom att analysera uppföljningsfilen av fyllnadsgrad på fallföretaget. Analysen utfördes även genom att ta reda på vart data kommer ifrån och vilka parametrar som används för att söka fram data som används i IKEA:s egen uppföljning. Detta för att få en bättre förståelse för vilken data som påverkar uppföljningen och hjälpa IKEA få reda på den information då intervjuerna visat att denna information saknats hos IKEA DC Torsvik. För att få en tydlig bild av hur lastningarna ska utföras i praktiken har en genomgång gjorts av IKEA DC:s lastningsmanual. Lastningsmanualen används för upplärning av nya lastare och för att säkerställa att ett gemensamt synsätt av regler och rutinen för lastningen finns
Metod och Genomförande
hos alla lastare. Lastningsmanualen, se bilagan, används även i studien för att få en tydlig bild för hur IKEA vill att lastningsrutinerna ska se ut och hur en lastning ska utföras i praktiken.
2.6 Dataanalys
Bearbetning av insamlade data skedde på ett kvantitativt sätt, genom en deskriptiv statistik som ger siffror en beskrivning av datainsamlingen (Davidson & Patel, 2019). För att få en djupare förståelse för insamlade kvantitativa data utifrån kvantitativa metoder samt intervjuer utfördes dataanalysen även på ett kvalitativt sätt.
Dataanalysen har i första hand gjorts med sammanställning av kvantitativa data i Excel. Där sammanställdes fyllnadsgradsdata från de fem senaste åren och analyserades genom att jämföra vad olika data har för påverkan på varandra. Kvantitativa data har även redovisats i diagram för att se hur data har förändrats med tiden och om det kan bli ett tydligt sätt att få fram hur olika data har sett ut under samma tidsperiod. Den kvalitativa data har insamlats i form av intervjuer och manualer. Intervjuerna har inte transkriberats men informationen har använts för att säkerställa arbetsrutiner och förståelse för hur den kvantitativa data kopplas till det praktiska arbetet med lastningarna.
Dataanalys är en process när insamlad information sammanställs och därefter analyseras. Insamlade information av fallföretaget utgör grunden för studien och jämförs med teoretiskt ramverk. Davidson och Patel (2019) betonar att efter insamlingen av all data har utfört är det aktuellt att systematisera och bearbeta materialet för att kunna besvara på frågorna som har ställts. Studiens syfte följs av författarna kontinuerligt för att motverka felriktning och säkerställer att insamlad data och teorier var relevanta för rapporten.
2.7 Validitet och reliabilitet
Nedan presenteras validitet och reliabilitet av valda metoder och datainsamling.
2.7.1 Validitet
Validitet avser att besvara om studien undersökt rätt företeelse, vilket kan stärkas med en god teoriunderbyggnad (Davidson & Patel, 2019). I studien som rapporten omfattar anses validiteten vara bra utan att vara exceptionell. Detta på grund av att det är första gången som författarna gör en så omfattande litteraturstudie som studien innehar vilket ger upphov till att litteraturstudien kan ha missat viktig information som borde ingått i studien. Det är även författarnas första större avhandling över lag vilket innebär att arbetsprocessen struktur inte klarar av att uppnå en högre validitet. Däremot anses författarna ha god insyn i ämnesområdet genom den akademiska bakgrunden, med hjälp av kontaktpersonerna på IKEA DC Torsvik och med hjälp av handledaren från Jönköping University. Validiteten för denna rapport bedöms som bra då resultat är väl sammankopplat med vad som var syfte att uppnå; att analysera uppföljningsfilen och skapa underlag för ökad fyllnadsgrad.
2.7.2 Reliabilitet
Målet med reliabilitet är att om en annan forskare skulle följa samma tillvägagångssätt som en forskare tidigare beskrivit och utföra, skulle den först nämnda forskaren då kunna komma fram till samma resultat och samma slutsatser. Reliabilitet har ett syfte att minska alla fel vid en undersökning. En bra riktlinje för en fallstudie är att utföra en forskning så att en granskare ska kunna komma fram till samma resultat genom att följa samma tillvägagångssätt (Yin, 2007). Enligt Yin (2007) är det en fördel för en fallstudie att använda sig av flera informationskällor tillexempel experiment, surveyundersökning och livsberättelser. Genom att använda sig av flera olikartade informationskällor är fallstudien sannolikt mer övertygande och riktig. Denna rapport använder sig av olikartade källor så som intervju och kurslitteraturstudie, dessa källor förbättras därmed studiens reliabilitet.
Metod och Genomförande
Reliabiliteten i kvantitativa undersökningar bedöms som hög eftersom empiriska data som används i studien hämtas från företagets egna system. Det som skulle kunna sänka reliabiliteten är om det visar sig att någon information under undersöksperioden har misstolkats eller missats, men risken för det bedöms som liten.
Kvalitativa undersökningar, så som intervjuer är oftast svårare att garantera om de innehåller hög grad av reliabilitet. I denna studie bedöms reliabiliteten kring intervjuer som gjordes på anställda som relativt hög, detta på grund av att intervjuerna genomfördes via teams där alla hade lika mycket chans att prata. Intervjuerna var mer som ett samtal där författarna kunde ställa följdfrågor. Intervjuobjekten var anställda som hade ansvar för uppföljningsfilen och hade ett syfte att förbättra fyllnadsgraden, därför fanns det inte stor risk för att deras svar skulle vara osanna. Detta förstärker studiens reliabilitet (Yin, 2007).
Teoretiskt Ramverk
3
Teoretiskt ramverk
Kapitlet ger en teoretisk grund och förklaringsansats till logistik, fyllnadsgrad och vikten med
effektivt informationsflöde inom verksamheter. Därtill presenteras logistikens
förpackningsinnovation samt pallastning.
3.1 Logistik – läran om effektiva materialflöden
Enligt Jonsson och Mattsson (2017) kan logistik beskrivas som läran om effektiva materialflöden. Det är ett samlingsnamn för alla verksamheter som ser till att produkter och material finns på rätt plats i rätt tid, detta för att skapa plats- och tidsnytta. Inom företagsekonomiska intressen syftar begreppet till att olika komponenter ska få ökad konkurrenskraft och ekonomisk vinning. För fall med enskilda företag innebär detta ökad lönsamhet, det vill säga genom högre intäkter, mindre kostnader och mindre arbetande kapital. Hållbarheten är också viktigt att ta hänsyn till eftersom logistikens lönsamhets- och hållbarhetspåverkan är viktiga ur ett samhällsekonomiskt perspektiv (Jonsson & Mattsson, 2017). Ett sätt att öka lönsamheten för verksamhet kan vara att företaget börja arbeta med att minska den totala kostnaden samtidigt som kvaliteten på de logistiska tjänsterna erhåller en hög nivå (Kazimírová & Kazimír, 2015).
Logistik är ett system som är uppbyggt av delsystem som i sin tur innehåller komponenter som är beroende av varandra. Logistik är som ett öppet system, med det menar Jonsson och Mattsson (2017) att logistik har utbyte med sin omgivning. Informationen som utbyts sker i form av samordning av material mellan berörda delsystem och komponenterna (Jonsson & Mattsson, 2017).
3.1.1 Logistikkostnader
Idag har strävan att minimera kostnaderna ökat mer än någonsin tidigare. I tider då massivt inflytande av den ekonomiska krisen som påverkar ekonomi i varje land. Logistikkostnaderna utgör en stor del av den totala kostnaden som verksamheter står för. Logistikkostnad definieras av Kazimírová och Kazimír (2015) som summan av alla kostnader i samband med genomförandet av anskaffnings- och logistikdistributionsprocesser. Dessa kostnader är kopplade till verkställande av information och nominella flöden, transport, lagring, finansiell försäkring och kommunikation. Genom att välja rätt transportsätt kan sänka transportkostnaden väsentligt, därför är det extra viktigt att känna till de elementära parametrarna vid val av transportsätt. Exempel på parametrarna kan vara godsen, distributionsfrekvens, tid som tillbringas i en transit zon, transportvägar och lagstiftning. Hänsyn måste tas till dessa parametrar för att de påverkar direkt systemets kontrollerbarhet. Det exakta systemet måste garantera utnyttjandet av transportkapacitet, flexibilitet och hög kvalitet på tjänsterna (Kazimírová & Kazimír, 2015).
Enligt Jonsson och Mattsson (2017) kan logistikkostnader definiera som logistikkostnader som kostnader som uppstår vid logistiska aktiviteter som Kazimírová och Kazimír (2015) har definierat ovan Jonsson och Mattsson (2017) förklarar att kostnaderna kan delas in i två huvudgrupper, den första är direkta kostnader som uppkommer vid fysisk hantering, förflyttning och lagring av gods längs materialflödet och kostnader för det bundna kapitlet längst flödet. Kostnader uppstår även vid administration i samband med planering och styrning av materialflödet. Det andra är indirekta kostnader, dessa är kapacitets- och bristkostnader som påverkas av logistiksystemet. De totala logistikkostnaderna kan brytas ner i följande kostnadstyper:
• Transport- och hanteringskostnader • Emballeringskostnader
• Administrativa kostnader • Kapacitetsrelaterade kostnader
Teoretiskt Ramverk
• Brist- och förseningskostnader
Vid kostnadsberäkningen är det viktigt att säkerställa att inga kostnader dubbelräknas på grund av att de ingår i mer än en kostnadstyp (Jonsson & Mattsson, 2017).
Transport- och hanteringskostnader
Transport- och hanteringskostnader eller så kallade för lagerhållningskostnader uppkommer vid förflyttning av gods från hantering inom intern hantering och externa godstransporter. Den interna hanteringen innefattar främst plockning, paketering och intern förflyttning. Förpackningar och skador av gods som uppstår under hantering kan också bidra till denna kostnadstyp. De externa transportkostnaderna sker vid lastning, förflyttning, omlastning och lossning av gods vid transporter mellan verksamheter (Jonsson & Mattsson, 2017). Enligt Kazimírová och Kazimír (2015) avgör transportsätt och detaljerna för varorna och försändelserna som transporteras. Därför kan kostnaderna variera väsentligt och beror på sändningens vikt och volym samt transportavstånd. Transportavstånd menas avstånd mellan platsen för uppsamling av sändningen och leveransplatsen (Kazimírová & Kazimír, 2015).
Emballeringskostnader
För denna kostnadstyp ingår alla kostnader som är relaterande med förpackningsmaterial, emballering och godsmärkning. För förpackningar som används flera gånger tillkommer även kostnader för administration, lagring, återtransport och rekonditionering av förpackningar (Jonsson & Mattsson, 2017).
Administrativa kostnader
Enligt Jonsson och Mattsson (2017) omfattar administrativa kostnader alla de kostnader som är relaterade med långsiktig planering och operativ styrning av materialflöden. Framför allt innefattas kostnader för administrativ personal så som orderbehandling, planering och lagerredovisning. I denna kostnadskategori ingår även kostnader för anskaffning och drift av dator- och kommunikationssystem för den logistiska verksamheten (Jonsson & Mattsson, 2017).
Kapacitetrelaterade kostnader
Denna kostnadstyp är en fast kostnad som påverkas av i vilken utsträckning den tillgängliga kapaciteten i en verksamhet som används. Den innefattar bland annat årliga avskrivningar, underhåll, maskiner, personal och fordon (Jonsson & Mattsson, 2017).
Brist- och förseningskostnader
Jonsson och Matsson (2017) har betonat att bristkostnader uppstår när en leverans inte kan ske enligt kundens önskemål. Denna kostnad är direkt kopplad till om ett företag kan uppfylla sina serviceåtaganden och det som kunden har blivit lovad. Om företaget inte kan uppfylla kundens önskemål kan det medföra olika merkostnader så som att ordern i frågan uteblir eller i värsta fall förlust av kunden. Brist- och förseningskostnaden kan också uppstå vid behov av övertidsarbete i tillverkningen eller extra kostnader för expresstransport, även skadeståndskostnader kan uppstå på grund av försenad leverans (Jonsson & Mattsson, 2017).
3.1.2 Kostnader kopplade till fyllnadsgrad
Logistikkostnader är som tidigare presenterats en sammansättning av olika kostnadstyper som påverkar den totala transportkostnaden. Logistikkostnader är också den kostnad som företag i allmänhet lägger minst fokus på i uppföljningar. Kostnaden ses mer som ett nödvändigt ont och det finns inte några specifika kostnader som måste rapporteras som logistikkostnader i den externa redovisningen. Detta innebär att företag själva kan bestämma vilka kostnader som ska ingå. Externa transporter via tredjeparts logistikföretag räknas däremot i alla företag som ingick i Majercak (2020) undersökning av transportkostnader. Kostnaderna delades även upp i ”immateriella” och ”materiella” kostnader där fyllnadsgraden går som en materiell kostnad.
Teoretiskt Ramverk
Vid högre fyllnadsgrad kan företag effektivt minska sina totala kostnader genom färre skador, lägre hanteringskostnader och färre transporter. Fyllnadsgraden är därmed ett bra verktyg för företag att kontinuerligt se över sin prestation för transporter och logistikkostnader. För distributionsföretag är det även en av de kostnader som har störst påverkan på de totala kostnaderna vilket innebär att logistikkostnaderna har stor påverkan på företagets totala resultat (Majercak, 2020).
3.2 Optimerad maxkapacitet
Den snabba utvecklingen av modern logistikteknik och automatisering inom lastning krävs det bättre och mer optimerat lastutrymme för gods för minskad antalet varorhantering- och lagringskostnader. Vid välutnyttjande av utrymme kan förbättra effektiviteten för godsen i och ur lastning (Ji et al, 2004). Logistik och försörjningskedjor drivs av strategiskt fokus på kärnkompetenser och outsourcing av tillverkning för att uppnå ett högre värde i försörjningskedjan, bättre avkastning på kapitalinvesteringar och totala lösningar till sina kunder. Effektivt utnyttjande av material och transportkapacitet är viktigt för att upprätthålla konkurrensfördelar för verksamheten. Ett sätt att sänka transportkostnaderna är att maximera lastutrymmet och rymdanvändningen (Jamrus & Chien, 2016).
3.2.1 Fyllnadsgrad
Att transportera gods från leverantörs- till kundföretag och mellan ett företags anläggningar i en försörjningskedja påverkar logistiksystemets effektivitet. En transportaktivitet medför kostnader. Vid val av transportmönster har påverkan på bland annat leveransfrekvens och leveranskvantitet, detta påverkar kapitalbindning och leveransservice (Jonsson & Mattsson, 2017). För att utnyttja och effektivisera på taktisk och operativ nivå handlar det om att bland annat planera transporter av fulla laster. Transporterna skapas av förutsättningarna av olika gods, detta ställer krav på att det finns olika transportsystem. En grundprincip för alla transportsystem är att uppnå så hög fyllnadsgrad som möjligt genom att konsolidera mindre sändningar till att motsvara fulla lastbärare (Jonsson & Mattsson, 2017).
Idag har det blivit konkurrenskraftigt på transportmarknad för organisationer, för att kunna konkurrera sig med andra transportföretag är det viktigt att utnyttja maxkapaciteten i sina lastbärare vid alla transporter. Fyllnadsgraden är direkt kopplad till transportportsföretagets vinst. Efter alla fasta kostnader är använd kan extra kubikcentimeter eller kilogram bidra till ökat täckningsbidrag (Jönegård, 2008). I en studie av Žic och Žic (2020) har de lagt upp förslag på tillvägagångssättet för transport som ger mindre miljöavtryckt och transportkostnad genom att öka medvetenhet om operativa beslut, så som frekvens och storlek på fyllnadsgrad, val av fordonskategorier och mål på fyllnadsgraden (Žic & Žic, 2020).
3.3 Logistiksystemets flöden
Trots att logistik ibland kallas för läran om effektiva materialflöden så är inte bara materialflöden som är den enda centrala för logistiken. Effektiva informationsflöden är i högsta grad viktiga förutsättningar för materialflöden.
3.3.1 Informationsflödet
För att uppnå ett effektivt materialflöde betonar Mattsson (2017) vikten med utnyttjande av resurserna på ett effektivt sätt. Med hjälp av information om kundernas behov, tillgänglig kapacitet, beläggning och material i företaget kan på långt sikt balansera tillgång till användning av resurser. I logistiksystemet är därför informationsflödet en förutsättning för effektiva materialflöden. För stöd till informationsflöde används affärssystem (benämns även som ERP-system) och andra IT-system för planering av logistiska flöden. Information som överförs internt mellan verksamheter och extern så som från en verksamhet till en kund innehåller bland annat kundorder, försäljningsstatistik, leveransplaner, etcetera (Jonsson & Mattsson, 2017). Information om leverantörernas leveransförmåga är väsentlig viktig för att företaget ska uppnå effektiva materialflöden. Informationen krävs för att på ett effektivt sätt som möjligt ska kunna
Teoretiskt Ramverk
planera och genomföra den egna värdeförädlingen, men även att det ska kunna bibehållas god leveransservice mot kund (Jonsson & Mattsson, 2017).
Med informationsflöde menar Jonsson och Mattsson (2017) att det fungerar på det sättet att en hel del information samlas in och registreras i företagets datorsystem. Informationen kan vara till exempel registrering av inläggning och uttag ur lager, färdigrapporterad av tillverkningsorder, antal leveransorder eller volymen på leveransen samt identifiering av varor som lastas av från en lastbil (Jonsson & Mattsson, 2017).
3.3.2 Uppföljning av måltal
Verksamheters prestanda mäts av en mängd olika måltal som ämnar att tydligt visa hur företaget lever upp till de mål som satts. Med så många måltal inom ett företag kan det vara svårt att ge alla lika mycket fokus. Om data då väl finns tillgänglig i affärssystemet är det mer effektivt att låta systemet själv följa upp utfallet gentemot prognosen. Ju mer affärssystemet aktivt kan stötta verksamheten och utnyttjas till sin fulla potential kallas för ”strategiskt utnyttjande”. Detta skapar en användning av affärssystemet med fokus på att ge information till användaren i stället för att användaren själv ska hämta data. Användaren kan då fokusera på övriga arbetsuppgifter såväl som utförligare analys av det affärssystemet presenterar. Användarens roll ligger då mer i att sätta upp gränserna för affärssystemet att förhållas till. Beroende på hur avancerat affärssystemet är kan det även vara möjligt för systemet att ge rekommendationer på eventuella åtgärder (Jasiulewicz-Kaczmarek & Piechowski, 2015).
För att affärssystemet ska fungera på det sätt som användarna vill krävs det att målet för affärssystemet är detsamma som för resterande del av verksamheten. Skillnader i mål kan resultera i felaktig information som förmedlas och används som bas vid beslutstagande. Det är därför viktigt att affärssystemets mål uppdateras i takt med att verksamhetens mål förändras. Affärssystemet kan då sänka prestationen i verksamheten om det inte aktivt ses till att systemet är uppdaterat och justerat. Men ett rätt justerat och uppdaterat system blir ett användbart verktyg i arbetet med att hitta brister och tillhandahålla information som kan användas som beslutsunderlag. (Rolland, 2005).
Över 90 procent av affärssystemsanvändarna anser att justeringen av affärssystemet gentemot verksamhetens mål är en stor utmaning. Ett av de största problemen är avsaknaden av strategi i strategisk justering av systemet och om hänsyn tagits till strategin riskerar justeringen ändå att vara tvetydig och svår att tillämpa. (Doumi, Baïna, & Baïna, 2013).
Det strategiska utnyttjandet och justeringen av affärssystem har varit ett fokusområde för företag i flera årtionden. Strategiskt utnyttjande av affärssystem är en viktig fråga för ledningen i företag för företags strävan mot att bli mer effektiva och flexibla. Trots de många fördelarna med ett strategiskt utnyttjande möts verksamheterna med en mängd svårigheter i att bibehålla en justering för strategiskt utnyttjande. Sökandet för strategiskt utnyttjande har bekommit mer och mer komplext och det är svårt för företag att rikta affärsstrategin med affärssystemen. För att kunna aktivt justera affärssystemet med samma riktning som affärsstrategin krävs det en hög flexibilitet bland företagets IT-lösningar. Det behövs både rätt tillgång av teknisk utrustning, samt tillgång till kunnig personal för att sköta systemen. Samtidigt krävs det en stark anslutning mellan såväl olika divisioner som affärssystem då all information som måste föras över ”manuellt” riskerar minska flexibiliteten och öka chansen för fel i flödet. (Jorfi, Nor, & Najjar, 2017).
3.4 Logistikdriven förpackningsinnovation
Problemet med att hitta ett optimalt sätt att lasta identiska kartonger på en och samma pall är känt som ”pallastningsproblemet” eller ”pallet loading problem” på engelska. Detta är i första hand ett problem för tillverkare av produkten, då deras lastningar ofta består av identiska produkter. Lösningen för optimalt utrymmesutnyttjande behövs ta hänsyn till faktorer som produktegenskaper, lastningskapacitet för lastbärare och pallstabiliteten. I en artikel skriven av
Teoretiskt Ramverk
Liu och Hsiao (1997) så presenteras ett par matematiska lösningar för att lösa detta problem. Metoden presenterar antalet lådor med dimensionen (l x w x h) (length x width x height) som kan lastas på en pall med måtten (L x W x H) vilket kan ses i Figur 3, begränsat med viktkapaciteten (M). Målet med metoden är att uppnå maximal stabilitet samtidigt som kubutnyttjandet ska vara så högt som möjligt.
Figur 3 Lådor med dimensionen l x w x h och lastbärare med dimension L x W x H
Metoden består av fem steg för att uppnå maximal fyllnadsgrad på pallen (Figur 4). Steg 1: bestäm variabel a och b för att kunna skapa mönster B1.
Steg 2: Med variabel a bestämd kan variabel c bestämmas för minimalt tomrum mellan B1 och B2. Bestäm sedan variabel d och storleken på B2 blir därmed bestämd.
Steg 3: Beräkna variabel f för att minimera tomrummet mellan B2 och B3. Bestäm sedan variabel e för att få storleken på B3.
Steg 4: Beräkna variabel g och h för att bestämma B4, så att tomrummen mellan B1 och B4, samt B4 och B3 blir så små som möjligt.
Steg 5: Kontrollera överlappen mellan B1 och B3, samt B2 och B4.
Figur 4 Lastbärarmönster
Antalet lådor i det är fallet som kan lastas på en nivå på en pall kan beräknas med (a*b+c*d+e*f+g*h). För att öka fyllnadsgraden krävs det inte bara att pallarna är korrekt lastade
Teoretiskt Ramverk
utan även att tomrummen på varje pall hålls till ett minimum. Den matematiska lösningen som framkommer av Liu och Hsiao (1997) tar hänsyn till flera faktorer än tidigare studier.
För att komma ifrån problemet med pallastningsproblemet har det kommit fram en annan lösning, specialbyggda pallvarianter (Figur 5). Handelsbranschen är med stor sannolikhet den största förpackningsmaterial förbrukaren i världen. Med extrema mängder förpackningar som köps in och hanteras av flera aktörer i flödeskedjan. Förpackningsrelaterade beslut är därmed viktiga i handelsbranschen där mycket gods kan ha lågt värde, hanteras av flera olika parter, samt flera olika nivåer av förpackning. Effektiviteten av lagringsutrymmet och transporter påverkas av olika förpackningslösningar och en innovativ lösning balanserar flera behov så som kvalitet och fyllnadsgrad. Ingen förpackningslösning kan därmed härledas till att vara den bästa, utan organisationen får arbeta med den förpackningslösning som passar bästa för företagets egna behov och fokuseringsområden. Lösningen fokuserar på att pallen ska ta så lite plats som möjligt och samtidigt inte behöva ingå i något returflöde. Föregående lösning var en form av plastklossar som fästes under godset (Figur 5). Övergången till pallvarianter som kunde anpassas till godsets storlek medföljde en bättre fyllnadsgrad samt lägre skador under transport, eftersom tätare lastat gods i transporterna minskade godsets rörelse (Hellström & Nilsson, 2011).
Figur 5 Illustration av plastklossar som pall
Numera har dessa plastklossar ersatts av en miljövänligare wellpalls varianter (Figur 6) som matchar godsets storlek vilket minskar risken för onödigt stora pallar eller klossar av plast. Detta har gjort det möjligt för flera leverantörer att minska sina egna hanteringskostnader genom att koppla ihop den automatiserade processen att förpacka godset med att ställa kartongerna på wellpallarna. Detta i ett projekt med utgångspunkt i ökad hållbarhets vid transporter, men det bygger även på idén som påbörjades med plastklossarna för att öka fyllnadsgraden. Vilket i sin tur även det ger en ökad hållbarhet i transporterna. Effekten med wellpallar ger då inte bara ökad fyllnadsgrad utan även färre skadade produkter, sänkt miljöpåverkan och lägre lastvikt än träpallar (Groeber, 2013).
Teoretiskt Ramverk
3.5 Pallastning med icke-identiska produkter
Till skillnad från pallastningsproblemet som tillverkare har med identiska produkter har distributionsföretag problemet med att produkterna inte är identiska. Detta skapar andra problem utifrån att förutsättningarna är annorlunda. Problemet blir nu då i istället att ett (N) antal av rektangulära kartonger med dimensionerna (li x wi x hi) (i = 1 . . . n) ska lastas på en
yta med måtten (L x W x H). Varje typ av produkt har ett specifikt antal som ska packas (mi) (i
= 1 . . . n) utan att ytans begränsning överskrids. Målet är att fyllnadsgraden ska utnyttjas maximalt och att minimera tomrummen. Ett kriterium som måste vara löst innan målet anses vara uppnått är att lastningen måste vara stabil för att inte lösningen ska anses icke relevant ur en hanteringssynpunkt. Som kan ses i Figur 7 är det därmed viktigt att först se till att en bra grund finns samt att alla produkter är säkrade av produkterna jämte. Därmed minskas produkternas möjlighet till att röra sig under transport, vilket i sin tur har resulterat i färre skadade produkter (Bischoff, Janetz, & Ratcliff, 1995).
Figur 7 Pallastningsproblem med icke-identiska produkter
Vid lastningen av produkter med olika storlekar har Bischoff et.al (1995) bestämt en flödeskarta för hur tillvägagångssättet vid lastningsprocessen ska gå till (Figur 8). Proceduren går till på att lastbärarens kapacitet och en lastningslista bestäms. Lastningslistan innehåller alla produkter som behöver lastas på lastbäraren. Sedan utvärderas ständigt vilken produkt som passar in bäst fyllnadsgradsmässigt i ett bestämt område och det görs med max två produkter samtidigt. När sedan produkten eller produkterna har lastats raderas de från lastningslistan och en eller två ny produkt väljs ut med samma kriterier som föregående produkt, fast i det nya område som numera finns. Detta är en procedur som ämnar att bryta ner det stora arbetet i mindre mer hanterbara processer med en tydlig struktur (Bischoff, Janetz, & Ratcliff, 1995).
Teoretiskt Ramverk
Figur 8 Flödeskarta för lastningsprocedur
3.6 Sammanfattning av teori
Fyllnadsgrad är ett väldigt centralt begrepp inom transport och påverkar olika kostnader inom verksamheter. Transportkostnader uppstår vid förflyttning av gods från interna hantering och externa godstransporter samt av olika godsskador (Jonsson & Mattsson, 2017). Emballeringskostnader tillkommer vid skadade produkter och administrativa kostnader tillkommer vid planering och uppföljning. Det är viktigt för företag att utnyttja sin lastkapacitet tillfullo och därmed öka fyllnadsgraden samt minska risken för skador genom mindre rörelse av produkterna under transporten. Inom interna informationsflöde i form av affärssystem är det betydelsefullt att medarbetarna förmedlar och tolkar korrekt information så som fyllnadsgradsdata. Detta för att utnyttja resurserna på ett effektivt sätt som möjligt och minskar felaktiga information inom företaget, samt ge bra underlag för att förbättringsarbeten (Rolland, 2005).
Genom att justera affärssystemen så att de överensstämmer med verkligheten kan en effektivare uppföljning av fyllnadsgraden göras (Rolland, 2005). Grunden som förbättringsarbeten och utvärderingar gör utifrån blir därmed också pålitlig för ledningen. Utifrån de data som uppföljningen visar kan företag sedan genom förbättringsarbeten fokusera på att ge lastarna i verksamheten de förutsättningarna som de behöver. Detta kan göras genom att utveckla manualerna företaget har för utbildning av lastarna med procedurer som förenklar lastningsprocessen och skapar ett gemensamt grundläggande tankesätt för lastarna. Grunden kan sedan lastarna själv utveckla för att passa lastarens egna arbetssätt men ger samtidigt en standardiserad grund framtida förbättringar och utvärderingar kan utgå från. Genom att minska den totala transportkostnaden och öka tryggheten på arbetsplatsen kan det bidra till ökad lönsamhet för företag.
Empiri
4
Empiri
Kapitlet ger en översiktlig beskrivning av verksamheten från fallstudien. Vidare beskrivs empirin som samlats in för att ge svar på studiens frågeställningar.
4.1 Företagsbeskrivning för fallföretaget
Fallstudien utfördes på IKEA DC Torsvik och nedan ges en kort introduktion till IKEA:s verksamheter på Torsviksområdet.
4.1.1 IKEA Torsvik
IKEA Torsvik är samlingsnamnet för all verksamhet som IKEA bedriver på Torsviks industriområde söder om Jönköping. Verksamheten bedrivs i tre olika byggnader där varje byggnad ansvarar för ett specifikt logistikflöde.
Hus 1 DC (ditributions central) skickas orders till butikerna i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island.
Hus 2 CDC (customer distribution central) ansvarar för kundorders för privatkunder i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island.
Från Hus 3 CPU (customer parcel unit) skickas postorders till kunder. Här är det även lager förvaring av produkter åt DC och CDC som dagligen skyttlas mellan husen.
IKEA Torsvik används som en distributionscentral för den nordiska marknaden och platsen på Torsvik medför jämna ledtider till de flesta varuhus och CDC:n i Norden. Uppdelningen med olika byggnader för olika flöden ger även en tydlig struktur på hur flödet hanteras. Varje byggnad drivs av en egen ledningsgrupp som ansvarar för mål och beslut för sin verksamhet. Dessa ledningsgrupper rapporterar sedan till en ledningsgrupp för hela Torsvik för att se till att de gemensamma och övergripande målen uppnås.
4.1.2 IKEA DC Torsvik
IKEA DC (distributions central) Torsvik ansvarar för distribution av gods till IKEA:s varuhus i Sverige, Norge, Danmark och Island, samt andra IKEA lager vid behov för att öka den totala tillgängligheten till kunderna. Flödena som hanteras är i första hand helpallar i olika storlekar och ett lågt antal mixpallar innehållandes olika artiklar. Dessa pallformer hanteras utan att kunna delas på eller ändras på för att fylla tomrum i lastbäraren som inte går att fylla med pallen i dess originalstorlek. Varje lastbärare innehåller även gods för endast ett varuhus eller CDC, vilket gör samlastning med flera varuhus inte finns med i planeringen. Avgångarna bokas endast när det finns tillräckligt med gods för att möjliggöra att en full lastbil avgår från lagret. Men av olika anledningar så som trasiga varor, order som avbokas, otympligt gods och orutinerade lastare kan fyllnadsgradsvolymen i en färdiglastad lastbärare skilja sig mellan olika lastningar. Lastarna blir upplärda utefter samma manual men allteftersom lastarna blir mer erfarna skapar varje lastare sin egen variant på hur lastningen ska göras vilket kan skilja lite från vad arbetsmanualen beskriver.
För ett rent distributionsföretag som IKEA läggs det stor vikt på att utnyttja fyllnadsgraderna i lagren och på lastbärarna till så hög grad som möjligt. Fyllnadsgraden mäts och följs ständigt upp med olika key performance indicator (KPI) för att jämföra hur den faktiska fyllnadsgraden jämförs mot mål tal. Dessa KPI och mål-tal används sedan för att utvärdera effektiviteten på lastningsutnyttjandet och som underlag för att se över vad som inte nått upp till önskad nivå och varför, samt som underlag för eventuella förbättringsförslag.
För att IKEA DC Torsvik ska kunna följa upp hur hög utnyttjande av fyllnadsgraden som används sammanställs ett dokument med information för historiken av fyllnadsgraden.
Empiri
Dokumentet består av siffror för den historiska fyllnadsgraden för flertalet IKEA DC lager. Det går därmed att jämföra hur fyllnadsgradens utveckling för IKEA DC Torsvik sett ut gentemot ett mål som bestäms för varje verksamhetsår, samt hur det sett ut gentemot andra IKEA DC lager. Att utläsa anledningar till förändrad fyllnadsgrad och påverkningsfaktorer är helt upp till ansvariga personer och det är bland dessa personer oklart exakt vad alla siffror i dokumentet betyder. Informationen från dokumentet används däremot i uppföljningssyfte för lastningen och som underlag för nya målsättningar med fyllnadsgraden i lastningsmomentet.
Arbetet som ligger till grund för rapporten har utförts på IKEA Distribution Central Torsvik med fokus på fyllnadsgrad av lastbärare för transporter mellan lagret och mottagare. En av rapportförfattarna är däremot extraanställd på IKEA DC Torsvik vilket möjliggjorde viss inblick i arbetssätten att använda som grund för förbättringsarbetet.
4.2 Manual för lastrutin hos IKEA DC Torsvik
IKEA DC Torsvik använder en manual för upplärning av lastare till verksamheten och därmed säkerställa att lastare har samma teoretiska utbildning för lastningsprocessen. Fokus för manualen är att ge grundkunskap till lastarna kring säkring av lasten och allmänna regler kring lastningen för att minska risken för skador på produkterna. Fullständig lastningsmanual finns som bilaga 2.
Vid lastning måste även lastbärarens utformning tas med i beräkning av fyllnadsgraden. Alla lastbärare har en standardbredd men höjden och längden på lastbäraren kan skilja mellan olika lastbärartyper som kan ses i Figur 9.
Figur 9 Lastbärartyper på IKEA (bilaga 1)
Olika lastbärartyper har även olika beteckningar i affärssystemet som beskriver vilken total volym som lastbäraren har. Detta påverkar hur mycket volym som planeras för lastning i lastbäraren och även hur lastaren bör planera sin lastning för att få så hög fyllnadsgrad som möjligt. Tabell 1 förklarar vilken total volym som de olika lastbärartyperna har, samt en kort förklaring till vilken lastbärartyp det är. De olika lastbärartyperna tillhör även olika transportörer vilket påverkar vilken beteckning och total volym lastbärartypen har för kapacitet i verkligheten och i IKEA:s system.
Empiri
Tabell 1 Lastbärartyper
Vid lastning med låg fyllnadsgrad blir lasten svår att ordentligt lastsäkra och risken för skadade produkter ökar som kan ses i Figur 10. Produkterna riskerar att välta, glida eller kollapsa under transporten till kunden. Lastaren måste därmed se till att allt gods i lastbäraren är säkrat ordentligt för att inte riskera att lasten har möjlighet att röra på sig för mycket under transporten.
Figur 10 Skadade produkter i lastbärare
Om lastningen sker på ett korrekt sett med hög fyllnadsgrad som kan ses i Figur 11 blir lasten automatiskt lastsäkrad och transportskador på produkterna minskar. Utbildningen som IKEA har för sina lastare är enbart en grund för nya lastare. Lastarna får själva skapa rutiner för sin lastning där grundutbildningen skapar mål för lastaren att uppnå med sin lastning i form av säkrad last och fyllnadsgrad.
Figur 11 Ordentligt lastad lastbärare
Lastbärartyp Total volym (m3) Förklaring
C40HC 76 Container RT139 139 Bil och släp RT150 150 Bil och släp T100 100 Trailer T87RE 87 Trailer T90 90 Trailer T95 95 Trailer
