Malmö högskola
Lärarutbildningen Studie‐ och Yrkes‐ vägledarprogrammetExamensarbete
10 poängVarför karriärvägledning?
En studie om vägledningens framtidsmöjligheter mot bakgrunden
av nutida samhällsförändringar
Why Career Counselling?
A study of future prospects of counselling in the light of present
societal change
Csaba Csuhaj
Studie‐ och Yrkesvägledarexamen 120 poäng Handledare: Niklas Gustafson Vårterminen 2006 Examinator: Nils Andersson
ABSTRACT
Vi lever i ett samhälle där snabba förändringar kännetecknar vår vardag. Att lära för livet och att vara förberedd inför nya utmaningar under hela vår livstid har blivit ett allt viktigare och ofta återkommande ämne i kunskaps‐ och framtidsrelaterade debatter och diskussioner. Som en följd av detta har tendenser att tillfredställa ett ökat behov av vägledning i olika sammanhang blivit alltmer tydliga, liksom att nya effektiva och varierande vägledningsformer, anpassade för individers egna resurser, efterlyses mer och mer. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för sambandet mellan omvärldsförändringarna och karriärvägledningens möjligheter. Examensarbetet utgör en kvalitativ studieansats och är genomförd som en teoribaserad empirisk studie.
Resultatet visar att det finns samband mellan samhällsförändringar och karriärvägledningens möjligheter. Sambandet är, att de påverkar varandras förutsättningar. Samhällsförändringar påverkar genom att ändra på individens levnadsvillkor och möjlighetsstrukturer, som i sin tur ändrar förutsättningarna för en framgångsrik vägledning. Eftersom karriärvägledningen koncentrerar sig på att förbereda individen att utforma sina förutsättningar på bästa sätt inom, och i vissa fall utanför, ramen av givna livsvillkor och möjlighetsstrukturer, kan karriärvägledningen ses som en metod som kan ha de bästa förutsättningarna att motsvara förväntningarna som vägledningen ställs inför i ett nu‐ och framtidsperspektiv.
KEYWORDS
Vägledning. Karriärvägledning. Coaching. Studier. Yrken. Framtid. Omvärldsförändringar. Samhällsförändringar. Livslångt Lärande.INNEHÅLLSFÖRTECKNING
ABSTRAKT 3 1 INLEDNING 7 1.1 Bakgrund och problemdiskussion 7 1.2 Syfte 8 1.3 Frågeställning 8 1.4 Hypotes 8 1.5 Avgränsning och disposition 8 2 VETENSKAPLIGT FÖRHÅLLNINGSSÄTT OCH METOD 10 2.1 Vetenskaplig perspektiv 10 2.1.1 Positivismen och Hermeneutiken 10 2.1.2 Arbetets vetenskapliga perspektiv 11 2.2 Angreppssätt 12 2.2.1 Induktion, deduktion, abduktion 12 2.2.2 Arbetets vetenskapliga angreppssätt 13 2.3 Metod 13 2.3.1 Studiens ambitionsnivå 13 2.3.2 Studieansats 14 2.3.3 Intervju 15 2.3.4 Validitet och reliabilitet 16 2.3.5 Generaliserbarhet 17 3 TEORETISK REFERENSRAM 18 3.1 Samhällsperspektivet 18 3.1.1 Bakgrund 18 3.1.2 Paradigmskiftet 19 3.1.3 De föränderliga samhällsvillkoren 20 3.2 Vägledningsperspektivet 23 3.2.1 Bakgrund 23 3.2.2 Den traditionella vägledningen 24 3.2.3 Paradigmskiftets betydelse för vägledningen 25 3.2.4 Livslångt lärande 263.2.5 Karriärutveckling 27 3.2.6 Vägledning i ett framtidsperspektiv 28 3.2.7 Internationella trender 29 4 EMPIRI 31 4.1 Intervju med Alma 31 4.1.1 Presentation och bakgrundsfaktorer 31 4.1.2 Om vägledningen som profession 31 4.1.3 Om samhället och dess förändringar 33 5 RESULTATANALYS 34 5.1 Sambandet mellan samhälls‐ och vägledningsperspektiv 34 5.2 Slutsatser 39 6 DISKUSSION 42 LITTERATURFÖRTECKNING 45 BILAGA 1 47
1. INLEDNING
I detta kapitel beskrivs och diskuteras ämnesvalet. Syftet klargörs, frågställningar och hypoteser ställs. Avsikten är att skissa upp vad undersökningen omfattar och vilka frågeställningar jag utgår ifrån och avslutas med en kort presentation av uppsatsens upplägg och avgränsningar.
1.1 Bakgrund och problemdiskussion
Idag möter vägledningen i allmänhet och studie‐ och yrkesvägledare i synnerhet helt andra villkor under sin yrkesutövning än bara några decennier sedan. Vägledare och debattörer är ganska eniga om att vägledningens roll håller på att förändras samtidigt som betydande omvärldsförändringar sker i samhället. Bland de viktigaste som omnämns i sammanhanget är: ett mer globaliserat och decentraliserat mångkulturellt samhälle, informationsteknikens utveckling och arbetsmarknadens förändrade utformning och krav.
Detta ökar naturligtvis förväntningarna på vad vägledning skall kunna bidra med för att orientera sina klienter inför viktiga beslut som val av yrke, studier och framtid. Komplexiteten ökar inom vägledningen där studie‐ och yrkesvägledarna möter nya utmaningar. De enkla lösningarna och möjligheter som var givna förut inför beslut av framtidsvägar, byts ut i dagens föränderliga värld till något som är mycket osäkrare där villkoren snabbt förändras. Flexibilitet och livslångt lärande förespråkas i snabba omvärldsförändringarnas följd som utmärker dagens samhälle då individer ställs inför flera och återkommande val‐ och beslutprocesser.
Med mitt arbete försöker jag närma mig den kunskapsbrist som jag uppfattar finns närvarande inom området. Detta behandlar huvudsakligen kontexten mellan samhällsförändringar och karriärvägledning som vägledningsmetod. Jag anser att en studie och fördjupning utifrån detta perspektiv, som inkluderar livsvillkor‐ och samhällsvillkorsmässiga analyser, kan hjälpa till att vidga perspektivet för vägledare ‐ och även för vägledda ‐ inför mötet med dagens och morgondagens utmaningar. Genom det kan studien få en allmännyttig betydelse för att uppmärksamma problem och sätta dem i kontext med varandra. Min förhoppning och ambition med detta examensarbete är att kunna bidra till att öka förståelsen för våra ‐ yrkesmässiga och privata – frågeställningar kring vägledningens framtida möjligheter kopplad till ett samhällssammanhang.
1.2 Syfte
Mitt syfte med detta examensarbete är att söka efter och visa sammanhang mellan de föränderliga livsvillkoren som samhället skapar och de livsvillkor som utformas av individer själva kopplad till karriärvägledningens möjligheter.
1.3 Frågeställningar
1) Hur har det sista decenniets samhällsförändringar påverkat vägledningens förutsättningar? 2) Hur och varför framstår karriärvägledning som en lämplig vägledningsmetod utifrån ett föränderligt samhällsperspektiv?
1.4 Hypotes
Min hypotes är att studie‐ och yrkesvägledningen har ställts inför stora och delvis nya utmaningar under de senaste decennierna. En del av dessa svårigheter beror på strukturella och organisatoriska problem som denna yrkeskår har dragits med länge1. En annan viktig och mindre uppmärksammad
del – som jag behandlar i detta examensarbete ‐ orsakas av de snabba strukturella förändringarna i samhället vi alla mer eller mindre genomlevt under de senaste åren. I mitt arbete vill jag verifiera eller falsifiera påståendet att, så kallade, karriärvägledningsmetoder skulle kunna vara det bästa alternativet för vägledning i ett framtidsperspektiv.
1.5 Avgränsningar och disposition
I detta examensarbete är det inte tänkt att detaljerat gå in i vägledningens historiska bakgrund och göra djupgående jämförelser mellan olika vägledningsmetoder. Dessa kommer att behandlas och beskrivas i den
1
Vilket denna studie inte behandlar men mer info om dessa kan hittas i Skolverkets senaste rapport:
Utvärdering av vägledning inom det offentliga skolväsendet 2004:03201 [http:www.skolverket.se
utsträckning som svaren på frågeställningen kräver. Undersökningens tyngdpunkt i frågan om vägledning kommer att ligga kring en nutidssituation med en möjlig koppling till framtidsutsikterna sedd ur ett föränderligt samhällsperspektiv. Jag tillät examensarbetet påverkas av min eget synsätt och praktiska erfarenheter i uppsatsens forskningsresultat, vilket är tillåtet inom det vetenskapliga perspektivet hermeneutiken som denna studie använder.
Uppsatsen presenteras efter följande upplägg:
‐ Kapitel 1, INLEDNING: ämnesvalets bakgrund, frågeställning, syfte, hypotes
‐ Kapitel 2, VETENSKAPLIG FÖRHÅLLNINGSSÄTT OCH METOD: behandlar mitt vetenskapliga ställningstagande, undersökningsmetoden och tillvägagångssättet.
‐ Kapitel 3, TEORETISK REFERENSRAM: teorier om problemområdet som utgör grunden till analysen.
‐ Kapitel 4, EMPIRI: redogör det empiriska undersökningsmaterial som baseras på intervju.
‐ Kapitel 5, RESULTATANALYS: aspekter och kontexter relaterade till problemformuleringen utifrån referensramen och empirin som tillsammans utgör förståelsen som jag fick av studien. ‐ Kapitel 6, DISKUSSION: behandlar slutsatser, ger svar på frågeställningar och syfte.
2. VETENSKAPLIG FÖRHÅLLNINGSSÄTT OCH METOD
I följande kapitel redogörs det tillvägagångssätt arbetet har genomförts på. Syftet med detta är att skapa en tydlig bild av studien och en medvetenhet kring de faktorer som påverkar
forskningsprocessen för att läsaren skulle kunna följa resonemanget och bedöma tillförlitligheten i resultatet. Först presenteras förhållningssätt och sedan angreppssätt. Till sist beskrivs den metod som använts vid genomförandet.
2.1 Vetenskapligt perspektiv
Inom den vetenskapsteoretiska traditionen ställs den positivistiska och den hermeneutiska skolan samt dess traditionella motsatser mot varandra. Dessa traditioner redogörs nedan och det klargörs vilket vetenskapligt perspektiv detta arbete intar.
2.1.1 Positivismen och Hermeneutiken
Inom positivismen finns en övervägande tilltro till vetenskaplig rationalitet. Den positivistiska traditionen syftar till att forskning skall skapa enhetlig vetenskap ‐ så kallad monism. All vetenskap, enligt denna tradition, skall byggas upp på samma sätt bestående av generella lagar vilka beskrivs genom orsak – verkan sambandet. Dessa skall formuleras på ett neutralt formaliserat och logiskt sätt i form av hypoteser och teorier likt matematiska formler. Metodiken skall dessutom bedrivas med hjälp av den hypotetisk‐deduktiva modellen dvs. att utifrån teorin deduktivt härleda hypoteser som prövas empiriskt med vetenskapliga metoder genom verifikation och falsifikation. Detta sätt att arbeta skall främja forskarens objektiva förhållningssätt som då står i en yttre relation till forskningsobjektet. Med andra ord skall inte forskarens person, politiska, religiösa, kulturella och känslomässiga läggning påverka forskningsresultatet. Detta förhållningssätt, att bedriva forskning har lämpat sig bäst för naturvetenskaperna och för forskare som tillämpat kvantitativa metoder att formulera teorier i form av lagar. Efter att verifieringsprincipen och den filosofiska grundstrukturen luckrades upp minskade positivismens roll i forskningsvärlden som dominerade filosofisk skolbildning inom vetenskapen. Dock är fortfarande kvar som en av de möjliga, praktiskt genomförbara och använda forskningsteorier. 2 2
Hermeneutik betyder tolknings‐ eller förståelselära och är raka motsatsen till positivismen. Hermeneutiken idag är en vetenskaplig riktning där forskaren studerar, tolkar och försöker förstå den mänskliga existensens grundbetingelser. I en modern uppfattning och utövning betyder detta att förutom grundbetingelser som tolkats via språket och texter (vilket var hermeneutikens ursprung) kan mänskliga handlingar och livsyttringar också tolkas och förstås. Den hermeneutiska forskaren närmar sig forskningsobjektet från en subjektiv vinkel dvs. utifrån sin egen förförståelse. Här skall tankar intryck och känslor vara en tillgång tvärtemot positivismen. Likaså skall forskningsproblemet betraktas i sin helhet istället för bit för bit (detta kallas holism och betyder att helheten är mer än summan av delarna). Hermeneutiken är inte intresserad av att förklara enskilda företeelser utan strävar efter att hitta den bästa tolkningen av flera möjliga som mest överensstämmer med ”forskningsobjektet” dvs. en gemensam förståelse uppnås (genom upprepande omtolkningar om det behövs). Denna typ av tolkning kan även ha ett drag av abduktion då forskaren pendlar mellan olika synvinklar, del och helhet. Hermeneutiken har inte heller avsikt att producera en teori av lagar som forskningsresultat utan att visa det ”berikande” utav en mångfald av olika tolkningar. I forskningsvälden tillämpas detta kvantitativa vetenskapliga förhållningssätt främst inom human‐ kultur‐ och den samhällsvetenskapliga disciplinen.3
2.1.2 Arbetets vetenskapliga perspektiv
Min vetenskapliga syn på forskningsprocessen präglas av båda hermeneutiken och positivismen. Uppsatsens syfte är att visa samband mellan teori och den empiriska undersökningen. Forskningsfråga och hypotes formuleras med syfte att antingen kunna verifieras eller falsifieras. Jag följer även det hermeneutiska perspektivet som växlar mellan att studera del och helhet när det gäller uppsatsprocessen. Detta går delvis ut på att förstå andra människor genom att tolka deras handlingar och tankar, samt att i forskningsprocessens början skaffa förståelse för teorin som tillsammans med empirin utgör helhetsperspektivet.
Att jag (här som forskaren) studerar delarna i relation till helheten och tvärtom för att skapa en holistisk förståelse av forskningssituationer innebär i mitt examensarbete att jag genom dessa nya erfarenheter ständigt omprövar min förförståelse. Detta tar sin utgångspunkt vid problemdiskussionen och fortsätter sedan med teoribearbetningen av litteraturen och från den empiriska
3
undersökningen. Nya insikter av analyser och diskussioner genom omprövningar leder processen till den slutliga holistiska förståelsen.4
2.2 Angreppssätt
Angreppssätt handlar om mitt ställningstagande till förhållandet mellan teori och empiri, det vill säga induktion, deduktion eller abduktion. I avsnittet nedan kommer olika angreppssätt att diskuteras samt beskrivas hur detta examensarbete använder sig av dessa.
2.2.1 Induktion, deduktion och abduktion 5 Forskarens huvuduppgift är att producera teorier som leder till ny kunskap om verkligheten. Underlaget för denna process är information och data (empiri) om ”föremålet”, det vill säga den del av verkligheten som forskaren studerar. Detta sker genom att relatera verklighet och teori till varandra. Hur det utförs är en av de centrala frågorna inom allt vetenskapligt arbete. De tillgängliga alternativen kan vara antingen induktion, deduktion eller abduktion.
Deduktivt angreppssätt innebär att från allmängiltiga principer och befintliga teorier, med hjälp av hypoteser som sedan empiriskt prövas, dra slutsatser om enskilda företeelser. Detta sätt garanterar större objektivitet då forskarens subjektiva uppfattningar ”styrs” av fasta teoretiska ramar.
Vid induktivt angreppssätt förankrar inte forskaren undersökningen först till någon tidigare teori utan studerar forskningsobjektet utifrån insamlade empiri och härleder en teori utifrån det. Det innebär att de producerade teorierna ofrånkomligen kommer att färgas av forskarens egna idéer och föreställningar.
Abduktion är det tredje sättet att relatera empiri och teori till varandra och innebär att utifrån ett enskilt fall formulera ett hypotetiskt mönster som kan förklara fallet i första stadium (genom skapandet av en teoretisk djupstruktur) som sedan i nästa fas testas mot nya fall. I första fasens angreppssätt blir då induktiv den andra deduktiv. På så sätt och genom att upprepa denna process, kan forskaren utveckla den ursprungliga hypotesen eller teorin och uppnå högre generaliserbarhet. Detta sätt att arbeta låser inte forskaren på samma sätt som de 4
Runa Patel, Bo Davidson (2003) s. 29-30
5
föregående men innebär andra fallgropar (som till ex. att forskaren påverkas av tidigare erfarenheter och väljer studieobjekt därefter eller utesluter andra forskning eller alternativa tolkningar genom ett hypotetisk teori som verifieras i abduktionens deduktiva fas).
Inom naturvetenskaperna är det deduktiva angreppssättet vanligt eftersom strävan inom dessa är att bygga teoretiska superstrukturer som är empiriskt prövade och verifierade. Inom human‐, beteende‐ och samhällsvetenskapernas forskningstradition används båda naturvetenskaplig‐deduktiv och humanistisk‐ induktiv eller abduktiv angreppssätt. Det sistnämnda forskningssätt resulterar ofta i teorier av mindre räckvidd som beskriver unika avgränsade område (lokala teorier). 2.2.2 Arbetets vetenskapliga angreppssätt Denna studie använder en deduktiv angreppssätt då den teoretiska grunden till uppsatsen bygger på existerande teoretiska verk och rapporter. Med hjälp av en hypotes, då verklighet och teori relateras till varandra, leder bearbetningen och analysen av teorierna och arbetets empiriska data, till examensarbetets slutresultat.
2.3 Metod
Syftet med metodavsnittet är att klargöra hur jag gick tillväga, då jag behandlade arbetets huvudämne. Detta för att ge en möjlighet att på egen hand bedöma arbetets rimlighet och generaliserbarhet. Beskrivningen av studiens ambitionsnivå följs av studieansatsen och därefter presenteras tillvägagångssättet. Även en kort diskussion om urval av källor, samt kring begreppet förförståelse, validitet ‐ reliabilitet, generaliserbarhet förs.
2.3.1 Studiens ambitionsnivå
Beroende på kunskapsläget inom ett visst område kan en studie ha olika ambitionsnivåer eller inriktningar. En explorativ ambitionsnivå skapar grundläggande kunskaper kring ett problem och ”bestämmer” vad som behöver undersökas. Studier av beskrivande slag används för att bestämma forskningsobjektets egenskaper genom att samla in och kartlägga data. Förklarande studier lägger tyngdpunkten på frågan ”varför” och studerar därför forskningsproblemets orsakssamband. Till sist ger normativa studier en viss typ
av handlingsförslag då forskarens uppgift ofta är att fokusera på olika ståndpunkter och dess konsekvenser. 6
När det gäller studiens ambitionsnivå, anser jag att arbetets karaktär har flera inriktningar. Delvis en explorativ karaktär, då jag undersöker ett ”nytt” problem i form av ett nytt sammanhang, delvis strävar studien efter att finna
orsakssamband mellan samhällsförändringar och framtida
vägledningsmöjligheter vilket ger studien en tydlig förklarande ambitionsnivå. Samtidigt innehåller undersökningen en stor del teoretisk informationsmaterial som, förutom att visa orsakssammanhang, syftar till att beskriva och utveckla teorin för att öka förståelsen för sammanhanget genom att bekräfta eller motsäga det, vilket medför att en beskrivande inriktning känns inte heller fel när det gäller examensarbetets ambitionsnivå.
2.3.2 Studieansats
Då ett forskningsproblem karakteriseras av mångtydlighet och är svårt att mäta är en kvalitativ studie att föredra.7 Utifrån uppsatsens problemdiskussion och
ämne har studien en kvalitativ forskningsansats. Syftet med en kvalitativ forskning är att upptäcka och identifiera egenskaper hos någon eller några fenomen. Detta stämmer väl överens med syftet till min studie då målsättningen är att skapa förståelse för det studerade fenomenet (sammanhanget). Ytterligare faktorer till att studieansatsen blev kvalitativ är att resultatet av uppsatsen bygger på holistisk förståelse och tolkning av empirin.
Livshistorieansats
Den empiriska undersökningen och datainsamlingsmetoden i detta examensarbete utförs i form av en livshistorieansats. Livshistorieansatser beskrivs som en mångsidig metod där berättelser utgör grunden till att ta del av människors tankar, erfarenheter och upplevelser och sedan utifrån dessa personliga berättelser och livshistorier tolka och analysera hur individer förhåller sig till vissa sociala strukturer. Min förklaring till valet för denna typ av intervjumetod var att varken observationer eller enkätundersökningar kunde ge lika bra resultat då undersökningens mål är att ta reda på studieobjektets attityder och personliga uppfattningar om förändringar i samhället och kring en
6
G,Wallen. Vetenskapsteori och forskningsmetodik (Studentlitteratur, 1996)
7
yrkesverksamhet över en längre tidsperiod. Ett annat argument för livshistoria ansatsen för denna studie var möjligheten för forskaren att få ökat inflytande och flexibilitet på tolkningarna. Med denna metod får forskaren mer möjlighet att under forskningsprocessen sätta sin prägel på studien. Denna gäller även det teoretiska materialet samt friheten att välja deltagare, metod och analysteknik. Livshistorieberättelser utförs vanligast i form av intervjuer. Det insamlade materialet kan dessutom definieras som teoretiskt grundat samtal som betyder att forskaren får utgå från sin teorigrund vid genomförandet av intervjuerna.8
2.3.3 Intervju
I denna studie används intervju som datainsamlingsmetod. Detta förutsätter ett samspel mellan intervjuaren och respondenten där den förstnämnda använder sig i princip som ett instrument för att uppnå undersökningens syfte. Intervjuguide Livshistorieintervjuer syftar till att få de intervjuade att berätta. Detta innebär att forskaren största delen av intervjun strävar efter att lyssna på vad respondenten har att säga. Vid genomförandet av livhistorieintervjuerna hade jag utgått från en öppen intervjumetod. Målsättningen var att skapa en lös struktur kring frågeställningarna, i form av öppna frågor, för att skapa möjlighet till att den intervjuade fritt kunna utveckla sina tankar kring ämnet på sitt eget sätt och med sina egna ord. Målet var alltså ‐ istället för att återge bara fakta ‐ att utifrån sina känslor och upplevelser, få respondenten att fritt reflektera över hur de samhälls‐ och yrkesmässiga förändringar som har skett har upplevts och uppfattats i sitt liv och sin yrkesutövning. Detta innebär att intervjun inte byggde på i förväg tydligt formulerade frågor med en lika tydlig inbördes ordning utan en lös frågestruktur (se bilaga 1) där frågorna använts i första hand övergripande för att ringa in intresseområdet. De underfrågor som jag formulerade – och utnyttjade när de behövdes ‐ fungerade mest för att styra samtalet mot rätt riktning.
Urval
Vid livshistorieberättelser är urvalet viktigt att motivera eftersom detta har stor inverkan på resultatet. Eftersom, utifrån arbetets målsättning, ett slupmässigt urval är knappast att rekommendera lades urvalsprocessen på en subjektiv grund och bedömning. För att få en större djup av intervjuerna, kontaktade jag två studie‐ och yrkesvägledare, en manlig och en kvinnlig båda i övre 50 årsåldern och fortfarande yrkesverksamma, med lång erfarenhet inom yrket och
8
från arbetsorganisationer som representerar varierande kund‐ och samhällskategorier. Positiv respons fick jag bara från det ena som blev intervjuad.
Genomförande
Efter några genomgångar, sammanställde jag frågorna utifrån den teoretiska referensramen. Innan intervjun fick den intervjuande information kring studien, arbetets syfte och det tilltänkta genomförandet. Intervjun planerades att hålla en tidsram som inte överstiger en timme. Under intervjun använde jag ljudupptagning som sedan blev grunden till mina anteckningar. Efter renskrivningen fick de intervjuarna möjlighet att korrekturläsa texten för att undvika missuppfattningar.
Enligt Linde9 bör två kriterier vara uppfyllda för att kunna kalla en berättelse för
livshistorieberättelse. Det ena innebär att berättelsen måste ha någon form av utvärderande poäng som skall relateras till berättaren som till ex. en förståelse av världen utifrån berättarens horisont. Detta kriterium uppfylldes genom att frågeställningen riktades mot två huvudpoäng och var utformad på ett löst strukturerat sätt som lät berättarens egen förståelse i dessa frågor fritt utvecklas. Det andra kriteriet ‐ som är att berättelsen måste innehålla något ur ens eget liv som kan rapporteras; något unikt som en utvärdering utifrån berättarens värderingar, moraliska ställningstagande eller emotionella förhållande ‐ uppfylldes genom att intervjun och resultatet av intervjun baserades på berättarens livserfarenhet och emotionella förhållande till sitt yrke och dess förändringar genom tiden. Detta utvärderades och sattes i samband med arbetets teoretiska referensram. 2.3.4 Validitet och reliabilitet10 Validitet berör studiens giltighet och ger svaret på frågan; mäts det som avsetts att mäta? När det gäller validitet är det viktigt att tydligt klargöra, definiera och avgränsa de faktorer som vill mätas, så att det inte uppstår några fel i mätningen eller att det finns andra faktorer som påverkar resultatet. Enligt Kvale (1997) är hållbarheten i de teoretiska förutsättningarna och kopplingen mellan teori och forskningsfrågor kan höja eller minska en undersöknings validitet. Även tillförlitligheten hos intervjun bestäms av hur den erhållna informationen
9
Carola Skott (Red). Berättelsens praktik och teori. (Studentlitteratur, 2004)
10
ifrågasätts och kontrollerats. I detta examensarbete utgick jag ifrån teorierna vid utarbetandet av intervjufrågorna samt formulerade en direkt hypotes utifrån det sammanhang jag funnit relevanta i samband med dessa teorier. I strävan efter att uppnå hög validitet i mitt arbete gavs möjlighet för den intervjuade att i efterhand läsa genom och kommentera intervjuresultatet om det verkligen speglade deras åsikter samt att intervjufrågorna lyckats enligt, deras bedömning, täcka det undersökta problemområdet.
Reliabilitet ger svar på frågan hur tillförlitlig resultatet är d v s olika mätningar av samma typ på samma objekt ger lika värde eller inte. Salminen‐Karlsson (1994) påpekar att livshistoriestudier som ett kvalitativt kunskapsresultat är svårbedömda utifrån de traditionella reliabilitetskriterierna. Vilket betyder och kan resultera att olika forskare kan komma fram till olika resultat i samma situation eftersom de utgår ifrån och använder sina egna teorier och analysmodeller. Mitt arbete utgör inget undantag i detta sammanhang eftersom den empiriska intervju undersökningen i detta arbete använder livshistoriestudie som kvalitativ undersökningsresultat.
Utöver att uppnå hög validitet och reliabilitet är det även av stor betydelse att studien kritiskt kan granskas och kontrolleras av utomstående. Vilket förutsätter att forskaren redovisar sina tillvägagångssätt och hur arbetet kommit fram till en slutsats. Detta fullgör jag i mitt arbete, genom en mycket tydlig och detaljerad beskrivning av de olika metoder och tillvägagångssätt jag använt under hela examensarbetets gång.
2.3.5 Generaliserbarhet11
Det finns två typer av generaliseringar: Statistiska generaliseringar är av formell karaktär och bygger på hur undersökningspersoner har valts ut slumpmässigt från en population och om resultaten sedan kan sägas vara representativt för hela populationen. En analytisk generalisering betyder att forskaren gör en väl övervägd bedömning om i hur stor mån resultaten från en undersökning kan ge vägledning i en annan situation. En analytisk generalisering bygger på en sorts påståendelogik som till exempel, argumentering för en generalisering som bygger på en teori.
11
Det är att konstatera att jag inte kan göra några statistiska generaliseringar utifrån empirin, då jag inte har gjort något slumpmässigt urval och inte presenterat kvantifierade resultat. Däremot kan jag säga att jag har gjort en typ av analytisk generalisering genom tydliga argumentationer och diskussioner kring min problemställning, intervju‐ och undersökningsmetod, teori och analys.
3. TEORETISK REFERENSRAM
Syftet med detta examensarbete är att söka sammanhang mellan de livsvillkor som samhället skapar och livsvillkor som individen själv kan utformar med hjälp av karriärvägledningsmetoder. I detta kapitel redogörs de teorier som undersökts och relaterats till varandra med syfte att skapa förståelse kring de senaste decenniernas förändringar i båda ett samhällsperspektiv och ett vägledningsperspektiv.
3.1 Samhällsperspektivet
Detta avsnitt ger en sammanfattande bild av de litteraturstudier som jag utgått ifrån och bedömt vara relevanta med den föränderliga samhällsutvecklingen. Avsnittet inleds med en
bakgrundsbild som följs av en beskrivning kring omvärldsförändringarna.
3.1.1 Bakgrund 12
Utgången av andra världskriget med demokratins seger öppnade vägen för en ny epok i samhällstänkandet för det rationalistiska tänkandet, tron på möjligheten att med hjälp av tanke och förnuft kunna bygga det goda samhället. Tilltron på den vetenskapliga rationaliteten som en av byggstenarna i den nya eran av ett gigantiskt samhällsbygge där alla behövdes, gav hög prioritet för kunskap, utbildning och arbete som sågs som en av grundpelarna för social trygghet och välstånd.
Efterkrigstidens svenska samhällsmodell av det moderna samhället blev därefter: Ett speciellt välfärdssamhälle i ”skuggan” av de dominanta stormakternas kalla krigföring, vilket lyckats ”förena” och skapa ett system mellan polerna av ekonomiskt, politiskt och socialt formad realsocialistiska systemet i Sovjetunionen (mest i form av äganderättens infrastrukturella betydelse) och av det kapitalistiska marknadssystemet i USA (i form av samhällsteoretiska grundkonstruktioner och systemtänkande). Ett slags ”tredje vägens” politik och
12
samhällssystem som blev ett exempel på välfärdsstatens sociala ingenjörskonst där den ekonomiska tillväxten utgör grundfundamentet varpå de olika ”välfärdsvåningarna” byggdes. (Enligt det funktionalistiska tänkandet om viktiga delar som utgör den välfungerande helheten). En politisk tanke om att skapa det goda samhället där medborgarna skulle leva ett gott liv. Under dessa år byggdes alla utbildningsformer ut och skolan tilldelades uppgiften att stärka utvecklingen i kunskapsområdet och öka demokratin och jämlikheten.
Den svenska nationalstaten skulle bli ett ”folkhem” för alla med det allmänna som bärare av välfärdsansvaret. Under samma period ökade invandringen till Sverige som tillsammans med nya och främmande livsstilar förändrade det svenska samhället. För genomförandet av välfärdsprojektet krävdes ett regelsystem byggt på enhetliga värderingar som statens och det allmännas roll för den enskildes välbefinnande. Likformighet och kollektivism i normer och värderingar, livsmönster och livsstilar blev en förutsättning för det offentliga välfärdsprojektet. Globaliseringen, den internationella migrationen och invandringen medförde emellertid raka motsatsen, alltså pluralism i livsstilar och värdemönster.
Med 70‐talets oljekris började den ”rationalistiska” välfärdstatens fundament skaka. 10 år senare började allvarliga nedskärningar hända för att minska de offentliga utgifterna. Sprickorna i byggnadsverket blev mer och mer uppenbara båda på ekonomiska och ideologiska grunder och fördjupades ytterligare då nyliberal ekonomism började vinna större och större sympati i människors tänkande. Välfärdssamhället började ifrågasättas samtidigt som större och större delar av samhället överlåtits till fri marknads och konkurrenskrafter. Utöver den ekonomiska krisen så började samhällssystemet kritiseras mer och mer på ideologiska grunder. Angreppet gällde det kollektivistiska tänkandet som hotade individens frihet och hindrade anpassningen till yttre förändringar genom sin byråkratiska stelbenthet. 3.1.2 Paradigmskiftet Medan största delen av nittonhundratalet kännetecknades av en uppbyggnad av det moderna och rationellt styrda och administrerade industrisamhället, så sista decennierna av seklet mer och mer kännetecknats av en övergång från det moderna till ett nytt postmodernt samhällsbygge:
I dagens postmoderna samhälle går företag, institutioner och organisationer i allt högre grad från regelstyrning till mål‐ och resultatstyrning. Det gäller
såväl inom den privata som inom den gemensamma samhällssektorn. Inom områdena skola och arbetsmarknad har uppdragen därmed förändrats. Individuella lösningar blir alltmer betydelsefulla. Det nya synsättet tar fasta på individens möjligheter i stället för att utgå från ett problemorienterat arbetssätt. En annan viktig förändring är att inom många professioner behövs en bredare bakgrund och kompetens än tidigare. Det gäller inte minst inom skolväsendet och Arbetsmarknadsverket.
Samhällets syn på kvalifikation, utbildning och kunskap samt relationen däremellan håller på att förändras radikalt. Det direkta sambandet mellan utbildning och produktion är inte längre lika tydligt. Tillgången till nya verktyg och nya kunskaper har radikalt förändrats liksom sättet att
organisera undervisningen. Informationstekniken och den ökade
användningen av Internet öppnar nya möjligheter på utbildningsområdet. Detta ökar kraven på förändring i såväl det offentliga utbildningssystemet
som på den privata utbildningsmarknaden och inom
arbetsmarknadsförberedande åtgärder.13
3.1.3 De föränderliga samhällsvillkoren
14 av varandra oberoende fallstudier på förändrade samhällsvillkor och livsvillkor presenteras i Trondman & Bunars samhällsanalytiska bok Varken ung
eller vuxen (2001). Författarna introducerar och förklarar flera sammanhang och
begrepp som jag funnit väldigt intressanta för min studie. I allmänhet just i samband med omvärldsförändringars verkan och dess praktiska resultat för vissa berörda samhällsgrupper.
Författarna förklarar begreppet livsvillkor i sin bok som ett villkor som föreställer
vad ungdomarna präglas av i frågan om hur de hanterar och förstår sina grundläggande möjligheter och begränsningar under sin uppväxttid, i familjen, i skolan, på fritiden och vilken betydelse dessa har för deras framtida livschanser. Förverkligandet av dessa livschanser beror å ena sidan på de objektiva livsvillkoren ‐ dvs. vad samhället ”erbjuder” som faktiska (verkliga) möjligheter ‐ och å andra sidan sina egna självförståelsen – dvs. sina framtida förhoppningar och val – de subjektiva livsvillkoren. Enligt Trondman kännetecknas livsvillkor och självförståelse av grundläggande social, materiell och existentiell tillit i ett nutids och framtidsperspektiv. Om denna tillit kan definieras som god finns det en överensstämmelse mellan de objektiva villkoren och de subjektiva förståelseformer och det konkreta valet. De objektiva livschanserna ”skapar” eller i stor utsträckning ger upphov till de subjektiva.
13
Författarna introducerar även begreppet framtidsperception och definierar detta som en ”informationsberoende” samspel mellan den objektiva livsvilkoren och mellan det subjektiva självförståelse formerna i samband med hur framtiden i praktiken gestaltar sig i nuet. Det vill säga en möjliggörande grundstruktur i samspel med självförståelseformer för framtida livsutsikter inför en framtid som skapas i nuet med socialt produktiva val14 och uppfattningar. Om livsvillkor och
självförståelse inte kännetecknas av grundläggande social, materiell och existentiell tillit i ett nutids och framtidsperspektiv kan svårigheter för valet i nutid uppstå.
I ett av de beskrivande exemplen följer författarna Helens och Michael väg till vuxenlivet på en bruksort i Sverige. Deras dåtida (1987) livsvillkor och självförståelse kännetecknas av en grundläggande materiell, social och existentiell tillit för nuet och inför den kommande framtiden: 1) deras övertygelse om ett jobb i framtiden och en trygg och fungerande ekonomi i deras framtida vuxenliv (materiella tillit), 2) deras otvivelaktiga sociala hemmahörande i byn, i skolan, i familjen, dvs. integrerade i ett samhälle som känns som sina egna (sociala tillit), 3) deras existentiella trygghet som har sin bas i det materiella och sociala och anmanar en sorts socialpsykologisk ”tankeförbundna visshet” inför att allt är tillräckligt bra och kan bli till och med ännu bättre utan förändring av de grundläggande samhälleliga villkoren och av den egna självförståelsen (existentiella tillit).
Närvaron av den tre grundläggande tilliten ”resulterar” alltså – i de levda livsutrymmena – trygghet, realistiska förhoppningar, relativ fria val. Därmed instiftas en övertygelse om möjligheten att kunna genomföra det man önskar båda i en (subjektiv) individuell och i ett (objektiv) samhällsperspektiv.
Av analysen av Helene och Michaels livsvillkor framträder det tydligt för författarna att ungdomarnas uppväxt har präglats av en god överenskommelse mellan de objektiva och de subjektiva livschanserna: Ungdomarna var svenskar, hade en trygg ekonomisk och familjebakgrund, ”bruket” och andra arbetsmöjligheter (till ex Posten) fanns på plats som givna arbetsmöjligheter, ungdomarna hade drömmar och föreställningar om sin framtid trots att deras resultat inte var utmärkande i skolan och även om dessa drömmar inte svävade
14
anmärkningsvärt högt och stannade mest vid lösningar på hemorten. Beskrivningen av vad Helene och Michaels tyckte då, framkommer att deras förhoppningar var klara och väl underbyggda: att klara sig själv (utan andras inblandning) genom att få ett arbete som gav dessutom lite mer än bara pengar (trivsel) och att sköta sig, så kommer deras chans och allt ordnar sig. Denna ”trygga övertygelsen” kom ifrån den egna självförståelsen och det rådande samhällsklimatet före och under ´80 talet.
Under de följande två decennierna har dock ungdomarnas livsvillkor förändrats i stor utsträckning med allvarliga konsekvenser som följd. Bokens författare besöker bruksorten femton år senare och konstaterar att samhällets objektiva möjlighetsstrukturer inte längre skulle motsvara Helene och Michaels subjektiva förväntningar. Det är inte längre självklart att få jobb på ”bruket”. De få jobb som finns kvar nu, kräver specialisering och utbildad arbetskraft. Posten håller på att organisera om sin verksamhet, stänger sina butiker och flyttar över försäljning och kundmottagning till livsmedelshandel vilket resulterat att flera tusen postanställda kommer att bli arbetslös i närmaste åren. Helene och Michael självförståelse som ”formats” av de samhällsvillkor ‐ förstärkt med sin erfarenhetsbaserade tilltro och med de egna förståelsebaserade förhoppningar ‐ som rådde under deras uppväxttid – håller inte längre och ett ”tragisk gap ”‐ som författaren beskriver fenomenet ‐ har uppstått i följd av de två decenniers samhällsförändringar. Resultatet kan bli att en del av dagens ungdomar kan befinna sig i en ”gråzon”.
För ungdomarna i gråzonen gäller inte längre att de lever i ett samhälle där samhället är närvarande med samma möjlighetsstruktur som motsvarar deras förväntningar som formats av deras uppväxttid med den gamla samhällsstrukturen i bakgrunden. Det stämmer inte längre vad deras självförståelseformer säger till dem angående sina framtida förhoppningar, förväntningar och möjligheter.
Ungdomar i gråzonen tvingas till att söka efter nya möjligheter, göra personliga uppbrott, klassöverskridande språngbrädor, omvärdera kunskapens och utbildningens betydelse och möjligheter samt tvingas leva med den överhängande faran för att dras in i olika marginaliseringsprocesser och i ökande utsträckning stå ut med resultatet av betydande samhälleliga förändringar av materiell, social och existentiell art. 15
15
3.2 Vägledningsperspektivet
Följande avsnitt behandlar teorierna från referensramen för att skapa ett perspektiv för vägledningens utveckling, nutidssituation och framtidsmöjligheter.
3.2.1 Bakgrund
Nittonhundratalet kännetecknades av en uppbyggnad av det moderna samhället, det rationellt administrerade industrisamhället. I detta samhälle fick skolan en central uppgift. Den bärande tanken var ett välorganiserat utbildningssystem, dimensionerat efter arbetsmarknadens krav och förväntningar på skolan och ungdomarna.
Ett bestämt kunskapsstoff skulle förmedlas till eleverna via katederundervisning, läxor och prov. Skolan lade tyngdpunkten vid det jämförbara snarare än det unika i elevernas prestationer. Betygen var ett instrument som för rättvisans skull starkt bidrog till standardisering. Skolans schema och ämnesuppdelning var också en följd av detta tänkande. En stor del av eleverna förväntades att gå direkt ut i förvärvslivet efter avslutad skolgång. Detta samhälle gav sina särskilda förutsättningar för studie‐ och yrkesvägledningen. Dess organisation var ett exempel på ambitionen att rationellt styra utifrån förändringar på arbetsmarknaden och i samhället i övrigt. 16
Före 1950 talet var denna tendens övervägande vilket resulterade i att individens roll blev nertonad samtidigt som samhällsintressen sattes i första rummet även i ett yrkesvägledningssammanhang. ”Viktigare än individens rätt till önskad utbildning är att samhället får sitt behov av arbetskraft på skilda områden fyllt på ändamålsenligt sätt” (SOU 1944 :20, s. 135).17 Vägledningens roll blev därmed en
diagnostisering av de mänskliga anlagen och intelligensen (med hjälp av urvals och testmetodik som sedan förfinats till och används i stor utsträckning senare på ´50 ´60 i modifierade form influerade av så kallade matchnings och faktateorier). Meningen var att styra och anpassa arbetskraften till de krav samhället och arbetslivet ställde. I första hand riktades detta mot ungdomar som var på väg ut till arbetslivet från skolorna. När det gällde synen på yrkesvalsprocessen blev det tongivande att valet var en engångsföreteelse och yrkeslivets framtida möjligheter blev begränsade genom att det yrke man en gång lärt sig var slutgiltigt och följde med individen livet ut.18
16
SOU 2001:45, Karriervägledning.se.nu (Regeringskansliet: Utbildningsdepartementet, 2001)
17
Anders Loven, Kvalet inför valet (Lärarhögskola i Malmö: Institutionen för pedagogik, 2000) s.38
18
Studie‐ och yrkesvägledning som yrkesverksamhet var en relativ ny profession i Sverige ‐ betonar Anders Loven i sin avhandling Kvalet inför valet från år 2000, trots det att den bedrivs redan från 1930‐talet. I början och i efterföljande decennier var verksamheten mest kopplad till andra etablerade yrken som till ex. yrkesvalslärare eller yrkesvalspsykologer, utvecklade, förlagda och verksamma för arbetsmarknadsenheter eller inom skolornas dåvarande (rationalistiskt styrda) pedagogiska verksamhet. En fullständigt utbyggd studie‐ och yrkesvägledningsverksamhet kan därmed inte dateras förrän 1975. Studie‐ och yrkesvägledningens mål och syfte anges därefter i skolans olika måldokument (Lgr80, SÖ 1988, Lpo94, UG95 Skolverket)
3.2.2 Den traditionella vägledningen.
Sedan 80‐talet har en del institut och forskare (Åsemar 1978, Jonsson 1978, SÖ 1990, Loven 1988, 1991, Henrysson 1994, Skolverket 1997 [nyligen 2005],) granskat hur verksamheten fungerar i verkligheten. Dessa empiriska och analytiska studier om vägledningen har kommit fram till att dess effektivitet i skolorna beror mycket på den enskilde vägledarens värderingar och uppfattningar om olika metoders och insatsers betydelse. Vissa mål uppnås, andra inte. Insatserna, vilka ‐ lite förenklat ‐ används i skiftande omfattning och varierande resultat, var följande: ‐ undervisning om arbetsliv och utbildningssystem, ‐ undervisning om val och väljande, ‐ vägledningssamtal och ‐ arbetslivskontakter,
Författarna konstaterar att flera dilemman är närvarande inom studie‐ och yrkesvägledningen, som till ex. individ ‐ kontra samhällsorienterad vägledning, yrkesval vid brytningspunkter (viktiga händelser i livet) kontra yrkesval som en del av en utvecklingsprocess samt informationsförmedling kontra situationsrelaterad vägledning. Det anges dock med stor enighet mellan forskare och experter att, trots sin frivilliga basis, den viktigaste arbetsredskapen och kärnan i vägledningsarbetet utgörs av vägledningssamtalen. Det betonas också, utifrån samma studier, att genom det centrala vägledningssamtalet försöker vägledarna knyta samman alternativen (valen) med elevernas självbilder och erfarenheter.19
19
3.2.3 Paradigmskiftets betydelse för vägledningen
Medan nittonhundratalets kännetecknats av en uppbyggnad av det moderna och rationellt styrda och administrerade industrisamhälle kännetecknas sista decennierna av en övergång från det moderna till ett nytt postmodernt samhällsbygge. Samhällets syn på kunskap och utbildning och de praktiska förväntningarna på kvalifikation och deras relation till varandra håller på att ändras radikalt. Användandet och tillgången till den nya informationstekniken samt individen som själv bidrar till och tar större ansvar kännetecknar dagens postmoderna samhälle.20
Under det senaste decenniet har en mängd omvärldsförändringar inträffat som gör att många forskare och debattörer talar om ett paradigmskifte (Rifkin, 1995). Enligt detta synsätt befinner vi oss i det postmoderna samhället som innebär att gamla synsätt och värderingar från det modernistiska samhället inte längre är gällande. […] Även inom vägledning diskuteras paradigmskiftet. Bland forskare och i vägledningslitteraturen (Peavy, 1996; Collin & Watts, 1996; Savickas, 1993) framhävs att vägledarna måste inta ett mer holistiskt synsätt som en följd av förändringarna i samhällsstrukturen. Collin and Watts menar, med hänsyftning på att vi går över i ett postmodernistiskt samhälle att detta kräver “a potentially radical shift, not only in career theory but also in related policy and practice” (p. 393). Peavy nämner de omvälvande förändringarna ekonomiskt, socialt och politiskt. Han argumenterar för ett nytt synsätt i vägledning som en logisk konsekvens av förändringarna. Han är emellertid, medveten om kraften i de gamla strukturerna och säger med en metafor att vägledning och psykologi: “are badly in need of revision since the philosophical horse they have both ridden for the past three‐quarters of a century is – unfortunately, dead but still dominant” (p. 23). Den sista kommentaren är viktig då den pekar på att
gamla idéer och synsätt inte har försvunnit trots de stora
omvärldsförändringarna. Detta understryks av ett antal studier som visar att både vägledare och deras sökande i flera avseenden är kvar i det modernistiska samhället.” 21
Utifrån den postmoderna diskursen betonas vikten av att individen själv bidrar med egna insatser till att utforma och påverka sin tillvaro. Den enskildes förutsättningar, behov och intresse måste vara avgörande och styra när det gäller utbildningens form och innehåll, enligt Karriärvägledningen.se, som också betonar hur viktig roll vägledningen spelar i denna process. Utvecklingen går från att
20
SOU 2001:45. Karriervägledning.se.nu (Regeringskansliet: Utbildningsdepartementet,2001)
21
välja från ett fast utbud av kurser till att inventera de egna behoven och göra en personligt profilerad val. Förväntan att man får och skall välja växer. Mångfalden av utbildningar och utbildningsanordnare ökar i snabb takt och utbildningsmarknaden expanderar inom både grundutbildning och kompetensutveckling. Samtidigt som valfrihet och självservice ökar i alla områden kan vägledningen förbereda individen bättre inför omställningar under livets gång och göra de bättre rustade inför framtida utmaningar. Detta förutsätter en väl utbyggd infrastruktur för information, vägledning, utbildningarnas kvalitetssäkring och validering av faktiska kunskaper. Att den framtida vägledningen, utifrån dessa förändringar och krav, kommer att vara verksam i en helt ny miljö är en ganska logiskt konsekvens.
I och med att Arbetsförmedlings verksamhet avmonopoliserades i början av 1990‐talet började en snabb utveckling även inom de privata arbetsförmedlingar och bemanningsföretag som erbjuder sina tjänster. Dessa nya aktörer erbjuder vägledning i olika former och bidrar till att utveckla nya tekniker och arbetssätt bl.a. till ex. virtuella tjänster på nätet eller karriärvägledning och coaching:
Från att ha erbjudit renodlade rekryteringstjänster har dessa företag vidgat sitt tjänsteutbud till att omfatta yrkes‐ och karriärvägledning med hjälp av karriärvägledare och kurser av olika slag som förmedlas via Internet. Även de fackliga organisationerna erbjuder olika former av rådgivning och karriärplanering för sina medlemmar. Ur individens synvinkel är det positivt att information och rådgivning finns tillgänglig från flera håll” (SOU2000:119, IKS – med start år 2002). Det är troligt att utvecklingen inom detta område kommer att fortsätta och expandera. Nya former av tjänster och service kommer att erbjudas.22
3.2.4 Livslångt lärande
Livslångt lärande kan sammanfattas med att en avslutad formell utbildning följs av vidare kunskapsutveckling genom hela livet som en följd av den snabba samhällsutvecklingen. Ansvaret för denna kunskapsutveckling ligger båda på den enskilde individen och arbetsgivaren. Individansvaret ligger i det att alla i allt större utsträckning måste vara beredda att ta sig an nya arbetsuppgifter eller lära sig helt nya yrkesinriktningar under sitt arbetsliv. Detta innebär att kortare och längre perioder av utbildning kan bli ett naturligt inslag i arbetslivet. Detta ställer krav på utbildningssektorn och arbetsgivare att snabbt och flexibelt kunna utveckla och anpassa sitt utbud och dess innehåll till efterfrågan. Det handlar
22
även om utbildningsformerna och hur dessa organiseras och bedrivs. För att öka sin konkurrenskraft kommer allt fler att behöva delta i ett livslångt lärande då en återkommande och ständig kompetensutveckling kan bli ett nödvändigt inslag och komplettering till yrkesutövandet. Vägledningen kan få en central betydelse i det livslånga lärandet då behovet av vägledning i detta sammanhang ökar inom alla åldersgrupper:
Studie‐ och yrkesvägledning är en pedagogisk process som inte stannar vid den enskildes val av utbildning, utan omfattar en helhetssyn på den enskildes förutsättningar och möjligheter och som ger individen perspektiv på vägar mot ständigt nya mål för kompetensutveckling och kunskapsbyggande (Rs 1998/99:121).
Att livslångt lärande är en förutsättning för en lyckad övergång till en kunskapsbaserad ekonomi och ett kunskapsbaserat samhälle bekräftas också i slutsatserna från det Europeiska rådets möte i Lissabon i mars 2000: ”Livslångt lärande, hävdas det i memorandum, är inte längre bara en aspekt på utbildning utan det måste bli den ledande principen för den totala inlärningsmiljön. Denna vision måste bli verklighet under det närmaste årtiondet.”23 3.2.5 Karriärutveckling
I rapporten Vägledning i förändring (Dresh – Loven, 2003) ‐ som är baserad på empiriskt underlag i form av 25 intervjuer med elever, vägledare, skolledare, politiker, näringslivsrepresentanter och ett efterföljande diskussionsseminarium för vägledare om verksamheten i nu‐ och framtidsperspektiv ‐ skriver författarna bland annat följande:
En av de viktigaste slutsatserna i denna rapport är att de stora omvärldsförändringarna påverkat såväl vägledare som deras elever. Dock är dessa förändringar olikartade till sin karaktär och kan i en argumentation användas för att hävda en mängd olika ståndpunkter. Så kan t ex vägledare få stöd för att den personliga vägledningen behöver ytterligare utvecklas. Andra kommer att hävda att den digitala informationen måste bli bättre och mer kundanpassad. Författarnas uppfattning är att omvärldsförändringarna framför allt måste leda till lokala analyser och diskussioner. I centrum för syv‐verksamheten står den enskilde eleven. Denne måste ges möjlighet att aktivt och medvetet ta ställning i de olika valsituationer som tenderar att öka. De skilda elevbehoven måste mötas på ett bättre sätt än vad som sker idag. 23 SOU 2001:45, Karriervägledning.se.nu (2001)
Författarnas slutsats och lösning på den komplexa problematiken för vägledningens framtid blir att ta steget från dagens yrkesvägledning till ”morgondagens” karriärutveckling. Begreppet innebär en tidsenligt holistisk syn på människan och omfattar alla aspekter av dennes liv, roller, yrkeskarriär, kultur, bakgrund, samhällsengagemang, familj och fritid. Karriärutvecklingens mål är att upprätthålla en balans mellan alla dessa delar och försöka bygga broar mellan individernas förutsättningar och dagens och morgondagens föränderliga arbetsmarknadsstrukturer. Målet är att framgångsrikt, med god självkänsla, kunna navigera i en alltmer dynamiskt värld med en tyngdpunkt på personlig och livslång utveckling och lärande:
Begreppet karriärutveckling inbegriper även medvetenhet om dagens och morgondagens föränderliga arbetsmarknadsstrukturer. Det är idag helt orealistiskt att ha ett linjärt perspektiv på karriärplanering. Att arbeta upp sig genom lång och trogen tjänst hos en och samma arbetsgivare hör idag till undantagen. Idag behövs en cyklisk syn på karriär där livet är en hel serie av komplexa förändringar som kommer med jämna mellanrum och kräver flexibilitet, engagemang och initiativkraft för att få framgång. En viktig aspekt av den cykliska synen är medvetenhet om att, även om man är välinformerad och har med omsorg planerat, finns det inga garantier att få ”det perfekta jobbet” för att nå självtillfredsställelse. För många kommer tillfredsställelse att nås i andra samhällsfunktioner än förvärvslivet. Dagens holistiska syn på människan utgår från att karriärutveckling inte enbart är kopplat till karriär i dess snäva bemärkelse. Karriär idag omfattar alla aspekter av individens liv och omfattar alla roller som han/hon innehar. Karriärutvecklingsprogram måste därför även ta i betraktelse den komplexa balansen mellan yrkeskarriär, kulturell bakgrund, samhällsengagemang, familj, fritidsintressen mm. Målet för karriärutvecklingen måste således vara att förbereda individen för att framgångsrikt och med självtillit kunna navigera i en föränderlig och dynamisk värld med en tyngdpunkt på personlig utveckling och livslångt lärande. 24
3.2.5 Vägledning i ett framtidsperspektiv
Något som förenar de ovannämnda idéerna i sin målsättning, och ofta nämns i karriärutvecklingssammanhang, är coachingen. Främsta orsaken till detta är att coaching tar fram de dolda kapaciteterna hos människor. Metoden går inte ut på att ge råd, tips eller uppmuntran till positivt tänkande utan handlar om att agera på ett sätt som frigör individens resurser. Meningen är att denna skall hitta sina
24
egna svar och lösningar med hjälp av coachingens rättframma och ”penetrerande” frågeställningar och speglingar som öppnar nya infallsvinklar och utgångspunkter som sedan skall ligga till grund för att hitta nya vägar till agerande. Meningen med metoden är att kunna uppnå mål som i början var otänkbara. Coachingens ”tysta ledarskap” skall leda bortom möjligheternas begränsningar utan någon som helst konkret och handgriplig inblandning på själva agerandet och genomförandet.25
Coachingen som en möjlig framtidsmodell inom karriärvägledningen framställs i boken Coaching – att hjälpa ledare och medarbetare att lyckas 26. Enligt författaren,
Morten Egil är coachning en mycket framgångsrik metod att hjälpa andra att lyckas genom att stödja aktörerna med självhjälp för att själv kunna nå sina mål. Att skapa förutsättningar och stöd för sitt lärande samt att skapa möjligheter för sig själv att kunna utveckla sina talanger är nyckelbegrepp i coachingen. Den centrala tanken är att människan har ofta tillräckliga resurser att hantera sina utmaningar, kan ta ansvar för att förändras och införskaffa kunskap för att kunna nå ett mål hon tror på. Antagandet bygger på att hon är en lärande individ som möter coachingen med tre grundläggande frågor: ‐ Var är jag? ‐ Vad vill jag? ‐ Hur når jag dit? Dessa frågor utgör grunden och skall fungera som inspirationskällor under hela coachningsprocessen som visar vägen till målet utan konkret inblandning i själva genomförandet men som en handlingsinriktad metod för personligt utveckling. Författaren lyfter upp begreppet självledning som en nyckel till att kunna förstå och styra sina tankar och känslor, vara medveten om sitt beteende för att kunna ta ansvar för sina handlingar. Genom att använda olika metoder som samtal (där coachens uppmärksamhet riktas på lyssnandet och det dolda budskapet), speglingar och utmanande frågeställningar och feedback kan metoden få individen att se sina möjligheter i nya infallsvinklar, testa nya metoder, hitta nya lösningar och dra lärdom av bredare livsprocesser för ett mer lyckat resultat. 27
3.2.6 Internationella trender
Studie‐ och yrkesvägledningen och dess betydelsefylla roll uppmärksammas idag i flera internationella organisationers arbete. Den väsentliga rollen
25
Tenelius, Cardell, Lindh, Reynard Karriärvägledning (Stockholm: Trinom, 2003)
28, 26
M.E. Berg, COACHING. (Lund: Studentlitteratur, 2002)
