Arbetsskadeförsäkringen och chaufförsyrket

Arbeteskadeförsäkringen

och chaufförsyrket

SayedAly

T h e cost of p r o d u c t i o n should bear the blood of the w o r k m a n . " Lloyd G e o r g e

1. Inledning

Arbetsskadeskyddet har en lång historia i Sverige. Man h a r sedan länge ansett att arbetsgivaren bör vara skyldig att k o m p e n s e r a arbetstagare för de skador som d r a b b a r d e m i s a m b a n d m e d deras arbete. Den svenska arbetarrörelsen har u n d e r 1900-talet k u n n a t driva fram lagar och f ö r o r d n i n g a r som rättsligt reglerat individens ekonomiska situa-tion n ä r d e n n e till följd av nedsatt arbetsförmåga förlorat försörjnings-förmågan. Lagen (1976:380) o m arbetsskadeförsäkring (LAF) t r ä d d e i kraft d e n förste juli 1977. Den ersatte då d e n drygt tjugo år gamla yr-kesskadeförsäkringen som ansågs vara föråldrad och illa anpassad till de sociala a m b i t i o n e r som växt fram i samhället.

För att en lag skall verka för social förändring krävs d e t dock att lagen tillämpas på rätt sätt, dvs att d e n tillämpas så som d e t från början var tänkt. LAF syftar till att realisera vissa uppställda sociala mål, främst att tillförsäkra m e d b o r g a r n a ekonomisk kompensation vid inkomstförlust till följd av skador å d r a g n a i arbetet. De flesta av oss förutsätter n o g att rättvisa och likhet inför lagen r å d e r i dagens m o d e r n a samhälle, också när det gäller det lagstadgade försäkringsskyddet vid arbetsskada. Detta arbete k o m m e r att visa att så inte alltid är fallet.

2. Problemdiskussion

Det r å d e r inget tvivel o m att arbetsmiljön är en av dagens viktigaste sam-hällsfrågor; inget land h a r byggt u p p en så omfattande a p p a r a t kring ar-betsmiljön som Sverige. O k a d e krav från arbetstagare h a r lett till att vi idag h a r en o m f a t t a n d e arbetsmiljölagstiftning.

Parallellt m e d d e n n a utveckling h a r kraven på k o m p e n s a t i o n för in-k o m s t n e d s ä t t n i n g eller -förlust till följd av arbetssjuin-kdomar drivit fram lagar, som u n d e r hela 1900-talet ständigt utvecklats. Olika försäkringar h a r de senaste h u n d r a åren gett individer m e d nedsatt arbetsförmåga lagstadgad rätt till e k o n o m i s k k o m p e n s a t i o n g e n o m samhällets för-sorg.

Till g r u n d för föreliggande u n d e r s ö k n i n g ligger 1976 års lag o m ar-betsskadeförsäkring (LAF), som t r ä d d e i kraft den förste j u l i 1977. Den ersatte 1954 års lag o m yrkesskadeförsäkring (YFL), en lag m e d relativt h å r t hållna föreskrifter.

En av n y h e t e r n a m e d LAF var ö v e r g å n g e n till ett g e n e r e l l t skadebe-g r e p p , vilket i n n e b ä r att i stort sett samtliskadebe-ga skador i praktiken kan klas-sas som arbetsskador. Med d e n nya lagen decentraliserades dessutom beslutsprocessen från Riksförsäkringsverket till landets försäkringskas-sor. Dessa två förutsättningar h a r g e t t u p p h o v till en explosionsartad ö k n i n g av antalet a n m ä l n i n g a r o m arbetsskada; 1989 a n m ä l d e s drygt 180 000 fall. Diagram 2.1 visar f ö r d e l n i n g e n på olika ä r e n d e k a t e g o r i e r .

Diagram 2.1 Arbetsskador 1989 Färdolycksfall 9,1% Arbetssjukdomsfall 31,5% Källa: SCB betsolycksfall ,4

I och m e d övergången till LAF börjar emellertid p r o b l e m e n . Eftersom m a n infört ett generellt s k a d e b e g r e p p , är d e t u p p till tillämpningsmyn-d i g h e t e n att b e s t ä m m a o m en skatillämpningsmyn-da skall anses h ä r s t a m m a från arbetet. Till hjälp h a r m a n bl a läkare som skall u t r ö n a o m d e t finns medicinska s a m b a n d mellan skadan och arbetet. Vad är d e t då som säger att två för-säkrade, m e d samma s k a d a / s j u k d o m m e n m e d olika f ö r t r o e n d e l ä k a r e och olika beslutsfattare, k o m m e r att få sin skada klassad som arbetsska-da n ä r lagen inte föreskriver n å g o n exakt förfarandemodell? Blir en skada s o m avslås i ett län g o d k ä n d i ett a n n a t ? Den gyllene p r i n c i p e n o m likhet infor lagen tycks här vara i g u n g n i n g . Kan d e t vara så att två för-säkrade, m e d s a m m a yrke och s a m m a arbetssjukdom m e n bosatta h u n d r a mil från v a r a n d r a (och således t i l l h ö r a n d e två olika försäk-ringskassor) inte b e h a n d l a s lika inför lagen? Ar d e t e n k l a r e att få en viss skada klassad som arbetsskada än en a n n a n ? Kan d e t vara så att en taxi-chaufför får sina ryggbesvär klassade som arbetsskada, m e n h a n s kolle-ga, som h a r handledsbesvär inte får det m e d motiveringen att "det ver-kar orimligt i förhållande till yrkesutövandet"?

2.1 Syfie

Det finns ca 95 000 manliga och 7 000 kvinnliga yrkesverksamma m o -torfordonsförare i Sverige. En kartläggning som arbetsmiljökommissio-nen gjort över de mest utsatta j o b b e n visar att d e n n a y r k e s g r u p p l ö p e r större risk än a n d r a att drabbas av arbetsskador.1 Detta anses bl a b e r o

på ett stort stressmoment i yrkesutövandet. En a n n a n t ä n k b a r faktor är det faktum att d e har ett stillasittande a r b e t e , som i sin tur medför kroppsliga skador som t ex rygg- och axelbesvär samt fetma, som i sin tur kan medföra cancer och hjärtinfarkt.

Syftet m e d d e n n a uppsats är att g e n o m detaljerade studier av till-l ä m p n i n g e n av LAF u t r e d a o m rättspraxisutvecktill-lingen motsvarar d e t mål lagen kan anses ha haft från början, att vidga a r b e t s s k a d e b e g r e p p e t till att omfatta i stort sett samtliga sjukdomar som kan anses ha u p p kommit g e n o m skadlig inverkan i arbetet. Som u n d e r s ö k n i n g s u n d e r -lag ligger samtliga i Försäkringsöverdomstolen (FÖD) avgjorda arbets-sjukdomsärenden u n d e r en fyraårsperiod. Närstudier har företagits på en utvald yrkesgrupp, yrkeschaufförerna. Häri innefattas lastbils-, buss-och taxichaufförer. G e n o m kartläggning buss-och utvärdering av beslutsun-derlaget i FÖD h o p p a s j a g få svar på bl a följande frågor:

• F ö r e k o m m e r det skillnader mellan FÖD:s b e d ö m n i n g av likartade skador i n o m s a m m a yrkeskategori?

• Gör F Ö D skillnad på skador? Ar det enklare att fa en viss skada klas-sad som arbetsskada än en annan?

• Bedöms kvinnor och m ä n olika? Finns det några geografiska skillna-der?

Frågorna kan sammanfattas i en e n d a fråga: tillämpas lagen om arbetsska-deförsäkring såsom det från början var tänkt, från yrkeschaufförernas sida sett?

U n d e r s ö k n i n g s u n d e r l a g e t utgörs som framgår av det ovan sagda av samtliga i FÖD avgjorda arbetssjukdomsärenden u n d e r p e r i o d e n au-gusti 1987 - o k t o b e r 1991. För att få en helhetsbild av m i n a frågeställ-n i frågeställ-n g a r b o r d e d e t rimliga u frågeställ-n d e r s ö k frågeställ-n i frågeställ-n g s u frågeställ-n d e r l a g e t istället vara samdi-ga avgjorda ä r e n d e n i samtlisamdi-ga rättslisamdi-ga instanser, dvs försäkringskassan, försäkringsrätt och Försäkringsöverdomstolen. Detta har dock inte va-rit möjligt.

Det f ö r e k o m m e r en del förkortningar i texten. Den försäkrade kom-m e r i fortsättningen att kallas df Försäkringskassan förkortas FK, Riks-försäkringsverket Rfv o c h Försäkringsöverdomstolen FÖD. Lagen o m arbetsskadeförsäkring k o m m e r att heta LAF.

3. Metod

I detta avsnitt redovisas d e m e t o d e r jag använt mig av i u n d e r s ö k n i n g -en. När m a n skall samla in material till ett arbete, finns det två tillväga-gångssätt: m a n kan skaffa fram egna uppgifter och själv sammanställa dessa ( p r i m ä r d a t a ) och m a n kan använda sig av redan befindiga data ( s e k u n d ä r d a t a ) . I d e n n a uppsats förekommer båda m e t o d e r n a .

3.1 Primärdata

G r u n d s t o m m e n i u n d e r s ö k n i n g e n utgörs av samüiga i FOD avgjorda a r b e t s s j u k d o m s ä r e n d e n u n d e r perioden augusti 1987 - o k t o b e r 1991, totalt drygt 2300 ä r e n d e n . Olycksfall ingår ej i u n d e r s ö k n i n g e n . Varje

ä r e n d e kartlades n o g g r a n t och såväl h å r d d a t a , såsom df:s ålder, kön, yrke och uppgivna besvär, som tolkningar av l ä k a r u t l å t a n d e och dom-skäl gavs olika variabelvärden. Materialet h a r kodats o c h d a t a b e a r b e t a t s m e d SPSS, Statistical Package for t h e Social Sciences. Med hjälp av det-ta p r o g r a m h a r urvalet som b e h a n d l a s här, y r k e s g r u p p e n "Motorfor-d o n s f ö r a r e " (NYK 64), gjorts. S a m m a n l a g t 61 ä r e n "Motorfor-d e n , 3 % av popula-t i o n e n , popula-tillhörde d e n y r k e s g r u p p e n . Den spopula-tapopula-tispopula-tiska b e a r b e popula-t n i n g e n re-dovisas i avsnitt 6.

Fallen h a r också blivit föremål för närläsning, och två av d e ä r e n d e n som b e h a n d l a d e s i FOD redovisas i detalj.

3.2 Sekundärdata

S e k u n d ä r d a t a består av redan befintliga data, såsom litteratur, artiklar, offentliga u t r e d n i n g a r och statistik. Detta a r b e t e h a r en stor m ä n g d se-k u n d ä r d a t a , vilse-ket redovisas här n e d a n .

Litteraturstudierna h a r sin u t g å n g s p u n k t i en rättssociologisk studie utförd av Antoinette Hetzler och Kjell E. Eriksson2, v e r k s a m m a vid

av-d e l n i n g e n för rättssociologi, L u n av-d s universitet, och tillika projekav-deav-da- projekdeda-re projekdeda-respektive h a n d l e d a r e i detta a r b e t e . Härifrån h a r j a g h ä m t a t inspi-ration och idéer som j a g har haft nytta av i u n d e r s ö k n i n g e n . Via b o k e n s källförteckning h a r j a g successivt k u n n a t kartlägga d e författare som b e r ö r t mitt ä m n e s o m r å d e och g e n o m datasökning på bibliotek h a r j a g fått fram relevant litteratur. J a g h a r bl a använt mig av arbetsskador, soci-alförsäkring och socialpolitik som sökord.

På motsvarande sätt sökte j a g efter artiklar införda i dagspressen un-d e r un-de senaste tre åren. En av un-dessa, införun-d i Svenska Dagblaun-det, h a r an-vänts i studien. Den b e h a n d l a r kartläggningen av de mest utsatta yrke-na i Sverige utförd av arbetsmiljökommissionen. I n n e h å l l e t i teoriav-snittet är delvis baserat på en artikel u r Tidskrift för Rättssociolog?, i vilken j a g fann mycket intressant stoff som j a g använt mig av vid flertalet

till-fällen u n d e r arbetets gång.

Uppsatsen bygger på en lag och lagen bygger på en stadig offendig u t r e d n i n g5 som i n å g o n m e n i n g kan sägas vara arbetets k ä r n a . I d e n h a r

sakkunniga företagit en översyn av bl a yrkesskadeförsäkringen. D e n ef-terföljande propositionen6 h a r också varit värdefull, liksom en a n n a n

SOU som h a d e till uppgift att se över arbetsskadeförsäkringslagen7.

I s a m b a n d m e d att riksdagen år 1978 tog ställning för i n f ö r a n d e t av ett informationssystem om arbetsskador (ISA), beslöts att årlig

arbets-skadestatistik skulle utformas av arbetarskyddsstyrelsen o c h p r o d u c e r a s av statistiska centralbyrån. A r b e t e t innehåller en del statistiskt m a t e r i a l h ä m t a t från en sådan publikation*. Materialet h a r främst använts som referens i avsnitt 6.

3.3 Källkritik

Det är givetvis en strävan att såväl p r i m ä r d a t a som s e k u n d ä r d a t a skall uppfylla vissa uppställda krav, av vilka två b e h a n d l a s här; validitetskravet och sam tidskravet. Det första, validitetskravet, i n n e b ä r att källorna skall m ä t a vad de avser att mäta. Vad gäller exempelvis k o d n i n g e n av arbets-s j u k d o m arbets-s ä r e n d e n a , finnarbets-s naturligtviarbets-s riarbets-sken att viarbets-sarbets-sa variabelvärden tol-kas fel. Detta p r o b l e m är j a g väl medveten om, m e n anser att d e n even-tuella felprocenten som här är aktuell kan anses som förhållandevis låg och därför kan bortses från utan att resultaten i detta a r b e t e mister sin trovärdighet.

Det a n d r a , sam tidskravet, i n n e b ä r att källorna inte skall vara för gam-la i förhålgam-lande till vad uppsatsen avser att beskriva. G e n o m att j a g gått metodiskt till väga i s ö k a n d e t av befintlig litteratur och sållat u t de refer e n s e refer som ansågs varefera föreferåldreferade, anserefer j a g att samtidskreferavet ärefer u p p -fyllt.

4. Teori

En teori är ett system av hypoteser, a n t a g a n d e n eller satser som beskri-ver en avgränsad del av beskri-verkligheten.* Syftet är att försöka ge en så riktig k u n s k a p om verkligheten som möjligt. Den rättssociologiska vetenskap e n h a r m e d tiden byggt u vetenskap vetenskap och utvecklat en rad olika t e o r i e r och m e -t o d e r som kan användas i syf-te a-t-t öka förs-tåelsen av f ö r h å l l a n d e -t mel-lan rätten och samhällsutvecklingen. En av dessa teorier bygger på ett helt nytt synsätt på rätten o c h k o m m e r i n g å e n d e att b e h a n d l a s i det föl-j a n d e .

4.1 Undersökningens teoretiskaßrrankring

De b å d a rättssociologiska forskarna Philippe N o n e t och Philip Selznick h a r utvecklat en modell för förståelsen av den rättsliga utvecklingen i samhället. Utifrån en analys av rättens och rättssystemets historiska ut-veckling har de ställt u p p en modell m e d tre idealtyper av rättsliga sys-t e m ; repressiv räsys-tsys-t, a u sys-t o n o m räsys-tsys-t och responsiv räsys-tsys-t (se sys-tabell 4.1).

D e t a u t o n o m a rättssystemet utvecklades som en reaktion m o t d e t re-pressiva rättsliga systemet. Det rere-pressiva systemet k ä n n e t e c k n a s av att r ä t t e n tämligen ö p p e t används som ett i n s t r u m e n t för att bevara en viss samhällsstruktur. Ett sådant rättssystem finns företrädesvis i totalitära stater. I det a u t o n o m a systemet h a r rätten o c h d e rättsliga institutioner-na en relativ självständighet g e n t e m o t politiska m a k t c e n t r a och a n d r a samhälleliga institutioner. Man talar i det s a m m a n h a n g e t o m maktdel-n i maktdel-n g . Av stor vikt i det a u t o maktdel-n o m a rättssystemet är processrättslig rättvisa av typ likhet inför lagen. Priset för d e n n a rättens integritet blir en isole-ring från samhället i övrigt, de rättsliga institutionerna k o m m e r att präglas av formalism och infiexibilitet.

D e t responsiva rättssystemet, som är det tredje i N o n e t s och Selznicks typologi, i n n e b ä r att rätten blir en del av samhället, att den inte är opå-verkad av den dynamik i samhällsutvecklingen som den a u t o n o m a rät-ten anses vara o b e r o e n d e av. D e n n a anpassning till världen utanför de rättstillämpande m y n d i g h e t e r n a - d o m s t o l a r , förvaltningsmyndigheter etc - h a r i n n e b u r i t att t y n g d p u n k t e n i rättskipandet har flyttats från processrättslig rättvisa till ett slags ändamålsenlighet, vilket ö p p n a t dör-r e n födör-r tolkningsfdör-rihet och godtycke i dör-rättstillämpningen. M e d a n det a u t o n o m a rättssystemet skyddar sig m o t missbruk av rätten g e n o m for-mella rättsregler, måste d e t responsiva systemet använda policy, måltill-sättning, som skydd m o t missbruk.

Enligt de båda forskarna har d e t inom m o d e r n rättsteori länge fun-nits en strävan m o t responsiv rätt. De pekar på d e n forskning och teori-bildning som utförts av rättsliga realister, d ä r kraven alltid ställts på att rättssystemet skall erbjuda mer än blott formell, procedurrättslig rättvi-sa (t ex likhet inför lagen). Rätten skall också k u n n a g a r a n t e r a en vida-re rättvisa, k u n n a förvalta vissa samhälleliga intvida-ressen samt bära och för-verkliga lagstiftarens politiska a m b i t i o n e r . Rätten skall ha som huvud-mål att å s t a d k o m m a reell, innehållslig rättvisa.

N o n e t och Selznick beskriver d e t samtida samhället som ett över-gångssamhälle, fångat mellan två idealtyper. I deras modell kan vi iden-tifiera dagens rättssystem både som a u t o n o m t och responsivt. Rättssys-temets u t f o r m n i n g kan ses som en indikation på samhällets a l l m ä n n a

utvecklingsnivå och som i vissa situationer ställer sådana krav på sam-hällets institutioner att det blir nödvändigt att förändra rätten för a t t ga-r a n t e ga-r a institutionsstga-ruktuga-rens övega-rlevnad.

Tabell 4.1 Nonets & Selznicks typologi över rättsäga system (ur Hetzler 1984,

sl22) kittens mil Legitimitet Normer Rättslig argumentering Skönsmässighet Tvång Moral Policy Förväntningar på laglydnad Participation Repressiv rätt Ordning Raison d'etat Autonom rätt Legitimation av den politiska makten Responsiv rätt

Kompetens (=förmåga till problemlösning)

Processuell korrekthet Reell, innehållslig rättvisa Grova och detaljerade, Genomtänkta och

ut-men binder de styrande vecklade; avser att binda svagt de styrande såväl som de

styrda

Ad hoc; opportunistisk Hårt bunden till lag-och partikulär reglerna, risk för

form-alism och legform-alism

Genomsyrar rättssystemet; opportunistisk Omfattande; fa begränsningar Begränsad av regler; snävdelegering Kontrollerat genom rättsliga regleringar Gruppmoral, rättslig Institutionell moral, dvs moralism, "tvingsmorar bygger på den rättsliga

processens integritet Rätten underordnad den Rätten "oberoende" av politiska makten den politiska makten;

maktdelning

Underordnade principer och policy

Målinriktad; utvidgning av kognitiv kompetens

Utvidgad, men resultat-orienterad

Sökande efter alternativ, t ex positiva incitament Civilmoral;

"sam ar betsmoral"

Rättsliga och politiska strävanden sammanfaller; maktintegration

Ovillkorliga; olydnad i sic bestraffas som trots

Undergiven laglydnad, illojalt att kritisera

Avsteg från reglerna kan Olydnad bedöms i relation vara rättsligt motiverade, till dess konsekvenser; upp-t ex aupp-tupp-t pröva lagens faupp-tupp-tas som ifrågasäupp-tupp-tande giltighet av legitimitet

Begränsad av process-regler; uppkomst av rättslig kritik

Vidgad genom integrering av rättsliga och sociala aktioner

N o n e t och Selznick har visat att man m e d rättsvetenskapliga m e t o d e r kan ta fram vissa rättssystemprofiler, som medfört att det i m o d e r n rätts-vetenskaplig teori u p p k o m m i t en idé o m ett s k responsivt rättssystem. De u n d e r s t r y k e r emellertid att deras arbete skall ses som en typologise-ring snarare än en evolutionsmodell för rättssystem.

4.2 Den responsiva rätten och LAF

Rättssystemet h a r g e n o m g å t t en kraftig f ö r ä n d r i n g på senare tid: rät-tens form h a r förändrats, t ex i avseende på h u r policy uttrycks i lagen; kategorin av rättstillämpare har bytt skepnad - i allt m i n d r e grad är d e t j u r i s t e r i olika positioner som h a r att tillämpa lagar och istället h a r d e t u p p s t å t t en stor g r u p p administratörer i n o m stadig och k o m m u n a l för-valtning som fattar rättsliga beslut och svarar för verkställighet.

I ett samhälle som präglas av en stark stat, ett b l a n d e k o n o m i s k t sys-tem o c h ett utvecklat socialpolitiskt p r o g r a m , kan rätten o c h dess effek-ter i n t e förstås i de teoretiska t e r m e r som var relevanta för ett statiskt samhälle, vars olika intressen k u n d e enas kring en d o m i n e r a n d e kapi-talistisk ekonomisk politik och vars rättssystem skulle legitimeras av rätt-visa o c h likhet inför lagen för alla."

D e t är j u s t i förändringen av samhället och d e n d ä r m e d s a m m a n -h ä n g a n d e förändringen av rättens funktion som en ny förståelse växer fram. D e n n a nya förståelse betecknar N o n e t o c h Selznick d e n responsi-va r ä t t e n .

LAF kan sägas ingå i det responsiva rättssystem som h ä r beskrivits, ett slags n y t ä n k a n d e i n o m rättsteorin som i n n e b ä r att rätten blir en del av samhället och att konkretiseringen av d e ideologiska eller politiska am-b i t i o n e r n a som uttrycks i en policy läggs på lagtillämpande myndighe-ter, som i allt m i n d r e utsträckning utgörs av j u r i s t e r utan istället av ad-ministratörer i d e n offenüiga institutionsstrukturen.

LAF h a r således karaktären av en ramlag vilket ibland kan i n n e b ä r a en del p r o b l e m vad gäller principen om likhet inför lagen. D e n n a pro-blematik k o m m e r att diskuteras n ä r m a r e i nästa avsnitt.

5. Allmänt o m arbetsskadeförsäkringen

Enligt Esping (1990) kan Lagen o m arbetsskadeförsäkring sägas h a tre syften: ekonomisk kompensation, förebyggande arbetsmiljöarbete och rehabilitering." Dessa tre syften h a r sedan relativt k o n k r e t a delmål vil-ket illustreras i figur 5.1.

En h u v u d m å l s ä t t n i n g m e d LAF t o r d e vara att ge ett bättre skydd vid arbetsskador än vad YFL gav. Den försäkrade skall g e n o m försäkringen försättas i s a m m a ekonomiska situation som o m han inte blivit skadad.

Figur 5.1 Lagens syfte/mål

Ersättning Prevention Arbetsmiljö Kompensation Reparation Rehabilitering Planering Incitament _Ekonomi Skadestånd Källa: Esptng, 1990, s 24

Den a n d r a h u v u d m å l s ä t t n i n g e n är d e n om ett förebyggande arbetar-skydd. U n g e f ä r samtidigt m e d LAF a n t o g riksdagen Arbetsmiljölagen

(AML). LAF o c h AML k o p p l a d e s s a m m a n g e n o m en särskild proposi-tion (1977/78:74) m e d förslag till riktlinjer för ett informaproposi-tionssystem om arbetsskador. Syftet var att skapa incitament för förebyggande åt-g ä r d e r och arbetsmiljöförbättrinåt-gar i olika avseenden.

Den tredje och sista h u v u d m å l s ä t t n i n g e n den o m rehabilitering -är n å g o t oklar i de offentliga h a n d l i n g a r som finns att tillgå." Rehabili-teringsmålet tycks vara överskjutet på trygghetsförsäkringarna (TFA).

5.1 Gällande bestämmelser

Arbetsskadeskyddet enligt LAF omfattar alla förvärvsarbetande, dvs för-u t o m arbetstagare även för-u p p d r a g s t a g a r e och egenföretagare. Försäk-ringen omfattar dr: «utom vissa s t u d e r a n d e g r u p p e r i d e n m å n utbild-n i utbild-n g e utbild-n är föreutbild-nad m e d särskild risk för arbetsskada.

O m en försäkrad d r a b b a s av arbetsskada, ger LAF i p r i n c i p rätt till full ersättning för d e t inkomstbortfall som skadan medfört, förutsatt att skadan h a r varat längre än 90 dagar. För tiden dessförinnan, d e n s k s a m o r d n i n g s t i d e n , gäller d e n vanliga sjukförsäkringen enligt lagen o m

a l l m ä n försäkring (AFL). Med arbetsskada m e n a s alla skador och sjuk-d o m a r som har u p p s t å t t på g r u n sjuk-d av olycksfall eller n å g o n a n n a n skasjuk-d- skad-lig inverkan i a r b e t e t . I arbetsmiljön kan d e t finnas olika faktorer som g e r u p p h o v till dessa s k arbetssjukdomar. E x e m p e l på s å d a n a faktorer är:14

• t u n g t a r b e t e - kan ge u p p h o v till besvär i rygg och l e d e r • ensidigt a r b e t e - kan leda till besvär i muskler och senor • b u l l e r - kan ge b e s t å e n d e h ö r s e l n e d s ä t t n i n g

• olika ä m n e n - kan ge exempelvis c a n c e r

• k o n t a k t m e d ett visst ä m n e - kan skapa överkänslighet, allergi • psykiskt påfrestande arbetsförhållanden - kan ge psykiska sjukdomar • smitta - kan ge u p p h o v till bl a gulsot och d e n s k sjukhussjukan

Vid b e s t å e n d e n e d s ä t t n i n g av arbetsförmågan som leder till att en ar-betstagares n o r m a l a arbetsinkomst sjunker m e d minst en f e m t o n d e d e l , h a r d e n försäkrade rätt till ersättning i form av livränta för d e t inkomst-bortfall som då uppstår. Livräntan motsvarar skillnaden mellan d e n in-k o m s t som den försäin-krade sin-kulle ha haft o m h a n inte h a d e sin-kadats och d e n i n k o m s t som h a n trots skadan kan få.

M e d LAF decentraliserades h a n d l ä g g n i n g e n av a r b e t s s k a d e ä r e n d e n fullt ut till försäkringskassornas centralkontor.1 5 Det är alltså h ä r som

d e n p r i m ä r a b e d ö m n i n g e n o m huruvida en arbetsskada föreligger el-ler ej äger r u m . B e d ö m n i n g e n skall ske i två steg. Först skall beslutsfat-t a r e n beslutsfat-ta sbeslutsfat-tällning beslutsfat-till o m skadlig inverkan förelegabeslutsfat-t i den skadades arbe-te. Med skadlig inverkan avses, förutom olycksfall, i p r i n c i p varje i ar-betsmiljön f ö r e k o m m a n d e faktor som kan påverka den fysiska eller psy-kiska hälsan o g y n n s a m t . " O m skadlig inverkan kan konstateras, skall beslutsfattaren i ett a n d r a steg ta ställning till frågan om s a m b a n d före-ligger mellan d e n k o n s t a t e r a d e skadliga inverkan och df:s skada eller sjukdom.

LAF i n n e h å l l e r ingen samlad beskrivning av h u r beslutssystemet skall se ut; figuren n e d a n är ett försök till att schematiskt och förenklat be-skriva beslutsprocessen.

Arbetsgivare är skyldig att till FK. o m g å e n d e a n m ä l a skada eller sjuk-d o m hos en förvärvsarbetansjuk-de, som kan tänkas h ä r r ö r a från a r b e t e t . Ef-ter d e t att a n m ä l a n i n k o m m i t till FK:s lokalkontor skall läkarutlåtande infordras. Ä r e n d e t u t r e d s inte här, utan efter d e n s k s a m o r d n i n g s t i d e n skickas ä r e n d e t till FK;s centralkontor. H ä r handläggs arbetssjukdoms-ä r e n d e t av u t r e d n i n g s a v d e l n i n g e n .

Figur 5.2 Systemöversikt, LAF Förarbeten LAF Tolkning Försäkringsöver-domstolen (FÖD) Företräder staten & Rfv Källa: Esping, 1990, s 35

N ä r u t r e d n i n g e n är klar, skall socialförsäkringsnämnden, första beslut-sinstans, fatta ett beslut som sedan skickas till df. D e n n e har, om han inte är nöjd m e d utfallet, möjlighet att överklaga beslutet via ompröv-ningsinstitutet. Får h a n inte rätt här heller, kan h a n överklaga beslutet till en av de tre försäkringsrätterna som finns i landet. Samma p r o c e d u r företas på nytt. Högsta instans är Försäkringsöverdomstolen, FOD, vars beslut inte går att övenuaga. I FÖD sker även prejudikatbildning.

Riksförsäkringsverkets o m b u d s e n h e t företräder staten och är obliga-torisk part i alla besvärsärenden som FÖD tar u p p till prövning. Enhe-tens huvudsakliga syfte är att hävda en rättstillämpning som kan skapa

stadga i Rfv:s och försäkringskassornas administrativa h a n t e r i n g av la-g e n . "

5.2 LAF som en ramlag - brister

En av n y h e t e r n a m e d LAF var övergången till ett g e n e r e l l t arbetsskade-b e g r e p p . Detta står uttryckt i 2 k a p 1 § LAF:

Med arbetsskada förstås i d e n n a lag skada till följd av olycksfall el-ler annan skadlig inverkan i arbetet. Olycksfall vid färd till elel-ler från arbetsstället räknas som olycksfall i arbetet, o m färden föranled-des av och stod i nära s a m b a n d m e d arbetet. H a r skada som b e r o r på a n n a t än olycksfall framkallats av smitta, anses d e n som arbets-skada i den m å n regeringen föreskriver det. [Min kurs.]

Det n ä r m a r e innehållet i a r b e t s s k a d e b e g r e p p e t överlämnas sedan åt ett system av domstolar och förvaltningsmyndigheter att precisera. D e n n a skadliga inverkan skall alltså i praktiken tolkas från fall till fall av d e n till-l ä m p a n d e m y n d i g h e t e n som vid varje givet titill-ltill-lfätill-ltill-le på egen h a n d måste avgöra o m en skada är att betrakta som en arbetsskada. Hela d e t sekun-dära beslutssystemet u n d e r statsmakten får alltså en f r a m t r ä d a n d e roll i beslutsförfarandet m e d uppgift att "fylla ut" lagen. Lagens socialpolitis-ka och ekonomissocialpolitis-ka i n n e b ö r d bestäms av d e n n a e n d a paragraf och d e n i n n e b ö r d den ges. Den blir g e n o m detta stycke en ramlag.

Ramlagstiftning skiljer sig från d e n detaljreglerande lagstiftningen. En detaljreglerande lagstiftning i n n e b ä r i p r i n c i p att lagen, i och m e d att d e n träder i kraft, u t t ö m m a n d e reglerar d e t förhållande som skall reformeras, dvs lagen har en klar och entydig u t f o r m n i n g . " En sådan lag lägger ett hårt tryck på tillämpningsmyndigheten, b å d e i fråga o m tolkning och tillämpning. Ramlagstiftning i n n e b ä r att lagstiftaren ger vissa r a m a r eller a l l m ä n n a programförklaringar för h u r reformen skall genomföras. Ansvaret för detaljregleringen av r e f o r m e n läggs p å till-l ä m p n i n g s m y n d i g h e t e n som får stor handtill-lingsfrihet för totill-lkning och tillämpning inom d e r a m a r som anges i lagen.

Det h a r framförts en del kritik med avseende på tillämpningen av d e t generella arbetsskadebegreppet. Ett g e n o m g å e n d e drag i kritiken tycks vara att m a n m e n a r att tillämpningen är godtycklig, att lika fall b e h a n d -las olika." D e n n a uppsats är ett försök att klargöra o m LAF tillämpas på

ett tillfredsställande sätt på en utvald yrkeskategori, yrkeschaufförerna, eller o m nyss n ä m n d a kritik kan anses vara befogad.

Vad i n n e b å r då en ramlag i praktiken? Vilka p r o b l e m medför en så-d a n typ av lagstiftning? N e så-d a n följer en u p p r ä k n i n g av e l e m e n t som kan karaktäriseras som risker när m a n diskuterar ramlagstiftning:20

• Möjligheter till maktmissbruk från tillämpningsmyndighetens sida ge-n o m ett otillbörligt ige-nflytage-nde av dege-n ege-nskilde beslutsfattarege-ns vär-d e r i n g a r ; subjektivitet.

• Olika tolkningsmöjligheter, att k u n n a välja den e n a eller a n d r a rättsliga lösningen på ett p r o b l e m efter eget gottfinnande i n n e b ä r en h ö g grad av diskretionär makt, godtycke, dvs t il lam paren måste fatta rättsliga beslut baserade på olika värderingar.

• Juridisk kompetens bland beslutsfattarna och tillämpare av lagen. I allt m i n d r e grad är det j u r i s t e r i olika positioner som har att tillämpa la-gen, istället är det ofta administratörer inom statlig o c h / e l l e r kom-m u n a l förvaltning sokom-m fattar rättsliga beslut och svarar för verkstäl-ligheten.

6. Resultatbeskrivning

I d e t följande redovisas resultaten från den företagna u n d e r s ö k n i n g e n av 61 besvärsärenden från F Ö D r ö r a n d e yrkeschaufförer, bl a g e n o m att j ä m f ö r a d e m m e d t o t a l p o p u l a t i o n e n 2.351 arbetssjukdomsärenden som mellan augusti 1987 och oktober 1991 avgjordes av FOD. Dessa 61 ä r e n d e n kallar j a g för u n d e r s ö k n i n g e n s depopulation. Avsnittet avslutas m e d e n fallstudie över två ä r e n d e n som båda ingår i d e n n a delpopula-t i o n e n .

6.1 Beskritming av delpopulatümen

Diagram 6.1 visar könsfördelningen inom d e l p o p u l a t i o n e n i förhållan-d e till hela p o p u l a t i o n e n och till samtliga yrkesverksamma motorfor-d o n s f ö r a r e . Vi n o t e r a r stora skillnamotorfor-der när motorfor-det gäller kvinnornas

repre-sentation i d e olika p o p u l a t i o n e r n a . Könsfördelningen i d e n totala un-d e r s ö k n i n g s p o p u l a t i o n e n motsvarar i stort sett förun-delningen i arbetskraften som helhet. Kvinnorna är m e d a n d r a ord kraftigt u n d e r r e p r e -s e n t e r a d e i yrket, -som j u ock-så betrakta-s -som ett man-syrke. I förhållan-d e till förhållan-det är kvinnorna sålunförhållan-da ö v e r r e p r e s e n t e r a förhållan-d e i förhållan-d e l p o p u l a t i o n e n , d ä r d e utgör ca 18%.

Diagram 6.1 Delpopulationens könsfördelning relaterat ull hela

undersÖkmngsunderlaget och till samtliga yrkesverksamma

Yrke_schaufförer Samtliga Yrkesverksamma i FOD-process FÖD-ärenden motorfodonsförare

(N=61) (N=2.351) (N=102.000)

ü Män G Kvinnor

Diagram 6.2 beskriver yrkeschaufförernas ålder fördelat på m ä n resp. kvinnor. På g r u n d av det låga antal fall som rör yrkeschaufförerna kan j a g inte dra några m e r l å n g t g å e n d e slutsatser än att majoriteten av

fal-len ligger i d e h ö g r e å l d e r s g r u p p e r n a , från 46 år och u p p å t .

Diagram 6.2 Yrkeschaufförerna i FÖD, efter ålder och kön

Det finns 2 6 försäkringskassor i Sverige. 18 av dessa, dvs drygt två tred-j e d e l a r fanns r e p r e s e n t e r a d e i d e l p o p u l a t i o n e n . Av tabell 6.1 n e d a n

framgår att storstadsregionerna Stockholm, G ö t e b o r g och Malmö h a r flest överklagade fall (tillsammans ca 3 2 % ) , m e d a n Kronobergs o c h Västerbottens FK e n d a s t h a r ett fall vardera u n d e r d e n aktuella tidspe-r i o d e n . Obsetidspe-rvetidspe-ra att d e t ätidspe-r e n d a s t d e fall som gått ä n d a till FÖD som redovisas i d e t t a a r b e t e .

Tabell 6.1 Delpopulationens geografiska fördelning

FK" Antal Andel (%) Stockholm Södermanland Östergötland Kronoberg Kristianstad Malmöhus Halland Alvsborg Skaraborg Värmland Örebro Västmanland Kopparberg Gävleborg Västernorrland Västerbotten Malmö Göteborg 7 2 2 1 3 7 3 5 2 2 2 2 3 5 4 1 4 6 11,5 3,3 3,3 1,6 4,9 11,5 4,9 8,2 3,3 3,3 3,3 3,3 4,9 8,2 6,6 1,6 6,6 9,8 Riket 61 100,0

Diagram 6.3 visar en sammanställning över d e olika d i a g n o s g r u p p e r som f r a m k o m m i t i materialet. Av redovisningen kan vi utläsa att när-m a r e 80% av d e l p o p u l a t i o n e n utgörs av p e r s o n e r när-m e d rygg- och led-besvär. Det kan tyckas vara en h ö g siffra, m e n faktum är att den är re-presentativ för hela u n d e r s ö k n i n g s u n d e r l a g e t där motsvarande värde var 69,9%.

Att rygg- o c h ledbesvär är en vanlig arbetssjukdom styrks även av sta-tistiskt material från SCB som gäller samtliga a n m ä l d a arbetsskador. Enligt d e n n a källa var d e n vanligaste arbetssjukdomen 1989 en belast-ningssjukdom. 74% av fallen var d e t t a år av d e n n a typ. Allra vanligast var skador i nacke, axel och a r m vilka svarade för m e r än hälften av be-lastningssjukdomarna.*2

Vi ser också vissa variationer i könsfördelning n ä r d e t gäller diagnos-g r u p p e r .

Diagram 6.3 Sjukdomstyper fördelat på män /kvinnor

Män Kvinnor 1 Psykiska störningar 1 Cirkulationsorganen IH Andningsorganen ÜJ Matsmältningsorganen

11 Huden

I | Rygg- och ledbesvär £SS Förgiftning

Rygg- och ledsjukdomar är alltså d e n i särklass vanligaste sjukdomsty-p e n . D e n är ssjukdomsty-peciell i flera avseenden; dels är d e n n a sjukdomstysjukdomsty-p "ny"; i n n a n LAF t r ä d d e i kraft ingick inte rygg- och ledbesvär i lagens skade-b e g r e p p . Dels anses det relativt svårt att fastställa o m en skada av d e n n a typ u p p k o m m i t som en följd av a r b e t e t eller o m d e n är resultat av and-ra faktorer, t ex å l d r a n d e . " I Yrkesskadeförsäkringskommitténs betän-k a n d e Ersättning ind arbetssbetän-kada (SOU 1975:84) föreslogs att rygg- och ledsjukdomar tillsammans m e d några a n d r a sjukdomstyper (bl a psy-kiska sjukdomar) skulle u n d a n t a s från d e n a l l m ä n n a bevisregeln, j u s t till följd av svårigheterna att fastställa skadans u p p k o m s t . " D e n n a idé avvisades av d e p a r t e m e n t s c h e f e n i redogörelsen för förslaget till lag-stiftning, m e n samtidigt påpekades behovet av n o g g r a n n a r e u t r e d n i n g av ä r e n d e n av dessa typer.25

Att fullfölja sin talan i ett arbetssjukdomsärende till Försäkringsöver-d o m s t o l e n i n n e b ä r att FÖD i en första prövning avgör o m prövnings-tillstånd m e d g e s . I tabell 6.2 redovisas resultatet av prövnings- tillståndsprövning-en.

Tabell 6.2 Prövningstillstånd (PT) efter kön EjPT PT Totalt Män Antal 20 30 Andel 40,0% 60,0% 50 100,0% Kvinnor Antal Andel 9 2 11 81,8% 18,2% 100,0%

En majoritet av m ä n n e n , 6 0 % , fick sitt fall prövat i sak av FÖD, m e d a n endast två av d e n i o kvinnorna, eller 18,2% fick prövningstillstånd. Det är vidare av intresse att studera FODs ställningstagande i dessa ä r e n d e n , dvs o m FÖD:s d o m i n n e b a r ä n d r i n g av beslutet i lägre instans. Diagram 6.4 visar d e t t a förhållande, varvid "Ingen ä n d r i n g " i n k l u d e r a r beslut att inte m e d d e l a prövningstillstånd. 90,9% av k v i n n o r n a fick samma be-sked av F Ö D som tidigare av försäkringsrätt, vilket i n n e b ä r att en av de två som fick prövningstillstånd fick ä n d r i n g av beslutet till sin fördel. För m ä n n e n är utfallet av FÖDs prövning betydligt m e r positivt: 3 8 % fick ä n d r i n g till sin fördel. 5 8 % av FR-besluten ä n d r a d e s inte, m e d a n 4 % ä n d r a d e s till d e n försäkrades nackdel.8 6

Diagram 6.4 Andnngsfrekvens i FÖD, efter kön

Män Kvinnor

EÜ Ingen ändring ü j Ändring till df:s fördel I I Ändring till df:s nackdel

6.2 De nya arbetssjukdomarna:

Rygg- och ledbesvär, psykiska besvär

Eftersom rygg och ledsjukdomar u t g ö r n ä r m a r e 7 5 % av d e l p o p u l a t i o -n e -n , 45 fall, 36 m ä -n och 9 kvi-n-nor, h a r j a g valt ut dessa ä r e -n d e -n för a t t titta lite n ä r m a r e på d e m . Antalet ä r e n d e n där df:s arbetssjukdom kan kategoriseras i sjukdomsgruppen psykiska sjukdomar är tre, två m ä n och e n kvinna. Också d e n n a sjukdomstyp infördes i d e n a l l m ä n n a be-visregeln i och m e d att LAF t r ä d d e i kraft. Den typ av arbetssjukdom d ä r a n m ä l n i n g a r n a ökat mest relativt sett de senaste å r e n är s j u k d o m a r or-sakade av j u s t psykosociala faktorer."

Vi ska inledningsvis se h u r de nya arbetssjukdomarna fördelar sig mellan d e två d o m i n e r a n d e yrkesfamiljerna, n ä m l i g e n buss- o c h taxichaufförer personbefordran och lastbilstaxichaufförer g o d s t r a n s p o r -ter. I detta urval av d e l p o p u l a t i o n e n av två d i a g n o s g r u p p e r och två yr-kesfamiljer ryms 48 av de 61 ä r e n d e n a i d e l p o p u l a t i o n e n . Diagram 6.5 visar ä r e n d e n a s fördelning på diagnos och yrke.

Diagram 6.5 Rygg- och ledbesvär samt psykiska sjukdomar fördelade på de två största yrkesfamiljerna Ärenden 3 0 flSSSSS 25; 20: 15 | 10 i 5 | 0 D PsyJcfekä sjyidomar £H itygg^öch iedbesyär ft'.«:«:: Buss-och lastbils-taxichaufförer chaufförer

Vi kan - inte oväntat - konstatera att psykiska besvär e n d a s t d r a b b a r yr-keschaufförer som transporterar personer. Av de tre psykfallen är två män och en kvinna. Rygg- och ledbesvär finns d ä r e m o t i b å d a yrkesfa-miljerna. För buss- och taxiförarna är könsfördelningen i rygg- och

led-ä r e n d e n a d e n s a m m a som för psykiska besvled-är, dvs två tredjedelar led-är m ä n . Samtliga lastbilschaufförer m e d ryggbesvär är m ä n .

I diagram 6.6 redovisas utfallet av tillståndsprövningen för rygg- och ledbesvären och psykbesvären. Endast ett av de tre p s y k ä r e n d e n a fick prövningstillstånd (FÖD g o d k ä n d e dock arbetssjukdom i detta ären-d e ) . Ett skäl till att ären-d e t är svårt att få prövningstillstånären-d o m m a n h a r en f ö r m o d a d arbetssjukdom av psykisk art är att d e t kan vara problema-tiskt att fastställa sjukdomens u r s p r u n g .

Bland försäkrade m e d rygg- och ledbesvär fick en majoritet av de kla-g a n d e prövninkla-gstillstånd.

Diagram 6.6 Prövmngstillstdndsgtvning t rygg- och ledärenden samt vid psykiska besvär

Rygg- och ledbesvär Psykiska sjukdomar

•

Prövnings-tillstånd

D

I diagram 6.7 redovisas utfallet i FOD för de rygg- o c h l e d ä r e n d e n som fick prövningstillstånd och d ä r m e d prövades i sak.

Diagram 6.7 Andnngsfrekvens i sakprövade rygg- och ledärenden

Ingen ändring 29,2%

H ä r ser vi att drygt 70% av ä r e n d e n a fick ä n d r i n g i F O D . D e n n a relativt h ö g a ändringsfrekvens diskuteras n ä r m a r e i nästa avsnitt. Dessförinnan redovisas n e d a n en företagen närläsning av två a r b e t s s j u k d o m s ä r e n d e n som r ö r yrkeschaufförer. Fallen är påfallande lika, dock m e d skillnaden att i d e t e n a fallet fick df sin arbetsskada g o d k ä n d av F Ö D m e d a n df i d e t a n d r a fallet inte fick det.

6.3 Två arbetssjukdomsärenden - en fallstudie

Detta avsnitt avser att beskriva två a r b e t s s j u k d o m s ä r e n d e n som båda in-går i d e l p o p u l a t i o n e n . Fallen är näst intill identiska: df är i båda fallen lastbilschaufför, har ryggbesvär, båda h a r fått prövningstillstånd i F O D och b å d a p e r s o n e r n a är m ä n . Den e n d a m ä r k b a r a skillnaden är att i fall 1 h a r df, låt oss kalla h o n o m för Nilsson, fått sina ryggbesvär g o d k ä n d a i F O D , m e d a n df i fall 2, som vi kan kalla för Svensson, inte fått sin d o m ä n d r a d i d e n n a rättsinstans. A n l e d n i n g e n till att j a g utför d e n n a fallstu-die är att försöka kartlägga orsakerna till att två till synes identiska fall b e h a n d l a s olika i FÖD.

Fallet Nilsson

Nilsson h a r varit lastbilschaufför sedan 1963, h a n är vid tiden f ö r a n m ä -lan i 50-årsåldern. Han har u n d e r m å n g a år varit sjukskriven för rygg-besvär vilka diagnostiserats som Spondylosis lumbalis2'. I hans a r b e t e

som chaufför förekom det en rad påfrestande faktorer, bl a lastning och lossning av tungt gods. Både FK och försäkringsrätten för n o r r a Sverige h a r avslagit Nilssons a n m ä l a n om arbetsskada.

F O D i n h ä m t a d e medicinska s a k k u n n i g u t l å t a n d e n från två o b e r o e n -de läkare. Den e n e , läkare A, anför-de bl a:

...Sammantaget görs b e d ö m n i n g e n att Nilssons diskogena insuffi-cienstillstånd till helt övervägande del orsakats av konstitutionellt betingade, åldersrelaterade mikrodegenerativa förändringar som n e d s ä t t e r kotmellanskivornas biomekaniska egenskaper. Den egentliga orsaken till d e n n a degenerativa process är okänd, dock kan övervägande skäl inte anses tala för att arbetsfaktorer i Nilssons fall skulle ha haft väsentlig inverkan. Nilssons arbetsförhållanden har här-vidlag utgjort en olägenhet, dock inte i den grad att skadlig inverkan före-varit. [Min kurs.]

Den a n d r e l ä k a r e n , läkare B, har en helt a n n a n inställning. H a n anför bl a:

...Man h a r k u n n a t konstatera att förare av vissa fordonstyper, fö-reträdesvis lastmaskiner, traktorer, skogsmaskiner etc, m e n även av konventionella lastbilar m e d otillräcklig fjädring av bilsätena, kan e x p o n e r a s för helkroppsvibrationer. Det finns belägg för att dessa fordonsförare löper ökad risk för ryggbesvär liksom för att dessa h a r s a m b a n d m e d n ä m n d a vibrationer. I Nilssons chaufförs-sysslor ingick otvivelaktigt vissa lyftmoment av den storleksordning att ni-vån for skadlig inverkan överskreds. Av det anförda framgår att förekomst av skadeframkallande vibrationer inte kan uteslutas i Nilssons arbete samt att detta även inrymt vissa för ryggen potentiellt skadliga lyftmo-ment. (Min kurs.]

FOD väljer att gå på läkare B:s u d å t a n d e och k o m m e r fram till att Nils-son faktiskt varit utsatt för skadlig inverkan i sitt a r b e t s u t ö v a n d e . Ar-betssjukdomen g o d k ä n n s .

Fallet Svensson

Sämre gick d e t då i Svenssons fall. Liksom i Nilssons fall är Svensson lastbilschaufför o c h har så varit sedan 1946. H a n är vid tiden för anmä-lan 55 år. Svensson har u n d e r tio års tid haft besvär från sin halsrygg or-sakade, enligt h o n o m själv, av vissa m o m e n t i arbetsutövandet som t ex lastning och lossning av gods. H a n har varit sjukskriven ett flertal gång-er u n d e r d i a g n o s e n Cgång-ervical spondylos.2" D i s k d e g e n e r a t i o n e r i

hals-ryggraden h a r konstaterats vid r ö n t g e n . FK och försäkringsrätten för Mellansverige har bägge avslagit Svenssons y r k a n d e o m ersättning från LAF.

Svenssons m o t p a r t i FOD, Rfv:s o m b u d s e n h e t , i n h ä m t a d e yttranden från sin s a k k u n n i g e läkare i ortopedi, läkare C. H a n anför b la:

. . . U n d e r tillämpningen av yrkesskadeförsäkringslagen utbildades e n praxis som innebar att en förvärvsarbetande var försäkrad i "befintligt skick". D e n n a p r i n c i p gäller också vid t i l l ä m p n i n g e n av arbetsskadeförsäkringslagen. Detta i n n e b ä r att a r b e t e t - för att skadlig inverkan enligt arbetsskadeförsäkringslagen skall anses fö-religga - allmänt sett inte behöver vara ovanligt, ovanligt an-s t r ä n g a n d e eller enan-sidigt. Det avgörande är o m d e t är an-sannolikt att a r b e t e t k u n n a t - m e d hänsyn till d e n försäkrades speciella för-u t s ä t t n i n g a r - orsaka sjför-ukdomsbesvären. / . . . / Den lämnade

arbets-beskrivningen uppfyller ur ortopedisk synvinkel ej kraven för vad som skulle kunna karaktäriseras som ovanligt, ovanligt ansträngande eller ensidigt varför skadlig inverkan i arbete inte godtas. [Min kurs.]

F O D i n h ä m t a d e i sin tur medicinskt s a k k u n n i g u t l å t a n d e på a n n a t håll. L ä k a r e D anför:

... S a m m a n t a g e t kan inte uteslutas att d e n mångåriga e x p o n e r i n g som föregick d e t första läkarbesöket år 1968 har i n n e b u r i t skadlig inverkan m e d avseende på sjukdomsbesvär i nacke o c h skuldror. I flera vetenskapliga studier h a r m a n visat ökad förekomst av cervi-cal spondylos hos yrkesgrupper m e d sannolikt hög belastning på halsryggen. Det kan dock hållas för troligt att den skadliga inverkan gäl-lande nacken har påskyndat den cervicala Spondylosen och den förmodli-gen därmed sammanhängande besvärsutvecklinförmodli-gen. [Min kurs.] Med a n l e d n i n g av läkare D:s a n f ö r a n d e k o n t r a r Rfv:s läkare m e d föl-j a n d e inlägg:

[I läkare D:s u t l å t a n d e ] ...anges att d e t kan hållas för troligt att en skadlig inverkan gällande n a c k e n skulle h a påskyndat den cervi-kala Spondylosen. Med dagens kunskapsläge är detta dock en för-hastad slutsats... Med de kunskaper vi har kan det fastställas att den ökade cervicala Spondylosen således inte kan tillskrivas den besvärsutveck-ling som Svensson anger. [Min kurs.]

F O D går på läkare C:s linje och ä n d r a r därför inte försäkringsrättens d o m . Svensson blir utan ersättning.

Kommentar

Av d e n företagna fallstudien framgår d e t klart och tydligt att det r å d e r brister i beslutsprocessen; två likartade fall, också i avseende på d e n m e -dicinska sakkunskapens osäkerhet, m e n m e d skiftande u t g å n g för df. Vad b e r o r då detta på? Som jag ser d e t finns det två kritiska p u n k t e r vad gäller beslutsprocessen i FÖD:

• Läkarna som uttalar sig om df:s medicinska å k o m m o r . Vi h a r h ä r sett indikationer på att ä r e n d e t s utgång är helt b e r o e n d e av vad läkaren säger och hur han säger det. Ar d e t en ofta anlitad medicinsk sak-kunnig är risken liten att d o m a r n a d ö m e r m o t läkarens u d å t a n d e .

Det i n n e b ä r att läkarens roll i beslutsprocessen är klart överdimen-s i o n e r a d .

• Domarna som tolkar läkarnas u d å t a n d e n tycks sakna ett kritiskt tän-k a n d e som i allra högsta grad behövs i en domstol som h a r att avgöra vilket av två motstridiga, men lika sakkunniga, läkares utlåtande som ska läggas till g r u n d för en dom. Svårigheten tycks delvis b e r o på att läkarna övertagit detjuridiska språket i LAF.

7. Diskussion och slutsatser

I d e t t a avsnitt skall j a g sammanfatta och diskutera resultaten av d e n em-piriska u n d e r s ö k n i n g e n , och knyta an dessa till d e n teoretiska ansatsen som redovisades i avsnitt 4, för att sedan k o m m a fram till studiens slut-satser.

7.1 Inledning

Det faktum att LAF är en ramlag torde spela en avgörande roll för h u r beslutsförfarandet i F Ö D fortgår. FOD:s uppgift är att fastställa dels o m skadlig inverkan i df:s arbete förelegat, och dels o m d e n n a skadliga inverkan kan anses ha ett samband med df:s sjukdomsbesvär. FOD:s u p p -gift blir att "fylla ut" d e n lag som lagstiftaren en g å n g i tiden skapade ra-m a r n a för. Eftersora-m detaljregleringen av lagen läggs på tillära-mpnings- tillämpnings-m y n d i g h e t e n - i detta fallet FOD - får d e n n a en stor handlingsfrihet för tolkning av d e n s a m m a , en frihet som i vissa fall skapar p r o b l e m .

Inför varje ä r e n d e som tas u p p till prövning i F O D sitter tre d o m a r e och två l e d a m ö t e r , s k l e k m a n n a d o m a r e . Dessa h a r till uppgift att ob-jektivt tolka lagen; till sin hjälp har de dels tidigare prejudikatbildande

a r b e t s s j u k d o m s ä r e n d e n , och dels medicinsk expertis i form av olika lä-k a r u t l å t a n d e n r ö r a n d e df.

Riv h a r bland drygt hälften av de fall j a g studerat och där df h a r rygg-och ledbesvär anlitat s a m m a medicinskt sakkunnige i o r t o p e d i . Med tanke på att m e r än tre fjärdedelar av ä r e n d e n a är av j u s t d e n n a karak-tär h a r således d e n n e läkare fått uttala sig inför FOD i ett stort antal

ä r e n d e n . Finns d e t då inte en viss risk för att läkare som f ö r e k o m m e r ofta utvecklar ett slags status som till sist mekaniskt o c h oreflekterat ac-c e p t e r a s av FÖD? Kan det helt enkelt vara så att d o m a r n a till sist litar blint p å vad dessa frekvent f ö r e k o m m a n d e läkare säger, o c h d ö m e r -utan n ä r m a r e eftertanke - därefter? H ä r a n s e r j a g att d e t finns ett all-deles för stort u t r y m m e för diskretionär m a k t u t ö v n i n g som i det långa l o p p e t kan leda till en otillbörlig rutinisering av beslutsprocessen.

7.2 Den empiriska studien

Skillnader i FÖD:s bedömning av likartade skador

Det r å d e r - enligt min m e n i n g - inget tvivel o m att d e t finns skillnader i FOD:s b e d ö m n i n g av likartade skador. Fallstudien i föregående avsnitt t o r d e vara bevis på att d e t f ö r e k o m m e r fall m e d till synes likartade ska-d o r som ska-de facto b e ska-d ö m s olika i FOD. Vaska-d är ska-då o r s a k e r n a till ska-d e n n a olikhet inför lagen? Läkarnas roll i beslutsprocessen h a m n a r otvivelak-tigt åter i fokus. Vilken läkare som uttalar sig och d e t resultat han kom-m e r frakom-m till tycks vara avgörande för u t g å n g e n av ett ä r e n d e . Vi h a r sett e x e m p e l på detta i fallstudien; två läkare, helt o b e r o e n d e av varandra, k o m m e r fram till helt olika s t å n d p u n k t e r . Vad får d o m a r n a att välja d e n ena eller d e n a n d r a ståndpunkten? Beror d e t på vilken läkare som ut-trycker sig bäst i skrift? Beror d e t på vilken av läkarna som f ö r e k o m m i t oftast i liknande ä r e n d e n ? Eller b e r o r d e t på bristen av adekvat k o m p e -tens bland beslutsfattarna?

Könsskillnader i FOD:s bedömning av arbetssjukdomar

Av resultaten i föregående kapitel finns att utläsa h u r u v i d a FOD:s d o m i n n e b a r någon ä n d r i n g för df. Vi får veta att drygt 6 4 % av yrkesförarna inte fick ä n d r i n g i FOD (29 män och 10kvinnor), 3 3 % fick d o m e n än-drad till sin fördel (19 män och 1 kxnnna) o c h ca 3 % av delpopulatio-n e delpopulatio-n fick d o m e delpopulatio-n ä delpopulatio-n d r a d , medelpopulatio-n till sidelpopulatio-n delpopulatio-nackdel (2 m ä delpopulatio-n ) . Av d e t ovadelpopulatio-n sag-da kan man fråga sig om det i mitt urval f ö r e k o m m e r n å g o n form av könsdiskriminering; i endast 5 % av de ä r e n d e n som fick sin skada till-styrkt i FOD var df en kvinna. Det är givetvis svårt att a l l m ä n t mäta före-komsten av könsdiskriminering då d e t kan finnas a n d r a faktorer i be-slutsunderlaget förutom könet, såsom exempelvis kvinnors r ö r l i g h e t på a r b e t s m a r k n a d e n som medför större u t r y m m e för recidiva sjukdomar, som i sin tur gör att man får avslag i FÖD.50

7.3 Den teoretiska ansatsen

D e n teoretiska u t g å n g s p u n k t e n i arbetet utgörs av en m o d e l l för förstå-elsen av d e n rättsliga utvecklingen i samhället, uppställd av de b å d a rättssociologiska forskarna Philippe N o n e t och Philip Selznick. Utifrån e n analys av rättens o c h rättssystemets historiska utveckling h a r de ställt u p p en modell m e d tre idealtyper av rättsliga system; repressiv rätt, au-t o n o m räau-tau-t och responsiv räau-tau-t. I miau-tau-t au-teoreau-tiska a n f ö r a n d e h ä r l e d e r j a g LAF till det sistnämnda rättssystemet m e d hänvisning till a t t LAF h a r ka-r a k t ä ka-r e n av en ka-ramlag.

Det responsiva rättssystemet i n n e b ä r ett slags n y t ä n k a n d e inom rätts-teorin som i n n e b ä r att rätten blir en m e r integrerad del av samhället o c h att konkretiseringen av rätten, i detta fall LAF, läggs på den lagtill-l ä m p a n d e m y n d i g h e t e n , som i alagtill-llagtill-lt m i n d r e utsträckning utgörs av juris-ter och m e r av a d m i n i s t r a t ö r e r i den offentliga institutionsstrukturen. N ä r m a n diskuterar rättens roll i socialpolitiken är rättssäkerhetsbeg r e p p e t ofta av stor betydelse. Det anses traditionellt att varje m e d b o r -gare har rätt att, i ett m o d e r n t och välutvecklat samhälle, k u n n a förvän-ta sig en rättvis b e h a n d l i n g inför lagen. D e n n a syn på rättssäkerhets-i d é n g r u n d a r srättssäkerhets-ig på att staten rättssäkerhets-i srättssäkerhets-in utövnrättssäkerhets-ing skall vara b u n d e n av gälland e lag i syfte att motverka gällandiskretionär maktutövning från statens sigällanda -r ä t t e n skall m e d a n d -r a o-rd va-ra den ö v e -r o -r d n a d e p -r i n c i p e n vid makt-u t ö v n i n g e n .

Till skillnad från d e n n a a u t o n o m a syn på rätten - där processrättslig rättvisa av typ likhet inför lagen alltså är det centrala a r g u m e n t e t - in-n e b ä r respoin-nsiv rätt att tyin-ngdpuin-nktein-n i rättskipain-ndet h a r flyttats fråin-n processrättslig rättvisa till ett slags ändamålsenlighet, vilket ö p p n a t dör-r e n födör-r tolkningsfdör-rihet och - i vädör-rsta fall - godtycke i dör- rättstillämpning-e n . H ä r är rätträttstillämpning-en målinriktad och av p r o b l rättstillämpning-e m l ö s a n d rättstillämpning-e art, d v s lagrättstillämpning-en skall söka svar på p r o b l e m e t m e d hjälp av reell, innehållslig rättvisa.

Kanske kan m a n h ä r tala om ett nytt rättssäkerhetsbegrepp som del-vis fått en ny i n n e b ö r d . Gustafsson (1988) för i en artikel en diskussion kring detta tema d ä r h a n redovisar olika rätts teoretiska tankegångar. H a n tillför även ett nytt b e g r e p p i d e b a t t e n : socialsäkerhet, som syftar till en slags substantiell rättssäkerhet baserad på dels en b e h o v s o r i e n t e r a d målrationalitei, och dels en 'social g o d t a g b a r h e t ' . " Den s i s t n ä m n d a faktorn beaktar, utifrån kollektiva och a l l m ä n n a intressen, d e n enskil-d e s socio-ekonomiska totalsituation.

7.4 Slutsatser

Det h a r i d e t t a arbete talats mycket o m läkarnas roll i beslutsprocessen. Hela diskussionen kan sammanfattas till att d e r a s inflytande i F Ö D en-ligt mitt f ö r m e n a n d e är klart överdimensionerat. J a g h a r envist påvisat mitt missnöje m e d detta faktum i d e n n a u n d e r s ö k n i n g , m e n vill h ä r un-derstryka att u t l å t a n d e n från medicinsk expertis givetvis är en viktig o c h n ö d v ä n d i g del av u t r e d n i n g e n inför en arbetssjukdomsprövning. I vissa fall går d e t d o c k så långt att d o m a r n a s närvaro kan tyckas överflödig. De p r o b l e m som följer av d e n n a ö v e r d i m e n s i o n e r a d e läkarroll t o r d e vara att:

• En formalisering av beslutsprocessen h a r u p p k o m m i t , d v s att beslu-ten g ä l l a n d e vanliga arbetssjukdomar "går som p å räls" i F Ö D u t a n att d e enskilda individernas intressen tillvaratas. Ar d e t e n ofta anli-tad medicinsk sakkunnig är risken liten att d o m a r n a d ö m e r m o t lä-k a r e n s u t l å t a n d e . Resultatet blir att individer som omfattas av arbets-skadeskyddet enligt LAF b e h a n d l a s olika vilket strider m o t lagens e g e n ü i g a syfte.

• Skiljelinjen mellan läkarnas och d o m a r n a s å t a g a n d e n i FOD tycks vara så pass oklar att de så att säga glider in på varandras yrkesuppgif-ter; läkarens uppgift vid en arbetssjukdomsprövning är j u att e n d a s t medicinskt uttala sig om df:s s j u k d o m / skada, m e d a n d o m a r e n s u p p -gift är att avgöra - m e d hjälp av bl a lagtexter - huruvida df h a r rätt till ersättning enligt LAF. Resultatet av d e n n a o k l a r h e t är ett allmän kaos i beslutsförfarandet.

Noter

1 Törneli & Vågerö, 1990 2 Hetzler & Eriksson, 1984 3 Törnell& Vågerö, 1990 4 Hetzler, 1983/84 5 SOU 1975:84 6 Prop. 1975/76:197 7 SOU 1985:54 8 SCB/ASS, 1991

9 P a t e l & D a v i d s o n , 1 9 9 1 , s l 9

10 Avsnittet bygger helt o c h hållet på Hetzler, 1984, k a p 5, s a m t Hetzler, 1 9 8 3 / 8 4 , s 3 7 f

11 Hetzler, 1 9 8 3 / 8 4 , s 40 12 Esping, 1990, s 23

13 Se Esping, 1990, s 23 för utförlig d o k u m e n t a t i o n av aktuella offentliga h a n d -lingar 14 I n f o r m a t i o n s b r o s c h y r från försäkringskassan 15 H e u l e r & Eriksson, 1984, s 22 16 SOU 1985:54, s 37 17 Esping, 1990, s 34 18 H e u l e r , 1984, s 39 1 9 B e r g h , 1985, s 5 20 H e u l e r , 1984 & Esping, 1990

21 De kassor som inte finns r e p r e s e n t e r a d e i d e t t a urval är Uppsala, J ö n k ö p i n g , Kalmar, G o t l a n d , Blekinge, B o h u s l ä n , J ä m t l a n d , N o r r b o t t e n .

2 2 S C B / A S S , 1991, s 11

23 H e u l e r & Eriksson, 1982, s 25 24 ibid, s 26

25 ibid

26 Detta inträffar n ä r a n d r a rättsinstans, försäkringsrätten, t i l l d ö m e r df ersätt-n i ersätt-n g eersätt-nligt LAF och Rfv aersätt-nser d e t t a vara ett felaktigt beslut. Rfv kaersätt-n d å aersätt-nsö- ansö-ka o m prövningstillstånd i F Ö D och få d o m e n o m p r ö v a d . Så var t ex fallet m e d e n 50-årig lastbilschaufför som fick sin hjärtinfarkt klassad s o m arbets-skada i försäkringsrätten för södra Sverige. Rfv överklagade d o m e n o c h i F O D beslöt m a n att häva beslutet m e d följande motivering: "Av utredningen i

målet framgår inte att det händelseförlopp som föregått NN:s insjuknande vid det ak-tuella tillfället innehållit något olycksfallsmoment. Han kan därför inte anses ha drabbats av arbetsskada tillföljd av olycksfall. Utredningen ger inte heller stöd för att NN i sitt arbete skulle ha vant utsatt för annan skadlig inverkan med avseende på hjärtsjukdomen. Han är således inte berättigad till ersättning enligt LAF".

2 7 S C B / A S S , 1991, s 11 28 Förslitning i ryggen

29 Förslitning i h a l s k o t r e g i o n e n

30 Till g r u n d för d e l t a p å s t å e n d e ligger en påvisad t e n d e n s till ökad r ö r l i g h e t p å a r b e t s m a r k n a d e n bland d e tio kvinnor som inte fick ä n d r i n g i F Ö D 31 G u s t a f s s o n , 1988, s. 274

Källförteckning

Bergh, C. H. Rättsfallsöversikt beträffandearbetsskadeförsäkringslagenDel

1Arbetsska-debegreppet. Ryggbesvär Stockholm: Försäkringskasseförbundet 1985

Esping, H. & Filppa, A. Arbetsskadeförsäkringen S t o c k h o l m : SNS 1990 Försäkringskassans informationsbroschyr r ö r a n d e arbetsskadeförsäkringen Gustafsson, H. "Rättssäkerheten, m o r a l e n o c h ' s o c i a l s ä k e r h e t e n ' " i Tidskriflför

rättssociologiVol 5 1988 Nr 3 / 4

Hetzler, A. "Policyimplementering g e n o m lag: A r b e t s s k a d e f ö r s ä k r i n g e n s till-l ä m p n i n g " i Tidskrift forrättssociotill-logiVoX 1 1 9 8 3 / 8 4 N r 1

Hetzler, A. Rättens roll i sodalpolitiken M a l m ö : LiberFörlag 1984

Hetzler, A. & Eriksson, K. E. Beslutsprocessen i arbetsskadeärenden L u n d : EKNA 1982

Hetzler, A. & Eriksson, K. E. Arbetsskadeförsäknngens tillämpning L u n d : EKNA 1984

Informationsmaterial från a k t i o n e n för Ett Friskare Arbetsliv, S t o c k h o l m 1991

Klassifikation av sjukdomar 1987Stockholm: Socialstyrelsen 1986 Nordisk yrkesklassificenngSlockholm: Arbetsmarknadsstyrelsen 1983

Patel, R. & Davidson, B. Forskningsmetodikens grunder L u n d : S t u d e n t l i t t e r a t u r 1991

P r o p . 1 9 7 5 / 7 6 : 1 9 7 m e d förslag till lag o m arbetsskadeförsäkring

S C B / A S S Arbetssjukdomar och arbetsolyckor 1989Stockholm: SCB-Förlag 1991 S O U 1975:84 Ersättning vid arbetsskada B e t ä n k a n d e av

yrkesskadeförsäkrings-k o m m i t t é n Stocyrkesskadeförsäkrings-kholm: LiberFörlag 1975

SOU 1985:54 Översyn av arbetsskadeförsäkringen B e t ä n k a n d e av arbetsskadeut-r e d n i n g e n Stockholm: Libearbetsskadeut-rFöarbetsskadeut-rlag 1985

SOU 1990:49 Arbete och hälsa B e t ä n k a n d e av a r b e t s m i l j ö k o m m i s s i o n e n Stock-h o l m : A l l m ä n n a Förlaget 1990

T ö r n e l i , I. & Vågerö, D. "Nyheter o m farliga j o b b " i Svenska Dagbladet, 900213 Wiedersheim-Paul, F. & Eriksson, L. T. Att utreda och rapportera M a l m ö : Liber