Cellisten på scenen : En studie i Artistisk mental träning.

Örebro universitet Musikhögskolan

Konstnärligt kandidatprogram inriktning kammarmusik

______________________________________________________________________

Cellisten på scenen

En studie i artistisk mental träning

______________________________________________________________________

Kurs: Musikalisk gestaltning, självständigt arbete Vårterminen 2017

SAMMANFATTNING

Titel: Cellisten på scenen – En studie i Artistisk mental träning.

Titel Engelska: The cellist on the stage – A study in artistic mental training. Handledare: Jannike Huss

Syftet med denna studie är att undersöka hur en musiker arbetar med mental träning och bearbetning av nervositet. För att uppnå syftet användes tre olika frågeställningar - Hur arbetar jag med artistisk mental träning inför en konsert?

- Hur hjälper olika avslappningsövningar mig att bearbeta nervositet inför en konsert ? - Vad får artistisk mental träning för betydelse för mig i en konsertsituation?

Metoden som användes för att besvara mina frågeställningar var att föra en strukturerad loggbok och olika avslappningsövningar. Loggboken användes för att strukturera mina tankar och känslor gällande mitt mående innan en konsert och efteråt. Vilka tankar hade jag före och efter konserten? Hur påverkades min kropp om jag var nervös?

Avslappningsövningarna var till för att se om de hjälper mig att bearbeta min nervositet inför en konsert.

Resultatdelen visar min väg och resa gällande mitt arbete med artistisk mental träning inför min egen examenskonsert. Den effekten jag fick eftersex veckors träning överras-kade mig på ett positivt sätt och jag kommer att fortsätta att jobba med artistisk mental träning

Sökord: Artistisk mental träning, Nervositet, Scenskräck, Avslappningsövningar, Kon-sert

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Metod och material ... 7

Loggbok ... 7 Resultat ... 9 Tankar ... 9 Känslor ... 9 Vecka 2 ... 9 Tankar ... 9 Känslor ... 10 Vecka 3 ... 10 Tankar ... 10

Känslor (före konsert) ... 10

Känslor (efter konsert) ... 10

Kroppsliga reaktioner ... 11 Vecka 4 ... 11 Tankar ... 11 Känslor ... 11 Vecka 5 ... 11 Tankar ... 11 Känslor ... 11

Vecka 6 (7 dagar kvar) ... 12

Tankar ... 12

Känslor ... 12

Tankar ... 12

Känslor ... 12

Vecka 6 (Dag 5 till Dag 1) ... 12

Känslor ... 13

Vecka 6 (EXAMENSKONSERT) ... 13

Tankar ... 13

Känslor (före konsert) ... 13

Känslor (efter konsert) ... 13

Kroppsliga reaktioner ... 14 Resultatanalys ... 15 Diskussion ... 17 Källförteckning ... 19 Elektroniska källor ... 19 Bilaga 1 ... 20

1

INLEDNING

Applåderna ekar i hela hallen och jag hör hur dörren bakom mig stängs, jag tackar för applåderna, stämmer min cello och börjar spela. Varför skakar min vänsterhand, jag var ju inte nervös för två sekunder sedan, varför fungerar inget. Det här kunde jag i öv-ningsrummet.

Under många år har tankar och funderingar funnits om varför nervositet uppstår och hur musiker arbetar med det. Det var först på musikhögskolan som jag tog tag i problemet och började med att arbeta med mental träning.

Det jag började med var att identifiera vad som gjorde mig nervös. Vad var det jag var rädd för? Att spela fel? Misslyckas? Eller helt enkelt att jag hade för dåligt självförtro-ende? Jag började läsa böcker om mental träning och bearbetning av nervositet. Under mina tre år på musikhögskolan har jag arbetat med det och redan under första året blev det bättre, sedan dess har jag arbetat vidare på allt som jag har läst om, till ex-empel olika avslappningsövningar och hur man stärker självförtroendet. Därför ansåg jag att det skulle vara intressant att se hur jag påverkas och arbetar inför en stor konsert. Och om allt arbete under de senaste åren har hjälpt mig?

2

TIDIGARE FORSKNING

Det finns olika områden som kan vara relevanta för detta självständiga arbete och för studien.

Psykologiska faktorer

Det finns många olika psykologiska aspekter som kan påverka en musikers framförande och hur denna jobbar med nervositet. Lundberg (1998) skriver på följande sätt:

Gemensamt för alla betydelser av nervositet är att kroppen reagerar på ett visst sätt. Styrke-graden varierar naturligtvis. Kroppen svarar med ett slags ökad beredskap. Puls och and-ning ökar. Adrenalin frisätter blodsocker som ger energi, musklerna blir mer alerta och spända. (s.23).

Detta är vad som händer hos alla människor någon gång, man blir nervös och kroppen fungerar på detta sätt, det behöver inte vara i musikaliska sammanhang utan kan vara att man ska prata inför en folkmassa eller bara prata med någon. Någon gång har du drab-bats av nervositet och det är som författaren säger att ordet nervositet används i många olika bemärkelser men oftast blir det i en negativ bemärkelse.

En person reagerar aldrig av slump eller utan en anledning och rent biologiskt är nervo-sitet till för att en person ska vid en hotande situation antigen slåss, fly eller dö nämner Lundberg (1998) i sin bok. Vad författaren menar är att under nervositet sker en lik-nande process i kroppen.

Som musiker går det lätt och snabbt att koppla ihop det med rampfeber och det kan fin-nas både bra och dålig rampfeber, eller som Lundberg nämner att det finns konstruktiv och destruktiv rampfeber där konstruktiv rampfeber är nervositet som vi kan omvandla till något som gynnar en. Det kan få en musiker att skärpa till sig, prestera bättre och göra något bra musikaliskt och ge mer inlevelse till musiken. Destruktiv är då tvärtom, som musiker vet man inte riktigt var energin ska gå och man kan inte rikta den utåt och tillslut så stjälper det en (Lundberg 1998).

Är det bara det psykologiska skäl som gör att nervositet uppkommer? Något som förfat-taren nämner är hur graden av förberedelse kan påverka upplevelsen av nervositet. Som musiker är det självklart bättre att vara väl förberedd än att inte vara det. Det finns musiker som väljer att skylla ett dåligt framförande på nervositet när det kanske i själva verket är instuderingen av stycket som inte var speciellt bra.

Fageus (2012)skriver följande:

Kursdeltagare använder ofta ordet man många gånger i varje inlägg i diskussionerna. Man står istället för jag. T.ex ”man övar ju inte alltid så koncentrerat” eller ”man blir ju nervös på konsert”. Bara den lilla skiftningen att säga att ”jag övar inte alltid så koncentrerat” eller jag ”jag blir nervös på konsert” gör att problematiken framstår i en annan dimension och det blir uppenbart att jag kan påverka (s.23).

3

En annan intressant infallsvinkel som författaren tar upp är att en musikers attityd på-verkar det sceniska framförandet. En speciellt intressant synpunkt som Lundberg tar upp är den om jantelagen, att du som musiker inte ska tro att du är något vilket kan göra att musikern eller en individen kan få svårt att utveckla sina förmågor och de möjlighet-erna som finns.

En annan viktig infallsvinkel som Fageus (2012) tar upp är att mental träning är ett be-grepp som används i många olika sammanhang, bland annat inom idrott och hälsa. Det som oftast skiljer den traditionella mentala träningen och den artistiska mentala träning-en är att dträning-en artistiska träningträning-en fokuserar på scträning-enframförandet. Författarträning-en skriver att inom artistisk mental träning handlar det inte om att vinna över någon, det författaren menar är att inom till exempel idrott kan mental träning användas för att besegra sina motståndare, att som idrottare har du mentalt redan vunnit över din motståndare. Men inom artistisk mental träning finns det ingen du kan besegra, möjligen dig själv. En sak som författaren nämner är att musikerns främsta mål är att förmedla känslor och mänsk-lighet (Fageus 2012).

Den största skillnaden mellan artistisk mental träning och traditionell mental träning är att inom artistisk mental träning tar du vara på känslighet och sårbarhet och använder det som en styrka istället för något dåligt eller svagt. Oftast ses tuffhet som något bra som till exempel att hävda sig eller ta plats men i artistisk träning kan tuffheten vara just att sårbar och känslig för att kunna förmedla en känsla till sin publik. Det är en viktig del enligt (Fageus 2012).

Det finns också många likheter mellan artistisk mental träning och annan mentala trä-ningen. De likheter författaren nämner är bland annat att mentala bilders påverkan är gemensam, även tron på den egna förmågan att kunna lyckas. Författaren menar även att sökandet efter effektivitet som till exempel att bli avspänd och att människan försö-ker fokusera på möjligheter och lösningar istället för att fokusera på problem, är något som artistisk mental träning och vanlig mental träning delar (Fageus 2012).

Mental träning

När man läser på Nationalencyklopedins hemsida (ne.se) står det att mental träning först under 70-talet fick en stor allmän spridning och att det var främst inom idrotten som den används, men att idag har den fått en stor spridning. Det går att använda mental träning till att förebygga nervositet och bygga upp sitt självförtroende. Inom musiken är det oftast rädslan att stå på scen eller publiken som gör att musiker blir nervösa. Lund-berg(1998) skriver på följande sätt:

Ångest handlar om rädsla för vad som kan hända i framtiden. Rädslan, vare sig den är väl-grundad eller inte, baseras på våra tidigare erfarenheter, och just dessa används sedan för att förutsäga framtiden (s.29).

Det finns många olika metoder och sätt att arbeta med artistisk mental träning. En av många relevanta saker som Fageus (2012) är mentala bilder. Det är vanligt som musi-ker att ha både bra och dåliga minnen från till exempel konserter, master classes, audit-ions med mera. Det kan vara vanligt att de negativa bilderna blockerar en. Fageus (2012) skriver på följande sätt

4

Det är precis som med en allergisk reaktion. Har vi blivit utsatta för allergen och fått en al-lergisk reaktion, ökar risken att vid exponering av samma utlösande ämne blir de följande reaktionerna ännu kraftigare (s.19).

Författaren menar att det måste finnas ett sätt att motarbeta detta, att använda sig av en trigger, en positiv sådan. Det innebär att man medvetet aktiverar ett minne av en konsert eller liknande som gick bra (Fageus 2012).

En sak som författaren skriver om är beginners mind. Det innebär att det måste finnas plats för ett flöde som skapas av sig själv, den egna viljan får vila då. Författaren skriver följande:

Om vi som musiker vill hitta kvaliteter som går utöver det vanliga behöver vi sitta ner och som del i förberedelsen vänta in en närvaro. De olika personligheterna/rösterna i oss samlar sig och blir till ett (s.19).

En annan bra infallsvinkel är en berättelse om en granne, den treåriga pojken William. Författaren skriver på följande sätt:

William, tre år, ringer varje dag intensivt och omisskännligt på vår dörrklocka och sliter upp våran ytterdörr. Han kliver in och förutsätter att någon av oss vill leka med honom. (s.52)

Det författaren menar är att musiker bör göra på samma sätt. Författaren vill få fram är att man bör gör en William, man förutsätter att folk vill lyssna på en musik. Som musi-ker aktiveras då spontanitet, frimodighet och att man tror på sig själv (Fageus 2012).

Scenskräck

När det kommer till scenskräck finns det många aspekter musiker kan jobba med, allt beror på vad som är jobbigt .Är det publiken, känslan att stå på scen, att spela fel, eller att prata inför konserten? Oftast är det någon slags press som upplevs. En sak Lundberg (1998) tar upp i sin bok är en liknelse om att balansera på en planka på olika höjder. Det författaren menar är att om en planka läggs på marken är det inte speciellt svårt att ba-lansera på den det är en lätt uppgift. Det andra scenariot är att plankan är en meter upp i luften, det är fortfarande lätt att balansera men det finns en tanke som gör att man skär-per sig lite mer. Det tredje scenariot är att plankan är tre meter upp i luften. Nu är det svårt och jobbigt även fast det är samma uppgift som ska utföras. Författaren menar att om det går att gå över plankan som är tre meter upp, på samma sätt som när den ligger på marken med samma säkerhet även fast man kanske är nervös, det är att kunna fram-träda under press. Det författaren menar med det är att det oftast finns ett inre tvivel på den egna förmågan, i och med det försvinner även ens spontanitet. Författaren menar att under press förlorar man sin kontroll som i sin tur leder till spontanitet. Författaren tror även att vid negativ press fokuserar oftast hjärna på det som kan hända istället för själv uppgiften. Ett exempel som tas upp i Lundbergs bok är att musiker oftast ser publiken som ett fysiskt hot när det egentligen är fantasin som bygger upp ”hotet” (Lundberg 1998).

sce-5

nen. Det är först är att musikerna kan musicera bättre, mer inspirerat och levande. Det andra exemplet är att musiker musicerar sämre, får dålig hållning och dålig inspiration, musikern kan även uppleva skakningar och svettningar. Det tredje exemplet som tas upp är att musikern musicerar sämre och tänker på andra saker, det finns ingen riktig nerv i själva framförandet och det saknas engagemang. Författaren menar att alla musiker ska försöka att sträva mot det första exemplet, där det går att vände pressen från något nega-tivt till något posinega-tivt och det går att använda pressen till själva musicerandet (Lundberg 1998).

Christina Davidsson (2009) skriver om generell rampfeber och hur det påverkar folk. En sak som stämmer in hos musiker är att författaren skriver att rampfeber kan vara relate-rat till stressrelaterade problem. Det författaren menar är att det finns en rad olika punk-ter som påverkar som till exempel dåligt självförtroende, skadad självkänsla och kon-flikträdsla. Just punkten konflikträdsla känns inte speciellt relevant för en solomusiker då det inte går att hamna i konflikt med sina noter. Däremot är det en väldigt intressant punkt att gå in på området kammarmusik, då det är flera musiker som musicerar till-sammans och om det uppstår konflikter i gruppen kan det påverka en musikaliskt om man är konflikträdd (Davidsson 2009).

Davidsson (2009) menar att rampfeber kan ge inre spänningar och liknande i kroppen och det kan i sin tur leda till att kroppen tar skada och även ens omgivning kan ta skada tillslut. Hon menar att många som har rampfeber döljer det och det kan gå så pass långt att folk väljer att ta tabletter och liknande för att dämpa rampfebern. Det är väldigt van-ligt inom musikvärlden att just tabletter som till exempel betablockerare används. Det betablockerare gör är att den blockerar effekten av olika typer av stresshormoner. Det kan tillexempel var adrenalin och noradrenalin och det leder i sin tur till att hjärtat slår lugnare och sänker pulsen (www.hjart-lungfonden.se, www.fass.se).

6

PROBLEMOMRÅDE

Under alla år som musiker har jag tampats med nervositet under olika framföranden. Det var först i början på min utbildning på musikhögskolan som jag tog tag i problemet och verkligen började arbeta med min nervositet och vad som gjorde att jag blev nervös. Det var då jag kom i kontakt med artistisk mental träning. Det var genom ett litteratur-seminarium under mitt andra år som jag läste boken Musikaliskt flöde av Kjell Fageus (2012) och det var som att en helt ny värld öppnades upp och jag började se annorlunda på artistisk mental träning. Med det menar jag att jag började ta det på ett mer seriöst sätt och jag började arbeta med visualiseringsövningar och stärk självförtroendet. Under mina år på musikhögskolan har jag funderat på om varför inte vi på skolan arbe-tar med artistisk mental träning, nervositet och rampfeber etc. Som musiker är scenen ens arbetsplats och därför känns det ologiskt om ens arbetsplats ska sätta skräck i en. Jag tyckte därför att det var relevant att se hur jag förbereder mig inför min egna examenskonsert och om den träningen jag har sysslat med i flera år hjälper mig och om jag har lyckat att behärska min nervositet.

SYFTE

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur jag som musiker arbetar med artistisk mental träning och bearbetar nervositet och rampfeber.

Som hjälp för att uppnå detta syfte kommer en strukturerad loggbok att föras över hur jag som musiker förbereder mig inför min examenskonsert och andra konserter och hur jag mentalt arbetar för att bearbeta nervositet och rampfeber med hjälp av olika av-slappningsövningar.

FRÅGESTÄLLNING

- Hur arbetar jag med artistisk mental träning inför en konsert?

- Hur hjälper olika avslappningsövningar mig att bearbeta nervositet inför en konsert ? - Vad får artistisk mental träning för betydelse för mig i en konsertsituation?

7

METOD OCH MATERIAL

För att kunna uppnå mitt syfte valde jag att dela upp studien av min mentala träning i olika delar. Jag har bland annat använt mig av en strukturerad loggbok (Bjørndal, 2005 s 65). Jag har även valt att använda mig av några övningar som jag har läst om i Fageus (2012) bok som är relevanta för att närma mig mitt syfte. En del av övningarna ska pågå i flera veckor, men jag ansåg att jag inte hade tid att göra hela programmet och valde ut de övningarna som var mest relevanta och som jag hade nytta av. Det som ska under-sökas är hur jag förbereder mig inför min examenskonsert. På vägen till min examens-konsert har jag haft en examens-konsert som solist med en orkester och använde den examens-konserten som ett steg på vägen för att se vad som fungerar och vad som inte fungerar. Jag har även valt att skriva loggbok i en och en halv månad veckovis förutom den sista veckan, då jag skrev varje dag.

Loggbok

Den loggbok jag har valt att använda mig av är en strukturerad loggbok som kallas kon-fluent (Bjørndal, 2005 s 65). Varför jag har valt att använda denna är för att jag tycker den passar min studie bäst då den är uppdelad i tre olika kategorier: Tankar, känslor och kroppsliga reaktioner. Jag anser att dessa kategorier passar bäst för att på tankar kan jag skriva ner vad jag tänker innan och efter konserten. På känslor kan jag skriva ner vad jag känner innan och efter en konsert. Exempelvis vilka övningar som fungerar eller vad som inte fungerar. Den sista punkten, kroppsliga reaktioner är under själva konserten, om jag till exempel får stråkdarr, tappar fokus eller vad som nu kan hända. De två första kategorierna är de som kommer användas mest då jag enbart använder mig av kategorin kroppsliga reaktioner efter en konsert.

De olika övningarna jag har ansett vara relevanta är följande. • Muskulär avslappning

Det som ingick i den övningen var allt ifrån att lära sig att kontrollera sin andning på ett sätt som gör att man blir lugn till att lära sig att hantera spänningar i krop-pen, tillexempel spänningar i axlar, armar, skuldror och nacke.

• Mental avslappning

Inom mental avslappning jobbar man med allt från att stärka sin inre självbild till att känna att man duger som person. Det är lite liknande att stärka sitt självförtro-ende. En övning kan vara att skriva små lappar med ord som beskriver någon som är självsäker.

8 • Stärka självförtroendet

Denna övning hör ihop med mental avslappning på ett sätt. En övning är att man tar de orden som man skrev ner i den mentala avslappningsövningen och börjar applicera det på sig själv.

• Visualisering av projekt

Det innebär att man sätter upp mål som man vill jobba emot, en vision. Det kan tillexempel vara en konsert eller att komma in på musikhögskolan. Det är viktigt att studera vilket ens mentala tillstånd är i övningsrummet, om man är bättre för-beredd kommer det troligen gå bättre på konsert. Det är viktigt att tänka på hur man övar.

• Visualisering konsert

Det viktigaste här är att man tänker på andra konserter eller andra sammanhang där det har gått bra och tar med det positiva från det när man förbereder sig inför en konsert. Sedan visualiserar man den kommande konserten på ett positivt sätt, måla upp en slags drömbild av den.

9

RESULTAT

Nedan följer en sammanfattning av mina anteckningar från loggboken och mina öv-ningar.

Vecka 1

Datumet är den 16 mars och det är cirka en och en halvmånad kvar till min examens-konsert och ungefär två veckor innan min solistdebut. Det är många tankar som fly-ger runt i mitt huvud just nu då jag fick ändra min repertoar inför examenskonserten. Rent spelmässigt känns det bra och jag känner mig inte speciellt nervös. Det jag tän-ker mest på är solistkonserten som är om cirka två veckor. Det är mycket att tänka på då jag aldrig har spelat med en orkester innan och det är ganska speciellt då det är mycket att lyssna på, då det är en stor skillnad på att bli kompad av ett piano som fungerar som en komprimerad symfoniorkester. Har börjat att jobba med avslapp-ningsövningar och visualiseringsövningar.

Känslor

Det som gör mig mest nervös nu är inte examenskonserten, utan det är solistdebuten som gör mig nervös. Det som gör mig nervös är att jag aldrig har varit med om en liknande konsert innan, där jag ska vara solist med en orkester. Det är ett helt nytt sätt att framföra en cellokonsert på för min egen del, då jag bara har spelat med pia-nist innan. En annan sak som även gör mig nervös är att orkestern inte känns speciellt förbereda, då jag hade ett rep igår och det kändes som att många musiker inte hade kollat in sina stämmor. Jag testade även mental avslappningsövningarna innan repe-titionen då jag var nervös, jag kände dock att jag inte riktigt hur jag skulle gör då jag aldrig jobbat med det innan på det sättet men kände ändå att det gav resultat, då jag blev mindre nervös.

Vecka 2

Datumet är den 23 mars. Det är mindre än en vecka kvar till solistdebuten och jag har 100 procent fokus på det just nu. Gårdagen gav mig mycket att tänka på då jag repe-terade med orkestern. Mycket kändes bra och jag försökte även att spela utantill men det funkade inte riktigt och jag vet att det har med min egen instudering att göra. De jag mest tänker på är hur jag ska effektivisera min övning och se till att min instude-ring gällande att spela utantill ska bli bättre och hur den ska gå snabbare.

10 Känslor

Det jag är mest orolig och nervös över är hur jag ska hinna få min konsert att sitta ut-antill. Jag har funderat mycket på varför det inte funkar och vad det är som gör att jag har så svårt att spela utantill och det är något jag ska komma fram till innan

ex-amenskonserten då mitt mål är att spela Bach utantill Jag börjar känna mig mer och mer trygg med att spela med orkestern och jag känner att de flesta musikerna som jag musicerar med vet vad de ska spela vilket gör att jag kan lägga mer fokus på mitt spelande.

Vecka 3

Datumet är den 30 mars. Det är dagen efter min solistdebut och det känns fantastiskt bra. Jag lyckades med mitt mål och det var att spela hela konserten utantill. Det var mycket som fungerade bra och jag var väldigt nöjd och stolt över mitt framförande. Det jag vill gör nu är att ta ett par dagars vila men vet att det inte går då det är mindre än en månad kvar till min examenskonsert och jag måste lägga all tid och fo-kus på att fixa klart alla stycken och se till att det blir bra. Det känns väldigt bra och jag känner att jag är väldigt förberedd. Alla stycken jag ska spela har jag framfört minst en gång på en offentlig konsert på musikhögskolan.

Känslor (före konsert)

Jag har haft många olika känslor det senaste dygnet. Jag har idag skrivit ner det jag kände innan konserten och efter. Jag har idag försökt att samla dessa känslor och har skrivit ner följande:

Under dagen har jag haft lektion med min lärare och jag spelade hela konserten utantill, han sa att det lät bra och det gjorde mig ganska lugn. Han gav mig lite tips och råd och sa till mig att gå hem och vila en stund för att sedan komma tillbaka fräsch och pigg till konser-ten. Jag följde hans råd och ungefär två timmar innan konserten var jag tillbaka på skolan och övade på några småsaker och värmde upp. Jag kände mig trygg och inte speciellt ner-vös. En timme innan konserten börja dock nervositeten smyga sig på men jag gjorde de öv-ningar som jag kände var nödvändiga. Jag tänkte mycket på att andas lugnt och inte se till att spänna mig. Jag intalade även mig själv att det jag ska göra är något jag är bra på och stärkte mitt självförtroende.

Känslor (efter konsert)

Efter konserten minns jag att jag var ganska nöjd, det var många saker som lät bra och många svåra tekniska passager som jag hade övat länge och intensivt på funkade bra. Det jag kommer ihåg var att jag spelade fel toner vid ett par tillfällen och min stackeln åkte iväg en gång men det löste sig. Det som gör att jag kommer ihåg mina felspelningar mer än det som lät bra är att efter en konsert är jag extremt självkritisk och fokuserar på det som är dåligt. Mitt mål till examenskonserten är att jag ska för-söka fokusera på det som gick bra och helhetsbilden.

11 Kroppsliga reaktioner

Det jag kommer ihåg från konserten är att jag var nervös i början och hade lite stråkdarr. Nervositeten gjorde även att jag tvekade lite på min teknik. Det jag gjorde för att försöka komma över nervositeten var att jag andades djupt och fokuserade på musiken och på att få fram karaktär istället för att bry mig om publiken. Jag minns att det hjälpt väldigt mycket. Jag minns även att jag under en kort stund tänkte att om jag spelar fel, tror publiken att jag inte kan mitt stycke, tror de att jag inte har övat tillräckligt? Men det var inget som jag la energi på utan det la jag på musiken.

Vecka 4

Datumet är den 6 april. Det är exakt tre veckor kvar till examenskonserten och allt flyter på som det ska. Det är mycket som ska fixas med bland annat uppsats och kon-sertprogram. Det ska även hinnas med övning men det känns lugnt då jag har plane-rat väl och övat smart under en lång tid. Jag har även börjat med visualiseringsöv-ningarna, och de funkar mycket bra. Innan jag somnar så visualiserar jag hur min konsert ska gå. Jag har valt att skippa övningen stärka självförtroendet då jag anser att den inte var nödvändig för min del.

Känslor

Det är inga speciella känslor eller någon nervositet som finns för tillfälligt. Det enda som börjar gör mig lite nervös är att jag inte får till Bach utantill en samtidigt vet jag att jag kan då jag lyckades att spela som solist utantill

Vecka 5

Datumet är den 13 april. Det är nu två veckor kvar till examenskonserten. Många bi-tar har fallit på plats och jag har tillsammans med min lärare kommit fram till att jag spelar Bach med noter, vilket känns bra. Jag har dock funderat på varför jag har svårt att lära mig Bach utantill och det är troligen för att jag har svårare att hitta de melo-diska fraserna och därför tycker jag det är mycket svårare än om jag jämför med en cellokonsert. Jag har fortsatt med mina visualiseringsövningar och de funkar bra, då jag känner mig lugn inför att gå ut på scenen.

Känslor

En stor press och stress har släppt i och med att jag får lov att spela Bach utantill. Annars är det inga speciella känslor och jag känner mig lugn spelmässigt då jag har övat bra

12

Vecka 6 (7 dagar kvar)

Tankar

Datumet är den 20 april, det är nu en vecka kvar tills min examenskonsert. Jag har haft rep med min trio precis och det funkar mycket bra, vi är väldigt samspelta och det vi ska spela är vi väldigt bekanta med. Imorgon är det dags för den sista lektion-en innan konsertlektion-en och det känns bra. Jag kommer ävlektion-en att repetera min Beethovlektion-en- Beethoven-sonat med min pianist och slipa på de sista detaljerna. Visualiseringsövningarna fly-ter på och de funkar som de ska

Känslor

Konstigt nog är det är inga speciella känslor som finns just nu. Jag är varken stres-sad, nervös eller orolig över något.

Vecka 6 (6 dagar kvar)

Jag har idag haft fullt upp med lektion och rep. På dagens lektion jobbade Jag och min lärare på smådetaljer. Han var nöjd med det mesta och tyckte att jag hade gjort bra musikaliska tolkningar och det kändes skönt att höra, då jag känner att jag är på rätt spår. Jag hade även lektion med trion och det var en bra lektion då vi fick bra feedback och bra tips. Vi hade även gemensam lektion, alla cellister på skolan och det var då jag spelade Beethoven med min pianist. Det var mycket som funkade och jag fick bra feedback och positiva kommentarer för mitt spel.

Känslor

Under dagen var jag lite nervös, det brukar jag alltid vara innan jag ska ha lektion men det brukar försvinna när jag väl ha lektion. Jag tycker det är bra att jag är det, då jag blir mer skärpt och koncentrerar mig bättre. Under den gemensamma cellolekt-ionen var jag mindre nervös än vad jag brukar vara. Under förra året var det något jag jobbade mycket med och förra hösten började det ge resultat. Den här terminen har det funkat mycket bra på gemensam. Det har i sin tur gjort att jag håller en högre lägstanivå, vilket i sin tur stärker mitt självförtroende.

Vecka 6 (Dag 5 till Dag 1)

De senaste dagarna har varit lugna rent tankemässigt. Jag har övat, skrivit uppsats och jobbat med visualiseringsövningarna. Jag känner mig väl förberedd och tycker att det ska blir väldigt roligt att ha konsert

13 Känslor

Nervositeten smyger sig på för var dag som går. Även fast jag känner mig lugn är jag nervös. Det som gör mig nervös är att under en timme ska jag bedömas för tre års arbete. Tre år av slit och alla timmar i övningsrummet ska bedömas.

Vecka 6 (EXAMENSKONSERT)

Tankar

Wow, dagen är kommen. Det är dags för examenskonsert. Det är många tankar som florerar i mitt huvud. Hela min familj kommer och det är något jag ser fram emot. Det har varit svårt för dem att komma och lyssna på mina konserter då de bor långt ifrån Örebro, och därför ska det bli extra kul. Under dagen kommer jag att ha genrep och jag ska följa rådet som min lärare gav mig senast, jag kommer att öva lugnt och inte för mycket, för att jag ska vara fräsch och pigg inför konserten. Under dagen kommer jag ha ett genrep, som är klockan fyra och sedan klockan sju på kvällen smäller det.

Genrepet som jag hade fungerade bra och allt gick super. Jag är grymt taggad inför konserten.

Känslor (före konsert)

Det är många olika känslor som finns i kroppen. Jag är nervös, taggad och glad. I ena stunden är jag stressad i andra är jag lugn. Det som gör att jag känner är för att jag vill prestera inför alla de som kommer och kollar. Jag vill även göra bra ifrån mig in-för juryn då jag vill visa att jag har lyckats att utvecklas under dessa tre åren och jag vill även visa det för min lärare.

Känslor (efter konsert)

Det är många blandade känslor som finns just nu. Jag är glad att det är över, men känner samtidigt en konstig känsla att det just är över. Jag är extremt nöjd över hur konserten gick. Jag var väldigt nervös i början men gjorde avslappningsövningarna innan och de funkade bra. Väl ute på scenen försökte jag behålla lugnet och bara fo-kuserar på musiken och se till att min tolkning och interpretation kommer fram. Jag kände i efterhand att visualiseringen har funkat bra då det hjälpt mig på scenen. Jag minns även att precis efter konserten var jag väldigt nöjd och tänkte inte på något negativt. Det är första gången som jag verkligen känner mig helt nöjd och jag minns att jag fokuserade på allt som gick bra. Det var ett av målen jag hade från solistkon-serten, att jag skulle fokusera på det som gick bra och inte det som gick dåligt.

14 Kroppsliga reaktioner

I början av konserten kände jag att jag fick stråkdarr. Jag försökt motarbeta det ge-nom att andas lugnt och fokusera på spelandet istället för min nervositet. Jag kom-mer ihåg att det funkade och efter två stycken var nervositeten bort och jag hade istället hundra procent fokus på musiken. Jag minns även att jag var väldigt svettig om mina händer, vilket jag inte jag brukar vara. Jag försökte att inte bry mig om det, men det påverkade mig då jag kände att jag tappade stråkfattningen ibland. Något som jag har jobbat med innan är att när jag blir nervös, då spänner jag mig i kroppen och höjer mina axlar. Det resulterar i sin tur att jag tappar klang och motorik. Under konserten märkte jag att jag höjde mina axlar i första stycket. När jag försöker att andas lugnt tänker jag även på att spänna av i axlarna för att få mer flyt i mitt spel och det hjälpte mig under resten av konserten då jag inte kände mig lika spänd och stel.

15

RESULTATANALYS

I början av min undersökningsperiod märkte jag att jag aldrig riktigt hade jobbat med muskulär avslappning och visualisering av konsert. Jag visste inte riktigt hur jag skulle jobba med det och det var svårt även om jag kände att det gav mig direkta resultat. De första två veckorna var de som var jobbigast, men det gjorde också att jag lade ner mycket energi på att försöka lära mig de övningarna, då jag kände att de skulle gynna mig.

Jag märkte även att jag inte lade speciellt mycket fokus på min repertoar som jag skulle ha på min examenskonsert, utan allt fokus låg på solistkonserten då jag kände att den var viktigast för stunden.

Under vecka tre var det mycket som fungerade bra, det var dagen efter min solistdebut och mycket som jag hade jobbat med fungerade. Det var också första gången som jag fick chans att se om det jag hade jobbat med i två veckor fungerade. Det jag hade som mål var att spela konserten utantill och inte vara nervös på scenen. Jag anser att jag lyckades med båda målen då jag spelade konserten utantill och inte var speciellt nervös under konserten. Det som fungerade bäst var avslappningsövningarna och visualisering

av konserten. Visualisering av konsert var något som jag inte heller tidigare jobbat med

och jag kommer ihåg att jag oftast har tänkt på saker som har gått dåligt på tidigare kon-serter men jag minns att jag bara fokuserade på positiva saker samtidigt som jag gjorde avslappningsövningarna.

Under vecka fyra valde jag att ta bort övningen som innebar att stärka självförtroendet och övningen mental träning fick lite mindre tid. Det som gjorde att jag valde att ta bort stärka självförtroendeövningen var för att jag tidigare i mitt liv jobbat mycket med lik-nande övningar. Jag har läst en del böcker och även gått på föreläsningar om ämnet då det har intresserat mig och jag kände att övningen som jag hade valt inte påverkade mig på det sättet jag ville. Jag anser dock att det är den viktigaste övningen om man inte har jobbat med den tidigare. Eftersom jag har jobbat med det i flera år kände jag att jag ville lägga fokus på det jag hade inte hade jobbat med på liknande sätt.

Under vecka fyra var det mycket som var i fas, jag kände mig lugn med det jag skulle spela och jag kände att jag hade kontroll på mina övningar.

Under vecka fem märkte jag att jag hade svårt med att memorera två olika satser ur Bach cellosviter utantill och det var då övningen visualisering av projekt fick en stor roll. Den gjorde att jag började fundera på hur jag verkligen övade. Varför övade jag på ett visst sätt? Varför spelar jag piano där? Varför spelar jag forte där? Det satte igång en mycket större tankeprocess än vad jag hade räknat med. Anledningen till att jag hade problem med de olika staserna i Bach cellosviter var för att jag kände att jag hade svå-rare att hitta en melodisk linje än vad jag hade i de andra styckena som tillexempel det jag spelade på min solistkonsert.

Under vecka sex var det fullt fokus på examenskonserten och att allt skulle fungera. Det som gjorde att allt kändes bra var att jag var förberedd, jag kände verkligen mig redo att

16

ha min konsert. Det var inget som jag var rädd eller orolig för, utan jag kände att det skulle vara något som vara roligt.

Efter min solistkonsert kände jag vad som fungerade och inte fungerade gällande av-slappningsövningar och hur visualiseringsövningarna fungerade. Jag lade mycket fokus på att försöka att få en positiv bild av min examenskonsert och jag tycker att jag lycka-des med det, då jag verkligen såg fram emot konserten. Jag kände även att jag lyckalycka-des bra med avslappningsövningarna då jag inte kände mig speciellt spänd i axlar, nacke eller skuldrorna.

Det jag kommer ihåg var att jag blev nervös över att min familj och släkt var där, och jag ville verkligen prestera och göra mitt bästa inför alla. Det gjorde att jag började tänka negativa tankar att de blir besvikna om jag spelar fel, men då kom övningarna till hjälp och jag började visualisera positiva tankar, att jag inte skulle spela fel och att ing-en skulle bli besviking-en.

Efter konserten var jag nöjd och tyckte att allt jag hade jobbat med fungerade bra då jag kände att det hjälpt mig att höja min spelnivå. Jag var nervös under konserten men jag kom ihåg att de muskulära övningarna, speciellt andningen hjälpte mig mest då det till-slut gjorde att jag fokuserade på musiken istället för min nervositet.

Erfarenheten i samband med den här studien har varit väldigt givande och öppnat upp många nya dörrar för mig vad gäller artistisk mental träning och bearbetning av nervosi-tet. Under vägens gång märkte jag vad som fungerade bra och inte bra för mig för det är väldigt personligt vad som fungerar. Jag känner att jag har lärt känna mig själv på ett bättre sätt hur jag fungerar i konsertsammanhang.

17

DISKUSSION

Syftet med studien har varit att se hur en musiker jobbar med artistisk mental träning och hur olika övningar för att bearbeta nervositet inför en konsert och på scenen. Jag har arbetat med en strukturerad loggbok och olika övningar som ska hjälpa mig att bearbeta nervositet. Jag har kommit fram till att de muskulära övningarna och visualisering av konsert var det jag hade jobbat minst med. Jag fick ett positivt resultat på min examens-konsert och kände att allt jag hade jobbat med hjälpt och det är något som jag i framti-den kommer att fortsätta att jobba med.

Något som jag märkte under visualisering av konsert var att jag tänkte negativa tankar och precis som Fageus (2012) nämner i sin bok angående allergen. Jag tolkar det som att har man haft ett dåligt framförande och tänker att nästa ska bli som det, då blir det oftast värre. Därför var det viktigt för min del att tänka positiva tankar istället för nega-tiv som kan leda till en sämre konsert.

Jag kom även att tänka på det Lundberg (1998) skrev i sin bok angående ångest, att det är rädsla för vad som ska hända i framtiden. Det jag kom att tänka på var under den sista veckan, då jag jobbade mycket med att bearbeta min nervositet angående att min familj skulle lyssna och jag ville inte gör dem besvikna, det kanske inte var ångest, men det ligger en poäng att det oftast är något i framtiden som man är mer rädd för. Oftast är det framtiden som kommer göra en nervös.

Många av övningarna i Fageus (2012) bok var bra men det känns som att dessa är av-seda för personer som inte jobbat med det tidigare. Därför ansåg jag att om man jobbat med vissa delar tidigare förlorar många av Fageus (2012) övningar sitt värde och det är synd då de är bra. Det som kanske gör att vissa övningar inte får full effekt är för att de övningar som Fageus har tagit upp ska pågå över mer än tio veckor och den tiden hade inte jag vilket gjorde att jag fick välja de övningarna som kändes mest relevanta då. Hade jag fått göra om det idag hade jag nog valt någon annan övning istället för att ta övningen stärka självförtroendet.

En sak som Davidsson (2009) nämner angående att kroppen kan ta skada på grund av rampfeber känns rimlig men att omgivningen tar skada tror jag inte. Omgivningen i detta fall är troligtvis publiken och det är mer troligt att de tycker att det är jobbigt för musiker och man känner medlidande men det är inte så att publiken tar skada, utan det är troligen musikern som får ta den största smällen.

Något som både Davidsson (2009) och Fageus (2012) har gemensamt är punkten om dåligt självförtroende och att den kan skapa en oro och scenskräck. Det som dock sklijer sig mellan dessa författarna är att Davidsson (2009) förklarar det mer allmänt och Fa-geus (2012) förklarar det mer för en musiker.

Alla böcker jag har läst vill åt samma mål och uppnå liknande resultat. Vägarna dit är dock väldigt olika och varje författare föreslår olika övningar och sätt att tänka på. Den här undersökningen har gjort att jag har börjat fundera på följande saker:

18

Bör inte alla musiker jobba med detta? Jag personligen tror att många musiker har upp-levt det jag uppupp-levt. Att man inte vågar ta tag i problemet och det får gå som det går när det väl är dags att gå ut på scenen. Då scenen är alla musikers arbetsplats är det väl nå-got man inte bör var rädd för? Det är inget man ska behöva få ångest av att tänka på? Personligen tror jag att om man jobbar med artistisk mental träning bara kommer att gynna en, jag ser inte att man får ut något negativt av det. För min egen del kommer det att ha varit till stor nytta att ha gjort denna studie, då mitt mål är att jobba i en orkester och då är scenen min arbetsplats.

Jag känner att detta bara är början på resan och jag ska fortsätta att arbeta med mental träning och hitta andra saker som jag har haft problem med. Jag kommer även att fort-sätta arbeta med visualiseringsövningar. Det jag känner som jag kunde ha gjort an-norlunda är att jag skulle börjat ännu tidigare, för att till exempel hinna med hela Fageus (2012) arbetsprocess och kanske sett vilka övningar som är mer eller mindre relevanta. Jag hade även försökt att få in fler konserttillfällen för att studera hur jag fungera på konserter över en lång tid. Jag skrev tidigare att artistisk mental träning är något man får arbeta med hela livet och då är Fageus (2012) övningar ett bra startskott.

Framtida områden att forska vidare på kan vara att jämföra hur bearbetning av nervosi-tet skiljer sig när en musiker är solist kontra kammarmusiker. Är det någon skillnad i nervositet när du som musiker spelar med en trio, kvartett eller orkester. En annan stu-die som går att göra är att intervjua människor som redan är proffsmusiker och fråga hur de jobbar med artistisk mental träning och bearbetning av nervositet. En annan punkt som går att forska vidare på är om man tar med punkten kroppsliga reaktioner till van-liga övningspass. Att den inte bara används under konsertsituationer. Jag hade även tagit med punkten beginners mind som jag nämnde i tidigare forskning. Det är en väl-digt intressant punkt och känns välväl-digt relevant och hade jag fått göra om studien idag hade jag valt att gå in djupare på den punkten.

Överlag har detta varit en väldigt spännande process. Jag har lärt mig känna mig själv bättre hur jag fungerar i konsertsammanhang och hur jag jobbar med artistisk mental träning och bearbetning av nervositet. Det har gett mig ny kunskap och kommer att hjälpa mig i mitt framtida musicerande och jag känner att jag har blivit en bättre musi-ker men jag kommer att fortsätta att arbeta med artistisk mental träning och med nya övningar. Den här studien har även gjort att jag har börjat granska hur jag övar och vad jag gör i övningsrummet

19

KÄLLFÖRTECKNING

Litteratur

Bjørndal Cato R.P. (2005). Det värderande ögat, Liber AB

Davisson Christina. (2009). Rampfeber- och konsten att hantera den, Malmö: Liber AB

Fageus Kjell, (2012). Musikaliskt Flöde, Stockholm: Gehrmans Musikförlag AB Irving Dorothey, Bergendal Göran, Elliot Ninni & Lindström Åke. (1977). Musiken,

Artisten, Publiken, Tryckeribolaget i Sundsvall

Lundberg Åke. (1998). Rampfeber, Stockholm: Gehrmans Musikförlag AB

Elektroniska källor

(http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/mental-tr%C3%A4ning) Datum: 1maj 2017 klockan 15.15

(http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/idrottspsykologi) Datum: 1 maj 2017 klockan 15.10

(https://www.hjart-lungfonden.se/Forskning/Milstolpar-inom-forskningen/Betablockerare/)

Datum: 9 maj 2017 klockan 14.00

(http://www.fass.se/LIF/product?userType=0&nplId=20080508000010) Datum: 10 maj 2017 klockan 11.30

20