Bild som informationsbärare
Att informera med rörlig bild till barn och unga med diabetes typ 1
Sara Gullberg
För avläggande av filosofie kandidatexamen i Informationsdesign med inriktningen Informativ illustration
Ett examensarbete på grundnivå, 15 hp Examinator Yvonne Eriksson
Akademin för Innovation, design och teknik Mälardalens högskola
Abstract
On behalf of the Diabetes team and Diabit at Linköping University Hospital has an improved information movie been developed. The information movie presents relevant facts that are considered necessary for the children and young people who suffer from diabetes type 1. The report describes the approach used for the design of a useful information movie. The material will be used on the website and the meeting place Diabit, as well as the gatherings that the team organizes outside the hospital. To meet the target group the information is mostly image-based since children and young people more easily assimilate information through that medium.
Through surveys and studies on topics such as diabetes, visual storytelling, image styles, color and shape, learning ability and also testing of the image styles throughout the work process, and a final result can be produced.
Abstrakt
På uppdrag från Diabetesteamet och Diabit vid Linköpings universitetssjukhus har en förbättrad informationsfilm tagits fram. Informationsfilmen presenterar relevant fakta som anses vara nödvändig för de barn och unga som drabbats av diabetes typ 1.
Rapporten redogör för tillvägagångssätt som använts för utformningen av en användbar informationsfilm. Materialet skall användas på webbsidan och mötesplatsen Diabit, samt de träffar som teamet anordnar utanför sjukhuset. För att tillmötesgå den aktuella
målgruppen är informationen mestadels bildbaserad då barn och unga lättare tar till sig information via det mediet.
Genom undersökningar och studier inom ämnen som diabetes, visuellt berättande, manér, färg och form och inlärningsförmåga, samt utprovning av manéret under arbetets gång kan ett slutgiltigt resultat framställas.
Förord
Jag vill först och främst tacka Eva Isaksson och Ulf Samuelsson i diabetesteamet vid Linköpings universitetssjukhus för ett bra samarbete under arbetets gång.
Jag vill också passa på att tacka Sven Holmberg för den handledning jag fått genom mitt arbete, tack för att jag fått bolla idéer och för att du tror på det jag gör.
Tack till mina nära och kära som har stått ut med mig genom dessa veckor och som ställer upp i vått och torrt.
Innehållsförteckning
BILD SOM INFORMATIONSBÄRARE 1
1. INLEDNING 6 1.1BAKGRUND 6 1.2UPPDRAG 6 1.3SYFTE OCH MÅL 6 1.4MÅLGRUPP 7 1.5PROBLEMFORMULERING 7 1.6FRÅGESTÄLLNINGAR 7 1.7AVGRÄNSNINGAR 7 2. TEORI 8 2.1LITTERATURSTUDIER 8 2.1.1DIABETES TYP 1 8
2.1.2BILDENS BETYDELSE I INFORMATIONSSAMMANHANG 9
2.2DESIGNTEORI 10
2.2.1BILD/VISUELLT BERÄTTANDE 10
2.2.2FÄRG 11
2.2.3MANÉR 12
2.2.4SEMIOTIK 13
3. METOD OCH GENOMFÖRANDE 14
3.1TIDSPLAN 14 3.2RESEARCH 15 3.2.1OMVÄRLDSANALYS 15 3.2.2MÅLGRUPPSANALYS 15 3.3KVALITATIVA INTERVJUER 16 3.5BILDANALYS AV INFORMATIONSFILM 16 3.6MANÉR/DESIGNARBETE 18 3.7UTVÄRDERING 21
4. ARBETSPROCESS OCH RESULTAT 22
4.1INTERVJUER 22 4.2UTPROVNING MANÉR 22 4.2UTPROVNING SERIELLT 24 4.3SLUTSATS 24 4.4GESTALTNING 26 5. DISKUSSION 29 5.1FORTSATT FORSKNING 29 6. KÄLLFÖRTECKNING 30
7. BILAGOR 32
7.1FÖRSTA INTERVJU 32
7.2ANDRA INTERVJU 33
7.3UTPROVNING SERIELLT 34
1. Inledning
1.1 Bakgrund
De senaste tjugo åren har det skett en ökning av personer som drabbas av diabetes typ 1. Varje år drabbas runt 800 barn och unga av diabetes typ 1 i Sverige, och ännu fler vuxna. Sjukdomen är en kronisk sjukdom och något man får leva med hela livet. Om sjukdomen inte behandlas med rätt medel riskerar tillståndet att bli livshotande. Typ 1 diabetes är den mest dominerande typen av diabetes hos barn och cirka 98 procent har denna form i Sverige.1
Diabit är en hemsida och mötesplats som förmedlar information om typ 1 diabetes till barn och unga och drivs av kunnig och specialiserad vårdpersonal.
Webbsidan lanserades 2008 och uppdaterades 2011. Avsikten med detta examensarbete är att uppdatera befintlig informationsfilm och därigenom anpassa filmen bättre till barn och unga. För att lyckas framställa bästa möjliga informationsfilm med korrekt fakta, har kontinuerlig kontakt skett med överläkare Ulf Samuelsson och diabetessköterskan Eva Isaksson.
1.2 Uppdrag
Diabit är en mötesplats för barn och unga med diabetes typ 1 och drivs av specialiserad och kunnig personal inom diabetesteamet i Linköping. Mötesplatsen önskar en förbättrad informationsfilm som riktar sig till barn och unga mellan åldrarna 7-14 år. Den
information som redovisas idag är väl utförlig i text, men saknar förklarande bilder. För att kunna nå de barn som inte kan läsa bör därför en mer anpassad information tas fram och målgruppsanpassas.
Mitt uppdrag är att ta fram illustrationer med ett anpassat manér till en sammanhängande informationsfilm som redovisar relevant information. Informationsfilmen ska tilltala de barn och unga som drabbas av diabetes typ 1 och filmen avses framställas på ett sådant sätt som är bäst lämpad för den aktuella målgruppen. Genom att presentera informationen med hjälp av bilder, är målet att barn oavsett ålder lättare ska ta till sig informationen. Genom att använda bildkommunikation förenklas kommunikationen med barn och unga.
1.3 Syfte och mål
Arbetet syftar till att ge ökad förståelse för de barn och unga som drabbas av Diabetes typ 1 genom att skapa en informationsfilm med informativa illustrationer. Dock är det bilden och manéret som är mitt huvudsakliga fokus i detta arbete och skall i slutändan
presenteras i form av rörliga bilder. I och med det måste även hänsyn tas till hur det skall presenteras i form av medium. I samtal med diabetesteamet och Diabit är intresset stort av att använda sig av en mer målgruppsanpassad information på deras hemsida, då den
som finns idag är i stort behovav att uppdateras.2
Informationsfilmen skall även vara till hjälp för de informationsträffar som Diabit anordnar, där barn och unga skall ha möjlighet att få information som är mer riktat till dem oavsett läsförmåga.
Målet med arbetet är att färdigställa en av fem informationsfilmer. Den informationsfilm som skall utformas är insulinbehandling (pump, penna). Detta för att få en konkret och tydlig bild av hur de andra kommer att se ut, då tiden inte räcker till för att utforma alla fem filmer.
1.4 Målgrupp
Utifrån första intervjun med två personer ur diabetesteamet i Linköping skall
informationen rikta sig till barn och unga i åldrarna 7-14. Mellan dessa åldrar är enligt diabetesteamet behovet som störst, men samma information skall även visas för föräldrar och barn under 7 år. Av de barn och unga mellan 7-14 så är det de yngre av dessa som har störst behov av en anpassad information.
1.5 Problemformulering
Hur kan information om diabetes typ 1, med rörlig bild som huvudsaklig informationsbärare utformas för att förstås av barn och unga?
1.6 Frågeställningar
I vilket manér skall informationen utföras i?
Vilket narrativt och retoriskt berättargrepp bör appliceras?
Vilken information är mest väsentlig för de barn och unga som drabbas av Diabetes typ 1?
1.7 Avgränsningar
Examensarbetet fokuserar främst på manér och bild som huvudsaklig informationsbärare. Avgränsningar i examensarbetet har gjorts avseende det verbala språket såsom text och talat språk som informationsbärare. I den slutgiltiga informationsfilmen hanteras inte de fyra huvudkategorierna: orsak- vad händer i kroppen, kost och kolhydrater, motion – fysisk aktivitet, insulinkänning.
Avgränsningen innebär även att djupare forskning kring diabetes typ 1 inte kommer att behandlas.
2 Slutrapport förstudie, Integration av Diabit i 1177 Vårdguiden. Stockholm 2014-09-30. Hämtad: 2015-03-31.
2. Teori
Här redovisas litteratur och forskning som studerats, redogörelse av vissa
begreppsdefinitioner samt diskussion kring de olika delarna en illustration grundar sig i.
2.1 Litteraturstudier
2.1.1 Diabetes typ 1
Diabetessjukdomen kan delas upp i två huvudgrupper, typ 1 och typ 2. Båda typerna har nedsatt glukostolerans med lite eller fullständig insulinbrist.3
Typ 1 diabetes (Typ 1-diabetes mellitus) är den dominerande 1-diabetestypen hos barn, 98 procent av de barn som har diabetes i Sverige har typ 1.4
Personen insjuknar akut och får symtom som viktminskning, trötthet och törst. Sverige är det land som tätt efter Finland har högst rapporterade fall av insjuknande av diabetes typ 1 på nationell nivå.5
Typ 2 diabetes har endast ett fåtal barn i Sverige, där övervikt oftast är grunden till insjuknandet.
Diabetestypen ser liknande ut hos barn som hos vuxna.6
Nedan följer litteratur och forskning kring ämnet som har studerats. ISPAD – International Society for Pedriatric and Adolescent Diabetes
Innefattar ett antal kompendium och riktlinjer kring diabetes och betydande framsteg i vetenskapliga kunskaper inom området.
Ragnar Hanås, Typ 1 Diabetes hos barn, ungdomar och unga vuxna – Hur du blir
expert på din egen diabetes.
Ragnar Hanås är docent och en av Sveriges ledande läkare inom pumpbehandling vid barndiabetes. Denna bok ger en tydlig bild i alla de delar som berör diabetes typ 1. För att få ytterligare information ur ett annat perspektiv, valde jag att studera Sture Sjöblad.
Sture Sjöblad (Red.) – Barn- och ungdomsdiabetes
Sture Sjöblad är docent i pediatrik och överläkare vid Barn-och ungdomssjukhuset vid Universitetssjukhuset i Lund. De författare som medverkar i boken tillhör Sveriges främsta specialister inom området barn- och ungdomsdiabetologi. Boken riktar sig mer mot olika utbildningar och mottagningar och är en informativ referensbok.
Den information som Diabit tillhandahåller kommer även användas som stöd i mitt arbete. 3 Sjöblad. S.23 4 Ibid. s.25 5 Ibid. s.26 6 Ibid. s.29
2.1.2 Bildens betydelse i informationssammanhang
För att kunna utföra detta arbete och få en så ökad förståelse för de olika delarna har jag valt att studera nedanstående litteratur.
För att få en bild av hur vi uppfattar och ser på design och bild har jag valt att studera Colin Ware– Visual thinking for design. Under litteraturstudierna gjordes även undersökningar på området för kodning av färg.
För att gå djupare in på hur vi tolkar information och vilka förutsättningar vi har för det valde jag att studera David Groome– Kognitiv psykologi. Jag valde att kolla närmare på hur vi uppfattar information via schematiska scheman för att få en ökad förståelse för hur vi tolkar information utifrån tidigare erfarenheter. För att gå djupare in på hur ålder påverkar tolkningen av språk valde jag att studera David Wood. Wood tar i sin bok Hur
barn tänker och lär upp hur barn lär sig, hur de uppfattar både verbal och icke verbal
kommunikation. Jag har i hans bok studerat närmare på områden som koncentrationsförmåga och inlärning av bilder i läromedel.
Jan Sisefskys bok Om färg – uppleva, förstå och använda färg studerades för att få en förståelse för hur färg används och uppfattas. De delar jag undersökt är färgestetik, färgsymboler och färgernas betydelse.
Efter att studerat Lena Fridells bok Bilden i barnboken fick jag en förståelse för hur man med bild kan förtydliga och förklara moment och händelser för yngre barn. Hon tydliggör och lyfter upp tidigare författare som genom sina sagor beskriver och förklarar olika situationer i livet som på olika sätt skapar igenkänning av sådant de möter i verkligheten. Vilket är relevant för detta arbete då det som skall illustreras är målgruppens verklighet och livssituation.
Genom att studera Margareta Rönnbergs bok Varför är Disney så populär? Fick jag en förståelse för varför djur har används i läromedel och undervisning under en så lång tid. Men även varför det har varit så populärt och fortsätter att vara. Då tecknade serier och bilder funnits med oss så länge valde jag att studera Neil Cohn – NC Visual narrative. Neil Cohn beskriver hur vi med hjälp av bilder kan skapa en sammanhängande historia eller händelseförlopp. Hur bild används som ett icke verbalt språk och hur man bäst bygger upp ett visuellt berättande.
För att få en annan vinkel mer inriktat på informationsdesign valde jag att studera Rune Petterssons Bilder i läromedel. Han tar dels upp hur olika manér används och hur det utnyttjas men även hur man förmedlar information med hjälp av färg och form. Den har även varit till hjälp för den analys jag gjort av den tidigare informationsfilmen från Diabit.
Jag valde även att titta närmare på hans andra verk Rune Pettersson red. – Bild och form för informationsdesign, för att få en förståelse för hur vi tolkar och minns information vid inlärning. Studier gjordes även av Rune Pettersson, Trovärdiga bilder. Verket gav mig en djupare förståelse för hur manéret används och har för betydelse i olika kontexter. Delar inom semiotik undersöktes även i detta verk.
För att undersöka vilka funktioner illustrationer har i läromedel valde jag att studera Yvonne Eriksson – Bildens tysta budskap, interaktion mellan bild och text. Jag valde även att undersöka den del av boken som tar upp semiotik.
Anders Carlsson och Thomas Koppfeldt bok Visuell Retorik gav mig möjlighet att se på semiotik ur ett annat perspektiv. Där boken riktar sig till bilden i reklam, nyheter och livsstilsmedia. Jag valde även att titta närmare på hur man kommunicerar övertygande. Scott McCloud ser på serier och bilder likt Neil Cohn men fokuserar mer på händelserna mellan bildrutorna snarare än i bildrutan, därav valde jag att studera hans bok Den
osynliga konsten. Jag valde även att studerar de delar som tar upp färgens betydelse i
bilden och vilka egenskaper den har.
2.2 Designteori
2.2.1 Bild/ Visuellt berättande
Ofta talar man om bild och text i samverkan, men hur står sig en bild ensam? Att förmedla ett budskap med enbart bild har diskuteras fram och tillbaka bland olika forskare. Vissa forskare menar att en bild inte kan ses som ett skrivet språk, och därför inte bygga på samma strukturer.7
Neil Cohn menar att en berättelse består av olika händelser och strukturer. Händelserna utgörs av episoder som använder sig av trovärdiga berättelsestrukturer. Cohn menar att hur väl vi minns händelserna påverkas beroende på ordningen i berättelsen.8
Ju längre en struktur avviker från den trovärdiga ordningen ju svårare är den att förstå, speciellt hos barn, då vuxna har lättare för att rekonstruera en historia.9
Neil Cohn menar också att en serie bilder är uppbyggda på liknande sätt som text, där vi tolkar bilderna som en händelse av tid och rum.10
Där det kan liknas med ett dramaturgiskt berättande, innehållande fem kategorier.11
Dessa kategorier är:
Establisher – Etablerar kontexten, vilken miljö, personer, område etc. som bilden utspelar sig i.
Initial – Förbereder en handling, initierar till en kommande händelse. Prolongation – Förlänger en sekvens, förtydligar.
Peak – Höjdpunkt av en händelse eller flera scener av händelser. Release – Sammanfattar reaktionen, eller upplösning.
Cohn menar då på att detta kan ses som början och slutet av en mening och att det på så sätt kan byggas på, likt en text.
Scott McCloud menar även att bilder i sekvenser, sekvenskonst, är ett medium som bygger på vad vi ser och ett språk som ständigt utvecklas likt varje språk.12
7 Neil Cohn. 2013. Visual narrative structure. Cognitive Science 37 (3): 413-452. S.29. 8 Cohn. S.32.
9 Ibid. S.32. 10 Ibid. S.31. 11 Ibid. S.8.
Hur vi tolkar en serie bilder till en sammanhängande historia har delvis med visuell perception att göra, dvs. hur vi uppfattar det som sker runt om oss i form av synintryck, ljud, bild etc.13
Med hjälp av våra tidigare erfarenheter och kunskaper kan vi ta in och koda tvådimensionella bilder till betydande enheter.14
Yvonne Eriksson menar att tolkning av bilder i läromedel kan ske på olika nivåer. Illustrationer i läromedel kan ha fyra olika funktioner, känslomässigt påverkande, väcka uppmärksamhet, fungera som kognitiv stimulans samt kompensera för texten.15
Det handlar om att väcka intresse, öka förståelsen för innehållet, öka möjligheterna att minnas olika delar och lättare kunna ta till sig informationen via illustrationerna. Bilder i
undervisning har påvisats ha en positiv inverkan av inlärningen där bilder underlättar förståelsen av budskapet och informationen bevaras längre i minnet.16
David Wood menar att inlärningsförmågan ligger i vilken ålder barnet befinner sig i. Ett barn runt fem års ålder har inte samma förmåga att lära sig att minnas och styra
uppmärksamheten, till skillnad mot ett äldre barn som har ett mer systematiskt
uppmärksamhetsmönster, dvs. användning av repetition och organisering av materialet17
. Att kommunicera med bilder kan göras i olika typer av medium dvs. en länk eller kanal.18
Med hjälp av media kan man förmedla sitt budskap till en eller flera mottagare. Carlsson och Koppfeldt menar att ett medium inte enbart förmedlar ett budskap utan att det även är att gestalta ett budskap i en specifik form.19
2.2.2 Färg
Färg används för att förtydliga budskapet i en illustration.20
Färg kan även tolkas olika beroende på personliga erfarenheter och olika kulturer. Färg är även ett utmärkt sätt att koda känslor, egenskaper, miljö osv. i bilden.
Enligt Jan Sisefsky visar undersökningar att starka färger oavsett kulört upplevs som oanständiga, skrikiga och vulgära.21
Däremot bör kodning av färger i bild användas för att särskilja olika objekt och stå för olika enheter.22
Ware menar på att det finns en gräns för hur många färger som kan användas i ett och samma syfte, men beroende på informationens komplexitet. Vid kodning av färg bör färgerna svart, vit, röd, grön, blå och gul användas, då dessa utgör de
13 David Groome. Kognitiv psykologi – Processer och störningar. Lund: Studentlitteratur. 2010. S.49. 14 Groome. S.50-51.
15 Yvonne Eriksson, Bildens tysta budskap. Nordstedts Akademiska Förlag. 2009. S.49. 16 Rune Pettersson. Bilder i läromedel. Institutet för infologi. 1991. S.129.
17 David Wood. Hur barn tänker och lär. Uppl. 2. Lund: Studentlitteratur. 1999. S.95-96.
18 Anders Carlsson, Thomas Koppfeldt. Visuell retorik – Bilden i reklam, nyheter och livsstilsmedia. Malmö: Liber AB. 2008. S.7.
19 Carlsson, Koppfeldt. S.7.
20 Rune Pettersson (red.). Bild & form för informationsdesign. Studentlitteratur. 2004. S.79.
21 Jan Sisefsky. Om färg – Uppleva, förstå och använda färg. Västerås: ICA Förlaget AB. 1995. S.61. 22 Colin Ware. Visual thinking for design. USA, Burlington: Morgan Kaufmann Publisher. 2008. S.77.
mest tydliga signalerna med hänsyn till varandra på en neutral nivå.23
Den viktigaste delen i en bild bör få störst yta och tydligast färg.24
Vid färgsättning bör man dock ta hänsyn till färgblindhet. Färgblindhet finns hos ca tio procent av alla män, och innefattar färgkombinationen rött och grönt.25
Däremot kan de fortfarande särskilja blått och gult.
2.2.3 Manér
Manér kan med ett annat ord beskrivas som bildstil. Genom att välja ett manér kan innehållet i budskapet påverka vår uppfattning.26
Pettersson tar upp fyra olika typer av manér; realistiskt, fotografiskt, expressionistiskt och serieteckningsmanér. Där realistiskt manér är tecknarens förmåga att avbilda ett objekt med en exakt och naturlig återgivning. Fotografiskt manér innebär färgfotografi, expressionistiskt är en mycket fri och abstrakt återgivning medan serieteckningsmanéret är tecknade figurer eller liknande.27
Flera forskare har enligt Pettersson kommit fram till att barn och ungdomar bäst uppskattar realistiska bilder.28
De fann även att barn och ungdomar jämförde bilder i serieteckningsmanér med litterära texter om sagor.
När man tar fram informationsbilder skall de fungera optimalt med hänsyn till mottagare och deras möjligheter att tolka och förstå bilderna. En annan viktig aspekt är att de skall vara relevanta för vald situation och för att skapa en snabb förståelse för bilden är det en fördel om bilderna är enkla.29
För att förtydliga bildernas innehåll är det viktigt att tillägga muntligt tal eller text.
Scott McCloud menar på att en alltför realistisk avbildning av budbäraren i en berättelse, i detta fall en person, gör att mottagaren fokuserar mer på personen än själva budskapet.30
Han menar på att en mer förenklad avbildning gör det lättare för mottagaren att se sig själv och tolka budskapet i händelsen.
Andra typer av manér som kan förekomma är linjebilder och piktogram. Linjebilder används som oftast inom teknisk illustration i syfte att förenkla och förklarakomplexa system eller produkter.31
De används i manualer och har ett universellt språk, detta för att underlätta användandet och tolkningen av bilden i flera länder. Piktogram bygger på enklare former och symboler och har som uppgift att representera ett objekt och ge en snabb avläsning.32 23 Ware. S.85. 24 Ibid. s.84. 25 Pettersson (red.) 2004. s.81.
26 Rune Pettersson. Trovärdiga bilder. Rapport/Styrelsen för psykologiskt försvar: 180. Stockholm: Styrelsen för psykologiskt försvar, 2001. S.15.
27 Pettersson. 2001. S.15. 28 Ibid. S.15.
29 Ibid. S.16 30 McCloud. S.37.
31 Jan Frohm. Teknisk illustration i Bild & form för informationsdesign, Rune Petersson (red.) Studentlitteratur. 2004. S.99.
2.2.4 Semiotik
Semiotiken har en viktig roll för förståelsen av symboler.Semiotik handlar om hur man undersöker och tolkar bilder som betydelsebärande tecken. Det är viktigt att bilden bygger på konventioner som är hämtade ur verkliga världen såsom
igenkänningsfaktorer.33
Semiotik omfattar även kroppsspråk, musik, symboler, bilder etc. som används för kommunikation mellan människor.34
Semiotik kan ses som språkliga symboler som används inom kommunikation där textens och budskapets grundelement och dess betydelse studeras.35
Saussure menar på att tecknet kan delas upp i två delar, en materiell uttryckssida samt immateriell innehållssida. Dessa i sin tur kallas det betecknande och det betecknade, d.v.s. det fysiska tecknet och tecknets innehåll.36
Carlsson och Koppfeldt menar att tecken kan användas som språk då de är bärare av tecken.Med detta menas hur tecken används, tolkas och skapas i kommunikation mellan olika människor.
De delar upp bilden och bildtecknet i tre olika nivåer:
Denotation – Grundbetydelsen, Konnotationer – Gemensamma associationer och Privata associationer – Personliga.
Inom semiotik talas det om ikon, index och symbol. Med ikon menas att det avbildade liknar sitt objekt, som fotografier, porträtt, kartor men även ljud.37
Index har ett samband med objektet, det förklarar och beskriver ett objekt eller koppling till objektet.38
Exempelvis att en person på tåget har blåa byxor och orange tröja, så är det personens index.
Symbol är ett tecken som betyder något särskilt, det kan vara ord, färger, siffror etc.39
Scott McCloud menar att ikoner har flera betydelser men att det är en bild som
representerar en idé, miljö, person etc. Han menar även att ikoner kan avbildas och användas inom olika områden som begrepp, språk, kommunikation och bilder som avser att efterlikna ett föremål.40
Symboler är enligt McCloud en kategori av ikoner.41
33 Eriksson. S.59.
34 Pettersson. 1991. s.113.
35 Larsåke Larsson. Tillämpad kommunikationsvetenskap. Uppl. 3. Lund: Studentlitteratur. 2008. S.31. 36 Carlsson, Koppfeldt. S.32. 37 Pettersson. 2001. S.54. 38 Ibid. S.54. 39 Pettersson (red.). 2004. s.58. 40 McCloud. S.27. 41 Ibid. S.27.
3. Metod och genomförande
Detta kapitel redogör för de metoder som använts för att nå den slutgiltiga utformningen av produkten. Det vill säga de redskap som används för att komma fram till ny kunskap och problemlösning42
3.1 Tidsplan
Genom att använda en väl utformad tidsplan har en tydlig planering för examensarbetet kunnat utarbetas. Tidsplanen ger även en god överblick av arbetsprocessen.
42 Idar Magne Holme & Bernt Krohn Solvang, Forskningsmetodik, Om kvalitativa och kvantitativa
Till grund för examensarbetet ligger tidigare studier och forskning kring diabetes typ 1 likaså tidigare forskning kring hur man med hjälp av bilder informerar barn och unga i olika medier.Det vill säga en analys av bilder i ett retoriskt och narrativt perspektiv. Eftersom fokus i arbetet ligger på manéret och bildens betydelse, är det området som studerats djupare. För att kunna undersöka manéret kommer diabetesteamet tillhandahålla olika framtagna bilder från mig som de i sin tur skall visa på de träffar och möten som anordnas på sjukhuset. Ett frågeformulär eller liknande skall tas fram i samband med presentationen för att få en klar och tydlig bild av resultatet. Svaren som framkommer ur frågeformuläret ger svar på vilket manér som bäst uppskattas av målgruppen och på så sätt ge svar på frågan I vilket manér skall informationen utföras i?
Under arbetet ges möjlighet att göra flera kvalitativa intervjuer med personalen i diabetesteamet. Tack vare deras kompetens inom området kan en tydligare bild av de områden jag skall undersöka ges.
För att förbättra den information som presenteras i nuläget analyseras det befintliga materialet.
3.2 Research
3.2.1 Omvärldsanalys
För att få en övergripande bild av den organisation man vill rikta sig till görs vanligen en omvärldsanalys.43
Den inkluderar grupper som organisationen har en relation till men även samhället i stort.44 En föranalys görs i samband med detta som innefattar mindre
åtgärder och andra processer inom informationsverksamheten.Det som kan undersökas i en föranalys är: Eventuella problem med produkter och tjänster inom organisationen, juridiska aspekter, etiska aspekter, relationen med omvärlden och andra grupper etc.45
Genom granskning av Diabits webbplats och genom de kvalitativa intervjuer som utförts har en tydlig bild av organisationen Diabit kunnat ges. Intervjuer och granskning
tydliggör även brister i presentationen av den befintliga informationen. Genom att brister kan lokaliseras kan en förbättrad informationsfilm framställas.
3.2.2 Målgruppsanalys
För att få en bra bild av den målgrupp som är fastslagen finns olika metoder att ta till, där individens inre och yttre kännetecken vägs samman.46
Den vanligaste formen av målgruppsanalys är den demografiska, där kön, ålder, familj, språk, utbildning etc. undersöks.47
Larsson nämner även några yttre faktorer som hör till den demografiska
43 Larsson. S.97. 44 Ibid. s.98. 45 Ibid. s.101. 46 Ibid. s.150. 47 Ibid. s.151.
analysen, och dessa är delvis, social bakgrund, situation, eventuella påverkan och medievanor.48
Den kommunikationsmodell som tillämpas i detta examensarbete med informationsfilmen är envägskommunikation.49
Denna kommunikationsmodell används på grund av att informationsfilmen talar till en publik. Den kommunikativa modellen kan förklaras med, sändare – meddelande – kanal – mottagare.
Eftersom informationsfilmen skall finnas på Diabits hemsidan, anses det lämpligaste valet i detta sammanhang vara en datamedierad kommunikation. En datorminerad kommunikation ses som en mycket viktig form av kommunikation och kan lätt anpassas och formas efter vald målgrupp.50
3.3 Kvalitativa intervjuer
Fördelen med att välja en kvalitativ intervju är att situationen kan liknas vid ett vanligt samtal.51
Till den första intervjun utformades ett formulär av frågor som låg till grund för den diskussion som kom att hållas kring ämnet. Genom att använda frågeformuläret framkom fler synpunkter och egna uppfattningar från de personer som intervjuades.52
Enkla, konkreta och fokuserade frågor är det som enligt Häger fungerar bäst. De frågor jag valde att ställa (Se bilaga 7.1) var korta, enkla och tydliga.53
I detta examensarbete har inte transkriberade intervjuer ansetts som mer lämpligt då en kontinuerlig diskussion funnits genom arbetsprocessen.
Intervjun gav mig riktlinjer och svar på frågan Vilken information är mest väsentlig för de
barn och unga som drabbas av Diabetes typ 1?
3.5 Bildanalys av informationsfilm
En kvalitativ bildanalys är enligt Rune Pettersson en vanlig tradition inom film, och berör enskilda korta bildscener.54
Genom att utföra en analys som tydliggör eventuella brister i den befintliga
informationsfilmen i form av visuella element kan ett förbättrat förslag tas fram. Olika delar och moment undersöks utefter Rune Pettersson bildanalys:55
Sändare:Diabit, Barndiabetesteamet vid US i Linköping och Mediacenter TVB, år 2004. Avsikten med filmen är att informera om varför man får diabetes och vad det innebär.
Mottagare: Barn och unga som drabbats av sjukdomen samt dess föräldrar. Filmen
används även vid informationsträffar som anordnas utanför sjukhuset. Förutsättningarna
48 Larsson. S.150-151. 49 Ibid. S.47.
50 Ibid. S.212.
51 Holme & Solvang. S.99. 52 Ibid. S.100.
53 Björn Häger. Intervjuteknik. Uppl. 2. Stockholm: Liber AB. 2007. S.64. 54 Pettersson. 1991. S.108.
för att kunna tolka filmen beror främst på vilken ålder barnet har. Enligt överläkare och sjuksköterskan så har barnen svårt att fokusera under hela filmen och tappar lätt
koncentrationsförmågan.
Innehåll: Filmens syfte är att ge en tydligare bild av sjukdomen samt hur det är att leva
med sjukdomen. Filmen innehåller verkliga personer som talar om diabetes, läkare, personal men även barn som har fått diabetes och deras syn på det. I filmen blandas olika typer av bildval.
Utförande: Filmen innehåller olika typer av manér, fotografiska bilder, animationer,
bilder. Detta kallar Petterson för bildbrus, vilket kan ha både för och nackdelar.56
Filmen är över tio år gammal och har på så vis många delar som inte är i samverkan med dagens verklighet.
Kontext: Filmens yttre kontext är de miljöer där den presenteras, exempelvis i en skolsal,
sjukhussal, webbsidan Diabit. Den inre kontexten innefattar det som förmedlas i ord, bild, färg och rörelse d.v.s. det som uppfattas och som informeras. I detta fall handlar det om att hitta ett språk som skall förstås av de flesta åldrar.
Fysisk form: Den fysiska formen är rörlig bild i form av inspelad film. Den finns
upplagd på hemsidan, filmen visas även mobilt på olika informationsträffar.
Associationer: Filmen skall ge en association till verkliga livet, känslor, livssituation,
diskussioner och tankar kring ämnet.
Bildspråk: Ingen kontinuitet i bildmanéret. Det växlar mellan verkliga bilder, tecknade
och animerade. Eftersom filmen visas för en bred målgrupp är det svårt att avgöra vem som uppfattar och förstår innehållet, då kunskapsnivå är olika bland betraktarna.
Distributionssätt: Det medium som används är film, diabetesteamet står för inspelning
tillsammans med Mediacenter TVB.
Estetiskt värde: Gällande det estetiska tilltalandet framställs filmen något omodern. Den
uppfattas relativt gammalmodig och målgruppsanpassningen kan anses vara bristfällig vad gäller stil och längd på filmen.
Teknisk kvalitet: Den tar upp väsentliga och informativa delar, men behöver
målgruppsanpassas ytterligare.
För att undersöka bildens funktion och innehåll, är Petterssons analys innehållande fyra punkter en tillägg för utprovningen av bilder. Analysen besvarar fyra frågeställningar vilket sammanfattningsvis ger svar på frågan Vilket narrativt och retoriskt berättargrepp
bör appliceras?
De fyra punkterna som tas upp i analysen är:57
Vad har bilderna för funktion eller funktioner?
Är bilderna nödvändiga för att förmedla det avsedda budskapet? Är bilderna huvudsakligen dekorativa?
Vilken typ av innehåll har bilderna?
56 Pettersson. 1991. S.79. 57 Ibid. S.114.
3.6 Manér/designarbete
Som ett första skede i skissarbete togs olika typer av manér fram, det vill säga olika bilder med skilda utföranden. Detta för att kunna resonera och välja ur ett bredare perspektiv och få svar på min fråga I vilket manér skall informationen utföras i?
Bild 1, Linjebild
Linjebilder används ofta i samband med manualer och instruktionsbilder inom teknisk illustration. Bilden beskriver tydligt, utan onödiga detaljer vad som sker eller vad som skall göras.58
Bilden kan stå för sig själv eller seriellt, dvs. ett bildförlopp.
Scott McCloud menar dock på att vi blir mer medvetna om bildens fysiska form om den är i färg, jämförelsevis med en svart-vit bild.59
I det verkliga livet existerar inte några konturlinjer. Vårt sätt att uppfatta ett föremål och känna igen från verkligenheten, är genom dess form och genom att särskilja dem från varandra i färg och textur.60
I svartvita bilder förmedlas bildernas idéer snarare än form och rum. McCloud menar även att färg användes för att skapa känsla, djup och miljö redan på 70-talet på grund av att öka igenkänningen av olika kontexter och innehåll i scenen.61
För att öka chanserna till en mer lättläst och lättförståeligt bild som riktar sig till målgruppen, tas linjebilden bort då linjebilden kan anses vara mer användbar i andra situationer.
Bild 2, Piktogram
Denna bild innehar enkla symboler som kan användas för att snabbt förmedla ett budskap med en större mängd information.62
Dessa symboler består oftast av enkla former som, cirklar, kvadrater, linjer etc.63
Ett vanligt inslag i kombination med dessa former är någon form av färgelement som markerar ett budskap eller samband. Piktogram kan liknas vid gestalt- och schemateorin, där vi adderar något till det vi ser, så att varseblivningen av vi uppfattar blir mer än summan av dess delar.64
Scheman kan ses som inre mallar som används vid 58 Pettersson (red.). 2004. s.99. 59 McCloud. S.189. 60 Eriksson. S.25. 61 McCloud. S.190-191. 62 Pettersson (red.) 2004. s.152. 63 Ibid. s.152. 64 Groome. S.31.
igenkänning av olika objekt, vilket grundar sig i tidigare erfarenheter.65
Piktogram har en låg ikonicitet, dvs. att den skiljer sig ifrån det den avspeglar och har inte någon hög likhet med verkligheten, såsom exempelvis ett fotografi har.66
Forskning visar dock att barns förmåga att avläsa enklare former är något nedsatt runt sjuårsåldern.67
Wood menar att dessa barn kan särskilja de olika delarna som enskilda former, men att svårigheter att läsa av helheten som en sammanhängande form kvarstår. I och med att målgruppen sträcker sig från 7-14 års ålder, är denna form av illustration inte optimal för att informera om diabetes typ 1. Eftersom det kan uppstå problem i förståelse av budskapet.
Bild 3, Djur
Djur som används som människoroll i berättelser kallas med ett annat ord för antropomorfism, vilket innefattar en symbolisk överföring till djur av kännetecken och karaktärsdrag från mänskliga erfarenheter.68
Att använda sig av förmänskligande djur i undervisningsmetoder har ansetts pedagogiskt, och är något som Richard Scarry gjorde redan på 1900-talet.69
Syftet att använda djur som läromedel kan delas upp i två grupper, att informera om ett djur, eller för att beskriva ett berättande. Likt en fabel, där talande djur har använts i undervisning med syfte att stimulera deras läslust.70 Många av dessa fabler
i bilderböcker har legat till grund för de sagor och berättelser som vi känner till idag.71
Disneys kända filmer använder sig av
förmänskligande djur i rollerna. En anledning till att djur har använts som gestalter i berättelser är delvis för att djuren hjälper barn att känna igen egenskaper, känslor och andra drag hos oss människor.72
De ses som teckenbärare och tydligheten blir på så vis betydelseskapande bilder för barn. Margareta menar att animerade djur avläses på ett annorlunda sätt än människor gällande kroppsspråk, mimik och gestik.73
Vad gäller genus så framställs oftast hundar (som idag är mest populärt, följt av katter) i berättelser som killar och katter som tjejer.74
Något som bör tas i beaktning i framställandet av karaktärerna.
Användandet av djur i läromedel kan enligt Rönnberg hjälpa barn att träna tänkandet och relationsseendet men även genom att känna igen sig själv i situationen.75
65 Groome. s.50. 66 Eriksson. S.25. 67 Wood. S.101-102.
68 Margareta Rönnberg. Varför är Disney så populär? Uppsala: Filmförlaget. 1999. S.21. 69 Lena Fredell (red.). Bilden i barnboken. Göteborg: Stegelands. 1977. S.104.
70 Fredell (red.) s.105. 71 Ibid. s.207. 72 Rönnberg. S.22. 73 Ibid. S.22. 74 Ibid. s.24. 75 Ibid. s.33.
Utifrån detta används därför denna illustration i utprovningen av manéret hos Diabit.
Bild 4, Illustrator
Illustrationer baserat på verkliga bilder används i stor utsträckning i dagens samhälle såsom reklam, film, läroböcker etc. Att avbilda en hög grad av sanningshalt i illustrationerna hjälper barn att forma deras begrepp och värderingar samt att orientera sig i omgivningen.76
Vad som avbildas av verkligheten bör tas med stor noggrannhet och hänsyn.
I äldre berättelser och sagor har avbildningar av barn och unga används för att ge kunskap och förmedla fakta kring saker som rör dagens samhälle och livssituation. Fredell använder sagan Robinson den yngre som exempel. Fadern i familjen illustreras som den person som förmedlar kunskap till de andra barnen. Elsa Beskows Tant grön, Tant Brun och Tant Gredelin förmedlar värderingar och olika ställningstagande via sin berättelse.77
Att skapa en känsla av realism i illustrationer ökar möjligheterna till igenkänning av
situationer i livet och det de möter i verkligheten.78
Det är därför viktigt att hålla en kontinuerlig beskrivning av olika situationer som de ställs inför för att inte försvåra förståelsen av budskapet. Med hänsyn till dessa argument är denna illustration användbar i utprovningen av manéret. Bild 5 Bild 6 76 Fredell (red.). S.134 77 Ibid. S.136-138. 78 Ibid. S.147.
Illustrator förenklat
Dessa förslag är en mer förenklad version än den tidigare illustrationen. De är gjorda med och utan linjer. En fördel med dessa är att det är mindre information att ta in när
informationen redovisas och på sätt blir bilderna lättare att förstå i sin enkelhet.79
I bild 6 har man även möjlighet att använda färgkodning i olika beskrivningar och situationer. En informationsbild bör vara intressant och läsvärd för läsaren och motivet vara
igenkänningsbart och bör inte innehålla främmande koder, vilket minskar läsbarheten.80
Jag kommer i utprovningen använda bild 6 som ett tredje förslag, då den skiljer sig mer från bild 4 än vad bild 5 gör.
3.7 Utvärdering
Utifrån de resonemang som gjorts, anses bild 3, 4 och 6 mest lämplig för den utprovning som sker av Diabits informationsfilm. Anledning till att jag ej använder alla bilder är på grund av ett större urval kan göra det svårare för testpersonen att välja.
Den aktuella målgruppen sträcker sig från åldrarna 7-14 år vilket gör att olika typer av manér bör användas. Olika illustrationer ger olika intryck hos betraktaren, framförallt beroende på i vilken ålder betraktaren är.81
79 Pettersson. 1991. S.77. 80 Ibid. S.53. 81 Eriksson. S.22.
4. Arbetsprocess och resultat
Under detta avsnitt redogörs designarbetets utveckling, resultat av intervjuer och utprovning av manér samt den seriella utprovningen. Redovisning av analyser och tillvägagångssätt beskrivs.
4.1 Intervjuer
Se bilaga 7.1 och 7.2 i kapitel 7
4.2 Utprovning manér
Utprovningen av de tre bilderna 3,4 och 6 (som i utprovningen heter bild 1, 2 och 3, se nedan) visade att en tydligare och realistisk avbildning underlättade förståelsen för innehållet och är det manér jag valt att arbeta vidare med. Majoriteten av de tillfrågade uppskattade den realistiska bilden framför de andra alternativen.
Utprovning av manér hos Diabit i Linköping Vad ser du i bilden? färg, figurer, saker etc. Vad händer i bilden?
Vilken bild tycker du bäst om? Varför? Vilken bild tycker du sämst om? Varför?
Bild 1 Bild 2 Bild 3
examensarbetet. 82
Jag har därför valt att inte nämna några namn från undersökningen i denna rapport då detta inte är relevant för resultatet.
Av de tio tillfrågade personerna ser samtliga att det är någon som tar blodsocker och att det är personer i bilden som läser en bok. Nio av tio gissade att det handlade om diabetes.
Kille 11 år: Valde bild 1 (djurbilden) då den var roligast, men kanske lite barnslig. Som nummer två valde han bild nummer 3 för att den var tydligast.
Flicka 9 år: Valde bild 1 (djurbilden) för att hon tycker om djur. Valde bild nummer 3 efter det, för att denna var verklig. Tyckte sämst om den oklara bilden.
Flicka 17 år: Tycker om bild 3 för att den är verklig. Tycker sämst om bild 1, då denna känns barnslig.
Kille 12 år: Tycker om bild 3 för att denna är tydligast och mest verklig, men föredrar även bild 1 då den ser rolig ut.
Kille 8 år: Väljer bild 3 för att den känns mest verklig och tydlig, bra färger och häftigast. Gillar sämst bild 1 för att den är barnslig.
Flicka 9 år: Gillar bäst bild 3 då den är mest tydlig. Gillar sämst bild 2 då den känns oklar.
Flicka 11 år: Gillar bäst bild 3 då den är på riktigt. Tycker minst om bild 1 då de inte har diabetes.
Flicka 10 år: Bild 3 är bäst, då den känns mest verklig. Gillar sämst bild 2 då den känns oklar och för mycket vitt.
Kille 11 år: Tycker man kan använda filmen för att visa hur diabetes fungerar så alla kan förstå. Tycker bild 1 är konstig för att det är djur. Bild 3 är bäst för den kan alla förstå. Bild 2 är otydlig och svår att förstå.
Kille 6 år: Tycker inte om bild 2, vet ej varför. Gillar bild 3 bäst då han förstår den.
(Bild 3, Realistiskt)
Utifrån de inkomna svaren är slutsatsen att bild 3 (realistisk) är den bild som flest av de tillfrågade uppfattar som tydlig och anses vara mest förståelig. Det är detta manér jag valt att arbeta utifrån och fokuserat på i mitt arbete. En seriell handling av ett antal bilder i samma manér togs fram för att undersöka om de förstår händelseförloppet. Vad gäller informativa bilders syften skall bilderna informera, visa och förklara, underlätta, skapa uppmärksamhet och kommunicera83
. Utprovningen av den seriella handlingen gjordes för att se om budskapet i bilderna tolkades rätt och ger svar på frågan Vilket narrativt och
retoriskt berättargrepp bör appliceras?
4.2 Utprovning seriellt
Utifrån den utprovning som gjorts på manéret (se bilaga 7.3) i en seriell handling kan följande slutsats dras: majoriteten av de tillfrågade förstod handlingen och illustrationerna uppskattades av målgruppen. Med hänsyn till detta kan den informationsfilm som tas fram baseras på de stillbilder som utprovas då filmen bygger på liknande struktur. På grund av tidsbrist har endast sex personen blivit tillfrågade. Resultatet ger en bild av hur den seriella handlingen av illustrationerna uppfattas.
De sammanställda svaren från de tillfrågade är: Flicka 11 år, lätta att förstå bilderna
Flicka 15 år, ser bra ut
Pojke 9 år, bilderna är lättförståeliga Flicka 15 år, text och bild är lätta att förstå
Flicka 9 år, tydligt och bra att det inte är för mycket text
4.3 Slutsats
Cohns teori om visuellt narrativt berättande är baserad på stillbilder, men genom att undersöka att använda detta på illustrerade rörliga bilder som baseras och byggs på stillbilder lyckas ett tillförlitligt resultat framställas. Utprovningen av stillbilder och den
sekvens av bilder som gjorts via diabetesteamet i Linköping genomfördes för att undersökas om budskapet kom fram i bilderna.
Examensarbetet hänvisar till tillförlitliga källor i form av publicerade rapporter och tryckta böcker. Samtycke finns hos de personer som närvarat vid arbetet och nämns vid namn i rapporten, övriga personer nämns som flicka eller pojke.
Framtagningen av illustrationerna i olika manér gjordes digitalt, dels för att underlätta vid animering men även för att ett handritat manér som exempelvis blyertsteckning eller akvarell kräver mer tid och försvåra vid en animering. Det manér som använts i animeringen av informationsfilmen anser jag är välanpassat för sitt syfte. Manéret fungerar väl vid animering och antalet detaljer försvårar inte förståelsen av objektet. Däremot ger en animation ökad uppmärksamhet gentemot stillbilder, då ögat reagerar kraftigt på olika rörelser och förändringar i synfältet84. Pettersson menar att det är viktigt
att det som skall presenteras får ta stor del av bildytan för att tydligt kunna uppfattas som en helhet, då barn runt sjuårsåldern har svårigheter att uppfatta motiv som en helhet om större delar befinner sig utanför ramen85
. Jag har vid vissa tillfällen valt att beskära motiv, för att tydlig visa de detaljer och delar som är relevanta.
Gällande val av färg i informationsfilmen har jag valt att hålla dem konsekventa. Liknande färger på liknande objekt har valts för att hålla ihop delarna i filmen, som exempelvis personen i bild som tar sprutan i lår och mage, framförallt för att inte vilseleda mottagaren och försvåra förståelsen86
.
Jag har i mitt examensarbete valt att inte behandla text. Enbart två olika typsnitt i olika tjocklek har används för att vara öka tydligheten i de ord som jag valt att applicera.
Hur kan information om diabetes typ 1, med rörlig bild som huvudsaklig informationsbärare utformas för att förstås av barn och unga?
Utifrån de analyser och utprovningar som gjorts under arbetes gång är resultatet en lösning och ett förslag på hur bild som huvudsaklig informationsbärare kan utformas så att barn och unga med diabetes typ 1 kan förstå informationen. Genom att arbeta utifrån frågeställningar har framtagningen av den informationsfilm som gjorts fått en god grund som baseras på tidigare forskning, studier, och utprovningar.
I vilket manér skall informationen utföras i?
Då huvudfokus har legat på manéret i detta arbete har mest arbete lagts på studier kring ämnet och utförandet av illustrationer. Genom att arbeta fram ett antal bilder i olika manér och föra en diskussion kring för- och nackdelar kring dessa bilder fick jagen tydligare bild av vad som skulle kunna passa den aktuella målgruppen. För att ytterligare tydliggöra anpassningen för målgruppen gjordes utprovning av manéren för att få en mer
84 Pettersson. 1991. S.55. 85 Pettersson. 1991. S.53. 86 Ibid. S.59.
korrekt bild av vad som är lämpligt och uppskattat hos de tillfrågade. Slutresultatet av utprovningen blev bilden som visar en mer realistisk avbildning. Samtliga tyckte att den realistiska avbildningen var mest beskrivande och tydlig.
Vilket narrativt och retoriskt berättargrepp bör appliceras?
För att få svar på denna fråga valde jag att undersöka mediet överlag men även
bildmässigt. Genom att göra en seriell utprovning av manéret kunde jag undersöka om budskapet och förståelsen för innehållet framgick. Vid genomförandet av den seriella utprovningen innehållande illustrationer, kunde en tydlig struktur tas fram för
utformningen av filmen.Då målgruppen innefattar individer som inte kan läsa var strukturerna och formgivningen viktig för att kunna informera genom bild samt
berättarröst. Hänsyn bör tas till det retoriska berättargreppet vad gäller berättarröst, vad anses som bäst lämpat till den valda målgruppen. Vilket röstläge är mest trovärdigt och ger rätt känsla i form av balans mellan ethos, pathos och logos, d.v.s. trovärdighet, känsla och förnuft.
Det hade även varit önskvärt att undersöka den seriella handlingen under en längre period och med fler tillfrågade personer, eftersom resultatet då kan anses bli mer tillförlitligt.
Vilken information är mest väsentlig för de barn och unga som drabbas av Diabetes typ 1?
För att få reda på vilken information som skulle ges till den aktuella målgruppen samt vilken information som ansågs vara mest väsentlig att förmedla fördes diskussioner kontinuerligt med diabetesteamet. En stor mängd information ges till föräldrar när barnet insjuknar och diabetesteamet var tydliga med önskan om att ta fram en informationsfilm som riktar sig främst till barnen. Genom den framtagna informationsfilmen kan barnen tillgodoses med väsentlig information genom en enkel presentation i form av film. Informationsfilmen är inte långdragen, avancerad eller avskräckande vilket kan ses som ett lyckat resultat.
4.4 Gestaltning
Gestaltningen är sparad i ett flertal snapshots. Den fullständiga informationsfilmen skall framöver kunna nås via Diabits webbplats. På grund av att examensarbetet enbart innefattar färdigställande av en kategori presenteras informationsfilmen i rapporten i ett antal snapshots.
Format: 1280x720
Nedan presenteras samtliga snapshot ur informationsfilmen. Vardera presenteras med en siffra och beskrivande text för att tydliggöra handlingen.
5. Diskussion
Resultatet av examensarbetet kan anses som lyckat utifrån responsen från samtliga samarbetspartners. Examensarbetet är grundligt utformat och baseras på på tillförlitlig data i form av litteratur, kompetent personal inom vården, analyser och utprovningar. För att få en djupare förståelse inom animation i stort, hade en intervju med en kunnig person inom animation och framställning av informationsfilm varit önskvärt. Detta har dock inte varit aktuellt då examensarbetet avgränsats till att avse manéret. Jag hade även gärna undersökt den slutgiltiga filmen som kommer tas fram för att säkerställa att det arbete som redogörs i examensarbetet kan användas genom hela informationsfilmen och därmed få ett fullständigt avslut på uppdraget.
5.1 Fortsatt forskning
För att få en djupare och mer omfattande resultat kring ämnet bör en större utprovning göras hos målgruppen samt undersökningar kring hur text och information som är röstbaserad påverkar eller förändrar resultatet. Likaså kan en utvärdering som redovisar vad målgruppen tar till sig och minns efter att ha studerat filmerna vara av intresse
6. Källförteckning
Käll-, litteratur- och figurförteckning
Carlsson, Anders. Koppfeldt, Thomas. Visuell retorik – Bilden i reklam, nyheter och
livsstilsmedia. Malmö: Liber AB. 2008. ISBN 978-91-47-07748-9
Cohn, Neil. 2013. Visual narrative structure. Cognitive Science 37 (3): 413-452
Eriksson, Yvonne. Bildens tysta budskap. Nordstedts Akademiska Förlag. 2009. ISBN 978-91-7227-549-2
Fredell, Lena (red.). Bilden i barnboken. Göteborg: Stegelands. 1977. ISBN 91-7062-275-2
Groome, David. Kognitiv psykologi – Processer och störningar. Lund: Studentlitteratur. 2010. ISBN 978-91-44-04885-7
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn. Forskningsmetodik, Om kvalitativa och
kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur. 1997. ISBN 978-91-44-00211-8
Häger, Björn. Intervjuteknik. Uppl. 2. Stockholm: Liber AB. 2007. ISBN 978-91-47-08462-3
Larsson, Larsåke. Tillämpad kommunikationsvetenskap. Uppl. 3. Lund: Studentlitteratur. 2008. ISBN 978-91-44-04904-5
McCloud, Scott. Serier – Den osynliga konsten. Uppl. 1. Stockholm: Epix Förlag AB. 1995. ISBN 91-7089-008-0
Pettersson, Rune. Bilder i läromedel. Institutet för infologi. 1991.
Pettersson, Rune (red.). Bild & form för informationsdesign. Studentlitteratur. 2004.
ISBN 91-44-03382-6
Pettersson, Rune. Trovärdiga bilder. Rapport/Styrelsen för psykologiskt försvar: 180. Stockholm: Styrelsen för psykologiskt försvar, 2001.ISBN 91-1401-2383
Rönnberg, Margareta. Varför är Disney så populär? Uppsala: Filmförlaget. 1999. ISBN 91-971157-5-4
Sisefsky, Jan. Om färg – Uppleva, förstå och använda färg. Västerås: ICA Förlaget AB. 1995. ISBN 91-534-1557-4
Sjöblad, Sture (red.) Barn- och ungdomsdiabetes. Uppl. 2. Lund: Studentlitteratur. 2008. ISBN 978-91-44-04929-8
Slutrapport förstudie, Integration av Diabit i 1177 Vårdguiden. Stockholm 2014-09-30. Hämtad: 2015-03-31.
Ware, Colin. Visual thinking for design. USA, Burlington: Morgan Kaufmann Publisher. 2008. ISBN 978-0-12-370896-0
Wood, David. Hur barn tänker och lär. Uppl. 2. Lund: Studentlitteratur. 1999. ISBN 91-44-00768-X
7. Bilagor
7.1 Första intervju
Intervju, 2015-04-02, kl: 12-13
Medverkande: Eva Isaksson (sjuksköterska), Ulf Samuelsson (överläkare)
Intervjun var upplagd som en diskussion snarare än en ren intervju, på grund av att kunna diskutera kring ämnet mer öppet då samarbete skett under arbetets gång.
• Vart/ i vilken målgrupp är behovet som störst? Svar: ca 7-14.
• Skiljer sig informationen åt vad gäller barn och unga?
Vilket åldersspann är det hos barn vs. unga.
Svar: Liknande information. 0-6 år, 7-14 år, 14 år och uppåt.
• Vilken information finns i dag och ges ut i samband med de som drabbas? Filmer, papper etc, utöver hemsidan Diabit.
Svar: Den information som finns på hemsidan i form av, text, blogg, videos etc.
• Vilken information är relevant, riktat till barn/unga? ex, hur man tar sprutan, blodsockret, användning av pump, mat, vad som sker i kroppen etc.
Svar: insulinkänning, insulinbehandling (pump, penna), kost och kolhydrater, Orsak vad händer i kroppen, motion – fysisk aktivitet.
• Vilket manér används idag i den nuvarande informationen? Som jag kan se på hemsidan så används ett handritat manér, ett medvetet val? Svar: Illustrationerna idag är gjorda av en patients förälder, inget medvetet val.
• Vad finns det för problematik idag som man bör ta hänsyn till? Vad gäller informationen, svårigheter att nå ut med något?
Svar: uppdatering av film, en gammal version som är alldeles för lång, riktiga personer, svårt för barnen att hålla fokus.
7.2 Andra intervju
Sammanfattning av den andra intervjun/mötet. Intervju, 2015-04-23, kl: 15-16
Medverkande: Eva Isaksson (sjuksköterska), Ulf Samuelsson (överläkare)
Under mötet diskuterades manéret på de bilder jag tagit fram till utprovningen. Till detta möte hade även storyboards i form av skisser tagits fram för att ha möjlighet att diskutera innehållet i de olika kategorierna för filmen.
Små justeringar gjordes gällande tid och form på penna och pump. Detta för att tydligt återkoppla till de insulinpennor som barnen använder i vardagen.
Under mötet bestämdes att utprovningen av manéret skulle pågå i en vecka under
patientmöten och andra anordnade sammankomster. De tillfrågade var de ur målgruppen, dvs. de barn och unga i åldrarna 7-14 år. Utskrifter av bilder gjordes för att kunna visa enskilda personer separata bilder så personen inte skulle påverkas av andra tillfrågade personers svar.
