“Big four”, digitalisering och automatisering
En studie kring hur “Big four” väljer att återrapportera sitt arbete med
digitalisering och automatisering i sina års och hållbarhetsredovisningar
Författare: Sergej Salnikov (Födelsedatum – 961126) VT20
Företagsekonomi, Uppsats, Kandidatkurs, 15 HP
Ämne: Företagsekonomi
Handelshögskolan vid Örebro universitet
Handledare: Jan Greve Examinator: Niklas Bomark
Abstract
In the beginning of 2010s several revolutionary accounting firms was built. These firm’s business idea was based on use of different types of automatic systems for accounting. Artificial intelligence and robots were used to provide service to the customers. In this paper I will analyze how other well-established accounting firms like “Big four” have chosen to communicate their work with digital and automatic accounting systems in their annual and sustainable rapports. In this paper a summative content analysis will be used to analyze annual and sustainable rapports of “Big four” from year 2009 to 2019. The first results showed that the “Big four” have increased use of word like digitalization, automatization, robot and artificial intelligence. “Big four” sees great value in this type of technologies. They are important for customers environment and are part of ongoing globalization. All four firms use same communication strategy which can be explained with institutional theory, more specifically mimetic isomorphism and theory of legacy.
Keywords: digitalization, automatization, RPA, artificial intelligence, accounting,
institutional theory, theory of legacy, annual rapport, sustainable rapport
1. Inledning 4 1.1 Bakgrund 4 1.2 Problematisering 6 1.3 Forskningsfråga 8 1.4 Syfte 8 2. Teori 9 2.1 Automatisering 9 2.2 Legitimitetsteori 10
2.3 Institutioner och institutionell teori 12
2.3.1 Isomorfism 13 3. Metod 15 3.1 Undersökningsdesign 15 3.2 Datainsamling 15 3.3 Dataanalys 16 3.3.1 Kvantitativ dataanalys 16 3.3.2 Kvalitativ dataanalys 17 3.4 Etiska aspekter 18
3.5 Metodkritik och diskussion 19
4. Sammanställning av resultat 21
4.1 Kvantitativ innehållsanalys av sekundärdata 21
4.2 Kvalitativ innehållsanalys av sekundärdata 22
4.2.1 Ernst & Young (EY) 22
4.2.2 Deloitte 23
4.2.3 KPMG 23
4.2.4 PwC 24
4.3 Sammanfattning av kvalitativ innehållsanalys 25
5. Analys av erhållet resultat utifrån legitimitets och institutionell teori 26
6. Slutsats, bidrag och framtida forskning 30
6.1 Slutsats 30 6.2 Bidrag 30 6.3 Framtida forskning 31 7. Källor 32 Appendix 1 37 Appendix 2 38 Appendix 3 39
1. Inledning
I den inledande kapitlet kommer bakgrunden för undersökningen att presenteras. Under bakgrunden kommer det att redogöras för den traditionella och automatiserade versionen av redovisningen. Därefter kommer det att redogöras för fördelarna med automatiserad redovisning. Vidare i kapitlet kommer en problematisering, forskningsfrågan och syftet att presenteras.
1.1 Bakgrund
Redovisning är inget nytt fenomen och behovet av redovisning har funnits sedan människor har börjat handla med varandra. Vissa räkenskapshandlingar från ca 3000 år f.Kr. har hittats och som har använts för att se över levererade och mottagna produkter. Det har även funnits ekvivalenter av dagens bokföringslag och den äldsta bokföringslag som har hittats i Babylonien är daterad till ca 1900 f Kr (Gustafson et al, 2017). Dubbelbokföring (även italiensk bokföring) växte i Italien under 1200-talet och trots att ingen vet vem som har uppfunnit metoden så har det för första gången nämnts av italienaren Luca Pacioli i hans bok år 1494. I Sverige har man också implementerat ett landsomfattande system under Gustav Vasas tid där skatteindrivningen noterades i så kallade jordeböcker (Gustafson et al, 2017).
Nu är det år 2020 och redovisningen har precis som allt annan utvecklats med sin tid. Själva dubbelbokföringen kvarstår med metoder för dess föring har förändrats. Under senaste 20 år har digitalisering påverkat på ett eller annat sätt samtliga branscher. Datorer och mjukvaran har blivit allt bättre vilket har resulterat i påbörjad digitalisering och automatisering av redovisningen. Om för 50 år sedan har man fått föra huvudboken för hand med ett papper och penna så har man redan i början på 2000-talet kunnat mata in olika poster och belopp i ett bokföringsprogram. I de redovisningsföretagen fick redovisningsekonomer göra detta fortfarande “för hand”. Idén om automatiserade redovisning innebär däremot att man skannar eller fotar en faktura eller ett kvitto. Därefter hjälper en specifik mjukvara med hjälp av AI (Artificial intelligence) och OCR att automatiskt identifiera fakturan och dess tillhörighet samt belopp och relevanta konton som det ska konteras på. Senare konteras den automatiskt med rätt belopp på rätt konto.
Digitaliseringen som pågår inom redovisningsbranschen kännetecknas av systemutveckling för lagring av redovisning och rapporter digitalt till skillnaden från det traditionella systemet där man lagrar allt i pappersform (EY, 2014). Det finns flera exempel på redovisningsföretag som har kommit långt inom digitaliseringsprocessen och även automatiserat sin verksamhet i hög grad och har det som sin affärsidé (P: E Accounting, 2020).
Digitaliseringen av samhället har utvecklats under många år och har blivit grundläggande för många av dagens funktioner. Internet och datorer är en av konsekvensen av detta, någonting som vi har svårt att föreställa livet utan. Saker och ting händer fort i samhället och stora informationsflöden kräver att hanteringen och lagring av denna mycket effektivare och
digitalisering har varit en av lösningar (Kättström, 2016). Digitaliseringen kunde givetvis inte kringgå redovisnings och revisionsbranschen där många bokföringsprogram har implementerat stöd för automatisering av bokföringen (Brännström, 2017).
Automationen och specifikt automatiseringen av redovisningen är inget nytt fenomen och har pågått länge. Automationen kommer att expandera kraftigt på grund av utvecklingen av den så omtalade artificiella intelligensen (OECD, 2018.) Enligt Deloitte, (2018) undersökning som har genomförts inom branschen för redovisning och finansiering så har 52,8% av respondenter angivit att de kommer att implementera automatiserade insatser inom kommande åren.
Digitaliseringen medför effektivisering av redovisningsarbete som till exempel sparad tid och ökad noggrannhet (Aslani et. al, 2011). Inte bara själva redovisningen och bokföringen som blir bättre och snabbare, återrapportering till företagarna kommer att bli smidigare och snabbare vilket leder till snabbare fattade beslut. Ökad tidsbesparing leder givetvis till att arbetsuppgifterna kring redovisningen förändras vilket i sin tur kommer att påverka anställda som har tidigare skött exempelvis den löpande bokföringen. Tjänster som ekonomiassistenter och lägre utbildade redovisningsekonomer kommer att ersättas med redovisningskonsulter som har då koll på själva redovisningen samt personal inom IT och systemkunskap kommer att efterfrågas (Dahlberg, 2014; Parker et. al, 2016).
Digitaliseringen skapar möjligheter, nya förutsättningar samt andra positiva effekter för redovisningsfirmor i egenskap av exempelvis minskade kostnader medför även andra mindre positiva effekter. En ökad konkurrens på marknaden som ställer högre krav på firmorna är en av dem. Det kommer att kräva nya tankar och innovationer. Att utveckla en egen, unik mjukvara kan vara en lösning, men kräver investeringar. Därför är det viktigt att de nystartade redovisningsfirmorna är beredda på snabba förändringar inom redovisningsbranschen när det kommer till digitaliseringen för att kunna vara konkurrenskraftiga (Matei et al, 2014; EY, 2014). Som det har tidigare nämnts så påverkar digitaliseringen medarbetarna- de fysiska personerna i företaget som riskerar att bli utkonkurrerade. AI, robotar och maskiner göra arbete mer effektivt, snabbare och med bättre kvalité. Under sådana förutsättningar blir det inte lönsamt att ha kvar anställda som kan ersättas med automatiserade system. Just det är extra relevant inom redovisningsbranschen eftersom det mesta kan göras med hjälp av automatiserade system. Hantering av löner, löpande bokföring, lagersaldon och kassarapporter är några exempel på detta (Autor, 2015; Parker, 2016). Som det framgår ovanför så utvecklas teknologierna snabbt inom redovisnings och revisionsbranschen. Det leder till att nya aktörer som kommer på marknaden kan börja implementera de i större utsträckning. Byråer som baserar sina affärsidéer helt på digitala och automatiska lösningar av redovisningen. Sådana aktörer kan utmana de väletablerade traditionella redovisnings och revisionsbyråer som finns på marknaden.
1.2 Problematisering
Det är viktigt att för företagen att vara mottagligt för den nya tekniken som kommer upp för att kunna vara konkurrenskraftiga på marknaden. De som inte kan anpassa sig riskerar att bli omkörda av de som kommer med nya innovativa idéer (Datta, 1990). Digitaliseringen och automatiseringen kräver gott samarbete och en god kommunikationsförmåga (Sarter et al, 1997). Det finns olika inställningar till automatisering. Vissa är positivt inställda medan andra är negativt inställda och det som avgör detta är övervägandet mellan för och nackdelar. Alla har olika förmågor till att hantera förändringar och implementera dessa förändringar in i organisationer (Faunce et al, 1962).
Det finns ett antal aktörer på marknaden som har vissa förväntningar från en organisation. Det kan vara intressenter eller samhälle och dessa förväntningar kan förändras genom tiden. Om sådana förväntningar förändras måste organisationen visa att den förändras tillsammans med dessa förändringar eller kommunicera ut varför organisationen inte tänka sig att förändras. Förväntningarna är dynamiska och så är även legitimitet som är förknippad med dessa förväntningar som organisationen måste leva upp till. Ett så kallad legitimitetsgap kan uppstå när den förväntade bilden av en organisation avviker från den verkliga. När en nyetablerat företag kommer ut på marknad så kan den komma med en ny bild av hur organisationer inom samma bransch bör se ut. Alltså det finns en risk att samhällets syn förändras på grund av den nya aktören. När dessa aktörer kommunicerar ut någonting som samhället godkänner finns det en risk att de gamla företagen inom branschen förlorar sin legitimitet. Det behöver inte bero på att dessa företag inte arbetar på liknande sätt, utan att legitimiteten kan skadas eftersom den typen av arbete inte kommuniceras ut på ett korrekt sätt. Legitimitetsgapet kan även uppstå om ny information om en organisation kommer ut. Det kan bidra både positivt och negativt (Deegan & Unerman, 2011).
Under början av 2010 talet har ett antal nya aktörer kommit in i redovisnings och revisionsbranschen. Dessa aktörer har grundat sin affärsidé just på att erbjuda i princip helautomatiserade redovisningstjänster. Två väletablerade företag i Sverige är P: E accounting och Dooer. I P: E accountings årsredovisning 2019 framgår det att “verksamheten omfattar systemutveckling av bolagets molnbaserade affärssystem samt redovisningstjänster och rådgivning kopplat till detta” (P: E Accounting, 2019). Dooer själva har ett mål på att bli Sveriges modernaste bokföringsbyrå som inte vill styras av de gamla konventionerna. Bolaget riktar fokuset på dem nystartade företag och vill göra det enkelt för dem att komma igång med ekonomin. Dooers erbjuder egenproducerad mjukvaran tillsammans med personliga seniora ekonomer. Mjukvaran går ut på involvering av automatisering och artificiell intelligens (Dooer, 2019). P: E accounting kallar sig själva för ett revolutionerande företag som kommer att förändra redovisningsbranschen med hjälp av deras nytt arbetssätt och teknologier (P: E Accounting, 2020). Därför för enkelhetens skull kommer jag att kalla P: E accounting och Dooer för “revolutionerande” företag vidare i uppsatsen.
När sådana “revolutionära” företag kommer in på marknaden kommer de andra traditionella aktörer behöva agera. I dagsläge finns det fyra stora revisionsbyråer som står bakom 99% av börsnoterade företag (Christodoulou, 2011). Dessa är: PWC, Deloitte, EY och KPMG. Dessa företagen anses vara normgivande inom redovisnings och revisionsbranschen (Gillis, 2014). Hur har de valt att agera i sådant fall? Har de infört liknande innovationer och hur har de valt att kommunicera ut det. De stora företagen brukar använda sina årsredovisningar och hållbarhetsrapporter som en kommunikationskanal (Borglund et. al, 2017). Det kan vara en legitimitetsfråga att kommunicera ut satsning på digitalisering eftersom den anses vara hållbart. Digitalisering och negativa konsekvenser som den medför kan däremot vara ett svar till varför företag väljer att inte kommunicera ut informationen om det. Eftersom dessa fyra stora företag är normgivande så kan det medföra stora samhällsförändringar. Dessa fyra väletablerade traditionella byråer kan känna av legitemitesbekymmer när nya aktörer med moderna teknologier kommer in på marknaden och börjar förändra förväntningar och krav som samhället har på redovisnings och revisionsbyråerna. Bilden om hur redovisnings och revisionsbyråernas arbetsmetoder kan förändras till fördel för de nya byråer som P: E accounting och Dooer. De etablerade byråerna måste agera och för att behålla sin legitimitet ska kommunikationen om arbete med digitalisering och automatisering förändras och förbättras. “Big four” som redan anses vara legitima eftersom de står för 99% av marknaden behöver inte bygga upp sin legitimitet, utan med hjälp av rätt kommunikation behålla den.
Å ena sida kan “Big four”:s legitimitet hotas på grund av de förändrade samhällssyn på redovisningsarbete och å andra sidan känner “Big four” ett institutionellt tryck. Alla organisationer påverkas av institutionellt tryck. Ett tryck från den institutionella omvärlden som säger hur en organisation ska eller måste göra. Det rycket finns runt alla organisationer och är unik för varje organisationsomvärld. Ibland kan trycket vara formell i egenskap av lagar och regler, men kan också vara informell och otydlig vilket gör att en organisation kan lätt missa trycket och inte förändra sin organisation. När en ny aktör kommer in på marknaden med någon innovation eller arbetssätt som är populär i samhället kan den institutionaliseras. Institutionalisering innebär att något är allmän erkänt av samhället. Digitalisering har under senaste tiden institutionaliseras in i det västerländska samhället. Många företag i alla möjliga branscher övergår till digitala plattform. När P: E accounting, Dooer eller något liknande företag kommer in på marknaden med något som är institutionaliserad i samhället och implementerar det som en ny innovation i sin bransch kan de andra etablerade aktörer på marknaden känna av det institutionella trycket vilket tvingar dem att anpassa efter det. “Big four” som är traditionella i sina arbetsmetoder och som inte har börjat arbeta med den nya tekniken känner pressen på sig. Pressen att framstå som kompetenta i området för att inte förlora sina intressenter och sin legitimitet. Möjligtvis arbetar de redan med liknande teknologier, men hur väl har det kommunicerats ut till allmänheten, till skillnad från de revolutionerande företag som baserar sin affärsidé helt på digitala och automatiserade tjänster. Både små och stora företag kan både utsättas för och skapa det institutionella trycket. Små företag kan skapa ett tryck på stora företag ifall
arbetsmetoder eller teknologier som implementeras är institutionaliserade i samhället (Deegan & Unerman, 2011).
Så hur har stora redovisningsföretagen valt att kommunicera ut sitt arbete med digitaliseringsfrågorna i sina årsredovisningar? Har stora företagen utvecklat sin kommunikation om arbete med digitaliseringen i sina årsredovisningar sedan etablissemang av de progressiva företagen?
I den här studien ska “Big four” analyseras utifrån deras kommunikation genom årsredovisningar - en viktig kommunikationsmekanism (Borglund et al, 2017). Utgångspunkten kommer att bli början på 2010-talet där flera firmor vars affärsidé gick ut just på helautomatiserade redovisningstjänster. I den här studien får man inblick i hur har de stora redovisningsfirmor valt att reagera på dessa nya “revolutionära” firmor.
Den här uppsatsen kan bidra till ökad förståelse inom den institutionella teorin om hur små, nyetablerade aktörer kan komma in på marknaden och skapa institutionellt tryck för de etablerade aktörerna som agerar inom samma institutionella omvärlden. Trycket som kommer att tvinga dessa att anpassa efter de nya förväntningarna från samhället för att få behålla sin legitimitet.
1.3 Forskningsfråga
Hur har behandlingen av automatisering och digitalisering av redovisning och revision förändrats inom “Big four” årsredovisningar sedan 2010-talet?
1.4 Syfte
Syftet med studien är att analysera hur och på vilket sätt kommunikation om automatiseringen och digitaliseringen av redovisningen och revisionen har förändrats sedan uppkomsten av de “revolutionerande” företagen i början på 2010-talet.
2. Teori
I det här kapitlet kommer teorin att presenteras. Kapitlet kommer att inledas med en kort teoretisk redogörelse för olika typer av automatisering. Vidare kommer den institutionella teorin och legitimitetsteorin att presenteras.
2.1 Automatisering
För att undersöka ”frågeställningen” behöver vi först fokusera på vad digitalisering och automatisering innebär. Digitaliseringen onekligen förändrar redovisningen. Det finns dock ingen konkret definition på vad digitaliseringen av redovisning innebär. Det som man kan säga är att digital redovisning är en utökat användning av nätverks och datortekniken. Automatisering däremot är en mer specifik form av digitaliseringen. (Davenport & Kirkby. 2015).
Automatisering definieras som:
” Införande av steg i en process som gör att processen mer eller mindre går av sig själv” (NE, 2020).
I vårt fall är det mer relevant att tala om en process som går av sig själv med ett visst utrymme för justering från människan. Det finns olika steg som kan automatiseras i de olika redovisningsprogram som finns på marknaden. Det mest vanliga som erbjuds är automatisk kontering av moms. Automatisk momskontering innebär att programmet räknar ut momsbeloppet samt kontera det på rätt konto (Bergman, 2016). Automatiserad lön är också vanligt och innebär att programmet räknar ut lön, sociala avgifter och diverse andra poster samt konterar det automatiskt (PwC, 2020). Det går att skapa mallar för att underlätta konteringar i framtiden där man bara behöver sätta rätt belopp samt datumet (Bergman, 2016).
Automatiserad redovisning kan även underlätta behandling av leverantörsfakturor, kontering av kvitton där man behöver endast ta bilden på det. Det finns många andra nyttiga automatiserade tjänster som leverantörer av mjukvaran erbjuder. Dessa system fungerar på ungefär samma sätt där man för hand matar in informationen tills programmet lär sig, genom att skapa mallar, därefter sköter programmet det själv med viss attestering från människans sida. Största utmaningen är att se till och få programmet och dess automatiserade system till att leverera gott resultat kontinuerligt utan att blanda in människan allt för ofta. Tekniken kommer att utvecklas och automatiserade system kommer att bli allt mer självständiga och kommer att utföra arbete med högre precision. Endast viss övervakning från människan kommer att behövas (Kokina, 2017).
Ett vidare steg i automatisering är någonting som heter Robotiserad Process Automation (RPA). RPA är en utvecklad form av automatisering och går ut egentligen på att RPA ersätter
människan i de uppgifter som en människa skulle behöva göra. Automatisering som beskrevs i tidigare delen gick ut på att programmet lärde in sig och skapade mallar. Människan fick därefter attestera utfört arbete och godkänna (eller inte godkänna). RPA, är en mjukvara som används för att automatisera de uppgifter som normalt sett en människa skulle utföra Det är oftast vardagligt arbete som inte kräver särskilda mänskliga egenskaper och som kan skötas av maskiner. RPA kan öppna mailen och bifogade filer, flytta filer, skriva och läsa information, göra beräkningar samla in statistik och mycket mer (Deloitte, 2018). RPA system kan spara pengar och tid samt utföra arbetet felfritt. Robotar kan dessutom operera dygnet runt. Det finns givetvis risker med RPA och det mest vanliga är att man programmerar en robot felaktigt och tror att den kan sköta allt själv felfritt. Så är det inte och RPA måste justeras i olika situationer. När stora delar av arbete överlåts till robotar så ökar säkerhetsrisken. RPA kan exempelvis hackas (PwC, 2020)
När man talar om den artificiella intelligensen inom bokföringen så handlar det om system som kan lära sig av tidigare data för att därefter förutsäga och sköta bokföringen av sig själv (Svensson, u.e). I princip är det system som har beskrivits tidigare men som kan “tänka” och lära av historiska data. AI kan tillämpas i de flesta delarna av bokföringen. Avstämning av diverse poster, avrundningsfel eller fel datum är någonting som AI kan se och i framtiden kommer bokföringsprogram att bli betydligt mer självständiga (Carlsson, 2018; Karlsson, 2018).
2.2 Legitimitetsteori
Ett verktyg för att förstå ”forskningsfrågan” är att använda oss av kunskap som har
utvecklats inom legitimitetsteori. Legitimitet handlar om ett berättigande från omvärlden som innebär ett mandat att verka i samhället. Legitimitet i dagens samhälle kan ses som en resurs som företaget behöver för att därefter kunna få andra resurser. Ett sådan syn innebär att företagen är beroende av sin omgivning och dess resurser. Företagen gynnas när de ses som legitima. Legitimitet kan vara av moralisk karaktär där exempelvis företagens verksamhet eller kommunikation överensstämmer med normer och värderingar i samhället där de opererar (Frostenson, 2015).
Normer och värderingar är inte permanenta, utan de tenderar att förändras över tiden. Det är viktigt för organisationer att visa förändringen tillsammans med dessa normer och förväntning. Det är egentligen inte själva handlingar som ett företag utför för att få legitimitet som räknas utan snarare vad samhället tror eller vet om företaget (Deegan & Unerman, 2011). Om organisationen inte kommunicerar ut sina förändringar kan ett legitimitetsgap uppstå. Legitimitetsgap uppstår när samhällets förväntningar över hur en organisation ska vara inte överensstämmer med verkligheten. Om organisationen inte anpassar sig efter förväntningar kan gapet bli ännu större. Legitimiteten kan hotas även om organisationens prestation inte avviker från samhällets utan att organisationen misslyckas att kommunicera ut sin prestation på ett korrekt sätt. En annan aspekt av legitimitetsgapet kan inträffa när tidigare
okänd information om en organisation kommer ut. Det kan påverka legitimiteten både positivt och negativt.
Det finns tre sätt att få bättre legitimitet eller behålla sin legitimitet. Det handlar om att kunna få, bevara eller återfå det. Att få legitimitet är relevant, när organisationen ingår i ett nytt organisationsfält och påbörjar sitt arbete där. Vi kommer att utgå från att “Big four” är redan legitima med tanke på att de fortfarande står för 99% av börsnoterade bolag. Det är därför relevant för “Big four” att bevara sin legitimitet. Nyckeln till att bevara sin legitimitet ligger i att bevaka samhällets förväntningar från organisationen. Därefter kan organisationen förutse framtida förändringar och försvara sina gamla prestationer. Att återfå legitimitet handlar om att återhämta det från någon oförutsedd kris. Så är det inte i vårt fall.
Några tips som Dowling & Pfeffer (1975) föreslår:
● Organisationerna kan justera sina prestationer, mål och metoder efter förändrade uppfattningen av legitimitet.
● Organisationerna kan genom sin kommunikation förändra syn på legitimitet så att den matchar organisationens nuvarande prestationer, mål och metoder.
● Organisationerna kan försöka att genom sin kommunikation bli förknippade med de symbolerna eller institutioner som ger stark legitimitet.
Lindblom (1993) föreslår några tips till:
● Organisationerna kan utbilda och informera sina intressenter om förändringarna som sker inom organisationens prestationer och aktiviteter som överensstämmer med samhällets förväntningar.
● Organisationerna kan försöka förändra uppfattningen hos sina intressenter av organisationens prestation och aktivitet utan att förändra själva prestationen och aktiviteten.
● Organisationerna kan manipulera och missleda sina intressenter till andra områden där organisationen har lyckats
● Organisationerna kan försöka förändra de förväntningarna som samhället har genom att förklara att dessa förväntningar är omöjliga och oskäliga.
Som det syns så kan mycket ut av ovanstående kommuniceras ut genom årsredovisningar. Många utav dessa tips är symboliska och leder inte till någon verklig förändring utan baseras på kommunikation.
I fallet med “Big four” spelar det inte så stort roll hur de arbetar med automatisering eller
digitalisering utan hur de väljer att kommunicera ut- är det som räknas. Automatisering kan innebära ökad arbetslöshet eftersom robotar ersätter deras platser, men det är osannolikt att något skulle välja att återrapportera det i sin årsredovisning utan snarare något i egenskap av
att digitalisering räddar miljön eller något liknande. Det första skulle inte anses av samhället särskilt positivt medan det andra kommer att anses positivt och därför ge mer legitimitet för företaget.
Legitimitetsteori kan förklara varför företag väljer att frivilligt avge viss redovisningsinformation i sina årsredovisningar och hållbarhetsrapporter. Att redovisa på ett eller annat sätt kan i sig också ge legitimitet, någonting som företagen strävar efter (Frostenson, 2015). I vårt fall är det just varför “Big four” väljer att återrapportera om ökad digitalisering och arbete med diverse automatiserade system.
2.3 Institutioner och institutionell teori
Ett verktyg för att förstå ”forskningsfrågan” är att använda oss av kunskap som har
utvecklats inom institutionell teori. Om legitimitetsteori förklarar hur organisationerna kan få, återfå eller bevara sin legitimitet, genom att avslöja information om sig själva genom sina kommunikationskanaler. Institutionell teori i sin tur förklarar hur vissa organisationsformer kan antas för att skapa legitimitet. En av huvudanledningar till varför institutionell teori är relevant för oss är för att teorin kan hjälpa att förstå varför återrapportering av viss
information sker genom årsredovisningar. Den komplimenterar legitimitetsteori och ger förståelse till organisationerna reagerar på förändrat socialt och institutionellt tryck.
”Institutioner- inom samhällsvetenskapen benämning på de normer och regler som strukturerar mänskligt handlande till bestående eller återkommande beteendemönster.” (Nationalencyklopedi, 2020).
Begreppet institutioner kan betyda olika saker inom olika områden och finns i allt från handskakningar och äktenskap till avdelningar och strategiplaneringar. Och institutioner inom organisationsteori kan ses som ett mönster för kollektiv handling. Institutioner är kollektiva och långvariga och varar under lång tid. Oftast, institutioner är utformade på ett omedvetet sätt som ett resultat av att människor skapar egna mönster för att handla och på så sätt underlätta vardagen. Institutioner skapar ordning och hjälper med beslutsfattande kan det också begränsa andra tolkningar av omvärlden (Eriksson-Zetterquist, Kalling & Styhre, 2015).
Alla organisationer påverkas av institutionellt tryck från omvärlden. Ett sådan tryck påverkar alla organisationer trots att det är inte alltid uppenbarligen. Vissa former av trycket är mer tydliga som lagar och regler medan andra är inte lika tydliga. En hel del beror på den verksamma branschen som företaget befinner sig i. Det institutionella trycket kan beskrivas som ett tryck från omvärlden som reglerar vad en organisation måste göra (Furusten, 2007).
Den institutionella omvärlden däremot syftar på den omvärlden en organisation befinner sig i och som ger förutsättningar som organisationen måste förhålla sig till för att kunna anses vara legitima. Ett tryck som skapas av de nya aktörer på marknaden som har kommit in med nya teknologier som är institutionaliserade in i samhället. Institutionalisering innebär- att något är
erkänt av samhället. Digitala och automatiserade arbetsmetoder och teknologier i det här fallet. Organisationer måste anpassa sig efter det institutionella trycket som omger dem. Om organisationen väljer att inte anpassa efter den så är risken att förlora sin legitimitet är hög. Organisationer kan både utsättas för och utsätta andra för ett visst tryck. Både stora och små organisationer kan skapa ett tryck. Det är inte heller ovanligt att små företag utsätter de stora för ett tryck när institutionaliserade arbetssätt eller teknologier implementeras in i verksamheten i en viss organisationsomvärld (Furusten, 2007).
Det finns ett antal trender inom den institutionella omvärlden som organisationer måste följa. Med organisationstrender menas mer än bara klädmode. Begreppet ”samhällstrend” betecknar något långvarigt och är djup insocialiserade i samhälle. Med begreppet samhällstrend avses någon slags samhällsideal som då materialiseras i form av rörelser eller moden. När det kommer till den västerländska kulturen så anse modernitet som den mest grundläggande samhällstrenden av alla (Furusten, 2007).
Inom institutionalisering finns det organisationsfält. Med det begreppet menas att alla organisationer existerar i respektive fält. Ett organisationsfält kan bestå av organisationer som utbyter kunskap, varor, eller värderingar (DiMaggio & Powell, 1991). Förändringen i andra organisationer inom samma fält sker inte på grund av förändringar i enskilda organisationer utan snarare på grund av förändring i strukturen i organisatoriska fält. Det som organisationer kan få från att vara i ett fält är bland annat legitimitet som kan behövas för att skaffa arbetskraft och resurser. Inom varje fält finns det också vissa makthavare som kan hindra andra organisationer från att komma in i fältet. Dessa kan hindra andra med patent eller någon form av speciell teknik (Eriksson-Zetterquist, Kalling & Styhre, 2015).
2.3.1 Isomorfism
När vi talar om institutionell teori så är isomorfism ett viktigt begrepp för oss. Med isomorfism så menas det att organisationer inom samma organisationsfält blir allt mer lik varandra. Det finns också tre olika typer av isomorfism. Det är: tvingande isomorfism, imiterande isomorfism och normativ isomorfism (Deegan & Unerman, 2011).
Tvingande isomorfism innebär att starkare organisationer tvingar de svagare organisationer att anpassa sig till formella och informella krav. I det fallet är det oftast staten man talar om i egenskap av en stark organisation som med hjälp av sin politiska makt kan stifta lagar och regler som de svagare organisationer måste följa. Ett exempel på det kan vara att staten stiftar nya miljöföreskrifter som tvingar företag att anpassa sig efter ny teknik eller till exempel, tvingar att införa jämställdhetsplaner. Andra starka organisationer kan vara kreditgivare och monopolen (Eriksson-Zetterquist, Kalling & Styhre, 2015).
Den imiterande isomorfism går ut på att när organisationer använder sig utav ny teknik som man är osäker på kan det vara så att organisationen väljer istället att imitera andra möjligtvis mindre framgångsrika organisationer som framstår som framgångsrika. På det sättet kan den
organisationen som imiterar andra organisationer bli lika framgångsrika eller snarare få samma legitimitet som de andra (Eriksson-Zetterquist, Kalling & Styhre, 2015). Det kan vara bland annat olika trender i samhället och i vårt fall kan det vara kraftig teknologisk uppgång som har skett på senaste 20 år och där det mesta i vår omgivning har digitaliserats. Allt från att boka tvättstuga online till att signera ett dokument med Mobilt Bankid och teknologisk framgång kan därför ses som något oundvikligt (Jones, 1999).
Den tredje formen av isomorfismen är så kallad normativ isomorfism och innebär att det blir allt vanligare att anställa personal med professionell utbildning. Det kan finnas flera tankar bakom det. Dels för att det hjälper att likställa olika organisationer i och med att anställda i dessa organisationer har en gemensam utbildning, dels för att människor med liknande utbildning har ett gemensamt kontaktnätverk där kunskaper och idéer kan spridas (Deegan & Unerman, 2011).
Institutionell isomorfism är till organisationernas nytta. Organisationer blir mer framgångsrika och har större chans att överleva. Isomorfism leder till att organisationer utvecklar gemensamma sätt till att lösa problem och blir därför belönade för det (Meyer och Rowan, 1977).
Utifrån den teoretiska referensramen kan man påstå att organisationer tenderar att följa samhällstrender och i vårt fall är det relevant att tala om digitalisering som en samhällstrend. För att inte tappa legitimitet framför sina intressenter så tenderar organisationer att imitera de starkaste organisationer inom sitt fält. Eftersom det finns nystartade företag som har just grundat sin affärsidé på automatiserad redovisning så ser de traditionella byråer dessa nya ”revolutionerande” företagen som ett hot (starka aktörer inom organisationsfältet) och därför försöker efterlikna dessa.
3. Metod
I det här kapitlet kommer uppsatsens undersökningsmetod att presenteras. Kapitlet inleds men en diskussion kring den valda designen, urvalsramen, analysen av undersökningen, etiska aspekter samt metodkritiken.
3.1 Undersökningsdesign
För att kunna besvara vår forskningsfråga “Hur har behandlingen av automatisering och digitalisering av redovisning och revision förändrats inom “Big four” årsredovisningar sedan 2010-talet? “, krävs det en adekvat undersökningsdesign som ska väljas med tanken på syftet som uppsatsen har. Syftet med uppsatsen är att analysera hur och på vilket sätt kommunikation om automatiseringen och digitaliseringen av redovisningen och revisionen har förändrats sedan uppkomsten av de “revolutionerande” företagen i början på 2010-talet. Därför kommer en fallstudie att genomföras i den här uppsatsen. Tanken bakom en fallstudie ur ett kvalitativt och kvantitativt perspektiv är att ge en bild av ett eller flera observerade fall och en förklaring till dessa (Bryman, 2012). Fallstudien är mycket lämpliga för teoretisk generalisering (Jacobsen, 2017). Studien präglas av deduktiv ansats vilket innebär att empirin som erhålls utifrån det formulerade syftet och forskningsfrågan kommer att förklaras med etablerade teorier (Jacobsen, 2017). Som det har tidigare nämnts, är det legitimitets och institutionell teori.
Års och hållbarhetsredovisningar är två viktiga kommunikationsmekanismer som företag kan utnyttja. Stora delar av informationen passerar dessa kanaler ut till samhället och intressenter (Borglund et al, 2017). Därför för att kunna besvara forskningsfrågan, kommer års och hållbarhetsredovisningar från “Big four” att undersökas.
Den kvantitativa och kvalitativa analysen som kommer att genomföras kommer att kunna visa i vilken utsträckning har ord som digitalisering, automatisering, RPA, AI och maskininlärning använts. En ökning samt positiva attityder kan tyda på att byråerna har påverkats av ett institutionellt tryck och att de upplever legitimitetsbekymmer i sin omvärld. Studien kommer att visa ifall byråerna använder några typiska strategier (som har nämnts i avsnitt 2.3) för att förbättra sin legitimitet.
3.2 Datainsamling
I den här studien har sekundärdata i form av årsredovisningar och hållbarhetsrapporter använts. Som det har tidigare nämnts så är syfte med studien- att undersöka “Big four”, alltså svenska koncerner av fyra stora redovisnings och revisionsbyråer som: PwC, Deloitte, KPMG och Ernst & Young. En årsredovisning innehåller: förvaltningsberättelse, balans och resultaträkning, noter samt underskrifter (Bolagsverket, 2020). I den här studie är vi endast intresserade av informationen som framgår i förvaltningsberättelse. Hållbarhetsrapporter innehåller däremot informationen om miljö, sociala förhållande, personal, respekt för
mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Företagen som skriver dessa rapporter avger också annan intressant information som intresserar oss (Bolagsverket, 2020). Det är lagstadgat att avge en hållbarhetsrapport för stora företag sedan 1 januari 2017 (Bolagsverket, 2020). Vissa utav fyra undersökta företag har inte haft någon hållbarhetsredovisning fram till år 2019. PwC har alltid haft någon form av hållbarhetsredovisning. Deloitte har börjat med det år 2018. KPMG under år 2016, men det saknas en hållbarhetsrapport för år 2019. Ernst & Young (EY) har endast angivit den för år 2019. Just i EY:s fall är det viktigt att poängtera att det finns flera koncerner med liknande namn och årsredovisningar. Det finns Ernst & Young AB och Ernst & Young Sweden AB. Den sistnämnda är moderbolaget till det förstnämnda och därför har just det företaget valts (Årsredovisning EY Sweden AB, 2019).
Årsredovisningar har hämtats dels från hemsidor av respektive företag dels genom en tjänst på Örebro universitetsbibliotek - “Retriever Business” (Göthberg, 2016). Årsredovisningar som har valts är från och med år 2009 till och med år 2019. Just detta intervall har valts för att få se kontrasten av åren innan “revolutionerande” företag har etablerat sig och fram till nuvarande tid. Många företag har inte lämnat någon årsredovisning för år 2020 därför har det året inte kommit med. Hållbarhetsrapporter som inte var integrerade in i årsredovisningen har sammanfogats med dessa för respektive år för att underlätta analysen. Årsredovisningar och hållbarhetsrapporter som avlämnas av byråerna granskas av revisorer i enlighet med god revisionssed. Det är legitima dokument som organisationerna lämna ifrån sig och som därför kan anses som trovärdiga. Årsredovisningar skrivs i enlighet med lagen och de föreskrifterna som finns (Gustafson et al, 2017).
3.3 Dataanalys
3.3.1 Kvantitativ dataanalys
Undersökningen genomfördes med hjälp av ett program som heter Nvivo 12. Ett så kallat computer-assisted-qualitative-data-analysis-software (CAQDAS) program som är avsedd för genomförandet av innehållsanalysen (Bryman, 2012). Sekundärdata har bearbetats och därefter kodats i Nvivo.
Det börjades med att elva årsredovisningar från respektive företag har importerats in i programmet, separat. Därefter har en funktion som heter Text search query används för att hitta ord som intresserar just mig. Jag har valt att använda följande kommando och kombinationer vid inmätning för att täcka alla variationer av intresserade ord: digit*1
maskinin* robot* RPA* auto* artif* AI. Just dessa ord har valts eftersom det är de ord som intresserar oss utifrån formulerade syfte och frågeställningar. Digit* står för digitalisering, maskinin* för maskininlärning, robot* och RPA* för robotiserade system, auto* för automatisering samt artif* och AI för artificiell intelligens. Efter det har jag fått hur många gånger ord eller deras variation har förekommit i varje års och/eller hållbarhetsredovisning.
1 En * innebär att alla ord som har “digit” i sig kommer att visas upp i sökningen. Till exempel digital,
Med det kan vi se ifall “Big four” har använt dessa begrepp i större utsträckning genom åren. Därefter har en granskning av kontext som dessa ord befinner sig i gjorts. Skulle det stå att exempelvis, PwC har köpt in kaffeautomater i sina lokaler så skulle jag få med det i min sökning, vilket jag inte behöver. Efter granskningen har empirin sammanställts i ett diagram. För att få det procentuella värdet, har antalet ord för respektive år dividerats med den totala summan av ord i årsredovisningen. Endast ord har räknats in. Siffror och andra symboler har exkluderats eftersom de saknar relevans för studien. Det gjordes för att se ifall ovannämnda begrepp förekommer oftare i förhållande till hela årsredovisningen och inte bara för att årsredovisningar har blivit längre genom åren. Det var första delen av vår summativ innehållsanalys- kvantitativ innehållsanalys.
3.3.2 Kvalitativ dataanalys
Vidare har den kvalitativa delen påbörjats. Fortfarande har Nvivo använts för kodningen av empirin. Kodningen ser ut på följande sätt:
Bild 3.3. Kodningen i programmet Nvivo12
Där två huvudnoder har placerats. Det är2 Digitalisering och Automatisering. Dessa två begrepp intresserar oss mest. Digitalisering har fått tre underkategorier:Positiv, Negativ och
Neutral. Dessa representerar inställning till diverse former av digitalisering i årsredovisningar. Automatisering däremot har fått ytterligare tre underkategorier: Automatisering (Ospecificerad), Robot och AI. Ospecificerad automatisering står för diverse automatiseringar av redovisning och revision. Robot står för robotsystem och RPA. AI sammanställer det som har sagts om artificiell intelligens, maskininlärning och AI. Dessa underkategorier har fått tre underkategorier var till. Det skedde i enlighet med kodningar av digitalisering där positiva, neutrala och negativa inställningar har kodats. Vid kodningen har resultatet från kvantitativa innehållsanalysen används. Utifrån ordkombinationer som jag har erhållit i första delen av min analys har jag börjat koda. I samband med kodningen har jag givetvis, precis som tidigare bedömt kontexten där ord och meningar förekommer och kodat i respektive ovannämnda kategorier. Kodningen har genomförts just genom att särskilja attityder till digitaliseringen och automatiseringen eftersom det kan hjälpa att förstå ifall “Big four” använder sig utav några “tricks” som nämns i teoridelen för att förbättra sin legitimitet. En stor byrå kan förändra uppfattningen om legitimitet hos omvärlden ifall digitaliseringen endast nämns i negativ kontext i årsredovisningarna. Positiva attityder kan signalera om att byrån vill förmedla sitt arbete med digitaliseringen till omvärlden.
3.4 Etiska aspekter
Etiska dilemman i förhållande mellan forskare och undersökta kan uppstå i flera sammanhang. Den mest allvarliga kommer upp när undersökningen eller forskningen kan skada andra människor psykiskt eller fysiskt. Dilemman uppstår även när företagets reputation riskerar att skadas. Etiska aspekter är särskilt viktiga när hemlig, eller känslig information undersöks. Det kan vara både i form av dokument och i form av intervjuer. Det mest vanliga är att man pratar om etiken i samband med kvalitativa forskningar där intervjuerna genomförs. Det finns ett antal punkter som forskaren ska ha koll på. Några utav dem är: informerat samtycke, rätten till privatliv, tillstånd och anmälningsskyldighet samt krav på korrekt presentation av data. Många utav dessa punkter är rätt så logiska (Jacobsen, 2017).
Med informerat samtycke menar man att exempelvis, den som undersöks måste själv vara medveten om det. Att det sker frivilligt och att den undersökta får korrekt och fullständig information om studiens syfte, för och delar samt vad undersökningens resultat kan vidare användas till. Rätten till privatliv innebär att forskaren måste vara medveten om hur känslig och/eller privat informationen är. Hur stor är möjligheten att enskilda individer identifieras utifrån erhållna data. Tillstånd och anmälningsskyldighet innebär att alla studier som innehåller behandling av personliga uppgifter ska anmälas till Datainspektionen. Krav på korrekt presentation av data innebar att resultatet ska avges fullständigt och skall vara i rätt sammanhang. Att citat inte dras ut kontexten, att data inte förfalskas eller förändras (Jacobsen, 2017).
I vårt fall är det inte så dramatiskt som det står ovan. I den här studien kommer sekundärdata i form av års och hållbarhetsredovisningar att användas. Både års och
hållbarhetsredovisningar skrivs av den fyra byråerna själva. Informationen som extraheras utav dessa rapporter har lämnats frivilligt och är offentlig. Det blir svårt att skada byråernas reputation med den undersökningen. Endast om citat skulle dras ur kontexten eller data skulle förfalskas så skulle det kunna negativt påverka dessa organisationer. Detta är givetvis inte syftet med undersökningen.
3.5 Metodkritik och diskussion
När empirin samlas in i en undersökning är det viktigt att vissa kriterier uppfylls för att undersökningen ska kunna anses trovärdig och fungerande (Bryman, 2012). Kriterier som empirin ska uppfylla är reliabilitet och validitet.
Reliabilitet handlar om frågor som rör mätningarnas pålitlighet och följdriktighet. Alltså ifall det går att upprepa undersökningen och få samma resultat. Detta kriterium är extra viktig i den här studie då en kombinerad kvantitativ och kvalitativ ansats tillämpas och dessa två begrepp är extra viktiga för kvantitativ ansats (Bryman, 2012; Jacobsen, 2017).
Ett annat mycket viktigt forskningskriterium är validitet. Validitet innebär huruvida ett mått för ett begrepp verkligen mäter begreppet i fråga. Validitet handlar om en bedömning av de slutsatser som har genererats från forskningen. Validitet och reliabilitet är inte lika vitala för den kvalitativa delen av den här undersökningen, men även här kan dessa begrepp definieras på ungefär samma sätt. Vissa forskare anser däremot att ett annat begrepp ska behandlas i samband med kvalitativa studier- Trovärdighetoch består av fyra delkriterier: Tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmering (Bryman, 2012). Dessa begrepp baseras på den subjektiva basisen i kvalitativa forskningar. Att forskningen inte präglas av forskarens personliga åsikter, har varit i god tro och att det går att upprepa forskningen. Därför är det viktigt att alla steg av kvalitativ forskning redovisas noggrant (Bryman, 2012). Tillförlitlighet syftar handlar om hur troliga resultaten är. Överförbarhet handlar om ifall resultaten kan tillämpas i andra kontexter. Pålitlighet handlar om att kunna få samma resultat vid ett annat tillfälle. Konfirmering i sin tur handlar om forskaren har varit objektiv i sina tankar och bedömningar (Bryman, 2012). När de två delarna av innehållsanalysen, den kvantitativa och kvalitativa delen kopplas ihop så kommer de att utgöra en så kallad summativ innehållsanalys (Shannon, 2005). Den kännetecknas av texten granskas utifrån begrepp eller budskap som intresserar just oss. Därefter går det att vidare genomföra en innehållsanalys på de begrepp som vi har hittat.
Om vi pratar om reliabilitet och validitet i förhållande till den här uppsatsen så går det att genomföra forskningen och få samma resultat på nytt. Det beror på att kvantitativ analys som genomförs är lätt att replikera och få i princip samma resultat. Om man följer alla steg i metodsdelen så blir resultaten i princip samma. I det här arbete kommer sekundärdata i form av årsredovisningar och hållbarhetsredovisningar att granskas. Därför redovisas empirin på ett öppet sätt och skulle någon vilja upprepa undersökningen så kan den göra det och få samma resultat. I alla fall när det kommer till den kvantitativa delen. Så
undersökningsdesignen är relativ enkel att upprepa. Teorierna som kommer att användas är välslipade för forskningsfrågan och metoden som har använts. En annan forskare med hjälp av legitimitets och institutionell teori kommer att komma till samma förklaring av fenomenet. Det beror på att dessa teorier har väldigt tydligt budskap. När det kommer till kvalitativa analysen så kan den vara annorlunda. När jag kodar attityd till digitalisering eller automatisering så kan det vara problematiskt att känna av inställningen i texten. En person kan tolka texten på ett sätt medan en annan på ett annat sätt. Generellt sätt så uppfyller studien även de andra, fyra kriterier som har nämnts tidigare: “Tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmering”. Studien kan replikeras på grund av den givna informationen i årsredovisningar. Resultaten och förklaringar utifrån teorierna kan appliceras i andra kontexter eftersom organisationer i andra branscher kan uppleva liknande institutionellt tryck och legitimitetsbekymmer som skapas av nya innovativa aktörer på marknaden som förändrar samhällets förväntningar. Informationen som de avger i sina redovisningar behöver inte handla om digitaliseringen, men kan handla om något annat med liknande logik. Forskaren kan sällan vara objektiv fullt ut, utifrån given empirin och teorierna som appliceras kommer troligen inte lämna något utrymme för subjektiva förklaringar, med tanken på att teorierna förklarar observationer som vi har fått fram, väldigt tydligt.
Årsredovisningar och hållbarhetsredovisningar kan användas på olika sätt. Många avger dem för att de måste medan andra stora företag använder de för sin marknadsföring som ett kommunikationsinstrument. Därför kan innehållet i dessa skiljas från ett företag till ett annat (Borglund et al, 2017). Det kan påverka forskningen i viss utsträckning eftersom olika organisationer avger olika saker i årsredovisningar och hållbarhetsrapporter. Det finns inte heller hållbarhetsrapporter för alla år. Det beror på att alla byråer är inte tvingade att avlämna dessa. Vissa har frivilligt valt att göra det redan i början av 2010-talet medan andra gjorde det för första gången år 2019.
4. Sammanställning av resultat
I det här kapitlet kommer en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys av sekundära data att presenteras. Den kvantitativa data presenteras i grafisk form. Den kvalitativa analysen är presenterad för fyra respektive företag. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av resultatet.
4.1 Kvantitativ innehållsanalys av sekundärdata
Efter granskningen av årsredovisningar från “Big four” år 2009–2019 i Nvivo 12 har följande resultat erhållits. I diagram framgår det hur många gånger begrepp som det skrivits om i metodavsnittet eller en variation av dem har förekommit i respektive årsredovisningar. Två diagram presenteras, där ena visat antalet ord och den andra visar det procentuella förhållandet mellan antalet eftersökta ord och den totala summan.
Diagram 4.1.3. Grafisk illustration av kvoten mellan antalet observerade begrepp och totala summan ord i årsredovisningar, fördelade efter år och företag.
För exakta siffror och värden, se Appendix 1, 2, 3.
4.2 Kvalitativ innehållsanalys av sekundärdata
Kvalitativ innehållsanalys av sekundärdata i form av årsredovisningar har genomförts i Nvivo 12. Metoden och kodningar som har använts har beskrivits tidigare i metoddelen. I det här avsnittet redovisas det generella attityden till digitalisering och automatisering. De är viktigt att poängtera att i många fall samma meningar och hela stycken förekommer i flera årsredovisningar. I vissa enskilda årsredovisningar dubbleras vissa meningar och stycken.
4.2.1 Ernst & Young (EY)
Utifrån den kvantitativa analysen går det att konstatera att EY har minsta förekomsten av intresserade oss begrepp. Utifrån analysen går det att läsa av inställningen som man har till automatisering och digitalisering i EY. Inom EY har begreppet digitalisering observerats flest antal gånger, med både positiv och neutral attityd. I årsredovisningar syftar EY oftast på att digitalisering skapar möjligheter för både företaget och kunder och den primära anledningen till att man digitaliserar verksamheten är just för att det skapar värde för kunder. EY värdesätter digitalisering och anser det som ett viktigt investeringsområde i framtiden. Till exempel:
“Med digitalisering och genomgripande förändringar i omvärlden följer nya sätt att skapa värde för våra kunder, medarbetare och de samhällen vi verkar i.” (EY, 2019)
EY nämner också i flera fall att digitalisering positivt påverkar miljön och minskar pappersförbrukning.
“Vi ser att digitaliseringen på sikt kommer att ha en positiv effekt på våra väsentliga miljöaspekter.” & “Vi strävar efter en papperslös verksamhet och har under året fortsatt
övergången till helt digitala flöden.” (EY, 2019)
När den kommer till den neutrala attityden så handlar det oftast om att EY konstaterar att digitalisering finns och att man implementerar det in i sitt arbete.
4.2.2 Deloitte
Deloitte i sina årsredovisningar har angivit mer information om digitalisering och automatisering än EY. I Deloitte:s avrapportering går det att särskilja inte bara positiva attityder till digitalisering men även neutrala och negativa. Deloitte i sina årsredovisningar nämner även andra intressanta för undersökningen fenomen. De nämner automatisering av redovisningen och talar även om robotteknik. Deloitte menar att digitaliseringen har mottagits väl av deras kunder och att intresset för det ökar fortfarande. Deloitte nämner att digitaliseringen är en del av globaliseringen och är en viktigt pågående trend. Tillika EY så är det mest positiva som Deloitte ser med digitaliseringen är ökad efterfråga hos kunder, värde som de skapar samt miljöaspekter av det. Några typiska exempel på den positiva attityden till digitaliseringen:
“Vi ser en stor efterfrågan på tjänster kopplade till digitalisering och effektivisering av skattefunktionen.” & “Genom att kombinera våra etablerade tjänster med expertis inom digital strategi, service design, kreativa tjänster samt utveckling av digitala produkter hjälper
vi våra klienter vara innovativa och ligga i framkant.” (Deloitte, 2018)
Gällande miljö: “Vi arbetar även aktivt med att digitalisera våra processer vilket leder till minskad förbrukning av kontorsmaterial.” (Deloitte, 2018)
När det kommer till den negativa attityden gällande digitaliseringen så handlar det om säkerhetsrisker som digitaliseringen medför. Det talas om cybersecurity risker och risken om intrång.
Deloitte i enstaka fall talar positivt om automatiserade lösningar samt robotteknik som kunderna uppskattar.
“Våra automatiserade lösningar med ett digitalt kontor fortsätter att uppskattas av våra klienter.” (Deloitte, 2017)
4.2.3 KPMG
KPMG har i sina årsredovisningar angivit blandad information om sina attityder till digitalisering och automatisering. Det är främst positiva attityder men även visst missnöje
med snabba digitaliseringsprocessen förekommer. KPMG talar mycket om digitaliseringen som om en världstrend som är i sin tur är en del av globalisering. KPMG påstår att digitalisering påverkar de i stort utsträckning och att de “... är föremål för ett omfattande förändringstryck – reglering, globalisering, digitalisering och geopolitik.” (KPMG, 2016). Så de ser det som en viktig omställning och en utmaning. I sin helhet dock har de positiv syn på digitalisering som skapar värde och efterfrågan hos deras kunder. De arbetar ständigt med digitaliseringen och investerar i det och andra projekt som är relaterade till digitaliseringen. De deltar på diverse seminarium som handlar om digitaliseringsprocesser.
Ett annat viktigt budskap som KPMG för i sina årsredovisningar är att digitaliseringen räddar miljön. De påstår att det minskar resandet bland deras personal och att det minskar pappersförbrukningen.
“Digitala arbetsprocesser har en positiv inverkan på hållbart resursutnyttjande eftersom vi kan minska vårt resande genom digitala möten,” (KPMG, 2017).
En negativ aspekt som KPMG nämner är att digitalisering kräver konstant omställning vilket kräver investeringar.
KPMG nämner under ett tillfälle att de arbetar med robotisering och artificiell intelligens. “Utvecklingen av verktyg inom dataanalys, robotisering och artificiell intelligens går snabbt
och det har också påverkat våra produktionsprocesser.” (KPMG, 2016).
4.2.4 PwC
I PwC:s årsredovisningar kunde man finna mest av de intresserade oss begrepp. PwC är ett sådan byrå som redogör för digitaliserings och automatiseringsprocessen som mest. PwC talar om digitalisering i mycket positiv grad. För PwC innebär digitaliseringen kundnytta som byrån leverera till kunderna. Den förbättrar och effektiviserar kundernas administration. Enligt PwC så ligger hela redovisningsbranschen i en stor omställning där digitaliseringen spelar en stor roll som speglas direkt i kundnöjdheten samt konkurrenskraften. PwC menar på att satsningen på digitaliseringen har varit stort genom åren. Digitaliseringen påverkar alla branscher och den pågående digitaliseringen påverkar alla kunder och även själva byrån. PwC arbetar med att utveckla egna system för diverse ändamål inom redovisningen, revisionen och skatterådgivningen. Givetvis nämner PwC i sina årsredovisningar att digitaliseringen bidrar till bättre klimat och minskad pappersförbrukning.
Digitalisering medför även hot, menar PwC. Eftersom snabba utvecklingen utmanar gamla affärsmodell och arbetssätt.
När det kommer till automatiseringen så har PwC en positiv attityd till det. Dem anger i sina årsredovisningar att automatiseringen är viktig för kundnöjdheten och konkurrenskraften. PwC anser också att de rutinmässiga tjänsterna ska i största utsträckningen automatiseras.
Automatisering påverkar både kunder, verksamheten och samhället. PwC anser att stora delar av arbete kan automatiseras med bland annat robotteknik och att PwC har ett eget “Delivery Center” som arbetar med sådana teknologier. PwC nämner att automatiseringen förändrar revisionsarbete vilket i sin tur leder till omställningar i byrån. Exempelvis ett sådan omställning som leder till att endast kvalificerad rådgivning kommer att behövas i framtiden.
“En förutsättning för vår kundnöjdhet och konkurrenskraft är att vi ständigt utvecklar våra tjänster. Under de närmaste åren kommer den starkaste drivkraften att vara digitaliseringen
och automatiseringen.” (PwC, 2015).
PwC satsar på att automatisera sina processer bland annat med hjälp av mjukvarurobotar (RPA). Digitalisering för PwC innebär att med ny teknik och digitala processer skapas nya insikter, värden och beteenden. Kognitiva system och ”machine learning” som AI är en del av digitaliseringsstrategi.
PwC skriver i sina årsredovisningar att ett stort satsningsområde är ”den digitala medarbetaren”, Robot Process Automation (RPA). Roboten som är en mjukvara utför repetitiva, regelbaserade rutinuppgifter och på ett sådant sätt avlastar medarbetarna. RPA för PwC innebär ökad effektivitet och produktivitet samt förbättrad kvalitet. Några sådana system har redan implementerats in i verksamheten.
PwC:s har dessutom utvecklat en egen revolutionerande robot- GL.ai som använder avancerad AI teknik för att upptäcka avvikelser i ett företags huvudbok. Roboten har vunnit en prestigefylld “International Accounting Bulletins Audit Innovation of the Year”. Men generellt sett så befinner sig artificiell intelligens och robotteknik i utvecklingsstadium.
4.3 Sammanfattning av kvalitativ innehållsanalys
Generellt sett finns det liknande diskurs i samtliga årsredovisningar när det kommer till automatisering och digitalisering av redovisningen. När det kommer till attityder så är det för det mesta positiva attityder till digitalisering och automatisering. Det som nämns i samtliga årsredovisningar är att det skapar värde för kunden, att det är bra för miljön och att det är en global samhällstrend. Det nämns att digitalisering och automatisering medför vissa risker som är vanliga för IT samt att omställningar kräver stora investeringar. När det kommer till robotteknik och AI så framgår det att samtliga byråer är medvetna om dessa och arbetar med denna teknik.
5. Analys av erhållet resultat utifrån legitimitets och institutionell
teori
För att kunna förstå resultatet och besvara frågeställningen kommer den institutionella och legitimitetsteorin att appliceras på det erhållna resultatet. Först kommer det att redogöras för vad vi verkligen har fått för resultat och därefter kommer resultaten att förklaras. Om vi börjar med att analysera diagram 4.1.2 och 4.1.3 så syns det att år 2009 har begreppen nämnts i PwC:s årsredovisning och i Deloittes. Vidare har det varit tomt i alla årsredovisningar utom PwC:s, där begreppen har nämnts år 2011,2012 och 2014. Under dessa år har både ökning och minskning av ordförekomster observerats. Dock går det inte att se något mönster för ökning, varken i tal eller i procent. År 2014 syns en ökning i PwC. Året därpå börjar även Deloitte och KPMG att öka antalet begreppen i sina rapporter. Det syns både i tal och i procent. Ökningen pågår i PwC och Deloitte fram till år 2018 och därefter stagnerar år 2019. I KPMG:s fall har ökningen i tal pågått i samma takt, där kulmen nåddes år 2018 och stagnerat år 2019. Dock ser det ut annorlunda procentuellt, där kulmen uppnåddes år 2019 med 0,185%. Inom EY har begreppen endast observerats år 2019.
Vad säger det till oss? Det visar att ökningen i både tal och procent följer i princip samma mönster. Det enda som skiljer sig är KPMG, där kulmen nåddes år 2018, om man räknar med tal och år 2019 om det räknas i procent. Det är viktigt att förstå eftersom det tyder på att begreppen förekommer i årsredovisningar mer frekvent, inte bara för att årsrapporter har blivit längre ordmässigt genom åren (se Appendix 1), utan för att byråerna verkligen använder dem i större utsträckning.
När det kommer till den kvalitativa analysen så framgår det att det finns tendenser som är vanliga för samtliga, fyra byråer. De talar i de flesta fall positivt om digitalisering och automatisering och motiverar det med att det skapar kundvärde och konkurrenskraft, det är bra för miljö och det är en global trend. I några enstaka fall nämns digitalisering och automatisering i ett negativ kontext. Det motiveras med de riskerna som finns inom IT-säkerheten. Under andra halvan av 2010-talet har byråerna även talat om robotteknik och AI.
Om vi tittar på den kvantitativa analysen så ser vi att PwC dominerar när det kommer till både antalet begreppen den och i det procentuella förhållandet. EY i sin tur använder begreppen minst av alla. Som det har nämnts i teoridelen så upplever alla organisationer ett institutionellt tryck. I det här fallet beror trycket på att nya innovativa aktörer har kommit in på marknaden. Teknologier som de hämtar med sig förändrar de förväntningarna som samhället har när det kommer till byråernas arbete inom redovisnings och revisionsbranschen. Det verkar som att PwC insåg behovet med förändringen på grund av trycket först av alla fyra. De har förbättrat sin kommunikation utifrån digitaliserings och automatiseringsaspekter. PwC är en stor byrå som redan har sin legitimitet. För att bevara den har de valt att i tidigt stadie kommunicera ut sina förändringar för att matcha samhällets
förväntningar gällande digitaliseringen och automatiseringen. Det kan vara så att de såg den nya trenden och i tidigt stadie har försökt att bli ledande i sin organisationsomvärld för att vidare sätta press på sina konkurrenter inom “Big four”. En tidig utveckling av mjukvaran inom automatisering och digitalisering kan leda till att PwC får patent på dessa teknologier vilket kommer att sätta ännu större tryck på sina konkurrenter. Ett så pass intensiv förmedling av sitt arbete med digitalisering och automatisering kan tyda på att PwC använder några ut av tidigare nämnda strategier från Dowling & Pfeffer (1975). PwC försöker genom sin kommunikation att bli förknippade med de symbolerna eller institutioner som ger stark legitimitet, alltså digitalisering och automatisering samt att de verkligen arbetar med dessa teknologier. PwC nämner att de arbetar med eget utvecklade robotsystem och appar i flera årsredovisningar. Så för dem handlar det inte bara om kommunikationen utan ett verkligt arbete.
Det verkar som att generellt sätt PwC, KPMG och Deloitte känner ett institutionellt tryck från de revolutionerande företagen. De känner sin legitimitet hotad vilket leder till att de börjar kommunicera ut sitt arbete som är antigen verkligt eller fiktivt i sina årsredovisningar, för att bevara sin legitimitet och inte bli bortryckta från sitt fält.
Den imiterande isomorfismen kan förklara varför årsredovisningar i samtliga byråer liknar varandra. PwC är de som har reagerat först på det trycket från nya aktörer på marknaden och har därför valt att prata om det pågående arbete i sina rapporter. Deloitte och KPMG och även EY senare i tiden väljer att förmedla samma diskurs i sina årsrapporter som PwC eftersom de har börjat med kommunikationen efter PwC. Det är osannolikt att de imiterar P:E accounting eller Dooer eftersom deras årsredovisningar är väldigt korta och saknar hållbarhetsrapporter. PwC däremot har alltid haft omfattande års och hållbarhetsredovisningar där några tydliga diskurser om digitalisering och automatisering har spårats. Det som nämns i samtliga årsredovisningar är att det skapar värde för kunden, att det är bra för miljön och att det är en global samhällstrend. Om vi sammanfattar det hela så kommer vi fram till att de ny “revolutionerande” företag har skapat ett tryck på alla inom “Big four”. PwC var de första som har reagerat på den och har försökt att passa på och ta den nischen för att kunna vidare sätta press på sina konkurrenter. Alltså nu är det PwC som skapar institutionellt tryck gentemot KPMG, Deloitte och EY som i sin tur börjar imitera PwC, i alla fall när det kommer till kommunikationen genom årsrapporter. Även EY som inte har rapporterat sitt arbete fram till år 2019 har valt att göra det. Trycket var för hårt och för att bevara sin legitimitet har de valt att följa med strömmen efter nya normer och imitera de andra, för att inte bli bortryckt.
Generellt sett så syns det några typiska, för legitimitetsteori, strategier inom “Big four”:s kommunikation. Samtliga strategier faller under:
● Organisationerna kan justera sin prestation, mål och metoder efter förändrade uppfattningen av legitimitet.
● Organisationerna kan genom sin kommunikation förändra syn på legitimitet så att den matchar organisationens nuvarande prestationer, mål och metoder.
● Organisationerna kan försöka att genom sin kommunikation bli förknippade med de symbolerna eller institutioner som ger stark legitimitet.
… och Lindblom (1993) som föreslår:
● Organisationerna kan utbilda och informera sina intressenter om förändringarna som sker inom organisationens prestationer och aktiviteter som överensstämmer med samhällets förväntningar.
● Organisationerna kan försöka förändra uppfattningen hos sina intressenter av organisationens prestation och aktivitet utan att förändra själva prestationen och aktiviteten.
● Organisationerna kan manipulera och missleda sina intressenter till andra områden där organisationen har lyckats
● Organisationerna kan försöka förändra de förväntningarna som samhället har genom att förklara att dessa förväntningar är omöjliga och oskäliga.
Inom PwC:s fall verkar det som att de arbetar med sin kommunikation för att leva upp till de förväntningarna som samhället har. De vill bli förknippade med de starka symboler och institutioner som samhället har. Sådana är globalisering och miljö. Från den kvalitativa analysen framgår det att PwC inom flera årsredovisningar har betraktat digitalisering och automatisering som en del av globaliseringen och som ett viktigt instrument inom miljöarbete. Även KPMG och Deloitte skulle kunna falla under liknande strategier eftersom de arbetar både med kommunikation och med egen mjukvaran. EY i sin tur nämnder inte något arbete med egna appar utan försöker endast kommunicera ut i sina rapporter att de arbetar med digitalisering och automatiseringen. Det är ingen ut av “Big four” som försöker förändra samhällstrenden eller förväntningarna som samhället har. Det beror på att samtliga talar till största grad positivt om digitaliseringsprocesser vilket tyder på att de har accepterat den nya trenden.
Alla inom “Big four” har nämnt att den digitala och automatiserade omställningen bidra positivt till miljön. En annan anledning till det kan vara att många företag hållbarhetsredovisar frivilligt medan andra måste redovisa enligt lagen. Samtliga byråer inom “Big four” hållbarhetsredovisar. För vissa är det ett måste och i det här fallet är det relevant att tala om den tvingande isomorfismen. De stora företag måste hållbarhetsredovisa och det som har framgått från tidigare analysen är att samtliga nämner att digitalisering och automatisering är bra för miljön. Företag som tvingas till att hållbarhetsredovisa väljer att rapportera om positiv miljöpåverkan som ett resultat av digital omställning. Det kan vara
