Möllevångstorgets atmosfär

Möllevångstorgets atmosfär

E

N DISKURSIV ANALYS AV HUR MEDIA PÅVERKAR ATMOSFÄREN PÅ

M

ÖLLEVÅNGSTORGET

The atmosphere on Möllevångstorget

A DISCURSIVE ANALYSIS OF HOW THE MEDIA AFFECTS THE

ATMOSPHERE AT MÖLLEVÅNGSTORGET

Stadsbyggnad, stadsutveckling och planering: Byggd miljö

Kandidatnivå, 20 HP Vårterminen 2019

Handledare: Per-Markku Ristilammi

SAMMANFATTNING

Detta examensarbete analyserar vad det är som påverkar en plats och hur medias, tidningar i detta fall, inverkan i skapandet av en plats ser ut. Detta för att kunna bidra med en förståelse kring hur stor medias platsskapande makt är. Studien bidrar till en förståelse kring hur en tidningsartikel speglar en plats utifrån händelser och på så sätt är med och bidrar till platsens atmosfär.

Platsen vi har valt som forskningsobjekt är Möllevångstorget i Malmö, och tidningsartiklarna som analyseras är skriva av tidningsbolagen Sydsvenskan, Dagens Nyheter och Kvällsposten. Genom diskursanalys inspirerad från kritisk diskursanalys undersöker vi de valda artiklarna och observationen av Möllevångstorget genomförs utifrån Gehls och Svarres (2013) teori och metod.

Nyckelord

Möllevångstorget, diskursanalys, observation, media, plats, atmosfär, offentligt rum

ABSTRACT

This study analyzes what it is that affects a place and how the media, newspapers in this case, impacts this creation of a place. This is to be able to contribute to an understanding of how great the media's place-creating power is. The study helps us in the understanding of how a newspaper article reflects a place based on events and thus contributes to the atmosphere of the place.

The place we have chosen as a research object is Möllevångstorget in Malmö, and the newspaper articles analyzed are written by the newspaper companies Sydsvenskan, Dagens Nyheter and Kvällsposten. Through discourser analysis inspired by critical discourse analysis, we examine the selected articles and the observation of Möllevångstorget is carried out based on Gehls and Svarres (2013) theory and method.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Del I

1. Inledning

4

1.1. Bakgrund

4

1.2. Syfte och frågeställning

5

2. Metod och material

7

2.1. Metod

7

2.2. Metodreflektion

15

3. Teoretisk ingång

16

3.1. Atmosfär

16

3.2. Plats

16

3.3. Offentligt rum

18

3.4. Trygghet

20

3.5. Platsbeskrivning

21

3.6. Media

22

Del II

4. Analys

25

4.1. Observation

25

4.2. Diskursanalys

34

5. Diskussion

51

5.1. Bibehållandet av en bild

51

5.2. Trygghetskänslan

55

5.3. Politiken

57

5.4. Människorna på torget

58

5.5. Artikelbilder

59

Del III

6. Slutsats

61

6.1. Förslag till vidare forskning

63

Del IV

7. Källförteckning

64

7.1. Litteratur

64

7.2. Elektroniska referenser

64

7.3.

Nyhetsartiklar

65

7.3.3. Sydsvenska Dagbladet (Sydsvenskan) 66

Bilagor

Tidningsartiklar

8.1

Del I

1. Inledning

Idag lever vi i ett samhälle där media ständigt håller oss uppdaterade med nyheter om händelser från alla delar av världen. Globaliseringen och tekniken har en stor del i detta vilket också har ökat människors krav på att ständigt få uppdateringar och information alla tider på dygnet.

Städerna vi lever i har genomgått en skiftning till följd av människors förändrade bild av offentligheten. Det finns en offentlighet genom media och en traditionell offentlighet på den fysiska platsen. Vi vill genom att se medias roll i att skapa en diskursiv bild av en plats också undersöka en plats, Möllevångstorget, och här analysera atmosfären i den traditionella offentligheten. Vad är det som påverkar bilden av en plats, och hur bibehålls eller förändras denna bild? Hur kan den ha koppling till atmosfären på den fysiska offentliga platsen och den medierade offentliga platsen.

1.1. Bakgrund

Vem eller vad är det som producerar bilden av en stad, ett område eller en plats? Namnet på en plats förmedlar så mycket mer än bara en indikation på var i staden du befinner dig. Det för med sig historier, upplevelser och möten som är kopplat till platsen. I detta arbete undersöker vi medias medverkan att skapa bilder av en plats och undersöker hur detta yttrar sig på Möllevångstorget i Malmö.

Begreppet plats beskriver Cresswell (2015) som ett meningsfullt geografiskt område och

platsskapande definierar han som något som sker till följd av bland annat kulturella fenomen,

såsom litteratur eller film och genom vårt vardagliga bruk. Platsskapande är en ständig process och Cresswell (2015) betonar att platser aldrig är färdiga (Cresswell, 2015, s. 12 & 116).

Atmosfär handlar om subjektiva känslor av upplevelser som inte går att se eller ta på (Böhmes

et al., 2014, s. 7). Med hjälp av observationer i det offentliga rummet på Möllevångstorget har vi undersökt platsens atmosfär. Enligt Wikström och Olsson (2012) så är en grundläggande definition av begreppet offentligt rum ”ett rum för alla” (Wikström & Olsson, 2012, s. 80). Utifrån analysarbete av tidningsartiklar söker vi svaren på hur media påverkar en plats och dess atmosfär.

Malmöborna känner sig allt mer otrygga och Malmö stad, och inte minst Möllevångstorget, beskrivs som en “krigszon” i många medier idag (Carlsson, 2018; Flores, 2018). Sydsvenskan rapporterade i november 2018 om att hälften av alla Malmöbor känner sig otrygga på kvällen, detta trots att brottsligheten i staden är lägre än den har varit på 20 år (Skreppstedt, 2018). Bilder som skapas påverkar hur människor upplever och använder sig av staden både i positiv och negativ mening. Media håller oss uppdaterade kring frågor som mer eller mindre påverkar vår vardag och är en viktig del i ett demokratiskt samhälle. Media har även inflytande att påverka, och det är en del av detta inflytande som vi med detta arbete problematiserar.

Vi vill problematisera medias inflytande för att skapa en förståelse för hur deras porträttering påverkar en atmosfär och därav hur våra städer används idag. Med denna bakgrund grundar vi vår problemformulering på medias platsskapande inverkan på Möllevångstorget. Forskning finns kring medias makt och platsskapande aspekter i samhällen men ingen som problematiserar kopplingen eller förhållandet mellan medias bildskapande effekter och atmosfären på en plats.

1.2. Syfte och frågeställning

Detta examensarbete syftar till att problematisera och förtydliga delar av den komplexitet som finns i vårt samhälle idag. Staden och samhället är en sammansättning av många olika dimensioner och nätverk. Vi vill genom att koppla media, som är en stor del av dagens kommunikationssamhälle, till atmosfären på en plats som vi menar hänger samman på flera vis. Medias makt att bli hörda är i många fall något positivt då det skapar en medvetenhet om hur vårt samhälle ser ut. Denna makt bidrar också till medias förmåga att förmedla en bild och vidare även skapa konsensus kring hur platsen upplevs och används.

Genom diskursanalys av media tillsammans med observationer på Möllevångstorget vill vi belysa komplexiteten i skillnader och likheter på platsen. Vi granskar även medias förmåga att skapa ett intresse för individer att hitta olika platser för sin egen jagskapandeprocess som Thompson (2001) beskriver, men också för individer att ta del av olika typer av offentligheter även om man inte vill vara en fysisk del av den traditionella offentligheten.

Utifrån diskussioner kring diskurs och dess skapandeprocess med atmosfärens komplexitet så har vi kombinerat två delar av staden som båda är av största vikt för hur stadens invånare mår,

trivs, och på olika vis tar del av staden. Vi undersöker det som inte syns och som inte går att ta på, som är en naturlig och viktig del i hur vi använder och upplever en stad. Vi gör detta utifrån ett socialkonstruktivistiskt vetenskapsteoretiskt utgångsläge, vilket innebär att världen skapas utifrån sociala interaktioner (Jørgensen & Phillips, 2000, s. 13 - 14)

Det finns olika typer av media och olika syften kring varför det skrivs som det gör och hur detta tas emot av konsumenter. Det kan handla om att man vill måla upp en bild av en plats som inte stämmer för att på så vis sälja lösnummer av en tidning eller få fler klick på sin hemsida. Det kan också handla om politik, att få politisk vinning genom att måla upp en plats på ett visst sätt (McCombs & Donald, 1972, refererad i Butler, 2018, s. 2). Det behövs en medvetenhet om vilken makt tidningar har att skapa bilder men också vilken effekt de har att påverka oss. Majoriteten som skrivs i tidningar och artiklar är inte till för att överdriva, skapa rädsla eller obehag utan för att faktiskt redogöra för händelser som på något sätt kan påverka vår vardag. Finns det en medvetenhet hos oss som konsumerar informationen så blir det svårare för desinformation, till exempel i form av fake news, att få fäste. Genom att undersöka hur medias makt att skapa platser och dess värden så strävar vi efter att öka förståelsen kring hur dessa effekter kan kännas/upplevas på Möllevångstorget i form av dess atmosfär. Kan vi se, uppleva eller känna någonting av det som vi sett förmedlats i artiklarna vi undersökt i vår diskursanalys? Utifrån denna motivering har vi valt att formulera den vetenskapliga frågeformuleringen på följande vis:

• På vilket sätt har medias diskursiva makt platsskapande effekter och hur kan detta påverka atmosfären på en plats som Möllevångstorget i Malmö?

Den geografiska plats vi har avgränsat oss till är Möllevångstorget i Malmö. Detta innefattar den geografiska avgränsning som figur 1 visar (pilen preciserar var torget är). Det förekommer artiklar där händelser som benämns ha inträffat på Möllevångstorget men som inte är helt

Figur 1: Malmö och Möllevångstorget Datakälla: Lantmäteriet 2017.

korrekt utan handlar egentligen om angränsande områden eller andra platser i staden (Strömberg, 2017).

2. Metod och material

2.1. Metod

De metoder som används består i observationer och diskursanalys där vi undersöker mediers rapportering av Möllevångstorget och dess effekter. Diskursanalysen består av ett urval ur tre tidningarnas rapportering åren 2016 och 2019. Observationer på Möllevångstorget ger oss möjlighet att studera atmosfären på platsen. Vi har valt att göra diskursanalys kombinerat med observationsstudie för att undersöka hur diskursen påverkar människor och stadens atmosfär.

I Diskursanalysen och observationsstudien har vi hjälp av litteratur som bidrar med en teoretisk grund. Med begrepp, historisk bakgrund till media diskursen och medias inverkan, och en förståelse kring metod genomförandet. Med begreppsdefinitioner tar vi hjälp av en rad olika författare för att på ett så tydligt sätt som möjligt redogöra för de olika beskrivningarna. Kim Dovey (2016) Urban diesign thinking, Thomas Wikström och Lina Olsson (2012) Stadens

möjligheter - platser och stråk, Gordon Cullen (2006) The concise townscape och Tim

Cresswell (2015) Place: An intruduction bidrar med begreppsförståelsen i denna uppsats. Även Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000) Diskursanalys som teori och metod hjälper oss med begreppsförklaringar. Böhme, G., Ólafur Elíasson,, Pallasmaa, J. & Borch, C. (2014)

Architectural atmospheres ligger till grund för hur vi ser, upplever och beskriver atmosfären på

Möllevångstorget. Patsy Healey (2007) Urban complexity and spatial strategies bidrar med en förståelse för komplexiteten i individens nätverk och hur dessa nätverk är en del av att förstå människors användning och upplevelse av en plats. Databasen Nationalencyklopedin (NE) har i denna uppsats hjälpt oss måla upp en konkret bild av begreppen, likaså stiftelsen Tryggare

Sverige.

Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000) Diskursanalys som teori och metod bidrar också med vägledning och konkretisering av analysen likaså Butler (2018) Fear in the city: print and

social media perspectives on the politics and production of places of fear. Gehl, J. & Svarre,

B. (2013) How To Study Public Life ger oss konkreta verktyg i observationen. För att ytterligare få en bra förståelse av textanalys så har vi tagit hjälp av Malmö universitet (2012, juni)

Thompson, J. B. (2001). Medierna och moderniteten beskriver medias makt och hur media har utvecklats genom historien, boken går också in på hur olika individer påverkas av media och hur individer har påverkat den. Material från Malmö stad, Sydsvenskan och TripAdvisor är på olika sätt med och beskriver Möllevångstorget och dess historik i detta arbete. Den inom stadsplanering ständigt aktuella Jane Jacobs (2005) Den amerikanska storstadens liv och förfall bidrar med teorier om stadens uppbyggnad och förklaringar kring olika begrepp i en stad. Vi är väl medvetna om att Jane Jacobs (2005) var verksam i en annan tid och i ett annat land (New York på 1950-talet), men fungerar här som ett bra komplement.

2.1.1. Diskursanalys

Diskursanalysen, som genomförs med inslag av dokumentanalys, genomförs som en helhetsanalys, vilket betyder att vi ser till helheten i det samlade materialet och väljer därefter ut teman och problemområden som vi arbetat med (Holme & Solvang, 1997, s. 141). Vi kommer att arbeta med artiklar från två dagstidningar, en lokal och en rikstäckande. Den lokala dagstidningen är Sydsvenskan och den rikstäckande dagstidningen är Dagens Nyheter. Vi har även att arbetat med artiklar från en kvällstidning, Kvällsposten, som är en del i Expressen och arbetar både nationellt och lokalt.

Diskursanalysen utgår från Jørgensen och Phillips (2002) Diskursteori som teori och metod och John W. Cresswell (2014) Research design. Detta för att bidra med en bra förståelse om hur arbetet så effektivt som möjligt skulle läggas upp och för att bidra med bra och tydliga förkunskaper i metoden. Björn Lundgrens (2012) beskrivningar av en texts beståndsdelar har hjälpt oss med en tydlig bild av artiklarnas disposition. Björn Lundgren (2012) beskriver att text består av beståndsdelar, bland annat vad texten berättar, vilka retoriska grepp som används för att påverka läsaren, vilken situation texten befinner sig i, vem som skriver och till vem texten vänder sig (Malmö universitet, 2012).

Det är genom olika sätt att förhålla sig till olika saker som vi förstår världen. Ett samlingsnamn för denna förståelse är diskurs. En enkel beskrivning enligt Jørgensen & Phillips (2000) är “ett

bestämt sätt att tala om och förstå världen (eller ett utsnitt av världen)” (Jørgensen & Phillips,

2000, s. 7) Det finns många olika sätt att förstå diskurs och dess funktion i samhället. Vi har i huvudsak utgått ifrån är Faircloughs lingvistiska tankar men vi kommer applicera dessa på vårat

socialkonstruktivistiska sätt att se på världen. Vi kommer i detta arbete i huvudsak utgå från Faircloughs kritiska diskursteori där vi ser en koppling mellan medias makt att framställa bilder av olika verkligheter och hur dessa bilder ligger till grund för hur olika platser upplevs och skapas

2.1.1.1. Kritisk diskursteori

Enligt kritisk diskursanalys finns det två sätt att se på användandet av diskurs, det vi har valt att använda oss av lyder; “som ett sätt att tala som ger betydelse åt upplevelser utifrån ett

bestämt perspektiv” - (Jørgensen & Phillips, 2000, s. 72)

Norman Faircloughs kritiska diskursteori grundar sig i att tanken att diskursen är en del i att skapa den sociala världen. Fairclough betonar dock att det finns många olika aspekter som konstruerar världen där diskursen är en av dem och att den gör så i samspel med andra viktiga faktorer. En viktig del i den kritiska diskursteorin är att den med hjälp av redan befästa betydelser av olika delar av språket tittar på hur det förändras och vad det på så vis uppstår för betydelser av ord och vilka nya meningar som skapas i specifika diskurser. Det är således genom nya sammansättningar av delar från olika diskurser eller olika sammansättningar av ord i samma diskurs som nya meningar uppstår och på så vis som orden och språket påverkar de sociala aspekterna i samhället, vilket vi studerar i form av atmosfären (Jørgensen & Phillips, 2000, s. 13).

För att kunna analysera bredare sociala praktiker är inte diskursanalys tillräcklig utan den behöver kompletteras med andra analysmetoder för att kunna förstå textens och diskursens roll i de sociala sammanhangen. Genom att kartlägga kopplingen mellan språket och den sociala delen i samhället kan man på så sätt se hur de påverkar varandra. Fokus ligger på att se de diskursiva praktikerna i de sociala sammanhangen och hur dessa diskursiva aspekter spelar roll i det offentliga rummet (Jørgensen & Phillips, 2000, s. 75 - 76).

Intertextualitet är ett fenomen som ligger till grund för stora delar av analysmetoden vilket

beskriver att alla ord som används tidigare har använts i andra sammanhang och då med andra betydelser. Det handlar om händelser som överförts till text och som sedan överförs till nya händelser i text. Det sker en sorts diskursiv fastställning av ordets betydelse/mening genom att det sedan användes i andra sammanhang så byggs betydelsen på eller förändras i viss mening

med helt nya innebörder av ett ord utan det är gamla ord i nya sammanhang och skillnader i betydelser som utvecklas i diskurserna. Jørgensen & Phillips (2000) menar att texten har uppkommit genom historien och således påverkats av den, men texten har i sin tur också påverkat historien (Jørgensen & Phillips, 2000, s. 77 - 78).

Hegemoni är ett begrepp som har en viktig del i kritisk diskursanalys och definieras i

Nationalencyklopedin som ledarställning (NE, 2019c). Det handlar i detta sammanhanget om hur man kan använda sig av begreppet för att titta på hur kopplingen mellan diskursen och det sociala livet kan kopplas ihop i de sammanhang där makt av något slag finns som en faktor. Det är en viktig del i den kritiska diskursanalysen då hegemoni är det förhållande mellan olika faktorer som ständigt pressas mot varandra för att jobba mot en form av konsensus. Detta är ständigt föränderligt men kräver att det finns en maktskillnad som är föränderlig. Den diskursiva praktiken är en form av hegemonisk kamp vilken bidrar till den ständiga förändring i diskursordningen som den ingår i (Jørgensen & Phillips, 2000, s. 80).

För att analysera hur de utvalda artiklarna fungerar som platsskapande för Malmös identitet inspireras vi oss av Faircloughs tredimensionella analysmodell. Den innebär att man analyserar i tre steg som figur 2 visar. För att kunna koppla detta till vårt arbete, där vi vill se hur medias effekter att skapa och påverka en plats och på så vis dess atmosfär kan ses på en plats som Möllevångstorget, så kommer vi använda oss av modellen som riktlinjer mer än som en absolut analys metod. Jørgensen & Phillips (2000) betonar att kritisk diskursanalys är en levande analysmodell där de metoder som finns ska omformas efter de problemformulering som de ska undersöka så att analysen blir så kompatibel som möjligt med ämnet som ska undersökas (Jørgensen & Phillips, 2000, s. 81). Då det är bredare sociala praktiker som ska undersökas så krävs enligt Jørgensen & Phillips (2000) en tvärvetenskaplig forsknings metod där i vårt fall kritisk diskursanalys är den ena och Gehls och Sverres (2013) teori och metod i att observera människor är den kompletterande (Jørgensen & Phillips, 2000, s. 83; Gehl & Sverres, 2013, s. 22 - 35).

Första steget i analysen är av texten där vi lagt vårt fokus. Vi analyserar texten i de utvalda artiklarna där det är platsens egenskaper vi fokuserat på, men också hur människorna och händelserna som finns med i texten beskrivs. Vi gör en analys av textens egenskaper för att

komma fram till, och underbygga vår tolkning. Vi undersöker textens modalitet, med modalitet syftar på att analysera författarens instämmande i en sats, ordet modalitet betyder sätt. Påståendena “det är

kallt”, “jag tycker det är kallt” och “kanske är det lite kallt” (Jørgensen & Phillips, 2000, s. 88) är

olika alla olika sätt att uttrycka sig om temperaturen och författaren förbinder sig på olika sätt till påståendet (Jørgensen & Phillips, 2000, s. 87 - 88). En annan slags modalitet är sanning, där författaren instämmer i ett påstående, ”åderförkalkning

angriper artärerna i nästan hela kroppen”

(Jørgensen & Phillips, 2000, s. 88) framställer en

bestämd kunskap om sann och oomtvistlig, medans “åderförkalkning kan angripa artärerna i

nästan hela kroppen” (Jørgensen & Phillips, 2000, s. 88) har en mindre grad av säkerhet. Enligt

Jørgensen & Phillips (2000) så använder sig massmedia ofta av tolkningar på ett sätt som låter som att det är fakta, till exempel “det är farligt” istället för “vi anser att den är farlig” (Jørgensen & Phillips, 2000, s. 88).

Nästa steg efter textanalysen är den diskursiva delen där Fairclough i sin modell går in på djupet kring hur texten når ut till mottagare men också hur och av vem den är konstruerad. Det är viktigt att ta med att det i texten även finns vissa diskursiva skiftningar som gör att text och diskursiva analysen i stor mån går in i varandra. Vi har i vår analys av artiklar tittat på om man kan urskilja diskursiva ordningar för att se hur platsen beskrivs. Vi använder denna delen för att se om det finns en diskursiv röd tråd genom tidningen i de artiklar vi har valt och på så vis se om det finns eventuella diskursiva skiftningar som man kan ana. Vi väver in diskursiva delen av analysmodellen i textdelen. I analysmodellen som beskrivs av Jørgensen & Phillips (2000) är den diskursiva delen djupare än vi har möjlighet att göra (Jørgensen & Phillips, 2000, s. 85 - 86).

Sista delen i analysen är att koppla ihop de med den sociala praktiken som finns i den yttersta kvadraten i analysmodellen. Vi vill kunna se sambanden mellan språket som används i just medier med de sociala aspekterna i staden vilket Jørgensen & Phillips (2000) menar är ett av

Text Diskursiv praktik Social praktik

Figur 2: Faircloughs tredimensionella analysmodell (Jørgensen & Phillips, 2000, s. 72)

att använda oss av Gehl & Svarres (2013) teori och metod i form av observation på Möllevångstorget. Det är i denna tredje och sista del i analysmodellen som vi ser hur texten och diskursen tar plats i staden genom dess atmosfär i det offentliga rummet (Jørgensen & Phillips, 2000, s. 90).

Jørgensen och Phillips (2000) lyfter kritik mot metoden då det finns aspekter som den inte tar hänsyn till. En av de aspekterna är att det inte fastställer några tydliga skillnader mellan den diskursiva analysen och den icke-diskursiva analysen, det vill säga de text och diskursiva praktikerna och de sociala praktikerna. Det saknas också en tydlighet i hur mycket som krävs att man analyserar i de olika delarna av den tredimensionella analysmodellen (se figur 2) för att skapa en bra övergripande bild av hur fenomenen faktiskt fungerar och kan påverkas av varandra. Fairclough bygger sin teori på många olika andra teoretiska ingångar vilket ger sken av att hans teori kan användas i samspel med i princip vilken teori som helst vilket inte framgår om den faktiskt gör (Jørgensen & Phillips, 2000, s. 93 - 95). Detta betyder för vår studie, då vår tidsram inte rymmer plats för ett större antal artiklar, att det finns risk att det inte skapas någon tydlig bild av hur utbrett fenomenet är. Vårt mål med denna forskning är inte att skapa en övertygelse om att Möllevångstorget är speciellt påverkat, utan vi syftar till att belysa hur vi upplever det.

2.1.1.2. Beskrivning av tidningarna

Sydsvenskan är en dagstidning med huvudkontor i Malmö, de beskriver sig själva på följande sätt:

“Sydsvenskan är en oberoende liberal morgontidning som i sin opinionsbildning står fri från bindningar till politiska partier och andra organiserade samhällsintressen. Sydsvenskans nyhetsförmedling är i alla aspekter självständig och opartisk” (Sydsvenskan, 2016)

Dagens Nyheter (kommer benämnas som DN hädanefter) är Sveriges största morgontidning, tidningen ges ut i hela landet, men har fokus på Stockholmsområdet och har sitt huvudkontor i Stockholm. Precis som sydsvenskan så beskriver DN sig som en oberoende liberal tidning. Kvällsposten utgör en sydsvensk del i Expressen som är en skånsk kvällstidning som förr var ägda av Sydsvenskan (Sydsvenska Dagbladet Snällposten), men som 1998 blev en del av Expressen. Kvällsposten (och expressen) har en politisk beteckning som oberoende liberal och har sitt huvudkontor i Malmö.

2.1.2. Observation

För att kunna se hur det offentliga rummet används och upplevs har vi valt att undersöka Möllevångstorget i Malmö. Vi har använt oss av Gehls & Svarres (2013) teori och metoder för att observera och analysera platsen och hur den används. För att på ett tydligt sätt beskriva vår observation kommer den vara indelad i fyra olika delar där vi i huvudsak fokuserar på en, den del som är att skriva en dagbok som Gehl och Svarre (2013) beskriver det. Vi använder oss av de övriga tre, mapping, tracing och fotografering för att öka förståelsen för vår observation och vilka faktorer som kan ha spelat in i vår upplevelse. Vi undersöker hur människor använder sig av platsen, hur tempot är och vilken känsla torget har. Då det är atmosfären på torget vi undersöker genom observationsstudien så har vi observerat utifrån våra subjektiva upplevelser av torget men analyserat på ett så objektivt vis som möjligt.

Keeping a diary är den huvudsakliga metod vi använder oss av i observationsstudien. Den

innebär att man skriver långa stycken om vad som händer på platsen och hur den upplevs. Detta gör att vi kan få med alla de parametrar som är relevanta för observation av atmosfären på platsen. Vi har med hjälp av Böhme et al., (2014) definition av atmosfär en struktur för observationsstudien. Den innefattar att reflektera över doft, ljud, ljus, rörelse och väder. Enligt Gehl & Svarre (2013) krävs det en form av ram eller struktur för att inte tappa bort sig i vad man tittar på då det alltid händer väldigt mycket som är observerbart på en plats (Gehl & Svarre 2013; Böhme et al., 2014, s. 20 - 21). Atmosfär är en överhängande känsla som upplevs och tas in av en åskådare i ett sammanhang eller på en plats. Det kan vara i sociala situationer, på en specifik plats eller i en miljö. Utifrån denna struktur har vi observerat Möllevångstorget vid fyra olika tillfällen för att kunna skapa en förståelse för atmosfären och hur den påverkas av de olika faktorerna. Böhme et al. (2014) beskriver också att upplevelsen man skapar sig av atmosfären sker snabbt vilket gör att man tar in många olika aspekter som man inte hinner reflektera över varför eller hur utan det sker genom våra känslomässiga sinnen i en form av automatik (Böhme et al., 2014, s. 7).

För att kunna skapa en förståelse och en transparens av vad vi har observerat på platsen kompletterat dagboks observationen med Mapping (figur 4) som är en analys där man gör en karta av vad människor gör på specifika platser. Alltså var sitter man, vart är det transportsträcka, vart möts man etc. Tracing är ytterligare en kompletterande metod där vi visar hur personer har rört sig på platsen (Gehl & Svarre, 2013, s. 28). Vi har valt att skilja i

och vi anser att genom att separera de två olika färdsätten så ger vi en tydligare bild av vad som händer och hur vi kan se att det bidrar till atmosfären på platsen.

Vi använder fotografering som den sista metoden i vår observation. Detta gör vi då en bild kan förklara väldigt mycket i vad vi har sett och upplevt. Gehl och Svarre (2013) beskriver att en bild kan säga tusen ord vilket vi menar gör det till ett starkt komplement till vad vi undersöker i vår forskning. Fotografier är ett sätt som vi använder för att skapa liv i de dagboksobservationer vi gör och på så vis ge läsaren en helhetsbild av den upplevelse vi haft (Gehl & Svarre, 2013, s. 31).

Vi vill med detta skapa en större förståelse och som Böhme et al. (2014) diskuterar kring atmosfär som någonting som händer mellan den som besöker platsen. Eller som i detta fallet observerar den, och platsen i sig självt. Författarna beskriver också att atmosfär kan vara någonting som sker mellan människor i någon form av energifält (Böhme et al., 2014, s. 46).

Vi kommer att använda oss av kartor på plats för att på ett så effektivt sätt som möjligt kunna anteckna vad vi upplever på platsen. Figur 3, som vi placerat ut olika aktiviteter på platsen för att kunna rita ut händelseförlopp och därmed göra våra anteckningar mer lättförståeliga. Kartan bidrar också med en tydligare struktur på observationen i senare skede.

Kort beskrivning av förutsättningarna under våra observationer.

Observationstillfälle Dag Tid Väder

1 Tisdag 14:43 Sol

Figur 3: Diagram Möllevångstorget Datakälla: Lantmäteriet 2017.

2 Onsdag 09:16 Sol, moln

3 Fredag 18:39 Sol

4 Lördag 12:00 Sol

2.2. Metodreflektion

Under arbetets gång har olika val och tillvägagångssätt diskuterats. Från en dokumentanalys till att börja med för att övergå till en kritisk diskursanalys, med inslag av en dokumentanalys. Målet har varit att se hur de diskursiva aspekterna i media kan ses i stadsrummet. Då en diskursanalys kräver ett djupare material och en större forskning så har vi genom arbetets gång reflekterat över hur vi ska gå tillväga i benämningen av analysen. Efter dialog med handledare så kom vi fram till att vi gör en kritisk diskursanalys men att vi omformulerar Faircloughs analysmodell så att den är applicerbar på vår frågeställning och inom vår tidsram för forskningen vilket också stämmer överens med hur den enligt Jørgensen och Phillips (2000) kan användas. (Jørgensen & Phillips, 2000 s.70).

Vi är väl medvetna om att de reflektioner och slutsatser vi ser i artiklarna inte kan uteslutas vara liknande på andra platser och/eller områden. Därför ser vi vårt resultat som hur Möllevången och Möllevångstorget porträtteras och inte hur det porträtteras i jämförelse med andra platser. Det vi ser i artiklarnas utformning vill vi poängtera inte behöver vara specifikt för platsen, men med vår tidsram och erfarenhet så har vi analyserat texterna som det är skrivna om Möllevångstorget och lägger här inga ytterligare värderingar på om denna plats på något sätt skiljer sig från andra (liknande) områden.

De böcker och vetenskapliga artiklar vi valt att använda oss av är till stor del material vi har kommit i kontakt med under utbildningen och därför litteratur som vi var bekanta med. För att ytterligare vidga vårt material så har vi använt oss av källförteckningen i tidigare nämnd litteratur och undersökt vad som kunde vara intressant för oss. Användandet av referenser i andra hand har vi valt att göra efter dialog med vår handläggare som lett oss till material som var lättare att förstå och i vissa fall utvecklat efter deras tankar men med en uppdaterad världsbild (exempelvis Fairclough från Jørgensen & Phillips (2000)).

Observationen bidrar i detta arbete med en ökad förståelse och en klar bild av platsen. Vi är medvetna om att våra tidigare erfarenheter och reflektioner om Möllevångstorget spelar in på ett eller annat sätt även då vi i största möjliga mån försökt se platsen med nya ögon. Vi är medvetna om att observationerna som komplement, i viss mån, kan bli en aning missvisande med tanke på artiklar är skrivna från år 2016 och framåt. Vår observation speglar platsen under den tid vi varit där och kan därför inte användas som resultat eller fungera som en komplett bild på hur atmosfären på Möllevångstorget är.

3. Teoretisk ingång

3.1. Atmosfär

Begreppet atmosfär är ofta använt i många olika sammanhang. Man kan beskriva en restaurang, en stad, eller ett möte genom hur atmosfären var, listan kan göras oändlig men vad det faktiskt är som innefattas av begreppet atmosfär och hur det tar sig uttryck så har vi exemplifierat atmosfären utifrån en plats, Möllevångstorget, och vad som händer mellan byggnaderna i det offentliga rummet i staden. För att förstå det så behövs en redogörelse om hur man tar in en atmosfär och hur den skapas i vårt medvetande (Böhme et al., 2014, s. 43).

Atmosfär är som sagt ett begrepp som är svårt att definiera, det handlar om subjektiva känslor av upplevelser som man inte kan se och ta på. Det beskrivs i Böhmes et al., (2014) bok,

Architectural Atmospheres: On the Experience and Politics of Architecture som en upplevelse

som skapas genom människors känslor. Det kan också upplevas genom de miljöer i form av byggnader som man befinner sig i närheten av. Författarna beskriver hur människor känner in de arkitektoniska aspekterna så som färger, former, och till och med dofter av byggnader som är med och bidrar till den upplevelse man får av atmosfären på en plats (Böhme et al., 2014, s. 7 - 8).

3.2. Plats

En plats kan vara många olika saker, och skilja sig åt beroende på hur man väljer att avgränsa begreppet. NE (2019) beskriver plats på flera olika sätt i olika sammanhang och de beskriver geografisk plats så här:

“Område med välbestämt läge och begränsad omfattning ibl. mer el. mindre tänkt som en punkt”. (NE, 2019d)

Någonting som har tydliga avgränsning och beskriver någonting, oavsett om det handlar om sitt eller ståplats på en biljett eller en tydlig avgränsning i geografiskt läge. Det engelska språket har i många fall mer tydliga begrepp och skillnad i begrepp, ord som space och place är ett sånt exempel. Cresswell (2015) skriver:

“Space is a more abstract concept than place. When we speak of space we tend to think of outer-space or the spaces of geometry. Spaces have areas and volumes. Places have space between them. Yi-Fu Tuan has likened space to movement and place to pauses – stops along the way.” (Cresswell, 2015, s. 15)

Han går vidare med att förklara att när människor investerar betydelse i en del av space och sedan blir knutna till det på något sätt (namngivning är ett exempel) så blir det place, det vill säga, space är bara ett utrymme, och när människor ger det en mening så blir det place (Cresswell, 2015, s. 13 - 14, 16). Det är denna definition vi utgår ifrån, att plats är lika med place.

Enligt Tim Cresswell (2015) så är plats ett centralt, om inte det mest centrala, begreppet inom geografi, men plats används inom en mängd forskningsområden (Cresswell, 2015, s. 1). Den vanligaste förklaringen till begreppet är, enligt Cresswell (2015), “a meaningful location” (En meningsfull plats) (Cresswell, 2015, s. 12). Den viktigaste betydelsen för en plats är att den har just en “location”, det är objekt som har fasta koordinator på jordens yta, att vi kan säga Malmö är “här” och Göteborg är “där”. Har det en tillräckligt stor skala så kan man hitta det på en karta.

Patsy Healey (2007) diskuterar plats som en geografisk punkt där det sker olika aktiviteter, en viktig aspekt för platser är dess flöde. De kan i sig själva vara aktörer, alltså drivande krafter, i samhället då de ger upphov till känslor, möten och kopplingar. Platsens kvaliteter, så som flöden och fysisk utformning, ligger till grund för hur stor del platsen har i stadens förändringsprocess. Flödena i kombination med platsen är det som skapar förutsättningarna men som också ligger till grund för den komplexitet som uppstår enligt Healey (2007) (Healey, 2007. s. 225 - 226).

3.2.1. Platsskapande

Cresswell (2015) förklarar att platser skapas genom kulturella fenomen, såsom litteratur, film och musik, men att en plats oftast är en produkt av vårt vardagliga bruk och poängterar att platser aldrig är färdiga (Cresswell, 2015, s. 116). Cresswell förklarar att det finns många sätt som en plats skapas, men:

“But it is important to remember that places are not like shoes or automobiles - they do not come out of a factory as finished products” (Cresswell, 2015, s. 116).

Tschumi (1994), en schweizisk-fransk arkitekt, beskriver platser som rörelsebaserade. Det är vektorer, fart och banor som gör världen händelserik och därför intressant (Tschumi, 1994, refererad i Cresswell, 2015 s. 134). Skapandet av en “trevlig plats” att bo i är en central del av hur en plats skapas, han skiljer här på uttrycken “deras plats” och “hem” och förklarar stoltheten i platsen som “trevlig plats” (Cresswell, 2015, s. 135). I stadsdelen Lower East Side i New York på 1980-talet rensade staten ut prostituerade, knarklangare, hemlösa och unga som hängde i gatuhörnen för att skapa en “trevligare plats” att bo på. Invånarna i stadsdelen tog detta som en attack mot deras sätt att leva, deras gemenskap och deras hem. Enligt Cresswell (2015) så är de flesta människor bekanta med försök att få en plats att kännas som hemma, och detta försöket, att få en plats att kännas som hemma, är en central del i hur platser skapas (Cresswell, 2015, s. 135 - 136).

Platser skapas inte bara genom den fysiska utformningen längre, digitaliseringen och spridningen av till exempel appar skapar platser. Utifrån till exempel recensioner och bilder skapas platser genom argument och ny information (till exempel TripAdvisor). Det är inte bara fysiska platser som skapas och förändras, utan även platser med möten och umgängen online (Cresswell, 2015, s. 146 - 150).

3.3. Offentligt rum

Nationalencyklopedin (2019a) definierar offentligt rum, i fysisk form, som:

“Offentligt rum, del av bebyggelsemiljö som är tillgänglig för allmänheten, t.ex. gator, passager, gallerior, torg och parker. Husens fasader, plank och vegetation kan betraktas som väggar i det offentliga rummet. Begreppet är tillämpligt främst inom städer och stadsliknande samhällen”. (NE, 2019a).

Thomas Wikström och Lina Olsson (2012), författare av boken Stadens möjligheter - platser

och stråk, skriver att en grundläggande definition av begreppet offentligt rum skulle kunna vara

att “det är ett rum för alla” (Wikström & Olsson, 2012, s. 80). De förklarar offentligt rum som den grund som gör det urbana samhället möjligt och skriver vidare:

“När vi rör oss genom staden befinner vi oss oundvikligen i det offentliga rummet. Detta rum, som alla tänkes ha tillgång till, utgör ett av stadens mest grundläggande element. Till det offentliga rummet hör en bred uppsättning av vardagliga platser: den traditionella stadens gator, gränder, torg och parker och det öppna och utspridda förortslandskapets trafikleder, matar-gator, gångvägar, cykelbanor, gångtunnlar och grönzoner.” (Wikström & Olsson, 2012, s. 80).

Det är i dessa offentliga rum som möten mellan människor sker, möten som bidrar till att befolkningen får tillgång till nya idéer och beteenden som annars hade varit begränsade till vår umgängeskrets. Jane Jacobs (2005), i sin bok Den amerikanska storstadens liv och förfall, att människor värderar avskildhet som en av de faktorer de värdesätter högst, men människan vill kunna ha valet att vistas bland folk, det är en viktig balans ensamhet och gemenskap (Jacobs, 2005, s. 82). Jacobs (2005) menar också att även att det går att vara anonym i en stad utan att man känner sig ensam då en stad är fylld av främlingar (Jacobs, 2005, s. 52). De människor vi möter i det offentliga rummet är sällan personer vi redan känner, offentligt rum kan därför

Möllevångstorget som offentligt rum. (Bildkälla: Våningen & Villan (2019-05-06)

karaktäriseras som ett rum där möten mellan främlingar sker (Wikström & Olsson, 2012, s. 82).

Då det finns publika eller offentliga rum finns det också privata rum. Detta beskriver Dovey (2016) om, där det privata är de platser som krävs en nyckel eller speciell rätt till för att få vistas på, exempelvis innergårdarna runt om Möllevångstorget som är slutna och endast tillgängliga för de boende i respektive hus (Dovey, 2016, 154 - 155). Det finns en gråskala mellan privat och publikt som Dovey (2016) benämner semiprivata eller semipublika platser, ett exempel på detta är uteserveringarna på Möllevångstorget. De är belägna på torget som är en offentlig plats men de är med hjälp av staketen och restaurangerna som har fått tillstånd till de platser där det krävs att du köper någonting för att få nyttja dem. Detta tar bort delar av de publika egenskaper som offentliga platser ska ha samtidigt som det kan vara en del i att göra torget till en levande och trevlig plats. Rätten till staden och till platser, såsom Möllevångstorget, tas upp i Urban

design thinking (2016) där de diskuterar kring att de offentliga platserna är det som gör en stad

till en stad, samtidigt som nyttjandet av de offentliga platserna till sådant som uteserveringar eller temporära aktiviteter är det som är en del i att ge liv åt en stad (Dovey, 2016, 154 - 156).

3.4. Trygghet

Nationalencyklopedin (NE) (2019b) definierar ordet trygg som känslan av vår omgivning. En trygg omgivning är fri från oroande och hotfulla inslag. Att individen ger ett intryck av att vara lugn och obekymrad, tyngden på definitionen ligger på känslan som individen har (NE, 2019b). Stiftelsen Tryggare Sverige (2019) förklarar trygghet som:

”Trygghet är… en sammansatt företeelse vilken avspeglar individens upplevelse av sin egen säkerhet. Upplevelsen innebär alltid en bedömning vilken är flerdimensionell och inbegriper värderingar, tolkningar, individens mentala bilder, erfarenheter, sociala förutsättningar och det fysiska rummets utformning”

(Tryggare Sverige, 2019).

Vi kommer att behandla begreppet trygghet som den upplevelse en individ har, och något som kan påverkas av både egna upplevelser, men också av till exempel vad som skrivs i tidningar.

3.5. Platsbeskrivning

Möllevångstorget, eller möllan som torget kallas i folkmun, är ett torg beläget i området Möllevången i Malmö. Enligt Malmö stad (2019) så är i stort sett all bebyggelse runt torget intakt sedan början av 1900-talet. Innan dess låg väderkvarnarna här, därav namnet Möllevången. Den stora trafikleden som går förbi torget är Bergsgatan och mindre vägar omringar torget, Möllevångstorget är omringat av byggnation med fyra till fem våningar med verksamheter i bottenplan. Malmö stad (2019) beskriver Möllevångstorget så här på sin hemsida:

“På Möllevångstorget handlar det idag mycket om shopping och krogbesök. Området har många affärer med spännande utbud och generösa öppettider, en livlig torghandel och mängder av restauranger.” (Malmö Stad, 2019).

Möllevångstorget, och hela området Möllevången, har blivit synonymt med mångkulturalitet och mångfald. Utifrån till exempel recensioner och bilder skapas platser genom argument och ny information (Cresswell, 2015, s. 150). Ett exempel på detta är omdömen på TripAdvisor, som handlar mycket om just mångfalden. Det finns 176 omdömen om Möllevångstorget på TripAdvisor (TripAdvisor, 2019, 24 april, 2019). Nedan återfinns ett urval på recensionerna:

“Multikulturell torg. Många bås på torget med mat från många många delar av världen. Också många exotiska restauranger. Ett torg med många människor samlades” (Gullabella, TripAdvistor, 7 mars, 2019).

“Möllan eller Möllevångstorget en multikulturell upplevelse” (Eva A, TripAdvisor,

4 mars, 2019).

“Överskattat och smutsigt torg. Det finns en del trevliga restauranger och caféer i området men torget är överskattat och smutsigt. Det är dessutom ganska otryggt, speciellt på kvällen.” (Teamgecko, Tripadvisor, 11 juni, 2016).

På torget står statyn Arbetets ära för att symbolisera “hur gemensamt arbete håller samhället

uppe” (Malmö stad, 2019). Statyn symboliserar hur arbetarrörelsen växte fram på Möllevången

under slutet av 1800-talet. Cresswell (2015) beskriver att man kan se statyer eller landmärken som en handling för att definiera en plats som annorlunda och speciellt (Cresswell, 2015, s. 151). Torghandel har varit en del av torget ända sedan det anlades och än idag bedrivs här torghandel. Torghandeln är en stor och viktig del av torget och är i mångas ögon synonymt med just Möllevångstorget och dess mångkulturella sida.

3.6. Media

Det är långt tillbaka i vår historia som ord började tryckas för att på så sätt kunna förmedlas. Kyrkan var en av de första som stödde boktryckarkonsten, i västvärlden var det inom kyrkan som läs- och skrivkunnigheten fanns och därför också makten att höras (Thompson, 2001, s. 80 - 81). Tryckkonsten och media som vi känner till den idag kan härledas till 1400-talets senare del. Under denna framväxt så omformades maktförhållandena så att både kyrkan och staten kontrollerade det som trycktes. Detta efter insikten om ökad makt och ekonomiska förtjänster (Thompson, 2001, s. 71 - 72). Historiskt har media använts av högt uppsatta personer för att förmedla en bild till allmänheten och för att befästa samt öka sin makt. Bestämmelser publicerades utan att förklara hur och varför de fattats, utan endast vad beslutet var (Thompson, 2001, s. 157).

Statyn Arbetets ära av konstnären Axel Ebbe på Möllevångstorget

Thompson (2001) diskuterar att forskning visar att det finns en mer aktiv konsumtion än man tidigare trott av media. Konsumenterna påverkas olika beroende på sociala förutsättningar såsom exempelvis individens bakgrund (Thompson, 2001, s. 54). Media har också möjligheten att skapa samhörighet för invånare i alla samhällsklasser. Han benämner detta som medierad

socialitet. När tidningar blev ett allt vanligare inslag och skrifterna hade börjat tryckas på

folkspråk skapades det sociala sammanhang för människor att känna tillhörighet kring (Thompson, 2001, s. 49 - 50, 83).

Möllevångstorget är en plats som man i exempelvis TripAdvisor kan läsa är mångkulturell upplevelse (Eva A, TripAdvisor, 4 mars, 2019). Detta skapar förutsättningar för en tillhörighet som tilltalar besökare. Medierad offentlighet är ett begrepp som uppkommit efter att medier fick en allt större del i samhället. Genom att skriva om händelser som vi inte har sett eller upplevt kan vi ändå skapa oss bilder av vad som har skett och hur det har gått till. Det göra att det finns platser vi har en bild av som vi aldrig fysiskt har besökt (Thompson, 2001, s. 158 - 159). Thompson (2001) lyfter Lerners teori om att människor har empati, vilket han beskriver är en förmåga individer har att stimuleras av en beskrivning och ta till sig den som sin egen och på så vis känna in en plats eller en situation som om de upplevt den själva (Thompson, 2001, s. 237). Även Böhmes et al. (2014) diskuterar detta kring människors förmåga att ta till sig en atmosfär genom en text (Böhme et al., 2014, s. 27).

Media har öppnat upp för människors kreativitet i den tidigare plats -och traditionsbundna

jagbildningsprocessen som handlar om att skapa sin egen identitet. Genom mängden media

som individen har tillgång till så skapas det utrymme för tolkning och en möjlighet att välja vad man vill ta del av. Detta som ett led i sin egen jagbildningsprocess (Thompson, 2001, s. 262 - 263). Det ökade flödet av media och dess produkter är en källa till spänning, och eventuell konflikt enligt Thompson (2001). Media besitter makten att producera bilder eller budskap som skiljer sig från de värden och de mer traditionella sätten att leva på, vilket kan vara en bidragande faktor till att vissa delar av exempelvis en stad målas upp på ett visst sätt. I vissa kontexter kan det vara just den inte helt sanningsenliga bilden av en plats som lockar människor att ta del av den både fysiskt och i media (Thompson, 2001, s. 221). En anledning till detta kan vara att mediehusen idag är mer och mer vinstdrivande vilket kräver att de har ett stort antal läsare men också lockar nya läsare att ta del av deras publikationer. Ett sätt att uppnå detta är genom att ha spännande och banbrytande berättelser (Thompson, 2001, s. 221, 320).

E. McCombs and Donald L (1972) beskriver i Butlers (2018) artikel Fear in the city: print and

social media perspectives on the politics and production of places of fear att media, med allt

från skribenter till nyhetsankare, har en viktig roll i att skapa politisk verklighet. Läsaren får inte bara reda på problemet, utan även hur viktigt problemet är genom mängden information och i vilket sammanhang den presenteras (McCombs & Donald, 1972, refererad i Butler, 2018, s. 2). Butler (2018) beskriver området Toxteth, i södra Liverpool, England, som har ryktet om sig att vara en farlig plats, med laglöshet och kriminalitet. Hon fortsätter med en redogörelse om att en sökning på “Toxteth” i fem nationella tidningar i England vilket visar på att tidningarna förlitar sig på artiklar om fara, våld, laglöshet och kriminalitet för att bibehålla bilden av Toxteth som en farlig plats (Butler, 2018, s. 4). Hon fortsätter:

“While the crimes reported likely did occur, I argue that the intense focus on crimes in the area served to smear the area with attributes of danger and fear.” (Butler,

2018, s. 4).

Bibehållandet av en bild beskriver Jørgensen och Phillips (2000) med att diskursen sätter ramar för hur en plats beskrivs och de fortsatta beskrivningarna utgår från dessa idéer och tankar. Text har uppkommit genom historien och därav påverkats av den, men text har också påverkat historien. Denna intertextualitet, där text påverkas av annan text ligger till grund för hur samhället har utvecklats och uppstått (Jørgensen & Phillips, 2000, s. 78).

Del II

4. Analys

Gordon Cullen (2006) beskriver staden som en flod omringad av stenar, där stenarna är byggnader och floden symboliserar trafik, fordon och fotgängare, som passerar byggnaderna, livet mellan husen (Cullen, 2006, s. 182). Det är detta liv mellan husen, som han symboliserar som en flod, som är det offentliga rummet i en stad. Staden är en sekvens av rum, rum som skapas av de omgivande byggnaderna, staden är alltså inte ett nät av gator (Cullen, 2006, s. 46). Möllevångstorget är ett bra exempel på detta där byggnationen runt torget skapar en yta för människor att vistas i det offentliga. Thomas Wikström och Lina Olsson (2012) beskrivning av det offentliga rummet som att “det är ett rum för alla” (Wikström & Olsson, 2012, s. 80) passar bra på Möllevångstorget, som mångkulturellt. Atmosfären på Möllevångstorget, måste upplevas för att förstås, som med alla platser. Atmosfär är något som konstrueras personligt efter våra egna erfarenhet och uppfattningar (Böhme et al., 2014, s.56). Det är atmosfären i detta offentliga rum som vi med hjälp av observationer och analys av tidningsartiklar till stor fokuserar på.

4.1. Observation

Ingen dag är den andra lik och att det från en stund till en annan skiftar i väder, vind, aktivitet och så vidare, vilket i sin tur också påverkar atmosfären på platsen (Böhme, 2014, s. 35). Människors förmåga att ta in atmosfär är ingenting som i det vardagliga livet görs genom precisa observationer och medvetna val, utan det är någonting som sker i periferin av vårt medvetande (Böhme et al., 2014, s. 19). Då vi har observerat har vi lagt fokus på att se observera just ljud, väder, dofter, känslor och vad som påverkar vissa av dessa faktorer. Observationsstudien bidrar med de sociala praktikerna i den tredimensionella analysmodellen (figur 2).

Tracing har enligt oss bidragit med en förståelse om hur torget används och visar på det

vardagliga liv som tar plats här. Mapping visar även det på att Möllevångstorget är en plats som är många människors vardag, utöver händelser som behandlas i nyhetsrapporteringen.

För att på ett tydligt sätt förmedla Möllevångstorgets atmosfär så har vi fotograferat platsen. Fotografierna fångar känslan och visar, enligt oss, att torget har ett vardagsliv som inte är synonymt med brott och oroligheter som ofta är fallet i tidningsartiklar. Precis som vi ville förmedla med tracing (figur 5).

Statyn på torget, med människor som tar en paus i sin vardag (fotografi 1). Denna bild speglar det lugna tempo som ibland bryter av den ständiga ström av människor som rör sig till och från platsen. Restaurangerna, barerna och kaféerna på Möllevångstorget är en på många sätt tydlig anledning för människor att ta sig till platsen

Figur 4.

Mapping diagrammet visar en helhetsbild av

torget genom våra fyra observationer och aktiviteterna som ägde rum då.

Datakälla: Lantmäteriet.

Figur 5.

Tracing diagrammet visar en helhetsbild av torget

genom våra fyra observationer och rörelsemönstret på platsen. Varje streck är inte en observation, det är en sammanfattning av var rörelsen tog plats. Datakälla: Lantmäteriet.

Gående

_

_

(fotografi 2). Att socialisera och möta människor är något som skett vid alla observationstillfällena.

En bild säger mer än tusen ord lyder det gamla ordspråket och det är i många fall det vi vill förmedla. Att Möllevångstorget har många sidor. Sista bilden (fotografi 3) visar hur torget ser ut efter torghandeln. Städandet har inte hunnit börja och skräpet har fyllt torget. Några minuter senare var torget renspolat och redo för nya aktiviteter.

Samtliga fotografier är tagna vid samma tillfälle och som syns på bilden var det soligt och bra väder, precis som vid observationstillfällena.

Till och från så blåste det lite lätt och en morgon var det lite kyligt. Väder är en av de aspekter som påverkar atmosfären mest på en plats menar Böhme et al. (2014). Vilket har gjort att vi medvetet har valt att lyfta det som en viktig del och också valt att observera på dagar då det är bra väder för att det då är som mest livet i det offentliga rummet enligt Gehl (2013).

Fotografi 2 Fotograf: författarna 2019

”Solen skiner och klockan är 14:43 på en tisdag.” (Observation 1)

”Idag är det sol men som till och från göms bakom några små moln. Natten har varit kall vilket gör att det känns lite kyligt i luften nu också.” (Observation 2)

”Luften känns varm i solen.” (Observation 3)

”Solen skiner och det är en lätt bris som fläktar människorna på och runt torget.”

(Observation 4)

Det var ständigt mycket folk i rörelse, vid tre av observationerna var det torghandel, vilket medförde stor strömning av människor till torget. Trots att det var på väg att stänga så var det ingen stress att skynda sig utan vi upplevde att det var öppet så länge som människor ville ha någonting. Flertalet människor var på torget för att handla, men det var också många som bara gick runt för att kika och ta del av känslan och allt liv upplevde vi.

”Möllevångstorgets torghandlare håller på att plocka ihop delar av sina marknadsstånd medans det fortsätter strosa runt människor och kika på borden med frukter och grönsaker från alla världens hörn.” (Observation 1)

Torghandeln är en stor del av Möllevångstorget och den har också stor del i den atmosfär som man upplever under stora delar av dagen. När det vid observation tre inte var torghandel, då klockan var 18:39 en fredagskväll. Det som hördes var istället musik från restauranger och baren samtidigt som det ”vanliga” sorlet på platsen var kvar.

”Torghandlarna har allting uppackat på sina bord och ytor. Det är åtta personer som går runt bland borden varav tre av dem har redan handlat.” (Observation 2)

”Torghandeln är i full gång och det känns lite som ett skådespel när vi sitter och tittar från vårt bord.” (Observation 4)

”Klockan är 18.39 en fredag eftermiddag och Möllevångstorget bubblar av förväntan känns det som. Det är olika musik som spelas runt om torget och det känns som man hör lite från allt istället för bara en specifik slinga.” (Observation 3)

Möllevångstorget är en plats med mycket liv och rörelse, det finns både de som lugnt strosar och de som skyndar sig från en punkt till en annan. Mycket av rörelsen är i form av trafik runt torget och ljud av bilar som exempelvis ambulansen i observation 1 eller ljuden från bilar i observation tre.

”Vi hinner bara se ambulansen som hastigast och ser att den åker mot centrum på bergsgatan i hastig fart.” (Observation 1)

”En man promenerar med sin hund över torget, han ser sorgsen och ensam ut. Ytterligare en man går över torget men med bestämda steg, nästan som om han skyndar sig.” (Observation 1)

”Det är många människor som går kors och tvärs över torget, alla går ganska fort. Lite som att de har bråttom men inte så att de har paniken i ögonen.” (Observation

2)

”En bil gasar, vi kan inte se vart men ljudet är tydligt. Ytterligare en bil gasar. Det låter som att det blev grönt ljus vid ett stoppljus och två bilar drar iväg.”

(Observation 3)

Strömmen av människor på platsen var påtaglig, det var konstant rörelse som figur 5 visar, både människor som gick men också på cykel i olika riktningar. Människor både satt och stod och konverserade med varandra (se figur 4) på ett sätt som fick det att se ut som nära vänner, men vår upplevelse var att de inte alla gånger var bekanta, utan att det är atmosfären som skapar en plats där det är okej (Jacobs, 2005, s. 79). Torghandlarnas sätt att marknadsföra sina produkter blev också tydligt och bidrog till en lättsam stämning där vi upplevde att människorna i stor utsträckning levde i nuet då de hela tiden ropades någonting eller hände någonting de kunde ta del av likt observation fyra där en torghandlare ropade.

”Hon går vidare mot en man som hon stannar och pratar lite med, de känner varandra. Det ser ut som en lös bekantskap där de delar några meningar och sedan beger kvinnan med bananerna vidare i sitt liv.” (Observation 1)

”Det sitter tre äldre herrar på en bänk på långsidan av torget. De tittar bort mot torghandlarna titt som tätt och vår gissning är att någon av dem eller alla tre har sina respektive inne bland borden och att de passar på att ta en paus och snacka lite allmänt om vad som faller dem in.” (Observation 2)

”Människor strosar för att titta och någon ropar på dem om de vill köpa av just honom. Han ropar ut vad vi uppfattar som olika frukter men det går inte riktigt att höra över sorlet. Han håller upp en ananas vilket förstärker vår uppfattning om att det är hans produkter han ljudligt försöker skapa intresse för.” (Observation 4)

Möllevångstorget är en plats med människor i alla åldrar med helt olika agendor. Det är många skratt men också en ensamhet. Musiken som spelades i observation fyra var också en faktor till en glad och trevlig stämning som vi upplevde människor tog in utan att reflektera på det. Personen som spelade gitarr var också en bidragande faktor upplevde vi för de som gick förbi honom men vi satt för långt bort för att känna att hans sätt att vara kunde bidra i samma utsträckning där.

”Det sitter tre äldre herrar på en bänk på långsidan av torget. De tittar bort mot torghandlarna titt som tätt och vår gissning är att någon av dem eller alla tre har sina respektive inne bland borden och att de passar på att ta en paus och snacka lite allmänt om vad som faller dem in. Det känns som detta är en rutin de har ofta snarare än ett sammanträffande just idag.” (Observation 2)

”Det står människor ute på torget. De står i lite olika grupper som om de inte riktigt har bestämt vart de ska ta vägen för kvällen ännu eller att de väntar in någon. De ser lugna ut som om ingenting i världen kan stressa dem.” (Observation 3)

”Killen vid statyn kramar om en annan kille. De ser lite nervösa ut och ser ut att vara lite artiga mot varandra. De börjar gå mot restaurangen där vi sitter. De skrattar.” (Observation 3)

”Fem barn leker mitt ute på torget, en av dem har en pinne som han vifta lite slött runt sig. De ser ut att vara i fyra till åtta års åldern. De skrattar och skriker lite om vartannat, men det verkar vara en rolig och lekfull stämning.” (Observation 4)

“Det är en man som spelar gitarr i ena kanten av torget, han har lagt ut sitt fodral och allteftersom människor går förbi så ler han och nickar när de lägger, vad vi antar är, pengar i hans fodral. Även när han inte får någonting av förbipasserande ser han glad ut.” (Observation 4)

Musik eller ljud i allmänhet är en stor del för vilken atmosfär man upplever på en plats. Sorlet som upplevdes under observationerna på Möllevångstorget är en väsentlig del i platsens identitet och atmosfär. Det var en del i att atmosfären skiljde sig från mitt på dagen till kvällen då det spelades musik på barerna och människors samtal och skratt hördes över torget (Böhme et al., 2014, s. 20). Just ljud, menar Böhme et al. (2014), påverkar atmosfären på en plats mer än de fysiska attributen då det tas in genom sinnen utan att man reflekterar över det eller aktivt lyssna för att ta in det (Böhme et al., 2014, s. 20). Ljuden av skratt, musik och allmänt glada tongångar bidrar därför till en positiv atmosfär. Det finns olika typer av ljud vilket blir tydligt under våra observationer, det finns de som ständigt ligger som ett sorl och det finns de som blir skarpa inslag i miljön likt sirenerna i observation ett.

”Det är en hög ljudnivå som ligger nästan som ett ständigt sorl i rummet, vi reflekterar att det snart inte ens hörs för öronen vänjer sig vid ljudet. Sirenerna från en ambulans dånar plötsligt i det allmänna sorlet och gör oss uppmärksamma på att det har hänt någonting.” (Observation 1)

”Möllevångstorgets bakgrundsljud är återigen ljudet av sirener någonstans långt borta, fiskmåsarna som skriker från något tak i närheten och människorna som är inne i livliga debatter eller bara har lugna samtal.” (Observation 4)

”Hans musik är hög och den når hela vägen fram till oss, ungefär, 100 meter bort. Det är glada toner som har en somrig- reggaetakt. Vi ser att det är många med oss som sitter och lite förstrött gungar med i ljudet.” (Observation 4)

Då ljud är en viktig del i hur man uppfattar en plats atmosfär kan vi inte låta bli att reflektera över att större delen av de som färdas förbi oss i observation två har hörlurar och gör själva aktiva val i vad de vill höra vilket i sin tur påverkar deras upplevda atmosfär av torget. Det finns

kan bidra till stress och hets, exempelvis i observation två, där tutande lastbilar och viftande människor kan ha just denna stressiga effekt men ändå vara en del av det självklara livet på platsen.

”Ljudet från bilarna är påtagligt idag, det stannar lastbilar kors och tvärs, de backar, någon tutar och någon står och viftar med armarna och ropar i ett försök att guida in lastbilen rätt.” (Observation 2)

”Det är en strid ström av cyklar både in mot centrum, men även mot Södervärn. Jag reflekterar även att större delen av de som passerar mig har hörlurar i öronen.”

(Observation 2)

Ytterligare en viktig faktor i hur man upplever atmosfär enligt Böhme et al. (2014) är doft. Vi har därför också varit noggranna med att få med det i observationerna för att på så vis påvisa en helhet av det vi upplever. Just doften av mat är genomgående, det finns en tydlig kultur kring just mat på torget och det märks tydligt, inte minst vid lunch i observation fyra eller på kvällen i observation tre då människor kommer samman över just detta. Avgaser är också en del av torgets atmosfärskapande attribut vilket ger oss känslan av mycket människor och att det ligger centralt men också nära stora kopplingsleder för just biltrafik.

”Doften av mat som känns varm och inbjudande ligger tung men mysig över torget. Även avgaser ligger i luften men vi reflekterar inte att det stör utan det skapar mer en medvetenhet av att det är många bilar som kör runt om torget och att det är många människor i rörelse.” (Observation 1)

”Vi känner en doft som påminner om kompost, de är en varm lite sandig eller jordig doft.” (Observation 2)

”Återigen så luktar det mat och avgaser. Till och från känner vi också doften av cigarettrök.” (Observation 3)

”Doften är tydlig av mat från alla de många restaurangerna som redan går för högtryck och känslan är att det kommer vara så hela dagen tack vare det fina vädret