Arkitektur
&
Urban Design
- ett medel för att förbättra psykisk hälsa bland
invånare i urban miljö.
Amanda Svensson; Lovisa Niwhede, Malmö universitet,
Fakulteten för Kultur och Samhälle, Institutionen för urbana
studier,
BY212C, 20 hp, Kandidatarbete i Byggd miljö.
Titel (sv.): Arkitektur och Urban Design - ett medel för att
förbättra psykisk hälsa bland invånare i urban miljö.
Titel (eng.): Architecture and Urban Design - an aid to
improve psychological health amongst citizens in urban
environments.
Baserat på det teoretiska ramverket “Mind the G.A.P.S” har fältstudier utförts på ett antal platser i Malmö för att undersöka vad som utgör ett stressfritt, tryggt och trivsamt urbant stadsrum. En litteraturöversikt har sammanställts, som tillsammans med resultat från egna etnografiska studier har använts för att besvara forskningsfrågan, nämligen; “Hur kan vi utforma stadsrum idag med
avsikten att reducera stress, inducera kognitiv stimulans och inge känslan av samhörighet hos invånarna i städer?”. Utifrån resultaten har en arkitektonisk modell av ett utvalt stadsrum i Malmö tagits fram, för att konkretisera och demonstrera exempel på hur justeringar och bearbetningar av stadsrum kan utföras med avsikt att minska stress, öka trivsel och bidra till psykiskt välmående i våra stadsmiljöer.
Based on the theoretical framework “Mind the GAPS”, field studies have been conducted at different locations in Malmö to investigate how these relate to the question of what constitutes a stress-free, safe and pleasant urban space. A literature review has been compiled, which together with results from our own ethnographic studies, have been used to answer the research questions, namely; “How can we design urban environments today, with the intent of reducing stress-levels, induce cognitive stimulus, and establish the sense of solidarity?”. Based on the results, we have built an architectural model to concretise and demonstrate examples of how adjustments and adap-tations of urban spaces can be carried out with the intention of reducing stress, increasing well-being and contributing to mental well-well-being in our urban environment.
Innehållsförteckning
1. Inledning
1.1 Syfte och Mål 1.2 Frågeställningar 1.3 Disposition
2. Teoretiskt ramverk - Mind the G.A.P.S. 3. Metod
3.1 Databassökning 3.2 Etnografisk studie 3.3 Byggande av arkitektonisk modell
4. Resultatredovisning
4.1 Litteraturöversikt 4.1.1 Vår primitiva hjärna 4.1.2 Socialt kapital, Segregation och Fysisk hälsa 4.1.3 Socialt kapital och tillgänglighet 4.1.4 Naturlig miljö och grönska 4.1.5 Grönska och Fysisk hälsa 4.1.6 Stressen påverkat vårt beteende
4.2 Etnografiska studier 4.2.1 Stadsvandring 4.2.2 Observationsstudie 4.2.3 Semistrukturerade intervjuer 4.2.4 Plats för intervention 4.3 Arkitektonisk modell 5. Diskussion
5.1 Metodologiska överväganden och begränsningar 5.2 Slutsats 6. Källförteckning 6.1 Litteraturkällor 6.2 Internetkällor 6.3 Övriga källor
Abstract.
...3. ...5. ...6. ...11. ...35. ...41.1. Inledning.
I takt med att städer världen över växer och förtätas ökar också olika former av fysisk och psykisk ohälsa (Vetenskapsrådet, 2018). Det finns en ojämlik fördelning mellan de befolknings-grupper som upplever ökad psykisk ohälsa, där lågutbildade låginkomsttagare i tätbebyggda stadsdelar är de som drabbas värst (Vetenskapsrådet, 2018). Orsakerna är bland annat luftföro-reningar, höga bullernivåer, trångboddhet och begränsad tillgång på god närmiljö, det vill säga grönska, sociala aktiviteter och möjlighet till fysisk aktivitet (Vetenskapsrådet, 2018).
Kunskap om stadsmiljöns påverkan på människans psykiska mående är ännu bristfällig och outnyttjad. Miljöpsykologi är en relativt ny vetenskapsgren, som tillsammans med miljömedicin studerar miljöns påverkan på det mänskliga måendet. I boken “Environmental psychology: an introduction” definieras begreppet som “The discipline that studies the interplay between indi-viduals and their built and natural environment.” (Steg et al. 2013). Med detta menas att “environmental psychology”, eller miljöpsykologi, undersöker hur miljön influerar
männi-skors upplevelser, beteende och välmående, såväl som hur individen påverkar miljön den vistas i. Tankar och åsikter som berör miljöpsykologi fanns redan på tidigt 1900-tal, men ämnet blev inte erkänt som ett vetenskapligt område inom psykologi förrän i slutet av 1960-talet. Dock anses det idag att psykologen Willy Hellpach (1877-1955) var en av de första som introducerade termen miljöpsykologi, och tillsammans med Brunswik (1903-1955) och Lewin (1890-1947) ses de som “the founding-fathers” av ämnet. Förvisso har ingen av dessa forskare genomfört ett betydande empiriskt arbete som vi idag skulle klassificera som miljöpsykologi, men deras idéer och funde-ringar gällande interaktionen mellan fysisk miljö och psykologiska processer, där mänskligt beteende har studerats i verkliga miljöer, har bidragit och inspirerat andra forskare att följa i deras fotspår (Steg et al. 2013).
Idag finns tillgänglig forskning, utförd av såväl neurologer som arkitekter och psykologer, som visar att våra städers utformning har stor betydelse för hur vi mår och hur vi väljer att leva våra liv (Lindheim & Syme, 1983; Putnam, 2000). För denna avhandling har en litteraturöversikt genomförts, med avsikten att författa en samlad översikt av insamlade forskningsresultat. En litteraturöversikt sammanställer relevant, befintlig forskning, för att sedan, i analysfasen, formulera egna slutsatser utifrån de samlade forskningsresultaten.
Förhoppningen är att med hjälp av kunskapen från forskning inom miljöpsykologi kunna mot-verka de konsekvenser vi ser idag gällande psykisk ohälsa, och låta arkitektur och urban design, jämsides andra samhälleliga åtgärder, bidra till ökat välbefinnande, minskad stress och förbättrat psykiskt mående. Fokus i denna uppsats kommer att ligga på det som kallas “street scape”, det
1.1 Syfte & Mål
Uppsatsen syftar till att belysa och närmare undersöka sambandet mellan psykiskt välmående och väldesignad urban miljö, samt att konkretisera och översätta insamlad data genom att exemplifiera teorier i en fysisk, arkitektonisk modell. Arbetets högre syfte är att undersöka om dagens globala diskurs gällande psykisk ohälsa (som främst drabbar unga) kan finna delar av sin förklaring och åtgärd i utformningen av byggd, urban miljö.
Därtill är förhoppningen att väcka intresse och insikt hos urbana designers,
arkitekter och landskaps-arkitekter, för att ge miljöpsykologi en större betydelse under designarbete av urbana miljöer.
1.3 Disposition
Kommande rubrik beskriver det teoretiska ramverket “Mind the
G.A.P.S.” som ligger till grund för både den etnografiska studien och bygget av den
arkitek-toniska modellen. Under rubriken “Metod” beskrivs de metodologiska tillvägagångssätten, nämligen; litteraturöversikt (med överskådlig tabell över alsterna), etnografisk studie samt bygge av arkitektonisk modell. Under rubrik “Litteraturöversikt” redovisas en sammanställd teoriöversikt som ämnar ge en övergripande bild utifrån det samlade forskningsresultaten om hur människan visuellt och kognitivt bearbetar och påverkas av urban miljö. Den insamlade datan har tematiskt kategoriserats i 9 olika teman som fördelats i 5 underrubriker. De teorier och begrepp som redovisas under rubriken “Litteraturöversikt” med följande underrubriker, tillika teorin “Mind the G.A.P.S.”, ligger till grund för arbetets diskussionsdel och slutligen grunden till bygget av den arkitektoniska modellen. Under rubriken “Etnografisk studie” redogörs resultatredovisningen för observationsstu-dien och semistrukturerade intervjuer, som sedan följs av resultatredovisning för den arkitektoniska modellen. Rubriken “Diskussion” innefattar diskussion och slutsatser av forskningsresultaten och diskussion kring framtida forskning.
1.2 Frågeställningar:
Hur kan vi utforma stadsrum idag med avsikten att reducera stress, inducera kognitiv stimulans och inge känslan av samhörighet hos
invånarna i städer?
How can we design urban environments today, with the intent of reducing stress-levels, induce cognitive
stimulus, and establish the sense of solidarity with urban residents?
Valet att utgå ifrån det teoretiska ramverket ”Mind the G.A.P.S”, byggde på faktumet att teorin diskuterar konkreta åtgärder och insatser för utformningen av urban design på ett mångsidigt vis. Själva teorins uppbyggnad är systematisk och tydlig, samtidigt som den är elementär i struktur och innehåll.
Mind the G.A.P.S är en teoretisk modell framtagen av “The Center for Urban Design and Mental Health” (UD/MH). Organisationen består av professorer inom design och hälsa, arkitekter,
urbana designers, psykologer, socionomer och många fler professioner som tillsammans arbetar för att väcka intresse kring urban miljös påverkan på människors hälsa. Medlemmarna i UD/MH är belägna över hela världen och organisationen har således ingent specifik huvudcentrum. Via deras hemsida presenterar de statistik och forskning som beskriver samband mellan hälsan hos befolk-ningsgrupper och boende i stadsmiljö. Bland annat skriver de att mental hälsa och fysisk hälsa sam-verkar genom att en mentalt frisk och stark person, med stabilt socialt nätverk och kapital, har bättre förutsättningar att undvika eller klara sig ur fysiska och psykiska åkommor. Statistiskt är människor som bor i städer mer benägna att utveckla depression, stress, ångest och känslor av ensamhet och isolation, jämfört med befolkning i förorter och landsbygd (Hosang, 2016).
Organisationen har själva utfört ett stort antal fallstudier av städer över hela världen, för att bidra med kunskap och för att ge insikt i problematik som förekommer i varierande typer av stads-miljöer. Utifrån fallstudierna har de även identifierat åtgärder specifika för staden i fråga. Avsikten med teorin “Mind the G.A.P.S” är att på ett enkelt sätt förmedla kunskap kring hur urban miljö kan formas (och omformas) för att skapa goda förutsättningar för mental och fysisk hälsa hos invånarna i en stad. Teorin ska kunna användas som underlag för att studera urbana miljöer, för att se hur väl de tillgodoser krav och mål för att uppnå mental hälsa. Förhoppningen är att inspirera och moti-vera politiker och stadsplanerare, men också för att tillhandahålla legitim bevisning som senare kan auktorisera beslut inom stadsplanering som syftar till att generera välmående invånare i urbana miljöer. GAPS är en förkortning för Green places, Active places, Pro-Social places och Safe-places (Hosang, 2016).
G
står för Green places, det vill säga grönområden eller grönska, och är viktigt att implementera i människors var-dag och deras rörelse genom en stad för att bibehålla mental hälsa (Hosang, 2016).A
står för Active places, alltså aktiva platser som besk-river behovet av att inkorporera möjligheten till fysisk aktivitet via t.ex. utegym i stadsmiljön, eller helt enkelt möjligheten att röra sig till fots eller med cykel. Genom att bistå med möjligheter för befolkningen i en stad att vara fysiskt aktiva, ges positiva effekter i form av att befolk-ningen får en bättre fysisk hälsa, samtidigt som aktiviteten öppnar upp för möjlighet till social interaktion. Detta leder i sin tur till ett ökat socialt kapital, men bidrar även till käns-lan av tillhörighet och förmågan att ta staden i anspråk och njuta av den (Hosang, 2016).P
, som står för Pro-Social places innebär hur man med flexibla, kreativa och intressanta stadsrum, som erbjuder både aktivt och passivt socialt deltagande, skapar trygghet, tillhörighet och samhörighet. Känslan av samhörighet och trygghet är viktig i syfte att bygga starka sociala kapital (Put-nam, 2000), som i sin tur påverkar ens mentala mående och minskar risken för social isolation och känslan av ensamhet. Möjligheten att skapa möten mellan olika grupper i sam-hället är också viktig för att skapa allians och undvika utanförskap (Hosang, 2016).S
, Safe places talar om vikten att designa stadsrum som upplevs som säkra och trygga. Känslan av trygghet är vital för att människor ska trivas och våga röra sig fritt i ett stads-rum. Trafikmängden, orenheter och avgaser, samt oförmågan att orientera sig i en urban miljö är saker som orsakar otrygg-het (Ahlgren et. al, 2018).2. Teoretiskt ramverk
- Mind the G.A.P.S
3. Metod.
För avhandling har explorativ, abduktiv metodologi applicerats genom utförandet av en litteraturöversikt av empiriska och kvalitativa studier, samt utförandet av olika former av etnografiska undersökningar. I syfte att demonstrera erhållen kunskap av litteratur- och forsk-ningsstudier, samt att söka djupare förståelse i ämnet, har utifrån insamlad data en fysisk, arkitektonisk modell tagits fram. Det teoretiska ramverket “Mind the G.A.P.S” har använts till hjälp under urvalet av stadsrum för avbildning i fysisk modell. Mindre etnografiska studier har utförts i stadsrummet för intervention, i syfte att samla mer underlag för vilka interventioner platsen kan tänkas dra nytta av.
Figur 1. Diagram över metodologiska steg
3.1 Databassökning
Litteraturen söktes efter via både öppna och stängda databaser, nämligen Malmö Universitets databas Libsearch, via Googles sökmotor, och den
medicinrelaterade databasen Pubmed. Valet av databaser för litteratursökningen byggde på mängden veteskapliga artiklar respektiva databas innehöll som bedömdes som relevanta. Bedömning gjordes efter en första snabb genomsökning med hjälp av Malmö Universitets bibliotikarier, och utgick ifrån generella kriterier om syfte, studiedesign och metod, kontext, dataurval och insamling, resultat, dis-kussion och konklusion. Sökalgoritmen kombinerade ord inom områdena psykisk ohälsa och urban miljö, nämligen (1) “urban environment”, “urban miljö”, och (2) “mental health”, “mental hälsa”, “psykisk hälsa”, “psykisk ohälsa”, “hälsa”, “health”. Sökorden var både på engelska och svenska, men då främst ord på engelska gav resultat som bedömdes som relevanta, utgjorde engelskspråkig litteratur och forskning en större del av stoffet än svenskspråkig litteratur. Huvudsakligen användes avhandlingar och studier skrivna av forskare eller masterstudenter från fakulteter med inriktning på antingen psykologi, urbana studier, arkitektur eller miljöpsykologi. Därtill användes böcker skrivna av statsvetare, arkitekter och miljöpsykologer, som alla var skrivna på engelska. Samtlig litteratur och forskning är skriven och genomförd efter år 1961. Majoriteten av litteraturen och forskningen som använts i avhandlingen är producerad efter 1990 för att utfallet av studien skulle bli så aktuell och autentisk som möjligt.
Identifiering
Frågeställning Studier insamlade via digitala databaser Instudering av till-gänglig forskning
Sammanställning av
forskningen i text Utförd etnografisk studie baserad på forskningsresultaten
Analys och resultat
från etnografisk studie Planering och bygge av arkitektonisk modell Kritisk analys av modellbygge
Analys och syntes av egna iakttagelser + instuderade forskningsresultat
Enligt Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (Vr, 1990) kan forskning inom humanistisk-sam-hällsvetenskaplig forskning definieras i fyra huvudkrav vad gäller indentitetsskydd, nämligen
informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Eftersom inga
personuppgifter eller annan känslig personlig information insamlats under detta arbetes etnografiska studier, har kraven inte behövt adresseras. Alla forskningsresultat som presenteras i avhandlingen är öppet publicerade, och således har inte ställningstagande gjorts i mån av identitetsskydd för författa-re av forsknigsartiklarna. En bedömning av forskningsartiklar ur ett medicinsk-etisk perspektiv har genomförts. Utifrån Vetenskapstådets forskningsprinciper (Codex, Vr, 2020) bedömndes ingen av forskningsartiklarna som presenteras i avhandlingen som oetiskt genomförda.
3.2 Etnografisk studie
Den etnografiska studien byggde på teorin “Mind the G.A.P.S” framtagen av The Centre for Urban Design and Mental Health (Hosang, 2016). Inledningsvis utfördes en stadsvandring som innebar observationer av miljöer och dokumentation av dessa. Till hjälp sammanställdes kriterier utifrån ramverket “Mind the G.A.P.S” som användes som underlag vid studier av olika platser i staden (se Tabell 1). Vandringen avgränsades till Malmös centrala delar, det vill säga (i nord-sydlig riktning) området mellan Malmö centralstation och Triangelområdet, samt (i öst-västlig riktning) området mellan Gamla kyrkogården och kvarteret Caroli. Stadsvandringens huvudsakliga syfte var att finna en plats lämplig för en intervention ur ett miljöpsykologiskt perspektiv, det vill säga en plats som ansågs ha problem enligt föreliggande forskning, och en plats där omfånget av arbete bedömdes som realis-tisk i mån av tid för utförandet och kvaliteten på resultat som önskades uppnås. Målet med stadsvand-ringen var alltså inte att hitta platsen i Malmö med störst svårigheter, utan en plats där förändringar kunde göras med medel som låg inom vårt kompetensområde och som skulle ge tydliga resultat. Anledning till att fokus lades på Malmös centrum var med ändamålet att hitta en plats med mycket rörelse och människor.
Benämning
Beskrivning
Låg Bullernivå Låg bullernivå som inte verkar störande.
Rikligt med Grönska Stor mängd grönska som är synlig och inom räckhåll för fotgängare.
Tydliga
Vägvisnings-system Hög kvalitet på vägvisningssystem, även för syn- och hörselskadade. God Belysning Stark och stämningsfull belysning i form av artificiell
ljussättning och god tillgång på naturligt solljus.
Allmänna Sittplatser Tillräcklig mängd och hög kvalitet på allmänna sittplatser. Tabell 1. Kriterier för urval av stadsrum (Mind the G.A.P.S.)
Valet av stadsrum (baserat på resultat från stadsvandringens dokumentationer) föll på korsningen Stora Nygatan - Kalendegatan, som senare besöktes flertalet gånger (resultat av undersökningen presenteras under rubriken “Empirisk studie”). Stadsrummet studerades närmare med utgångspunkt i samma teoretiska ramverk som tidigare, nämligen “Mind the G.A.P.S”. Därefter noterades (utifrån subjektiva bedömningar) hur stadsrummet i fråga förhöll sig till teorin. En mindre empirisk studie genomfördes, som syftade till att studera personers rörelsemönster och gånghastighet i förhållande till var de befann sig i stadsrummet. En annan plats i Malmö, nämligen korsningen Södra Tullgatan och Södra Vallgatan, vid Davidshallsbron, användes som kontroll. Undersökningarna genomfördes under två timmars tid, en vardag mellan klockan 13 och 15. Resultat redovisas under “Empirisk studie”. Även korta, spontana och semistrukturerade intervjuer utfördes på båda platserna, alltså den utvalda platsen för intervention (korsningen Stora Nygatan - Kalendegatan) och platsen för kontroll (Södra Tullgatan och Södra Vallgatan, vid Davidshallsbron). Även intervjuerna genomfördes under två timmars tid, en vardag mellan klockan 13 och 15. Resultaten från iakttagelserna och de semistruktu-rerade intervjuerna av stadsrummen jämfördes, för att utläsa skillnader platserna emellan och för att befästa valet av stadsrum för vår arkitektoniska modell.
3.3 Byggande av arkitektonisk modell
Sista steget i arbetet var att bygga en arkitektonisk modell. Modellen var en avbild av det stadsrum i Malmö som valts att bearbetas, det vill säga korsningen mellan Stora Nygatan och Kalendegatan, och simulationer av interventioner skulle demonstreras via modellen. Beslutet baserades på egna etnogra-fiska studier samt det teoretiska ramverket “Mind the GAPS”. Modellen byggdes i syfte att stärka va-liditeten och verifiera resultat från arkitekur- och miljöpsykologisk forskning, enligt Stewart, Whalen, Cofer och Heimdahl (2019). Modellen valdes att byggas i skala 1:50. Detta innebar att huskropparna kunde byggas på ett behändigt sätt utan att bli alltför stora. Dessutom gav skalan 1:50 möjligheten att utforma modellen med en relativt hög detaljnivå, vilket var intentionen. Själva stommen till huskrop-parna byggdes i kartong och pärmpapp, och fasaderna i skumskiva. Alla delar av modellen handskars och alla ytor handmålades. Delarna monterades samman med hjälp av lim och tejp. Stora mängder av materialet var återvunnet, exempelvis kartong från paket och liknande, och en del var spill från andra tidigare modell-projekt. Mätningar för modellen gjordes med hjälp av kartor över kvarteret, samt rit-ningar från Malmö Stadsbyggnadskontor. Även egna mätrit-ningar på plats ute i korsningen utfördes med hjälp av tumstock. En del mått var dock svåra att mäta exakt och därför fick ett antal mått uppskattas med hjälp av skalfigurer och liknande. Dock ansågs detta inte som ett problem eftersom det inte kräv-des att modellen var exakt till skala för att den fortfarande skulle kunna fylla sitt syfte, det vill säga demonstrera de interventioner som avsågs göras på platsen. Målet med modellen var att konkretisera de forskningsresultat vi funnit, och även redovisa och demonstrera svaren på våra frågeställningar. Vi fann även ett värde i att kunna skapa ett visuellt tillgängliga forskningsresultat, som kunde mottas och förstås av gemene man. På så sätt kunde arbetet bidra till att göra forskningen mer intresseväck-ande och problematiken uppmärksammad hos betraktare som inte har den förkunskap som annars ofta krävs för att kunna ta till sig innehåll och resultat från forskningsartiklar.
Följande rubriker beskriver mer ingående utförandet av diverse metodologiska tillvägagångssätt, samt redovisar resultat från dessa i form av tabeller och beskrivande text. Resultat från
respektive metod redogörs för under separata rubriker. Resultat från litteraturöversikt sammanställdes i löpande, berättande text, i syfte att skapa en sammanhängande och överskådlig resultatredovisning.
4. Resultatredovisning
4.1 Litteraturöversikt
Litteratursökningen inom ämnet miljöpsykologi resulterade i 19 alster. Majoriteten av texterna behandlade miljöpsykologiska frågor med utgångspunkt i en specifik stad eller en specifik miljö. Oftast var det amerikanska eller brittiska städer som studerades, främst storstäder med stor segregation och mycket socioekonomiska klyftor inom staden. Forskningsresultatens kredibilitet varierade beroende på hur omfattande studierna var, där samtliga som valdes att inkluderas bedömdes som trovärdiga eftersom storleken på studien och antalet testpersoner som medverkade verkade rimligt i förhållande till den frågeställning som studerades. Texterna och forskningsresultaten kategoriserades tematiskt utefter vilket ämne eller område de behandlade. Temana döptes till; Hjärnan, Socialt kapital, Segregation, Fysisk aktivitet, Stress, Tillgänglighet, Naturliga miljöer, Grönska, Fysisk hälsa. Temana förekom i olika sammansättningar i diverse artiklar och således sammanställdes forskningsresultaten i 5 underrubriker.
Referens Typ av alster Huvudfynd Tema
Ahlgren, M,. Houthaeve, R., Robson, N. 2018. Urban space for people on the move - the living city.
Vetenskaplig
rapport Diskuterar vikten av väl utfomad kollektivtrafik, med människors
mående i fokus.
Socialt Kapital, Tillgänglighet Avishag, S. 2016. Affective response
to architecture – investigating human reaction to spaces with different geometry Vetenskaplig artikel, Kvalitativ studie Sambandet mellan arkitektoniska former och människors mående
Hjärnan
Balfour, J.L., Kaplan, G.A., 2002.
Neighborhood environment and loss of physical function in older adults: evi-dence from the Alameda county study
Vetenskaplig artikel, Kvalitativ studie
Fysisk aktivitet kopplat till bostadsform och miljö
Socialt kapital/ Fysisk aktivitet Brownson, R.C., Baker, E.A.,
Hou-semann, R.A., Brennan, L.K., Bacak, S.J., 2001. Environmental and policy
determinants of physical activity in the united states
Vetenskaplig artikel, Kvalitativ studie
Fysisk aktivitet kopplat till bostadsform och miljö
Socialt kapital/ Fysisk aktivitet
Centers for Disease Control (CDC), 1998. Self-Reported Physical Inactivity
by Degree of Urbanization
Vetenskaplig artikel, Kvalitativ studie
Fysisk aktivitet kopplat till bostadsform och miljö
Socialt kapital/ Fysisk aktivitet/ Fysisk hälsa Coley, R. L; Kuo, F. E; Sullivan, W. C,
1997. Where does community grow?
The social context created by nature in urban public housing
Vetenskaplig artikel, Kvalitativ studie
Socialt kapital kopplat till grönska i urbana miljöer
Socialt kapital/ Grönska Hosang, G. 2016. Mind the GAPS
Framework: The Impact of Urban Design and Mental Health and Wellbeing
Vetenskaplig artikel, Kvalitativ studie
Teoretiskt ramverk över förhållningssätt mellan urban miljö och psykisk hälsa
Grönska/Fysisk aktivitet/Socialt kapital
Jacobs, J. 1961. The Death and Life of
Great American Cities Bok Kritisk granskning av effekter av undermåligt utformad urban miljö
Grönska/Socialt kapital
J. Lindal, T. Hartig. 2008.
Architectu-ral variation, building height, and the restorative quality of urban residential streetscapes Vetenskaplig artikel, Kvalitativ studie Undersökning av männ-iskors självrapporterade respons till varierande urban utformning.
Hjärnan
Kaplan, R., Kaplan, S., 1989. The
Experience of Nature: A Psychological Perspective
Bok Beskriver betydelsen
av naturlig miljö och grönska för psykiskt välmående
Grönska/Socialt kapital
Referens Typ av alster Huvudfynd Tema
Lindström, Kajsa; Lindström, Linda; Salzer, Samuel och Lemoine, Ida. 2019. Nudging i
praktiken: så gör organisa-tionen det lätt att göra rätt
Bok Beskriver fenomenet “Nudging”
och dess kopplingar till mänsk-ligt, primitivt beteende.
Hjärnan
Lindheim, R., Syme, S.L., 1983.
Environments, people, and health
Akademisk avhandling, metaanalys
Avhandling med inriktning på
miljö, människan och hälsa. Grönska/Socialt kapital/Fysisk hälsa
Mitchell, R., Popham, F., 2008.
Effect of exposure to natural environment on health inequa-lities: an observational popula-tion study
Vetenskaplig artikel, Kvalita-tiv/kvantitativ studie
Empirisk och kvalitativ stu-die av fysisk hälsa kopplat till boendeform och exponering för grönska Grönska/Seg-regation/Fysisk aktivitet/ Fysisk hälsa Putnam, R.D., 2000. Bowling
Alone: The Collapse and Revi-val of American Community
Bok Bok om socialt kapital - hur vi
uppnår det, vad som riskerar minska det, och hur utveckling-en ser ut i frågan. Socialt kapital/ Segregation/ Tillgänglighet/ Grönska/Fysisk hälsa
Robson K.A., S, 2008. Scenes
from a Restaurant: Privacy Re-gulation in Stressful Situations
Vetenskaplig artikel, Kvalita-tiv studie
Studie av männskligt bettende kopplat till stress - hos besökare i en lunchrestaurang
Stress
Steg, L. 2013. Environmental
Psychology: an introduction Bok Bok om miljöpsykologi - ämnets uppkomst, historia och betydelse.
Grönska/Socialt kapital/Hjärnan Ulrich, R.S., 1984. View from a
window may influence recovery from surgery
Vetenskaplig artikel, Kvalita-tiv studie
Studie av sjukhus-patienters mående kopplat till exponering av grönska.
Grönska/ Tillgänglighet/ Fysisk hälsa Vetenskapliga Rådet För
Håll-bar Utveckling, 2018.
Människ-ors hälsa i växande städer
Avhandling/ Rapport, metaa-nalys
Lägesrapport innehållandes rekommendationer för åtgärder gällande problematik kopplat till urbanisering. Grönska/Fysisk aktivitet/Socialt kapital/Tillgäng-lighet/Fysisk hälsa Wilkins, J., 2017. Looking at
buildings can actually give pe-ople headaches – here’s how
Vetenskaplig artikel, Kvalita-tiv studie
Studie av människohjärnan vid exponering för olika visuella intryck
Grönska/ Naturlig miljö/ Hjärnan
“We shape our buildings and afterwards our buildings shape us [...]”, är ett citat från Winston Churchill från 1943, under beslutsfattning om att reparera det bomb-härjade House of Commons i London. Dryga 70 år efter uttalandet från Storbritanniens premiärminister har forskare inom neurologi, tillsam-mans med psykologer, funnit bevis som stödjer det Churchill sa. Idag vet vi att städer och dess byggna-der har en påverkan på vårt humör och välmående. I en studie utförd av Uppsala Universitet och Uni-versity of Sydney (Lindal, Hartig, 2008) kunde man med hjälp av VR-teknik undersöka hur testpersoner upplevde en stadsmiljö utifrån aspekter såsom hur återhämtande miljön verkade. Stadsmiljön som visa-des i digitalt VR-format manipuleravisa-des 145 gånger, med specifika justeringar för vardera bild. Resultaten visade att testpersonerna ansåg stadsmiljön ge en mer återhämtande effekt när variationen på fasaderna i gaturummet ökade. Motsatt effekt uppstod när höjden på byggnaderna i det virtuella stadsrummet steg, det vill säga testpersonerna rapporterade då miljön som mindre återhämtande (Lindal, Hartig, 2008). En Israelisk studie, utförd av hjärnforskare, elektroingenjörer och arkitekter under stöd av “Israeli Center of Research Excellence in Cognition”, testade personers gensvar på olika strukturer i stadsrum. Både mät-ningar med hjälp av sensorer och datoriserade analysinstrument och testpersonernas muntliga respons, visade en stor variation i hur personerna upplevde de olika stadsrummen. Studien visade att människor generellt mår bättre i stadsrum med rundade hörn och mjuka former, jämfört med stadsrum med raka, skarpa konturer (Avishag, et al. 2016).
En studie med liknande resultat, utförd av BMW Guggenheim Lab, mätte människors fysiska och psykiska reaktioner av olika platser genom att använda enheter såsom armband (som mätte pulsföränd-ring och andra fysiska responser), appar i smartphones (som tillfrågade försökspersonen om dess käns-lomässiga tillstånd), samt EEG-headsets som mätte den elektriska aktiviteten i människornas hjärnor. Undersökningen gick ut på att försökspersonerna fick gå längs en förutbestämd sträcka i en urban miljö, med varierande omgivning och terräng. Fysiologiska reaktioner i kombination med försökspersoner-nas självrapporterade och självskattade analyser av upplevelsen visade att utformandet av fasaderna på byggnader hade en mätbar påverkan på beteende och mående. När fasaderna var komplexa och variera-de, tycktes de intresseväckande för försökspersonerna, som rapporterade sig uppleva en positiv känsla i dessa miljöer. Var fasaderna och den omliggande miljön monoton och konstlös uppfattades den mer negativ (BMW Guggenheim Lab, 2016). I mätning med handledsband som registrerade “on-the-spot”-reaktioner, kunde man se samband mellan ett stimulus och försökspersonernas reaktion på detta. Exem-pelvis när försökspersonerna gick förbi ett långt parti av frostade fönster vid matbutiken Whole foods store i Manhattan, New York, rapporterade de sjunkande humör och tillfredsställelse. Man kunde även utläsa att deras gånghastighet ökade när de rörde sig genom den ostimulerande zonen, vilket tolkades som att de snabbt ville ta sig ut ur och bort från platsen. Däremot när försökspersonerna nådde en gata med restauranger och butiker, ökade välbefinnandet och deras humör förbättrades. En teori forskarna drog ur resultaten var att visuell komplexitet och variation av bebyggelse är mentalt stimulerande (BMW Guggenheim Lab, 2016).
4.1.1 Vår primitiva hjärna
Nio av de nitton studierna för avhandlingen belyste sambandet mellan människors mående i urban mil-jö och våra primitiva, instinktiva behov och beteenden. Nedan följer en syntes av olika studier och forskningsartiklar.
Evolutionärt sett har människohjärnan programmerats för att associera njutning med föremål och platser som ökar våra chanser till överlevnad. För våra förfäder innebar överlevnad en miljö som försåg dem med mat, vatten och skydd, mer specifikt miljöer som liknar en savann (Lindström et al. 2019; Kaplan and Kaplan, 1989; Ulrich, 1983). Forskare menar att det finns en stark naturlig drag-ningskraft mellan människan och naturen, och att exponering för naturliga miljöer är hälsofrämjande i både fysiskt och psykiskt hänseende (Ulrich, 1984; Mitchell & Popham, 2008) Även om majoriteten av världens befolkning inte längre bor i savann-lika miljöer, är de karaktäristiska dragen hos savannen en plats som våra hjärnor fortfarande attraheras av när den går att återfinna i dagens byggda miljö. Det finns en reciprocitet hos den moderna människan mellan karaktäristiskt skyddande miljö, chansen till överlevnad och känslan av trygghet, på samma sätt som hos våra förfäder (Lindström et al. 2019). I en artikel av Arnold J Wilkins, professor i psykologi, diskuteras hur obehag, huvudvärk och migrän kan uppstå eller förvärras bara av att titta på en viss typ av visuellt stimuli. Raka linjer och upprepande mönster (som många gånger förekommer i arkitektur och byggd miljö) är synintryck av det slag som kan orsaka huvudvärk och till och med trigga epileptiska anfall (Wilkins, 2017). Våra hjärnor är ut-vecklade för att bearbeta naturliga miljöer. Förenklat kan man beskriva visuella scener som en samling av streckade mönster i olika storlekar, riktningar och sammansättningar. I naturlig miljö är
frek-vensen av mönster och färger sådan att människohjärnan enklare kan addera ihop dem och därmed skapa vilsamma bilder och simplare synintryck att bearbeta. I scener med byggd, urban miljö är mönstren ofta mer kontrastrika och repetitiva på ett sätt som gör att hjärnan inte kan läsa av intrycket lika effektivt utan kräver en större kognitiv ansträngning. Med hjälp av digitala mätprogram kan både hjärnans ansträngning i form av mängden neurologiska impulser tillsammans med mängden syre hjär-nan använder, uppmätas för att avläsa skillnaden i ansträngning hjärhjär-nan genomgår när den bearbetar olika bilder. Mätningar tyder på att hjärnan arbetar hårdare för att processa bilder som är “onaturliga” för människan, såsom bilden av en byggnad eller en urban miljö, jämfört med när den processar bilder av naturliga miljöer, exempelvis träd, himmel och grönska (Wilkins, 2017). När belastningen på hjär-nan blir för stor under bearbetningen av det visuella intrycket kan detta orsaka obehag, migrän eller andra psykiska och fysiska konsekvenser. Sambandet mellan frekvensen av mönster i vår visuella miljö och hjärnans förmåga att tyda dem, kallas för “the rule of nature” (Wilkins, 2017). Wilkins forskning visar att under det senaste århundradet har utformandet av arkitektur visuellt mer och mer frångått “the rule of nature”, vilket innebär att det har blivit svårare för människohjärnan att bearbeta synintryck av modern arkitektur, eftersom den frångår naturligt förekommande visuella frekvenser (Wilkins, 2017).
4.1.2 Socialt kapital, Segregation och Fysisk hälsa
Elva studier tog upp vikten av socialt kapital (med olika benämningar), och hur detta uppnås med hjälp av olika medel. Även sambandet mellan socialt kapital och fysisk aktivitet, som båda är faktorer som bistår till en bättre fysisk och psykisk hälsa (Vetenskapsrådet, 2018), beskrevs i fem studier. Socialt utanförskap kopplat till segregation, som följaktligen leder till sämre fysisk hälsa, togs upp i en artikel. Historiskt sett har människors hälsa påverkat förändringsarbete av urban design. Bland annat under 18- och 1900-talet när städerna var påtagligt förorenade och trångbodda efter industrialiseringen, insåg man vilken hälsorisk det innebar för invånarna. Under mitten av 1800-talet gjordes därför försök att anpassa storstäderna till fördel för befolkningens välbefinnande (Lindheim & Syme, 1983). Bland annat inför-des åtgärdsprogram för att öka städers sanitära standarder, vilket också medförde en minskning i antalet dödsfall från sjukdomar kopplade till föroreningar och smuts i stadsmiljön (Lindheim & Syme, 1983). Idag är hälsoriskerna mer indirekta och svåridentifierade. Problematiken kring föroreningar i städerna kvarstår och utgör en hälsofara för befolkning i framförallt stora, tätbebyggda städer. Därtill är bristen på fysisk aktivitet, socialt utanförskap, ekonomisk utsatthet, stress, ångest och depression konsekvenser av en ogynnsam urban utformning. Även kroniska åkommor såsom astma, allergier, fetma, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och depression, går att härleda till den skadliga effekt byggd miljö kan ha på samhällen (Lindheim & Syme, 1983; Putnam, 2000).
Faktorer med indirekta kopplingar till byggd miljö, det vill säga låg socioekonomisk status, hög krimi-nalitet i ens hemstad eller bostadsområde, samt ork- och tidsbrist verkar påverka människors motivation till fysisk aktivitet - framför allt hos den äldre befolkningen (Brownson et. al, 2001). Promenadstråk och framkomlighet till fots är en komponent i stadsrummet som undersöks av bland annat Center for Disease Control and Prevention (CDC) i syfte att underlätta och förespråka mer fysisk aktivitet hos boende i urbana miljöer. Idag är fysisk inaktivitet (i USA) en av de främsta faktorerna bakom dödsfall i landet, eftersom fysisk inaktivitet lägger grunden för sjukdomar som diabetes, övervikt, hjärt-kärlsjuk-domar, etc (CDC, 1998). Olika forskare pekar på att om stadsrum innehåller lättillgängliga trottoarer i kombination med att gatorna erbjuder vackra landskapsmiljöer, motiverar det befolkningen att motio-nera mer (Brownson et. al, 2001; Lindheim & Syme, 1983).
En studie på miljörisker genomförd av UK Medical Research Council visar att barn som växer upp i storstäder har dubbelt så stor risk att utveckla schizofreni och en ökad risk att utveckla mentala åkom-mor såsom depression och kronisk ångest som varar upp i vuxen ålder, jämfört med barn som vuxit upp i icke urbana miljöer (Newbury et al. 2016). Den huvudsakliga orsaken till detta, menar forskarna, är bristen på sociala interaktioner och sammanhållning i urbana miljöer, vilket kan leda till vad forskarna kallar “social stress”. Trots stora mängder människor i en storstad är meningsfulla interaktioner inte garanterat. Brist på social interaktion, det vill säga social isolering, som i sin tur leder till brist på socialt kapital (Putnam, 2000) klassas idag som en föranledning till många mentala åkommor.
Jane Jacobs skrev i sin bok “The Death and Life of Great American Cities”, om egna observationer utförda av författaren själv, som visade att om stadsrum justeras för att maximera informella sociala interaktioner mellan människor, ger detta i sin tur upphov till minskad kriminalitet, och de bosatta i områdena upplever ökat välbefinnande i sitt grannskap (Jacobs, 1961). Individers sociala kapital är avgörande för deras psykiska och fysiska välmående. Altruism, det vill säga vår beredskap att hjälpa andra, är ett sätt att mäta socialt kapital. När vi gör saker med andra, snarare än för andra, eller enbart för oss själva, bygger vi socialt kapital som i sin tur gagnar filantropiska rörelser, eftersom individer med starkt socialt kapital är mer benägna att hjälpa andra utan motprestation eller krav. Gör vi saker för och med varandra bygger vi solidaritet och ömsesidighet, som i sin tur innebär att vi vinner på att understödja och uppmärksamma andras välgång, då vi anser oss starkare kollektivt. Socialt kapital beskriver även vidden av nätverk och social tillhörighet som en individ besitter. Det kan inrymma såväl närhet till familj och vänner som delaktighet i olika förbund eller organisationer. Samarbete, deltagande och bidragande till grupper i olika former och utsträckningar stärker oss som individer och som samhälle (Putnam, 2000). Putnam (2000) skriver i sin bok “Bowling Alone: The Collapse and Revival of American Community”, om hur sjukdomar såsom hjärtattacker, stroke, cancer, depression och tidiga dödsfall är omvänt korrelerade med starka familjeband och medlem-skap i religiösa samfund eller andra församlingar. Svagt socialt kapital enligt Putnam är lika illa som (om inte värre än) rökning, fetma, högt blodtryck, eller låg fysisk aktivitet (Putnam, 2000).
Figur 2. Pruitt-Igoe, The Guardian Figur 3. Pruitt-Igoe. Preservation Research Office
På 1950-talet i St Louis, Missouri, USA, byggdes Pruitt-Igoe -33 höga lägenhetskomplex, vars utformning blev ökänd inom arkitekturhistorien då experter ansåg att den orsakade ökad brottslighet, segregation, smutsiga miljöer och brist på sociala möten. Kritiker menar att de stora ytorna mellan komplexen minskade sociala interaktioner och känslan av sammanhållning, särskilt när brottsligheten ökade. Byggnaderna revs 1972 (Bond, 2017).
4.1.3 Socialt kapital och Tillgänglighet
Sambandet mellan svagt socialt kapital och bristande tillgänglighet i en stad togs upp explicit i två olika studier.
Bristen på god belysning i kombination med höga bullernivåer och mycket trafik gör att människor rör sig mindre i stadsdelar med dessa egenskaper (Balfour & Kaplan, 2002). Störst påverkan har det på de som behöver mycket goda förutsättningar för att kunna ta sig fram i ett stadsrum, såsom äldre, barn, rörelsehindrade eller människor som på andra sätt är mer utsatta när det handlar om farlig tra-fik och dålig framkomlighet. Dessutom decimerar dessa typer av gaturum möjligheten och intresset för fotgängare att utforska nya delar av staden och därmed skapas en icke önskvärd social isolering (Balfour & Kaplan, 2002). Stadsmiljöer som saknar möjlighet till att promenera minskar också chansen till spontana sociala möten (Putnam, 2000). Om stadens utformning dessutom innebär att bostadsområden och områden för dagliga ärenden, såsom att handla mat, besöka parker, shoppa etc. är separerade, minskar det benägenheten hos boenden i sådana områden att lämna sina hem i samma utsträckning som de som bor i multifunktionella bostadsområden (Putnam, 2000).
Höga bullernivåer är ett problem som riskerar att öka i takt med att städer förtätas och urbanise-ringen fortskrider (Vetenskapsrådet, 2018). Omgivningsbuller orsakat av bland annat vägtrafik, spårtrafik och flygtrafik kan resultera i flertalet olika fysiologiska stressreaktioner och olika typer av sömnsvårigheter. Sömnstörningar kan i sin tur leda till förändring i aptitreglering och andra metabo-la effekter. Således kan sjukdomar som diabetes och hjärt- kärlsjukdomar, som ofta är följdsjukdo-mar till övervikt, härledas till höga bullernivåer i en stadsmiljö (Vetenskapsrådet, 2018).
Det är viktigt att vägvisning och andra system för navigation i en urban miljö är logiska och enkla att förstå. Det inbjuder människor att röra sig mer och friare i städer (Ahlgren, 2019). När valmöj-ligheten finns att förflytta sig till fots, med cykel eller med kollektivtrafik påverkar det människors mående positivt, och fotgängare och cyklister uppskattar själva sin livskvalitet högre än exempelvis bilister. Kollektivtrafik i olika former har en sammanbindande, förenande effekt av en stad. Enkel framkomlighet och förbindelse skapar förutsättningar för människor att kunna obehindrat fatta individuella beslut om var och hur de vill röra sig i staden. Därtill bygger det trygga, livliga stadsde-lar med hög aktivitetsnivå, som i sin tur möjliggör spontan, ostrukturerad social interaktion mellan människor. Sociala möten, såväl passiva som aktiva, skapar känsla av samhörighet och tillhörighet för invånare i en stad (Ahlgren, 2019). De som använder kollektivtrafik skattar sin livskvalitet som bättre än vad bilister gör, förmodligen till viss del för att kollektivtrafik innebär något skede av fy-sisk aktivitet, till exempel att promenera från sitt hem till busshållplatsen (Ahlgren, 2019). Minskad transporttid, och möjlighet att resa på ett hållbart sätt gynnar dessutom både miljön och verksam-heter (Ahlgren, 2019). Bilens inverkan på människan är vittgående, och inverkar både direkt och indirekt på flera olika sätt. Bilen avgör i stora drag hur gatunät utformas, och bilens framkomlighet prioriteras många gånger över fotgängares eller cyklister (Vetenskapsrådet, 2018).
Dessutom innebär bilens avgaser hälsorisker i form av ökad risk för astma, och ökad risk för hjärnskador hos foster (Putnam, 2000). Tung biltrafik utsätter befolkningen för risken av bilolyck-or, och har även effekten att det minskar mängden gångtrafik. Minskad mängd fysisk aktivitet i form av gång är en hälsofara för befolkningen eftersom det kan leda till övervikt (Putnam, 2000). På många sätt har bilen också en positiv inverkan på människors livskvalitet, då den förenklar vardagen och skapar möjligheter att pendla längre sträckor till jobbet. Forskning visar dock ett samband mellan lång pendlingstid med bil till jobbet och minskat deltagande och gemenskap i ens boendeområde (Putnam, 2000). Effekten spiller över även på de som inte pendlar - förmodligen eftersom att de upplever sig omotiverade till socialt umgänge om deras grannar är mycket frånva-rande. De som själva är pendlare och frånvarande tappar också motivationen när de är frånvarande så stor del av tiden. Att köra bil är känt för att skapa stress, aggression och till och med
bil-olyckor och dödsfall. Många väljer idag att pendla med kollektivtrafik istället, för att undvika stress. I områden där kollektivtrafik inte finns tillgänglig och pendlare alltså måste köra bil, är också trafikdödligheten som störst (Putnam, 2000). Dödligheten i biltrafik är kopplat till huruvida urbana områden har välutvecklade nätverk för kollektivtrafik eller ej, eftersom bilolyckorna är kopplade till stress hos bilisterna. Stressen hos pendlarna kan reduceras genom att de har möjlighet att resa till och från jobbet på annat vis än att vara
tvungna att köra bil själva (Putnam, 2000).
4.1.4 Naturliga miljöer och grönska
Individers tillgång på grönska kopplat till psykiskt och fysiskt välmående omnändes i elva studier och artiklar.
Att grönska har en positiv effekt på människans hälsa visades redan på 1970-talet i ett experiment utfört på ett sjukhus i Pennsylvania, USA. Patienter som efter operation bodde i rum med utsikt över grönområden tillfrisknade fortare, hade färre postoperativa komplikationer och önskade min-dre smärtlindring än de patienter som bodde i rum med utsikt mot tegelväggar (Ulrich, 1984). Effekten av grönska i en stadsmiljö visar sig tydligt i forskning där både kvantitativa och kvalitativa mätvärden bekräftar att befolkningen upplever lugn och trygghet i närhet till grönska. En studie från 1997 (Coley, Kuo, & Sullivan, 1997) visade att mängden grönska och träd på gemensamma uteplat-ser i urbana bostadsområden var starkt kopplade till mängden social interaktion som uppstod bland invånarna. Observationer och intervjuer med invånarna visade att grönska och träd medgav känsla av trygghet, medan ytor som saknade vegetation upplevdes som osäkra och avskräckande. Studien visade även att ju mer träd ett område hade, och ju närmare träden stod från bostadskomplexen, de-sto mer umgicks invånarna i bostadsområdet med varandra. Invånarna upplevde även starka sociala band till sitt grannskap (Coley, Kuo, & Sullivan, 1997). Tillgång på naturligt ljus, visuell och fysisk tillgång på utemiljöer (det vill säga inom synhåll och inom rimligt gångavstånd från hemmet), ven-tilation, och visuell och fysisk tillgång på gröna utemiljöer såsom parker och trädgårdar är sådant som får människor att må bra (Lindheim & Syme, 1983; Ulrich, 1998).
Att öka mängden grönområden i storstäder är en åtgärd som är tänkt att hantera flera miljöproblem kopplat till urbanisering (Vetenskapsrådet, 2018). Den inverkan som växtlighet och grönska har på stadsmiljön kallas för “ekosystemtjänster” och innefattar bland annat temperaturreglering, dag-vattenhantering och hjälpen att isolera hus och kvarter från både värme och kyla (Vetenskapsrådet, 2018). Förutom dessa ekosystemtjänster har som tidigare nämnt naturlig miljö och grönområden även en positiv verkan på människors mående. Framförallt visar forskning att förmågan att hantera stress, och därmed reglera mängden av stresshormonet kortisol i kroppen, förbättras vid exponering av grönska (Vetenskapsrådet, 2018). Därtill finner forskning indikationer på att en ökad tillgång på grönområden ökar också mängden sociala interaktioner hos individer, som i sin tur leder till ett ökat socialt kapital (Vetenskapsrådet, 2018; Putnam 2000). Tillgången på grönområden i form av parker och dylikt genererar minskad utsatthet för höga bullernivåer och luftföroreningar, och bidrar istället med ökad mängd fysisk aktivitet samt ökad exponering för solljus hos befolkningen, som i senare led kan ha en kompensatorisk verkan av att underlätta komplikationer med sömn (Vetenskapsrådet, 2018).
4.1.6 Stressen påverkar vårt beteende
En studie diskuterade stressens påverkan på människans beteende. Stress kopplat till urbanisering återfanns även andra beskrivningar av, bland annat gällande transport i stadsmiljön
(se rubrik “Socialt kapital och Tillgänglighet”).
Stephani Robson, miljöpsykolog och lektor inom beteendevetenskap, har studerat hur design av miljöer ska kunna minska stress hos individer, och ha en positiv inverkan på människors mående. Ett fokus i Robsons arbete har varit att studera hur miljöer aktivt kan lindra våra stressnivåer. I en studie år 2008, kallad “Scenes From a Restaurant: Privacy Regulation in Stressful Situations”, note-rade hon att när personer upplevde stress i samband med att de skulle välja sittplats för att äta lunch i en stor matsal, valde majoriteten att sätta sig längs väggar eller i hörn, med den förmodade förkla-ringen att det gav individen en känsla av kontroll över omgivningen (Robson, 2008). Genom obser-vationer har hon även sett en ökning av aktivitet i de privata, tysta och avskilda ytorna i bland annat restauranger och hotellobbys över åren hon har studerat fenomenet. Denna iakttagelse indikerar att människor söker sig till lugnare miljöer som de upplever sig ha viss kontroll över. Stress, menar Robson, är många gånger orsakad av känslan att vi inte har kontroll över en plats eller en situation, och den känslan tycks ha ökat på senare år när man studerar beteendenförändringen hos människor som visar på just ett ökat sökande efter stresslindring (Gray, 2019). “[...] successful design is not so much about how our buildings can shape us, [...] but about making people feel they have some control over their environment.” (Winston Churchill, 1943)
4.1.5 Grönska och Fysisk hälsa
En artikel behandlade mer specifikt sambandet mellan grönska och fysisk hälsa. Som tidigare be-skrivits har flera studier visat kopplingar mellan fysisk hälsa och fysisk aktivitet, där fysisk aktivitet och grönska hade stark reciprocitet (se rubrik “Socialt kapital, Segregation och Fysisk hälsa“). I den vetenskapliga artikeln “Effect of exposure to natural environment on health inequalities: an observational population study” skrev doktorerna Richard Mitchell och Frank Popham om en em-pirisk studie genomförd över stora delar av Englands befolkning. Man studerade sambandet mellan mängden grönska i bostadsområden och invånarnas hälsa, kopplad till socioekonomisk status. Stu-dien visade att boende i de bostadsområden med mest grönska, bland såväl låg- som höginkomst-tagare, hade mindre skillnader i antalet dödsfall och sjukdomar kopplat till socioekonomisk status (det vill säga hjärt-kärlsjukdomar och dylikt), än i områden som saknade grönska (Mitchell & Popham, 2008). Med andra ord gav grönskan en positiv effekt på hälsan hos befolkningen, och skillnaden i hälsa mellan låg- och höginkomsttagare var inte lika stor bland befolkningen som expo-nerades mer för grönska än övriga befolkningen (Mitchell & Popham, 2008).
4.2 Etnografiska studier.
1. Centralstationen 2. Drottningtorget 3. Humlegatan 4. Baltzargatan 5. Stora Nygatan 6. Amiralsgatan 7. Bergsgatan 8. Möllevångstorget 9. Södra Förstadsgatan 10. Triangeln 11. Rådmansgatan 12. Davidshallsgatan 13. Holmgången 14. Davidshallsbron 15. Gamla Kyrkogården 16. Slottsparken 17. Långgårdsgatan 18. Norra VallgatanTabell 2. Observationsprotokoll baserat på teorin ”Mind the G.A.P.S”. (För beskrivning av benämningar se Tabell 1.) Siffrorna i tabellen motsvarar de platser i staden som undersökts, och redovisas i Figur 1.
Plats i Malmö
Buller-nivå GrönskaRiklig Vägvisnings-Tydliga system
God
Belysning Allmänna Sittplatser 1. Centralstationen 2. Drottningtorget 3. Humlegatan 4. Baltzargatan 5. Stora Nygatan 6. Amiralsgatan 7. Bergsgatan 8. Möllevångstorget 9. Södra Förstadsgatan 10. Triangeln 11. Rådmansgatan 12. Davidshallsgatan 13. Holmgången 14. Davidshallsbron 15. Gamla Kyrkogården 16. Slottsparken 17. Långgårdsgatan 18. Norra Vallgatan
Resultaten visade att en av de stadsrum i Malmö som uppfyllde minst kriterier, det vill säga hade sämst förutsättningar att klassas som ett trivsamt stadsrum, var området kring Stora Nygatan. Således föll valet av plats för intervention på korsningen mellan Stora Nygatan och Kalendegatan. Figur 1. Karta över
stads-vandring och utmarkerade områden för etnografiska observationer. Resultat redovisas i Tabell 2.
4.2.1 Stadsvandring.
Stadsvandringen utfördes genom autoetnografisk metod för insamlandet av empiri, vilket inne-bar en subjektiv, själv-reflekterande observation som sammanställdes i både tabellform och som beskrivande text.
Väl på plats utvecklades frågorna utefter svaren som erhölls, och följdfrågor tillkom som främst syf-tade till att utvinna mer utvecklade svar på frågorna. De tillfrågade var slumpmässigt utvalda. Totalt tillfrågades 14 individer, varav 8 var kvinnor och 6 var män. 12 av de tillfrågade var i åldrarna 25 till 45 och ett par var runt 75 år. Intervjuerna utfördes en vardag mellan klockan 13 och 15, en tidig vår-dag. Svaren var i stora drag liktydiga för vardera gata. Majoriteten av de som beskrev Stora Nygatan tyckte gatan upplevdes som stressande, rörig och högljudd. De tyckte dessutom att den var otrygg på grund av den tunga bil- och busstrafiken längst gatan. För Södra Tullgatan var svaren annorlun-da. Många beskrev gatan som lugn och rogivande, och tyckte även att gatan var en bra plats för att promenera och umgås. De tillfrågade tyckte även om att gatan erbjöd många butiker och kaféer, och uppskattade både dess bredd och visuella element såsom vatten och växtlighet. När båda grupperna av tillfrågade bads beskriva vilka faktorer de tyckte orsakade stress i ett stadsrum svarade de flesta att tung biltrafik, trängsel av stora folkgrupper, samt hög bullernivå var några bidragande faktorer. När grupperna tillfrågades om vilka typer av stadsrum som ingav lugn och var trivsamma att befinna sig i, svarade båda grupperna att platser med gott om utrymme, mycket grönska och låg bebyggelse var sådant som gjorde stadsmiljöer rogivande och vackra.
4.2.2 Observationsstudie
Observationsstudien inleddes med att observera de utvalda gatorna (korsningen Stora Nygatan - Ka-lendegatan) samt gatan för kontroll (Södra Tullgatan och Södra Vallgatan, vid Davidshallsbron). Aspekterna som dokumenterades var hur besökarna rörde sig längs stråken, med andra ord - gick de ensamma eller i grupp, och ungefär i vilken hastighet gick de. Hastigheterna kategoriserades som ”snabbt”, “medel” eller “långsamt” (baserat på subjektiva bedömningar om vilken hastighet som antogs var snabb, medel eller långsam för respektive individ). Observationerna visade att folk längst Stora Nygatan gick främst ensamma, och med en hög eller medel gånghastighet. På Södra Tullgatan gick också de flesta personerna ensamma, men med en övervägande låg eller medel gånghastighet.
4.2.3 Semistrukturerade intervjuer
Frågorna som låg till grund för intervjuerna var; “När och var i vardagen kan du uppleva stress? (ut-anför hemmet och din arbetsplats)”, “Vad tror du det beror på?”, “Hur upplevde du gatan du just gick nerför? Var den stressande? Lugnande? Ingetdera?”, “Vad tror du det beror på?”.
4.2.4 Platsen för intervention
Korsningen som valts för intervention inrymmer såväl restauranger som butiker och caféer, vilket gör platsen livlig och välbesökt. Dock överväldigas den av tung trafik och höga bullernivåer. Dessutom är sikten runt hörnet vid kvarter Stads Hamburg (se bild 1.) mycket begränsad och att röra sig i området upplevs mycket riskfylld. Biltrafik längs Stora Nygatan korsas av mängder av trafik i form av cyklister och fotgängare från Kalendegatan. Det finns ett parkeringshus på vardera sida om Stora Nygatan, näm-ligen Aimo park längs Malmborgsgatan, och Citygaraget längs Kalendegatan. Citygaraget är tillgäng-ligt från Djäknegatan, med utfart mot Kalendegatan, medan Aimo Park endast är tillgängtillgäng-ligt från Södra promenaden eftersom sträckan av Malmborgsgatan mellan Stadt Hamburgsgatan och Stora Nygatan är en gång- och cykelväg. Köpcentret Hansa sträcker sig mellan kvarter Lybeck och Stads Hamburgs, som sammankopplas via en gångbro som leder över Malmborgsgatan. Korsningen innehåller ingen naturlig växtlighet. Det finns heller inga anlagda planteringar.
Djäknegatan
Malmborgsgatan
Stora Nygatan
Kalendegatan
1. 2. 4. 3. 5. 6.4.3 Arkitektonisk modell
Stora Nygatan leds direkt in till Kalendegatan och görs enkelriktad för att undvika för mycket trafik. Kalende-gatan fortsätter att vara gångfartsområde, vilket innebär att framförande av motorfordon sker på fotgängares villkor och bilister har väljningsplikt mot fotgängare. En tydligt utmarkerad cykelbana tillför platsen en
känsla av struktur och minskar olycksrisk mellan fotgängare och cyklister. Cykelbanan innehåller en rondell som syftar till att sänka farten hos cyklister och uppmärksamma dem på omvigande trafikanter.
Enkla sittmöbler i form av stenar, träbänkar, en trästock och höga blomkrukor skapar en miljö att vistas i snarare än att passera förbi. Stenarna och bänkarna tillför ett lekfullt uttryck på platsen som kan tänkas inbjuda till aktivitet och lek. Även placeringen av sittmöblerna skapar spännande mötesplatser och binder samman de fyra sammanstrålande
Vattenfontänen bryter upp hörnet vid kvarter Stads Hamburg och skapar en mjukare kurva med bättre sikt för passering runt hörnet. Vattenfontänen förser besökare med dricksvatten.
I linje med föreliggande forskning utvaldes specifika interventioner för det stadsrum som utsetts för demonstration. Ingreppen redovisas i bild med beskrivande underrubriker, samt plan- och sektionsritning. Främst infördes mer grönska till stadsrummet, samt att biltrafiken minskades till förmån för fotgängare. Därtill tillfördes en vattenfontän, och cykel- gång-, och bilväg separerades för att skapa ett lugnare och tryggare stadsrum. Samtliga interventioner syftar till att fungera som inspiration eller fö-rebild för liknande stadsrum och för att visual-lisera koncept, snarare än att verka exakta och fullt genomförbara.
Grönska i form av både markbeläggning, planteringar och träd tillförs platsen för att skapa ett rogivande klimat.
Kombinerad fontän och dricksvattenfontän.
Situationsplan (Stora Nygatan) 1:200
A
5. Diskussion.
- Hur kan vi utforma stadsrum idag med avsikten att reducera stress, inducera kognitiv
stimulans och inge känslan av samhörighet hos invånarna i städer?
Forskningsresultat från litteraturöversikten, bland annat Hosang (2016), Coley, Kuo, & Sullivan (1997) och Mitchell & Popham (2008) angav grönska som en viktig faktor för att skapa förutsättningar för människor att må bra ur både fysiskt och psykiskt hänseende. Grönska nämndes även i de semistrukture-rade intervjuerna som ett element i stadsrummet som skapar trygghet och välbefinnande. Grönska tycks i många olika avseenden vara av allra största vikt för att skapa ett trivsamt klimat i en urban miljö. Expo-nering för grönska har effekten att uppmuntra befolkningen i en urban miljö till socialt umgänge (Coley, Kuo, & Sullivan, 1997) och bistår dessutom med diverse ekosystemtjänster (Vetenskapsrådet, 2018). Sammantaget kan det konstateras att utan grönska är förutsättningarna för en välmående befolkning i en stad mycket svaga, eftersom påverkan exponering av grönska har på människors mående är så vittgående att det blir svårt att skapa kompensatoriska åtgärder för vardera situation.
Visuella intryck, som diskuteras i bland annat BMW Guggenheim Labs (2016) studie “Testing testing! - A psychological study on city spaces and how they affect our bodies and minds”, samt i Wilkins (2001) studie “Looking at buildings can actually give people headaches – here’s how”, tycks vara av stor rele-vans för att människor ska må bra i en stadsmiljö. Huruvida intrycket av den visuella stimulin upplevs som positiv eller negativ verkar bero på tiden hjärnan exponeras för den, samt vilken typ av visuell frek-vens den innehåller (Wilkins, 2017). Utifrån studierna kan man påstå att en mångfald av visuella intryck är nödvändig, både för att verka kognitivt stimulerande och intresseväckande, men också för att skapa rogivande och “lättlästa” synintryck som ger hjärnan en paus ifrån att processa för avancerade synintryck. Visuell komplexitet och variation skapar både intressantare miljöer och estetiska värden.
Socialt kapital var ett begrepp som återkom i flera olika studier och som innefattar många olika aspekter av social tillhörighet. Möjligheten att bygga socialt kapital grundar sig i förutsättningar såsom att indivi-den behöver känna trygghet, inspiration och lust för att motiveras till att söka socialt umgänge. Artikeln av Ahlgren (2018) beskrev hur möjligheten till att röra sig fritt i en stad, både vad gäller framkomlighet och bra vägvisningssystem, är avgörande för att befolkningen ska uppleva sammanhållning och trygghet i sin stad. Dessa förutsättningar kan en väl utformad urban miljö tillhandahålla, genom att skapa god framkomlighet, vackra, grönskande områden i staden och multifunktionella stadsdelar med blandade aktiviteter och innehåll.
Sammanfattningsvis bör framför allt åtgärder vidtas på mikronivå, med andra ord på mänsklig nivå. Ex-empelvis kan fenomenet att röra sig till fots genom en stad ses som ett relationsskapande förhållningssätt mellan det urbana rummen och den mänskliga kroppen. Idag finns normer kring hur utformandet av gång-vägar ser ut, baserade på normativa idéer om hur en fotgängare rör sig. Genom att undersöka hur dagens utformning av gångvägar påverkar fotgängare kan man försöka förbättra möjligheter, och därmed upp-muntra fler att gå i staden. På så sätt adresseras både problematik kring fysisk inaktivitet och bristen på social interaktion, eftersom möjligheten till promenader genom en stad har effekten att motarbeta dessa. Följaktligen ger ökad fysisk aktivitet minskade risker för följdsjukdomar orsakade av bland annat stillasit-tande och övervikt. Därtill behöver mängden och tillgången på grönska i en stad ges oerhört högt anseen-de, då det kan anges som en av de mest avgörande elementen för att skapa trivsamma och väl fungerande urbana miljöer. Bullerskyddsåtgärder i den befintliga miljön kan bidrar till att minska bullerstörningar. De kan till exempel handla om att bygga skärmar eller vallar längs trafikerade vägar, och varför då inte i form av grönska och klättrande växtlighet? Urbana miljöer bör vara multifunktionella och innehålla en hög densitet vad gäller serviceverksamheter och nöjesaktiviteter, samtidigt som den har goda förutsättningar för befolkningen att röra sig obehindrat i stadsmiljön. Mycket aktivitet och mycket grönska, i kombina-tion med låg biltrafik och minskat behov av bil generellt, är bland de viktigaste slutsatserna från avhand-lingen. Därtill är god belysning, både interiört och exteriört, och väl utformad kollektivtrafik av största vikt för att generera trygga, trivsamma och stressfria urbana miljöer.
Resultaten från de etnografiska studierna stämmer väl överens med de slutsatser som litteraturöversikten tillhandahöll. Exempelvis angav de tillfrågade från den semistrukturerade intervjun att höga bullernivåer och tung biltrafik var sådant som orsakade stress hos dem. Samma faktorer angav bland andra Veten-skapsrådet (2018) i sin rapport - nämligen att höga bullernivåer, orsakad av såväl biltrafik som andra företeelser, kan skapa stress och sömnsvårigheter hos befolkning som bor i tungt trafikerade stadsdelar. Sammantaget visade de etnografiska studierna på att människor som rör sig längst en bilfri, bred, grönsk-ande gågata rör sig både med lägre hastighet och i större utsträckning i par eller grupp. Detta tolkas som en indikation på att besökarna är lugna på platsen och är där i syfte att umgås. De semistrukturerade inter-vjuerna visade att de som besökte gågatan för kontroll, nämligen Södra Tullgatan, vid Davidshallsbron, var positiva till platsen, till skillnad från den trafikerade Stora Nygatan där besökarna var betydligt mer stressade. Stora Nygatan tycktes användas mer som en transportsträcka än som en plats för promenad, rekreation och umgänge.
5.1 Metodologiska överväganden
& begränsningar.
Behovet av att begränsa mängden metodologiska tillvägagångssätt uppstod under arbetets gång. Initialt var avsikten att genomföra semistrukturerade intervjuer, samt en workshop för insamling av data. Litte-raturstudiernas ursprungliga avsikt var att studera ämnet “miljöpsykologi” för att senare kunna utforma intervjuer och workshop utifrån samlad kunskap. Dock konstaterades det att utförandet av samtliga me-todologiska tillvägagångssätt var för tidsödande för att senare kunna utforma en arkitektoniska modell som produkt av forskningsresultaten. Detta gjorde att beslutet fattades att utföra en litteraturöversikt istället och stryka både intervjuer och workshop. Tidsbristen uppstod till stor del på grund av kompli-kationer till följd av Corona-pandemin, bland annat i form av restriktioner om att träffa människor i person. Planeringsarbetet kring utförandet av både intervjuer och workshop via digitala forum försvå-rade situationen än mer. Beslutet att utesluta intervju och workshop byggde även på insikten om den begränsade kunskap vi som studenter besatt i att genomföra, analysera och författa om forskningen för arbete. Därtill var det ett ytterst begränsat antal personer som ville ställa upp på intervju och workshop. Sammanfattningsvis blev risken att utföra tidsödande arbete som varken skulle generera vetenskaplig relevans eller statistisk signifikans (utifrån vår begränsade urvalsgrupp och bristande förmåga att pro-cessa och analysera resultaten) för stor för att vilja utföra det.
Forskningsresultaten som undersöktes innehöll främst studier av storstäder i väst, bland annat från USA och Storbritannien. Frågeställningarna som adresserades behandlade problematik relaterad till bland annat segregation och boendeförhållanden för låginkomsttagare. Därtill studerades sambandet mellan dagens moderna folksjukdomar och boende i storstäder. Frågan som uppstod för avhandlingen var hur kongruent och tillämplig fakta från storstäder i USA och städer i allmänhet över hela världen är? Förstås är alla omständigheter unika och många städer i världen är så olika att de knappt är jämförbara. Likaså människorna i städerna, med olika förutsättningar vad gäller klimat, ekonomi, kultur och statsskick, gör att det är svårt att formulera en generisk beskrivning för god stadsmiljö som stämmer för vilken stad som helst. Den evidens som tycktes mest trovärdig att utgå ifrån var den som rör människans primitiva, instinktiva beteenden. Faktorer och komponenter i ett stadsrum som stimulerar våra mest fundamentala behov, eller tvärtom verkar avskräckande eller ostimulerande utifrån samma grundprinciper kan man tänka sig vara det som är mest lika och jämförbart mellan människor, oavsett var i världen vi lever.
Ett del av litteraturen som användes i avhandlingen var andrahandskällor i form av böcker som sam-manställde redan existerande forskning inom området. I dessa böcker var det inte helt tydligt hur bak-omliggande studier gått till, eller vilka exakta resultat de uppnått, vilket kan innebära att information har gått förlorad eller misstolkats på vägen. Detta kan slutligen innebära risk för felaktiga antaganden i vår avhandling. Dock bedömdes dessa böcker som högst tillförlitliga källor, vars slutsatser dessutom bekräf-tades av de övriga förstahandskällor vi använde.
Våra etnografiska studier bedömdes sammantaget som relativt eller föga trovärdiga. Den empiriska studien innehöll många subjektiva bedömningar, och kan således inte anses replikerbar. Däremot försåg studierna oss med indikationer på att utfallen för våra övriga etnografiska studier, det vill säga stads-vandringen och de semistrukturerade intervjuerna, kunde bedömas som mer trovärdiga, eftersom mycket att resultaten från samtliga etnografiska studier pekade på samma fenomen och faktum i stadsrummen. Med andra ord bekräftade alla studier att valet av stadsrum för intervention, det vill säga korsningen Sto-ra Nygatan - Kalendegatan, föreföll lämpligt. De semistruktureSto-rade intervjuerna gav innehållsrika svar och bistod således med värdefull information. Dessutom var svaren nyanserade och utbroderade för att beskriva känslor och värderingar, vilket medgav större förståelse för intervjupersonerna och hur de mo-tiverade sina svar. Dock var intervjuerna för få till antal för att kunna ses som allmängiltiga eller genom-snittliga åsikter för invånarna i Malmö. Dessutom var flertalet av intervjupersonerna inte från Malmö, utan bosatta i en annan stad. Förvisso kan det faktumet ses som en tillgång, eftersom deras bedömningar av stadsmiljön troligtvis var mindre partiska och således mer objektiva än svaren från de som var bosatta i Malmö. Dock innebar svaren från de som inte bodde i Malmö risken att deras bedömning inte inbegrep större delar av Malmö, och beskrev således inte hur just miljön i fråga, alltså korsningen Stora Nygatan - kalendegatan, eller korsningen Södra Tullgatan och Södra Vallgatan, vid Davidshallsbron, stod i förhål-lande till övriga staden.
