Motiverande samtal som verktyg : Sjuksköterskans och patientens upplevelse

EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ

VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD

2020:23

MOTIVERANDE SAMTAL SOM VERKTYG

Sjuksköterskans och patientens upplevelse

Hanna Fastén

Elin Jansky Andersson

Examensarbetets titel:

Motiverande samtal som verktyg: sjuksköterskans och patientens upplevelse

Författare: Hanna Fastén och Elin Jansky Andersson Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Nivå och poäng: Kandidatnivå, 15 högskolepoäng

Utbildning: Sjuksköterskeutbildning, GSJUK17h Handledare: Maria Lundvall

Examinator: Lena Nordholm

Sammanfattning

Folkhälsosjukdomar som bland annat diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdom blir vanligare för varje år och är en av orsakerna till den globala dödssiffran. Folkhälsosjukdomar går att förebygga genom kost, motion och att undvika faktorer som bidrar till ökad risk för ohälsa som rökning och alkoholkonsumtion. För att hjälpa patienten som riskerar att drabbas av en folkhälsosjukdom eller som redan är drabbad kan sjuksköterskan tillämpa motiverande samtal (MI) i kommunikationen med patienten. Författarna har valt att undersöka hur MI som verktyg fungerar för sjuksköterskan och patienten. Syftet är att belysa sjuksköterskans och patientens upplevelse av motiverande samtal som verktyg. Det har gjorts en litteraturöversikt efter Fribergs modell. Översikten har gjorts på 10 artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. Resultaten delades in i sex olika teman: samspelet mellan sjuksköterska och patient, arbetsbelastning och värdet av tid, kunskap och erfarenhet, organisatoriskt stöd, behov av att ändra arbetssätt och inställning till MI som verktyg. Studien visar att samspelet mellan patienten och sjuksköterskan är mycket viktigt under arbetet med MI. Det krävs ett intresse och en vilja från sjuksköterskans sida för att kunna använda verktyget tillsammans med patienten. Sjuksköterskan behöver en bred kunskap för att kunna möta patienten. För att sjuksköterskan inte ska falla tillbaka till tidigare rutiner så är det egna intresset och stöd från organisationen essentiellt för sjuksköterskan.

Nyckelord: MI, folkhälsosjukdomar, livsstilsförändring, motiverande samtal, sjuksköterskans upplevelser, patientens upplevelser.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING _________________________________________________________ 1 BAKGRUND _________________________________________________________ 1 Folkhälsosjukdomar _______________________________________________________1 Livsstil __________________________________________________________________2 Hälsa och ohälsa __________________________________________________________2 Sjuksköterskans hälsofrämjande arbete _______________________________________3 Patientens hälsoprocess ____________________________________________________4 Hinder för livsstilsförändringar ______________________________________________5 MI som samtalsmetod ______________________________________________________5 PROBLEMFORMULERING ____________________________________________ 6 SYFTE ______________________________________________________________ 7 METOD _____________________________________________________________ 7 Datainsamling ____________________________________________________________7 Dataanalys _______________________________________________________________7 RESULTAT __________________________________________________________ 8 Samspelet mellan sjuksköterska och patient ____________________________________8 Arbetsbelastning och Värdet av tid ___________________________________________9 Kunskap och erfarenhet ___________________________________________________ 10 Organisatoriskt stöd ______________________________________________________ 10 Inställning till MI som verktyg _____________________________________________ 10 DISKUSSION _______________________________________________________ 11 Metoddiskussion _________________________________________________________ 11 Resultatdiskussion _______________________________________________________ 12 Samspel och inställning __________________________________________________________ 12 Organisationen_________________________________________________________________ 13 Hållbarhet ____________________________________________________________________ 13 SLUTSATSER _______________________________________________________ 14 REFERENSER ______________________________________________________ 15 Bilaga I _____________________________________________________________ 20 Bilaga II ____________________________________________________________ 26

INLEDNING

Under sjuksköterskeutbildningen kom insikten att motiverande samtal (MI) kan vara ett bra verktyg för sjuksköterskan då patienten lider av ohälsa och vill förändra livsstilen. Under den verksamhetsförlagda utbildningen upplevdes det att MI inte används så frekvent som det kanske borde. I mötet med patienten finns en tanke att sjuksköterskan skall skapa en vårdande relation med utrymme för patienten att reflektera och utvecklas. Genom detta skapar sjuksköterskan förutsättningar för ett meningsfullt MI-samtal. Tanken är att belysa hur sjuksköterskan och patienten upplever samtal som utförs med MI som verktyg. Det kan skapa en bättre helhetsbild och belysa hållbarheten i det hälsofrämjande arbetet. Intresset har väckts på grund av att många patienter lider av någon så kallad folkhälsosjukdom och problemet ökar världen över. Det är av intresse för blivande sjuksköterskor att veta mer om lösningar för att bidra till en hållbar utveckling angående hälsa och sjukvård.

Egna erfarenheter talar för att det kan finnas hinder hos patienten att förändra livsstilen. Insikten finns också att sjuksköterskan inte alltid är fri från hinder vad gäller att applicera en ny metod i professionen. MI kan användas av sjuksköterskan i det hälsofrämjande arbetet för att lyfta och behålla motivationen i en livsstilsförändring hos patienten. Studien kommer undersöka hur sjuksköterskan upplever att använda MI som verktyg i det hälsofrämjande arbetet och hur patienten upplever samtalet med detta verktyg. Förhoppningen är att resultatet kommer öka intresset för metoden Motiverande Samtal inom vården.

BAKGRUND

Folkhälsosjukdomar

World Health Organization (WHO)(2020b) informerar att folkhälsosjukdomarna är den största orsaken till död världen över. Mer än 36 miljoner människor dör årligen av någon folkhälsosjukdom och detta motsvarar 63% av den globala dödssiffran. Enligt Folkhälsomyndigheten (2019) är en folkhälsosjukdom något som drabbar en befolkning med hög förekomst och som har betydelse för den generella hälsan hos befolkningsgruppen. I Sverige är de vanligaste folkhälsosjukdomarna hjärt- och kärlsjukdom, diabetes typ 2och cancersjukdomar som bröst-, tjocktarm- och prostatacancer. Även psykisk ohälsa räknas här som en folkhälsosjukdom då frekvensen ökat under de senaste åren. Bedömningen av en folkhälsosjukdom grundar sig i utbredningen av den och vilka konsekvenser det medför, fysiska eller psykiska.

De två vanligaste hjärt- och kärlsjukdomarna som kan orsakas av livsstilsrelaterade riskfaktorer är hjärtinfarkt och stroke. Risk att drabbas av hjärtinfarkt ökar med 50% vid rökning, risken är även högre vid högt blodtryck, förhöjda blodfetter, fetma och diabetes. En annan riskfaktor är stress, stress kan leda till försämrade levnadsvanor med nedsatt sömn, andra kostvanor och minskad motion. En hjärtinfarkt beror oftast på att en propp har bildats och täppt till kranskärlen, delvis eller helt, till hjärtat. Kranskärlen är de kärl som förser hjärtat med syre och om dessa kärl blir blockerade kan de innebära

att hjärtat drabbas av syrebrist och en skada uppstår (Hjärt-lungfonden 2019 a). Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt och hjärnblödning, hjärninfarkten innebär att ett kärl i hjärnan är blockerat och hjärnan drabbas av syrebrist medan hjärnblödning innebär att ett kärl i eller utanpå hjärnan går sönder. Den vanligaste orsaken till att drabbas av stroke är hjärt- och kärlsjukdom och beror oftast på åderförkalkning. Riskfaktorer för att drabbas av en stroke är bland annat högt blodtryck, rökning, diabetes, höga blodfetter, alkohol och om en patient tidigare drabbats av en stroke är risken att drabbas igen kraftigt ökad (Hjärt-lungfonden 2019 b).

Diabetes typ 2 innebär att kroppen inte kan hålla blodsockernivån tillräckligt låg, att utveckla denna sjukdom är en lång process och det drabbar oftast vuxna. Orsaken är inte helt känd men ärftlighet och livsstil är riskfaktorer. Övervikt, fetma och stress är de vanligaste livsstilsrelaterade riskfaktorerna (1177 Vårdguiden 2019).

Cancer bildas genom att cellens arvsmassa blir skadad, skadan kan läka eller vara startskottet för att cancer ska bildas. Bildning av cancer är vanligtvis en lång process och det finns mycket som påverkar tillväxten, exempelvis kan hård stekning av kött bilda cancerogena ämnen som kan skada cellens arvsmassa och det finns ämnen i frukt som skyddar arvsmassan. Risken för att drabbas av tjock- och ändtarmscancer ökar vid hög konsumtion av rött kött, även fetma har ett samband till bildning av cancer. Uppkomsten av cancer kan minska genom en förändrad kost och motion (Livsmedelsverket 2019).

Livsstil

Enligt Wiklund (2003, s.80) kan sundhetsbegreppet kan delas upp i två betydelser, den ena är ett en person är klartänkt och klok och det andra är att personen är hälsosam vilket innebär att personen vet hur den ska handla hälsofrämjande. Det personen upplever tidigare i livet påverkar vilka handlingar och tolkningar som sedan görs. Sundhet och hälsa kan vara synonymt med hur en person på en tänkande och känslomässig nivå klarar av att ta sig an svårigheter i livet. Enligt Cancerfonden (u.å.) kan minst en tredjedel av cancer förebyggas med hälsosammare livsstil. För att minska risken för cancer bör patienten vara rökfri, äta hälsosamt och hålla en hälsosam vikt. Enligt Carlsson och Bergh (2014) innefattar en ohälsosam livsstil rökning, hög alkoholkonsumtion, stillasittande, ogynnsam kost och att äta för mycket mat. Vidare så skriver de om konsekvenser av en ohälsosam livsstil i form av folkhälsosjukdomar som cancer, fetma, hjärt- och kärlsjukdom, diabetes typ 2 och psykisk ohälsa.

Enligt Folkhälsomyndigheten (2020) bör alla över 18 år ägna sig åt minst 150 minuter fysisk aktivitet per vecka. Aktiviteten skall helst vara aerob vilket innebär att aktiviteten utlöser en pulsökning som exempelvis vid löpning och power walk. Rekommendationen nämner också muskelstärkande aktivitet under minst 2 av veckan dagar.

Hälsa och ohälsa

En definition av hälsa, från år 1948, uttalas av World Health Organisation (WHO)(2020a) så här, “A state of complete physical, mental and social well-being and

not merely the absence of disease or infirmity”. Ohälsa i vårdvetenskapen förklaras av Arman (2015, s. 42) som en del av ett sjukdomslidande och kan kopplas ihop med symtom, smärta och obehag. Men även sjukdomens möjliga konsekvenser, till exempel fysiska begränsningar för patienten.

Arman (2015, s. 39) beskriver hälsa som en rörelse, mellan aktuell och potentiell hälsa där den aktuella hälsan är hur patienten mår här och nu och den potentiella hälsan innebär det högre uppnåbara välbefinnandet. Att uppnå hälsa är en primärprocess för varje individ, likaså att få vara sig själv. Utifrån vårdvetenskapen beskrivs hälsa av Wiklund (2003, s. 84) också som rörelse och att detta innebär att patienten har modet att röra sig mot förändring trots rädsla och ångest inför det nya. Författaren menar att när patienten börjar acceptera det nya som förändringen innebär så vidgas perspektivet och ger möjlighet till tillväxt och utveckling. Wiklund (2003, s. 79) skriver att hälsa är relativt och upplevs olika av olika patienter och olika för samma patient vid olika tidpunkter. En hälsosam livsstil kan förklaras som någonting som ger balans i livet hos varje enskild individ.

Att känna välbefinnande kan ses som en subjektiv upplevelse vilket innebär att objektiv bedömningsgrund saknas, upplevelse av hälsa och ohälsa kan således uttryckas olika beroende på den subjektiva eller objektiva upplevelsen av hälsan eller ohälsan och är även beroende på vilken grad av välbefinnande som finns. Upplevd hälsa kan ändå innebära att objektiv ohälsa finns, exempelvis en patient som har accepterat sin sjukdom upplever sig som frisk men det kan även innebär att patienten inte vill kännas vid sin sjukdom och istället ignorerar den för att hålla fast vid känslan av hälsa (Wiklund 2003, s. 81).

Sjuksköterskans hälsofrämjande arbete

Sjuksköterskans arbete skall utföras med etiskt ett förhållningssätt. Det innebär att omvårdnad av patienten skall utföras med respekt för mänskliga rättigheter, självbestämmande, värderingar, tro, vanor, integritet och värdighet. Sjuksköterskan ska även kunna identifiera vad hälsa innebär för varje enskild patient och i dialog med patienten genomföra och utvärdera information och utbildning. Syftet ska vara att förebygga ohälsa och att skapa förutsättningen för patienten att uppnå hälsa (Svensk sjuksköterskeförening 2017b). Sjuksköterskans arbete kräver ett strukturerat förhållningssätt med patientcentrerad vård i fokus som utgår från patientens behov och erfarenheter. I relationen med patienten ska sjuksköterskan eftersträva ett partnerskap med patienten för att hjälpa patienten att ta kontroll över sin egen situation. För att det ska fungera hållbart bör sjuksköterskan utgå från patientens egen förmåga och motivation. Grunden för ett personcentrerat samtal om patientens livsstil är att sjuksköterskan utgår från patientens förutsättningar och vilja till förändring. Sjuksköterskan ska eftersträva reflektion hos patienten så att hen får ett nytt perspektiv över nuvarande levnadsvanor och med det se vilken motivation hen får till förändring (Svensk sjuksköterskeförening 2017a). Lagar som sjuksköterskan skall arbeta utefter är till exempel hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) som bland annat anger i 3 kap. 2 § “Hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa” och vidare i 5 kap. 4 § “Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras”.

Det globala målet 3.4 från United Nations Development Programme (UNDP)(2015) för hållbar utveckling lyder “Till 2030 genom förebyggande insatser och behandling minska det antal människor som dör i förtid av icke smittsamma sjukdomar med en tredjedel samt främja psykisk hälsa och välbefinnande”. Enligt Sandman och Kjellström (2016, s. 339) är en central del inom hållbart arbete att främja patientens hälsa. En befolkning med god hälsa innebär mindre belastning på vården och minskad förbrukning av de gemensamma resurser som finns inom hälso- och sjukvården.

Det kan finnas motstånd hos sjuksköterskan att använda MI. Detta beskrivs av Östlund, Wadensten, Kristofferzon och Häggström (2015) där sjuksköterskor genomgått utbildning i MI och därefter berättat om ett inre hinder som uppstod såsom personlig osäkerhet, motvilja eller svårigheter att lära sig nya metoder och hur detta har hindrat dem från att börja använda MI. Vidare så uttryckte vissa hur de inte tyckte om metoden eller att de inte var motiverade att ändra sitt nuvarande arbetssätt. En del sjuksköterskor tyckte det var svårt att ändra sitt sätt att tänka och att de snabbt föll tillbaka till tidigare arbetsrutiner.

Patientens hälsoprocess

Dimensionerna görande, varande och vardande beskrivs av Wiklund (2003, ss. 85-87) som en spiralformad figur som går i en rörelse mellan tre nivåer, rörelsen kan gå åt båda hållen. Görande innebär patientens strävan till att uppnå hälsa, att leva hälsosamt. Det kan visa sig genom att patienten följer rekommendationer för hur hen bör leva ett hälsosamt liv. Nästa nivå är varande vilken innefattar patientens sökande efter hälsa i relation till sitt eget liv istället för yttre normer. Patienten har en djupare förståelse för vad hälsa och välbefinnande innebär. Patienten ser en koppling mellan kropp och själ och hittar en balans mellan inre och yttre faktorer. Den sista nivån är vardande och innebär att patienten har en ständig potential att bli mer. Det primära i denna nivå är att patienten upptäcker och utvecklar sig själv. Utvecklingen innebär även en konfrontation med lidande och svårigheter som hen ställs inför. Den sista nivån kretsar runt att finna harmoni och försona sig med det livet som hen lever. Vidare så skriver Wiklund (2003, ss. 155-156) att i en vårdande relation ges patienten ett stöd i alla dessa dimensioner. Genom detta skapas en möjlighet för patienten att skapa rörelse i den egna hälsoprocessen. Den vårdande relationen ger patienten möjlighet att växa och få uttrycka behov, begär och problem. Författaren menar att en god vårdande relation är en förutsättning för en lyckad vårdprocess.

Nylander (2020) förklarar vad egenmakt innebär för en patient. Begreppet syftar till att patienten tar makt över sin egen situation, omständigheter och mål. Idéen inom begreppet är att de flesta har styrka och självständighet nog att påverka resultatet av hur patienten lever. Nylander skriver att om patienten tar ansvar för sin egen plan och genomförande så har hen också egenmakt. Socialstyrelsen (2019a) skriver att hälso- och sjukvården behöver fråga patienter om levnadsvanor. Om detta ska ske eller ej ska bedömas individuellt. De ska grunda sig på patientens egen syn på levnadsvanorna och egen motivation att förändras. Samtalen ska ge kunskap, stöd och verktyg åt patienten. De menar att dessa komponenter stärker patientens egenmakt. Patienten får då en central roll i sin egen hälsoprocess.

Hinder för livsstilsförändringar

Carlsson och Bergh (2014) skriver om omständigheter som kan påverka livsstilsförändring hos patienten. De förklarar att alla patienter inte har lika möjlighet till att förändra sina levnadsvanor. Detta på grund av var hen är bosatt, utbildningsnivå, social miljö och ekonomiska förutsättningar. Riksförbundet HjärtLung (2020) skriver att en god vana ofta leder till nästa. Även de menar att kunskap och motivation krävs för att påbörja och upprätthålla nya goda vanor. De förmedlar också till läsaren att små förändringar gör stor skillnad, till exempel genom att ta en bensträckare på två till tre minuter i halvtimmen. Vidare så skriver de också att en basal del i livsstilen är att patienten besitter möjligheten till att välja och därefter förändra livsstilen. Här följer utdrag av förklaringar på olika begrepp om vad som kan förklara patientens hinder:

“Begreppet motstånd används när försvaret uppträder i en terapisituation eller under en psykoanalys, och motstånd sålunda görs mot den insikt som terapeuten (psykoanalytikern) försöker hjälpa klienten (patienten, analysanden) att få om sina omedvetna konflikter.”

(Egidius 2020b) “Tvehågsenhet, kluvenhet, motstridighet. En ambivalenskonflikt innebär att man upplever motstridiga känslor eller handlingstendenser gentemot ett och samma objekt.”

(Egidius 2020a) “Självdiskrepansteorin handlar om bristande överensstämmelse mellan olika element i personligheten och i mental aktivitet. Det kan bli spänningar mellan vad man bör göra och vad man vill göra, mellan att tycka om och tycka illa om en och samma sak eller person. Det ger upphov till inre konflikter.”

(Egidius 2020c)

MI som samtalsmetod

Enligt Socialstyrelsen (2019b) är MI en samtalsmetod som sjuksköterskan kan använda i sitt arbete med patienten då patienten skall genomföra livsstilsförändring. MI är en teoretisk modell där beteendeförändringar sker i olika stadier med hjälp av motivation. När en individ ifrågasätter exempelvis livsstilen startar en förändringsprocess vilket är startskottet för viljan till en beteendeförändring. Tillsammans med sjuksköterskan sker en kartläggning av problemet som patienten vill ta tag i, hur det påverkar patientens dagliga liv samt patientens egna önskemål. Vidare så framgår att viktiga principer inom MI är att söka ökad förståelse genom ett empatiskt och reflekterande lyssnande. Även att söka förståelse för varför patienten inte är mottaglig för förändring istället för att argumentera emot. De menar också att sjuksköterskan kan hjälpa patienten att stärka den egna förmågan till förändring. Även i en artikel av Spikdotter Nilsson (2015) framkommer det att patienten vill bli lyssnad på istället för att bli styrd. Patienten vill ha vägledning för att kunna styra över sig själv och på detta sätt stärks patientens egenmakt och kontroll. Vidare så menas det då att den inre drivkraften blir motivationen.

MI har som syfte att öppna upp för en patients motivation till förändring. I MI läggs stor vikt på sjuksköterskans roll som samtalsledare inom den patientcentrerade omvårdnaden och ska fungera som en metod för att locka fram vilja till förändring hos patienten (Folkhälsomyndigheten 2018).

Barth och Näsholm (2006, s. 39) beskriver att MI-samtalet delas upp i fem faser enligt följande: En kontakt- och relationsskapande fas där psykologisk trygghet skapas för att patienten skall bli mottaglig. En neutralt utforskande fas av patientens upplevelse för att få en gemensam förståelse av utgångspunkten för förändring. En perspektivutvidgande fas där begrepp som diskrepans, ambivalens och motstånd är centrala. En motivationsbyggande fas där patientens tankar om förändring samlas och blicken vänds framåt mot beslut och förändring. En besluts- och förpliktelsefas där patientens beslut utforskas och stärks. Patienten blir medveten och stärker förpliktelser så att sannolikheten till genomförande ökar. Författarna skriver också om att det är möjligt att genomföra MI-samtal under kortare möten med patienter. Då sjuksköterskan inte har tid att noga gå igenom de fem faserna kan hen istället göra en snabb bedömning av var i processen patienten befinner sig. Därefter kan sjuksköterskan fokusera samtalet kring den fas som är aktuell. Detta menar författarna kan ske under ett möte på några minuter.

PROBLEMFORMULERING

Folkhälsosjukdomar är en av de största orsakerna till död i världen och motsvarar 63% av den globala dödssiffran. Folkhälsosjukdomarnas förekomst har betydelse för den generella hälsan hos befolkningen. De vanligaste sjukdomarna är hjärt- och kärlsjukdom, diabetes typ 2 och viss cancer som bröst- och tjocktarm och den gemensamma faktorn för dessa sjukdomar är att dom i stora drag beror på livsstilsrelaterade faktorer. Dessa faktorer är kosthållning, stress, stillasittande, högt blodtryck, fetma och höga fett- och blodsockervärden. Dessa sjukdomar går att förebygga genom att äta en varierad och hälsosam kost och utöva någon fysisk aktivitet. Patienten bör även undvika en livsstil som hämmar hälsa, som rökning, hög alkoholkonsumtion, stillasittande och ogynnsam kost. Sjuksköterskans arbete i detta utgår från patientens behov, erfarenhet och motivation. Genom att tillämpa ett verktyg för att hjälpa patienten att hitta inre motivation till förändring underlättas arbetet. MI är en modell där sjuksköterskan och patienten kartlägger vilka problem som patienten upplever och vill ta tag i, det fungerar även genom att ge patienten ökad förståelse för livsstilen och varför förändring kan vara nödvändig. Under MI-samtalet läggs stor vikt på sjuksköterskans förhållningssätt och kunskap för att kunna motivera patienten på rätt sätt. En svårighet som sjuksköterskan kan stöta på är att hitta motivation hos patienter som inte upplever ett behov av förändring. Forskning visar även att en del sjuksköterskor upplever en osäkerhet i att använda metoden och därför belyser den här studien användningen av MI som ett verktyg för sjuksköterskan i mötet med patienter i behov av livsstilsförändring. Patienten går igenom flera stadier i hälsoprocessen men innan patienten når första stadiet och inte är medveten om förändringsbehov eller är inte mottaglig är det är svårt för sjuksköterskan att nå fram.

SYFTE

Syftet är att belysa sjuksköterskans och patientens upplevelser av motiverande samtal som ett verktyg.

METOD

Val av metod är här en litteraturöversikt som skapar en översikt över kunskapsläget inom valt område. Friberg (2017, ss. 141-142) beskriver metoden som att forskaren söker befintlig forskning för att få reda på vad som redan finns skrivet om valt område. Vidare skriver Friberg att forskaren måste ta ställning till den information hen hittar. Till exempel på vilka premisser en studie har kommit fram till ett visst resultat och val av metod. För att litteraturstudie skall kunna behandla befintlig forskning så menar Friberg att både kvantitativ och kvalitativ forskning behöver behandlas i analysen.

Datainsamling

Sökning i databasen CINAHL och andra databaser bland annat PubMed efter artiklar som handlar om sjuksköterskans och patientens upplevelse av MI i arbetet med livsstilsförändring hos patienten. Målet var från början att hålla begreppet livsstil brett för att få artiklar som inte var riktade mot ett specifikt problem. Detta visade sig vara svårt och därför ändrades syftet för att involvera fler artiklar, valet gjordes att analysera MI-metoden i sin helhet. Sökorden som användes var: motivational interview, motivational interviewing, nurse, nursing, care, caring, healthy lifestyle, lifestyle, primary care, experience, diabetes, primary care nurses, MI, patient experience, patient perspective, patient view, life change, health promotion, nurse perspective. Valda artiklar är hämtade endast från CINAHL eftersom inget hittade något nytt i de övriga databaserna. Avgränsningar gjordes för att få relevanta träffar. Publiceringsår avgränsas till 2010-2020, artiklarna skulle vara peer reviewed och skrivna på engelska. Titlar och abstract lästes för att få en uppfattning om artiklarna. Vid många träffar lästes endast titlar i första hand. Artiklar med ”motivational interviewing” som huvudämne valdes ut. Författarna arbetade med sökningar var för sig och delade sedan sina resultat med varandra för att gemensamt kvalitetsgranska dem. Fribergs (2017, ss. 187-188) kvalitétsgranskningsmall som innehåller frågor som kan bevaras på om artikeln. Sökhistoriken presenteras i Bilaga II utefter Östlundhs (2017, s. 65) mall. Övervägande valda artiklar är kvalitativa då majoriteten av sökningarna ledde fram till det, artiklarna presenteras kortfattat i Bilaga I.

Dataanalys

Fribergs analysstruktur av Friberg (2017, ss. 148-150) har används i processen att sammanställa ett resultat. Analysstrukturen består av att analysera valda studier upprepade gånger för att nå ett helhetsperspektiv, studierna dokumenteras sedan i en mall (Bilaga I) under rubriker som tydliggör varje studies namn, författare, syfte, metod, resultat etc. Efteråt görs en ny analys av valda studier för att finna likheter och olikheter

i exempelvis metodologiskt tillvägagångssätt eller syfte. Till sist görs en sammanfattning av studierna där de olika resultaten placeras under egna rubriker där det framkommer lika åsikter från olika författare. Artiklar har bearbetats genom att läsas för att förstå helheten och sedan sammanfattats i delar av problem, syfte, resultat och diskussion. Utefter dessa sammanfattningar har flertalet kategorier identifierats. Vidare så fördes kortfattad information in i en tabell (Bilaga I) där de får en överblick av bland annat artiklarnas syfte, metod och resultat. Vidare i analysarbetet undersöktes likheter och skillnader som svarade mot syftet i resultatet. Till sist sorterades data under olika rubriker där det hörde hemma genom färgkodning. Begreppet kategori har valts utifrån Morse (2008) beskrivning, att en samling av liknande data sorteras in under samma plats som gör att forskarna kan identifiera och beskriva karaktärsdragen under varje kategori. Då studien är en litteraturöversikt har det inte gjort egna etiska överväganden men har tagit del av de etiska överväganden som gjorts i de studier som analyserat, samtliga studier har fått etiskt godkännande.

RESULTAT

Resultatet presenteras i sex kategorier, vilka är: samspelet mellan sjuksköterska och patient, arbetsbelastning och värdet av tid, kunskap och erfarenhet, organisatoriskt stöd, behov av att ändra arbetssätt och inställning till MI som verktyg. I resultatet nämns patient-gruppen som patienten och sjuksköterske-gruppen som sjuksköterskan.

Samspelet mellan sjuksköterska och patient

Östlund, Wadensten, Häggström, Lindqvist och Kristofferzon (2016) upptäckte att sjuksköterskans sätt att prata med patienten i ett MI-samtal hade stor betydelse över hur patienten svarade och om det ledde till reflektion hos patienten eller inte. När sjuksköterskan ställde öppna frågor, istället för stängda, och sedan gjorde komplexa reflektioner så ökade det chansen för att patienten skulle prata mer öppet om förändring. Dobber et al. (2018) skriver att sjuksköterskans roll visade sig vara gynnsam i diskussioner om livsstilsförändring tillsammans med patienten. Genom en god reflektion kunde patienten röra sig framåt i motivationsprocessen. Sjuksköterskan framkallade och stärkte patientens inre motivation. Det var svårt för sjuksköterskan att uppmuntra patienten till reflektion och när patienten väl reflekterade så var det viktigt att sjuksköterskan sökte förståelse för vad patienten menade och inte vad hen sa. Vidare så skriver Dobber et al. (2018) att patienten ofta upplevde ambivalens inför en livsstilsförändring vilket blev ett hinder. Under mötet med patienten är det viktigt att sjuksköterskan belyser patientens ambivalens med för- och nackdelar genom ett icke-dömande förhållningssätt. En svårighet för sjuksköterskan var att få klarhet i vad ambivalensen grundades i och det var lätt att sjuksköterskan fick ett informativt förhållningssätt till patienten. Sjuksköterskan började då prata om risker som patienten stod inför, samtidigt var patienten medveten om riskerna och resultatet blev att patienten försvarade sina ovanor. En observationsstudie av Engelen et al. (2020) visade att sjuksköterskan uppmuntrade patienten att prata om sin nuvarande livsstil och frågade patienten om negativa och positiva tankar om den. Sjuksköterskan bekräftade patientens känslor genom att tillämpa ett empatiskt förhållningssätt, i vissa fall gjordes dock ingen återkoppling av vad patienten hade berättat. Sjuksköterskan var ofta den som kom med

förslag till förändring och det gavs inget eller lite utrymme för patienten att föreslå idéer själv. Medan andra sjuksköterskor visade lite intresse för vilka svårigheter som patienten stod inför och la istället mycket tid på att informera patienten. I vissa fall bjöd sjuksköterskan inte in patienten till samtal eller frågade vad patienten önskade att ta upp under mötet. Istället frågade sjuksköterskan, i slutet av mötet, om patienten ville prata om någonting som inte tagits upp. Resultat från Koelewijn-van Loon, van Dijk-de Vries, van der Weijden, Elwyn och Widdershoven (2013) visar hur det kan se ut när MI fungerar väl. De undersökte hur patienten såg på sin roll och sjuksköterskans roll i samtalet med MI som verktyg. I resultatet framkom teman om patienternas upplevelse som knyter an till detta. Till exempel att bli uppmuntrad utan att bli kritiserad och att arbeta tillsammans. Patienter kunde uttrycka att sjuksköterskan var ett gott stöd, någon som fanns där som inte gav upp på dem. Vidare så uttryckte patienter att de fick stort rum för sina egna idéer och tankar om sin livsstilsförändring, till exempel genom att bli tillfrågad om vad de ville förändra. Patienterna pratade ofta i termer som tillsammans, vi och inte ensam, trots att de var de själva som gjorde jobbet.

Arbetsbelastning och Värdet av tid

Östlund, Wadensten, Kristofferzon och Häggström (2015) kommer fram till att sjuksköterskan har ont om tid och många patienter och har därför svårt att hinna med att tillämpa MI. Här rapporterade sjuksköterskorna att de kommit till insikten att genom MI kunde de bolla över problemet där det hörde hemma, hos patienten. På detta sätt lättade deras arbetsbelastning. I en studie av Graves, Garrett, Amiel, Ismail och Winkley (2016) upplevde sjuksköterskan metoden MI som positiv. Även dessa sjuksköterskor rapporterade att MI hjälpte dem att föra över en del ansvar till patienten och på så sätt minskade deras arbetsbelastning.

Av Brobeck, Bergh, Odencrants och Hildingh (2011) framkommer det att sjuksköterskan upplever att livsstilsförändring hos patienten är någonting som tar tid. Det är en process och det var viktigt att låta det ta den tid som behövdes. Det var lätt för både sjuksköterskan och patienten att se tiden som en nackdel men det var viktigt att inte påskynda förloppet för att förändringarna skulle vara hållbara. Det visade sig också gynnsamt att upprätthålla kontakten med patienten en tid efter att livsstilsförändringen hade lyckats, för att främja en hållbar livsstil. Ibland när patienten nådde ett mål blev sjuksköterskan ivrig att pressa patienten att göra fler val i sin förändringsprocess. Om patienten inte var redo för detta var det viktigt att sjuksköterskan hade förmågan att ta ett steg tillbaka. Brobeck, Odencrants, Bergh och Hildingh (2014) skriver att patienten uppskattade när sjuksköterskan var närvarande och lyssnade noga till dess berättelse. Patientens livsstilsproblem var ofta förknippade med skam och sjuksköterskan behövde gå försiktigt fram för att samtalet skulle bli meningsfullt. Det kom fram i studien att patienten behövde försäkras om att berättelsen var viktig för sin egen skull men också för sjuksköterskan. Koelewijn-van Loon et al. (2013) såg i sin studie att patienten uttryckte att ett genuint intresse från sjuksköterskans sida var viktigt. När sjuksköterskan tog sig tid att lyssna till ämnen som var viktiga för patienten så kändes det lättare för patienten att öppna sig.

Kunskap och erfarenhet

För att sjuksköterskan skulle nå målet med MI-samtalet och få en bra kontakt med patienten framkom det i Lundberg, Jong, Kristiansen och Jong (2017) vara väsentligt med utbildning, erfarenhet, träning i MI och kunskap om hälsosamtal. Dessa verktyg ansågs vara gynnsamma i det hälsofrämjande arbetet som sjuksköterskan bedriver för att stötta patienten i att ändra sin livsstil. I Brobeck et al. (2011) beskrev sjuksköterskan att arbetet med MI kunde vara krävande. För att behärska tekniken till fullo krävdes erfarenhet inom professionen som sjuksköterska och kunskap inom MI som verktyg. Samt att kontinuerlig utbildning och utövande var viktiga faktorer för att tillämpa tekniken på ett bra sätt. Sjuksköterskan betonade även vikten av intresset för MI som verktyg. Kvalitéer som var viktiga för sjuksköterskan var empati och förmågan att förstå patienten under dialogen. Arbetserfarenhet fungerade som en trygghet för sjuksköterskan som upplevde det som en grund att stå på, denna erfarenhet hjälpte även i dialogen med patienten. Vidare rapporterar Brobeck et al. (2011) att sjuksköterskan upplevde att MI gjorde patienten medveten om behovet av livsstilsförändring. Samt att rollen som sjuksköterska i det hälsofrämjande arbetet blev tydligare. Under mötena med patienten insåg sjuksköterskan att patienten var tvungen att dra en egen slutsats angående sin situation istället för att sjuksköterskan skulle ge den. När patienten förklarade med sina egna ord blev patienten själv medveten och kunde ofta själv komma på en möjlig lösning eller sätt att hitta motivation.

Organisatoriskt stöd

I Graves et al. (2016) studie uttryckte sjuksköterskan att det fanns behov av stöd från hela organisation. Till exempel från läkare, kollegor, administration och chefer för att kunna arbeta med MI som verktyg på bästa sätt. Sjuksköterskan upplevde sig inte få tillräckligt med tid i sitt schema för dessa samtal och sjuksköterskan kunde även bli ombedd att göra annat istället för MI-samtalen. De medverkande sjuksköterskorna i Östlund et al. (2015) ansåg att ett gemensamt beslut kunde tas i organisationen att använda MI som verktyg. Detta för att hela organisationen skulle kunna få en förståelse för verktyget och för att sträva mot samma mål. Enligt Graves et al. (2016) rapporterade sjuksköterskan att hen sällan har lyxen att sätta sig ned för reflektion efter ett samtal med patienten på grund av den redan tunga arbetsbelastningen. I Östlund et al. (2015) uttryckte sjuksköterskan också att tid saknades för reflektion. Sjuksköterskan menade att reflektion efter samtal med patienten kunde leda till att sjuksköterskan lärde sig av både misstag och framgångar och då kunde utveckla sin färdighet.

Inställning till MI som verktyg

Inställningen som sjuksköterskan hade till verktyget MI, enligt Lundberg et al. (2017), hade betydelse för i vilken utsträckning som verktyget användes. I samma studie rapporterade vissa sjuksköterskor att MI inte hade någon etablerad plats i det hälsofrämjande arbetet. Detta grundades bland annat i en negativ inställning från andra i organisationen. I studien av Östlund et al. (2015) menar sjuksköterskan att en gemensam positiv inställning i organisationen kunde vara gynnsam för att alla skulle anamma metoden. I Brobeck et al. (2011) uttryckte sjuksköterskan en positiv inställning

upplevde även att det gav dem nya sätt att tänka och att det var utvecklande. Sjuksköterskan fick självförtroende i att bemöta olika hinder för patienten och upplevde att MI var en effektiv metod i hälsofrämjande arbete. Sjuksköterskan ansåg i studien av Östlund, Wadensten, Kristofferzon och Häggström (2013) att MI var ett bra verktyg att använda för att få patienten involverad i sin egen hälsoprocess. Andra sjuksköterskor kunde uttrycka att MI främjade kommunikation med patienten och att det var empatiskt, icke-dömande och icke-tillrättavisande. Sjuksköterskan upplevde att MI fungerade, det motiverade och lyfte patientens intresse och att det satte sjuksköterskan och patienten på samma nivå. Studierna visar att sjuksköterskan kan uppleva det utmanande att ändra sitt sätt att arbeta, tänka och samtala då de skall börja använda MI. Vissa sjuksköterskor menade att det var lätt att falla tillbaka i tidigare arbetsrutiner, som innebar att informera patienten istället för att motivera och sträva efter reflektion. Det visade sig också att sjuksköterskans intresse för MI kan gynna denna förändring i arbetssättet (Brobeck et al. 2011; Graves et al. 2016; Östlund et al. 2015). Om sjuksköterskan var öppen och vågade använda MI som verktyg så öppnade det upp för lärandet (Östlund et al. 2015). Det fanns vissa sjuksköterskor som hade negativa upplevelser av MI, de ansåg att MI inte passade alla individer, att det var svårt att använda då det upplevdes vara onaturligt och tog tid. De sjuksköterskorna med negativ uppfattning önskade mera tid och regelbundenhet för att kunna använda MI samt mer träning. Andra orsaker till att sjuksköterskorna inte använde MI var att dem upplevde en osäkerhet i att använda metoden.

DISKUSSION

Metoddiskussion

Arbetet började med inriktning mot sjuksköterskans upplevelse av att använda MI. Sökningarna gav ett snålt resultat av användbara artiklar och det visade att det fanns en kunskapslucka inom området. Därför breddades sökningen för att inkludera patientens perspektiv. Det blev mer fokus på fördelar och nackdelar om metoden utifrån bådas perspektiv. Detta ansågs vara relevant då det är sköterskan som utövar metoden och patienten som tar emot den. Genom studien kan läsaren skapa en helhetsbild av MI som verktyg i sjuksköterskans hälsofrämjande arbete med patienten.

Under granskningen av artiklarna valdes några bort då de inte svarade an på syftet. Sökarbetet stötte på svårigheter med att söka och hitta passande artiklar. Syftet ändrades till att handla om sjuksköterskans perspektiv och patientens perspektiv, men det blev fortsatt svårt. Sökningar har gjorts främst i CINAHL, även andra databaser testades men med samma sökresultat. Totalt har sökningarna gett 10 utvalda artiklar. I och med svårigheterna att finna tillräckligt många artiklar har en öppenhet tillämpats genom att ha med artiklar där ämnet MI endast nämns delvis i resultatet, angående hur upplevelsen av MI som verktyg har presenterats i dem. Studien ledde fram till en översikt av hur sjuksköterskan och patienten upplever MI. Vissa artiklar hade en patientgrupp med en specifik folkhälsosjukdom, exempelvis kardiovaskulär sjukdom. Trots detta har det varit möjligt att analysera MI som helhet och artiklarnas resultat har en bred applicerbarhet i sjuksköterskans hälsofrämjande arbete.

Artiklar som nämnde MI i sjuksköterskans arbete inkluderades, det innebar sjuksköterskor med utbildning i MI, sjuksköterskor som fick utbildning i metoden innan studien startade samt sjuksköterskor som applicerade MI som verktyg i för- och efterstudier. Artiklar som inte nämnde MI i sina nyckelord eller i CINAHLs huvudämnen exkluderades. Exkluderade artiklar var bland annat de som riktade in sig mot barn och ungdomar eller bara äldre, det ansågs vara en för specifik patientgrupp och svarade inte an på syftet.

En styrka som studien har är att den framhäver sjuksköterskans och patientens upplevelser om MI-metoden, åsikterna är viktiga för utveckling av MI på arbetsplatsen för att skapa en hållbar utveckling. Den visar även sjuksköterskans inställning till användning av MI som verktyg, vilket visade både- för och nackdelar, någonting som kan vara bra i MI-utbildningen av sjuksköterskor. Svagheter är att det finns en kunskapslucka på grund av lite forskning kring upplevelsen av MI som verktyg och i sin helhet, vilket försvårade vår sammanställning av resultatet.

Resultatdiskussion

Studiens resultat visar att samspelet mellan patienten och sjuksköterskan är mycket viktigt under arbetet med MI. Det krävs ett intresse och en vilja från sjuksköterskans sida för att kunna använda verktyget tillsammans med patienten. Sjuksköterskan behöver en bred kunskap för att kunna möta patienten. För att sjuksköterskan inte ska falla tillbaka i tidigare arbetsrutiner så är det egna intresset och stöd från organisationen essentiellt för sjuksköterskan. Hen behöver stöd och förståelse från chefer såväl som kollegor. MI används ofta under en lång period och sjuksköterskans behov av reflektion är stort. Det fanns vissa sjuksköterskor som valde att inte använda MI som ett verktyg, dessa sjuksköterskor kände en osäkerhet över metoden eller så hade de svårigheter att anpassa metoden till patienten, tidsbrist var också en faktor som spelade in. Men i det stora hela var inställningen till MI positiv från både sjuksköterskans och patientens sida, båda upplevde att det fungerade och gav önskade resultat i vården av patienten. Sjuksköterskans upplevelse att utöva MI och patientens upplevelse att samtala om livsstilsförändring genom MI är här svåra att sammanstråla. Men att se på MI som en gemensam aktivitet för sjuksköterska och patient var ändå givande. Vidare diskuteras studiens relevanta huvudfynd.

Samspel och inställning

Sokalski, Hayden, Raffin Bouchal, Singh och King-Shier (2019) styrker resultatet genom att skriva att MI var effektivt för patientens förmåga att ta ansvar för livsstilen och att upprätthålla den på längre sikt, jämfört med om samtalen var traditionellt informativa och utbildande. I samma studie visade resultatet också på att det var lite påverkan i samma fråga. Alltså visar detta, precis som den här studien, att upplevelsen kan vara delad när det gäller MI. Vilket resultatet visar kan bero på olika saker, till exempel sjuksköterskans skicklighet, erfarenhet eller inställning. Men också till exempel patientens motivation till förändring, inställning till MI eller om hinder finns eller ej. Resultatet i den här studien visar att viktiga kvalitéer som en sjuksköterska borde ha under MI-samtalet med patienten är empati och förmågan att förstå vad patienten menar. Likaså visar det sig att patienten upplevde det lättare att öppna sig när

sjuksköterskan visade ett genuint intresse samt när patienten kände att sjuksköterskan lyssnade. Detta framgår framförallt när patienterna pratar i termer som inte ensam, vi och tillsammans när det pratade om upplevelsen av MI-samtalen tillsammans med sjuksköterskan.

Om sjuksköterskan har en negativ syn på MI kan det lysa igenom under mötet med patienten. Då kommer samtalet inte att få den önskvärda effekt som det hade kunnat få om sjuksköterskan haft ett genuint intresse för verktyget. Om patienten känner av en negativ inställning från sjuksköterskan, kan det resultera i ett minskat intresse från patientens sida, det kan innebära en förlängd vårdkontakt och en negativ upplevelse för patienten. Den här studien visar att MI inte fungerar om det inte används på rätt sätt. Det krävs tid och intresse från båda parter, framför allt sjuksköterskan, vars främsta uppgift är att hitta patientens motivation. Om sjuksköterskan saknar inre motivation till att använda MI kan det bli en svårighet i kommunikationen med patienten. I resultatet kunde det tydas att även om det är patienten som utför förändringen själv så hjälpte det en del patienter när de kände att de gjorde det tillsammans med sjuksköterskan.

Organisationen

Resultatet belyser att verktyget MI behöver användas korrekt för att fungera och vara meningsfullt. Ett möjligt resonemang är att patientens och sjuksköterskans negativa upplevelse av MI kan grundas i att verktyget inte används på rätt sätt enligt de 5 faserna. Med det konstaterat är det relevant att få tillgång till ordentlig utbildning, vidareutbildning och reflektion. Tillsammans med det behöver sjuksköterskan också rätt förutsättningar på arbetsplatsen för att praktisera med MI som verktyg. Det kan kopplas ihop med att stödet från organisationen är viktigt, som också styrks i den här studien. Det var avgörande att sjuksköterskan fick tid och utbildning för att kunna använda MI som verktyg. Organisationens ansvar kan vara att lägga in tid i schemat och tillhandahålla utbildning för sjuksköterskorna. För att lyckas med det kan det vara aktuellt att i organisationen ta gemensamma beslut hur de olika professionerna ska arbeta tillsammans för de gemensamma målen. Detta stärks av Day, Gould och Hazelby (2017) som skriver att det är kostsamt för både individ och samhälle med livsstilsrelaterade sjukdomar. Detta beror på att dessa sjukdomar ökar. De belyser att MI har visats vara effektivt för patienter med dessa problem och att sjuksköterskor därför bör be om utbildning och resurser för bland annat vidareutbildning i MI.

Hållbarhet

Resultatet i den här studie visar att uppföljning med patienten gynnar hållbarheten i patientens upprätthållande av livsstilsförändringar. Detta skriver även Nymberg och Drevenhorn (2015), som kom fram till att för att patienten ska kunna genomföra en livsstilsförändring behövs någon som kan bekräfta deras goda vanor. Det kan vara avgörande med uppföljande besök med patienten för att livsstilsförändringen ska vara hållbar. För att patienten ska nå en hållbar livsstilsförändring så behöver sjuksköterskan vara utbildade inom MI, detta för att kunna ha ett samtal som inkluderar fysiska, psykologiska och sociala aspekter. I en studie av Thompson et al. (2010) med fokus på bland annat rökning, diabetes, fysisk aktivitet och hög alkoholkonsumtion visades det

att MI hade en positiv effekt på över 70% av fallen. De drog slutsatsen att en högre siffra hade kunnat uppnås med fler MI-samtal samt uppföljning.

Uppfattningen efter resultatanalysen är att det vissa gånger saknas uppföljande kontakt med patienten. För att patientens resultat ska vara hållbara kan det krävas återkoppling en tid efter MI-samtalet avslutats för att patienten inte ska falla tillbaka i tidigare vanor. Om patienten är nöjd med kontakten med sjuksköterska och lyckas att hålla kvar det uppnådda resultat innebär det mindre vårdkontakt vilket går att koppla till den ekonomiska dimensionen. Mindre vårdkontakt är kostnadseffektivt för både patienten och sjukvården samt att vårdkön minskar.

SLUTSATSER

• Det visar sig att samtal genomförda med MI som verktyg verkar positivt på patienten då hen känner sig stärkt i sin egen förmåga till förändring. Med tanke på detta kan MI vara ett verktyg att tillämpa i primärvården i det hälsofrämjande arbetet för att förebygga och lindra folkhälsosjukdomar.

• När sjuksköterskan ställer öppna frågor och har ett empatiskt förhållningssätt så bidrar det till reflektion och lyfter den inre motivationen hos patienten. Vilket i sin tur gynnar förändringsprocessen mot en hälsosam livsstil.

• När sjuksköterskan använder MI som verktyg så upplever patienten sjuksköterskan som ett gott stöd och patienten får utrymme för sina egna idéer och tankar i samtalet.

• Genom att sjuksköterskan använder MI som verktyg bollas ansvaret över till patienten. På så sätt lättas sjuksköterskans arbetsbelastning.

• Livsstilsförändring hos patienten är en process som inte kan skyndas på eftersom det då kan få motsatt effekt för patienten. Det kan behövas en längre vårdkontakt med uppföljning för att patientens livsstilsförändring skall vara hållbar.

• För att sjuksköterskan skall kunna applicera MI som verktyg i det dagliga hälsofrämjande arbetet, så krävs det vidareutbildning och erfarenhet.

• Det kan vara utmanande för sjuksköterskan att ändra sitt sätt att arbeta, sjuksköterskan behöver stöd från hela organisationen för att arbeta med MI som verktyg på ett optimalt sätt. Organisationen kan ta gemensamma beslut att använda MI, sjuksköterskan kan få tid i sitt schema för MI-samtal och egen reflektion, samt erbjudas vidareutbildning.

• Sjuksköterskan behöver reflektera i samband med MI-samtal för att utveckla sin förmåga att använda verktyget. På så sätt kan sjuksköterskan arbeta på ett hållbart sätt med MI som verktyg.

• Det krävs ett genuint intresse för att samtal med MI som verktyg skall fungera väl. Eftersom inställningen från både sjuksköterska och patient lyser igenom samtalet är det en förutsättning att samspelet mellan patient och sjuksköterska fungerar.

REFERENSER

1177 Vårdguiden (2019) Diabetes typ 2

https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/diabetes/diabetes-typ-2/ [2020-04-28]

Arman, M. (2015) Lidande och lindrat lidande. I Arman, M., Dahlberg, M. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 38-60.

Barth, T. & Näsholm, C. (2006). Motiverande samtal - MI: Att hjälpa en människa till förändring på hennes egna villkor. Lund: Studentlitteratur.

Brobeck, E., Bergh, H., Odencrants, S. & Hildingh, C. (2011). Primary healthcare nurses’ experiences with motivational interviewing in health promotion practice. Journal of Clinical Nursing, 20(23-24), ss. 3322-3330. DOI: 10.1111/j.1365-2702.2011.03874.x

https://onlinelibrary-wiley-com.lib.costello.pub.hb.se/doi/full/10.1111/j.1365-2702.2011.03874.x?sid=vendor%3Adatabase [2020-04-07]

Brobeck, E., Odencrants, S., Bergh, H. & Hildingh, C. (2014). Patients’ experiences of lifestyle discussions based on motivational interviewing: a qualitative study. BMC Nursing, 13(1), ss. 1-14. DOI: http://dx.doi.org/10.1186/1472-6955-13-13

Cancerfonden (u.å.) Minska risken för cancer. https://www.cancerfonden.se/minska-

risken?gclid=CjwKCAjw-YT1BRAFEiwAd2WRtiUs8-V93vtILUJ6cw_AyxfvRdPvtMqTMYBYdWNMR92CBBufJtneMBoC7aEQAvD_BwE [2020-04-23]

Carlsson, J. & Bergh, S. (2014) ”Livsstilen vållar tusentals dödsfall”.

https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2020/04/06/prioritera-sjukvards-och-omsorgspersonal-med-utokade-tester/ [2020-04-06]

Day, P., Gould, J. & Hazelby, G. (2017). The use of motivational interviewing in community nursing. Journal of Community Nursing, 31(3), ss. 59-60, 62-63.

https://search-proquest-com.lib.costello.pub.hb.se/docview/1925831253?accountid=9670 [2020-05-08]

Dobber, J., Latour, C., Snaterse, M., van Meijel, B., ter Riet, G., Scholte op Reimer, W. & Peters, R. (2018). Developing nurses’ skills in motivational interviewing to promote a healthy lifestyle in patients with coronary artery disease. European Journal of

Cardiovascular Nursing, 18(1), ss. 28-37. DOI: 10.1177/1474515118784102

https://journals-sagepub-com.lib.costello.pub.hb.se/doi/full/10.1177/1474515118784102 [2020-04-07]

Egidius, H. (2020a). Ambivalens. I Natur & Kulturs Psykologilexikon.

Egidius, H. (2020b). Motstånd. I Natur & Kulturs Psykologilexikon.

https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=motst%C3%A5nd

[2020-04-23]

Egidius, H. (2020c). Självdiskrepansteorin. I Natur & Kulturs Psykologilexikon. https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=sj%C3%A4lvdiskrepanste orin [2020-04-23]

Engelen, M.M., van Dulmen, S., Nijhuis-van der Sanden, M.W.G., Adriaansen, M.J.M., Vermeulen, H., Bredie, S.J.H. & van Gaal, B.G.I. (2020). Self-management support in cardiovascular consultations by advanced practice nurses trained in motivational interviewing: An observational study. Patient Education and Counseling, 103(1), ss. 159-164. DOI: https://doi.org/10.1016/j.pec.2019.07.018

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0738399119303039?via%3Dihub [2020-04-07]

Folkhälsomyndigheten (2018) Introduktion till MI.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/motiverande-samtal-om-sexuell-halsa/introduktion-till-mi/ [2020-03-04]

Folkhälsomyndigheten (2019) Vad är en folksjukdom?

https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/om-folksjukdomar/ [2020-02-11]

Folkhälsomyndigheten (2020) Fysisk aktivitet – rekommendationer.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/fysisk-aktivitet--rekommendationer/ [2020-06-03]

Friberg, F. (2017) Att göra en litteraturöversikt. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur, ss. 141-152. Friberg, F. (2017) Bilaga III Granskningsfrågor för kvalitativa respektive kvantitativa studier. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur, ss. 187-188.

Graves, H., Garrett, C., Amiel, S.A., Ismail, K. & Winkley, K. (2016) Psychological skills training to support diabetes self-management: Qualitative assessment of nurses’ experiences. Primary Care Diabetes Europe. 10(5), ss. 376-382. DOI:

http://dx.doi.org/10.1016/j.pcd.2016.03.001

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1751991816000279 [2020-05-03]

Hjärt- lungfonden (2019a) Hjärtinfarkt.

https://www.hjart-lungfonden.se/sjukdomar/hjartsjukdomar/hjartinfarkt/ [2020-04-28]

Hjärt- lungfonden (2019b) Stroke.

Koelewijn-van Loon, M.S., van Dijk-de Vries, A., van der Weijden, T., Elwyn, G. & Widdershoven, G.A.M. (2013). Ethical issues in cardiovascular risk management: Patients need nurses’ support. Nursing Ethics, 21(5), ss. 540-553. DOI:

10.1177/0969733013505313

https://journals-sagepub-com.lib.costello.pub.hb.se/doi/full/10.1177/0969733013505313 [2020-04-07]

Livsmedelsverket (2019) Matvanor och sjukdom.

https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/sjukdomar-allergier-och-halsa/matvanor-sjukdom [2020-04-29]

Lundberg, K., Jong, M.C., Kristiansen, L. & Jong, M. (2017) Health Promotion in Practice-District Nurses׳ Experiences of Working with Health Promotion and Lifestyle Interventions Among Patients at Risk of Developing Cardiovascular Disease. Explore: The Journal of Science & Healing, 13(2), ss. 108-115. DOI:

http://dx.doi.org/10.1016/j.explore.2016.12.001

https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S1550830716302300?via%3Dihu b [2020-04-07]

Morse, J.M. (2008) Confusing Categories and Themes. Qualitative Health Research, 18(6), ss. 727-728. DOI: 10.1177/1049732308314930.

https://journals.sagepub.com/doi/10.1177/1049732308314930 [2020-04-27]

Nylander, L. (2020) Vad är empowerment och egenmakt.

https://formell.se/empowerment-och-egenmakt/ [2020-04-23]

Nymberg, P. & Drevenhorn, E. (2015) Patients’ experience of a nurse-led lifestyle clinic at a Swedish health centre. Scandinavian Journal of Caring Science, 30(2), ss. 349-355.

DOI: 10.1111/scs.12254 [2020-05-08]

http://dx.doi.org/10.1111/scs.12254

Riksförbundet HjärtLung (2020) En hälsosam livsstil består av goda vanor.

https://www.hjart-lung.se/din-halsa/livsstil/ [2020-03-04]

Sandman, L. & Kjellström, S. (2016) Etikboken. Lund: Studentlitteratur AB SFS 2017:30 Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet. Socialstyrelsen (2019a) En hälsoorienterad hälso- och sjukvård.

https://www.kunskapsguiden.se/psykiatri/Teman/levnadsvanor/Sidor/En-halsoorienterad-halso-och-sjukvard.aspx [2020-04-23]

Socialstyrelsen (2019b) MI (motiverande samtal).

https://www.socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/evidensbaserad-praktik/metodguiden/mi-motiverande-samtal/ [2020-02-12]

Sokalski, T., Hayden, K.A., Raffin Bouchal, S., Singh, P. & King-Shier, K. (2019). Motivational Interviewing and Self-care Practices in Adult Patients With Heart Failure

A Systematic Review and Narrative Synthesis. Journal of Cardiovascular Nursing, 35(2), ss. 107-115. DOI: 10.1097/JCN.0000000000000627.

https://journals.lww.com/jcnjournal/Abstract/2020/03000/Motivational_Interviewing_a

nd_Self_care_Practices.4.aspx [2020-05-08]

Spikdotter Nilsson, F. (2015) Motiverande samtal: en konst att behärska.

https://www.motivation.se/innehall/motiverande-samtal-en-konst-att-beharska/

[2020-03-06]

Svensk sjuksköterskeförening (2017a) Hälsofrämjande omvårdnad.

https://www.swenurse.se/Levnadsvanor/Halsoframjande-omvardnad/ [2020-03-04]

Svensk sjuksköterskeförening (2017b) Svensk sjuksköterskeförening: Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska [broschyr].

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-

svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf [2020-04-23]

Thompson, D.R., Chair, S.Y., Chan, S.W., Astin, F., Davidson, P.M. & Ski, C.F. (2010). Motivational interviewing: a useful approach to improving cardiovascular health. Journal och Clinical Nursing. 20(9-10), ss. 1236–1244. DOI: 10.1111/j.1365-2702.2010.03558.x http://dx.doi.org/10.1111/j.1365-2702.2010.03558.x [2020-05-08]

United Nations Development Programme (UNPD)(2015) Mål 3: God hälsa och välbefinnande.

https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-3-halsa-och-valbefinnande/ [2020-02-12]

Wiklund, L. (2003) Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur & Kultur. World Health Organization (WHO)(2020a). Frequently asked questions.

https://www.who.int/about/who-we-are/frequently-asked-questions [2020-04-23]

World Health Organization (WHO)(2020b) Global Action Plan for the Prevention and Control of NCDs 2013-2020.

https://www.who.int/nmh/events/ncd_action_plan/en/ [2020-02-12]

Östlund, A.-S., Wadensten, B., Häggström, E. & Kristofferzon, M.-L. (2013) District nurses’ and registered nurses’ training in an use of motivational interviewing in primary care settings. Journal of Clinical Nursing, 23(15-16), ss. 2284-2294. DOI:

10.1111/jocn.12509 [2020-04-27]

Östlund, A.-S., Wadensten, B., Häggström, E., Lindqvist, H. & Kristofferzon, M.-L. (2016) Primary care nurses’ communication and its influence on patient talk during motivational interviewing. Journal of Advanced Nursing, 72(11), ss. 2844-2856. DOI:

Östlund, A.-S., Wadensten, B., Kristofferzon, M.-L. & Häggström, E. (2015)

Motivational interviewing: Experiences of primary care nurses trained in the method. Nurse Education in Practice, 15(2), ss. 111-118.

DOI: http://dx.doi.org/10.1016/j.nepr.2014.11.005

https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S1471595314001607?via%3Dihu b [2020-05-11]

Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur, ss. 59-82.

Bilaga I

Författare Årtal Titel Tidskrift

Syfte Metod och Urval Resultat

Brobeck, E., Bergh, H., Odencrants, S. & Hildingh, C. 2011 Primary healthcare nurses’ experiences with motivational interviewing in health promotion practice Journal of Clinical Nursing

The aim of the study was to describe primary healthcare nurses’ experiences with motivational interviewing as a method for health promotion practice. Beskrivande design och kvalitativ metod. Tjugo sjuksköterskor som arbetade i primärvården och aktivt använde motiverande intervjuer i sitt arbete intervjuades. Kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta data. Sjuksköterskornas erfarenheter av

motiverande intervjuer som en metod för

hälsofrämjande praxis visar att motiverande intervjuer är en krävande, berikande och användbar metod som främjar medvetenhet och vägledning i

vårdförhållandet. Och är ett värdefullt verktyg för primärvårdssjuksköterskors hälsofrämjande arbete. Brobeck, E., Odencrants, S., Bergh, H. & Hildingh, C. 2014 Patients’ experiences of lifestyle discussions based on motivational interviewing: a qualitative study. BMC Nursing

The aim of the study was to describe how patients in primary health care settings experience lifestyle discussions based on MI. Deskriptiv design. Kvalitativ metod. Primärvården, sydvästra Sverige. Medverkande samlades från 13 olika hälsocentraler. Sjuksköterskor som hade kontinuerlig kontakt med patienter för MI samtal ombeds fråga om patienten ville delta. 16 patienter medverkade. Öppen kvalitativ intervju, som en dialog. Specifika frågor med följdfrågor beroende på svaren.

Kategorier:

1- Ömsesidig interaktion 2- Skapa en känsla av välbefinnande

3- Bidra till förändring Det övergripande temat var att livsstilsamtalen (utförda med MI)

främjade

självbestämmande hos patienten.

Dobber, J., Latour, C., Snaterse, M., van Meijel, B., ter Riet, G., Scholte op Reimer, W. & Peters, R. 2018 Developing nurses’ skills in motivational interviewing to promote a healthy lifestyle in patients with coronary artery disease European Journal of Cardiovascular Nursing

The aim of this study was to evaluate the coaching of nurses to skilfully use Mo-Int in a secondary prevention programme for CAD patients Före-efter-studie med 24 sjuksköterskor. Sjuksköterskorna spelades in under konversationer med patienter när de använder MI. Materialet analyserades och sjuksköterskorna fick sedan feedback och coaching via telefon eller mejl.

Av de 24 sjuksköterskor som deltog fullbordade 13 av dem sina inspelningar. Resultatet visade ändå på en förbättring i utövandet av Motiverande samtal. Engelen, M.M., van Dulmen, S., Nijhuis-van der Sanden, M.W.G., Adriaansen, M.J.M., Vermeulen, H., Bredie, S.J.H. & van Gaal, B.G.I. 2020 Self-management support in cardiovascular consultations by advanced This observational study explores advanced practice nurses’ (APN) performance in secondary prevention and self-management support in patients with cardiovascular disease. Observationsstudie. Verkliga konsultationer utfördes i tre polikliniker, Ljudinspelningar gjordes och analyserades. Först bestämdes (sub) kategorier med användning av fem kategorier av självhantering: symtomhantering, behandling, biomedicinska kardiovaskulära riskfaktorer, psykosociala konsekvenser och livsstilsförändring. För 49st konsultationer genomfördes av 5 kvinnliga APNs, dessa analyserades. Fysiska ämnen diskuterades i 98% och psykologiska

underämnen i 41% av konsultationerna. Även om inte alla komponenter i MI tillämpades, diskuterades aktuellt beteende och beteenden som borde förändras och information tillhandahölls. Speciellt att sätta mål och utbyta idéer för att nå beteendemål tillämpades i liten utsträckning.

practice nurses trained in motivational interviewing: An observational study. Patient Education and Counseling

det andra bestämde man i vilken utsträckning MI-aspekter användes, med hjälp av Behaviour Change Counselling Index (BECCI). Graves, H., Garrett, C., Amiel, S.A., Ismail, K. & Winkley, K. 2016 Psychological skills training to support diabetes self-management: Qualitative assessment of nurses’ experiences Primary Care Diabetes Europe This study explores nurse experience of training in six psychological skills to support patients’ self-management of type 2 diabetes. Randomiserad kontrollerad studie. Kontrollgrupp och interventionsgrupp. 16 sjuksköterskor medverkade, lottning om vilken grupp de skulle tillhöra, 9st till interventionen och 7st till kontrollgruppen. Utbildning i 6st psykologiska färdigheter (varav en av dessa färdigheter är MI) under 12 veckor av en psykolog. Grupp och handledningstid för interventionsgruppen. Semistrukturerade intervjuer.

Tre teman identifierades i relation till deras

upplevelse av att vara med i D6-studien:

1- Positiv och negativ uppfattning av D6. 2- Professionella förbindelser. 3- Behov av stöd. Koelewijn-van Loon, M.S., van Dijk-de Vries, A., van der Weijden, T., Elwyn, G. & Widdershoven, G.A.M. 2013 Ethical issues in

The aim of this study was to evaluate the nurse-led intervention from an ethical perspective by exploring in detail the experiences of patients with the intervention, and their views on the role of both

Kvalitativ design med djupintervjuer av 18 patienter som genomgått en sjuksköterskeledd intervention för att förebygga kardiovaskulär sjukdom. Intervjuerna genomgick en en innehållsanalys. Interventionen består av riskbedömning, I analysen av resultatet framkom 5 teman: 1- Tydliga svar och realistiska råd från sjuksköterskan.

2- Bli uppmuntrad utan att bli kritiserad.

3- Att bli förstådd och få hjälp att förstå.

4- Arbeta tillsammans 5- Få motivation från behover att bevisa sig själv inför sjuksköterskan.

cardiovascular risk management: Patients need nurses’ support Nursing Ethics

the nurse and patient riskkommunikation, MI och ett patientbeslutsstöd. Lundberg, K., Jong, M.C., Kristiansen, L. & Jong, M. 2017 Health Promotion in Practice-District Nurses׳ Experiences of Working with Health Promotion and Lifestyle Interventions Among Patients at Risk of Developing Cardiovascular Disease. Explore: The Journal of Science & Healing

The aim of this study was to examine district nurses' experiences of working with health preventive actions among patients with risk factors for cardiovascular disease (CVD), and to identify facilitators and obstacles in HPP. En kvalitativ studie med individuella semistrukturerade intervjuer. Totalt 12st distriktssjuksköterskor, som arbetade i primärvården, medverkade i studien. Datan analyserades med en manifest innehållsanalys. 5 kategorier identifierades. 1- Det hälsofrämjande arbetet (HPP) betraktas som kärnan i arbetet. 2- Rådgivning och coachning till patienterna ansågs vara avgörande i arbetet med HPP.

3- Identifiering av verktyg som motiverande samtal (MI) för att underlätta HPP.

4- Negativ attityd hindrade arbetet och positiv attityd främjade det.

5- Vissa såg HPP som obligatoriskt och en börda. Andra ansåg det vara stimulerande. Östlund, A., Wadensten, B., Häggström, E., & Kristofferzon, M. District nurses’ and registered To examine to what extent district nurses and registered nurses have training in motivational interviewing, to what extent they

Ett studie-specifikt frågeformulär sändes till 980 sjuksköterskor inom primärvård i Sverige, 673 svarade.

59% av dem som svarade hade någon form av utbildning inom MI, 57% använde det i sin yrkesroll, 15% av dem som använde det hade ingen utbildning. Det var fler

distriktssjuksköterskor än sjuksköterskor som