Examensarbete
Kandidatnivå
Sjuksköterskans erfarenheter i mötet med kvinnor
som genomför abort – En litteraturöversikt
The nurse´s experiences in meeting women who going through an abortion – a literature review
Författare: Maja Husén Hansson och Jonna Källström Handledare: Jenny Ericson
Granskare: Dara Rasoal
Examinator: Anncarin Svanberg Ämne/huvudområde: Omvårdnad Kurskod: VÅ2030
Poäng: 15 hp
Examinationsdatum: 2020-06-04
Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA. Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet. Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access.
Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):
Ja Nej
Bakgrund:
Abort är en process där en graviditet avslutas och styrs av abortlagen, som ändrades till sin nuvarande form år 1974. Kvinnan ska själv bestämma över sin graviditet. En abort kan ske via medicinska åtgärder eller genom kirurgiska åtgärder beroende på graviditetsvecka. Abort är en svår process för kvinnorna och det är kvinnan eget beslut. Det kan vara utmanande både för kvinnan och för sjuksköterskan som arbetar med aborter.Syfte:
Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter i mötet med kvinnor som genomför abort.Metod:
Litteraturöversikten är baserad på 15 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PubMed. Alla artiklarna är granskade och godkända enligt etisk kommitté. Artiklarna kvalitetsgranskades och är av medel eller hög kvalitet. Under analysen kategoriserades artiklarna genom likheter och skillnader och 5 kategorier framkom.Resultat:
De olika valda kategorierna som framkom i resultatet var: att känna engagemang och stolthet, att behöva stöd och hantera känslor, att möta kvinnan, att uppleva etiska och moraliska dilemman och att uppleva hinder och ett behov av mer utbildning inom abortvård.Slutsats:
Litteraturöversikten påvisade att sjuksköterskor upplevde mötet med kvinnorna som emotionellt och de sökte därför stöd från sin närmaste omgivning. Genom kvinnornas tacksamhet upplevde sjuksköterskorna engagemang till arbetet och ansåg sin roll vara stöttande och inte dömande. Dock kunde sjuksköterskorna uppleva en konflikt mellan personliga och professionella värderingar samt hinder i arbetet som grundas i ett stort antal patienter.Background:
Abortion is a process in which a pregnancy ends and is governed by the Abortion Act, which was changed to its present form in 1974. The woman determines about her pregnancy. An abortion can be done through medical measures or surgical procedures depending on weeks of pregnancy. Abortion is a difficult process for the women and it is the woman's own decision. It can be challenging for both the woman and the nurse working with abortions.Aim:
To describe nurse´s experiences in meeting women who going through an abortion.Method:
The literature review is based on 15 scientific articles from the CINAHL and PubMed databases. All articles are reviewed and approved by the Ethics Committee. The articles were quality checked and are of medium or high quality. During analyzes, the articles were categorized by similarities and differences and 5 categories.Results:
The various selected categories that emerged in the results were: feeling commitment and pride, needing support and dealing with emotions, meeting the woman, experiencing ethical and moral dilemmas and experiencing obstacles and needs for more education in abortion care.Conclusion:
The literature review showed that nurses perceived meeting the women as emotional and sought support from their surroundings. Through the women’s gratitude, the nurses experienced commitment to work and considered their role to be supportive and not judgmental. However, the nurses could experience conflicts between personal and professional values and obstacles in work based in many patients.Innehållsförteckning
2. Bakgrund 1
2.1 Abort 1
2.2 Lagar och regelverk 2
2.3 Kvinnor som genomgår abortprocessen 2
2.4 Den grundutbildade sjuksköterskan i abortvård 3
2.5 Teoretisk referensram 4 2.6 Problemformulering 5 3. Syfte 5 3.1 Frågeställningar 5 4. Metod 5 4.1 Design 6
4.2 Urval och datainsamling 6
4.3 Inklusionskriterier 7
4.4 Exklusionkriterier 7
Tabell 1. Sökmatris 7
4.5 Värdering av artiklarnas kvalitet 8
4.6 Tillvägagångssätt 8
4.7 Analys och tolkning av data 9
4.8 Etiska överväganden 9
5. Resultat 10
Tabell 2. Sammanställning av kategorier 10
5.1 Att känna engagemang och stolthet 10
5.2 Att behöva stöd och hantera känslor 11
5.3 Att möta kvinnan 13
5.4. Att uppleva etiska och moraliska dilemman 14 5.5. Att uppleva hinder och ett behov av mer utbildning inom abortvård 15
6. Diskussion 16
6.1 Sammanställning av huvudresultaten 16
6.2 Resultatdiskussion 17
6.3 Metoddiskussion 21
6.4 Etikdiskussion 22
7. Klinisk betydelse för samhället 23
8. Slutsats 23
9. Förslag på vidare forskning 24
10. Referenslista
Bilaga 1, Granskningsmall för kvantitativa studier Bilaga 2, Granskningsmall för kvalitativa studier Bilaga 3, Artikelmatris
1. Inledning
Litteraturöversikten handlar om sjuksköterskornas erfarenheter i vården för kvinnor som genomför en abort. Vi har valt ämnet abort då det har varit uppmärksammat i media. Att inte vara delaktig i etiskt utmanande arbete som abort har varit omdiskuterad liksom kvinnors rättigheter till abort samt om man som hälso- och sjukvårdspersonal ska ha möjligheten till att välja om man ska medverka vid en abort. Vi vill därför gå djupare och beskriva ämnet abort ur sjuksköterskans perspektiv för att få en förståelse om vad sjuksköterskan kan möta i abortvård.
2. Bakgrund
Ämnen som tas upp i bakgrunden gäller lagar, statistik och metoder vid abort. Även kvinnornas upplevelse av att genomgå en abort uppmärksammas och genom detta belysa det sjuksköterskan möter i arbetet. Därefter beskrivs sjuksköterskans roll i abortvård och hur hen anses bemöta dessa kvinnor.
2.1 Abort
Abort betyder att en graviditet avslutas och är en av de vanligaste medicinska åtgärderna bland kvinnor (Brännström et al., 2016). En av fyra graviditeter slutar med abort. Varje kvinna har grundläggande reproduktiva rättigheter att själv bestämma när det är lägligt att skaffa barn och hur många barn hon vill ha, utan att dessa rättigheter ifrågasätts. Till dessa rättigheter tillhör också laglig och säker abort (World Health Organization [WHO], u.å.). Mellan åren 2010–2014 gjordes uppskattningsvis 56 miljoner aborter globalt, medräknat både de som utförts på ett säkert sätt och de som utförts under osäkra förhållanden. Till följd av restriktiva lagar, stigmatisering och begränsad tillgång till abort används också i vissa länder ett riskfyllt tillvägagångssätt när graviditeten ska avslutas. Vilket betyder att aborten utförs av personer som saknar kompetens och utbildning samt utförs utan sterilt material. Mödradödligheten uppskattas vara mellan 4,7 procent till 13,2 procent varje år på grund av detta (WHO, 2019).
Under 2018 utfördes 36 000 aborter i Sverige hos kvinnorna mellan 15–44 år och i 93 procent av fallen användes en medicinsk metod (Socialstyrelsen, 2019a). Den medicinska aborten är läkemedelsbaserad där två läkemedel används, ett som vidgar cervix (livmoderhals) och tas oralt på klinik enligt svensk lag. Efter en till tre dagar administreras det andra läkemedlet vaginalt, som kontraherar livmodern, detta kan kvinnan välja att göra på klinik eller hemma.
Om ingen blödning påbörjats kan ett oralt intag av samma läkemedel behöva upprepas (Kopp Kallner et al., 2014). När livmodern kontraherar stöts fostret ut och graviditeten avslutas. Denna metod kan användas under alla de graviditetsveckor som abort är tillåten. För att avbryta graviditeten med kirurgisk abort använder man sig av samma cervixvidgande läkemedel i förberedande syfte och sedan utryms livmodern instrumentellt. Detta kallas också för vakuumaspiration och sker på klinik. Denna metod rekommenderas inte att använda innan vecka 7 på grund av risk för rester eller efter vecka 13 då fostret är för stort (Socialstyrelsen, 2019a).
2.2 Lagar och regelverk
I Sverige kom den första abortlagen 1938 (Askola, 2018). Den kom att ändras och den nya abortlagen trädde i kraft 1974. Enligt lagen har den gravida kvinnan rätt att själv bestämma om graviditeten ska avslutas fram till vecka 18. Stödsamtal ska alltid erbjudas innan aborten utförs (Abortlag, SFS 1974:595). Tillstånd från Socialstyrelsens Rättsliga råd behövs om kvinnan önskar avbryta graviditeten efter vecka 18. Det bör då föreligga särskilda medicinska skäl som innebär fara för kvinnans liv om hon fortskrider graviditeten. Andra orsaker till att avbryta graviditeten efter vecka 18 är sociala skäl vilket innebär problematisk livs- eller ekonomisk situation (Socialstyrelsen, 2019b). Efter vecka 22 avslutas graviditeten endast om fostret är skadat och inte anses vara livsdugligt utanför livmodern (Socialdepartementet [SOU], 2005). En annan viktig lag som beskriver sjukvårdens skyldigheter är Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) som är en ramlag i Sverige. Denna lag styr hur hälso- och sjukvård ska bedrivas och innebär att alla ska få vård på lika villkor. Vården ska vara byggd på god kvalité med bra hygienisk förmåga och detta innebär bland annat att patienten ska bemötas med respekt och vårdaren ska ta hänsyn till patientens integritet. Att känna trygghet till vården och få vara med och bestämma över sin vård är också delar som ingår i lagen och är kriterier för att tillhandahålla en god vård som sker i samråd med patienten (Hälso- och sjukvårdslag [HSL], SFS 2017:30).
2.3 Kvinnor som genomgår abortprocessen
Kvinnor som väljer att göra en abort upplever att själva beslutsfattandet är utmanande (Kjelsvik et al., 2018). Trots att kvinnorna i allmänhet är positiva till abort är de negativa till sin egen abort som anses höra ihop med rädslan att ångra sig i efterhand och glädjen över att vara gravid. Det kan infinna sig en känsla av ambivalens i samband med beslutet som kan finnas kvar även efter att graviditeten är avslutad (Aléx & Hammarström, 2004). Att vara ensam i denna process
förvärrar situationen som kvinnorna befinner sig i (Kjelsvik et al., 2018). Därför kan stödsamtal vara givande både innan och efter aborten. Inför aborten vet de flesta kvinnor inte vad de har att vänta sig och behovet av information är stort. Kvinnor som genomförde abort efter vecka 12 beskrev den fysiska smärtan som den värsta de upplevt (Mukkavaara, Öhrling & Lindberg, 2012). Medan andra kvinnor som genomförde abort inte upplevde någon fysisk märkbar smärta alls (Aléx & Hammarström 2004). Det emotionella lidandet i samband med en abort är en aspekt som närmast liknas med ett emotionellt trauma. I stor utsträckning upplevde kvinnorna känslor som skam, ångest, sorg och oro vid abort efter vecka 12 (Mukkavaara, Öhrling & Lindberg, 2012), men även en lättnad var en identifierad känsla när kvinnan aborterade en oönskad graviditet (Kjelsvik et al., 2018). Aléx och Hammarström (2004) beskriver i sin studie hur vissa av de kvinnor som deltog upplevde att deras känslomässiga och fysiska lidande blev ignorerat av sjukvårdspersonalen. Personalen upplevdes som hård och oförstående och framkallade genom sitt bemötande känslor som skam, sorg, ensamhet och osäkerhet. Stålhandske, Ekstrand och Tydén (2010) beskriver även hur kvinnor kunde uppleva att hälso- och sjukvårdspersonal fokuserade mer på det fysiska än det emotionella och existentiella känslorna. De fanns också de kvinnor som upplevde att personalen bemötte dem med positivitet och de fick sitt informativa behov tillgodosett samt det stöd de behövde. Vilket också beskrivs i Mukkavaara, Öhrling och Lindbergs (2012) studie, där deltagarna beskrev ett fint bemötande med tillfredsställande emotionellt stöd. Denna vård överensstämmer med Kjelsvik et al. (2018) som beskriver dessa positiva bemötanden som nödvändiga, där patienten känner sig förstådd, sedd och hörd för att inte förvärra den krissituation som redan eventuellt upplevs.
2.4 Den grundutbildade sjuksköterskan i abortvård
Sjuksköterskan möter den gravida kvinnan genom omvårdnaden och bör i detta möte bli emotionellt involverad (Huntington, 2002). Redan från början av processen som startar med att kvinnan fattar ett beslut behöver sjuksköterskan möta henne med en sensitivitet och involvera sig utan att påverka beslutet. Dock finns en risk att sjuksköterskan riskerar i detta möte att blottas för sin egen sårbarhet och värderingar (Kjelsvik et al., 2018). Ett emotionellt engagemang är dock ett måste för att inte distansera sig och öka det trauma kvinnan redan upplever (Huntington, 2002).
Goda kliniska och praktiska färdigheter krävs i den komplexa omvårdnaden som sjuksköterskan är ansvarig för i abortvården. I omvårdnaden ingår praktiska moment som att administrera
läkemedel, se till att kvinnan är adekvat smärtlindrad, bedöma blödning och ha en överblick över kvinnans fysiska, emotionella och existentiella behov. En annan uppgift som sjuksköterskan har är att ta hand om fostret efter att graviditeten stöts ut, då hen avlägsnar och tvättar fostret. I detta skede finns möjligheten för kvinnan att se fostret om hen så vill, något som sjuksköterskan måste diskutera med kvinnan innan hon aborterar (Huntington, 2002).
Samhället lägger stor tyngd på sjuksköterskor som förväntas erbjuda psykologiskt och emotionellt omhändertagande vid en abort. Ett arbete som kräver känslomässig hantering och kan orsaka personliga trauman hos sjuksköterskan något som senare kan påverka arbetet (Huntington, 2002). Ett etiskt och moraliskt tungt arbete där relationen mellan kvinnan och sjuksköterskan kan påverkas av att sjuksköterskan behöver hantera och dölja sina känslor. Tidigare studier har fokuserat på kvinnornas upplevelse eller metoder vid abort. Därför argumenteras för att det är av intresse att beskriva sjuksköterskors upplevelser i vården av kvinnor som genomför en abort (Yang, Che, Hsieh & Wu, 2015). Eftersom det är sjuksköterskan som genom mötet påverkar kvinnornas erfarenheter och återhämtning (Huntington, 2002).
2.5 Teoretisk referensram
Patientlagen syftar till att stärka och tydliggöra patientens ställning genom att främja patienters delaktighet, självbestämmande och integritet (Patientlagen, SFS 2014:821). Vilket stämmer överens med McCormacks teori (McCormack et al., 2010) om personcentrerad vård som innebär att patienten är i centrum. Även vårdmiljön är av betydelse för att kunna uppnå en god kultur av personcentrerad vård och det ska därmed skapas en personcentrerad vårdmiljö för patienten. För att utveckla vårdmiljön till det positiva och personcentrera miljön behövs vissa förhållanden, som tillräckligt med personal och stöd, handlingskraft, professionella relationer och sjuksköterskor i ledningen för att prägla organisationen med personcentrering. I vården som är personcentrerad ska vårdaren vara professionell och ha kompetens, ha en förmåga att kunna förmedla sig socialt och kommunikativt. Vårdaren ska även vara engagerad i sitt yrke för att kunna ge god vård. Vid personcentrerade processer involveras patienten i sin egen vård, sjuksköterskan ska vara närvarande kring patienten, inkludera genom aktiviteter och beslut samt ge en holistisk vård. Det finns behov av mer utveckling och strategier kring hur personcentrerad omvårdnad ska användas i praktiken. Enligt McCormack & McCance (2017) är personcentrerad vård ett tillvägagångssätt som bildats genom hälsosamma relationer mellan
olika vårdinrättningar, patienter och anhöriga. Det bygger på värderingar som respekt för personer, ömsesidig respekt, individuell rätt till självbestämmande och förståelse. Detta möjliggörs genom en stöttande kultur som främjar kontinuerliga tillvägagångssätt och utveckling. Den personcentrerade vården i praktiken behöver ständigt reflekteras över på ett kreativt och kritiskt sätt, detta för att kunna tillämpa tillvägagångssättet och översätta evidensen till praktiken. Den personcentrerade vården är av vikt inom abortvård för att eftersträva WHO (u.å.) beskrivning av kvinnans reproduktiva rättigheter till självbestämmande.
2.6 Problemformulering
Tidigare forskning visar hur kvinnornas upplevelse av att genomgå en abort på en gynekologisk avdelning utspelar sig. Detta med kravet att sjuksköterskan ska bemöta kvinnans olika behov. Det ställs höga krav på sjuksköterskan och hur hon bör hantera situationen med sensitivitet. Detta utan tanke på sjuksköterskans psykiska välbefinnande och därför är det av intresse att utveckla sjuksköterskornas erfarenheter av att arbeta inom abortvården. Då kan också förutsättningar för utveckling av sjuksköterskans arbetsplats uppstå som i sin tur förbättrar vårdkvalitén för kvinnorna.
3. Syfte
Litteraturöversiktens syfte var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter i mötet med kvinnor som genomförde abort.
3.1 Frågeställningar
Hur upplever sjuksköterskan mötet med kvinnor som genomgår en abort? Vilka moraliska och etiska problem upplever sjuksköterskor vid abort?
4. Metod
I metod avsnittet beskrivs hur litteraturstudien har genomförts vilket innefattar design, urval och datainsamling, värdering av artiklarnas kvalitet, tillvägagångssätt, dataanalys och tolkning samt etiska överväganden.
4.1 Design
Designen på arbetet är en litteraturöversikt. Friberg (2017a) beskriver att en litteraturöversikt är grundad på evidensbaserade artiklar som är granskade och att litteraturöversikten ger ett tydligt perspektiv på omvårdnad. Segesten (2017) beskriver också att syftet med en litteraturöversikt är att visa vilka områden som det finns tidigare forskning på, detta görs genom ett systematiskt arbete och att varje steg redovisas tydligt. Då kan kunskapsläget och forskningsfronten fastställas.
4.2 Urval och datainsamling
För att identifiera relevant litteratur krävs informationssökning i databaser. Det finns olika databaser som är relaterat till det intresse som ligger till grund för litteraturöversikten. Det finns till exempel databasen CINAHL som är inriktad på omvårdnadsvetenskap och PubMed som främst inriktar sig på medicin men också omvårdnadsrelaterad vetenskap (Östlundh, 2017).
Östlundh (2017) skriver också att det finns val för avgränsning i databaserna, peer reviewed är ett sådant val. Det betyder att sökningen endast visar resultat från vetenskapliga tidskrifter som är granskade av experter inom området. Andra val att göra vid informationssökning är vilken boolesk söklogik som ska användas. Med det menas att sätta samman olika sökord med AND, OR eller NOT. Detta för att styra databasen och få fram ett resultat beroende på hur de olika sökorden ska användas relaterade till varandra. För att komma fram till vilka sökord som ska användas kan ämnesordlistor eller tesaurusar användas. Dessa ord har då valts ut för att beskriva vad den vetenskapliga litteraturen innehåller och sökorden är då kopplade till den databas som nyttjas. Ämnesordlistor eller tesaurusar kan också benämnas som MeSH-termer. Trunkering kan användas i databaser för att i samma sökning få fram olika ändelser av sökordet. Genom trunkeringen skrivs sökordet med en * efter (Östlundh, 2017).
I denna litteraturöversikt har databaserna CINAHL och PubMed att använts med sökorden “nurse”, “nurses”, “nursing”, “nurses experience”, “abortion”, “practice”, “perception”, ”experience”, ”care”, ”nurses´ attitudes”, ”attitudes”, ”nurs*” och ”termination of pregnancy”. Där synonymer framtagna från MeSH inte har förekommit. Dessa sökord kombinerades med AND som boolesk söklogik och avgränsningen peer-reviewed samt engelskt språk för att få fram relevanta artiklar till litteraturöversikten. Trunkering har tillämpats på vissa sökord för att få fram ett bredare urval av artiklar.
4.3 Inklusionskriterier
I denna litteraturöversikt har inklusionskriterier varit artiklar med en kvalitativ eller kvantitativ design, hög eller mellan kvalitet och skrivna enligt IMRAD. IMRAD är en struktur som de flesta vetenskapliga artiklar följer som står för Introduktion, Metod, Resultat och Diskussion (Bertin, Atanassova, Gingras & Larivière, 2016). De ska även behandla erfarenheter utifrån grundutbildade sjuksköterskors perspektiv. Artiklarna var publicerade mellan 2005-01-01 och 2020-06-01, var skrivna på engelska eller svenska. De inkluderade artiklarna var etiskt granskade.
4.4 Exklusionkriterier
Artiklar som exkluderades var sådana som handlade om hemaborter eller behandlade ämnet ur ett patientperspektiv.
Tabell 1. Sökmatris
Databas Sökord Antal
träffar
Urval efter lästa titlar
Urval efter lästa abstrakt Antal utvalda artiklar till resultatet efter genomläsning av artiklar, n=15
CINAHL Nurse AND abortion AND perception
30 3 3 3
CINAHL Abortion AND nurses´ attitudes
118 14 5 5
CINAHL Nurs* AND abortion AND attitudes
149 2 2 1
CINAHL Nurs* AND termination of pregnancy AND
experience
90 4 2 1
PubMed Nurses AND nursing AND practice AND abortion
97 1 1 1
PubMed Nurs* AND abortion AND attitudes
656 6 2 2
PubMed Nurses experience AND abortion AND care
85 3 1 1
PubMed Abortion AND nurse AND experience
4.5 Värdering av artiklarnas kvalitet
Vid värdering av artiklarnas kvalitet har granskningsmallar använts. Författarna har använt sig av Högskolan Dalarnas granskningsmallar modifierade utifrån Forsberg och Wengström (2008) och Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006). Det finns en för kvantitativa och en för kvalitativa artiklar. Granskningsmallarna finns bifogade i bilaga 1 och 2. Den artikel som var mixad metod granskades utifrån den kvalitativa mallen då den var mest utformad som en kvalitativ artikel. Granskningsmallen för de kvantitativa artiklarna består av 29 frågor medan den kvalitativa innehåller 25 frågor. Frågorna är uppbyggda av ja/nej frågor, varje ja ger en poäng. När granskningen är avslutad summeras poängen som sedan omvandlades och räknades om till procent. Hög kvalitet var 80–100 % medan medel kvalitet var 70–79 % och låg kvalitet var 60– 69 %.
4.6 Tillvägagångssätt
Författarna har arbetat med litteraturöversikten genom att träffas på campus. Båda författarna har sökt artiklar, granskat dom tillsammans men använt sig av olika sökstrategier för att få fram olika resultat på ett effektivt sätt. Ett program som finns tillgängligt på internet för att kunna skapa samt dela filer med varandra användes som heter Google Drive för att kunna tillföra lika mycket i arbetet av båda författarna, vilket var målet. Via dokumentet har författarna fått en struktur på arbetet genom att båda jobbar tillsammans i samma dokument. Författarna hittade artiklarna genom adekvata databaser. Vid sökningen av artiklarna så experimenterade författarna söktekniker, sökord och funktioner för att komma fram till de sökorden som besvarade syftet till litteraturöversikten. Vid granskning av artiklarna lästes först abstracten om det ansågs var relevant för syftet. Genom att läsa abstracten för varje artikel gav det en överblick och förståelse om vilka artiklar som kunde användas och inte. Det blev sammanlagt 15 artiklar som valdes och sparades i en mapp på datorn för att ha de sparade och lättåtkomliga. Efter det sammanställdes de inkluderade artiklarna för att kunna få fram ett resultat genom att använda markeringspennor på det som ansågs vara relevant till syfte och frågeställningar. I flera artiklar redovisades även resultat från andra yrkeskategorier som läkare, läkare assistanser, barnmorskor, gynekologer, obstetriker / gynekolog och sjuksköterskestudenter som fanns med i flera av artiklarna. Författarna fokuserade endast på sjuksköterskornas åsikter och yrkesroll.
4.7 Analys och tolkning av data
Författarna har analyserat och gjort en tolkning av de utvalda artiklarna genom följande steg enligt Friberg (2017a). Författarna valde ut data som besvarade syftet och frågeställningarna genom att först läsa igenom artiklarnas titel, sedan abstrakt och resultatet. Många artiklar sorterades bort då det inte besvarade syftet men sparades i en mapp på datorn. Data som valdes ut bestod mest av sjuksköterskornas erfarenheter vid abortvård genom intervjuer och via frågeformulär. Data har analyserats i olika steg, först lästes de valda artiklarna igenom ett flertal gånger för att förstå innehållet och få en överblick. I andra steget tog det mest informativa fram i artiklarna som sedan användes i litteraturöversiktens resultat. Genom att benämna data i olika kategorier hjälpte det författarna att kunna se skillnader och likheter i arbetet. När data var vald sorterades all relevant data med liknande innehåll till olika kategorier för att sedan kunna gå vidare och börja skriva. Tredje steget innebar att alla artiklar sammanställdes från de nyckelfynd som hittades i andra steget och det fjärde steget handlade om att få en helhetsbild av resultatet genom att dela in i kategorier och underkategorier samt sammanställa i en resultatmatris (bilaga 3).
4.8 Etiska överväganden
Forskningsetik innebär att få en vägledning i forskningen med praktiska och etiska frågor. Forskaretik innebär ett ansvar från idén till publicering och dess konsekvenser. Man ska visa respekt för samhället och människor, visa ärlighet genom att vilja utveckla, rapportera och vara öppen med arbetet samt vara objektiv i sin forskning. Tillförlitlighet avspeglas i metoden, analysen, designen och hur kvaliteten har varit i forskningen. Forskning förnyas och utvecklas ständigt (Vetenskapliga rådet, 2019). Helsingforsdeklarationen tar upp att om forskaren har deltagare med i sin forskning så ska de vara informerade, medvetna om sina rättigheter att deltagarna får avsluta sin medverkan när de vill samt vara informerade om lagar och regler. Forskaren ska även ta hänsyn till deltagarnas integritet, rättigheter och ej utsätta dom för någon fysiskt eller psykisk skada (Word Medical Association, 2018). Författarna ska tillämpa ett objektivt arbetssätt genom arbetet och följa riktlinjerna (Polit & Beck, 2017). Författarna till litteraturöversikten har bedömt artiklarna på ett objektivt sätt och därmed eftersträvat att inte författarnas egna åsikter påverkat resultatet och att inte vara dömande. Alla artiklarna i litteraturöversiktens resultat var godkända av en etisk kommitté och granskade via peer review för att uppnå forskningsetiskt hög nivå i översikten. När artiklar var skrivna på ett annat språk
finns risk för felöversättningar. Författarna har använt ett lexikon som hjälp vid tveksamhet, då det är ett bra verktyg för att få en bättre förståelse för texten.
5. Resultat
Resultatet innefattar 15 artiklar från länderna Sverige (N=2), Kanada (N=1), USA (N=6), Japan (N=1), England (N=2), Storbritannien (N=1), Israel (N=1) och Italien (N=1). Artiklarna är från sammanlagt 7 olika länder. Resultatet delas in 5 kategorier som handlar om sjuksköterskans erfarenheter i mötet med kvinnor som genomför abort. De olika valda kategorierna som framkom var: att känna engagemang och stolthet, att behöva stöd och hantera känslor, att möta kvinnan, att uppleva etiska och moraliska dilemman och att uppleva hinder och ett behov av mer utbildning inom abortvård.
Tabell 2. Sammanställning av kategorier
Sjuksköterskans erfarenheter i mötet med kvinnor som
genomför abort
Att känna engagemang och stolthet Att behöva stöd och hantera känslor Att möta kvinnan Att uppleva etiska och moraliska dilemman Att uppleva hinder och ett behov av mer utbildning inomabortvård
5.1 Att känna engagemang och stolthet
Flera studier visade att sjuksköterskorna var stolta över ett väl utfört arbete och kände engagemang att i komplicerade situationer kunna ge en god vård med bra kvalité till de kvinnor som genomgick en abort. De kände även att arbetet var tillfredsställande och kände
engagemang (Andersson, Gemzell-Danielsson & Christensson, 2014; Britton, Mercier, Buchbinder & Bryant, 2019; Lindström, Wulff, Dahlgren & Lalos, 2015; Lipp, 2019; McLemore, Kools & Levi, 2015a; Nicholson, Slade & Fletcher, 2010; Parker, Swanson, & Frunchak, 2014). Bidragande faktorer till detta var kvinnornas tacksamhet och uppskattning gentemot sjuksköterskorna (Britton et al., 2019; Parker et al., 2014). Sjuksköterskorna motiverades av känslan att förbättra någons liv och sammanfattades av en sjuksköterska som “a patient that specifically looks at you with tears and says, ‘you have really helped my situation so much…you have saved my life’” (Britton, Mercier, Buchbinder & Bryant, 2019, p. 203).
Den psykosociala och fysiska arbetsmiljön inom organisationen som sjuksköterskorna arbetade påverkade nivån av engagemang som sjuksköterskorna kände till abortvård och påverkade även mötet med kvinnorna (Czarnecki et al., 2019; Janiak et al., 2018; Marek 2004; McLemore et al., 2015a; Nicholson et al., 2010; Hwang, Koyama, Taylor, Henderson & Miller, 2005). Sjuksköterskorna beskrev hur deras uppgift inom abortvården var att ge en vård av god kvalité och underlätta upplevelsen för kvinnorna, vilket ansågs vara en viktig uppgift och detta skapade ett engagemang till omvårdnaden (Britton et al., 2019; McLemore et al., 2015a; Parker et al., 2014). Ansvar och fördelar ökade med en sjuksköterskeledd abortvård där sjuksköterskan engagerade sig i större utsträckning då läkaren inte behövde vara lika mycket inblandad (Nicholson et al., 2010).
Genom att sjuksköterskorna accepterade kvinnornas beslut och var tillgängliga för dem visade de engagemang i den kamp som kvinnorna gick igenom i och med beslutet att avsluta graviditeten (Czarnecki et al., 2019; Nicholson et al., 2010). Delaktighet i abortvård ansågs av många sjuksköterskor reflektera en stark tro på kvinnans självbestämmande och reproduktiva rättigheter, genom engagemang för att förbättra abortvården kände sig sjuksköterskorna sig delaktiga i kvinnokampen. Därför ansågs abortvården viktigt för samhället (Andersson et al., 2014; Czarnecki et al., 2019).
5.2 Att behöva stöd och hantera känslor
Att arbeta inom abortvård var emotionellt påfrestande och flera studier visade hur sjuksköterskorna var överens om att de behövde ett emotionellt stöd (Andersson et al., 2014; Britton et al., 2019; Czarnecki et al, 2019; Gallagher, Porick & Edgley, 2009; Lindström et al., 2015; Lipp, 2019; Marek, 2015; Mauri & Squillace, 2017; McLemore et al., 2015a; Mizuno,
2015; Nicholson et al., 2010; Parker et al., 2014; Hwang et al., 2005). De känslor som identifierades från sjuksköterskor i mötet med kvinnan var ilska, stress och hjälplöshet (Mauri & Squillance, 2017; Parker et al., 2014; Lipp, 2019). Andra känslor som sjuksköterskorna upplevde med kvinnan var empati, sorg och vemod. Detta ansågs viktigt för att upprätthålla en adekvat vård (Andersson et al., 2014; McLemore et al., 2015; Nicholson et al., 2010; Parker et al., 2014).
Flertal sjuksköterskor betonade vikten av att ha kollegor runt om sig i abortvård. Sjuksköterskorna belyste att det var viktigt att dela med sig av sina erfarenheter, ge rådgivning och stötta varandra. Att ha erfarna kollegor var en tillgång och resurs när sjuksköterskans stod inför utmaningar i sitt arbete (Britton et al., 2019; Gallagher et al., 2009; Nicholson et al., 2010; Parker et al., 2014). Dock upplevde några sjuksköterskor brist av stöd från kollegor (Marek, 2015; Hwang et al., 2005). Medan i en annan studie kände sjuksköterskorna att de hade bra stöd från kollegorna (Hwang et al., 2005). Om stödet inte räckte från kollegorna så sökte vissa sjuksköterskor ett känslomässigt instämmande från vänner, anhörig och familj istället (McLemore et al., 2015a; Nicholson et al., 2010; Parker et al., 2014; Hwang et al., 2005). Vissa sjuksköterskor ville inte ta med arbetet hem och om det inte räckte att prata med kollegorna vände de sig till deras återhämtnings rum på avdelningen för att hantera sina känslor (McLemore et al., 2015a).
I flera studier framkom det att sjuksköterskorna beskrev att de behövde kunna hantera sina egna känslor (Andersson et al., 2014; Czarnecki et al, 2019; Lipp, 2019; Mauri & Squillace, 2017; McLemore et al., 2015a). Många av sjuksköterskorna brukade stänga av sina känslor för att det inte skulle bli för påfrestande och som en strategi för att kunna hantera känslorna (Lipp, 2019; McLemore et al., 2015a; Nicholson et al., 2010; Parker et al., 2014). I en studie beskrev sjuksköterskorna att det var okej att ha känslor för att sjuksköterskorna är mänskliga (Lipp, 2019). Dock framkommer även att sjuksköterskor tyckte att man inte ska stänga inne känslorna då det kunde bli överväldigande med det emotionella arbetet. Flera som dagligen medverkade vid aborter beskrev det som jobbigt men såg att de hade blivit starkare av att jobba med mycket känslor (Andersson et al., 2014).
I think working at an abortion clinic is hard as a nurse. I think that there are times that you’re dealing with things as a woman, as a mother, as a non-mother, as a wife or a partner that come up, because your patients are emotional and it’s our
nature as human beings, as nurses, as people to share that through our therapeutic communication, through our social support for our patients, your personal stuff comes up. (McLemore, Kools & Levi, 2015a, p. 224).
5.3 Att möta kvinnan
Sjuksköterskorna beskrev olika perspektiv på att möta kvinnor som genomgick en abort till exempel att alla kvinnor var olika, krävde varierad grad av omvårdnad och fick olika relationer till sjuksköterskan (Andersson et al., 2014; Britton et al., 2019; Czarnecki et al., 2019; Lipp, 2019; Mauri & Squillace, 2017; McLemore et al., 2015a; Nicholson et al., 2010). I flera studier framkom det att sjuksköterskor inte hade dömande tankar om kvinnorna som genomförde en abort och att de valde att inte ifrågasätta patienternas beslut (Britton et al., 2019; Lipp, 2019; Ben Natan & Melitz, 2015; Nicholson et al., 2010). “It’s their body, it’s their life, it’s their business.” (Parker, Swanson, & Frunchak, 2014). Dock framkom det att när sjuksköterskorna hade dömande tankar visade de aldrig detta för kvinnorna och behöll dem för sig själv (Lipp, 2019; Britton et al., 2019). Sjuksköterskorna påvisade att de lättare fick en dömande inställning om en patient återkom flera gånger för att utföra abort (Lipp, 2019; Mauri & Squillace, 2017).
Sjuksköterskorna beskrev att de behövde kunna variera sitt bemötande och i sin roll gentemot kvinnorna som genomförde en abort då alla patienter är olika och känner olika inför en abort (Lipp, 2019; McLemore et al., 2015a; Nicholson et al., 2010; Parker et al., 2014). Sjuksköterskorna beskrev att de upplevde att det var viktigt för kvinnan att ha sjuksköterskan som stöd för att kunna ventilera sina tankar och emotionella funderingar (Czarnecki et al., 2019; McLemore et al., 2015a; Nicholson et al., 2010). De ansåg också det viktigt att kvinnan var adekvat smärtlindrad för att minska lidandet (Andersson et al., 2014; Czarnecki et al., 2019; Lindström et al., 2015; Lipp, 2019). Studier visade att sjuksköterskorna skapade en bekväm miljö, lyssnade till kvinnans önskemål och individualiserade kommunikationen för att få kvinnan att känna sig trygg och omhändertagen under hela vårdtiden (Britton et al., 2019; Czarnecki et al., 2019; McLemore et al., 2015a; Nicholson et al., 2010). Vidare beskrevs att kommunikation var viktigt för att få en bra relation med patienten. Sjuksköterskorna beskrev att sämre kommunikation mellan kvinnan och sjuksköterskans kunde leda till att kvinnan inte reflekterade sina känslor och tankar med sjuksköterskan (Andersson et al., 2014; McLemore et al., 2015a). Sjuksköterskorna beskrev även att ju mer kompetens sjuksköterskan hade ju mer
gav det en känsla av självförtroende att kunna kommunicera säkert och lugnt till kvinnan (Andersson et al., 2014).
När kvinnan genomgick beslutsprocessen kring abort beskrev sjuksköterskorna att de försökte att inte påverka patientens beslut utan bara finnas där som stöd oavsett beslut (Czarnecki et al., 2019; Gallagher et al., 2009; Marek, 2015; Nicholson et al., 2010). Andra sjuksköterskor beskrev att det kunde vara svårt att förstå kvinnans beslut och val och det kunde vara en utmaning att inte påverka beslutet (Nicholson et al., 2010; Britton et al., 2019). Samtidigt som sjuksköterskan skulle stödja kvinnan att ta rätt beslut och inte ångra sig (Nicholson et al., 2010).
5.4. Att uppleva etiska och moraliska dilemman
Flertalet etiska och moraliska dilemman beskrevs av sjuksköterskorna. Bland annat upplevde sjuksköterskor som deltog i aborter moraliska dilemman då arbetsplatsen både tillhandahöll förlossningsvård och abortvård. De ansåg att de deltog i ett slags dödsarbete på en arbetsplats som egentligen ska föda liv (Parker et al., 2014). Sjuksköterskorna beskrev också att de upplevde det mer emotionellt påfrestande att delta vid abort i vecka 13–24 då det kan gå att rädda ett foster som föds i vecka 22–23 (Andersson et al., 2014; Ben Natan & Melitz, 2011; Czarnecki et al., 2019; Gallagher et al., 2010; Lindström et al., 2015; Lipp, 2019; Marek, 2004; McLemore et al., 2015a; Nicholson et al., 2010). En sjuksköterska beskrev hur hon fick mardrömmar av att delta vid denna typ av abort (Lipp, 2019). Dock ansåg sjuksköterskorna att en abort till följd av fosteravvikelser, missfall eller med medicinska indikationer var lättare att acceptera (Andersson et al., 2014; Ben Natan & Melitz, 2011; Czarnecki et al., 2019; Lindström et al., 2015; Nicholson et al., 2010). En sjuksköterska beskriver hur vården handlade om någonting annat när en önskad graviditet avslutas “Then it is not about help it is something else ... it is both about caring and coping with the sorrow.” (Lindström, Wulff, Dahlgren & Lalos, 2011, p. 545).
Sjuksköterskans egna beslut som förälder och tankar om döden var också faktorer som bidrog till moraliska och etiska konflikter lika väl som att ett samband fanns mellan sjuksköterskans religiösa övertygelse och attityd till abort (Ben Natan & Melitz, 2011; Janiak et al., 2018; McLemore et al., 2015a). De sjuksköterskor som hade en kristen tro och arbetade inom abortvården valde att agera efter olika delar ur bibeln. Vissa valde att avstå delaktighet på grund av tron på “du ska inte döda” och andra rättfärdigade sin delaktighet med tron på “du ska inte
döma”. Att ge en empatisk vård ansågs gå hand i hand med både livet som religiös och livet som sjuksköterska (Czarnecki et al., 2019).
Sjuksköterskors personliga åsikter om abort och professionella skyldigheter gentemot patienten bidrog till moraliska dilemman. Det blev en konflikt mellan det sjuksköterskan måste göra som en del av hens professionella åtaganden och vad hen skulle vilja göra baserat på sina känslor och tankar (Andersson et al., 2014; Britton et al., 2019; Czarnecki et al., 2019; Lindström et al., 2015; Marek, 2004; McLemore et al., 2015a; Parker et al., 2014). Sjuksköterskor som befann sig i fertil ålder kunde relatera till kvinnorna som genomgick en abort genom sina personliga erfarenheter av graviditeter, abort och fertilitetsproblem vilket kunde öka empatin för kvinnorna (Andersson et al., 2014; McLemore et al., 2015a; Czarnecki et al., 2019). Dock kunde dessa egna värderingar också bidra till mindre empati för kvinnorna (McLemore et al., 2015a, Czarnecki et al., 2019). Dock var sjuksköterskorna överens om att patienterna skulle bemötas med en professionell attityd och att sjuksköterskornas egna värderingar inte skulle visas för dem (Czarnecki et al., 2019; Lindström et al., 2015; Parker et al., 2014; McLemore et al., 2015a). Exempelvis gjordes detta genom att sjuksköterskorna skapade professionella gränser till kvinnan och inte agerade som en nära vän. En annan sjuksköterska beskrev professionella gränser som “I cry along with them but my tears are for them, not because I’m experiencing a loss.” (Parker, Swanson & Frunchak, 2014, p. 283).
5.5. Att uppleva hinder och ett behov av mer utbildning inom
abortvård
Olika typer av hinder var något sjuksköterskor uppmärksammade i flera studier då de tyckte att det var för många patienter samtidigt vilket krävde mer emotionellt arbete än för bara en patient. De upplevde tidsbrist och att arbetsbelastningen var tung vilket gav en känsla av att patienterna inte fick adekvat vård. Sjuksköterskorna önskade att vården blev mer individualiserad och att de skulle ta hand om en patient i taget (Britton et al., 2019; Janiak et al, 2018; Nicholson et al., 2010; Parker et al., 2014). Vissa av sjuksköterskorna upplevde att de var utmattade både fysiskt och emotionellt utbrända samt trötta (Janiak et al, 2018; Nicholson et al., 2010). Dock kände andra sjuksköterskor sig maktlösa och upplevde att de fick jaga läkare för att kunna få en bra sammanhållning och ge en bättre vård under kvinnans vårdtillfälle (Parker et al., 2014). Då det var psykiskt påfrestande att vara med under en abort så valde vissa sjuksköterskor att ej delta under processen vilket skapade ett hinder då de övriga sjuksköterskorna närvarade vid fler
aborter. Detta skapade en större arbetsbelastning för de sjuksköterskor som fick ta sina kollegors patienter (Czarnecki et al., 2019; Marek, 2004).
Vidare beskrev sjuksköterskor att de kunde uppleva en rädsla för att deras kunskaper om abort inte var tillräckliga och att arbetet kunde skapa en självmedvetenhet om att vara flexibel med sina känslor vilket ansågs som ett hinder i deras dagliga arbete (McLemore et al., 2015a). Många sjuksköterskor kände att de inte fanns tillräckligt med utbildningar för att arbeta med aborter och att de behövde tillämpas mer. Från flera olika studier uppmärksammades att sjuksköterskorna önskade mer utbildningar för att kunna ge rådgivning samt finnas där vid beslutsprocessen kring abort, men även att kunna stödja familjerna. För att kunna ge ut ett emotionellt stöd som var individualiserad (Andersson et al., 2014; Britton et al., 2019; Mauri & Squillace, 2017; Mizuno, 2015; Parker et al., 2014; Hwang et al., 2005). Vissa sjuksköterskor upplevde att det finns för lite utbildningar om just de medicinska aborterna (Hwang et al., 2005). Samt att det var viktigt att få utbildning om preventivmedel för att förebygga hinder i vården då eventuellt färre kvinnor behövde genomgå aborter (Mizuno, 2015). I en studie upplevde sjuksköterskorna brist på kunskap på att ta hand om fostret och att det behövdes mer utbildning om det (Parker et al., 2014). Sjuksköterskor ifrån två olika studier upplevde att ämnet abort var ett samhällsproblem och blev ett hinder för deras arbete där ämnet var tabu att prata om, medier lyfter aborter till något negativt, fördomar runt om i samhället då sjuksköterskan fick höra att de dödade levande barn. Samt att de upplevde att samhället var otacksamma för deras arbete (Gallagher et al., 2009; Nicholson et al., 2010).
6. Diskussion
Diskussionsavsnittet beskriver en sammanfattning av huvudresultatet, resultatdiskussion, metoddiskussion och etikdiskussion. Sedan resoneras litteraturöversiktens kliniska betydelse, slutsats och förslag till vidare forskning.
6.1 Sammanställning av huvudresultaten
I denna litteraturöversikt med syftet att beskriva sjuksköterskans erfarenheter i mötet med kvinnor som genomför abort framkom fem kategorier. Att känna engagemang och stolthet där sjuksköterskorna kände ett starkt engagemang till arbetet. De ansåg att det var ett tacksamt
arbete som de kände stolthet över i att kunna erbjuda en god vård med bra kvalité till kvinnor som befinner sig i en svår situation. Att behöva stöd och hantera känslor där det framkom att sjuksköterskornas arbete var emotionellt påfrestande och att de behövde ett emotionellt stöd och strategier för att hantera sina känslor vilket de fann i sin omgivning, antingen av anhöriga eller kollegor. Att möta kvinnan där sjuksköterskorna beskrev att de upplevde relationen till kvinnorna olika liksom kvinnornas behov och hur sjuksköterskorna ansåg sig vara flexibla i mötet med dem. De upplevde även sin roll kring kvinnans beslut som stöttande och dolde de eventuella dömande tankar som uppstod. Att uppleva etiska och moraliska dilemman beskrev sjuksköterskorna som en konflikt mellan deras personliga värderingar och professionella skyldigheter. Problemen varierade också i svårighetsgrad beroende på när och varför aborten utfördes. Att uppleva hinder och ett behov av mer utbildning inom abortvård där sjuksköterskorna ansåg att en stressad arbetsmiljö, tidsbrist och att vara emotionellt engagerad i ett stort antal patienter ansågs vara hinder för att tillhandahålla en god vård. De uttryckte även önskemål om utbildning för att öka kunskap och kompetens.
6.2 Resultatdiskussion
Att arbeta inom abortvård visade sig vara emotionellt påfrestande och flera studier visade hur sjuksköterskorna var överens om att de behövde ett emotionellt stöd. Stödet fann de i sin närmaste omgivning men saknade stöd från samhället och arbetsgivare (Andersson et al., 2014; Britton et al., 2019; Czarnecki et al, 2019; Gallagher et al., 2009; Hwang et al., 2005; Lindström et a., 2015; Lipp, 2019; Marek, 2015; Mauri & Squillace, 2017; McLemore et al., 2015a; Mizuno, 2015; Nicholson et al., 2010; Parker et al., 2014). Samhället ställer höga krav på sjuksköterskan och dennes förmåga att hantera situationer som kan vara psykologiskt påfrestande utan att ta hänsyn till följderna, vilket i sin tur kan äventyra den goda vården (Huntington, 2002). Detta visar det betydande ansvar som organisationen och arbetsgivaren har för att säkerställa en god vård för kvinnorna genom att stödja sjuksköterskan emotionellt och psykologiskt i dennes utförande av arbetet. Enligt McCormack et al. (2010) behöver organisationen och arbetsgivaren optimera förhållanden för att vården ska vara personcentrerad genom att stödja hälso- och sjukvårdspersonal, ansvara för att det finns tillräckligt med personal och visa handlingskraft. I Glenton, Sorhaindo, Ganatra och Lewin (2017) studie framkom det att sjuksköterskor fann abortvården emotionellt påfrestande och de beskriver ett behov av emotionellt stöd. Vidare fann sjuksköterskor stöd i att arbeta tillsammans med en kollega under de svårare delarna av en abort, vilket fick dem att känna sig mindre ensamma. Andra alternativ
till emotionellt stöd beskriver de vara organiserade former av grupper där de får dela med sig av sina erfarenheter och känslor eller via arbetsplatsen få kontakt med psykolog eller präst.
Författarna till litteraturöversikten anser att ett utvecklat personcentrerat förhållningssätt på arbetsplatsen skulle kunna vara en lösning på de hinder som framkom att sjuksköterskorna upplevde, som kan tolkas som hinder för personcentrering. Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde tidsbrist och en hög arbetsbelastning med ett stort antal patienter att vara emotionellt involverad i, vilket riskerade den goda vården. De önskade även mer utbildning kring rådgivning och abort för att ha förmågan att individualisera vården (Andersson et al., 2014; Britton et al., 2017; Hwang et al., 2005; Janiak et al, 2018; Mauri & Squillace, 2017; Mizuno, 2015; Nicholson et al., 2010; Parker et al., 2014). McCormack och McCance (2017) beskriver att genom att skapa en stöttande kultur på arbetsplatsen främjar det kontinuerliga tillvägagångssätt och utveckling för att främja vårdarens kunskap och kompetens som anses viktigt för personcentrering. Därför kan det antas att utbildning och riktlinjer från organisationen skulle göra vården bättre för kvinnorna. Vilket beskrivs i Newton et al. (2016) studie där utbildning av sjuksköterskor inom abortvård anses öka tillgängligheten och säkerheten för de kvinnor som genomgår abort samt reducerar den arbetsbelastningen som finns inom abortvården. Utbildning både före och under karriären som sjuksköterska ökade även chansen att sjuksköterskor valde att arbeta inom området abort och främjade utveckling inom sitt valda karriärsområde (McLemore, Levi & James, 2015b).
Den personcentrerade vården är väsentlig för att motverka det resultat som framkom i Aléx och Hammarströms (2004) studie där kvinnorna kände att sjuksköterskornas bemötande och agerande ökade det känslomässiga traumat som de redan upplevde. Sjuksköterskorna har också ett eget ansvar för att främja personcentrerad vård där McCormack et al. (2010) beskriver att kompetens och kommunikativa förmågor krävs men också engagemang till sitt yrke för att kunna identifiera och tillgodose patientens behov. Vilket också styrks av Huntington (2002) som skriver att sjuksköterskan bör engagera sig i kvinnans situation i mötet med denna för att kunna tillhandahålla en god vård. I resultatet framkom det att sjuksköterskorna kände engagemang till sitt yrke och ansåg sig kunna identifiera och tillgodose kvinnornas olika omvårdnadsbehov och därmed tillhandahålla en personcentrerad vård. Samt att sjuksköterskorna ansåg att det var viktigt att vara stöttande och accepterande, oavsett beslut genom hela kvinnans beslutsprocess (Andersson et al., 2014; Britton et al., 2019; Czarnecki et al., 2019; Gallagher, Porick & Edgley, 2009; Lindström et al., 2015; Lipp, 2019; Marek, 2015;
Mauri & Squillace, 2017; McLemore et al., 2015a; Nicholson et al., 2010; Parker et al., 2014). Något som Lipp (2008) också kom fram till i sitt resultat där det framkom att sjuksköterskornas mål var att tillhandahålla en kvinnocentrerad vård där de poängterade att beslutet var kvinnornas att fatta och sjukskörskans roll att stötta. Denna roll som sjuksköterskorna anser sig ha stödjer kvinnors reproduktiva rättigheter där kvinnans beslut inte ifrågasätts (WHO, u.å.). Dessa mänskliga rättigheter tillsammans med delaktighet och självbestämmande ligger till grund för en humaniserad vård och utvecklingen av personcentrerad vård (McCormack & McCance, 2017).
I resultatet framkommer det etiska och moraliska dilemman där sjuksköterskor hade svårt att acceptera sena aborter men ansåg att det kunde föreligga mer accepterande orsaker till grund för aborten (Andersson et al., 2014; Ben Natan & Melitz, 2011; Czarnecki et al., 2019; Gallagher et al., 2010; Lindström et al., 2015; Lipp, 2019; Marek, 2004; McLemore et al., 2015a; Nicholson et al., 2010). Även i Glenton et al. (2017) studie framkom det att sjuksköterskor kände sig obekväma med att delta vid sena aborter då de ansåg det traumatiskt att ta hand om fostret. De ansåg också att det var mer accepterat att genomgå en abort om särskilda orsaker förelåg som exempelvis fosteravvikelser, sjukdom eller ekonomiska svårigheter. De beskriver även hur sjuksköterskornas vilja att utföra aborter styrs av deras syn på sin professionella roll. Vilket även framkommer i resultatet av denna litteraturöversikt där sjuksköterskorna upplevde en konflikt mellan sina professionella åtaganden och sina personliga värderingar (Andersson et al., 2014; Britton et al., 2019; Czarnecki et al., 2019; Lindström et al., 2011; Marek, 2004; McLemore et al., 2015a; Parker et al., 2014). I Glenton et al. (2017) studie beskriver de denna konflikt vara mellan sjuksköterskornas plikt att värna om liv samt vårda och deltagande i att avbryta en graviditet. Detta kan antas bottna i de etiska dilemman som ligger till grund för diskussioner som rör abortvård. Dessa dilemman beskriver Jones och Chaloner (2007) vara mellan kvinnornas rätt till att välja, där kvinnans autonomi respekteras och hon har rätten att bestämma över sin kropp och fostrets rätt till liv, där fostret anses ha lika stor rätt till liv som alla människor och bör skyddas av samhället. De beskriver vidare att det finns diskussioner för vilka fosteravvikelser som är etiskt rättfärdigande orsaker till abort. Enligt Abortlagen (SFS 1974:595) är det, fram till vecka arton, kvinnan som bestämmer detta. Dock har det i stora delar av världen utvecklats en samvetsfrihet som möjliggör för sjuksköterskor och andra professioner att inte delta i aborter som de inte anser är moraliskt rättfärdigade. Detta är för att skydda sjuksköterskans egna moraliska och etiska övertygelser
reproduktiva rättigheter varje kvinna har och som WHO (u.å) fastställt inskränks. Med dessa diskussioner i åtanke kan det diskuteras om samvetsfriheten frångår de svenska lagarna HSL (SFS 2017:30) som garanterar att alla ska få vård på lika villkor och Patientlagen (SFS 2014:821) som syftar till att främja delaktighet, självbestämmande och integritet. Med detta kvarstår dilemmat vem som behöver skyddas, sjuksköterskorna eller kvinnorna.
Med tanke på de etiska och moraliska dilemman som framkom kan det antas att kvinnorna får ett varierat bemötande beroende på deras bakomliggande orsaker till varför de väljer att avsluta graviditeten. Vilket även visas i Alex och Hammarströms (2004) studie som baseras på kvinnors upplevelse av att genomgå en abort. En del av kvinnorna upplevde att deras emotionella, existentiella och fysiska behov blev ignorerade och att sjuksköterskorna genom deras bemötande framkallade känslor som skam och sorg, medans andra kvinnor upplevde deras behov tillgodosedda. Även Stålhandske et al., (2010) skriver i sin studie hur kvinnornas upplevelser av abortvården är delade. Även om dessa studier inte gör skillnad på orsakerna till aborten kan det enligt författarna till denna litteraturöversikt antas att om det finns ett varierat bemötande inom abortvård kan också sjuksköterskans syn och acceptans till orsaken att genomgå abort avgöra det bemötandet kvinnorna får. Lipp och Fothergill (2009) beskriver i sin studie att det var stressande för sjuksköterskorna att dölja fördomar de hade. Vidare beskriver de hur sjuksköterskorna inte alltid lyckades förhindra att deras attityd märktes och svårigheten att tillhandahålla en icke dömande vård. Dock visade vår litteraturöversikt att dömande tankar inte existerade eller att sjuksköterskorna beskrev att deras tankar om kvinnorna och deras beslut inte bör visas för kvinnorna (Ben Natan & Melitz, 2015; Britton et al., 2019; Lipp, 2019; Nicholson et al., 2010). Kvinnornas upplevelse av bemötande kan också bero på andra faktorer. Det framkom i resultatet att sjuksköterskor upplevde en variation i relationerna till kvinnorna (Andersson et al., 2014; Britton et al., 2019; Czarnecki et al., 2019; Lipp, 2019; Mauri & Squillace, 2017; McLemore et al., 2015a; Nicholson et al., 2010). Vilket kan antas påverka kvinnornas upplevelse. Enligt McCormack och McCance (2017) krävs hälsosamma relationer mellan sjuksköterskan, patienten och anhöriga som genomsyras av respekt för personen, ömsesidig respekt, individuell rätt till självbestämmande och förståelse för att kunna arbeta personcentrerat. Att lära känna patienten är av stor vikt för att få en bra relation mellan patienten och sjuksköterskan och det är genom denna process som sjuksköterskan kan veta när patienten är mottaglig för information. En annan viktig del av detta är att patienten är villig att berätta sin historia och släppa in sjuksköterskan. Det är med rätt information som patienten kan fatta
självständiga beslut om sin vård (Strandås & Bondas, 2018). Därför kan det antas att en god relation mellan sjuksköterska och patient ligger till grund för att kunna arbeta personcentrerat.
6.3 Metoddiskussion
Denna litteraturöversikt har genomförts för att få litteraturöversiktens syfte besvarat. Författarna har valt ut både kvalitativa och kvantitativa artiklar i litteraturöversikten. Enligt Friberg (2017d) är litteraturöversikt en studiedesign som sammanställs från forskning inom det valda området författarna väljer att skriva om. Att genomföra en litteraturöversikt utförs genom kartläggning över ämnet. När en litteraturöversikt skrivs finns det en nackdel att författarna gör en selektiv sortering för att stödja sin egna åsikt. Att skriva en litteraturöversikt kräver ett förhållningssätt där författarna är kritiska. Friberg (2017b) beskriver att kvalitativa artiklar används för att läsaren ska kunna få en förståelse av någon upplevelse eller någon erfarenhet som därmed kan öka förståelsen. Medan Friberg (2017c) förklarar att de kvantitativa artiklarna används för att få ett mer generaliserat resultat genom jämförelser och olika mätningsmetoder för att få fram resultatet. Forsberg och Wengström (2015) påvisar att genom att använda sig av både kvantitativa artiklar och kvalitativa artiklar skapar en trovärdighet för litteraturöversikten.
Författarna av litteraturöversikten har tagit sig del av sammanlagt 15 vetenskapliga artiklar varav det var 9 kvalitativa artiklar, 1 mixad metod och 5 stycken kvantitativa artiklar och som har inkluderats utifrån syftet. Detta kan ses som en styrka i litteraturöversikten att författarna har tagit del av båda metoderna så att författarna fick ett bredare och mer trovärdigt resultat. En annan styrka i litteraturöversikten är att båda författarna har granskat resultatet vilket ger en mer tillförlitlighet. Alla artiklarna granskades och bedömdes efter artikelkvalitet och de utav hög eller medel kvalité valdes, vilket angås som en styrka på grund av att det ger ett trovärdigt värde i litteraturöversikten. Att det blev mer kvalitativa artiklar berodde på att författarna eftersträvade sjuksköterskornas erfarenheter vilket de kvalitativa artiklarna svarade bäst emot. Författarna använde sig av databaserna CINAHL och PubMed för att söka artiklar till litteraturöversikten då databaserna handlade om ämnesområdet som eftersträvades. En styrka i studien var att författarna inte hade jättemycket erfarenhet av abortvård vilket innebar att författarna hade en objektiv bild av ämnet från början och därmed inte färgade resultatet med sin förståelse. Östlundh (2017) styrker att CINAHL är inriktat på omvårdnad och PubMed med inriktning medicinskt. Enligt Henricson (2017) är det en styrka att använda fler databaser för sökningar då validiteten stärks. Författarna ser det som en styrka att de använde sig av två olika
databaser i litteraturöversikten. I de valda artiklarna var sjuksköterskorna övervägande kvinnor vilket kan ha påverkats litteraturöversiktens resultat vilket kan anses som en svaghet i litteraturöversikten.
Enligt Östlundh (2017) kan trunkering användas för att söka på ett ord i databasen men att få fram olika böjningsformer. Trunkering användes som * efter det valda sökordet. Författarna använde sig av trunkering på tre olika sökord vilket gav ett bredare resultat. Östlundh (2017) förklarar att experimentera är nödvändigt för att komma fram till rätt söktekniker, sökord och funktioner. Författarna testade sig fram med sökningen och experimenterade. De sökord som slutligen tillämpades i litteraturöversikten ansågs var relevant till syftet. Alla artiklarna var peer review vilket innebär att de var granskade av experter. Forsberg och Wengström (2015) påvisar att artiklar som är äldre än 10 år anses som en svaghet. Litteraturöversiktens författare har 15 år som tidsintervall vilket resulterade i en mindre trovärdighet över litteraturöversikten. Men angås nödvändigt för att få fram ett resultat som besvarar litteraturöversiktens syfte och frågeställningar. En artikel beställdes till resultatet annars fanns det tillgång till fulltext på de andra valda artiklarna. Författarnas resultat från litteraturöversikten är trovärdigt och giltigt på grund av att det finns ett utbud från 7 olika länder samt olika designer på artiklarna som kvantitativa och kvalitativa artiklar som har använts. Resultatet är överfarbart till sjuksköterskor som arbetar inom abortvården men det kan även gälla för denna grupp globalt då det går att anta sjuksköterskornas erfarenheter och känslor över lag. Varför resultatet kan tas del globalt är på grund av att författarnas vetenskapliga artiklar kommer från omvärlden där alla sjuksköterskor har delat med sig av sina erfarenheter inom abortvård. Sjuksköterskor runt om världen inom abortvård upplever det som emotionellt arbete och kan relatera till dessa känslor som uppstår inom abortvård för sjuksköterskan. Därför är det överförbart globalt och i Sverige.
6.4 Etikdiskussion
Författarna har valt ut de inkluderade artiklarna utifrån de etiska aspekterna från Helsingforsdeklarationen (Helsingforsdeklarationen, World Medical Association WMA 2018). Alla inkluderade artiklarna var granskade och godkände av en forskningsetisk kommitté. I de valda artiklarna har de medverkande blivit informerade om sina rättigheter och givit deras medgivande att delta i studien. Författarna har varit noggranna med att referera till rätt författare i både text och referenslistan. Författarna har formulerat om texten från de valda artiklarna och ingen plagiering har tillämpats och har varit objektiva igenom hela litteraturöversiktsarbetet.
Det finns etiska svåra val och dilemman för sjuksköterskorna inom abortvården. I resultatet identifierades en irritation från sjuksköterskor när arbetsbelastningen ökade för de sjuksköterskor som deltar vid aborter när andra sjuksköterskor väljer att avstå (Czarnecki et al., 2019; Marek, 2004). I Sverige finns det ingen samvetsfrihet där sjuksköterskorna får välja om de vill delta i en abort eller inte. I andra länder däremot finns denna samhetsfrihet att sjuksköterskorna kan välja att inte delta i vissa aborter. Samvetsfriheten verkar som ett skydd för sjuksköterskan men kan om det dras till sin spets vara problematisk för organisation och samhället om en stor del sjuksköterskor skulle välja att avstå. Då skulle eventuellt möjligheten till abort vara riskerad trots att det är enligt lag godkänt (Om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, SFS 2016:1358).
7. Klinisk betydelse för samhället
Resultatet i denna litteraturöversikt kan användas till att visa på behovet av utbildning i emotionellt svår vård genom att ge ut fler utbildningar om aborter och preventivmedel i samhället samt kunna prata om abort kan det leda till att området utvecklas och ämnet abort inte längre behöver vara ett tabu område. Redan under sjuksköterskeprogrammet kan det tillämpas mer kurser om hur sjuksköterskan ska hantera emotionella situationer för sig själv, för patienten och för de anhöriga vilket kan gynna och förhoppningsvis ge en bättre vård. Genom att ge samhället en bredare förståelse hur sjuksköterskans erfarenheter är inom abortvård kan det utvecklas en större förståelse för hur sjuksköterskan arbete ser ut, vilka utmaningar hen möter på och att befolkningen kan förstå hur sjuksköterskans roll är vid abort. Baserat på resultatet från litteraturöversikten kan en utveckling inom organisationen ske där sjuksköterskans mentala hälsa också tas i beaktning genom att utveckla strategier och rutiner.
8. Slutsats
Litteraturöversikten påvisade att sjuksköterskor upplevde mötet med kvinnorna som emotionellt och de sökte därför stöd från sin närmaste omgivning. Genom kvinnornas tacksamhet upplevde sjuksköterskorna engagemang till arbetet och ansåg sin roll vara stöttande
och inte dömande. Dock kunde sjuksköterskorna uppleva en konflikt mellan personliga och professionella värderingar samt hinder i arbetet som grundas i ett stort antal patienter.
9. Förslag på vidare forskning
I litteraturöversikten tas det upp att sjuksköterskan arbetar emotionellt till patienterna och att sjuksköterskan tycker det är tungt. Sjuksköterskan skulle vända sig till sin erfarna kollega eller till den personen som hen känner sig trygg med, men om det inte finns en sådan person att vända sig till. Därför tycker författarna att det behövs ytterligare forskning om hur sjuksköterskan kan hantera det emotionella arbetet och hur man kan stötta sjukvårdspersonalen vid utmanande arbeten. Även mer forskning behövs om hur sjuksköterskor hanterar sina dömande tankar och strategier för att ge alla lika och adekvat vård så att man kan undvika situationer där kvinnorna inte känner sig dömda skulle vara viktigt att undersöka vidare.
De inkluderade artiklarna från resultatet markeras med *
Abortlag (SFS 1974:595). Hämtad från Riksdagens webbplats:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/abortlag-1974595_sfs-1974-595
Aléx, L., & Hammarström, A. (2004). Women’s experiences in connection with induced abortion – a feminist perspective. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 18(2), 160-168. doi: 10.1111/j.1471-6712.2004.00257.x
*Andersson, I-M., Gemzell-Danielsson, K., & Christensson, K. (2014). Caring for women undergoing second-trimester medical termination of pregnancy. Contraception, 89(5), 460-465. doi: 10.1016/j.contraception.2014.01.012.
Askola, H. (2018). Dropping the ball or holding the line? Challenges to abortionlaws in the Nordic countries. Women's Studies International Forum, 66, 25-32. doi: 10.1016/j.wsif.2017.11.010
*Ben Natan, M., & Melitz, O. (2015). Nurses' and nursing students' attitudes towards late abortions. International Council Nurses, 58(1), 68-73. doi: /10.1111/j.1466-7657.2010.00840.x
Bertin, M., Atanassova, I., Gingras, Y., & Larivière, V. (2016). The Invariant Distribution of References in Scientific Articles. Journal of the Association for Information Science & Technology, 67(1), 164–177. doi.org/10.1002/asi.23367
*Britton, LE., Mercier, RJ., Buchbinderc, M., & Bryant, AG. (2019). Abortion providers, professional identity, and restrictive laws: A qualitative study. HEALTH CARE FOR WOMEN INTERNATIONAL 38(3), 222-237. doi: /10.1080/07399332.2016.1254218
Brännström, M., Gemzell-Danielsson, K., Hagberg, H., Landgren, B-M., Maršál, K., & Westgren, M. (2016). Obgyn (1:1). Lund: Studentlitteratur.
on labor and delivery. Social Science & Medicine, 232, 181–189. doi: 10.1016/j.socscimed.2019.03.034
Friberg, F. (2017a). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserat examensarbeten (s. 141–151). Lund: Studentlitteratur AB. Friberg, F. (2017b). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags att skriva uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 129–138). Lund: Studentlitteratur AB.
Friberg, F. (2017c). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvantitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags att skriva uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 119–127). Lund: Studentlitteratur AB.
Friberg, F. (2017d). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 141–152). Lund: Studentlitteratur AB Forsberg, C., & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning (uppl., 1) Stockholm: Natur & kultur. Forsberg, C., & Wengström, Y. (2015). Att göra en systematisk litteraturstudie. Stockholm: Författaren och Natur & Kultur.
*Gallagher, K., Porick, D., & Edgley, A. (2009). The concept of `nursing´ in the abortion services. Journal of advanced nursing, 66(4), 849-857. doi: 10.1111/j.1365-2648.2009.05213.x
Glenton, C., Sorhaindo, A. M., Ganatra, B., & Lewin, S. (2017). Implementation considerations when expanding health worker roles to include safe abortion care: a five-country case study synthesis. BMC Public Health, 17(1), 730-743. doi: 10.1186/s12889-017-4764-z
Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (uppl., 2:3, s. 411–420). Lund: Studentlitteratur.
