Praktisk vägledning för kvalitetsarbete i produktionen

(1)

1 9207035

Peter Klint, Trätek

Mikael Stensils, Möbelinstitutet

Praktisk vägledning för

kvalitetsarbete i produktionen

möbel i nstitutet

mi

Rapport nr 64

Trätek

I N S T I T U T E T F O R T R A T I : K N I S K F O R S K N I N G

(2)

Peter Klint, Trätek

Mikael Stensils, Möbelinstitutet

Praktisk vägledning för kvalitetsarbete i produktionen

Trätek, Rapport P 9207035 ISSN 1102-1071 ISRN TRÄTEK-R--92/035--SE Nyckelord furniture joineries kitchen cabinets measurement systems quality assurance Jönköping juni 1992

(3)

Rapporter från Trätek — Institutet för träteknisk forskning — är kompletta sammanställningar av forskningsresultat eller översikter, utvecklingar och studier. Publicerade rapporter betecknas med I eller P och numreras tillsammans med alla ut-gåvor från Trätek i löpande följd.

Citat tillåtes om källan anges.

Reports issued by the Swedish Institute for Wood Technology Research comprise complete accounts for research results, or summaries, surveys and

studies. Published reports bear the designation lor P and are numbered in consecutive order together with all the other publications from the Institute. Extracts from the text may be reproduced provided the source is acknowledged.

Trätek — Institutet för träteknisk forskning — be-tjänar de fem industrigrenarna sågverk, trämanu-faktur (snickeri-, trähus-, möbel- och övrig trä-bearbetande industri), träfiberskivor, spånskivor och plywood. Ett avtal om forskning och utveck-ling mellan industrin och Nutek utgör grunden för verksamheten som utförs med egna, samverkande och externa resurser. Trätek har forskningsenhe-ter, förutom i Stockholm, även i Jönköping och Skellefteå.

The Swedish Institute for Wood Technology Re-search serves the five branches of the industry: sawmills, manufacturing (joinery, wooden hous-es, furniture and other woodworking plants), fibre board, particle board and plywood. A research and development agreement between the industry and the Swedish National Board for Industrial and

Technical Development forms the basis for the Institute's activities. The Institute utilises its own resources as well as those of its collaborators and other outside bodies. Apart from Stockholm, re-search units are also located in Jönköping and Skellefteå.

(4)

INNEHÅLL

SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 P R O J E K T E T S S Y F T E O C H GENOMFÖRANDE 3 INLEDNING 4 RAPPORTENS UPPLÄGGNING 4 1. K V A L I T E T VID ANSKAFFNING 6 PRAKTISK VÄGLEDNING 7 Upprättandet av kravspecifikationer 7 Leverantörsbedömning 7 Lösning av kvalitetstvister 8 Godsmottagning och mottagningskontroll 8

Hjälpverktyg vid inköpsförfarandet 8

BILAGA 1.1-L6 9

2. K V A L I T E T I PRODUKTION 19

PRAKTISK VÄGLEDNING 20 Planering för styrd tillverkning 20

Processkapabilitet 20 Material, produktionsfömödenheter och miljö 20

BILAGA 2.1 21

3. STYRNING AV T I L L V E R K N I N G 22

PRAKTISK VÄGLEDNING 23 Styrning och spårbarhet av material 23

Styrning och underhåll av utrustning 23 Styrning av ändring i processer 23

BILAGA 3.1-3.3 24

4. P R O D U K T V E R I F I E R I N G 28

PRAKTISK VÄGLEDNING 29 Upprättandet av kontrollplaner 29

Kontroll under tillverkning 29 Verifiering av färdig produkt 29 5. STYRNING A V M Ä T - O C H PROVNINGSUTRUSTNING 30 PRAKTISK VÄGLEDNING 31 BILAGA 5.1-5.3 32 6. A V V I K E L S E R 39 PRAKTISK VÄGLEDNING 40 BILAGA 6.1-6.2 41 7. K V A L I T E T S D O K U M E N T 43 PRAKTISK VÄGLEDNING 44 BILAGA 7.1-7.2 45

(5)

8. PERSONAL 47

PRAKTISK VÄGLEDNING 48

BILAGA 8.1-8.3 49

LITTERATURFÖRTECKNING 52

(6)

SAMMANFATTNING

Marknaden är idag fylld av information om kvalitetssäkring och kvalitetsstyrning och det pratas mycket om ISO 9000. Företagens behov av att få praktisk hjälp med att komma igång med kvalitetsarbetet är stort. Att få snegla lite på hur kvalitetsdokument kan upprättas kan sätta fart och ge ideér på det egna företaget.

Rapporten, som utgörs av åtta kapitel ur standarden SS-ISO 9004, innehåller praktisk vägledning, strukturerade förslag på tillvägagångssätt samt tydliga exempel på hur kvalitetsdokument kan upprättas. I första hand riktar vi oss till kvalitetssamordnaren på företaget, men även andra funktioner kan givetvis ha nytta av rapporten. Innehållet bygger på rapporten "Effektiv kontrollverksamhet för möbelindustrin" 111 som bl a innehåller ett system för kontrollverksamhet.

BAKGRUND

En stor del av svensk möbelindustri har insett vikten av att säkra och styra kvaliteten i hela verksamheten. Som hjälpmedel för att upprätta system avsedda för detta används ofta SS-ISO 9000-serien. IV

SS-ISO 9000-serien består av fem systemstandarder numrerade från 9000 till 9004. Serien beskriver vilka generella krav som skall ställas på ett företags kvalitetsarbete. I SS-ISO 9004 ges också allmänna riktlinjer för hur ett kvalitetssystem kan vara uppbyggt. Ett samarbetsprojekt med Trätek och Möbelinstitutet startades hösten 1990. Målet var att utarbeta ett fungerande kontroll- och mätsystem för möbelindustrin. Detta resulterade i en rapport med titeln "Effektiv kontrollverksamhet för möbelindustrin" 121 i oktober 1991.

P R O J E K T E T S S Y F T E O C H GENOMFÖRANDE

Syftet med projektet har varit att anpassa det utarbetade kontrollsystemet som beskrivs i 121 till köks-, stoppmöbel- och snickeriindustrin.

Ett antal företag inom de nämnda branscherna har besökts och en nulägesanalys av deras kvalitetsarbete har gjorts. Som grund för dessa nulägesanalyser användes ett formulär, se Appendix 1, utarbetat inom projekt baserat på de avsnitt i SS-ISO 9004 som berörs i 121. Nulägesanalysema visade att de flesta av de besökta företagen inte hade börjat att styra sitt kvalitetsarbete och att de som hade börjat inte kommit så långt på väg.

Vi kunde också konstatera att 121 är fullt tillräcklig som utgångspunkt även för köks-, stoppmöbel- och snickeriindustrin. Däremot visade det sig finnas ett stort behov av en praktisk vägledning för kvalitetsarbetet och därför är denna rapport avsedd att vara en praktisk vägledning för de avsnitt i SS-ISO 9004 som berörs i 121.

(7)

4

INLEDNING

Att införa ett kvalitetssystem i företaget, innebär att skapa ordning och reda i arbetet. Detta görs t ex med hjälp av ISO 9004 som ger allmänna riktlinjer för kvalitetssystem och omfattar all verksamhet i ett företag.

I den här rapporten behandlas följande avsnitt:

1. Kvalitet vid anskaffning - SS-ISO 9004, Kapitel 9. 2. Kvalitet i produktion - SS-ISO 9004, Kapitel 10. 3. Styrning av tillverkning - SS-ISO 9004, Kapitel 11. 4. Produktverifiering - SS-ISO 9004, Kapitel 12. 5. Styrning av mät- och provningsutrustning - SS-ISO 9004, Kapitel 13. 6. Avvikelser - SS-ISO 9004, Kapitel 14. 7. Kvalitetsdokument - SS-ISO 9004, Kapitel 17. 8. Personal - SS-ISO 9004, Kapitel 18. SS-ISO 9004 ger en bra hjälp i arbetet. Men att utarbeta och dokumentera rutiner är varje enskilt företags ansvar och det är detta arbete vi hoppas underlätta med hjälp av denna rapport.

Att införa ett system för kvalitetsstyrning förutsätter att ledningen är motiverad och att kvalitetsmålen är satta samt att en kvalitetspolicy för verksamheten har formulerats. För att sedan det praktiska arbetet med att införa kvalitetssystemet skall fungera är det lämpligt att utse en person på företaget som skall leda och administrera arbetet. Den personen kallar vi för kvalitetssamordnare och det är för kvalitetssamordnaren som den här rapporten i första hand kan vara ett bra hjälpmedel.

RAPPORTENS UPPLÄGGNING

Varje kapitel inleds med ett kort (kursiverat) utdrag ur SS-ISO 9004 där kärnpunkten i avsnittet beskrivs, sedan följer en mer detaljerad redogörelse för vad avsnittet behandlar. Till varje kapitel finns en bild som illustrerar hur det som behandlas i avsnittet fungerar i praktiken.

Till varje kapitel hör också en del som heter "Praktisk vägledning". Här ges ett förslag till arbetsgång steg för steg, till många steg ges i bilagor exempel på och förslag till

hjälpmedel hur arbetet kan utföras. Dessa bilagor skall fungera som idékällor och kan endast i några fall användas direkt i det egna arbetet. I en del bilagor är fingerade

uppgifter ifyllda med ett ( a v v i k a n d e t y p s n i t t ) för att visa hur bilagorna är tänkta att fungera.

När det i den praktiska vägledningen står att rutiner skall dokumenteras innebär detta helt enkelt att den kvalitetsverksamhet som bedrivs i det aktuella avsnittet skall skrivas ner för att medarbetare, kunder och andra skall kunna se hur rutinerna är. Det är dessa dokument som sedan skall ingå i företagets kvalitetshandbok.

(8)

Det är viktigt att de dokumenterade rutinerna kan identifieras. Ett sätt att säkerställa detta är att använda ett och samma huvud på papperen till alla kvalitetsdokument, så som vi har gjort på bilagorna till den här rapporten.

(9)

1. KVALITET VID ANSKAFFNING

Avsnitt 9 i SS-ISO 9004

"Inköpta material, komponenter och delmontage blir delar av företagets produkt och påverkar direkt dess kvalitet. "

För att styra sin kvalitet vid anskaffning av material och tjänster är det för företaget A & O att tydligt deklarera vad man förväntar sig av varan. Nästa steg är att man på ett enkelt sätt i samförstånd med leverantören säkerställer att de varor som köps hem till den egna verksamheten överensstämmer med de krav som ställts på varorna vid avtalet. Ett levcrantörsregister upprättas där man kan utläsa företagsfakta men även hur leverantören har skött sina leveranser. I vissa fall kan det vara nödvändigt att göra en

leverantörsbedömning genom ett besök hos leverantören för att försäkra sig om att han kan tillverka och leverera det som förväntas av honom. Rutiner för hur man löser kvalitetstvister bör finnas för att på ett för båda parter enkelt sätt reda ut eventuella problem. Inköpsavdelningen ansvarar för materialet tills det är mottaget och godkänt. Allt detta görs för att man skall förvissa sig om att det material som lämnas ut i den egna produktionen uppfyller ställda krav, för att det egna företaget i sin tur skall kunna

leverera det som kunderna förväntar sig.

r, i.-ii • Inkommande. ~ fyije-— sede-l =1 SlttHconhuil-§ ropporf CeHiflkai-Iff lev un der Ia q (St* \nhrn bestöllnjriO förbmkningsma-fei-iq I K r a v s p e i-.-CYvoi-* iui-^ruktion pömajei-fol vidt tnkbf>. Repvcsen-ten-ter f n l n o|ik« •fa K H / e n e f-märkning

(10)

P R A K T I S K VÄGLEDNING

Upprättandet av kravspecifikationer

• Gör en förteckning över allt material och alla tjänster som köps in på företaget. n Sammanställ de rutiner och hjälpmedel som idag finns för förfarandet av inköp och

offertförfrågan. Dessa kan sedan ligga till grund för det fortsatta arbetet.

• Dela upp det material som köps in i ett par olika varugrupper, t ex basmaterial, detaljer och komponenter, förbrukningsmaterial och kontorsmaterial.

• Utarbeta formulär för kravspecifikationerna med rubriker som är lämpliga för de olika materialen. Dessa formulär är till hjälp för arbetsgrupperna. Se exempel i bilaga 1.1.

• För varje varugrupp som nu finns, bildas det små arbetsgrupper som består av fyra-fem man som har direkt anknytning till det inköpta materialet.

• Låt arbetsgrupperna se över vilka inköpskrav som behöver specificeras för deras material. Tänk på att det är er leverantör som skall förstå vad ni menar. Se exempel i bilaga 1.2.

• Dokumentera rutinen för hur upprättandet av kravspecifikationer skall gå till och vem som ansvarar för inköp av vad.

• Följ er nya rutin.

Leverantörsbedömhing

• Gör en förteckning över de leverantörer som anlitas idag.

• Ta fram underlag för leverantörsbedömning, se exempel bilaga 1.3.

• Fatta beslut om hos vilka leverantörer det behövs ett besök för att säkerställa deras möjlighet att leverera det som förväntas av dem. Som hjälpmedel för att fatta beslutet kan en riskanalys vara till hjälp, se bilaga 1.4.

• Ordna ett register som innehåller levcrantörsbedömningar av era godkända leverantörer (manuellt eller i dator).

• Dokumentera rutinen för hur arbetet med levcrantörsbedömningar skall fortgå. • Följ er nya rutin.

(11)

8

Lösning av kvalitetstvister

• Det bör upprättas ett skriftligt dokument som redogör för hur ni löser eventuella kvalitetstvister. För vissa branscher finns det utarbetade regler för detta, t ex i ABM-75 och SVEA-90, se bilaga 1.5. (ABM-75 är under revidering, ny utgåva hösten-92.)

Godsmottagning och mottagningskontroll

• Med utgångspunkt i de krav som ställs på leverantörerna och överenskommelsen om kvalitetssäkring utarbeta en metod för hur mottagningskontrollen skall genomföras, se 121.

Hjälpverktyg vid inköpsförfarandet

• Om inköp av visst förbrukningsmaterial styrs från personalen i produktionen; se till att göra en blankett för intern beställning till inköpsansvarig, där inköpsbehovet kan specificeras, se bilaga 1.6.

(12)

9 Bilaga 1.1

i 1 Reg nr: Utförd av: Sida:

KRAVSPECIFIKATION FÖR

IK-Mall PK 1(1)

INKÖP

Datum: Godk av. Datum: Utg. nr:

01-92 ÄMNE/MATERIAL 1. MÄTT/DIMENSION 2. HÅLLBARHET 3. V I S U E L L A K R A V 4. SÄKERHET O C H FUNKTION 5. M A T E R I A L K V A L I T E T 6. K O N T R O L L , MÄRKNING O C H L E V E R A N S 7. KVALITETSSÄKRING

Att levererat material överensstämmer med kravspecifikationen säkras genom: • a) att köparen förlitar sig på leverantörens kvalitetssystem.

• b) redovisning i samband med leverans av specificerade kontroll- eller provningsdata eller dokumentation av processtyrningen.

• c) allkontroll utförd av leverantören.

• d) statistisk acceptanskontroll av partier utförd av leverantören.

• e) införande av ett formellt kvalitetssystem enligt köparens specifikationer. • f) inget - köparen litar på mottagningskontroll och egen sortering.

(13)

10

Bilaga 1.2

1 Reg nr: Utförd iv: Sida:

EXEMPEL PÅ

IK-01 PK 1(2)

KRAVSPECIFIKATION FÖR

Dalum: Godk av. Datum: Ulg. nr:

INKÖP

01-92 ÄMNE/MATERIAL SPÄNSKIVOR 1. MÅTT/DIMENSION 1.1 T j o c k l e k 16 ± 0,2 1.2 Bredd 1498 ± 2 1.3 Längd 2497 ± 3 1.4 Rätvinklighet A v v i k e l s e n m e l l a n de två diagonalmåtten får max v a r a 4 mm. 2. HÅLLBARHET 2.1 Böjhållfasthet minimum 180 kp/cm^ 2.2 Tvärdraghållfasthet minimum 3,5 kp/cm^

2.3 Tjocklekssvällning max 5% v i d två timmars nedsänkning i v a t t e n 3. V I S U E L L A K R A V I n t e a k t u e l l t 4. SÄKERHET O C H FUNKTION I n t e a k t u e l l t 5. M A T E R I A L K V A L I T E T 5.1 F u k t k v o t 8 ± 2% 5.2 Formaldehyd K l a s s E l 5.3 V o l y m v i k t 700 kg/m^

(14)

11 Bilaga 1.2

Reg nr: Ulförd av: Sida:

EXEMPEL PÅ

IK-01 PK 2(2)

KRAVSPECIFIKATION FÖR

01-92

INKÖP

Utg. nr: 01-92 ÄMNE/MATERIAL SPÅNSKIVOR 6. K O N T R O L L , MÄRKNING O C H L E V E R A N S 6.1 K o n t r o l l 6 . 2 Märkning 6.3 L e v e r a n s 7. KVALITETSSÄKRING P r o v n i n g s d a t a och dokumentation från p r o c e s s t y r n i n g b i f o g a s l e v e r a n s e n . V a r j e p a l l märks så a t t t i l l v e r k n i n g s d a g och u t r u s t n i n g kan spåras. E n l i g t allmänna bestämmelser. A t t l e v e r e r a t m a t e r i a l överensstämmer med k r a v s p e c i f i k a t i o n e n säkras genom a t t :

a ) köparen förlitar s i g på leverantörens k v a l i t e t s s y s t e m b) r e d o v i s n i n g i samband med l e v e r a n s av s p e c i f i c e r a d e k o n t r o l l - e l l e r p r o v n i n g s d a t a e l l e r dokumentation av p r o c e s s t y r n i n g e n c ) a l l k o n t r o l l utförd av leverantören d) s t a t i s t i s k a c c e p t a n s k o n t r o l l av p a r t i e r utförd av leverantören e ) införande av e t t f o r m e l l t k v a l i t e t s s y s t e m e n l i g t köparens s p e c i f i k a t i o n e r

f ) i n g e t - köparen l i t a r på m o t t a g n i n g s k o n t r o l l och egen s o r t e r i n g .

8. K V A L I T E T S T V I S T E R

8.1 S k u l l e en k v a l i t e t s t v i s t uppstå gäller ABM 75

•

n

n n

(15)

12

FÖRKLARING T I L L B I L A G A 1.3 Leverantörskort/leverantörs bedömning

- Fyll i leverantörskortet med redan kända uppgifter.

- Komplettera det som saknas genom att kontakta er leverantör.

- Diskutera och besluta tillsammans med er leverantör hur kvalitetssäkringen av köpta varor skall tillgodoses.

- Gör en bedömning av leverantören genom att fylla i uppgifterna i

bedömningsunderlaget. Eventuellt kan ett besök hos leverantören vara aktuellt. - Hur ofta leverantörsbedömningen ska ske är beroende av bl a:

- tidigare resultat och erfarenheter.

- mängden varor som köps från leverantören.

(16)

13 Bilaga 1.3

Reg nr: Utförd av: Sida:

LEVERANTÖRSKORT /

IK-02 PK 1(2)

LEVERANTÖRSBEDÖMNING

01-92 L E V E R A N T O R : ADRESS: T E L E F O N : FAX: PRODUKTINRIKTNING: VD: FÖRSÄUNINGSCHEF: PRODUKTIONSCHEF: KVALITETSANSVARIG: KONTAKTPERSON: ANTAL ANSTÄLLDA: OMSÄTTNING: ALLMÄNT OMDÖME: ÖVERENSKOMMELSE OM KVALITETSSÄKRING (Aktuell överenskommelse, se bedömningsunderlaget, punkt 13) a) Köparen förlitar sig på leverantörens kvalitetssystem

b) Redovisning i samband med leverans av specificerade kontroll- eller provningsdata eller dokumentation av processtyrningen

c) AUkontroU utförd av leverantören

d) Statistisk acceptanskontroll av partier utförd av leverantören

e) Införande av ett formellt kvalitetssystem enligt köparens specifikationer f) Inget - köparen litar på mottagningskontroll och egen sortering.

(17)

14

Bilaga 1.3

LEVERANTÖRSKORT /

IK-02 PK 2(2)

LEVERANTÖRSBEDÖMNING

01-92 LEVERANTOR:

BEDOMNINGSUNDERLAG DATUM

B = besök, R = resultat, erfarenhet 1. Samarbetet

2. Leveranssäkerhet 3. Serviceförmåga 4. Kostnadsläge

5. Uppfyller kraven i specifikation 6. Lokaler och byggnader

7. Maskiner och utrustning 8. Kontroll och mätning 9. Personal

10. Kvalitetssystem 11. Materialhantering 12. Summa

13.Överenskommelse om kvalitetssäkring (a-f) RESULTAT

G= GODKÄND IG= ICKE GODKÄND Bedömningen utförd av:

Värden: 1-5 där 5 = högsta betyg

R E S U L T A T FRÅN M O T T A G N I N G S K O N T R O L L E N Le v. dag

Resultat Utförd av

(18)

15 Bilaga 1.4 RISKANALYS

Riskanalys är ett hjälpmedel som visar var risken för att ett fel eller problem kan uppstå är störst. Formulera ett antal händelser som du anser kan ställa till bekymmer om de uppkommer. Rita sedan upp en mycket enkel tabell (se nedan) och placera dina

riskmoment i vänsterkolumnen. Sätt betyg på sannolikheten respektive konsekvensen av problemet om det skulle uppstå enligt skalan 1-5. Multiplicera de båda talen med

varandra. När alla risker är genomgångna summeras resultatet i högerkolumnen. Gör sedan likadant med nästa leverantör osv. Den eller de leverantörer som erhållit högst poängtal är dina osäkraste leverantörer, där ett besök hos denne eller dessa kan vara nödvändigt. Besöket kan göras dels för att markera ditt intresse för deras arbete, dels för att försäkra dig om att de kan leverera det som du förväntar dig av dem. Ur analysen kan du även utläsa vilket problem som sannolikt blir det största hos de olika leverantörerna. Vid dessa problemområden behöver du vara extra vaksam i framtiden.

RISK Sanno-likhet Konse-kvens Försenade l e v e r a n s e r 3 4 12 Problem v i d k v a l i t e t s t v i s t e r 4 2 8 Oförmåga a t t k o n t r o l l e r a r e s u l t a t 4 4 16 o s v

(19)

Allmänna bestämmelser för

leveranser av byggmaterial

för yrkesmässig verksamhet.

Utarbetade av ABM-gruppen, vari ingår Industrins Byggmaterialgrupp. Svenska Byggnadsentreprenörföreningen. Svenska Byggvarugrossistföreningen' och Sveriges Trä- och Byggvaruhandlares Centralförbund"

Anbud

1. Säljarens anbud gäller en mänad, om annat e/ anges.

Beställning och beställningserkännande

2. Avviker skriftligt antagande svar genom tillägg, inskränkning eller förbehåll frän anbud och vill den som avgivit anbudet inte godta svaret, skall detta meddelas utan dröjsmål. Avtalet är annars träffat i enlighet med svarets innehåll.

Tekniska handlingar

3. Ritningar och andra tekniska handlingar som part överlämnat förblir dennes egendom. Motparten får endast använda, re-producera eller delge tredje man sådan handling, om det fordras för det med handlingens överlämnande avsedda syftet.

Meddelanden m.m.

4. Meddelande skall ange den person eller enhet hos mottaga-ren som denne uppgivit handlägga ämottaga-rendet.

5. Handlingar beträffande leverans skall ange av köparen med-delad beteckning (t.ex, order- och objektnummer).

Författningar m.m.

6. Godset skall uppfylla de krav som vid tidpunkteri för leveran-sen gäller enligt lagar och andra författningar samt de före-skrifter och anvisningar som åberopas i avtalshandlingarna. Ändras sådan bestämmelse efter säljarens anbud, skall sälja-ren utan dröjsmål underrätta köpasälja-ren. I den mån kostnaderna påverkas, skall avtalet ändras.

Produktinformation

7. Hänvisar avtalshandlingarna till katalog eller annan produkt-information, skall godset överensstämma med däri angivna produktdata. Detsamma gäller, om aktuella informationsblad anger, att vissa produktdata uppfylles, eller om det framgår av omständigheterna att parterna avsett, att godset skall mot-svara data i produktinformation

Prover

8. Prov är att betrakta som typprov, om noggrann överensstäm-melse ej avtalats.

Ansvar för konstruktion m.m.

9. Part ansvarar för uppgifter i tillverkningsunderlag och för kon-struktion som han tillhandahållit.

Part ansvarar även för av motparten föreslagen ändring av partens konstruktion, såvida han inte uttryckligen reserverat sig däremot.

10. Säljaren ansvarar inte för fel. som beror på av köparen till-handahållet gods. såvida ej säljaren visat oaktsamhet.

Transport och mottagande

11. Säljaren skall i erforderlig utsträckning lämna köparen uppgif-ter av betydelse för mottagandet av godset. Efuppgif-ter omständig-heterna bör vikt och storlek på förpackning eller annan leve-ransenhet, emballagetyp och palltyp samt lastningsförhållden, transportsätt, fordonstyp och medgiven lossningstid an-ges.

12. Då säljaren ombesörjer transport, skall köparen utan dröjsmål underrätta säljaren, om transporten ej kan genomföras på det sätt som säljaren angivit. Annars ansvarar köparen för att till-fartsväg från allmän väg till mottagningsplatsen och inom arbetsplatsen anlagda byggtransportvägar samt köparens

© Copyright ABM-gruppen 1 9 7 5

mottagningsförhållanden medger leverans på angivet sätt. I övrigt åligger det säljaren att skaffa sig erforderlig kännedom om förhållanden av betydelse för transportens genom-förande.

Avisering av försening

13. Finner part. att han inte kan hålla avtalad tidpunkt för leverans, (delleverans) eller mottagande av godset eller framstår för-sening såsom sannolik, skall motparten underrättas utan dröjsmål. Den tidpunkt då leveransen beräknas kunna full-följas skall därvid anges. När sä begärs, skall även orsaken till förseningen uppges.

14 Har part senast 10 arbetsdagar före avtalad leveranstidpunkt mottagit avisering av försening, skall vite för förseningen ej utgå. Vid av säljaren aviserad förlängning av leveranstiden skall detta dock endast gälla, om köparen utan väsentlig olä-genhet eller kostnad kan undvika följderna av förseningen.

Vite vid försening

15. Om parterna ej har överenskommit om annan beräknings-grund för vite vid försening av leverans, skall säljaren för varje påbörjad vecka, varmed säljaren överskrider avtalad tidpunkt för leverans, utge vite med 2%.

Vitet skall beräknas på köpesumman, då allt gods, som köpet omfattar, skall levereras samtidigt. Utgör eller tillhör försenat gods avtalad delleverans, skall vitet beräknas på den del av köpesumman som belöper på denna delleverans I annat fall skall vitet beräknas på den del av köpesumman som belöper på försenat gods.

16 Vite vid försening av leverans skall sammanlagt inte överstiga 10% av köpesumman, såvida parterna ej har överenskommit om annat maximibelopp.

17 Överskrider köparen avtalad tidpunkt för mottagande av god-set, skall han utge vite med 1/3 av det vite som skulle ha ut-gått, om säljaren i motsvarande mån överskridit avtalad tid-punkt för leverans.

18. Vitesbelopp skall utgöra lägst 100 kronor.

19. Blir vid försening ny leveranstidpunkt gällande, skall, därest part överskrider den nya lidpunkten för leverans eller mot-tagande av godset, vite utgå oberoende av vite som må utgå i anledning av den tidigare förseningen.

Hävning vid försening

20 Har försenad part vid den avtalade leveranstidpunkten ej underrättat motparten om försening, äger motparten skrift-ligen häva avtalet såvitt avser gods som försenats 21

22.

23.

Har part före den avtalade leveranstidpunkten underrättat motparten om försening, äger motparten skriftligen häva av-talet såvitt avser försenat gods, om den aviserade försening-en medför väsförsening-entlig olägförsening-enhet.

Avser försening gods av sådant slag som säljaren normalt ej lagerför, äger köparen dock häva endast om förseningen överstiger 10 arbetsdagar och köparen dessutom kan erhålla leverans av försenat gods från annan än säljaren före av denne aviserad tidpunkt för leverans.

Därest försenat gods står i sådant sammanhang med redan levererat gods, eller gods som skall levereras senare, att det skulle medföra väsentlig olägenhet för den hävningsberätti-gade parten att delvis stå kvar vid köpet, må avtalet hävas i sin helhet.

Utnyttjar part ej rätt att häva avtalet inom 5 arbetsdagar från mottagandet av avisering av försening, skall däri angiven tid-punkt för leverans anses såsom ny leveranstidtid-punkt

(20)

Skadestånd vid försening

24. Häver part avtalet vid försening, äger parten inom skälig tid fordra skadestånd med belopp intill maximibeloppet av vite. som skall utgå vid försening av gods. som hävningen gäller. 25. Part som orsakat försening genom grov vårdslöshet svarar utöver vad ovan sagts för skada som därigenom åsamkas motparten.

26. Härutöver är part inte berättigad till skadestånd för försening.

Mottagningskontroil

27. Följesedel skall åtfölja godset,

28. Köparens mottagningskontroil skall vid godsets ankomst om-fatta avstämning mot följesedel samt utifrån synliga skador. 29 Då godset avemballeras eller i annat fall innan godset

använ-des, skall mottagningskontrollen fullföljas med efter godsets art anpassad omsorg.

Reklamation av fel eller brist

30. Synlig skada på eller minskning av godset, som kan antagas ha uppkommit under transport, skall genast anmälas till frakt-föraren, om godset kvitteras på särskild fraktsedel. Därjämte skall säljaren underrättas.

31. Brist skall, om den är märkbar vid mottagningskontroll vid godsets ankomst, reklameras genast och i annat fall inom 10 arbetsdagar efter att mottagningskontrollen fullföljts. Fel. som är märkbart vid mottagningskontroll, skall reklame-ras inom 10 arbetsdagar därefter och innan godset används I annat fall skall fel reklameras utan oskäligt dröjsmål efter att det märkts.

32. Reklamerar ej köparen inom föreskriven frist trots att han upp-täckt eller bort upptäcka fel eller brist, förlorar han rätten att framställa anspråk på grund därav,

33. Reklamation skall göras eller bekräftas skrittligen och inne-hålla uppgift om felets art och ungefärliga omfattning respek-tive bristens storlek.

34 Då köpare, som är återförsäljare av godset, inte själv märkt eller bort märka fel eller brist i gods som vidaresålts, skall re-klamation, som köparens kund gjort inom angivna frister och som köparen vidarebefordrat till säljaren inom 5 arbetsdagar från mottagandet därav, anses gjord i rätt tid.

Säljarens ansvar för fel eller brist

35. Säljaren skall mom skälig tid på egen bekostnad antingen av-hjälpa fel eller brist i godset eller leverera nytt gods i stället för felaktigt,

36 Underlåter säljaren att rätta fel eller brist, äger köparen själv avhjälpa felet eller bristen på säljarens bekostnad eller fordra avdrag på köpeskillingen

Är kvarstående fel eller bnst väsentlig, äger köparen häva köpet såvitt gäller gods som är felaktigt eller saknas.

Därest felaktigt eller saknat gods står i sådant sammanhang med resten av godset, att det skulle medföra väsentlig olä-genhet för köparen att delvis stå kvar vid köpet, må avtalet hävas I sm helhet

37, Säljaren ansvarar utöver vad ovan sagts för skada eller förlust till följd av fel i godset endast intill ett sammanlagt belopp

motsvarande 10% av köpesumman, såvida parterna ej har överenskommit om annat maximibelopp

38. Säljaren ansvarar för fel. som köparen reklamerat mom 1 är från leveransdagen

39 Har godset levererats tiH entreprenad som skall godkännas vid slutbesiktning, äger köparen påtala sådant fel som kon-staterats vid denna

Sker slutbesiktningen inom 1 år från leveransdagen, äger kö-paren även påtala fel som konstaterats mom 1 år efter slut-besiktningen

Har fel konstaterats mom angivna tider och konstateras se-nast vid senare garantibesiktning av entreprenaden fel av samma slag i annan del av det gods som köpet omfattar (se-riefel), äger köparen även påtala sådant fel.

17

40. Säljaren ansvarar härutöver endast för fel i den mån felet vi-sas ha sin grund i grov vårdslöshet av säljaren.

Säkerhet

4 1 . Uppkommer skälig anledning att antaga, att part ej kommer att fullgöra honom åvilande leverans- eller betalningsskyldig-het, äger motparten rätt att kräva, att godtagbar säkerhet ställs. Sker detta ej utan dröjsmål, äger part som krävt säker-het, skriftligen häva köpet såvitt avser ej levererat gods.

Pris

42. Köparen skall utöver avtalat pris utge ersättning för därpå be-löpande mervärdeskatt.

43, Fast pris utan indexreglering skall ändras med hänsyn till dels kostnadsändring på grund av offentlig myndighets åt-gärd,

dels kostnadsändring som är förorsakad av krig eiler annat krisförhållande med liknande effekt och som avser förnöden-het eller tjänst, som är nödvändig för uttörandet av säljarens avtalade prestation,

dels kostnadsändring som beror på onormala prisförändring-ar avseende råvprisförändring-aror eller rriaterial för godsets tillverkning. Ändring av det avtalade priset skall dock ske endast om kost-nadsändringen vant oförutsebar och väsentligt påverkar hela kostnaden för godset.

Betalning

44 Säljaren skall till köparen översända faktura senast 6 måna-der efter slutleverans,

45 Har säljaren ej fakturerat gods. som levererats till entreprenad som skall godkännas vid slutbesiktning, skall säljaren inom 6 månader efter slutbesiktningen, till köparen anmäla fordran som kan föranleda ytterligare krav. Har så ej skett och kan säl-jaren ej visa. att kravet grundas på fordran som varit för ho-nom okänd, äger säljaren ej rätt till betalning för senare över-sänd faktura,

46 Faktura skall betalas mom 30 dagar från mottagandet, 47, Om betalning ej erläggs i rätt tid. skall drojsmålsränta utgå

efter en räntesats, som med 5 procentenheter överstiger Sve-riges Riksbanks vid varje tidpunkt gällande diskonto. Härut-över tillkommer mervärdeskatt.

48, Köparen äger av betalning för gods, varom tvist råder, ej inne-hålla mer än kostnaden för att avhjälpa fel eller brist samt i förekommande fall belopp motsvarande försuttet vite och ersätlnmgsgill skada

49, Betalning innebär ej godkännande av godset.

Befrielsegrunder

50. Säljaren och köparen äger ej gentemot varandra åberopa underlåtenhet att fullgöra avtalet, om dess fullgörande hind-ras till följd av omständighet utanför partens kontroll såsom arbetskonflikt. krig, myndighets beslut, omfattande dnftsstör-ningar hos parten eller underleverantör eller annat av parten inte vållat förhållande, som väsentligt inverkar på avtalets full-görande och som parten inte kunnat förutse eller vars men-liga inverkan han inte rimligen kunnat undanröja,

51. Har part ej utan dröjsmål underrättat motparten om att sådan omständighet inträffat, äger han inte åberopa denna såsom befrielsegrund

52 Kan avtalet ej fullgöras inom skälig tid, äger vardera parten skriftligen häva avtalet till den del dess fullgörande hindrats av omständighet som ovan nämnts.

Tvist

53. Tvister i anledning av avtalet skall avgöras genom skiljedom. Part må dock i stället vid laga domstol väcka talan, som inte avser högre belopp än 25.000 kr

(21)

18

Bilaga 1.6

INTERN BESTÄLLNING FÖR

IK-03 PK 1(1)

INKÖP

01-92

AVDELNING SOM BESTÄLLER: VARA/PRODUKT:

BETECKNING/NUMMER: MÄNGD/VOLYM:

NOTERINGAR:

Jag behöver materialet: • Senast vecka:

• Omgående (Ange orsak)

(22)

19

2. KVALITET I PRODUKTION

"Planering av tillverkningsoperationer bör säkerställa att dessa fortgår under styrda förhållanden på det sätt och i den ordningsföljd som specificerats. "

Gmnden i kvalitetsarbetet är att göra rätt från början, vilket förutsätter att tillverkningen sker under styrda förhållanden. Styrda förhållanden innebär att man ska känna sin

maskinparks duglighet väl. Erfarenhet fås genom kapabilitetsstudier som utförs enligt ett vedertaget arbetssätt. Andra faktorer som kan ha påverkan på slutresultatet och som bör styras är miljöfaktorer i form av temperatur och relativ luftfuktighet. Viktigt är också en väl fungerande planering av tillvcrkningsförloppet och kontrollverksamheten.

Arbetsinstruktioner, kontrollinstruktioner och mätdon som lämpar sig för planerad kontroll är underlag som måste finnas tillhands.

Styrning och planering av verksamheten i produktionen resulterar i en minskad kontrollomfattning och en ökad säkerhet för att uppnå rätt kvalitet.

BoäL beredning

(23)

20

P R A K T I S K VÄGLEDNING Planering för styrd tillverkning

• Arbetsinstruktioner utarbetas lämpligast av operatörerna själva. Låt dem bilda små arbetslag inom t ex en maskingrupp och själva skriva ner hur arbetsmomenten genomförs och vad som är viktigt att tänka på vid inställningar och produktion. Se exempel på arbetsinstruktion i bilaga 2.1.

• Kontrollinstruktioner utarbetas på liknande sätt som ovan. Som hjälp kan man ställa sig följande frågor: Vad skall kontrolleras? I vilken omfattning? Med vilka

hjälpmedel skall kontrollen genomföras? Vem skall genomföra den och var ifrån får vi uppgifter om ställda krav? Se exempel i 121.

• I vissa fall, där arbetsinstruktionerna är mindre omfattande, kan man med fördel samla arbetsinstruktioner och kontrollinstruktioner till ett dokument, se 111.

• För att inte kvalitetsarbetet ska avstanna är det lämpligt att starta förslagsverksamhet inom företaget. En brevlåda och blanketter placeras ut där alla förslag emottages. När ett förslag leder till åtgärd och visar sig vara en ekonomisk vinst, bör bonus utgå till förslagsställaren.

Processkapabilitet

• Utnyttja kända tekniker för att få en klar bild över processemas kapabilitet. Vid studier av kapabiliteten mäter man utfallet under produktionen på x antal mätställen i en omfattning av minst 50 stycken. Resultatet förs in på diagram där man kan utläsa maskinens eller processens duglighet. Resultatet får sedan ligga till gmnd för eventuella åtgärder. /3, 4, 5/.

Material, produktionsförnödenheter och miyö

n Gör klart för er vilka miljöfaktorer så som relativ luftfuktighet och temperaturerna i lokalerna som påverkar era produkter.

(24)

21 Bilaga 2.1

1 E X E M P E L PÅ

AI-01 PK 1(1)

ARBETSINSTRUKTION

01-92

MASKIN/ARBETSOPERATION YTBEHANDLING FÖRE O C H UNDER ARBETSOPERATION

Förberedelser: Montera munstycken på s p r u t p i s t o l e r n a som

förvaras i rengöringskaret. Iordningställ pumpen genom a t t a n s l u t a t r y c k l u f t s s l a n g e n o c h montera r e n s s i l e n . Inställningar: H a s t i g h e t e n på matningsbordet s k a l l v a r a 8 m/min. Lackmängd s k a l l v a r a : 60g/m^ A r b e t s t r y c k e t för färgpumpen är 6 b a r Temperaturen i t o r k z o n e r n a Zon 1 = 35°C Zon 2 = 50°C Zon 3 = 55°C Lack; L a c k t y p : DM 817-015 Härdare: DV 001 Förtunning: DT 805 B l a n d n i n g : 10 d e l a r l a c k 1 d e l härdare 4 d e l a r förtunning V i s k o s i t e t : 20-25 E F T E R AVSLUTAD ARBETSOPERATION

Rengöring: Munstycken t a s b o r t och läggs i förtunning. Spruthuvudena b o r s t a s r e n a med förtunning. Pumpen sköljs med förtunning.

R u l l a r n a på t r a n s p o r t b a n a n b y t s när d i a m e t e r n överstiger 60 mm.

(25)

22

3. STYRNING AV TILLVERKNING

"Kvalitetsslingan inkluderar styrning av kvaliteten under ett tillverkningsförlopp. "

För att bibehålla användbarheten hos det material som ingår i tillverkningsförloppet, skall det finnas mtiner för hur materialet skall förvaras, åtskiljas, hanteras och skyddas. För att göra det möjligt att spåra material i produktionen, bör lämpliga identifieringsförfaranden utarbetas. Identifieringen anger tillhörighet, aktuellt tillstånd och kontrollstatus. Sätten att ange dessa på kan vara många. Några exempel är med hjälp av stämplar och etiketter eller med kontrollkort som följer produkten. Tillverkningsutmstningen (fasta maskiner, mallar, fixturer, verktyg m m) bör kontrolleras före användning och bör förvaras på ett lämpligt sätt. Svårkontrollerade arbetsmoment t ex fanérlinje och ytbehandling bör ägnas ökad uppmärksamhet. För maskinparken bör en plan för maskinunderhåll upprättas. Skulle det vara aktuellt med ändringar i tillverkningsförloppet, bör det vara fastställt vem eller vilka som utför dessa.

Ordning och reda ger inte enbart ekonomisk vinst, utan även en bra arbetsmiljö.

EB fS

(26)

23 P R A K T I S K VÄGLEDNING

Styrning och spårbarhet av material

• Skriv förvarings- och hanteringsrutiner för material både i lager och under tillverkning, där så bedöms vara nödvändigt, se bilaga 3.1.

• Märk allt material med tillhörighet så att det går att identifiera. Genom

identifikationsmärkning kan man visa att material som ligger på lager har genomgått mottagningskontroll och blivit godkänt. I produktionsstegen kan det vara lämpligt att låta följekort tillsammans med pallkort utgöra identifiering. Följekortet och pallkortet redogör också för materialets kontrollstatus, se /2/.

Styrning och underhåll av utrustning

n Utarbeta ett program för maskinunderhåll för att säkerställa maskinparkens duglighet. Lämpligt är att låta den som är maskinansvarig tillsammans med operatörerna upprätta programmet. Maskinleverantören och maskininstruktionerna kan vara till hjälp i arbetet. Se exempel i bilaga 3.2.

• Utforma en blankett, där man enkelt kan fylla i de värden som mäts upp under produktionen. Se bilaga 3.3.

• Dokumentera rutinen för hur styrning och underhåll av utrustning skall fortgå. • Följ den nya rutinen.

Styrning av ändring i processer

n En ansvarig person skall finnas för beslut om ändring i tillverkningen. Vid ändrade förhållanden bör resultatet följas upp för att man skall kunna fastställa att en förbättring verkligen åstadkommits. Ändringen måste dokumenteras och föras in i beredningsunderlagen.

(27)

24 Bilaga 3.1

EXEMPEL PÅ

FÖRVARINGS- OCH

HANTERINGSRUTINER

Reg nr: FH-01 Utförd av: PK Sida: 1(1)

EXEMPEL PÅ

FÖRVARINGS- OCH

HANTERINGSRUTINER

01-92

MATERIAL: SPÄNSKIVOR

L FÖRVARING / e f t e r genomgången m o t t a g n i n g s k o n t r o l l

- Spånskivor förvaras i m a t e r i a l l a g r e t , gång n r 2 på r u l l b a n a n .

- Två banor f i n n s : en för 16 mm och en för 19 mm spånskivor. - Inkommande m a t e r i a l f y l l s på från gång n r 3 där s k y l t e n "inkommande m a t e r i a l " f i n n s .

- B e f i n t l i g a paket med spånskivor r u l l a s fram mot s t o p p e t .

2. HANTERING

- Truckförarna a n s v a r a r för a t t hörnen i n t e s k a d a s v i d t r a n s p o r t .

(28)

03 •g O ) i S I— L L TO (i) A ; O ) _ c 'c Q) oÖ O) §: II Cl II Il II II II Il 5: II • 5 II e s II 5 II M S II M II S II _sII s • 1 • 1 S • 1 to to to CO CO _Co CO Il Il • o 0) C _CD _CM _CO _CO _CO _CO : 0 bo K) _CO 1 Co 1 CM c:^ 1 Co 1 Co 1 1 E 1 1 1-1 t-l 1 •—i 1 1 t-H CM CO r-1 to CM c/D _C) tv _o _c:i CV _lO ?s iN ?H E w C L 'tJ a, CL, C L C L O . _cx, c/D CO CJ Q) Q) _CO _CO _CO _CO _CO _CO _CO _CO

Ii. O ti, Ii, o c:) Ci.

CM CM CM CM r-1 r-i CM r-H < E (0 E >. p

>

28

4. PRODUKTVERIFIERING

"Kontroller och provningar bör planeras in vid lämpliga tillfällen under tillverkningsförloppet för att verifiera överensstämmelse med ställda krav."

För att säkerställa att en detalj eller produkt stämmer med de ställda kraven måste man utföra någon form av kontroll. Kontrollens omfattning skall alltid ställas i relation till vad kostnaden blir för en felaktig enhet. Kontrollen bör utföras i ett så tidigt skede som möjligt i tillverkningsförloppet den indelas i tre steg: mottagningskontroll,

tillverkningskontroll och slutkontroll. Mottagningskontroll och slutkontroll fungerar som silar, här kan vi bara acceptera eller inte acceptera resultatet. Däremot skall

tillverkningskontrollen i så stor utsträckning som möjligt fungera som ett styrande verktyg.

Kontroll är ett hjälpmedel för att säkerställa att rätt kvalitet uppnåtts.

Kon-fro//p/an

(32)

29 P R A K T I S K VÄGLEDNING

Upprättandet av kontrollplaner

• Om dc gcneiella kontrollaktiviteterna, som är planerade vid varje arbetsoperation, inte är tillfredsställande, bör de kompletteras och en kontrollplan för produkten upprättas. Kontrollplanen talar då om vilka ytterligare kontrollaktiviteter som skall genomföras under framtagningen av den aktuella produkten.

Kontroll under tillverkning

• Tillverkningskontrollen bör planeras och bedrivas på ett sätt som är lämpligt för verksamheten, se 121.

Verifiering av färdig produkt

• Slutkontrollen bör även den planeras och bedrivas på ett sätt som är lämpligt för verksamheten, se 12/.

(33)

30

5. STYRNING AV MÄT-OCH PROVNINGSUTRUSTNING

"Styrning bör upprätthållas av alla system för mätning, som används vid utveckling, tillverkning, installation och service av en produkt, i sådan utsträckning att tillit kan sättas till beslut och handlingar som baseras på mätdata."

Den mätutrustning som används inom möbelindustrin är t ex: skjutmått, taimeter,

mikrometer, djupmätare, våg, vinkelmätare, vattenpass, fuktkvotsmätare, tolkar, fräsmallar, fixturer, termometrar, tryckmätare, programvara till datorer osv. Dessa är mer eller mindre komplicerade utrustningar, men man kan lätt förstå att ett fel hos ett så enkelt mätdon som t ex en talmeter kan få ödesdigra konsekvenser.

För att skapa ordning och reda i mät- och provningsutrustningen bör ett register upprättas som anger vad utrustningen klarar av, hur den skall skötas, kalibreras och var på företaget den finns.

All utrustning skall individmärkas dels för att den skall kunna identifieras, dels för att kalibreringsstatusen skall framgå.

När fel i mät- och provningsutrustningen upptäcks är det viktigt att följa upp vad detta fel kan ha orsakat på redan producerade produkter.

Med felaktiga mätdon, kan felaktiga produkter produceras i tron att de är riktiga.

(34)

31

• Gör en lista över den mätutrustning som idag finns på företaget.

• Märk all utrustning med ett nummer som anger identitet, placering på företaget och mätdonstyp och upprätta ett registerkort över varje mätinstrument, se bilaga 5.1. Exempel på märkning: 3-4-05

Den första siffran, nr 3 i exemplet, anger på vilken avdelning mätdonet hör hemma. Den andra siffran, nr 4 i exemplet, anger vilken typ av mätdon det tillhör.

Den tredje siffran, nr 05 i exemplet, är mätdonets löpnummer. Genom detta nummer kan mätdonet hittas i registret.

• Upprätta rutiner för hur kalibrering, justering, handhavande, reparation samt märkning skall utföras, se bilaga 5.2 med kommentar.

• Upprätta rutiner för inköp av ny mät- och provningsutrustning, se bilaga 5.3.

• Upprätta rutiner för val av extern provningsorganisation, se bilaga 5.3.

• Upprätta rutiner för styrning av underleverantörers mätverksamhet, se bilaga 5.3.

(35)

32

Bilaga 5.1

MP-01 MiS 1

REGISTERKORT MATDON

03-92

Benämning ID-nummcr

Placering p i företaget Fabrikat/tillverkare Kalibreringsinstruktion Kalibreringsinstans

Kalibrcringsintervall Inköpsdatum Pris

(36)

33

K O M M E N T A R E R T I L L B I L A G A 5.2

Instruktionerna för kalibrering bör innehålla:

- Specificering av alla normaler och all hjälputrustning som skall användas vid kalibreringen.

- Kraven på miljö vid kalibreringen samt uppgifter om den minsta tid som krävs för att mätdonet skall hinna anpassa sig till denna miljö för kalibreringen.

- Kriterier för godkännande. - Åtgärder vid underkännande.

- Uppgifter om vilka mät- och kalibreringsdata som skall protokollföras och hur de skall behandlas.

- Märkningsanvisningar för att ange kalibreringsstatus. Ett bra system är det som liknar skattemärkningen på bilar, dvs numrerade märklappar i olika färger. Färgen anger vilket år och siffran vilken månad som kalibreringen skall utföras.

- Rutiner för hur korrigerande åtgärder på producerade produkter utförs, när utrustningen befinns vara utanför specificerade kalibreringsgränser.

(37)

34

Bilaga 5.2

KALIBRERINGSINSTRUK-

Reg nr: _MP-02 Utförd av: _MiS Sida:

TION MÄT- OCH

PROVNINGSUTRUSTNING

Reg nr: MP-02 Utförd av: MiS

TION MÄT- OCH

PROVNINGSUTRUSTNING

03-92

Mätdonstyp: Kalibreringsfrekvens: Type nr:

(38)

35 B i l a g a 5.2

Kalibreringsinstruktion

Verkstadsskjutmått

enligt

standard SS 2853

storlek 150 mm

Kalibreringsnormaler

Mdttsats B6 Grad 2 Passbitar KontroUring Mdttpinne bestående av: 10.3, 22.8, 50, 150 mm Dy=30 mm, Di=10 mm, höjd=10 mm 0 5 mm

Förberedelse

1. Rengör skjutmåttet med en mjuk trasa. Används ett lösningsmedel bör rengöring ske i ett dragskåp.

2. Grader på mätytor eller stomme tas bort med ett fint bryne, typ Arkansas bryne. 3. Kontroll av löparens gång

För löparen några gånger fram och tillbaka och känn efter om gången är jämn. Grader tas bort med ett fint bryne.

Kontrollera löparens glapp. Justera om möjligt. Finns det ett stort glapp bör skjutmåttet betraktas som utslitet.

4. Temperera skjutmåttet och normalerna på ett kylplan. Använd tunna bomullshandskar vid kalibreringen.

03 JOHANSSON

c E JOHANSSON FÖRSÄLJNINGS A B , 6 3 1 81 ESKILSTUNA. T E L O I 6 - I I 7700. F A X O I 6 - I 2 19 58

(39)

Kalibreringsinstruktion för verkstadsskjutmått Blad 2

36 B i l a g a 5.2

Kalibrering

1. Skänklarna för utvändig mätning, kontroll av planhet och parallellitet Planbet

Skjut ihop skänklarna och kontrollera om mätytorna sluter ljustätt mot varandra. Finns det en ljusspalt skall den vara hårfin och inte vara större än ca 5 }xm. ParaUellitet

Avläs visningen vid mäming av en 05 mm måttpinne närmast stommen mellan skänklarna. Mät samma måttpinne igen längst ut mellan skänklarna. Skillnaden mellan de två avlästa värdena skall vara mindre än en nonieskaldel. Är skillnaden lika med en nonieskaldel är parallellitetsfelet för stort.

För digitala skjutmått får skillnaden vara max 0,02 mm. 2. Kontroll av skänklarna för invändig mätning

Kontrollera genom ljusmallning om mätytorna sluter tätt. Känn efter om de spetsformiga ändarna är krökta eller skadade.

3. Kontroll av visningen vid utvändig mätning

Visningen kontrolleras med passbitar mellan skänklarna för utvändig mätning. Passbit Max tillåtet visningsfel

mm ± mm 0 0.05 10.3 0.05 22.8 0.05 50 0.06 150 0.06 Ring 30 mm 0.05

4. Kontroll av visning vid invändig mätning

Kontrolleras med den kalibrerade kontrollringen 0 l O mm. Max tillåtet visningsfel ±0.05 mm.

5. Kontroll av höjdmätningen

Kontrolleras med kontrollringen med höjd 10 mm på ett plant mätbord t ex diabas-planskiva eller en planslipad stålyta.

Max tillåtet visningsfel ±0.05 mm.

—. stomme

slid för höjdmäming kontroUring

plan

6. Fyll i kontrollbeviset. Ange nr och kalibreringsstatus för de använda normalerna. Skriv datum och namn.

(40)

Kontrollbevis

Skjutmått, mätområde 150 mm

Ägare: Fabrikat: Nr 37 B i l aga 5-2 Visningsavvikelser

Nom. mått Tillåten Uppm. avvikelse aw. enl. Inom Utanför SS 2853 tol. tol.

mm mm

Utvändig mätning (fyll i med x)

0 ±0.05 10.3 ±0.05 22.8 ±0.05 50.0 ±0.06 150.0 ±0.06 030.0 ±0.05 Invändig mäming 10 ±0.05 Djupmätning 10 ±0.05 Planhet/parallellitet av s k ä n k l a m a Skänklar för utvändig m ä t n i n g Tillåten aw. enl. SS 2853 Planhet Parallelitet Godkänd Ej godkänd Skänklar f ö r invändig m ä t n i n g Godkänd Ej godkänd Anmärkning:

Använda normaler, kalibrerlngsstatus, AMP-kalibreringsbevis n r

Utvändig mäming: Måttsats nr kalibreringsdatum bevis nr bevis nr Invändig mätning: Cyl. ring nr_ kalibreringsdatum

Planhet/parallellitet: Ljusspalt och måttpinne

Kalibreringsdatum: Kalibrerad av-.

(41)

38

Bilaga 5.3

RUTINER FÖR INKÖP A V M Ä T - O C H PROVNINGSUTRUSTNING

• Specificera kraven på utrustningen i en kravspecifikation. Ta in synpunkter från alla som på något sätt är användare av utrustningen.

• Styr inköp av mätdon genom en funktion, t ex mätdonsansvarig. Kravspecifikationen bör innehålla uppgifter om:

- Ändamål med utrustningen - Mätnoggrannhet

- Mätmiljö

- Förvaring och hantering - Kalibreringsbehov - Service från leverantör - Utbildning av personal

När en beställd utrustning levereras bör den kontrolleras mot kravspecifikationen och en rapport av resultatet upprättas, innan utmstningen tas i bruk.

RUTINER FÖR V A L AV E X T E R N PROVNINGSORGANISATION O C H STYRNING A V UNDERLEVERANTÖRERS MÄTNINGAR

n För att undvika kostsamma investeringar i provningsutrustningar kan anläggningar hos externa organisationer utnyttjas, t ex Statens Provningsanstalt. När man väljer en extern provningsorganisation är det viktigt att försäkra sig om att denna uppfyller kraven på styrning av mät- och provningsutrustning.

• Det är också viktigt att säkerställa att underleverantören har en styrning av sin mät-och provningsverksamhet.

(42)

39

6. AVVIKELSER

"Så snart som det framkommer tecken på att material, komponenter eller färdiga

produkter inte uppfyller eller kan förmodas inte uppfylla specificerade krav, bör åtgärder för att utreda, korrigera och förebygga upprepning vidtas. "

När avvikande enheter upptäcks vid t ex mottagning, tillverkning eller slutkontroll är det viktigt att de identifieras och avskiljs ifrån övriga enheter. Avvikelserna skall så snart som möjligt gås igenom och dokumenteras. Dokumentationen utgör underlag för att styra tillverkningen så att riktiga produkter tillverkas, samt förhindra att samma typ av fel uppstår igen.

Avvikelser som upptäcks först hos kunden kostar mer än om de upptäcks vid "källan".

(43)

40

• Identifiering och rapportering av avvikande enheter sker med hjälp av de kontrollaktiviteter som bedrivs i form av mottagnings-, tillverknings- och slutkontroll. Se 111.

• Utarbeta rutiner för hur avvikande enheter skall märkas och hur de skall avskiljas ifrån övriga enheter tills dess att beslut har fattats om lämpliga åtgärder. Se 111. • Utarbeta rutiner för av vem och hur genomgången av avvikande enheter skall

utföras, samt hur dokumentationen skall ske. Se Hl och bilaga 6.1. • Utarbeta rutiner för hur upprepning förhindras. Se bilaga 6.2.

(44)

41 Bilaga 6.1

RUTINER FÖR BEDÖMNING AV A V V I K E L S E R

Avvikande enheter skall granskas av personal som är utsedd att avgöra vilka åtgärder som skall vidtas.

Som ett hjälpmedel vid beslut om åtgärd kan du besvara följande frågor:

• Kan de avvikande enheterna:

- användas i befintligt skick? Skall i så fall kraven ändras? - repareras?

- omarbetas? - omklassificeras?

• Måste de avvikande enheterna skrotas?

För att fatta dessa beslut kan du använda följande underlag: • Kravspecifikationer/ritningar

n Kontakter med kunderna • Kostnadsanalyser • Interna kontakter

(45)

42

Bilaga 6.2

RUTINER FÖR A T T FÖRHINDRA UPPREPNING A V A V V I K E L S E R

Upprätta rutiner för att förhindra upprepning av avvikelser. Ett bra sätt att hitta grundorsaken till avvikelsen är att följa upp alla avvikelserapporter.

För att underlätta arbetet med att analysera avvikelser kan följande checklista användas:

• Beror avvikelserna på produktspecifikationerna?

Om detta är fallet bör rutinerna för kravspecifikationer ses Över.

• Beror avvikelsen på materialet?

Om avvikelsen beror på att det levererade materialet inte stämmer överens med det som specificerats, bör det övervägas om en ny leverantörsbedömning skall göras. Om avvikelsen beror på att kravspecifikationen av materialet är bristfällig eller felaktig bör rutinerna för upprättande av kravspecifikationer utvärderas.

• Beror avvikelsen på maskiner/utrustning?

Om avvikelsen beror på bristande underhåll bör rutinerna för underhåll av maskiner/utrustning samt kalibrering av mätutrustning ses över.

Om avvikelsen beror på att maskiner/utrustningar inte är kapabla att utföra arbetet på rätt sätt bör maskinemas/utrustningamas kapabilitet följas upp genom

kapabilitetsstudier. Även rutinerna för val av produktionsprocess bör ses över.

• Beror avvikelsen på personalen?

Om avvikelsen beror på att personalen inte har rätt utbildning för sina arbetsuppgifter bör rutinerna för befattningsbeskrivningar ses över så att utbildningsbehovet för alla befattningar framgår. Om det inte brister i befattningsbeskrivningarna bör utbildningsplanerna ses över.

(46)

43

7. KVALITETSDOKUMENT

"Kvalitetssystemet bör innefatta rutiner för identifiering, insamling, registrering, arkivering, underhåll, sökning och gallring av kvalitetsdokument. "

Det är viktigt att de kvalitetsdokument som används på företaget, t ex

kontrollinstruktioner och ritningar, är uppdaterade, lätta att hitta samt finns registrerade i ett arkiv.

Det är också viktigt att fastställa vilka kvalitetsdokument som leverantörer och kunder skall ha tillgång till.

Utarbeta rutiner för hur och av vem ändringar skall genomföras i olika dokument. Om vi använder felaktiga dokument inom verksamheten kan det betyda att vi levererar felaktiga produkter till kunden.

(47)

44

• Gör en lista över alla typer av kvalitetsdokument som finns på företaget. Se bilaga 7.1.

• Utarbeta en rutin för framställning, identifiering, registrering, distribuering, arkivering, sökning, gallring och ändring av kvalitetsdokument. Se bilaga 7.2.