Livskvalitet efter hjärtstopp : en litteraturöversikt

Livskvalitet efter hjärtstopp

- en litteraturöversikt

Johanna Johansson

Malin Johansson

Examensarbete, 15 hp, kandidatuppsats

Omvårdnad

Jönköping, december 2014

Box 1026, SE-551 11 JÖNKÖPING Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping

Avdelningen för Omvårdnad

Box 1026, SE-551 11 JÖNKÖPING Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping

Quality of life after cardiac arrest

- a literature review

Johanna Johansson

Malin Johansson

Thesis, 15 credits, Bachelor degree

Nursing

Jönköping, december 2014

Jönköping, December 2014

School of Health Sciences, Jönköping University Department of Nursing

Box 1026, SE-511 11 Jönköping

Examensarbetets titel

Eventuell undertitel

Sammanfattning

Bakgrund: Av de som drabbas av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus överlever endast några få. För att överleva krävs snabb start av hjärt-lungräddning och att snarast komma under be-handling på sjukhus. Sjuksköterskan har en betydande roll i eftervården att förmedla kunskap och hopp då hjärtstoppet blir en traumatisk upplevelse som kommer att påverka det dagliga livet. Syfte: Att beskriva hur personer som överlevt hjärtstopp utanför sjukhus skattar sin livskvalitet fysiskt, psykiskt och socialt. Metod: Genom ett deduktivt arbetssätt skapades en litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar utförda med kvantitativ metod. Resul-tat: De flesta klarade sin ADL självständigt och anpassade vardagen efter ork. Många hade en god mental funktion, men en stor del av speciellt yngre personer besvärades av oro och ång-est. Socialt framkom att cirka hälften återgick till sitt arbete. Umgänge med familj och vänner samt en aktiv fritid var faktorer som påverkade livskvaliteten positivt.

Slutsats: Majoriteten av patienterna som överlevt plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus skattade sin livskvalitet som god överlag. Detta är viktigt för sjuksköterskan att veta när hen möter dessa patienter och även de närstående. Genom samtal kan hen förmedla kunskap och hopp om möjlighet till god livskvalitet efter hjärtstoppet.

Summary

Background: For those who suffer out of hospital cardiac arrest, the survival rate is only a few percent. Survival requires that CPR is quickly started and that the patient comes under immediate care. Cardiac arrest is a traumatic experience that affects most aspects of daily life. The nurse plays a significant role in subsequent care and communicates both information and hope to the patient. Objective: To describe how persons who have survived out of hospital cardiac arrest rate their quality of life based on physical, mental and social aspects. Method: Through a deductive approach we created an overview of research findings based on ten sci-entific articles made using a quantitative method. Results: Most patients passed their ADL without help and adjusted their workload to their strength. Many showed good mental func-tion but especially younger patients were plagued by worry and anxiety. Approximately half of the patients resumed work. Socializing with family and friends, together with active leisure activities were factors that influenced the patient’s quality of life. Conclusion: The majority of patients who survived out of hospital cardiac arrest desired a continued high quality of life. This knowledge is important when meeting both the patients and their families in order to provide them with the best possible care, information and support.

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Bakgrund ... 1

Hjärtstopp ... 1

Medicinsk behandling ... 1

Omvårdnad efter hjärtstopp ... 2

Livskvalitet ... 2

Syfte ... 3

Material och metod ... 4

Design ... 4 Datainsamling ... 4 Dataanalys ... 4

Etiska överväganden ... 5

Resultat ... 6

Fysisk rörlighet/ motion ... 7

Psykiska aspekter ... 7 Oro/ångest/depression ... 7 Mental funktion ... 7 Sociala aspekter ... 8 Aktiv fritid/familjeliv ... 8 Åter i arbete ... 8

Diskussion ... 8

Slutsatser ... 11

Referenser ... 12

Bilagor

Inledning

Varje år drabbas cirka 15000 personer av hjärtstopp i Sverige. Av dessa sker 10000 utanför sjukhus och endast cirka 300 överlever (Socialstyrelsen, 2008a). I USA får varje år 235000- 325000 personer hjärtstopp utanför sjukhus och i Kanada är siffran 28000 (Nichol et al., 2008; Vaillancourt et al.,2010). Motsvarande antal i Europa är 275000 personer (Atwood, Eisenberg, Herlitz & Rea, 2005). Att drabbas av plötsligt hjärtstopp är en traumatisk upple-velse som ofta påverkar patienten på många sätt både fysiskt, psykiskt och socialt. Även exis-tentiella funderingar som rör meningen med livet är vanligt efter hjärtstopp (Klemenc-Ketis, 2011). För att förbättra överlevnaden vid hjärtstopp är det av vikt att det finns personer på plats som kan utföra hjärt- och lungräddning (HLR), att det finns defibrillatorer/hjärtstartare utplacerade på offentliga platser och att snabbt larma ambulans till platsen (Hess & White, 2010; Ringh, Herlitz, Hollenberg, Rosenqvist & Svensson, 2009).

Bakgrund

Hjärtstopp

Att drabbas av plötsligt hjärtstopp leder till att hjärtats förmåga att pumpa ut blod till kroppens organ försämras och efter några minuter helt upphör vilket medför att personen blir medvets-lös. För att överleva hjärtstopp behövs en korrekt utförd kedja av snabbt ingripande, från tidig upptäckt av hjärtstoppet, snabbt igångsättande av HLR, tidig defibrillering och snabb trans-port till intensivvårdsavdelningen (Hess & White, 2010; Socialstyrelsen, 2008a). Hjärtstopp innebär plötsligt påkommande arytmi till exempel ventrikeltakykardi/ventrikelflimmer (VT/VF) och detta kan orsakas av hjärtinfarkt (Socialstyrelsen, 2008b). Cirka 80 % av de drabbade är kranskärlssjuka, men ofta har de ingen tidigare känd hjärtsjukdom (Ringh et al., 2009). Hjärtstopp kan föregås av symtom som andningssvårigheter, hjärtklappning, bröst-smärta, yrsel och svimning. Vissa symtom kan ha funnits en tid utan att personen tagit dem på allvar, därför är utredning viktig då dessa personer tillhör en riskgrupp för hjärtstopp. Även helt friska personer utan symtom kan drabbas utan att det är möjligt att förutse och många gånger hittas ingen orsak till hjärtstoppet (Socialstyrelsen, 2008b). En minoritet av alla hjärt-stopp utanför sjukhus orsakas av annat än hjärtsjukdom, som till exempel stora trauma, lung-emboli och överdoser av narkotika (Herlitz et al., 2007).

Medicinsk behandling

Genom att starta HLR kan blodet pumpas runt i kroppen manuellt. Innan HLR startas måste medvetande och andning (fria luftvägar) kontrolleras, därefter ges omedelbart 30 hjärtkom-pressioner som varvas med 2 inblåsningar (HLR-rådet, 2011). Vid VT/VF och svimning krävs defibrillering för att bryta det elektriska kaos som råder i hjärtat och återfå normal rytm. De läkemedel som ges vid pågående HLR är adrenalin och antiarytmika (Socialstyrelsen, 2008a; Hess & White, 2010).

Finns misstanke om ischemi som utlösande faktor görs kranskärlsröntgen. Då undersöks om det finns en förträngning som orsakat åderförkalkning eller blodpropp i hjärtats kranskärl. Vid behov utförs ballongdilatation (PCI) och en stent sätts in i det förkalkade kärlet. En stent är ett metallnät som hindrar kärlets väggar att åter blockera cirkulationen. Åtgärderna vidgar kärlet

och säkerställer cirkulationen samt tar bort ischemin. För att förebygga blodpropp och myo-kardischemi används blodförtunnande läkemedel och betablockerare (Socialstyrelsen, 2008a). För att skydda hjärnan från skador av ischemin samt förbättra överlevnaden och neurologiska funktioner kan patienten kylas ner till 36 grader i 28 timmar, så kallad hypotermibehandling. I samband med nedkylningen sederas patienten och får muskelavslappnande medicin, intuberas och läggs i respirator för att få hjälp med andningen (Nielsen et al., 2013; Socialstyrelsen, 2008a).

Vid risk för nya arytmier kan patienten få en implanterbar defibrillator (ICD) med pacemaker-funktion inopererad för att kontrollera hjärtrytmen. Vid återkommande, livshotande arytmi ger ICD:n automatiskt defibrilleringar för att bryta arytmin (SBU, 2006; Socialstyrelsen, 2008b).

Omvårdnad efter hjärtstopp

Att drabbas av plötsligt hjärtstopp är en traumatisk upplevelse som ofta påverkar patienten såväl fysiskt, psykiskt som socialt. Speciellt de som har haft en nära döden-upplevelse i sam-band med hjärtstoppet ändrar ofta inställning till livet, det kan ge positiva förändringar som ökad tolerans mot människor och en djupare mening med livet. Negativa effekter kan vara att de oftare drabbas av post traumatiskt stressyndrom. Detta behöver uppmärksammas av vård-personalen som bör hänvisa patienten till att få hjälp med bearbetning av sina upplevelser (Klemenc-Ketis, 2011). Sjuksköterskan har i sitt arbete stort ansvar för att stödja den enskilda patienten. Enligt ICN:s etiska kod bör hen genom samtal förmedla information, kunskap och hopp med hänsyn till individens värderingar, vanor och trosuppfattningar. Det är viktigt att sjuksköterskan ger information och undervisar patienten om det dagliga livet efter sjukhusvis-telsen (Page et al., 2010; Svensk sjuksköterskeförening, 2007). Närstående lämnas ofta med obesvarade frågor om vad som hänt och vad de kan förvänta sig av framtiden. Här har sjuk-sköterskan också en viktig roll att samtala, stötta och informera både patienten och den när-stående, för att göra dem delaktiga i vården tillsammans (Bremer, Dahlberg & Sandman, 2009b; Svensk sjuksköterskeförening, 2010).

Kognitiva besvär som minnesstörningar är ett vanligt restsymtom efter hjärtstopp. Det kan leda till oro och ångest, professionell hjälp bör då erbjudas (Klemenc-Ketis, 2011; Cronberg, Lilja, Rundgren, Friberg & Widner, 2009). För att fylla de minnesluckor som patienterna har fått under tiden de varit medvetslösa kan personalen på intensivvårdsavdelningen skriva dag-bok. Det har visat sig vara viktigt för att ge patienterna större sjukdomsinsikt och en mer rea-listisk målsättning för tillfrisknandet (Almerud, Alapack, Fridlund & Ekeberg, 2007). Känslan av att ha förlorat kontrollen efter att ha varit medvetslös försvinner genom att läsa om vad som hänt under sjukdomstiden (Hupcey, 1999). För att minska risken för återinsjuknande be-höver information om livsstilsförändringar ges. Exempel på sådana förändringar som sjukskö-terskan samtalar med patienterna om är rökstopp, ökad motion och omläggning av kosten med mindre mängd mättat fett och ökad konsumtion av frukt och grönsaker (Vizza, Neatrour, Fel-ton & Ellsworth, 2007; Socialstyrelsen, 2008a).

Livskvalitet

Flera discipliner har definierat begreppet livskvalitet. Inom medicin och psykologi talas det om det subjektiva välmåendet som är beroende av sociala relationer, andlighet, personlig fri-het, hälsa och ekonomiska aspekter. Inom området ekonomi talas det om livskvalitet i termer av samhällets välmående, det vill säga levnadsstandard som bland annat mäts med hjälp av BNP per capita. Flera instrument har tagits fram för att mäta livskvalitet, speciellt inom

häl-soområdet där omvårdnad ingår. Det är ett mångfacetterat begrepp och mäts på olika sätt. Eftersom livskvalitet är en personlig uppfattning är det svårt att mäta det objektivt (Taillefer, Dupuis, Roberge & Le May, 2003; Hajiran, 2006).

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är livskvalitet ett begrepp som definierar individens egen värdering av sitt fysiska, psykiska och sociala välbefinnande (WHO, 1997). Vidare be-skrivs det som individens uppfattning om sin position i livet inom ramen för kultur och värde-system där hon bor och i relation till sina mål, förväntningar, normer och intressen. Begreppet omfattar personens fysiska hälsa, psykosociala status, grad av självständighet, sociala relatio-ner och personlig övertygelse samt existentiella aspekter. Den fysiska aspekten av livskvalitet syftar på hur individen trots sjukdom fysiskt kan uppnå sina mål, hur mycket energi och ork hen har samt förmåga att kunna sköta sin personliga hygien. Den psykiska aspekten inriktar sig på hur tankar, känslor och självbild påverkar individen. Relationer och stöd från närståen-de och samhälle påverkar närståen-den sociala aspekten, medan närståen-den existentiella aspekten omfattar andlig och religiös påverkan (SBU, 2012). Detta stöds av Haas (1999) och Hajiran (2006) som förklarar begreppet som en individuell värdering av den egna, flerdimensionella livs-situationens fysiska, psykiska, sociala och existentiella sidor (Haas, 1999; Hajiran, 2006). Det är känt att personer som lever med kroniska sjukdomar har sämre livskvalitet än friska personer. Studier har visat att personer med kronisk hjärtsvikt ofta också har andra diagnoser som är förenade med sämre livskvalitet. Vanligast är högt blodtryck och diabetes. Depression är en annan vanlig diagnos som många gånger är en direkt följd av hjärtsvikt (Fotos et al., 2013). Allen et al. (2009) visade att kvinnor med hjärtsvikt upplevde en fysisk begränsning i vardagsbestyren på grund av trötthet och andfåddhet vilket medförde att de fick anpassa var-dagen efter ork. Vänner och familj blev ett viktigt stöd, att få umgås med nära och kära blev allt viktigare och detta minskade den oro/ångest som var förknippat med sjukdomen (Allen, Arslanian-Engoren & Lynch-Sauer, 2009). Att överleva hjärtstopp medförde nya insikter om livet där välmående och lidande fick ny mening. Personerna värderade livet annorlunda, de strävade inte efter materiella saker, utan det viktigaste var att ha goda relationer med familj och vänner. De upplevde tacksamhet till livet och tog det inte längre för givet (Bremer et al., 2009b). I en studie av Dickerson (2002) beskrev personer som fått ICD efter hjärtstopp osä-kerhet och maktlöshet över att inte veta om och när hjärtat skulle stanna igen. Målet var att försöka leva livet så normalt som möjligt (Dickerson, 2002).

Några av de vanligaste skattningsskalorna för att mäta hälsa och hälsorelaterad livskvalitet vid arytmier är Short Form-36 Health Survey Questionnarie (SF-36) och Short Form (SF-12) samt Euro-Qol 5 dimensions (EQ-5D). Dessa skalor mäter olika aspekter som ger en indika-tion på nivå av skattad livskvalitet utifrån funkindika-tionell hälsa, psykiska och mentala förmågor samt social förmåga. EQ-5D och Health Utilitiex Index Mark III system (HUI3) är instrument som även ger möjlighet till hälsoekonomiska beräkningar (SBU, 2012; Jakobsson, 2007). Mini Mental State Examination (MMSE) mäter den kognitiva förmågan (Schiffczyk et al. 2010).

Syfte

Syftet var att beskriva hur personer som överlevt hjärtstopp utanför sjukhus skattar sin livs-kvalitet fysiskt, psykiskt och socialt.

Material och metod

Design

En litteraturöversikt valdes för att få en översikt av den kunskap som studerades, med för-hoppning om att resultatet sedan ska kunna påverka det praktiska vårdarbetet (Segesten, 2012). En litteraturöversikt ska vara ett systematiskt val av forskningsartiklar och rapporter inom ett relevant område för sjuksköterskans kompetensområde (Friberg, 2012). Eftersom syftet var att beskriva hur patienterna skattade sin livskvalitet valdes artiklar med kvantitativ ansats (Billhult & Gunnarsson, 2012). Vi har utgått från WHO:s definition av begreppet livs-kvalitet och arbetat deduktivt utifrån fysiska, psykiska och sociala aspekter.

Datainsamling

Artikelsökningen gjordes i databaserna Cinahl och Medline vid två tillfällen 2014-08-26 och 2014-09-15. Cinahl är främst en databas för omvårdnad och Medline är en internationell data-bas för ämnen inom medicin, odontologi, hälso- och sjukvård, psykiatri och ortopedteknik (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2011; Backman, 2008).

Artikelsökningen startades i databasen Cinahl. Advanced search valdes och sökläget ställdes på Boolean/Phrase. Våra sökord enligt Cinahl Headings var "cardiac arrest or heart arrest", "out of hospital", "quality of life", "sudden cardiac death", "qualitative or focus group* or narrat* or interview*". Trunkering valdes för att få träffar på ordens alla böjningsformer. När vi sökte på "cardiac arrest or heart arrest" AND "quality of life" var sökläget inställt på "Ab-stract". Sökningen fortsatte i databasen Medline. Även här ställdes sökläget på Boolean/ Phra-se och "Abstact". Sökorden som användes enligt Mesh var: "cardiac arrest or heart arrest", "nursing", "out of hospital", "quality of life" (Bilaga 1). Inklusionskriterier var peer review artiklar skrivna på engelska med patienter > 16 år, samt artiklar skrivna de senaste 15 åren. Det framkom två artiklar i sökningen av kvalitativ ansats. Dessa exkluderades eftersom det var för få. Eftersom vi endast fick nio resultatartiklar gjordes det en sekundärsökning genom att gå igenom resultatartiklarnas referenslistor. Många av de artiklar vi fick fram då var för gamla eller svarade inte på syftet, men en artikel gick efter granskning till resultatet. En se-kundärsökning är en länk mellan process och resultat för att hitta nya ämnesord, författare och idéer (Östlundh, 2012). Totalt kvalitetsgranskades tio artiklar utförda efter kvantitativ metod till resultatet. Kvalitetsgranskningen av artiklarna gjordes med hjälp av protokoll för studier med kvantitativ metod utfärdat av Hälsohögskolan i Jönköping (Bilaga 2). Svar ja krävdes på de första fyra frågorna för att gå vidare med kvalitetsgranskningen. Artiklarnas kvalitet be-dömdes efter antal ja och nej där maxpoängen som kunde utdelas var 12 poäng. Artiklarna bedömdes efter tre nivåer där 0-5 poäng ansågs ha låg kvalitet, 6-9 poäng ansågs ha medelhög kvalitet och 10-12 poäng ansågs ha hög kvalitet. Skalan skapades efter förslag från Rosén (2012). Varje artikel kvalitetsgranskades enskilt och resultatet av granskningen bedömdes tillsammans för att säkerställa god kvalitet (Wallengren & Henricson, 2012). De tio artiklarna visade hög kvalitet och svarade på syftet. Studierna var utförda i Danmark, Finland, Neder-länderna, Schweiz, Australien och Kanada (Bilaga 3).

Dataanalys

Resultatartiklarna analyserades utifrån Fribergs trestegmodell. De valda artiklarna lästes först igenom ett flertal gånger enskilt och sedan tillsammans för att förstå helheten. Under det

andra steget valdes likheter och skillnader i studiernas resultat ut för sammanställning (Fri-berg, 2012). När resultatdelen sammanställdes lästes artiklarna igenom ytterligare en gång tillsammans, och eftersom aspekterna var kända jämfördes de ännu en gång för att bekräfta resultatet. För det tredje sammanställdes studiernas uppbyggnad och det viktiga i varje studies resultat i en artikelmatris (Bilaga 3). Resultatet sammanställdes i en tabell för att skapa en översikt över artiklarnas resultat (Tabell 1). En sammanställning av resultatet är användbart för att få en översiktlig bild över samlad evidens och en hjälp att allt dokumenteras (Friberg, 2012; Backhamn, 2008). För att få svar på syftet delades livskvalitet in under rubrikerna fy-siska, psykiska och sociala aspekter i resultatet.

Etiska överväganden

Ett gemensamt krav på alla vetenskapliga studier är att etiska överväganden ska beaktas. God etik är viktig i all vetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet ger ut riktlinjer för god medicinsk forskning och fusk får inte förekomma. Det grundläggande är att alla studier fått tillstånd från etisk kommitté och att noggranna etiska övervägande har gjorts (Forsberg & Wengström, 2013). Alla resultatartiklar i litteraturöversikten var godkända av etisk kommitté eller var pub-licerade i tidskrifter som endast publicerar etiskt godkända artiklar.

Genom att artikelsökning och granskning genomfördes systematiskt och uppföljningen doku-menterades kontinuerligt, så förhindrades att artiklar valdes ut godtyckligt efter författarnas personliga åsikter (Forsberg & Wengström, 2013).

Resultat

Resultatet har delats in efter fysiska, psykiska och sociala aspekter, med underrubrikerna självständig i ADL och fysisk rörlighet/motion, oro/ångest/depression och mental funktion samt aktiv fritid/familjeliv och åter i arbete. Underrubrikerna kommer av att det var dessa områden som togs upp mest i artiklarna (Tabell 1).

Tabell 1. Sammanställning av resultat

Författare Fysiska aspekter Psykiska aspekter Sociala aspekter Självständig i ADL Fysisk rörlighet/ motion Oro/ångest/ depression Mental funktion Aktiv fritid/ familjeliv Åter i arbete Beesems et al. (2014). X X X Deasy et al. (2013). X X X X Saarinen et al. (2012). X X X Wachelder et al. (2009. X X X X Harve et al. (2007). X X X X X Horsted et al. (2006). X X Van Alem et al. (2004) X X X Stiell et al. (2003). X X X Saner et al. (2002). X X X X X X Kamphuis et al. (2002). X

X: beskriver att artiklarna tar upp respektive område.

Fysiska aspekter

Självständig i ADL

Flertalet studier visar att 77-100 % var självständiga i aktivt dagligt liv (ADL) efter hjärtstop-pet, vilket bland annat innebar att de klarade att sköta sin personliga hygien, toalettbesök, äta självständigt och röra sig relativt obehindrat (Beesems, Wittebrood, de Haan & Koster, 2014; Deasy et al., 2013; Harve et al., 2007; Saarinen, Kämäräinen, Silfvast, Yli-Hankala & Virk-kunen, 2012; Saner, Borner Rodriguez, Kummer-Bangerter, Schuppel & von Planta, 2002; Stiell et al., 2003; Wachelder et al., 2009; Van Alem, Waalewijn, Koster & de Vos, 2004). Wachelder et al. (2009) beskrev att 86 % var självständiga i ADL, men alla upplevde ökad trötthet som påverkade vardagslivet (Wachelser et al., 2009).

Fysisk rörlighet/ motion

I studien av Saner et al. (2002) beskrevs att alla personer upplevde samma fysiska status som före hjärtstoppet, men jämfört med kontrollgruppen var deras fysiska rörlighet sämre. Cirka hälften av de unga (18-39 år) personerna i studien från Australien upplevde fysiska begräns-ningar i vardagliga aktiviteter som exempelvis dammsugning och att spela golf (Deasy et al., 2013). Personerna i studien av Harve et al. (2007) var alla fysiskt aktiva 15 år efter hjärtstop-pet. Stiell et al. (2003) visade att hjärtstoppspatienterna skattade sin fysiska livskvalitet något lägre än kontrollgruppen. Här skattade patienterna bland annat grad av fysisk rörlighet, syn och hörsel. De som skattade sin livskvalitet högst var de 60-åriga männen. Beesems et al. (2014) fann att mindre än hälften av personerna rapporterade god livskvalitet gällande fysisk förmåga. Detta handlade bland annat om upplevelsen av att ha mindre energi. Negativ påver-kan på den fysiska förmågan fanns på samma sätt efter hjärtstoppet hos de danska patienterna trots att de skattade sin livskvalitet som god överlag (Horsted, Rasmussen, Meyhoff & Niel-sen, 2007).

Psykiska aspekter

Oro/ångest/depression

I studierna av Deasy et al. (2013), Saarinen et al. (2012) och Wachelder et al. (2009) upplev-des ökad oro/ångest och tecken på depression. Utmärkande var att bland de unga personerna i Australien upplevde fler än hälften medelsvår till stark oro efter hjärtstoppet (Deasy el al., 2013). I studien av Saner et al. (2002) upplevdes ingen skillnad i oro/depression jämfört med referensgruppen. Av patienter som fått en ICD efter hjärtstoppet upplevde 40-50 % oro, jäm-fört med patienterna utan ICD där 28-34 % upplevde oro. Oron stod för att inte veta om och när hjärtat skulle stanna igen och om då ICD:n verkligen skulle fungera. ICD-bärarna hade även högre grad av depression (Kamphuis et al., 2002).

Mental funktion

I en jämförelse med referensgruppen i studien av Beesems et al. (2014) skattade 90 % av de överlevande god livskvalitet i den mentala delen mot 89 % i referensgruppen. Saner et al. (2002) visade i sin studie att personerna som överlevt hade oförändrad livskvalitet psykiskt jämfört med innan hjärtstoppet. När de sedan jämfördes med kontrollgruppen fanns en skill-nad i känslomässiga reaktioner (Saner et al., 2002). Hälften av personerna i den danska studi-en skattade studi-en god mstudi-ental funktion, jämfört med kontrollgruppstudi-en där 54 % skattade studi-en god mental funktion (Horsted et al., 2007). Av personerna som överlevt 15 år efter hjärtstoppet i den finländska studien hade alla en god mental funktion och en sak de hade gemensamt var deras allmänt positiva attityd till livet. Samtliga patienter upplevde att livskvaliteten hade ökat sedan första året efter hjärtstoppet (Harve et al., 2007). Jämfört med den äldre holländska be-folkningen rapporterade 16 % sämre kognitiv funktion. Den var dock bättre i jämförelse med strokepatienters kognitiva funktion (van Alem et al., 2004). De flesta (86 %) i studien av Sti-ell et al. (2003) skattade en god mental funktion.

Sociala aspekter

Aktiv fritid/familjeliv

Saner et al. (2002) kom fram till att tillfredssällelsen med familjelivet ökade och tillfredsstäl-lelsen med fritiden minskade. Kvinnor deltog i samhällets aktiviteter i högre grad än män. Tröttheten hindrade familjelivet och det sociala livet (Wachelder et al., 2009). I studien av Harve et al. (2007) hade alla personer en hobby, hälften av dem hade en social hobby. I studi-en av van Alem et al. (2004) hade 13 % sämre psykosocial funktion. Svårigheterna kunde vara problem att kommunicera och interagera med andra människor (van Alem et al., 2004). De patienter som hade genomgått PCI skattade en högre delaktighet i samhället och medver-kade i större utsträckning än de som fått annan behandling (Wachelder et al., 2009).

Åter i arbete

Deasy et al. (2013) visade att av de 84 % av 18-39-åringarna som arbetade/studerade innan hjärtstoppet återgick 68 % till arbetet och 21 % studerade efter hjärtstoppet. Hälften återgick till samma jobb. De jobbade bland annat inom IT, som säljare och några med konstruktion (Deasy et al., 2012). Saner et al. (2002) beskrev att drygt en tredjedel av personerna arbetade efter hjärtstoppet och de upplevde lika stor arbetstillfredsställelse som före hjärtstoppet, men antalet arbetstimmar minskade (Saner et al., 2002). I studien av Wachelder et al. (2009) visa-de visa-det sig att drygt hälften återgick till sina heltidsjobb och en tredjevisa-del återgick till sina visa- del-tidsjobb efter hjärtstoppet. I studien av Saarinen et al. (2012) framkom att "någon" hade kapa-citet att arbeta efter hjärtstoppet. Harve et al. (2007) beskrev att knappt hälften återgick till sina arbeten efter hjärtstoppet.

Diskussion

Metoddiskussion

Det här var de facto första gången författarna gjorde en litteraturöversikt. Det fanns en be-gränsad kunskap om metod, granskning och analysförfarande vilket troligtvis kan ha påverkat resultatet negativt. En styrka för oss var att syftet var ganska klart från början och att arbeta deduktivt underlättade genomförandet av litteraturöversikten eftersom aspekterna var kända. Vi har arbetat noggrant och systematiskt. Artikelsökning gjordes i två databaser för att öka chansen att finna flera artiklar. Vi fick resultatartiklar från båda dessa. Dessutom gjordes en sekundärsökning som gav ytterligare en artikel. En annan styrka var att alla artiklar höll hög kvalitet och detta stärkte validiteten (Wallengren & Henricson, 2012). Eftersom båda förfat-tarna granskat och analyserat artiklarna utifrån Högskolans granskningsprotokoll, först enskilt och sedan jämfört resultaten tillsammans, så har reliabiliteten stärkts (Henricson, 2012). Vi valde att inkludera artiklar skrivna på engelska, med vuxna patienter. Sextonårsgränsen (istäl-let för 18 år) kommer av att våra finländska studier hade den åldersgränsen och eftersom vi inte fick så många artiklar till resultatet valde vi att använda dem.En svaghet som vi upptäck-te var att vår artikelsökning inupptäck-te gav så många träffar som vi hade hoppats på. Detta medförde att vi fick inkludera de artiklar vi fick fram trots att de skiljde sig åt i utförande, exempelvis

att olika mätinstrument har använts och att studierna var utförda alltifrån sex månader till 15 år efter att hjärtstoppet inträffat. Det faktum att olika mätinstrument använts i studierna för att mäta livskvalitet gjorde det också svårt att jämföra resultaten, vilket även flera artikelförfatta-re diskuterade (Deasy et al., 2012; Saarinen et al., 2012; Stiell et al., 2003). Positivt var att instrumenten var validerade och reliabilitetstestade och ofta använda i olika studier. Studierna hade ett stort naturligt bortfall eftersom de flesta personer som får hjärtstopp avlider. De som inkluderades var oftast de som var i så mental god form att de självständigt kunde medverka med att svara på frågor och fylla i formulär. Detta påverkade reliabiliteten genom att resultatet möjligtvis blev falskt positivt.

Möjligen hade vi fått andra träffar om vi hade använt andra sökord. Begreppet livskvalitet gav oss mestadels artiklar gjorda efter kvantitativ metod eftersom livskvalitetsbegreppet relaterar till de olika mätinstrument som finns när sökning sker i databaserna. Vi hade förväntat oss fler artiklar med kvalitativ ansats som mer beskrev patienternas upplevelser och erfarenheter. Kanske just de sökorden (upplevelse och erfarenhet) hade varit användbara för att få med ar-tiklar innehållande ytterligare dimensioner av begreppet livskvalitet så som den existentiella dimensionen, som också återfinns i WHO:s definition. Det var intentionen från början. Om resultatet skulle redovisats med den existentiella dimensionen skulle den rubriken inte inne-hållit något och efter diskussioner valdes den bort. Det får bli ett uppslag till fortsatta studier inom detta ämne.

Resultatdiskussion

Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter som överlevt hjärtstopp utanför sjukhus skattar sin livskvalitet fysiskt, psykiskt och socialt. Majoriteten av personerna i studi-erna redovisade en god livskvalitet efter hjärtstoppet. Fast begreppet livskvalitet delas in efter olika aspekter, så går de in i varandra och påverkar varandra. Det är ett mångfacetterat be-grepp och det är den personliga skattningen av den egna livskvaliteten som är viktig.

Den fysiska aspekten av livskvalitet syftar på individen trots sjukdom fysiskt kan uppnå sina mål och beror på hur mycket energi och ork hen har samt förmåga att sköta sin personliga hygien (SBU, 2012). De flesta klarade sin ADL självständigt efter hjärtstoppet men upplevde ändå fysiska begränsningar i form av trötthet. Trötthet är ett vanligt symtom hos kroniskt sju-ka och det medför att vardagen får anpassas efter daglig ork (Allen et al., 2009). Det var troli-gen därför personerna upplevde lägre livskvalitet fast de flesta var självständiga i sin ADL. De äldre i den finländska studien som hade överlevt 15 år var alla fysiskt aktiva i någon grad, medan de yngre från den australienska studien i högre grad upplevde en fysisk begränsning i det dagliga livet och i fritidsaktiviteter. Det kan tyckas vara förvånande men kan bero på att yngre människor har en högre förväntan på vad de ska klara av fysiskt eftersom de är unga. De äldre kan möjligen känna sig mer nöjda med sin fysiska förmåga då de inte förväntar sig att klara av detta på samma nivå som när de var unga och starka. En annan studie har visat att det efter hjärtstoppet var viktigt att bedöma patientens skador inför vidare rehabilitering. Det som begränsade deltagarnas vardag var att inte kunna duscha, klä på sig, förflytta sig, vara sociala eller hjälpa till i hemmet (Lundgren-Nilsson, Rosén, Hofgren, & Sunnerhagen, 2005). Många kände sig tvungna att ha lugnare tempo i vardagen eftersom tröttheten tog över och energin tog slut snabbare än före hjärtstoppet (Fridlund et al., 2000; Lundgren-Nilsson et al., 2005). Personerna behöver inse sina nya begränsningar och ha ett lugnare tempo i vardagen, vilket är väldigt individuellt. Sjuksköterskan kan ge råd om vikten av motion/vila samt att stödja personen i detta och det har stöd i den etiska koden för sjuksköterskor.

Livskvalitet utifrån den psykiska aspekten inriktar sig på hur tankar och känslor påverkar in-dividen (WHO, 1997). Av de yngre personerna i den australienska studien upplevde drygt hälften medelsvår till stark oro. Även detta delvis kan bero på åldern då unga människor kan-ske inte förväntar sig att drabbas av hjärtstopp eller ens bli allvarligt sjuka och mår därför sämre när de drabbas. Det beskrivs inte vad oro/ångest står för i den här situationen. Kanske handlar det om tankar om att drabbas igen och varför drabbades eller överlevde jag. Funder-ingar om meningen med livet är exempel på existentiella funderFunder-ingar som även tas upp av Klemenc-Ketis (2011). De personer som var ICD-bärare upplevde starkare oro än de som inte fått en ICD efter hjärtstoppet. Det framkom att just oron för att drabbas igen var påtaglig i den här gruppen. Att ha fått ICD:n gav en sorg hos deltagarna i form av att de fick ha denna appa-rat implanterad i kroppen resten av livet (Fridlund et al., 2000). Detta resultat förvånade oss då det kan tänkas vara en trygghet att veta att om hjärtat stannar igen finns det en inbyggd dosa som räddar mig, i motsats till att inte ha någon ICD och inte ha den tryggheten. Dicker-sons (2002) resultat visade också att osäkerheten att inte veta om och när hjärtat skulle stanna igen var svår att hantera, samt att de inte vågade lita på att ICD:n då skulle fungera. Målet blev att försöka acceptera osäkerheten och leva så normalt som möjligt, att försöka leva här och nu och vara tacksam för livet. Det framkom att humorn var en stor del i att bemästra oron i livet (Dickerson, 2002).

Tecken på ångest och depression visades hos ungefär en tredjedel av personerna efter hjärt-stopp i en studie av Granja, Cabral, Teixeira Pinto & Costa-Pereira (2002). Ett hjärthjärt-stopp är något som verkligen hänt och inte kan ignoreras. Ångesten kan bli så intensiv att det är svårt att andas eller att röra sig (Palacios-Cena, Losa-Iglesias, Salvadores-Fuentes & Fernández-de-las-Penas, 2011). Vid dessa situationer har sjuksköterskan en viktig roll att ta sig tid att sitta ner och lyssna om patienten vill samtala eller att hänvisa till exempelvis en kurator för hjälp med bearbetning (Klemenc-Ketis, 2011). Kognitiva besvär som minnesstörningar är ett van-ligt restsymtom som kan leda till oro och ångest och är en nedsättning som påverkar vardagen på olika sätt. Minnesproblematik kan vara att personerna har svårt att komma ihåg och utföra enklare saker som de tidigare klarat t ex att skriva sitt namn och brygga kaffe (Bremer et al., 2009a). Detta har påvisats i en studie där patienter efter hjärtstopp fick bestående kognitiva besvär efter att hjärnan varit utsatt för syrebrist (Peskine, Rosso, Picq, Caron & Pradat-Diehl, 2010). Detta nämndes även i studien av van Alem (2004) där 16 % visade tecken på sämre kognitiv funktion, men när resultaten jämfördes med strokepatienter, vilkas hjärna också varit utsatta för syrebrist var deras kognitiva funktion bättre. Majoriteten av personerna som över-levt hjärtstopp skattade en god mental funktion.

Den sociala aspekten av livskvalitet omfattar relationer och stöd från närstående och samhäl-let (SBU, 2012). Personerna i studien av Saner et al. beskrev att efter hjärtstoppet blev till-fredssällelsen med familjelivet högre. Vänner blev också viktigare. Detta stöds av Allen et al. (2009) och Bremer et al. (2009b) som kom fram till att familj och vänner blev allt viktigare vid kronisk sjukdom (Allen et al., 2009; Bremer et al., 2009b). De som hade en social hobby upplevde det betydelsefullt för ett gott liv och en högre grad av deltagande i samhällets aktivi-teter tycktes leda till en högre grad av livskvalitet. Var den kognitiva funktionen god ökade deltagandet i samhällets aktiviteter. En högre nivå av social delaktighet tycks leda till en hög-re nivå av livskvalitet (Middelkamp et al., 2007). Detta förklarar varför personer med min-nessvårigheter efter hjärtstopp inte vill umgås så mycket socialt. Kanske skäms de för saker som de inte kommer ihåg. Det subjektiva välmående är beroende av sociala relationer. En negativ aspekt som har framkommit tidigare är att arbetsbördan blev för tung för den när-stående om patienten varit alltför sjuk efter hjärtstoppet. Hjärthändelsen påverkade hela famil-jen (Granja et al., 2002). Att prata med familj och vänner om vad som har hänt har stor bety-delse för att kunna bearbeta hänbety-delsen. Flera har dock känt brist på förståelse och varit

fru-strerade över att inte kunna dela sina upplevelser med någon som förstår. Därför har det varit viktigt att prata med de personer som varit med vid hjärtstoppet och många känner tacksamhet till dem som räddat deras liv. Det har visat sig vara viktigt med ett återbesök på intensivvårds-avdelningen där patienten legat. Vid besöket går sjuksköterskan och patienten igenom dagbo-ken om patienten vill och fyller "den svarta lådan" som förklarade hur dagarna såg ut, hur vädret var och hur patienten mådde. Det har framkommit att personerna som drabbats av hjärtstopp inte fått tillräckliga strategier för att hantera livet efter sjukhusvistelsen (Forslund, Zingmark, Jansson, Lundblad & Söderberg, 2014; Palacios-Cena et al., 2011). Detta kan kan-ske vara ett tips för någon som vill utveckla vården för den här patientgruppen. I en av studi-erna visade det sig att kvinnorna hade högre deltagande i samhället än män. Det framkom inte varför det var så men det skulle kunna bero på att kvinnor överlag är mer måna om sina rela-tioner än män, genom att de oftast har lättare att tala om sina känslor och uttrycker ett större behov av att umgås med sina vänner.

Kliniska implikationer

Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om att livet efter hjärtstopp kan innebära en god livskvalitet trots att personen varit nära döden. Detta för att kunna förmedla hopp till patien-terna. Då oro är ganska vanligt bör sjuksköterskan vara uppmärksam för att samtala med pati-enten eller förmedla kontakt med exempelvis kurator eller psykolog för bearbetning. Det är av vikt att sjuksköterskan involverar de närstående som också behöver stöttning. De behöver tillsammans få information för att bli väl förberedda för livet efter sjukhusvistelsen.

Slutsatser

Litteraturöversikten visar att majoriteten av personerna redovisar en god livskvalitet efter sitt hjärtstopp. De flesta klarar sin ADL självständigt och anpassar vardagen efter ork. Många har en god mental funktion, men en stor del av speciellt yngre personer besväras av oro och ång-est. Socialt sett återgår cirka hälften till sitt arbete. Umgänge med familj och vänner samt en aktiv fritid är faktorer som påverkar livskvaliteten positivt. Livskvalitet är individuellt och är en subjektiv uppfattning om sitt eget välmående. Den här kunskapen är viktig för sjuksköters-kan att ha när hen möter dessa patienter och även de närstående. Genom samtal sjuksköters-kan hen för-medla kunskap och hopp om möjlighet till god livskvalitet efter hjärtstoppet.

Referenser

Allen, J.W., Arslanian-Engoren, C., & Lynch-Sauer, J. (2009). The lived experience of mid-dle-aged women with New York heart association class III heart failure: a pilot study.

Pro-gress Cardiovascular Nursing, 24(3), 96-101.

Almerud, S., Alapack, R.J., Fridlund, B., & Ekeberg M. (2007). Of vigilance and invisibility- being a patient in technologically intense environments. Nursing in Critical Care, 12(3), 151-158.

Atwood, C., Eisenberg, M S., Herlitz, J., & Rea,T D. (2005). Incidence of EMS-treated out- of -hospital cardiac arrest in Europe. Resuscitation , 67(1), 75-80.

Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.

Beesems, S.G., Wittebrood, K.M., de Haan, R.J., & Koster, R.W. (2014). Cognitive function and quality of life after successful resuscitation from cardiac arrest. Resuscitation, 85, 1269-1274. doi.org/10.1016/j.resuscitation.2014.05.027.

Billhult, A., & Gunnarsson, R. (2012). Kvantitativ studiedesign och stickprov. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (ss.115-128). Lund: Studentlitteratur.

Bremer, A., Dahlberg, K., & Sandman, L. (2009a). Experiencing out-of-hospital cardiac ar-rest: significant others` lifeworld perspective. Qualitative Health Research, 19(10), 1407-1420.

Bremer, A., Dahlberg, K., & Sandman, L. (2009b). To survive out-of-hospital cardiac arrest: a search for mening and coherence. Qualitative Health Research, 19(3), 323-338.

Cronberg, T., Lilja, G., Rundgren, M., Friberg, H., & Widner, H. (2009). Long-term neuro-logical outcome after cardiac arrest and therapeutic hypothermia. Resuscitation, 80, 1119-1123. doi:10.1016/j.resuscitation.2009.06.021.

Deasy, C., Bray, J., Smith, K., Harriss, L., Bernard, S., & Cameron, P. (2013). Functional outcomes and quality of life of young adults who survive out-of-hospital cardiac arrest.

Emergency Medical Journal, 30, 532-537. doi:10.1136/emermed-2012-201267.

Dickerson, SS. (2002). Redefining life while forestalling death: living with an implantable cardiovascular defibrillator after a sudden cardiac death experience. Qualitative Health

Rese-arch, 12(3), 360-372.

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier. (3.uppl.). Stockholm: Författarna och Bokförlaget Natur & Kultur.

Forslund, A-S., Zingmark, K., Jansson, J-H., Lundblad, D., & Söderberg, S. (2014). Meanings of people`s lived experiences of surviving an out-of-hospital cardiac arrest, 1 month after the event. Journal of Cardiovascular Nursing, 29(5), 464-471.

Fotos, NV., Giakoumidakis, K., Kollia, Z., Galanis, P., Copanitsanou, P., Pananoudaki, E., & Brokalaki, H. (2013). Health related quality of life of patients with severe heart failure. A cross-sectional multicentre study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 27, 686-694. Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F., Friberg (Red), Dags för uppsats -

väg-ledning för litteraturbaserade examensarbeten. (ss.133-143). (2.uppl.). Lund:

Studentlittera-tur.

Fridlund, B. Lindgren, E-C., Ivarsson, A., Jinhage, B-M., Bolse, K., Flemme, I., ...

Mårtensson, J. (2000). Patient with implantable cardioverter-defibrillator and their concep-tions of life situation: a qualitative analysis. Journal of Clinical Nursing, 9,37-45.

Granja, C., Cabral, G., Teixeria Pinto, A., & Costa-Pereira, A. (2002). Quality of life 6-months after cardiac arrest. Resuscitation, 55, 37-44.

Haas, B.K. (1999). A multidisciplinary concept analysis of quality of life. Western Journal of

Nursing Research, 21(6), 728-742.

Hajiran, H. (2006). Toward a quality of life theory: net domestic product of happiness. Social

Indicators Research, 75, 31-43.

Harve, H., Tiainen, M., Poutiainen, E., Maunu, M., Kajaste, S., Roine, O., & Silfvast, T. (2007). The functional status and perceived quality of life in long-term surviviors of out-of-hospital cardiac arrest. Acta Anaesthesiologica Scandinavica, 51, 206-209. doi:

10.1111/j.1399-6576.2006.01214.x.

Henricson, M. (2012). Diskussion. I M., Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod.

Från idé till examination inom omvårdnad. (ss.472-479). Lund: Studentlitteratur.

Herlitz, J., Svensson, L., Engdahl, J., Belberg, J., Silfverstolpe, J., Wisten, A., ... Holmberg, S. (2007). Characteristics of cardiac arrest and resuscitation by age group: an analysis from the Swedish cardiac arrest registry. American Journal of Emergency Medicine, 25, 1025-1031. doi:10.1016/j.ajem.2007.03.008.

Hess, E-P., & White, R-D. (2010). Optimizing survival from out-of-hospital cardiac arrest.

Journal of Cardiovascular Electrophysiology, 21(5), 590-595.

doi:10.1111/j.1540-8167.2009.01706.x.

HLR-rådet. (u.å.) Riktlinjer 2011. Medicinska riktlinjer Svenska rådet för hjärt-lungräddning

2011.Pdf. Rev. 2013-04-01. Hämtad 2014-09-16 från www.hlr.nu

Horsted, T I., Rasmussen, L S., Meyhoff, C S., & Nielsen, S L. (2007). Long-term prognosis after out-of-hospital cardiac arrest. Resuscitation, 72, 214-218.

doi:10.1016/j.resuscitation.2006.06.029.

Hupcey, J.E. (1999) Looking out for the patient and ourselves- the process of family integra-tion into the ICU. Journal of Clinical Nursing, 8(3), 253-262.

Jakobsson, U. (2007). Using the 12-item short form health survey (SF-12) to measure quality of life among older people. Aging Clinical and Experimental Research, 19(6), 457-464.

Kamphuis, H.C.M., De Leeuw, J.R.J., Derksen, R., Hauer, R., & Winnubst, J.A.M. (2002). A 12-month quality of life assessment of cardiac arrest survivors treated with or without an impantable cardioverter defibrillator. Europace, 4, 417-425. doi:10.1053/eupc.2002.0258. Klemenc-Ketis, Z. (2011). Life changes in patients after out-of-hospital cardiac arrest.

Inter-national Society of Behavioral Medicine, 20, 7-12.

Lundgren-Nilsson, Å., Rosén, H., Hofgren, C., & Stibrant Sunnerhagen, K. (2005). The first year after successful cardiac resuscitation: Function, activity, participation and quality of life.

Resuscitation, 66, 285-289.

Middelkamp, W., Moulaert, VRMP., Verbunt, JA., Van Heugten, CM., Bakx, WG., & Wade, DT. (2007). Life after survival: long-term daily life functioning and quality of life of patients with hypoxic brain injury as a result of a cardiac arrest. Clinical Rehabilitation, 21, 425-431. Nichols G., Thomas E., Callaway CW., Hedges J., Powell JL., Aufderheide TP... Stiell, I. (2008). Outcomes consortium investigators. Regional variation in out of hospital cardiac ar-rest incidence and outcome. Journal of the American Medical Association, 300(12), 1423-1431. doi:10.1001/jama.300.12.1423.

Nielsen, N., Wetterslev, J., Cronberg, T., Erlinge, D., Gasche, Y., Hassager, C...Friberg, H. (2013). Targeted temperature management at 33 C versus 36 C after cardiac arrest. The New

England Journal of Medicine, 369(23), 2197-2206.

Palacios-Cena, D., Losa-Iglesias, M E., Salvadores-Fuentes, P., & Fernández-de-las-Penas, C. (2011). Sudden cardiac death: the perspectives of Spanish survivors. Nursing and Health

Sci-ences, 13, 149-155. doi:10.1111/j.1442-2018.2011.00593.x.

Page, KN., Davidsson, P., Edward, K-l., Allen, J., Cummins, RA., Thompson, DR., & Worral-Carter, L. (2010). Recovering from an acute cardiac event - the relationship between depression and life satisfaction. Journal of Clinical Nursing, 19,736-743. doi:10.1111/j.1365-2702.2009.03106.x.

Peskine, A., Rosso, C., Picq, C., Caron, E., & Pradat-Diehl, P. (2010). Neurological sequelae after cerebral anoxia. Brain Injury, 24 (5), 755-761.

Ringh, M., Herlitz, J., Hollenberg, J., Rosenqvist, M., & Svensson, L. (2009). Out of hospital cardiac arrest outside home in Sweden, change in characteristics, outcome and availability for public access defibrillation. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency

Medicine, 17(18), 1-6.

Rosén, M. (2012). Systematisk litteraturöversikt. I M., Henricson (Red.), Vetenskaplig teori

och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. (ss.430-444). Lund: Studentlitteratur.

Saarinen, S., Kämäräinen, A., Silfvast, T. Yli-Hankala, A., & Virkkunen, I. (2012). Pulseless electrical activity and successful out-of-hospital resuscitation - long-term survival and quality of life: an observational cohort study. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and

Saner, H., Borner Rodriguez, E., Kummer-Bangerter, A., Schuppel, R., & von Planta, M. (2002). Quality of life in long-term survivors of out-of-hospital cardiac arrest. Resuscitation,

53, 7-13.

SBU (2006). Implanterbar defibrillator. pdf. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering. Hämtad från www.sbu.se 2014-10-14.

SBU (2012). Viktigt men svårt att mäta livskvalitet. Stockholm: Statens beredning för medi-cinsk utvärdering. Hämtad från www.sbu.se 2014-09-09.

Schiffczyk, C., Romero, B., Jonas, C., Lahmeyer, C., Muller, F., & Riepe, MW. (2010). Ge-neric quality of life assessment in dementia patients: a prospective cohort study. BMC

Neuro-logy, 10(48), 1-8.

Segesten, K. (2012). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I Friberg, F. (Red.),

Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (ss.97-100). (2.uppl.).

Lund: Studentlitteratur.

Socialstyrelsen (2008a). Kranskärlssjukdom - vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer

för hjärtsjukvård. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad från www.socialstyrelsen.se 2014-09-26.

Socialstyrelsen (2008b). Arytmier - vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer för

hjärt-sjukvård. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad från www.socialstyrelsen.se 2014-09-26. Stiell, I., Nichol, G., Wells, G., De Maio, V., Nesbitt, L., Blackburn, J., & Spaite, D. (2003). Health-related quality of life is better for cardiac arrest survivors who received citizen cardio-pulmonary resuscitation. Circulation, 108, 1939-1944.

doi:10.1161/01.CIR.0000095028.95929.B0

Svensk sjuksköterskeförening. (2007). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.

Svensk sjuksköterskeförening. (2010). Strategi för utbildningsfrågor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.

Taillefer, M-C., Dupuis, G., Roberge, M-A., & Le May, S. (2003). Health-related quality of life models: systematic review of the literature. Social Indicators Research, 64(2), 293-323. Vaillancourt, C., Charette, M., Stiell, I., Phillips, K., & Wells, G. (2010). Out-of-hospital car-diac arrest surveillance in Canada: a survey of national resources. Canadian Journal of

Emer-gency Medicine, 12(2), 119-127.

Van Alem, A.P., Waalewijn, R.A., Koster, R.W., & de Vos, R. (2004). Assessment of quality of life and cognitive function after out-of-hospital cardiac arrest with successful resuscitation.

The American Journal of Cardiology, 93, 131-135. doi:10.1016/j.amjcaed.2003.09.027.

Vizza, J., Neatrour, DM., Felton, PM., & Ellsworth, DL. (2007). Improvement in psychoso-cial functioning during an intensive cardiovascular lifestyle modification program. Journal of

Världshälsoorganisationen (WHO). (1997). WHOQOL Measuring Quality of life. Programme on mental health. Hämtat från www.who.se 2014-09-09.

Wachelder, E.M., Moulaert, V.R.M.P., van Heugten, C., Verbunt, J.A., Bekkers, S.C.A.M., & Wade, D.T. (2009). Life after survival: long-term daily functioning and quality of life after an out-of-hospital cardiac arrest. Resuscitation, 80, 517-522. doi:

10.1016/j.resuscitation.2009.01.020.

Wallengren, C., & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. I M., Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod. Från idé till

examina-tion inom omvårdnad (ss.482-496). Lund: Studentlitteratur.

Willman, A. Stoltz, P., & Bahtcevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad- en bro mellan

forskning och klinisk verksamhet. (3.uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats - Vägledning

Bilagor

Bilaga 1 : Artikelsökning - sammanställning databassökning

Databas Sökord Träffar Lästa

titlar Lästa abstrakt Artiklar till kvalitets- granskning Artiklar till resultat dubbletter borträknade

15/9 Cinahl Cardiac arrest or heart arrest AND out-of-hospital

606 606 10 3 1

15/9 Cinahl Cardiac arrest or heart arrest AND out-of-hospital AND quality of life

16 16 5 3 2

15/9 Cinahl Sudden cardiac death AND qualitative or focus group*or narrat* or interview* 25 25 3 1 0

15/9 Cinahl Cardiac arrest or heart arrest AND quality of life

48 48 4 0 0

15/9 Medline Cardiac arrest or heart arrest AND nursing AND quality of life

34 34 4 0 0

15/9 Medline Cardiac arrest or heart arrest AND out of hospital AND quality of life 81 81 11 6 6 21/10 Sekundär sökning 5 5 1 Summa 10

Bilaga 2: Kvalitetsgranskningsprotokoll hämtat från Hälsohögskolan Jönköping

Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvantitativ metod

Titel: Författare: Årtal: Tidskrift:

Del I.

Beskrivning av studien

Beskrivs problemet i bakgrund/inledning? Ja Nej

Kunskapsläget inom det aktuella området är J Ja Nej beskrivet?

Är syftet relevant till ert examensarbete? Ja Nej

Är urvalet beskrivet? Ja Nej

Samtliga frågor ska besvaras med ja för att artikeln ska inkluderas till fortsatt granskning. Vid Nej på någon av frågorna ovan exkluderas artikeln.

Del II

Kvalitetsfrågor

Hänger metod och syfte ihop? Ja Nej (Kvantitativt syfte – kvantitativ metod)

Beskrivs statistiska metoder/analys? Ja Nej

Beskrivs datainsamlingen? Ja Nej

Beskrivs etiskt tillstånd/förhållningssätt/ Ja Nej ställningstagande?

Diskuteras metoden mot kvalitetssäkringsbegrepp validitet och reliabilitet i diskussionen? Ja Nej

Diskuteras huvudfynd i resultatdiskussionen?

Ja Nej

Sker återkoppling till nyare forskning i relation till huvudfynden i diskussionen? Ja Nej

Är resultatet relevant för ert syfte? Om ja, beskriv:

……… Om nej, motivera kort varför och exkludera artikeln:

……… ……… Forskningsmetod/-design (t ex RCT, tvärsnittsstudie) ……… Deltagarkarakteristiska Antal……… Ålder……….... Man/Kvinna………. Granskare sign: ……….

Bilaga 3. Artikelmatris Författare, titel, tidskrift, årtal och land.

Syfte Metod Resultat Kvalitet

Beesems, S.G. Wittebrood, K.M. de Haan, R.J. Kos-ter, R.W.

Cognitive function and quality of life after successful resuscitation from cardiac arrest. Resuscitation. 2014. Nederländerna

Att bedöma den neurokognitiva funktionen och livskvalitet hos patienter 6-12 månader efter hjärtstopp. Retrospektiv studie. Studietid: April 2010-Juni 2011. Population: 220 personer. Medelålder: 63 år. Patienter och an-höriga intervjua-des per telefon efter ett validerat frågeformulär, SF-12. MRS. TICS. CSI. (Bilaga 4). Öppen holländsk referensgrupp.

Fysisk aspekt: Cirka

80% av patienterna var självständiga i ADL. < 50 % av per-sonerna rapporte-rade god livskvalitet när det gällde fysi-ken. Referensgrupp 68 %.

Psykisk aspekt: I

den mentala delen rapporterade 90 % god livskvalitet. Referensgrupp 89 %. Hög Deasy,C., Bray, J., Smith, K., Harriss, L.,Bernard, S., Cameron, P. Functional out-comes and quality of life of young adults who survive out-of-hospital cardiac arrest. Emergency Medical Journal. 2013. Australien.

Att bedöma unga vuxnas funktion och livskvalitet efter hjärtstopp utanför sjukhus. Retrospektiv studie. Studietid: 1 Jan 2003- 31 Dec 2008. Population: 56 personer. Ålder: 18-39 år. Intervjuades med frågeformulär som innehöll SF-12, EQ-5D, Glasgow utfall scale-extended. Data om CPC-poäng samlades in från dessa och ytterli-gare 37 personers journaler.

(Bilaga 4).

Fysisk aspekt:

Lev-de självständigt: 84 %. Inga problem med rörlighet eller ADL: 75 %.

Psykisk aspekt:

Knappt hälften, 48 % upplevde me-delsvår oro och 13 % upplevde stark oro efter hjärtstoppet.

Social aspekt:

Återvände till arbe-tet: 68 %

Författare, titel, tidskrift, årtal och land

Syfte Metod Resultat Kvalitet

Saarinen,

S.,Kämäräinen, A., Silfvast, T., Yli-Hankala, A., Virk-kunen, I.

Pulseless electri-cal activity and successful out-of-hospital resuscita-tion-long-term survival and qual-ity of life: an obserational co-hort study. Scandinavian Journal of Trau-ma, Resuscitation and Emergency Medicine. 2013. Finland. Att undersöka personer som överlevt hjärt-stopp med initialrytm PEA och efter ett år se om deras CPC-poäng änd-rats från utskrivningen, samt efter fem år efter hjärt-stoppet mäter deras livskvali-tet Retrospektiv stu-die. Studietid: Aug 2001-Mars 2003. Population: 7 per-soner efter 1 år. 5 personer efter 5 år. Intervjuer med frågeformulär med 15D. CPC-poäng från journa-ler samlades in. (Bilaga 4).

Fysisk aspekt: Efter

ett år levde 57 % i CPC-klass 1 och 2. I funktionerna: syn, hörsel, tala, sova, äta, miktion och defeka-tion rapporterade 100 % normal eller svag försämring

Psykisk aspekt: Nivå

av energi, ångest och depression var som före hjärtstoppet eller svagt försämrad.

Social aspekt: Någon

kunde arbeta. Hög Wachelder, E.M., Moulert, V.R.M.P., Van Heugten, C., Ver-bunt, J.A., Bek-kers, S.C.A.M., Wade, D.T.

Life after survival: Long-term daily functioning and quality of life af-ter an out-of-hospital cardiac arrest. Resusitation. 2009. Nederländerna. Hypotes: att personer som överlevt hjärt-stopp utanför sjukhus har lägre funktions-nivå inom om-rådena: delta-gande i samhäl-let, livskvalitet, kognitiva käns-lomässiga, och fysiska aspek-ter, samt ADL jämfört med övriga popula-tionen Retrospektiv kohortstudie. Studietid: 2001-2006. Population: 63 personer. 54 män och 9 kvinnor. Ålder: medelålder 60,2 år. Frågeformulär skickades ut som innehöll delaktig-het och livskvali-tet. SF-36, FSS, CFQ, IES, BI, FAI, CIQ, CSI. (Bilaga 4). Från patient-journalerna sam-lades medicinska uppgifter in.

Fysisk aspekt: Levde

självständigt ADL-mässigt: 86 %

Psykisk aspekt:

Teck-en på depression sågs hos 14 % och tecken på minskad livskvali-tet hos 24 %. Många upplevde ökad trött-het, oro/ångest.

Social aspekt: Efter

hjärtstoppet jobbade 43 %. Kvinnor hade högre deltagande i samhällets aktiviteter än män och män hade högre livskvalitet och kognitiv funktion.

Författare, titel, tidskrift, årtal och land

Syfte Metod Resultat Kvalitet

Harve, H., Tiainen, M., Poutiainen, E., Maunu, M., Kajaste, S., Roine, R.O., Silfvast, T. The functional status and per-ceived quality of life in long-term survivors of out-of-hospital cardi-ac arrest. Acta Anaeshesiologica Scananavica 2007. Finland. Att bedö-ma upplevd livskvalitet 15 år efter hjärtstopp på grund av VF. Retrospektiv studie. Studietid: Ursprungligen en läkemedelsstudie (1986-1988) där patien-terna undersöktes 1 år efter hjärtstoppet. 2003 intervjuades 10 personer från studien som överlevt 15-17 år.

Medelålder: 72 år. Klinisk undersökning av neurolog. Intervju med frågeformulär inkluderade data från sju livsområden: total livskvalitet, dagliga aktiviteter, hobbies, fa-milj, äktenskapsliv, sexu-ellt och socialt liv. Be-dömdes 1-6 (mycket missnöjda till mycket nöj-da). Resultaten jämfördes med resultaten efter 1-årsuppföljningen.

Fysisk aspekt:

Lev-de hemma själv-ständigt och var fysiskt aktiva: 100 %. 70 % upp-levde sin livskvali-tet åtminstone tillfredsställande.

Psykisk aspekt:

Levde med en god mental funktion: 100 %.

Social aspekt:

Återgick till arbetet efter hjärtstoppet: 40 %. Alla hade en hobby och 50% hade en social hobby. Hög Horsted, T I., Rasmussen, L S., Meyhoff, C S. & Nielsen, S L. Long-term prognosis after out-of-hospital cardiac arrest. Resuscitation. 2007. Danmark. Att rappor-tera livs-kvalitet hos patienter som över-levt hjärt-stopp utan-för sjukhus efter 6 må-nader. Prospektiv studie. Studietid: juni 2002-maj 2004.

Population: 33 personer Medelålder: 71 år

Intervjuer gjordes i deras hem 6-10 månader efter hjärtstopp med frågefor-mulär SF-36 och MMSE test.

Jämförelse med nationella normer. (Bilaga 4).

Fysisk aspekt: God

fysisk funktion: 78 %, mot 80 % i kontrollgrupp. Sig-nifikant skillnad specifik fysisk roll: 51 % mot 73 %.

Psykisk aspekt:

God mental hälsa: 52 %, mot 54 % i kontrollgrupp. Sig-nifikant skillnad i känslomässig roll: 62 % mot 82 %.

Social aspekt: God

social funktion i båda grupperna: 90 %

Författare, titel, tidskrift, årtal och land

Syfte Metod Resultat Kvalitet

Van Alem, A.P., Waalewijn, R.A., Koster, R.W. ,De Vos, R. Spaite, D.

Assessment of quality of life and cognitive function after out-of-hospital cardiac arrest with successful resusci-tation. The American Journal of Cardi-ology. 2004. Nederländerna. Att undersöka skadan efter hjärtstopp utan-för sjukhus och i vilken utsträck-ning kvaliteten på räddnings-kedjan påverka-de livskvalite-ten. Prospektiv kohort-studie. Studietid: Juni 1995- Aug 1997. Jan 2000- Jan 2002. Population: 174 personer. 142 män, 32 kvinnor. Medelålder: 62 år. Intervjuer med frå-geformulär hemma hos patienterna. Intervjuerna gjordes 7 månader efter hjärtstopp. Om de inte var kapabla att svara själva fick närstående fullmakt att svara i deras ställe. Livskvalitet mättes med SIP och kognitiv funktion med MMSE (Bilaga 4).

Fysisk aspekt:

Lev-de självständigt: 77 % och 15 % hade sämre fysisk funk-tion. Psykisk aspekt: Sämre psykosocial funktion: 13 % Social aspekt: Säm-re psykosocial funk-tion: 13 % Tecken på sämre kognitiv funktion: 16 %. Detta jämfört med den äldre hol-ländska befolkning-en. Resultaten var bättre jämfört med strokepatienters. Hög Stiell, I. Nichol, G. Wells, G. De Maio, V. Nesbitt, L. Blackburn, J. Health-related quality of life is better for cardiac arrest survivors who received citi-zen cardiopulmo-nary resuscitation. Circulation. 2003. Kanada. Att utvärdera om prehospitala faktorer var as-socierade med bättre hälsorela-terad livskvalitet för personer som överlevt hjärtstopp utan-för sjukhus. Prospektiv kohort-studie. Studietid: 1995-2000. Population: 268 personer. 219 män, 49 kvinnor. Telefonintervjuer med frågeformulär med HUI3 som mä-ter fysiska och psy-kiska aspekter av livskvalitet. Data jämfördes se-dan med kön- och åldersmatchade personer. (Bilaga 4).

Fysisk aspekt: God

fysisk funktion hos 86 %.

Psykisk aspekt: God

mental funktion hos 86 %.

Social aspekt: Ej

mätt.

Frågeformulärens svar omräknat till poäng gav 0,80p jämfört med 0,83p i kontrollgrupp. De som fått tidig HLR hade god livskvalitet. Hög

Författare,

titel, tidskrift,

årtal och land

Syfte Metod Resultat Kvalitet

Saner, H., Bor-ner Rodriguez, E., Kummer-Bangerter, A., Schüppel, R., von Planta, M. Quality of life in long-term survi-vors of out-of-hospital cardiac arrest. Resuscitation. 2002. Schweiz Att kvantifie-ra livskvalite-ten och de långsiktiga psykosociala utfallen hos 50 personer som överlevt hjärtstopp utanför sjuk-hus Retrospektiv fall-kontrollstudie. Studietid: 1991-1996 Population: 50 personer. 40 män, 10 kvinnor. Medelålder: 60,3 år. 50 stycken inkluderades i studien. Strukturerade intervjuer i hemmen med hjälp av frågeformulär. Personer med motsvarande ålder, kön, socioekonomisk ställning valdes ut till en kontrollgrupp.

4 självskattningsenkäter; 1. Självtest jämförde den psykosociala situationen före och efter HLR. 2 The nottingham health profile. 3 The Psychological Gen-eral Well-being Index. 4 Everyday-Life

Questionaire. (Bilaga 4).

Fysisk aspekt:

Självstän-dig i ADL: 78 %. Oföränd-rat välmående jämfört med innan hjärtstoppet. Jämfört med kontroll-gruppen lägre energinivå, fysisk rörlighet och sömn.

Psykisk aspekt:

Oföränd-rat välmående jämfört med innan hjärtstoppet. Jämfört med kontroll-grupp sämre känslomäs-siga reaktioner. Ingen skillnad i oro/depression.

Social aspekt: Högre

till-fredsställelse med famil-jelivet. Lägre tillfredsstäl-lelse med fritiden jämfört med innan hjärtstoppet. Antal arbetstimmar /v minskade men inte ar-betstillfredsställelsen. Efter hjärtstoppet arbe-tade 38 %. Hög Kamphuis, H.C.M., De Lee-uw, J.R.J., Derk-sen, R., Hauer, R & Winnubst, J.A.M. A 12-month quality of life assessment of cardiac arrest survivors treated with or without an implantable cardioverter defibrillator. Europace 2002. Nederländerna. Att bedöma och jämföra livskvaliteten och psykolo-giskt välmå-ende hos personer som överlevt hjärtstopp utanför sjuk-hus och fått en ICD eller annan be-handling. Prospektiv studie. Studietid: 12 månaders period. Population: 133 personer Medelålder: 60 år

Frågeformulär fylldes i vid fyra tillfällen. Innan ut-skrivning, 1, 6 och 12 mån efter utskrivning.

Frågeformulär som an-vändes var Rand 36, HPPQ, CES-D, STAI-DY. (Bilaga 4).

Jämförelse med frisk Hol-ländsk grupp.

Fysisk aspekt:

Livskvalite-ten ökade hos ICD/icke ICD-bärarna 1-6 mån efter utskrivning.

Psykisk aspekt: Av

ICD-bärarna upplevde 40-50 % oro upp till 12 mån mot 28-34 % av icke ICD-bärare. ICD-bärarna hade högre grad av depres-sion. Välmåendet ökade i båda grupperna över tid.

Social aspekt: Social

ka-pacitet ökade i båda grupperna över tid. Social kapacitet något lägre i icke ICD-grupp mot frisk grupp. ICD-bärare lägre livskvalitet överlag mot frisk grupp.

Bilaga 4

Förkortningar av mätinstrumenten:

SF- 36 = Short Form 36 Health Survery Questionarie SF-12 = Short Form 12

MRS = Modified Rankin Scale

TICS = Telephonic interview cognitive status CSI = Caregiver Strain Index

EQ-5D = Euro-Qol 5 dimensions

HUI3 = Health Utilitiex Index Mark III system Glasgow Outcome Scale- Extenden

CPC = Cerebral Performance Category

15D = Fifteen dimensional questionnarie of health - associated quality of life to the long-term survivors.

MMSE = Mini mental state examniation SIP = Sickness Impact Profile

Rand-36 = Health Survey

HPPQ = Heart Patient Psykological Questionaire

CES-D = Center for Epidemiological Studies Depression Scale STAI-DY = State-Trait AnxietyImventory

FSS = Fatigue Severity Scale

CFQ = Cognitive Failures Questionnaire IES = Impact of Event Scale

BI = Barthel Index = ADL FAI = Frechary Activities Index