Patientens upplevda hälsorelaterade
livskvalitet efter ett hjärtstopp
- En litteraturstudie
The patient experienced health-related quality of life after a cardiac arrest
-A litterature rewiev
Sarah Jangehammar Arvidsson
Robert Young
Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskap Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet
Grundnivå 15 Hp
Handledare: Mia Eriksson och Veronica Pavedahl Examinerande lärare: Anders Sidenblad
Sammanfattning
Titel: Patientens upplevda hälsorelaterade livskvalitet efter ett hjärtstopp Engelsk titel: The patient experienced health-related quality of life after a cardiac
arrest
Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper
Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Författare: Sarah Jangehammar Arvidsson och Robert Young Handledare: Mia Eriksson och Veronica Pavedahl
Sidor: 25 sidor samt bilaga
Nyckelord: Livskvalitet, hjärtstopp, överlevande, upplevelse
Innehållsförteckning
Introduktion... 5 Hjärtstopp ... 5 Orsaker ... 5 Akut Behandling ... 6 Behandling på sjukhus ... 6Sjuksköterskan och omvårdnad efter hjärtstopp ... 6
Uppföljning ... 7 Hälsorelaterad livskvalitet ... 7 Mätinstrument ... 8 SF-36 och SF-12 ... 9 EQ-5D ... 9 Problemformulering ... 9 Syfte ... 9 Metod ... 10
Inklusions- och exklusionskriterier ... 10
Litteratursökning ... 10 Urval 1 ... 11 Urval 2 ... 12 Urval 3 ... 12 Databearbetning ... 12 Forskningsetiska överväganden ... 13 Resultat ... 13
Psykisk påverkan och emotionella reaktioner ... 13
Psykisk ohälsa ... 13
Minnesnedsättningar ... 14
Skuldkänslor ... 14
Fysisk påverkan ... 15
Fysiska nedsättningar och att klara dagliga aktiviteter ... 15
Smärta ... 15
Social påverkan ... 15
Arbetsförhållanden ... 15
Boendesituation och relationer ... 16
Diskussion ... 16
Resultatdiskussion... 16
Metoddiskussion ... 18
5
Introduktion
Varje år drabbas omkring 15000 människor (10000 prehospitalt och 5000 hospitalt) av hjärtstopp i Sverige varav två tredjedelar av de prehospitala hjärtstoppen inträffar i hemmet (Hedlund 2016; Herlitz 2016). Med prehospitalt hjärtstopp menas hjärtstopp utanför sjukhus vilket alltså omfattar de hjärtstopp som inträffar på andra platser än på sjukhus såsom i hemmet, på gator och torg, i ambulans, på allmänna platser samt på vårdboende med flera (Herlitz 2016). I Värmland rapporterades 327 hjärtstopp utanför sjukhus mellan åren 2014 och 2015 där endast 21 patienter levde efter 30 dagar. På grund av lång tid till effektiv behandling överlever endast drygt hälften mer än 30 dagar av de patienter som läggs in på sjukhus levande. De resterande som avlider på sjukhus gör det främst på grund av svåra ischemiska hjärnskador (Herlitz 2016) orsakade av syrebrist under tiden de varit medvetslösa (Howell et al. 2013). I en studie gjord på överlevande patienter efter ett hjärtstopp utanför sjukhus framkom att cirka 65 % fick hjärnskador på grund av syrebrist (Lemiale et al. 2013).
Hjärtstopp
Hjärtstopp innebär att hjärtat helt slutar förse kroppens vävnader med syrerikt blod. Detta beror oftast på att hjärtats elektriska system inte fungerar optimalt och att hjärtats vanliga rytm övergår i ett så kallat ventrikelflimmer (Hedlund 2016). Cirkulationsstillestånd samt hjärtstillestånd är två andra begrepp som ofta används synonymt till hjärtstopp. Holmberg (2010) beskriver att ett hjärtstopp även kan förorsakas av pulslöselektrisk aktivitet (PEA) och asystoli. Om hjärtstoppet inte sker på sjukhus så används begreppet hjärtstopp utanför sjukhus (Bremer 2008).
Orsaker
Bremer (2008) framhåller att majoriteten av patienter som drabbas av ett hjärtstopp utanför sjukhus har en kardiell genes där den vanligaste orsaken till hjärtstoppet är en hjärtinfarkt. Infarkten orsakar en hjärtrytmrubbning som föranleder att hjärtat stannar och inom några sekunder efter ett plötsligt hjärtstopp faller patienten ihop och blir medvetslös (Hedlund 2016). Startas hjärtat på nytt inom en till två minuter menar Holmberg (2010) att inga mätbara skador uppstår på kroppen, men ju längre hjärtat står stilla desto svårare blir de ischemiska skadorna. Om inte behandling är påbörjad inom 15 minuter betonar Holmberg (2010) att döden är nästintill oundviklig, och att för varje minut som går innan behandling påbörjas minskar risken för överlevnad med 10 % (Hedlund 2016; Herlitz 2016). Vikten av att skyndsamt starta behandling är därför mycket stor, hjärtat får då möjlighet att starta igen vilket ger en del patienter möjlighet till fortsatt liv. Holmberg (2010) menar vidare att det finns undantag där människor kan överleva ett hjärtstopp som varar längre än 15 minuter, som vid drunkningsolyckor där patienten är djupt nedkyld.
Även vid andra hjärtsjukdomar som kardiomyopatier, klaffsjukdomar och retledningsrubbningar kan patienten drabbas av ett oväntat hjärtstopp. Tillsammans utgör dessa cirka 10 % av alla hjärtstopp som orsakas av hjärtsjukdomar. Ischemisk hjärtsjukdom är dock den dominerande orsaken och svarar för de resterande 90 % av hjärtstoppen, orsakade av hjärtsjukdom (Smith et al. 2015; Wachelder et al. 2009). Förutom ovan beskrivna orsaker är hjärtstopp föranlett av lungsjukdom tämligen vanligt samt då föremål fastnat i luftvägarna. Hjärtstopp kan även inträffa vid drunkningstillbud, intoxikationer, kvävning, trauma mot huvudet (Holmberg 2010) eller astmaattacker (Herlitz 2016). Enligt det svenska hjärtlungräddnings-registret räddades 1307 personer till livet 2015 tack vare hjärtlungräddning (HLR). Ett av registrets syften är att undersöka hur livskvaliteten och den cerebrala funktionen ser ut hos hjärtstoppsöverlevare (Herlitz 2016).
6
Akut Behandling
Det överordnade målet med behandling vid hjärtstopp är att bibehålla en god livskvalitet (HLR-rådet 2017). För att maximera chansen till överlevnad efter ett hjärtstopp måste hela kedjan av interventioner lyckas. Denna kedja av insatser benämns ”kedjan som räddar liv” (Herlitz 2016). De viktigaste länkarna är: tidigt larm, tidig HLR, tidig defibrillering samt tidig avancerad hjärt- lungräddning (A-HLR) (Holmgren 2010). Bremer (2008) menar att i praktiken är det endast de bevittnade hjärtstoppen med tidig behandling (HLR och defibrillering) som har en chans till överlevnad. Vidare har det påvisats att 100 - 120 bröstkompressioner per minut som utförs med ett visst djup ger den högsta överlevnaden efter utskrivning från sjukhus (Zhu och Zhang, 2016). Det framgår även i andra studier att en god livskvalitet är starkt associerad med bevittnat hjärtstopp och tidig HLR utav medmänniskor som närvarat vid hjärtstoppet (Stiell et al. 2003; Wittwer et al. 2015). Detta betonar hur viktigt det är att optimera medborgarnas HLR-beredskap (Stiell et al. 2003).SMS-livräddare är ett exempel på hur medborgare som vet hur HLR ska utföras ingriper vid ett misstänkt hjärtstopp. De som är registrerade som SMS-livräddare och befinner sig inom 500 meter får ett SMS och kan då bege sig till platsen. Det var cirka 27 000 människor i december 2016 som var anmälda som SMS-livräddare och det finns i nuläget endast i Stockholm och Västra Götaland (HLR-rådet 2017). Räddningstjänsten och polisen har numera defibrillatorer i vissa av sina bilar för att kunna hjälpa till vid hjärtstopp och framförallt förkorta tiden till start av HLR (Holmberg 2010). För att ytterligare försöka öka överlevnaden vid hjärtstopp utanför sjukhus testashur drönare kan hjälpa till genom att leverera hjärtstartare till områden där framkomligheten för ambulansen är lång. Detta på grund av att upp till 70 % av patienterna kan överleva ett hjärtstopp om en hjärtstartare finns att tillgå inom tre till fem minuter från hjärtstoppet jämfört med 10 % om man tvingas vänta till en ambulans anländer (Claesson 2016).
Behandling på sjukhus
För att upprätthålla god livskvalitet efter hjärtstopp finns det andra medicinska åtgärder i det akuta skedet, förutom HLR och defibrillering. Dessa åtgärder är intubation, läkemedel samt hypotermibehandling (nedkylning) (HLR-rådet 2016a). Det finns inte tillräckligt god evidens om hur hjärtstoppspatienter som återfått cirkulation bör behandlas, dock finns en insikt om att det som händer tidigt i förloppet har stor betydelse för hur utgången för patienten blir. Då det är vanligt att patienter som får hjärtstopp utanför sjukhus har tidigare kranskärlssjukdom är det av största vikt att behandla den bakomliggande orsaken. Efter ett hjärtstopp där patienten återfått cirkulation men är medvetslös vårdas patienten på en intensivvårdsavdelning (International Liaison Committee on Resuscitation [ILCOR] 2005). Patienten läggs i respirator eventuell hypotermibehandling inleds och patienten övervakas kontinuerligt (Holmberg 2010). Howell et al. (2013) menar att patienter som återfår medvetandet tidigt efter hjärtstoppet (d.v.s. innan sedering och nedkylning) har större chanser att klara sig självständigt på längre sikt än de patienter som varit medvetslösa en längre tid. Som sekundärprofylax får patienten ofta en implantable cardioverter defibrillator (ICD) inopererad, vilken övervakar hjärtrytmen och avger stötar vid eventuella arytmier. Detta för att förebygga nya hjärtstopp (Bergenfeldt 2005). En förutsättning för att få en ICD är att patienten har en förväntad överlevnad på minst ett år (HLR-rådet 2016a). Vidare är percutan koronar intervention (PCI) och betablockerare vanligt förekommande behandlingar efter hjärtstopp och coronary bypass grafting (CABG) en annan lite ovanligare behandling (Herlitz 2016).
Sjuksköterskan och omvårdnad efter hjärtstopp
7 som enligt Svensk Sjuksköterskeförening [SSF] (2017) ska bevara patientens integritet, autonomi, värdighet och självbestämmande. Att överleva ett hjärtstopp innebär också stora förändringar samt komplexa besvär för patienten och för dennes närstående. För att hantera detta är behovet av stöd, nyorientering samt förståelse stor (Bremer 2008). Enligt SSF (2017) skall sjuksköterskan inneha förmågan att skapa en förtroendefylld relation med patienten och dennes nära samt besitta den kompetens som krävs för att utföra de omvårdnadsåtgärder som fodras på rätt sätt. Detta innebär att se till patientens behov utifrån ett helhetsperspektiv där sjuksköterskan är ytterst ansvarig för att leda omvårdnadsprocessen självständigt såväl som i team med patienten, dennes närstående samt andra hälsoprofessioner (SSF 2017).
Travelbee (1971) framhåller att det överordnade syftet med omvårdnad är att få människor att finna mening i sina livserfarenheter. Bremer (2008) menar att när en människa drabbats av ett hjärtstopp skapar det begränsningar och även ett enormt lidande för patienten och dennes närstående. Travelbee (1971) beskriver vidare att lidande kan orsakas av olika typer av förluster och att reaktionen vid lidande är olika för olika individer då hennes teori baseras på att varje människa är unik. Följaktligen framhåller Travelbee (1971) två typiska reaktionssätt till upplevelse av lidande; varför just jag? och varför inte jag? Sjuksköterskans grundläggande ansvarsområden innefattas av att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande (SSF 2014). Enligt Socialstyrelsens (2015) riktlinjer ska vården av hjärtsjuka patienter vara individanpassad och ges med respekt för patientens förväntningar, integritet samt specifika behov. Hjärtsjukvården ska också vara patientfokuserad där patienten ska ges möjlighet att vara delaktig i sin hjärtsjukvård vilket ställer krav på att sjuksköterskan har den pedagogiska kompetens som krävs för att informera både patienten och dennes anhöriga oberoende av deras varierande behov och kunskaper (SSF 2017).
Enligt ICN:s etiska kod för sjuksköterskor har varje enskild sjuksköterska ett moraliskt ansvar för de beslut och bedömningar denne gör. Vidare menar de att etik finns inom all omvårdnad och att de etiska frågorna har ökat och blivit ännu svårare att hitta entydiga svar på. Dessa frågor berör olika aspekter av omvårdnad som respekt, delaktighet, integritet och hur vårdåtgärder ska prioriteras, men också frågor rörande lagring av genetisk information och organdonation (SSF 2014). För att få patienten att känna sig respekterad och trygg i omvårdnaden ska sjuksköterskan arbeta för att jämna ut maktförhållandet mellan vårdpersonal och patienten samt dennes närstående (SSF 2016).
Uppföljning
Alla patienter som överlevt ett hjärtstopp erbjuds enligt svenska riktlinjer att följas upp en till tre månader efter utskrivning. Hjärtstoppspatienten kan behöva neurologisk-, psykosocial-, psykologisk-, eller intensivvårdsuppföljning beroende på om överlevaren har vårdats på intensivvårdsavdelning eller inte. Har hjärtstoppet en kardiell orsak följs patienten upp på en hjärtmottagning (HLR-rådet 2016b). I enlighet med de europeiska riktlinjerna bidrar en strukturerad uppföljning till att identifiera behov av extra stödinsatser för den hjärtstoppsdrabbade patienten och dennes närstående (ILCOR 2005; Nolan et al.2015).
Hälsorelaterad livskvalitet
8 allomfattande koncept som innefattar alla faktorer som påverkar individens liv och den hälsorelaterade livskvaliteten endast berör de faktorer som ingår i en individs hälsa (Torrance 1987). Hays och Reeve (2010) menar att den hälsorelaterade livskvaliteten innefattar hur väl en person fungerar i sitt liv och personens upplevda välbefinnande i fysiska, psykiska och sociala aspekter av hälsa. Detta stämmer överens med WHO (1997) definition av begreppet livskvalitet;
WHO defines Quality of Life as an individual’s perception of their position in life in the context of the culture and value systems in which they live and in relation to their goals, expectations, standards and concerns. It is a broad- ranging concept affected in a complex way by the person’s physical health, psychological state, level of independence, social relationships, and their relationship to salient features of their environment. (WHO Quality of Life Group, 1997 s. 1)
Dijkers (1997) menar att hälsorelaterad livskvalitet är en del av en objektiv livskvalitet och refererar till komponenter i begreppet som är centrala för, eller som påverkas direkt och indirekt av individens hälsa, sjukdom och skador (tecken, symtom, behandling, biverkningar samt den fysiska-, kognitiva-, emotionella- och sociala funktionen). Enligt Carr et al. (2001) är gapet mellan vår förväntade hälsa och vår erfarenhet av hälsan det som utgör hälsorelaterad livskvalitet. Människors upplevda livskvalitet varierar och är dynamisk. Trots samma kliniska diagnos kan människor uppleva olika hälsorelaterad livskvalitet på grund av deras olika förväntningar av sjukdomen. Vidare är det enligt mätningar möjligt att känna samma grad av hälsorelaterad livskvalitet som innan trots att hälsotillståndet har förändrats vilket kan erhållas genom upprepade mätningar Dock har det framkommit att mätningarna inte kan särskilja mellan skillnader i sjukdomsupplevelse och förväntningar på hälsan. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU] (2012) menar att hälsorelaterad livskvalitet omfattar vilken effekt fysisk-, psykisk- och social hälsa har på individens hälsa som helhet.
Användningen av termen livskvalitet har inte sällan kritiserats (Marcel 2014). I en studie av Gill och Feinstein (1994) granskades n=75 artiklar med livskvalitet i titeln, varav endast 11 (15 %) av de 75 artiklarna hade definierat begreppet livskvalitet. Då det inte finns någon konsensus för definitionen av livskvalitet poängterar Farquhar (1995) vikten av att författare som använder sig av termen livskvalitet ska beskriva vad de menar med begreppet. Vidare menar Farquhar (1995) att det är missledande att använda begreppet livskvalitet när författare hänvisar till dimensionerna hälsa och funktionsstatus, utan hälsorelaterad livskvalitet är det korrekta begreppet i detta sammanhang. För att undvika missledande situationer har många teoretiker, forskare, organisationer och konsensusgrupper föreslagit definitioner på begreppet livskvalitet (Marcel 2014).
Mätinstrument
Hälsorelaterad livskvalitet kan mätas genom att göra systematiska intervjuer med hjälp av olika formulär, på detta sätt kan informationen om hur en person värderar sitt liv identifieras (SBU 2004). Det finns ingen konsensus på begreppet livskvalitet (Farquhar 1995) vilket gör det svårt att införa endast ett standardiserat instrument. Enligt (SBU 2012) finns det mer än 1000 olika instrument som mäter hälsorelaterad livskvalitet.
9
SF-36 och SF-12
SF-36 är det mest kända och använda mätinstrumentet för hälsorelaterad livskvalitet (Hays & Reeve 2010). Instrumentet omfattar åtta aspekter som beskriver hälsostatus och innefattas av fysisk funktion, fysisk rollfunktion, smärta, allmän hälsa, vitalitet, social funktion, emotionell rollfunktion och psykiskt välbefinnande (Eriksson & Nordlund 2002; Hays & Reeve 2010; Ware & Donald 1992). Ett annat vanligt förekommande mätinstrument som mäter hälsorelaterad livskvalitet är SF-12 som är en förkortad version av SF-36 och som också tar den psykiska och fysiska hälsan i beaktande (Beesems et al. 2014).
EQ-5D
EQ-5D har tagits fram av en internationell forskargrupp (EuroQol Group) som etablerades 1987, och är ett standardiserat mätinstrument för att beskriva och värdera hälsorelaterad livskvalitet. Instrumentet är inte kopplat till något specifikt sjukdomstillstånd och kan därför användas till en rad olika sjukdomar, hälsotillstånd och behandlingar (Brooks 2013). EQ-5D är ett av de vanligaste instrumenten som mäter hälsorelaterad livskvalitet och mäter fem olika dimensioner som innefattar rörlighet, hygien, vardagliga aktiviteter, smärta/besvär samt rädsla/nedstämdhet (Gusi et al. 2010).
Problemformulering
Fler och fler patienter räddas till livet utanför sjukhus och en stor andel av dessa överlevande patienter påverkas av att genomgått en livshotande händelse som ett hjärtstopp innebär. Det är därför av fundamental betydelse att vårdpersonalen är medveten om och tar hänsyn till varje patients unika sjukdomsbild och upplevelse av den hälsorelaterade livskvaliteten. Detta för att kunna möta och vårda patienter drabbade av ett hjärtstopp med efterföljande komplikationer på bästa sätt.
Syfte
10
Metod
En litteraturstudie har genomförts vilket enligt Polit och Beck (2016) innebär att sammanfatta befintlig vetenskaplig forskning på ett ämne genom att ta det som redan är känt och okänt för att sedan göra en summering av resultatet. Forsberg och Wengström (2016) menar att en litteraturstudie även innebär att systematiskt söka och kritiskt granska litteraturen inom det valda ämnet. Studien har utformats enligt de nio stegen i Polit och Becks (2016) flödesschema som redovisas fritt översatt i figur 1.
Figur 1. Polit och Becks (2016) flödesschema för en systematisk litteraturstudie. Fritt översatt.
Inklusions- och exklusionskriterier
Samtliga artiklar skulle vara skrivna på engelska, danska, norska eller svenska och publicerade mellan 07/01/01 - 17/08/31. Artiklarna skulle vara peer-review granskade vilket enligt Polit och Beck (2016) innebär att de är vetenskapligt granskade. I litteraturstudien exkluderades reviewartiklar, patienter under 18 år samt artiklar som fokuserade på hjärtstopp som inträffade på sjukhus. Polit och Beck (2016) menar att reviewartiklar är sekundärkällor och att en litteraturstudie bör vara uppbyggt av primärkällor. Fortsättningsvis exkluderades kvantitativa artiklar som inte använde sig av mätinstrumenten SF-12, SF-36, EQ-5D, 15 dimensions (15D) eller Quality of life scale (QOLS).
Litteratursökning
I steg 1 formulerades ett syfte i enlighet med Polit och Becks (2016) flödesschema. I steg 2 utformades en sökstrategi där relevanta sökord för litteraturstudiens syfte användes. Sökorden som användes var “Heart Arrest”, “Quality of life”, “Cardiac arrest”, “Resuscitation”, “Life Change Events“ och “Survivors”. Databaserna som valdes var CINAHL samt PubMed som båda omfattar artiklar relevanta för omvårdnadsforskning. CINAHL inriktar sig främst mot omvårdnad och omfattar referenser till alla engelska tidskrifter inom området, medan PubMed inriktar sig främst på medicin men även omvårdnad och odontologi (Forsberg och Wengström 2016; Polit och Beck 2016). I steg 3 genomfördes sökningarna i databaserna CINAHL och
1. Formulera syftet och eventuella frågeställningar 2. Utforma en sökstrategi 3. Genomföra en sökning för att identifiera och få fram
primärkällor
4. Utvärdera artiklar efter relevans för
studiens syfte 5. Läs artiklarna
noggrant och eventuellt identifiera nya referenser 9. Summera och sammanställ resultatet 8. Analysera och sammanställ informationen i olika teman 7. Kritiskt granska och
utvärdera materialet 6. Sammanfatta och koda information från
11 PubMed där sökorden kombinerades med “boolean operators” AND och OR. I nedanstående tabell 1 och figur 2 presenteras ett förtydligande. Sökningarna resulterade i 126 artiklar.
Tabell 1. Databassökning (2017- 08-31).
Databas Inklusions- kriterier
Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
CINAHL 2007-2017 S1 Quality of life (MH) 35006
Artikar skrivna på engelska, danska,
S2 Heart Arrest (MM) OR Cardiac Arrest
5976
norska eller svenska S3 Life Change Events (MH) 2066 SF-12, SF-36, EQ-5D, QOLS, 15D S1 AND S2 31 7 2 2 Peer-reviewed S2 AND S3 1 1 PubMed 2007-2017 S1 Quality of life (MeSH) 86921
Engelska, danska, S2 Survivors 41383 norska eller svenska S3 Heart Arrest (MeSH) 16905 S4 Resuscitation 41626 SF-12, SF-36, EQ-5D, QOLS, S1 AND S2 AND S3 44 15 *(4) 9 6 15D S1 AND S3 AND S4 50 3 *(6) 1 1 Manuella sökningar 2 2 Summa 26*(10) 14 11
MM = exact major subject heading. MH = exact subject heading. *() = Externa dubletter
Figur 2. Sökstrategi
Urval 1
I enlighet med Polit och Becks (2016) flödesschema steg 4 som innefattas av att ta fram relevanta artiklar för syftet primärgranskades de 126 artiklarna. 45 artiklar föll bort efter att ha läst titlarna. 81 abstrakt lästes igenom varav ytterligare 45 artiklar sorterades bort då de inte ansågs relevanta för litteraturstudiens syfte. Av de 36 artiklar som återstod var 10 dubbletter, 26 artiklar återstod i urval 1.
126 artiklar funna via sökningar i CINAHL
respektive PubMed 81 abstrakt lästes
45 artiklar togs bort efter att ha läst abstraktet 36 artiklar kvarstod 10 artiklar var dubbletter 26 artiklar kvar i urval 1 för granskning
26 Artiklar lästes i sin helhet, ytterligare 2 artiklar hittades via manuella sökningar
14 artiklar kvarstod i urval 2
12
Urval 2
I urval 2 lästes de 26 artiklarna noggrant i enlighet med steg 5 och 6 i Polit och Becks (2016) flödesschema för att säkerställa att dess resultat fortfarande svarade på litteraturstudiens syfte, vilket resulterade i att 14 artiklar exluderades. Anledningen till exklusionen av artiklarna var att deltagarna i studien varit under 18 år, att hjärtstoppet skett på sjukhus eller att resultatet inte hade tillräckligt fokus på hälsorelaterad livskvalitet. Ytterligare två artiklar inkluderades i urval 2, vilka hittades via manuella sökningar utifrån referenser i artiklar.
Urval 3
I steg 7 genomfördes en kvalitetsgranskning av de kvarvarande 14 artiklarna genom att använda Polit och Becks (2016) granskningsmallar Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report och Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report. Efter den kritiska granskningen i urval 3 valdes tre artiklar bort på grund av att en artikel var publicerad 2006 och därför inte mötte inklusionskriterierna och de två andra inte uppfyllde kvaliteten i enlighet med granskningsmallen. Efter kvalitetsgranskningen återstod tre kvalitativa och åtta kvantitativa artiklar.
Databearbetning
Artiklarnas resultat bearbetades i enlighet med steg 8 i Polit och Becks (2016) flödesschema. Varje artikel fick ett nummer för att underlätta bearbetningen. Först lästes artiklarna upprepade gånger var för sig och anteckningar samt understrykningar gjordes. Författarna diskuterade därefter artiklarna en och en för att se om båda författarna uppfattade artiklarna på samma sätt och därefter sammanställdes anteckningarna i ett dokument och strukturerades upp i likheter och skillnader. Tre huvudkategorier samt sju underkategorier utformades. I steg 9 i Polit och Becks (2016) flödesschema sammanställdes resultatet under de olika teman som växte fram under bearbetningens gång.
Tabell 2. Databearbetning.
Författare Psykisk påverkan och
emotionella reaktioner Fysisk påverkan Social påverkan
Psykisk ohälsa
Skuldkänslor Minnespro blematik
Fysiska nedsättningar och att klara av dagliga
aktiviteter Smärta Boendesituation & relationer Arbetsförhållande Beesems et al. (2014) x x Bremer et al. (2009)* x x x x Deasy et al. (2012) x x x x Forslund et.al. (2014)* x x x x x Ketilsdottir et.al. (2014)* x x x x x x x Moulaert et al. (2010) x x x Saarinen et al. (2012) x x x Smith et al. (2015) x x x x Wachelder et al. (2009) x x x x Wilson et al. (2014) x x x Ørbo et al. (2015) x x x SUMMA 10 3 4 7 4 7 7
13
Forskningsetiska överväganden
De artiklar som låg till grund för uppsatsen har fått tillstånd av en etisk kommitté eller präglats av noggranna etiska överväganden (Forsberg & Wengström 2016; Polit & Beck 2016). Svenskt-engelskt språklexikon användes under studien då samtliga artiklar var skrivna på engelska. Vid översättning har hänsyn tagits till nyanser i språket för att inte själva innebörden ska bli felaktig. Detta gjordes för att minska risken för feltolkningar av artiklarnas resultat. Ingen fabricering, förvrängning eller plagiering gjordes i litteraturstudien i enlighet med CODEX (2017) förespråkanden. Citat har skrivits på originalspråk för att inte riskera att betydelsen av orden misstolkas på något sätt.
Resultat
Syftet var att belysa hur patientens upplevda hälsorelaterade livskvalitet påverkas efter ett hjärtstopp utanför sjukhus. Resultatet redovisas som 3 olika huvudkategorier vilka är: Psykisk
påverkan och emotionella reaktioner med underkategorierna psykisk ohälsa, minnesproblematik och skuldkänslor. Fysisk påverkan med underkategorierna fysiska nedsättningar och att klara av dagliga aktiviteter samt smärta. Social påverkan med tillhörande underkategorier arbetsförhållanden samt boendesituation och relationer.
Patientens hälsorelaterade livskvalitet
Figur 3. Översikt över huvudkategorier samt underkategorier.
Psykisk påverkan och emotionella reaktioner
Kategorin beskriver hur ett hjärtstopp kan påverka den hälsorelaterade livskvaliteten hos patienter i form av oro, ångest, depression, posttraumatiskt stress syndrom (PTSD) och minnesproblematik. Vidare redogörs för hur patienter beskriver känslor av skuld för det som drabbat dem och rädslan för att vara själv.
Psykisk ohälsa
Det visade sig att patienter som drabbats av ett hjärtstopp utanför sjukhus upplevde psykisk ohälsa som ångest, oro (Bremer et al. 2009; Deasy et al. 2012; Forslund et al. 2014; Ketilsdottir et al. 2014; Moulaert et al. 2010; Saarinen et al. 2012; Smith et al. 2015; Wachelder et al. 2009; Wilson et al. 2014), depressioner (Moulaert et al. 2010; Saarinen et al. 2012; Wilson et al. 2014) och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) (Moulaert et al. 2010; Wilson et al. 2014). Enligt Smith et al. (2015) där syftet var att beskriva den hälsorelaterade livskvaliteten hos vuxna hjärtstoppsöverlevare ett år efter händelsen framkom att en tredjedel av deltagarna (n=530) upplevde problem med ångest och oro. Wachelder et al. (2009) framhåller vidare
Psykisk påverkan och emotionella reaktioner
Psykisk ohälsa
Minnesnedsättningar
Skuldkänslor
Fysisk påverkan
Fysiska nedsättningar och att klara av dagliga
14 att 35 % av n=63 hade besvär med ångest och oro upp till sex år efter hjärtstoppet vilket aktualiserar den psykiska påverkan som kommer i samband med ett hjärtstopp.
Ångest och depressioner visade sig även vara associerat med ålder (Deasy et al. 2012) och primärt sammankopplat med patienternas upplevda hälsorelaterade livskvalitet (Moulaert et al. 2010). Det framkom även att yngre patienter upplevde mer problem med ångest och depression (Deasy et al. 2012; Wilson et al. 2014). Enligt Deasy et al. (2012) där den hälsorelaterade livskvaliteten hos unga vuxna patienter i åldrarna 18 – 39 undersöktes beskrev närmare två tredjedelar av patienterna (n=56) att de hade måttliga till svåra grader av ångest och nästan hälften uppgav någon grad av nedstämdhet efter hjärtstoppet. Patienterna beskrev att deras ångest hörde ihop med en rädsla över att ha tappat kontrollen (Bremer et al. 2009), att inte ha förmågan att fungera som innan och att inte veta hur hjärtstoppet kommer påverka framtiden (Bremer et al. 2009; Ketilsdottir et al. 2014) men också att ångesten avtog med tiden (Forslund et al. 2014).
Vidare beskrev deltagarna att deras största oro var knutet till kognitiva funktionsnedsättningar, ångest samt en känsla av osäkerhet (Bremer et al. 2009; Ketilsdottir et al. 2014). Patienterna upplevde olika sorters känslor efter hjärtstoppet och hade svårt att kontrollera dem (Bremer et al. 2009; Forslund et al. 2014; Ketilsdottir et al. 2014). Enligt Ketilsdottir et al. (2014) var det flera deltagare av n=7 som uppgav att de inte hade oro eller rädsla för att få ett hjärtstopp igen, vilket motbevisades av deras uttalanden.
I didn’t realize it [the anxiety] at first, there was so much uncertainty. Feelings of fear and anxiety were connected to thoughts about the arrest and possibilities of its recurrence. (Ketilsdottir et al. 2014, s. 432)
Minnesnedsättningar
Flera patienter som överlevt ett hjärtstopp upplevde minnesnedsättningar (Ketilsdottir et al. 2014; Ørbo et al. 2015) och minnesluckor (Bremer et al. 2009; Forslund et al. 2014; Ketilsdottir et al. 2014). Överlevarna beskrev att det var svårt att minnas den första tiden efter hjärtstoppet, om vad som sades och gjordes efter uppvaknandet (Forslund et al. 2014), men också att det var svårt att känna igen närstående (Ketilsdottir et al. 2014; Bremer et al. 2009). I två av de kvalitativa studierna beskrev deltagarna att de upplevde dessa minnesluckor som ett problem till välbefinnande (Bremer et al. 2009; Forslund et al. 2014), och att det fanns ett behov av att lyssna på andra som kunde fylla igen luckorna, för att sedan få något sammanhang av händelsen (Bremer et al. 2009). Överlevarna beskrev vidare att det var viktigt att få återberättat vad som hänt av någon som varit närvarande under hjärtstoppet (Forslund et al. 2014).
Enligt Beesems et al. (2014) där patienterna (n=220) svarade på frågeformulär (SF-12) påvisades att flera av patienterna hade en nedsatt psykisk hälsorelaterad livskvalitet som var stark förknippad med minnesnedsättningar (Ørbo et al. 2015). Vidare framgick det att patienter med kognitiva nedsättningar skattade sin upplevda hälsorelaterade livskvalitet lägre (Moulaert et al. 2010; Wachelder et al. 2009).
Skuldkänslor
15 att tvingas genomgå om det skulle hända igen och hur de anhöriga efter ett sådant scenario skulle klara att leva vidare. Vidare framkom frågor som: varför jag? och varför hände detta mig? (Bremer et al. 2009; Forslund et al. 2014). Deltagarna letade efter en anledning och fann det konstigt att just de hade drabbats av ett hjärtstopp när andra med mer ohälsosam livsstil inte blev sjuka. Tankar och skuld om att vara en hemsk person som förtjänade detta uttrycktes (Forslund et al. 2014).
Fysisk påverkan
I denna kategori ligger fokus på påverkan i deltagarnas fysiska hälsa, hur de klarar dagliga aktiviteter och vilken upplevd smärta som förekommer efter ett hjärtstopp samt hur denna begränsar deltagarna i deras dagliga aktiviteter.
Fysiska nedsättningar och att klara dagliga aktiviteter
Det påvisades att fatigue bidrog till försämrad fysisk hälsorelaterade livskvalitet hos hjärtstoppspatienter (Moulaert et al. 2010). Vidare visade Wachelder et al. (2009) att över hälften av deltagarna (n=63) upplevde allvarlig fatigue flera år efter hjärtstoppet men att den avtog med tiden då styrkan och orken sakta ökade. Överlevarna upplevde att de var trötta och saknade krafter när de kom hem. De behövde ta korta sovstunder under dagen vilket de vanligtvis inte behövde göra innan hjärtstoppet (Forslund et al 2014).
Vidare visade Forslund et al. (2014), Ketilsdottir et al. (2014) och Beesems et al. (2014) att majoriteten av deltagarna kände sig begränsade i sin fysiska förmåga och att gå upp för trappor, hämta posten eller duscha kändes helt utmattande (Forslund et al. 2014; Ketilsdottir et al. 2014). Detta i motsats till Deasy et al. (2012) där majoriteten av deltagarna rapporterade att de inte hade några problem med den fysiska förmågan. Enligt Wachelder et al. (2009) gav en fjärdedel av deltagarna uttryck för en minskad hälsorelaterad livskvalitet knutet till sin nuvarande funktionsnivå efter hjärtstoppet.
Majoriteten av patienterna klarade att genomföra sina dagliga aktiviteter utan hjälp från andra (Beesems et al. 2014; Deasy et al. 2012; Smith et al. 2015; Wachelder et al. 2009).Det visade sig även finnas en koppling mellan ålder och lägre grad av oberoende i dagliga aktiviteter, där äldre patienter behövde mer hjälp än yngre (Beesems et al. 2014; Wachelder et al. 2009). Smärta
Enligt Deasy et al. (2012) och Smith et al. (2015) som båda använt sig av frågeformulären SF-12 och EQ-5D var upplevd smärta inte helt ovanligt och visade sig ha stor inverkan på den hälsorelaterade livskvaliteten. Vidare påvisades att närmare en tredjedel av patienterna upplevde fysisk smärta ett till sex år efter hjärtstoppet. Deltagarna beskrev hur hjärt- lungräddningen resulterade i flera krossade revben och oerhörda bröstsmärtor men att smärtorna reducerades med tiden. Dessa bröstsmärtor påverkade sedan överlevarnas dagliga liv i form av sömnsvårigheter (Forslund et al. 2014).
Social påverkan
Inom denna kategori presenteras hur arbetsförhållandena, boendesituationen och relationerna ser ut för deltagarna och hur detta påverkar deras upplevda hälsorelaterade livskvalitet.
Arbetsförhållanden
16 efter hjärtstoppet. Enligt Ketilsdottir et al. (2014) var återgången till arbete en viktig del i att komma tillbaka till livet som det var innan hjärtstoppet och det var endast en deltagare som inte kunnat återvända på grund av komplikationer i form av fysisk funktionsnedsättning.
Boendesituation och relationer
De flesta patienterna kunde flytta hem till eget boende efter hjärtstoppet (Moulaert et al. 2010; Wachelder et al. 2009; Wilson et al. 2014) och majoriteten var gifta eller sammanboende (Moulaert et al. 2010; Wachelder et al. 2009). Det visade sig vara viktigt för deltagarna med nära anhöriga för att kunna känna en god hälsorelaterad livskvalitet och välbefinnande (Bremer et al. 2009), och de uppskattade familjen mer än innan (Ketilsdottir et al. 2014), de kände en tacksamhet och lycka över att ha överlevt, samt att de fått en andra chans (Forslund et al. 2014). Ovan beskrivet aktualiseras av en deltagare:
I have filtered out those whom I think are a waste to spend time with. Instead, I try to focus on those close to me. You sort of prioritize your relationships differently. (Ketilsdottir et al 2014, s. 432)
Det visade sig också vara viktigt för deltagarna att få tillhöra en grupp där upplevelser kunde delas och där stöttning kunde ges av sjukvårdspersonal (Ketilsdottir et al. 2014).
Diskussion
Syftet med litteraturstudien var att belysa hur patientens upplevda hälsorelaterade livskvalitet påverkas efter ett hjärtstopp utanför sjukhus. Resultatet visar att deltagarnas hälsorelaterade livskvalitet påverkades på många olika plan. Psykisk ohälsa var vanligt förekommande hos patienter som fått hjärtstopp. På det fysiska planet var påverkan av lite olika karaktär där en del studier fastslog att det var vanligt med fysiska nedsättningar medan det i andra framkom att deltagarna inte hade några besvär. Det visade sig att äldre hade svårare att klara dagliga aktiviteter än yngre men att de flesta klarade sig själva utan hjälp. Ur ett socialt perspektiv kunde de flesta flytta hem till eget boende och många kunde även återgå till arbete en tid efter hjärtstoppet. Nedan diskuteras resultatet utifrån valda teman: Psykisk påverkan och emotionella reaktioner, fysisk påverkan och social påverkan.
Resultatdiskussion
Det var inte helt ovanligt att hjärtstoppsöverlevare drabbades av ångest, oro, depressioner och PTSD den första tiden efter händelsen. I jämförelse med Andersson et al. (2015) som undersökte patientens hälsorelaterade livskvalitet lång tid (15 – 18 år) efter hjärtstoppet visade det sig att ingen upplevde problem med PTSD och endast ett fåtal uppgav sig ha ångest. Även Harve et al. (2006) bekräftar att den hälsorelaterade livskvaliteten blir bättre med tiden då de flesta deltagarna uppgav en tillfredställande sådan 15 år efter hjärtstoppet. Detta kan tyda på att ångest och även PTSD minskar med tiden. Yngre personer som drabbats av ett hjärtstopp upplevde sig ha mer ångest och nedstämdhet än äldre, vilket kan bero på att yngre i högre grad enligt Deasy et al. (2011) och Zipes & Wellens (1998) drabbas av hjärtstopp relaterat till andra orsaker än rent kardiella.
17 och förhoppningsvis fått hjälp att hantera besvären på ett tillfredställande sätt. Till exempel kan sjuksköterskan hjälpa den ångestdrabbade genom att vara lugn, lyssna på patienten och bekräfta ångesten samt skapa en lugn miljö, då detta kan förhindra att ångesten ökar (Sjöström och Skärsäter 2014). För att minska ångesten och rädslan för att drabbas av ytterligare ett hjärtstopp hade de hjärtstoppsdrabbade patienterna även ett behov av att följas upp med regelbundna kontroller (Palacios-Ceña et al 2011).
Vidare skattade patienter med kognitiva svårigheter sin upplevda hälsorelaterade livskvalitet lägre vilket överensstämmer med Lim et al. (2014) studie där deltagarna ett år efter hjärtstoppet hade en låg hälsorelaterad livskvalitet jämfört med kontrollgruppen. Flera upplevde olika typer av minnesnedsättningar efter hjärtstoppet vilket yttrade sig i svårigheter att minnas vad som hänt dem och vilka deras anhöriga var. Tidigare studier visar dels att minnesproblematikens svårighetsgrad var relaterad till tiden för utförd behandling (HLR och defibrillering) (Grubb et al. 1996), men också att patientens upplevda minnesproblematik var något som kvarstod efter många år (Drysdale 2000; Hofgren et al. 2008). Andra studier har fastställt att en tillfredsställande hälsorelaterad livskvalitet är starkt kopplad med tidig HLR (Stiell et al. 2003; Wittwer et al. 2015). Vidare bekräftar Hofgren et al. (2008) att minnesnedsättningar är den vanligaste kognitiva nedsättningen efter ett hjärtstopp utanför sjukhus. Dock har det visat sig att de kognitiva nedsättningarna oftast är lindriga (Lilja et al. 2015), men kan trots detta få stora konsekvenser för en patient med ett intellektuellt arbete (HLR-rådet 2016a).
Varför just jag? Och varför hände detta mig? Var frågor som uppkom hos deltagarna efter hjärtstoppet, detta kan knytas an till Travelbee (1971) som beskriver att det vanligaste sättet att reagera är precis detta, varför just jag? Detta innebär att individen har svårt att förstå och acceptera varför han eller hon har drabbats av sjukdomen eller lidandet. Vidare beskriver Travelbee (1971) att lidandet upplevs som meningslöst och orättvist, vilket stämmer med Forslund (2014) studie som visade att de deltagare som hade en hälsosam livsstil upplevde orättvisa att just de hade drabbats av ett hjärtstopp.
Det visade sig att fatigue var vanligt men att den avtog med tiden. Detta kan jämföras med studien av Uren & Galdas (2014) där flera av deltagarna beskrev att de kände sig svaga och trötta efter hjärtstoppet men att det fanns en stark drivkraft att fortsätta livet som vanligt trots detta. Vilket styrker resultatet där det visade sig att deltagarna hade begränsningar i den fysiska förmågan. Smärta aktualiseras som en vanligt inverkande negativ komponent i patienternas upplevda hälsorelaterade livskvalitet. Larson et al. (2013) påvisade att närmare 80 % av deltagarna (n=26) upplevde smärta en månad efter hjärtstoppet jämfört med 50 % som uppgav smärtproblematik efter sex månader. Detta kan knytas an till litteraturstudiens resultat som visar att patientens upplevda smärta minskade med tiden. Wallin et al. (2013) påvisar att närmare 15 % av hjärtstoppsöverlevarna (n=46) hade blivit återinlagda på grund av sina bröstsmärtor. Dessa bröstsmärtor kan även ha andra orsaker än revbensfrakturer orsakade av HLR, exempelvis kan hjärtstoppsöverlevare lida av panikångest efter händelsen vilket kan yttra sig som huggande bröstsmärtor, och det är även vanligt att misstolka denna smärta som fysisk när det i själva verket är en psykisk smärta (HLR-rådet 2016a).
18 med upplevelsen, vilket hon menar är omvårdnadens viktigaste syfte. En annan studie där fokus var på mäns upplevelser framkom ett motstånd till att ta hjälp av samtalsterapeut och att delta i grupper då detta inte överensstämde med den manliga identiteten (Uren & Galdas 2014). Att få möjlighet att träffa andra i liknande situation och utbyta erfarenheter visade sig vara viktigt, det är som sjuksköterska bra att uppmuntra patienten till deltagande även om patienten kanske inte först vill delta. Att fortsätta ha en kontakt med patienten kan medföra att denne tillslut känner sig redo att vara med, vilket på sikt skulle kunna öka patientens hälsorelaterade livskvalitet.
Nära anhöriga var viktiga för att kunna uppleva välbefinnande och hälsorelaterad livskvalitet, deltagarna uppskattade familjen mer än tidigare och umgicks mer med dem. Vilket kan sammankopplas med Forslund et al. (2017) studie där överlevare planerade att flytta närmare sina barn och även spendera mer tid med sin partner. Detta kan ses som något av ett uppvaknande för patienterna där hjärtstoppet gjort att de omvärderat sitt liv vilket medfört att de börjat prioritera annorlunda än innan hjärtstoppet.
Metoddiskussion
Litteraturstudien är uppbyggd i enlighet med de nio stegen i Polit & Becks (2016) flödesschema. En fördel med tillvägagångssättet var att arbetet genomfördes strukturerat och systematiskt. Databaserna som användes i studien var CINAHL och PubMed, vilket Forsberg och Wengström (2016) menar är lämpliga databaser då de båda publicerar forskning inom omvårdnadsvetenskap. I efterhand diskuterade författarna att det hade varit intressant att även söka efter artiklar i andra databaser, vilket eventuellt skulle kunna ha påverkat litteraturstudiens resultat.
Sökorden som valdes till studien anser författarna fångade upp relevanta artiklar för litteraturstudiens syfte. För att garantera att sökorden representerade artiklarnas huvudsakliga innehåll användes enbart exact major subject heading (MM), exact subject heading (MH) och MeSH på sökorden. För att säkerställa att sökordet heart arrest hade den största tyngdpunkten på de framtagna artiklarna användes MM i databasen CINAHL. Initialt användes sökorden out of hospital cardiac arrest samt cardiopulmonary resuscitation för att inte riskera att missa relevanta artiklar. Då detta inte gav några ytterligare träffar valde författarna att inte redovisa denna sökning. För att precisera sökresultatet i PubMed kombinerades heart arrest och quality of life med fritextsökningarna Surviors och resuscitation. Survivors valdes för att minska risken att artiklarna vinklades ur ett sjuksköterske- eller närståendeperspektiv, vilket var fallet innan sökordet lades till. Sökordet Life change events fanns inte som MeSH och har därför inte använts i databasen PubMed. Författarna valde medvetet att genomföra samma sökningar var för sig, för att sedan jämföra resultatet, detta för att säkerställa arbetets replikerbarhet.
Artiklarna som kom att utgöra litteraturstudiens resultat var av både kvantitativ- och kvalitativ metod, vilket SBU (2014) menar är ett bra sätt för att mäta hälsorelaterad livskvalitet då det ger en bredare bild och fångar upp både patientens objektiva och subjektiva upplevelser av hälsorelaterad livskvalitet. Detta kan ses som en styrka men också en svaghet. Om författarna istället valt att använda endast kvantitativa artiklar hade det varit lättare att generalisera resultatet men det hade också medfört att vissa delar i resultatet förbisetts.
19 i detta inte finns hos lika många människor rimligen borde medföra att fler antingen avlider eller får svåra hjärnskador efter ett hjärtstopp än i länderna som ingick i denna litteraturstudie. Att samtliga artiklar var från västerländska länder kan även ses som en styrka då artiklarna bedömdes vara relevanta och överförbara för svenska förhållanden i det svenska hälso- och sjukvårdsarbetet.
För att säkerställa att de kvantitativa artiklarna inriktar sig på hälsorelaterad livskvalitet har endast artiklar med väl dokumenterade och beprövade mätinstrument inkluderats i litteraturstudien. En styrka med instrumenten var att de ger en bred bild av patientens upplevda hälsorelaterade livskvalitet då de mäter flera aspekter av den. Forsberg och Wengström (2016) förklarar att mätinstrument är vanligt förekommande inom den kvantitativa omvårdnadsforskningen då jämförelser mellan olika grupper kan göras. I flera av artiklarna gjordes en sammanställning av mätinstrumenten, vilket gjorde det svårt att få fram svar på enskilda delar. Detta kan ses som en svaghet. Hade artiklarna istället redovisat alla komponenter, skulle de kunna användas för att stärka resultatet i denna litteraturstudie.
Två av resultatets artiklar hade samma författare men detta ansågs inte som en svaghet. Då endast urvalet var detsamma men syftena olika i studierna, valde författarna att ändå ha dem med då det inte borde ha påverkat resultatet åt något håll. Något ytterligare som uppmärksammades var att bortfallet i flertalet artiklar oftast var mycket stort. Detta visade sig dock vara naturligt då det är väldigt få som överlever ett hjärtstopp och därför kan inte detta ses som en svaghet i studien. Andra orsaker kan vara att patienterna överlevt men att de inte orkat eller kunnat delta i undersökningar av olika anledningar.
Klinisk betydelse för omvårdnad
Resultatet av litteraturstudien visar hur viktigt det är att patienter som genomgått ett hjärtstopp får rätt vård, omvårdnad och uppföljning för att infria det överordnade målet om att bibehålla en god hälsorelaterad livskvalitet som HLR-rådet (2017) framhåller trots olika begränsningar. För att få rätt vård krävs att sjuksköterskan tar sig tid för denna komplexa patientgrupp och individanpassar omvårdnaden efter patientens behov då detta är av stor betydelse för hjärtstoppspatienter.
Förslag till fortsatt forskning
Det hade varit intressant att undersöka om den skattade hälsorelaterade livskvaliteten skiljer sig mellan individer som genomgått ett prehospitalt kontra ett hospitalt hjärtstopp. Vidare skulle det vara intressant att forska på hur uppföljningen ser ut på olika sjukhus i Sverige, detta då uppföljning enligt HLR-rådet (2016b) skiljer sig mycket från olika sjukhus. Hur närstående mår efter ett hjärtstopp är ytterligare något som det vore intressant att undersöka närmare.
Slutsats
20
Referenslista
Artiklar markerade med * är de som använts i litteraturstudiens resultat.
Andersson, A.E., Rosén, H. & Sunnerhagen, K.S. (2015). Life after cardiac arrest: A very long term follow up. Resuscitation, 2015; 90: 99-103.
*Beesems, S. G., Wittebrood, K. M., de Haan, R. J. & Koster, R. W. (2014). Cognitive function and quality of life after successful resuscitation from cardiac arrest. Resuscitation. 85, 1269-1274.
Bergenfeldt, L. (2005). Behandling av livshotande kammararytmi, förmaksflimmer och höggradigt atrioventrikulärt block (AV-block). I Wallentin, L. (red.). Akut
kranskärlssjukdom (3:e upplagan). Stockholm: Liber AB.
Bremer, A. (2008). När livet skakas om – patienters och närståendes erfarenheter av hjärtstopp utanför sjukhus. Diss. Växjö: Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete, Växjö universitet.
*Bremer, A., Dahlberg, K. & Sandman, L. (2009). To Survive Out-of-Hospital Cardiac Arrest: A Search for Meaning and Coherence. Quality Health Research, 19 (3), 323-338.
Brooks, R. (2013). The EuroQol Group after 25 years. Rotterdam: Springer. Carr, A.J., Gibson, B. & Robinson, P.G. (2001). Is quality of life determined by
expectations or experience? BMJ, 322, 1240-1243.
Claesson, A. (2016). Drönare som räddar liv. Centrum för hjärtstoppsforskning Karolinska institutet/Södersjukhuset.
CODEX (2017). Oredlighet i forskning. http://www.codex.vr.se/etik6.shtml 2017-09-22
Deasy, C.,Bray, J.E., Smith, K., Harris, L.R., Bernard, S.A. & Cameron, P. (2011). Out-of-hospital cardiac arrests in young adults in Melbourne, Australia. Resuscitation. 82(7), 830 - 4. doi: 10.1016/j.resuscitation.2011.03.008 *Deasy, C., Bray, J., Smith, K., Harris, L., Bernard, S. & Cameron, P. (2012).
Functional outcomes and quality of life of young adults who survive out-of-hospital cardiac arrest. Emergency Medicine Journal, 2013 (30), 532-537. doi: 10.1136/emermed-2012-201267
Dickerson, S.S. (2005). Technology–patient interactions: internet use for gaining a healthy context for living with an implantable cardioverter defibrillator. Heart & Lung: the journal for critical care, 34(3), 157–168.
21 Drysdale, E.E., Grubb, N.R., Fox, K.A.A. & O'Carroll, R.E. (2000). Chronicity of
memory impairment in long-term out-of-hospital cardiac arrest survivors. Resucitation, 47(1), 27-32
Eriksson, E. & Nordlund, A. (2002). Hälsa och hälsorelaterad livskvalitet mätt med EQ-5D och SF-36 i Östergötlands och Kalmar län: Resultat från
befolkningsenkäterna Rapport 2002:1.
http://vardgivarwebb.regionostergotland.se/pages/28480/2002_1_Halsa_halsorel_ livskval.pdf [2017-09-22]
Farquhar, M. (1995). Definitions of quality of life: a taxonomy. Journal of Advanced Nurcing. 22, 502-508.
Forsberg, C & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier:
Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur.
*Forslund, A-S., Zingmark, K., Jansson, J-H., Lundblad, D. & Söderberg, S. (2014). Meanings of People´s Lived Experiences of Surviving an Out-of-Hospital cardiac Arrest, 1 Month After the Event. Journal of Cardiovascular Nursing, 29(5), 464-471.
Forslund, A-S., Jansson, J-H., Lundblad, D. & Söderberg, S. (2017). A second chance at life: people´s lived experiences of surviving out-of-hospital cardiac arrest. Scandinavian Journal of Caring Sciences. doi: 10.1111/scs.12409
Gill, T.M. & Feinstein, A.R. (1994). A critical appraisal of the quality of quality-of-life measurements. JAMA, 272(8), 619-26.
Grubb, N.R., O'Carroll, R., Cobbe, S.M., Sirel, J. & Fox, K.A. (1996). Chronic memory impairment after cardiac arrest outside hospital. BMJ (Clinical research ed.) 313(7050), 143-146. doi: https://doi.org/10.1136/bmj.313.7050.143
Gusi, N., Olivares, P.R. & Rajendram, R (2010). The EQ-5D health-related quality of life questionarie. I Preedy, V.R & Watson, R.R. (red.). Handbook of Disease Burdens and Quality of Life Measures. Springer New York, ss. 87-99.
Harve, H., Tiainen, M., Poutiainen, E., Maunu, M., Kajaste, S., Roine, R.O. & Silfvast, T. (2006). The functional status and percieved quality of life in long-term
survivors of out-of-hospital cardiac arrest. Acta Anaesthesiologica Scandinavica 2007, (51), 206-209. doi: 10.1111/j.1399-6576.2006.01214.x
Hays R.D. & Reeve, B.B. (2010). Measurement and modeling of health-related quality of life. I Killewo, J., Heggenhougen, H.K. & Quah, S.R. (red.). Epidemiology and demography in public health. San Diego: Academic Press, ss. 195–205.
Hedlund, F. (2016). Medicinsk vetenskap: Hjärtstopp - en kamp mot tiden.
22 Herlitz, J. (2016). Svenska hjärt-lungräddningsregistret: Årsrapport 2016.
http://www.hlr.nu/wp-content/uploads/hjart-lungraddningsregistret-arsrapport-2016.pdf [2017-05-11]
HLR-rådet (2016a). Överlevnad efter hjärtstopp – avsedd för vårdpersonal. Svenska rådet för hjärt-lungräddning. http://www.hlr.nu/wp-content/uploads/overlevnad-efter-hjartstopp.pdf [2017-09-28]
HLR-rådet (2016b). Svenska riktlinjer för uppföljning efter hjärtstopp. Svenska rådet för hjärtlungräddning. http://www.hlr.nu/wp-content/uploads/svenska-riktlinjer-for-uppfoljning-efter-hjartstopp-1.pdf [2017-10-02]
HLR-rådet (2017). SMSlivräddning. Svenska rådet för hjärt-lungräddning http://www.hlr.nu/forskning/sms-raddar-liv/
[2017-09-22]
Hofgren, C., Lundgren-Nilsson, Å., Esbjörnsson, E. & Sunnerhagen, K.S. (2008). Two years after cardiac arrest; cognitive status, ADL function and living situstion. Brain Injury, 22(12), 972-978. doi: 10.1080/02699050802491289.
Holmberg, S. (2010). Hjärtstopp. I Wallentin, L & Lindahl, B. (red.) Akut kranskärlssjukdom. Stockholm: Liber. ss 121-129.
Howell, K., Grill, E., Klein, A-M., Straube, A. & Bender, A. (2013). Rehabilitation outcome of anoxic-ischaemic encephalopathy survivors with prolonged disorders of consciousness. Resuscitation, 84(10), 1409-1415.
International Liaison Committee on Resuscitation. (2005). 2005 International Consensus on Cardiopulmonary Resuscitation and Emergency Cardiovascular Care Science with Treatment Recommendations. Part 4: Advanced life support. Resuscitation, 67(2-3), 213-47.
*Ketilsdottir, A., Albertsdottir, H.R., Akadottir, S.H., Gunnarsdottir, T.J. & Jonsdottir, H. (2014). The experience of sudden cardiac arrest: Becoming reawakened to life. European Journal of Cardiovascular Nursing, 13(5), 429-435. doi:
10.1177/1474515113504864
Larsson, I-M., Wallin, E., Rubertsson, S. & Kristofferzon, M-L. (2013). Health-related quality of life improves during the first six months after cardiac arrest and
hypothermia treatment. Resuscitation, 85, 215-220.
Lemiale, V., Dumas, F., Mongardon, N., Giovanetti, O., Charpentier, J., Chiche, J.D., Carli, P., Mira, J.P., Nolan, J & Cariou, A. (2013). Intensive care unit mortality after cardiac arrest: the relative contribution of shock and brain injury in a large cohort [epubl. före tryckning]. Intensive Care Medicine, 39(11), 1972-1980. doi: 10.1007/s00134-013-3043-4
23 A.F., Hassager, C., Hofgren, C., Insorsi, A., Kuiper, M., Martini, A., Palmer, N., Rundgren, M., Rylander, C., van der Veen, A., Wanscher, M., Watkins, H. & Cronberg, T. (2015). Cognitive function in survivors of out-of-hospital cardiac arrest after target temperature management at 33°C versus 36°C.
Circulation. 14;131(15), 1340-9. doi: 10.1161/CIRCULATIONAHA.114.014414 Lim, C., Verfaellie, M., Schnyer, D., La eche, G. & Alexander, M.P. (2014).
RECOVERY, LONG-TERM COGNITIVE OUTCOME AND QUALITY OF LIFE FOLLOWING OUT-OF-HOSPITAL CARDIAC ARREST. Journal of Rehabilitation Medicine 2014(46), 691–697.
Marcel, W.M. (2014). Definitions of Quality of Life: What Has Happened and How to Move On. Top Spinal Cord Injury Rehabilitation, 20(3), 167-180.
*Moulaert, V.R.M.P., Wachelder, E.M., Verbunt, J.A., Wade, D.T. & van Heugten, C.M. (2010). DETERMINANTS OF QUALITY OF LIFE IN SURVIVORS OF CARDIAC ARREST. Journal of Rehabilitation Medicine, 2010(42), 553-558. doi: 10.2340/16501977-0547
Nolan, J.P., Soar, J., Cariou, A., Cronberg, T., Moulaert, V.R., Deakin,
C.D., Bottiger,B.W., Friberg, H., Sunde, K. & Sandroni, C. (2015). European Resuscitation Council and European Society of Intensive Care Medicine 2015 guidelines for post-resuscitation care. European Society of Intensive Care Medicine, 41(12):2039-56.
Palacios-Ceña, D., Losa-Iglesias, M. E., Salvadores-Fuentes, P., & Fernández-delas-Peñas, C. (2011). Sudden cardiac death: The perspectives of Spanish survivors. Nursing & Health Sciences, 13(2), 149-155. doi:10.1111/j.1442-
2018.2011.00593.x
Polit, D. & Beck, C. (2016). Tenth edition Nursing Research Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.
*Saarinen, S., Kämäräinen, A., Silfvast, T., Yli-Hankala, A. & Virkkunen, I. (2012). Pulseless electrical activity and succesfull out-of-hospital resuscitation – long-term survival and quality of life: an observational cohort study. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine, 20(74), doi: 10.1186/1757-7241-20-74
Sjöström, N. & Skärsäter, I. (2014). Ångestsyndrom. I Skärssäter, I. (red.). Omvårdnad vid psykisk ohälsa – på grundläggande nivå. Lund: studentlitteratur, ss. 76-98.
24 Socialstyrelsen (2015) Nationella riktlinjer - Utvärdering 2015: Hjärtsjukvård -
Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning.
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19954/2015-12-5.pdf [2017-05-18]
SOU 2015:56. Får vi det bättre? Om mått på livskvalitet. Betänkande av utredningen om mått på livskvalitet. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
http://www.regeringen.se/contentassets/dbb4c911287747b3943b4f61cf2b344f/far -vi-det-battre-om-matt-pa-livskvalitet-.pf [2017-05-15]
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU] (2004). SBU:s ordlista. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering. http://www.sbu.se/sv/var-metod/sbu-ordlista/ [2017-05-11]
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU] (2012). Viktigt men svårt mäta livskvalitet. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering.
http://www.sbu.se/sv/publikationer/vetenskap--praxis/vetenskap-och-praxis/viktigt-men-svart-mata-livskvalitet/ [2017-05-17]
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU] (2014). Värdering och syntes av studier utförda med kvalitativ analysmetodik. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering.
http://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok_kapitel08.pdf [2017-10-05]
Stiell, I., Nichol, G., Wells, G., De Maio, V., Nesbitt, L. & Blackburn, J. & Spaite, D. (2003). Health-related quality of life is better for cardiac arrest survivors who received citizen cardiopulmonary resuscitation, Circulation. 108(16), 1939-44. Sundström, P. (1996). Sjukvårdens etiska grunder. Uddevalla: Daidalos.
Svensk sjuksköterskeförening (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf [2017-05-16]
Svensk sjuksköterskeförening (2016). Värdegrund för omvårdnad. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/vardegrund.for.omvardnad_reviderad_2016.pdf [2017-05-16] Svensk sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad
sjuksköterska. Stockholm: svensk sjuksköterskeförening. https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
25 Torrance, G.W. (1987). Utility approach to measuring health-related quality of life.
Journal of chronic diseases, 40(6), 593-603.
Travelbee, J. (1971). Interpersonal Aspects of Nursing. Philadelphia: F.A. Davis Company.
Uren, A. & Galdas, P. (2014). The experience of male sudden cardiac arrest survivors and their partners: a gender analysis, JAN. 71(2), 349-358. doi: 10 1111/jan.12499 *Wachelder, E.M., Moulaert, V.R.M.P., van Heugten, C., Verbunt, J.A., Bekkers,
S.C.A.M. & Wade, D.T. (2009). Life after survival: Long-term functioning and quality of life after an out-of-hospital cardiac arrest, Resuscitation. 80, 517-522. Wallin, E., Larsson, I-M., Rubertsson, S. & Kristofferzon, M-L. (2013). Cardiac arrest and hypothermia treatment-function and life satisfaction among survivors in the first 6 months. Resuscitation. 85, 538-543.
Ware, J.E. & Donald, C. (1992). The MOS 36-Item Short-Form Health Survey (SF-36): I. Conceptual framework and item selection. Medical Care, 30(6), 473-483.
WHO (1997) WHOQOL Measuring Quality of Life.
http://www.who.int/mental_health/media/en/68.pdf [2017-05-15]
*Wilson, M., Staniforth, A., Till, R., das Nair, R. & Vesey, P. (2014). The psychosocial outcomes of anoxic brain injury following cardiac arrest. Resuscitation, 85, 795-800.
Wittwer, L., Rittenberger, J.C., Rea, T.D., Sheehan, K., Rac, V.E., Raina, K., Gorman, K. & Aufderheide, T. (2015) Post-discharge outcomes after resuscitation from out-of-hospital cardiac arrest: A ROC PRIMED substudy. Resuscitation, 93(8), 74-81.
Zhu, A. & Zhang, J. (2016). Meta-analysis of outcomes of the 2005 and 2010
cardiopulmonary resuscitation guidelines for adults with in-hospital cardiac arrest. American Journal of Emergency Medicine, 34(2016), 1133-1139.
Zipes, D.P. & Wellens, H.J. (1998). Sudden cardiac death. Circulation, 980(21), 2334-51.
1
Bilaga 1. Artikelmatris
Författare, årtal och land
Titel och
tidskrift Syfte Metod Huvudresultat
Beesems, S.G., Wittebrood, K.M., de Haan, R.J. & Koster, R.W. 2014 Nederländerna Cognitive function and quality of life after successful resuscitation from cardiac arrest
Resuscitation
a) Att bedöma patienternas neurokognitiva funktion och livskvalite 6-12 månader efter ett hjärtstopp utanför sjukhus.
b) hur vårdgivarna påverkas och c) att undersöka förhållandet mellan patienternas OPC och CPC poäng vid utskrivning och tid efteråt.
Kvantitativ retrospektiv studie där hälsorelaterad livskvalitet undersöks. 306 patienter skrevs ut från sjukhus levande.
De kvarvarande 220 patienter intervjuades via telefon 6 - 12 månader efter hjärtstoppet och fick svara på frågeformulär
(Short-form Health Survey) (SF-12), Modified Rankin Scale (MRS), telephonic interview cognitive status (TICS) och Caregiver Strain Index (CSI).
Bortfall 86 st.
Mätningarna visade att mindre än 50 % av patienterna hade en normal fysisk hälsorelaterad livskvalitet och 90 % en normal psykisk hälsorelaterad livskvalitet. Bremer, A., Dahlberg, K. & Sandman, L. 2009 Sverige To Survive Out-of-Hospital Cardiac Arrest: A Search for Meaning and Coherence Qualitative Health Research
Att beskriva patienters erfarenheter att överleva ett hjärtstopp utanför sjukhus, med fokus på hur hjärtstoppet påverkat deras välbefinnande över tiden.
Kvalitativ deskriptiv och explorativ design med en fenomenologisk ansats.
9 hjärtstoppsöverlevare intervjuades med öppna frågor i sina hem.
Deltagarna kände sig som en börda och hade skuldkänslor för hur anhöriga skulle hantera framtiden. Trots att ångest, rädsla och osäkerhet för framtiden förekom, upplevde deltagarna glädje för överlevnad och fortsatt liv. Vidare i resultatet visar det sig att nära anhöriga anses viktiga för att hitta välbefinnande och livskvalitet för sig själv och sin partner. Deasy,C., Bray, J., Smith, K., Harriss, L., Bernard, S. & Cameron, P. 2012 Australien Functional outcomes and quality of life of young adults who survive out-of-hospital cardiac arrest
Emergency Medicine Journal
Att beskriva unga vuxnas (18 - 39 år) funktion samt livskvalitet efter att överlevt ett hjärtstopp utanför sjukhus.
Kvantitativ retrospektiv studie.
106 unga (18-39 år) patienter som överlevt ett hjärtstopp utanför sjukhus identifierades utifrån en databas.
56 patienter följdes upp (2,7 - 8,6 år efter händelsen) via telefon där deltagarna fick svara på frågeformulär (SF-12, EQ-5D).
Bortfall 60st.
Majoriteten av deltagarna visade sig ha en god
hälsorelaterad livskvalitet efter hjärtstoppet. 84 % bodde självständigt vid uppföljningen 75 % hade inga problem med mobilitet eller ADL funktioner. 61 % hade dock svår till måttlig ångest, och 68 % hade återgått till arbetet.
Forslund, A.S., Zingmark, K., Jansson, J.H., Lundblad, D., & Söderberg, S. 2014 Sverige Meanings of People’s Lived Experiences of Surviving an Out-of-Hospital Cardiac Arrest, 1 Month After the Event
The Journal of cardiovascular nursing
Syftet med denna studie var att belysa patienters upplevda erfarenheter att överleva hjärtstopp utanför sjukhus med en
bakomliggande hjärtinfarkt som orsak, en månad efter händelsen.
Kvalitativ intervjustudie med en fenomenologisk hermeneutisk ansats.
11 patienter i åldrarna 25-74 som upplevt hjärtstopp utanför sjukhus intervjuades på sjukhuset eller i hemmet.
Överlevarna beskrev att de drabbats av minnesluckor och att de hade ett behov av att få veta vad son hade hänt under tiden de varit medvetslösa. De sökte efter en anledning till varför hjärtinfarkten och hjärtstoppet drabbat dem. Vidare visade det sig att deltagarna hade omvärderat vad som var viktigt i livet.
Ketilsdottir, A., Albertsdottir, H.R., Akadottir, S.H., Gunnarsdottir, T.J. & Jonsdottir, H. 2014 Island The experience of sudden cardiac arrest: becoming reawakened to life. European journal of cardiovascular nursing
Att beskriva vilka behov och bekymmer patienter som överlevt hjärtstopp utanför sjukhus upplever sig ha, för att få kunskap om hur de kan bli hjälpta på bästa sätt.
Kvalitativ fenomenologisk studie.
Ett strategiskt urval utifrån en lista på patienter som haft hjärtstopp gjordes.
Datainsamlingsmetod som användes var två semistrukturerade intervjuer där sju patienter intervjuades
En deltagare föll bort efter första intervjun.
Bortfall 1st.
