Språk och musik i samverkan: En innehållsanalys på vilket slags svenskinnehåll det finns i låtar för elever i årskurs F-3

(1)

Språk och musik i samverkan

En innehållsanalys på vilket slags

svenskinnehåll det finns i låtar för elever i årskurs F-3

Maria Gunnarsson

Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Självständigt arbete 2 för grundlärare Fk-3 och 4-6, 15 hp

Handledare: Kajsa Bråting

Examinator: Caroline Liberg

(2)

Sammanfattning

Det här arbetet fokuserar på att undersöka vilket utbud det finns av låtar för svenskundervisning i årskurs F-3 och hur de kan främja språkinlärningen. Syftet med arbetet är att undersöka innehållet i musiklåtar som kan användas i undervisningen i svenska för årskurs F-3. Arbetets frågeställningar handlar om vilket slags svenskinnehåll låtarna uppfyller utifrån det centrala innehållet i Lgr11 och på vilket sätt de analyserade låtarna kan främja lärande i svenska för elever i årskurs F-3. I arbetet presenteras först musikens och språkets betydelse, att kunna kombinera musik och språk och kopplingar till den så kallade didaktiska triangeln. Därefter redovisas tidigare forskning inom tidig språkinlärning, musikens påverkan och samspelet mellan språk och musik. Arbetet behandlar studier av språkligt och musikaliskt lärande i ett sociokulturellt perspektiv. Arbetets metod är innehållsanalys av 19 låtar/videos från olika kanaler och webbsidor. Analysverktyget som tillämpas är punkter från det centrala innehållet i Lgr11 för elever i årskurs F-3 inom svenskämnet. I analysen presenteras låtarna genom att redovisa en analystabell, fördjupning av analysen och till sist resultat och slutsatser. I diskussionskapitlet beskrivs resultat och slutsatser med avseende på tidigare forskning och arbetets frågeställningar. Arbetets resultat visar på att låtarna innehåller olika områden inom svenskämnet och uppfyller olika punkter från analysverktyget. Avslutningsvis redovisas konklusion med tänkbara utvecklingsområden och en reflektion till hur forskningen ser ut inom området.

Nyckelord: Språkinlärning, musik, låtar, elever i årskurs F-3, innehållsanalys, sociokulturellt perspektiv

(3)

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 2

Inledning ... 4

Bakgrund ... 5

Forskningsöversikt... 6

Tidig språkinlärning ... 6

Musikens påverkan ... 8

Samspelet mellan språk och musik ... 9

Teoretiska utgångspunkter ... 11

Syfte och frågeställningar ... 13

Metod ... 14

Urval ... 14

Innehållsanalys ... 15

Analysverktyg ... 16

Tillvägagångssätt ... 19

Metodreflektion ... 19

Etiska överväganden ... 20

Resultat och analys ... 21

Fördjupad bild av låtarna ... 25

Analys av Tabell 2 ... 25

Sammanfattning av analys ... 29

Diskussion ... 30

Diskussion mellan slutsatser och tidigare forskning ... 31

Behandling av frågeställningarna ... 32

Konklusion... 33

Tänkbara utvecklingsområden ... 34

Forskning inom området ... 35

Referenslista ... 36

(4)

Inledning

Musiken har alltid förgyllt människans liv och har makten att påverka våra sinnen (Jederlund, 2002, s.11). Musiken finns i alla världens samhällen och är essentiell i människans liv där språket har svårt att beskriva ord för vad musiken kan uttrycka (Nilsson, 2002, s.1). Musik är viktigt för den sociala gemenskapen och kan inverka på individens identitetsutveckling (Skolverket, 2001, s.141). Att använda ett språk utvecklar också människors identitet men bidrar även med att kunna uttrycka känslor och tankar och förstå hur andra känner och tänker (ibid, s.223). Att lära sig skriva och läsa är en av skolans viktigaste uppdrag (Fridolfsson, 2008, s.15). Elever med god läs- och skrivförmåga har möjligheter att förändra sin egen tillvaro medan elever med svårigheter att lära sig skriva och läsa förlorar de individuella möjligheterna. Den språkliga förmågan är en av de viktigaste förutsättningarna för läs- och skrivutvecklingen (ibid, s.20). Det bästa verktyget att utveckla den språkliga förmågan är genom kommunikation mellan den vuxna och barnet under uppväxttiden (ibid, s.22).

Jag finner det intressant att studera frågan om lärande kan främjas av att kombinera musik med språk. Enligt Adelai (2017) bidrar sammanföringen av musik och svenskundervisningen med att elevers språkutveckling förbättras. När flera språk används i en lärmiljö är estetiska uttrycksformer betydelsefulla att använda som till exempel musiken. Det bidrar till att eleverna lär sig att kommunicera på olika sätt och att språkinlärningen ökar. Att låta elever sjunga bidrar med förståelse för språkets melodi och rytm. Det är även ett användbart redskap för att utforska texters budskap och ger repetition som många elever gynnas av vid språkinlärning.

Personligen är jag intresserad av musikens inflytande på undervisningen och hur utbudet ser ut på användbara låtar inom svenskämnet. Inför valet av ämne till det här arbetet är jag inspirerad över mitt förra arbete som handlade om samspelet mellan musik och matematik och tillverkning av en matematiklåt för årskurs F-3. De resultat och den feedback som jag fick efter arbetet gjorde mig engagerad att återigen skriva inom musikämnet. Inför valet var jag även inspirerad av de erfarenheter jag har fått ute i skolverksamheter där jag har insett att musik intresserar de flesta av eleverna och att det är en tänkbar metod för inlärning av andra ämneskunskaper. Det här arbetet vill jag att det ska behandla vilket samspel som kan finnas mellan musik och språk samt belysa likheter och skillnader mellan dem. Jag anser att det är intressant att analysera hur

(5)

några utvalda låtar främjar svenskundervisningen för årskurs F-3 eftersom det är användbart och inspirerande för min kommande yrkesroll som F-3-lärare.

Bakgrund

Enligt Lgr11 (Skolverket, 2011, s.141) är syftet med musikundervisningen att ge eleverna förutsättningar att använda musiken som uttrycksform och kommunikationsmedel.

Musikundervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla en musikalisk lyhördhet och möjlighet att samarbeta med andra för att skapa, bearbeta och framföra musik. Enligt Lgr11 (Skolverket, 2011, s.223) är syftet med svenskundervisningen att vägleda eleverna till att utveckla sin språkförmåga och kunna uttrycka sig i olika situationer. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära. Skolverket (2015) förklarar att elevernas inställning till musikämnet är mycket positivt och eleverna uttrycker att musiken bidrar med arbetsglädje och engagemang. Det finns dock behov av att stärka lärarna genom att erbjuda kompetensutveckling och möjlighet att få samarbete med andra lärare. Lärare inom musikämnet uppger att de har för stora undervisningsgrupper och det är brist på utrustning och lokaler. De påpekar behovet att få kompetensutveckling främst inom bedömning och betygssättning för att fortsätta uppfylla elevernas positiva syn på musikläraren.

Enligt Lindström (2016, s.9) innehåller den didaktiska triangeln tre centrala relationer i ett pedagogiskt sammanhang; elev-innehåll, elev-lärare, lärare-innehåll. Det finns tre kompetensområden inom den didaktiska triangeln vilka är didaktisk kompetens, social kompetens och ämneskompetens. Relationen elev-undervisningsinnehåll leder till lärande och vid planering är det viktigt att ta hänsyn till elevernas förkunskaper, uppfattningar och intressen i ämnena (ibid, s.10–11). Relationen lärare-elev eller elev-elev resulterar i social kompetens.

Läraren ska utveckla goda relationer till eleverna och framhäva goda relationer mellan eleverna för att vara en bra förebild och skapa trygghet hos eleverna. Relationen lärare- undervisningsinnehåll leder till ämneskompetens hos läraren som ska ha kunskaper om ämnen, förstå hur ämnen är uppbyggda och kan använda sig av kunskaperna i olika sammanhang. Till sist medför relationen lärare-elevens lärande didaktisk kompetens hos läraren (ibid, s.12).

Läraren kan ställa frågor som vad och hur eleverna har lärt sig vissa kunskaper vid undervisning. Lindström (2016, s.12) menar att kompetenserna är beroende av varandra och

(6)

lärare är i behov av att besitta alla de tre kompetenserna. Inom språkligt och musikaliskt lärande krävs alla tre kompetenserna för att möjliggöra lärande hos eleverna och stärka lärarens yrkesroll. Den relation som kan kopplas mest till det här arbetet är elev-undervisningsinnehåll som leder till lärande. Det baseras på att det här arbetet lyfter fram ett urval av låtar som blir analyserade utifrån Lgr11 och det kan medföra att lärare kan få stöd för hur låtarna kan användas i svenskundervisningen. När elever får lyssna och arbeta med låtarna som blir ett undervisningsinnehåll kan det ledas till lärande eftersom låtarna uttrycker kunskaper om svenskämnet och engagerar genom bl.a. vardagsnära ämnen, vilket beskrivs i resultat och analys.

Det här arbetet ska leda till insikter om musiken kan ge möjligheter till lärande inom svenskämnet. Arbetet utgår från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på de centrala begreppen kommunikation, interaktion, samspel och verktyg. I teoretiska utgångspunkter beskrivs det sociokulturella perspektivet vilket är lämpligt för det här arbetet på grund av att perspektivet används ofta inom forskning om musikaliskt och språkligt lärande såsom det här arbetet.

Forskningsöversikt

Det här arbetet grundar sig i tre inriktningar som är tidig språkinlärning, musikens påverkan och samspelet mellan språk och musik. De tre inriktningarna presenteras nedan genom att behandla forskning inom respektive område.

Tidig språkinlärning

Enligt Fridolfsson (2008, s.22–23) finns det tre nivåer som har mest betydelse för läsförståelsen, den fonologiska, den semantiska och den grammatiska nivån. Fonologiska nivån består av fonologi som är läran av språkljuden och fonem som är den minsta betydelseskiljande byggstenen. Barn behöver lära sig språkljuden och uppfatta de ljud som finns i talet. Vid fyraårsålder brukar det fonologiska systemet vara komplett. Det finns dock en del svåra ljud i det svenska språket som är svåra att höra eller producera själv. Upptill sjuårsålder kan barn ha svårt med ljud som g-k och b-p. Det blir därmed viktigt att de lär sig att höra och uppfatta

(7)

skillnaden mellan ljuden för att själva kunna producera orden. Den semantiska nivån består av ords och frasers betydelse och samband mellan olika ord exempelvis när vi hör ett ord associeras det med upplevelser med flera sinnen inblandande (ibid, s.24–25). Ordförrådet är en betydelsefull faktor för läs- och skrivutvecklingen. Barnens ordförråd kan ge information om den kommande läsutvecklingen (ibid, s.25). Inlärning av nya ord sker genom läsning av text eller i samtal med någon som har högre ordförrådsnivå än en själv (ibid, s.26). För att orden ska lagras i långtidsminnet måste orden vara förståeliga och meningsfulla för barnet. Den grammatiska nivån består av syntaktiska och morfologiska nivån. Den syntaktiska nivån innebär ordningsföljden mellan orden i en sats som behövs i det talade språket och i skriftspråket. Elever kan ha svårt för bisatser där ordföljden inte är samma som i en huvudsats och satser som har en passiv meningskonstruktion (ibid, s.26–27). Ett exempel är frasen ¨Bilen körs av Karin¨ som är en svår fras för vissa barn medan frasen ¨Karin kör bilen¨ är enklare att förstå. Den morfologiska nivån betyder hur vi böjer orden. Det finns lexikala morfem som är ord t ex bil och grammatiska morfem som är böjningsändelser t ex bilarna. Elever med språksvårigheter använder oftast inte ordböjningar i ord. Lärarens arbete är att inte påpeka elevens felböjningar utan att vara ett gott omdöme när den pratar som leder till att eleven följer lärarens exempel. Felaktiga böjningar i för hög ålder bör dock noteras och överväga tänkbara insatser.

Läsa, skriva, tala och lyssna är fyra hörnstenar som positivt påverkar språkutvecklingen hos elever (Berg, 2011, s.21–22). Den nutida forskningen visar att en integration av att läsa, skriva, tala och lyssna är att rekommendera än att träna de fyra färdigheterna separat från varandra.

Språket utvecklas när det används i betydelsefulla situationer för eleven. Forskning klargör att talspråket och skriftspråket är beroende av varandra och stödjer varandras utveckling. Lärare bör låta eleverna själva välja om de vill utforska språket med att börja skriva eller läsa.

Inlärningsmöjligheterna förstärks när läsning och skrivning sker parallellt eftersom de stödjer varandra.

Dahlbäck (2001, s.52) tydliggör tre nivåer inom det språkliga lärandet. Första nivån är avkodning och läskunnighet. Andra nivån är läsförståelsen när avkodningen är automatiserad.

Den sista tredje nivån är förmågan att reflektera över det lästa. En känd studie som benäms Bornholmsmodellen studerade sambandet mellan fonologisk medvetenhet, förmågan att förstå den alfabetiska principen och utveckla läsförmågan. Studien visade att språklekar påverkar eleverna till att förstå sambandet mellan språkljud och bokstav och intensiv träning av fonem

(8)

ger stor effekt. I det här arbetet analyseras låtar som är en slags språklek eftersom i sången tränas språkljud av ord och bokstäver.

Musikens påverkan

West (1999, s.33) framhåller att vid musikundervisning skall allas erfarenheter betraktas som likvärdiga. De musikaliska aktiviteterna som upplevs i skolan innefattar intellektuell träning (ibid, s.40). Det är av vikt att ge eleverna eget ansvar för det musikaliska resultatet som leder till att elevernas olika erfarenheter sammanbinds (ibid, s.41). West (ibid) diskuterar vidare om att fokus ska ligga på kommunikationen i musiken och inte på repertoaren. Musik är ett språk och läraren vet hur det ska användas medan eleverna vet vad som skall sägas. Törnquist (2006, s.37) förklarar också betydelsen av att eleverna själva tar ansvar för processen inom musiken och att målen ska kännas motiverande. Det sociala samspelet inom musicerandet är en viktig faktor för den skapta produkten. Fokus ligger på samarbete och kunna kommunicera egna musikaliska idéer, åsikter och tankar. Nilsson (2002, s.25) redovisar också att musiken har kopplingar till sociala upplevelser. Sociala dimensioner förenas med musikaliska minnen som har stor påverkan på vårt välbefinnande. Lärare och elever har olika uppfattningar om målen och aktiviteterna med estetiken men har ungefär lika tankesätt om vad eleverna tillägnar för kunskaper (Törnquist, 2006, s.35). Lärare har mera en utbildningssyn där fokus ligger på individens allmänna utveckling. Eleverna har en mer funktionell syn där fokus ligger på att förvärva ny kunskap.

Den estetiska verksamheten i skolan har fått en annan aktualitet genom den kulturella samhällsförändringen (Törnquist, 2006, s.31). Skolans möjligheter att skapa estetik i undervisningen påverkas av estetiseringen av samhället. Problematiken blir när lärare har olika syn på hur estetiken ska läras ut, där det blir en motsättning att lära i eller om estetik. Det sker även utmaningar och möjligheter med nya tekniker och nya medier som påverkar musikens kommunikation (Edberg, 2012, s.15). Lindgren (2006, s.22–23) förklarar begreppet radikal estetik för att kunna möta samhällets utveckling som blivit mer mångkulturellt och förstå betydelsen av att unga har rätt att uttrycka sig med estetiska uttrycksmedel. Den radikala estetiken är ett perspektiv som är självständigt från andra ämnen med fokus på kritisk reflektion.

Det är ett alternativ mot den föråldrade estetiken och mot den kommersiella marknadsestetiken.

West (1999, s.40) kritiserar att skolan ofta är dålig på att lära ut musikalisk och teknisk

(9)

färdighet. Han föreslår att arbeta med musikaliskt uttryck genom tystsång och mentaldans för att öka medvetenhet om att musiken finns omkring oss. Det innebär att det inte krävs rörelse till musiken utan förmågan att kunna föreställa sig musik vid olika tider och platser. Jederlund (2002, s.14) kritiserar också skolan och musikundervisningen för att fokusera på musik som produkt än på de sociala och personliga aspekter som musiken tillför. Fokuseringen resulterar i att musikens möjligheter försummas och förminskar chansen att eleverna använder musiken i sin vardag. Skolans inställning att se musiken som språk, personligt uttryck, känsla, och social gemenskap leder till personligt och socialt lärande och utveckling genom inspiration. Det här arbetet strävar mot att betrakta de analyserade låtarna som en möjlighet till att tillföra en undervisningsmetod som ger eleverna personligt uttryck, känslor och social gemenskap.

Forskning visar att barn som ägnar sig åt musik ofta presterar bra i andra områden (Edberg, 2012, s.14). Musiken bidrar med känsloupplevelser, kreativitet, förändrad tidsupplevelse och lycka. Musiken kan bidra med kommunikation och gemenskap över gränser. Det är av vikt när eleverna kommer från olika länder med olika kulturella och språkliga bakgrunder. Jederlund (2002, s.12) påpekar också att musikupplevelser resulterar i personlig utveckling av känslor och positiva möten över klass-, kultur- och nationalitetsgränser. Det här arbetet kommer att besvara frågor bl.a. om låtarna tillför känslor, kreativitet och kommunikation som beskrivs i diskussionskapitlet. En studie som undersökte barns spontana musikaliska kreativitet klargör att den musikaliska improvisationen är central i barnens musikaliska utveckling (Nilsson, 2002, s.22). En annan studie visar samma slutsats att använda sin potential i improvisation och i komposition leder till positiva processer (ibid, s.25) Campbell (2000, s.22) förklarar att musik är en del av elevers vardag. Musikens positiva effekter är att vid musicerande socialiserar eleverna, de känner känslor och de kan underhålla sig själva. Eleverna tränar även fysiskt vid musicerande genom att de rör sina kroppar till rytmen och använder sina röster melodiskt.

Eleverna upplever både den musik de skapar själva och den musik som finns omkring dem.

Samspelet mellan språk och musik

Dahlbäck (2011, s.27) beskriver ljud som en gemensam komponent för musik och språk. Ljudet förklarar även Jederlund (2002, s.127) som en grundsten i både musik och i det talade språket.

Barn utvecklar tidigt förmågan att urskilja ljud med att skapa ljud med rösten i tidig ålder som blir avgörande för språkutvecklingen och musikspråket (ibid, s.127–128). Att kunna

(10)

kommunicera genom ljud och kunna skapa mening av ljud är en meningsfull förmåga både för språkligt och musikaliskt lärande (Dahlbäck, 2017, s.62).

Språkets främsta funktioner är den kommunikativa och den kulturella (Dahlbäck, 2011, s.41).

Musiken är också beroende av den kultur den ingår i och har också en kommunikativ och expressiv funktion. Både musiken och språket är traditionsförmedlare eftersom de kan få oss att känna känslor, förstå handlingar och tankar som andra har upplevt (ibid, s.42). Det som skiljer dem åt är att de är två olika ljudsystem; det språkliga innefattar vokaler, konsonanter och tonhöjdsskillnader i modersmålet medan det musikaliska inkluderar klang och tonhöjder som finns i kulturens musik. Talet har inte en bestämd tonhöjd vilket musiken har och den musikaliska melodin skiljer sig från talet genom puls, intervall och tonhöjd Språket är mer oregelbundet jämfört med musiken på grund av att det rytmiska mönstret i musiken är strikt där pauser förhåller sig till en fast puls. Ett språk kan alltid översättas till andra ord eller till en annan kultur medan musiken inte är översättningsbar. Musiken kan däremot uppskattas mellan kulturer utan förståelse om textinnehållet. Dahlbäck menar vidare att musiken kan ha större makt över våra känslor fast det finns många ord för känslorna.

Forskning visar att barn som är goda läsare är även duktiga på rytmer (Dahlbäck, 2011, s.38).

Elever med dyslexi har svårigheter att hitta pulsen i ljud med stark rytm. De som är medvetna om pulsen kan lättare urskilja språkliga mönster som kan påverka förmågan att läsa och skriva.

Jederlund (2002, s.98) menar att tidig träning av barnramsor leder till utveckling av fonologisk medvetenhet som är väsentligt vid läs- och skrivutveckling. Han beskriver en studie som visar att barn som har rimmat och ramsat får lättare läs- och skrivinlärning. West (1999, s.40) menar att alla som kan tala ett språk har förutsättningar för att kunna sjunga trots att många människor anser sig själva sakna förmågan att sjunga. Jederlund (2002, s.104–105) berättar att i arbete med hjärnskadepatienter, barn med sen språkutveckling och dyslektiker tillämpas musiken för att aktivera och stimulera den skadade eller den svagt utvecklade talspråkliga förmågan. Det här arbetet presenterar ett urval av låtar som analyseras och diskuteras om de kan främja svenskundervisningen för elever i årskurs F-3. Låtarna kan vara en metod för de elever med sen språkutveckling som Jederlund (2002) beskriver att musiken kan tillföra. Låtarna kan vara en effektiv metod för elever med sen språkutveckling eftersom de aktiverar elevernas talförmåga genom sång.

Leken är en betydande beståndsdel för unga elever eftersom den innefattar tal, kommunikation, rörelser, mimiker, gester och sång (Jederlund, 2002, s.86–87). Lek och musik hamnar ofta i

(11)

samma bemärkelse på grund av att leken består av bl.a. rytm, tempo, dynamik, frasering, imitation, rim, gehör och ljud som är typiska musikaliska termer. Leken bidrar även med att utveckla språket tillsammans med andra barn och vuxna (ibid, s.88). Rörelselekar och dans är konkreta metoder för att förstå ord och begrepp (ibid, s.137). Lindgren (2006, s.23–24) beskriver också betydelsen av leken i estetiska processer speciellt hos unga elever. I lek och fantasi möts det inre och det yttre och bildar en estetisk form. I leken kan läraren lyssna på vilken musik som skapas t ex som rytmer, danser, imitation, ramsor, rapp och sång (Jederlund, 2002, s.125). Läraren bör främja och delta när eleverna utforskar ljudlekar och vara förstående för buller och höga ljud.

Teoretiska utgångspunkter

I det här arbetet betraktas lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv. De utgångspunkter och begrepp inom det sociokulturella perspektivet som är relevanta för denna studie kommer här att beskrivas.

Enligt Vygotsky (1978, s.32) är språket en väsentlig del av barnets kognitiva utveckling. Studier visar att vid tidig språkutveckling är språket och uppfattningen sammankopplade (ibid, s.33).

Vygotsky redogör för elevers proximala utvecklingszoner som innebär att lärande ska anpassas med elevens utvecklingsnivå (ibid, s.85). Att använda proximala utvecklingszoner som metod leder till att läraren får insikter om elevens framtid men även om elevens aktuella utvecklingstillstånd (ibid, s.86). Enligt Vygotsky (ibid, s.96) har leken ett stort inflytande på barnets utveckling. I lekar uppnår barnet en funktionell definition av begrepp eller objekt och ord blir en del av ett föremål (ibid, s.99). Barnet måste ständigt i en lek överväga att följa lekens

regler eller om den kan agera spontant. Det bidrar med att i lekar tränas barnets självkontroll.

Säljö (2000, s.13) förklarar att lärande kan ske på individuell eller kollektiv nivå och påverkas av omvärldens krav och möjligheter. Människor samverkar tillsammans, har materiella resurser och lever i en sociokulturell vardag som bidrar till att vi kan tänka utanför de biologiska förutsättningarna (ibid, s.17). I ett sociokulturellt perspektiv ligger fokus på hur individer och grupper samspelar och tillägnar sig kunskaper (ibid, s.18). Pedagoger inom det sociokulturella perspektivet intresserar sig för hur individer tillägnar sig kunskap och vilka grupper som gynnas

(12)

av skolans lärprocesser. Verktyg är ett viktigt begrepp inom det sociokulturella perspektivet som innebär både språkliga och fysiska resurser som vi har tillgång till och använder när vi förstår och agerar i vår omvärld (ibid, s.20). Verktygen medierar verkligenheten för människor i konkreta situationer (ibid, s.19). Interaktion är ett annat centralt begrepp som betyder samspel mellan individer (ibid, s.21). Kommunikationen som har likheter med begreppet interaktion är av betydelse i det sociokulturella perspektivet på grund av att det skapar och för vidare sociokulturella resurser (ibid, s.22). Via kommunikation blir eleven delaktig i kunskaper och färdigheter och blir medveten hur andra personer föreställer sig världen (ibid, s.37).

I ett sociokulturellt perspektiv ligger fokus på samverkan och kommunikation i gemensamma processer för att öka lärandet (Törnquist, 2006, s.39). Individens engagemang och aktivt deltagande i de gemensamma aktiviteterna krävs för att uppnå det bestämda målet. Samspelets sociala dimensioner innebär individen som en del i en kulturell gemenskap och individen som skapar relationer och integrerar med varandra (ibid, s.40). Berg (2011, s.52) menar att utveckla sin förmåga att läsa och skriva uppfattas som en kommunikativ process där elev och lärare samarbetar för att utvecklingen ska gå framåt. Elever söker på egen hand och konstruerar sin kunskap via konkret arbete men de behöver lärarens stöd för att förstå sambandet mellan sin föreställning och sitt handlande. Samspelet mellan läraren och eleven blir därmed central i det sociokulturella perspektivet. Edberg (2012, s.12) beskriver också att samspelet är nödvändigt för att uppnå vår fulla potential. I samspelet ställs frågor, det sker problematiseringar och lyssnande till den andres tankar och funderingar som ger nya insikter. Enligt Edberg (2012, s.12) är samspelet inom musikundervisningen väsentligt för att planera och genomföra aktiviteter som t ex ensemblespel. När eleverna kommunicerar med läraren och de andra eleverna finns möjlighet att öka sin kunskapsnivå både på sitt huvudinstrument och andra instrument eller estetiska uttryck inom ensemblespelet (ibid, s.13)

Valet att använda det sociokulturella perspektivet i det här arbetet grundas på att forskning inom musikaliskt och språkligt lärande vilar ofta på ett sociokulturellt perspektiv och därmed väljs det för det här arbetet som berör samma områden. Det finns några begrepp, främst kommunikation, samspel och engagemang som kan lyftas eftersom de förekommer både inom det sociokulturella perspektivet och inom musikaliskt och språkligt lärande. En aspekt såsom Edberg (2012) beskriver har samspelet stor betydelse för musikundervisningen. Inom musikundervisningen är samspelet av betydelse för det sociala och personliga lärandet. Ett begrepp, vilket Berg (2011) och Edberg (2012) beskriver som ett av de centrala begreppen inom

(13)

det sociokulturella perspektivet. Kommunikation och interaktion är viktiga begrepp inom det sociokulturella perspektivet något som Berg (2011) och Säljö (2000) behandlar. Begreppen är även essentiella vid utvecklandet av den musikaliska förmågan och inhämtning av ämneskunskaper som Dahlbäck (2007) framhäver. Jederlund (2002) och Dahlbäck (2007) förklarar även att kommunicera ljud och kunna interagera med lärare och andra elever är faktorer för musikaliskt och språkligt lärande. Enligt Törnquist (2006) är elevens engagemang och deltagande väsentligt för det sociokulturella perspektivet. Det är även av vikt vid musikundervisningen där elevens spontana musicerande uppskattas och elevernas deltagande och engagemang behövs för att skapa positiva processer och välbefinnande (Nilsson, 2002).

Vygotsky (1978) beskriver lekens vikt för barnets utveckling och bemästring av sin självkontroll. Lekens betydelse för unga elever är en aspekt som bl.a. Jederlund (2002) förklarar är inflytande för inlärning av musikämnet men även för språket.

Syfte och frågeställningar

Syftet med det här arbetet är att undersöka innehållet i musiklåtar som kan användas i undervisningen i svenska för årskurs F-3. Undersökningen utförs för att få syn på vilket utbud det finns av låtar inom svenskämnet som kan användas i undervisningen för att främja språkinlärningen. I undersökningen analyseras innehållet med hjälp av det centrala innehållet i kursplanen för svenska för årskurs F-3. Det sociokulturella perspektivet är arbetets teoretiska utgångspunkt och arbetet består av följande frågeställningar:

Frågeställningar:

•

Vilka slags innehåll med avseende på det centrala innehållet i kursplanen i svenska i Lgr 11 återfinns i musiklåtar som riktar sig till elever i åldrarna 6-9 år och kan användas i svenskundervisningen för årskurs F-3?

• På vilka sätt kan de undersökta musiklåtarna främja lärandet i svenska för årskurs F-3?

(14)

Metod

I det här kapitlet presenteras urvalet av låtarna som analyseras. Innehållsanalys som metod behandlas genom beskrivning av metoden och dess fördelar och nackdelar. Därefter presenteras analysverktyget och tillvägagångssättet för analysen. Slutligen beskrivs en metodreflektion över innehållsanalys som metod för att kunna belysa de frågeställningar som lyfts i den här studien.

Urval

De utvalda låtar som analyseras är 19 stycken från olika webbsidor och kanaler. Låtarna kommer från fem stycken olika kanaler eller webbsidor som är kända barnsånger eller nya barnsånger med syftet att lära ut kunskaper inom svenskämnet. Valet att använda de utvalda låtarna baseras på att de har likheter och skillnader med varandra, de innehåller olika områden och de kommer från olika webbsidor. Livet i Bokstavslandet (URSkola, 2013a) är ett program med sketcher och sånger inriktat mot elever i årskurs F-3 som lär sig att knäcka läskoden.

Låtarna som analyseras från programmet är Alfabet (URSkola, 2013b) som handlar om alfabetet och Glass (URSkola, 2014a) som handlar om dubbla konsonanter. Barnvisor.net (2009a) innehåller texter och videos till barnvisor och barnsånger. Den låt som analyseras från kanalen är Den blomstertid nu kommer (Barnvisor.net, 2009b) som är en känd, svensk psalm som ofta sjungs på skolavslutningar. Busigt lärande (Youtube, 2007) är en kanal som genom sina videor vill skapa lärande och glädje till unga barn. Låtarna som analyseras från kanalen är Alfabetssång med tåg för barn (Youtube, 2016a), Hjulen på bussen med handrörelser (Youtube, 2015f), Imse vimse spindel (Youtube, 2013c) och Per Olsson hade en bonnagård (Youtube, 2015g).Svenska Barnsånger (Youtube, 2014b) är en kanal som riktar sig mot barn i åldern 2–9 år och som vill lära ut kända svenska barnsånger och barnvisor. De låtar som analyseras från kanalen är Alfabetssång-lär dig ljuda (Youtube, 2017a), Broder Jakob (Youtube, 2015a), Bä bä Vita Lamm (Youtube, 2015b), Huvud axlar knän och tår (Youtube, 2015c), Lilla snigel (Youtube, 2015d) och Prästens lilla kråka (Youtube, 2015e). Alfabetssång-lär dig ljuda (Youtube, 2017) är en ny version som är tänkt för lärande av alfabetet, resterande låtar är kända barnsånger.

Gåspennan (Gåspennan, 2016g) är en webbsida skapat av två lärare som vill kombinera musik med kunskap genom att göra pedagogiska videos och musik anpassat för elever i årskurs F-3.

Lärarna kallar sig för Holger & Fixx i låtarna och strävar mot att skapa musik som liknar den som eleverna lyssnar på i vardagen (ibid). De låtar som är utvalda och analyseras är Alfa B

(15)

Gordon (Youtube, 2016b), AOUÅ EIYÄÖ (Youtube, 2016c), En klass för sig (Youtube, 2016d), Ng ng (Youtube, 2016e), Röda tråden (Youtube, 2016f), och Skiljeteckensången (Youtube, 2017b).

Innehållsanalys

Bryman (2008, s.281) förklarar att innehållsanalys är en metod som analyserar dokument och texter som kan användas vid olika slags medier. Metoden kvantifierar innehållet utifrån kategorier som kan fastställas i förväg (ibid, s.283). Forskare som använder innehållsanalys som metod intresserar sig lika mycket för det som inte tas upp som det som får utrymme i mediet (ibid, s.285). Enligt Bryder (1985, s.39) är innehållsanalys inte endast en analysteknik utan också en observationsmetod. Resultaten inom en innehållsanalys måste vara reproducerbara vilket innebär att en annan person kan få samma resultat vid användning av samma analys och metodiska förutsättningar. Vid arbetet med innehållsanalys används artefakter som studeras indirekt. Innehållsanalys kan tillämpas på både existerande artefakter t ex tidningsartiklar och på material som skapas för forskningsändamålet t ex fråga elever att skriva korta berättelser (ibid, s.39–40). Inom beteendevetenskap och samhällsvetenskap kompletterar innehållsanalysen de resultat som utvinns av enkäter och intervjuer (ibid, s.49).

Det är viktigt vid tillämpning av innehållsanalys att observationen ska baseras på innehållets direkta mening och observatören ska undvika att göra egna tolkningar bl.a. genom att läsa mellan raderna (ibid, s.42). Datorn är ett betydelsefullt verktyg för innehållsanalysen på grund av möjligheten att lagra och återvinna information och utföra snabba statistiska beräkningar (ibid, s.114). Datorer kan hantera komplexa datamängder som har bidragit till att produktion av acceptabla vetenskapliga slutsatser har ökat (ibid, s.115). Bierschenk (1978) förklarar också att användning av datorer har visat framsteg inom identifiering, uppsökning, återfinnande och selektion av speciella informationsbitar. Det kan noteras att de två sistnämnda forskarna pratar om datorers inverkan vid årtalen 1985 och 1978 som är runt 30 år sedan. Det skulle vara intressant att se hur tidens forskare diskuterar datorers inverkan på dagens användning av innehållsanalys.

Fördelar med innehållsanalys är att det är en öppen forskningsmetod, det är lätt att beskriva sitt urval och det finns goda möjligheter att göra uppföljningsstudier (Bryman, 2008, s.296).

Metoden anses vara ett flexibelt tillvägagångssätt som kan användas på flera olika områden.

Nackdelar med innehållsanalys är att dokumenten som analyseras kan vara av dålig kvalité

(16)

(ibid, s.269–297). Det är svårt att få svar på varför-frågor för att det endast går att spekulera över orsaker till förhållanden och resultat (ibid, s.197). Undersökningarna kan uppfattas som ateoretiska som innebär att det viktiga upplevs vara det som går att mäta men är inte av teoretisk vikt. Enligt Bryder (1985, s.45) finns det kritik mot innehållsanalysen för att den både fokuserar och begränsar forskarens uppmärksamhet. Det blir ett vetenskapligt problem eftersom det sker en reduktion av fakta till data innan de tillämpas som bevis för teorier (ibid, s.45).

Analysverktyg

För att kunna analysera de utvalda låtarna har det centrala innehållet i kursplanen i svenska för årskurs 1 – 3 använts som ett analytiskt verktyg. I kursplanen är det centrala innehållet indelat i olika punkter (Skolverket, 2011, s.224–225). Valet att använda centralt innehåll grundas på att den delen är indelat i punkter och i olika områden som är konkreta och tydliga att tillämpa som analysverktyg. Kunskapskraven är byggt på sammanhängande text med styckindelningar utan punkter och indelade områden som bidrar med att den delen inte är lika användbar som analysverktyg. De punkter som används för analysen är utvalda som relevanta och möjliga att tillämpa för att undersöka svenskinnehållet i barnlåtar. Det är 16 punkter som har valts ut till analysverktyget av de 22 punkter som finns i centralt innehåll i Lgr11. Det är 6 punkter som har valts bort på grund av att de innehåller olika skrivformer eller textbearbetning som blir svårt för eleverna att utveckla genom låtar. En punkt som har valts bort är exempelvis handstil och skriva på dator på grund av att låtarna inte kan främja skrivinlärning. Vid analys av låtarna undersöks vilka av punkterna som låtarna och videorna innehåller genom lyssnande och läsning av vissa låtars texter. De utvalda punkterna av det centrala innehållet för årskurs 3 och som använts som analytiskt verktyg i den här studien presenteras i Tabell 1 nedan. I tabellen beskrivs även vad låtarna ska innehålla för att uppfylla de olika punkterna i det centrala innehållet.

(17)

Tabell 1. Punkter från det centrala innehållet i Lgr11 som utgör analysverktyget (vänster kolumn) samt vad som krävs för att låtarna ska uppfylla dessa punkter (höger kolumn).

Punkter i centrala innehållet som analysverktyg

Vad som krävs för att uppfylla punkten

Läsa och skriva:

1. Alfabetet och alfabetisk ordning.

Om låten handlar om alfabetet och på vilket sätt alfabetets bokstäver beskrivs.

2. Sambandet mellan ljud och bokstav.

Om låten behandlar hur ord eller bokstäver uttalas, heter eller låter.

3. Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt

stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.

Om låten innehåller språkets struktur t ex punkt och stor och liten bokstav.

4. Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.

Om det finns text bredvid videon eller om videon innehåller text.

Tala, lyssna och samtala:

1. Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

Om de ord eller exempel som låten behandlar är vardagsnära för elever i den aktuella åldern.

2. Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften.

Om låten är speciell i en viss kultur, under olika tider och för olika syften.

Berättande texter och sakprosatexter:

1. Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen.

Texter i form av, rim, ramsor, sånger, bilderböcker,

kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors beskrivningar.

Om videorna innehåller låtens text eller om texten finns bredvid videon.

(18)

2. Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.

Om låten innehåller berättande texter budskap, uppbyggnad och innehåll.

3. Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.

Om låten omfattar kunskaper om några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.

4. Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.

Om låten handlar om beskrivande och förklarande texter t ex faktatexter.

5. Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar, och hur de kan organiseras med logisk ordning och punktuppställning i flera led.

Om låten består av information om instruerande texter t ex spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar.

Språkbruk:

1. Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor,

kunskaper och åsikter.

Om låten erbjuder tydliga kunskaper och känslor.

2. Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser.

Om låten uttrycker att ett visst ord eller bokstav kan låta olika eller upplevas på ett visst sätt.

3. Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.

Om låten ändrar röstläge genom bl.a. rapp och om videon innehåller kroppsspråk som kan illustreras av människor eller

animerade figurer.

Informationssökning och källkritik:

1. Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn.

Om låten behandlar informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn.

2. Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.

Om låten ger kunskaper om källkritik och hur texters avsändare påverkar innehållet.

(19)

Tillvägagångssätt

Vid analys av låtarna och videorna används först tre tabeller där analysverktyget står i vänster kolumn och låtarnas namn i höger kolumn. Punkterna i tabellerna är förkortade för att få plats i rutorna. Valet att göra tre tabeller grundas på att antalet låtar inte ryms inom en tabell med tillhörande kommentarer. Låtarna är därmed indelade i tre tabeller för att kommentarerna ska få tillräckligt med utrymme för att kunna utläsas. Låtarna är fördelade bland de tre tabellerna genom placering av låtar från samma kanal i samma tabell och fördelning för att få ungefär lika många låtar i varje tabell. I Tabell 2 ingår sju låtar från Barnvisor.net (2009a). Barnvisor.net, URSkola (2013a). Livet i Bokstavslandet och Youtube, (2007). Busigt Lärande, i Tabell 3 ingår sex låtar från Youtube, (2014b). Svenska Barnsånger och i Tabell 4 ingår sex låtar från Gåspennan (2016g). Varje låt analyseras separat genom att först spela och observera låten och videon. Sedan spelas låten igen och analysverktyget (som beskrivs ovan) används för att analysera vilka av punkterna i det centrala innehållet i kursplanen i svenska som låtarna uppfyller. Först noteras om punkten uppfylls med hjälp av Tabell 1 som beskriver punkterna och hur jag som observatör tolkar vad som krävs för att de ska uppfyllas. Därefter ges en kommentar på vilket sätt som punkten uppfylls som skrivs i analystabellerna, Tabell 2, Tabell 3 och Tabell 4. I analysen använts en abduktiv metod. Törnquist (2006, s.69) beskriver abduktiv metod som upprättande av en tillfällig hypotes för att kunna upptäcka möjligtvis nya mönster.

Jag som observatör pendlar mellan att lyssna på låten, att undersöka de punkter som ska användas och bestämma vad som krävs för att låtarna ska uppfylla punkterna. Det är viktigt att kraven är lika för alla låtar för att det ska bli en rättvis analys. Det är även väsentligt att jag som observatör inte gör för stora tolkningar om kraven att uppfylla punkterna utan använder det som står beskrivet i punkternas innehåll. Efter användning av analystabellerna som ger en mer översiktlig bild av låtarnas innehåll i relation till det centrala innehållet i kursplanen för svenska åk 1 – 3, skrivs en mer fördjupad analys av varje låt som också ger förklaringar till kommentarerna i tabellerna.

Metodreflektion

Enligt Bryder (1985) ska observatören inte göra egna tolkningar vid innehållsanalysen. Vid analys av låtarnas innehåll är det lätt att göra egna värderingar och tolkningar när det inte är tydligt om innehållet uppfyller en viss punkt i analysverktyget. Det framkommer vid analys om punkten Språkbruk 3 uppfylls eftersom det blir en egen tolkning om röstläget förändras. Det är

(20)

viktigt att inte värdera att t ex melodin är färgad utan att beskriva att röstläget förändras på grund av att det finns en rapp eller att tonläget varierar. Det kan också anses att det blir egna värderingar i samband med punkten Tala, lyssna och samtala 1 eftersom orden måste tolkas om de är vardagsnära för elever i den aktuella åldern. Det är även svårt att inte göra egna värderingar vid punkten Tala, lyssna och samtala 2 och bestämma om låten är tillräckligt kulturell för att uppfylla punkten. I själva låtarna framgår självfallet inte det påståendet utan jag som observatör måste läsa beskrivningarna om låtarna för att avgöra om låten är kulturell. Vid urvalet av låtarna väljs olika slags låtar som kända barnvisor, låtar inriktade mot att lära ut ett visst område inom svenskan och en känd psalm. Valet att analysera 19 låtar grundas på att få tillräckligt med underlag och kunna stärka analysen. Det kan dock tänkas att analysen skulle kunna bli mer fördjupad av fler och mer varierande låtar från fler kanaler. Bryman (2008) beskriver att en nackdel med innehållsanalysen är att urvalet kan vara av dålig kvalité och det är svårt att få svar på varför-frågor. Urvalet av låtar till det här arbetet kan därmed vara svåra att analysera på grund av dålig kvalité och det är svårt att få svar på varför låtarna är skrivna på ett visst sätt. Det som är fördelaktigt i det här arbetets metod och som Bryman förklarar (2008) i innehållsanalys är att det är lätt att beskriva sitt urval och det går att göra uppföljningsstudier.

Etiska överväganden

Forskningsetiska aspekter enligt Vetenskapsrådet (www.vr.se) rör fyra huvudkrav, nämligen samtyckeskravet, informationskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Dessa krav gäller studier som direkt eller indirekt handlar om individer, exempelvis observationer, intervjuer och enkäter. Innevarande studie omfattar texter och därmed är dessa huvudkrav inte relevanta. Det som däremot ska beaktas i en studie av det här slaget är av text-, käll- och analytisk karaktär. Hänsyn har därför tagits till vilka källor och vilka analytiska ingångar som använts och att användningen av data ska vara stringent.

(21)

Resultat och analys

I det här kapitlet redovisas arbetets analys och resultat. Först presenteras tre tabeller (Tabell 2, Tabell 3 och Tabell 4) som ger en mer översiktlig bild av låtarnas innehåll i relation till det centrala innehållet i kursplanen för svenska åk. 1–3. Därefter ges en fördjupad bild av varje låt och det ges en förklaring över kommentarerna i tabellen. Till slut presenteras en sammanfattning av analysen.

(22)

Tabell 2. Analys av de 19 utvalda låtarna/videorna genom analysverktyg som består av punkter från det centrala innehållet i Lgr11. Låtarna i tabellen kommer från Barnvisor.net (2009a).

Barnvisor.net, URSkola (2013a). Livet i Bokstavslandet och Youtube, (2007). Busigt Lärande.

Alfabetet (URSkola, 2013b)

Glass (URSkola, 2014a)

Den blomstertid nu kommer (Barnvisor.net, 2009b)

Alfabetssång med tåg för barn (Youtube, 2016a)

Hjulen på bussen med handrörelser (Youtube, 2015f)

Imse vimse spindel (Youtube, 2013c)

Per Olson hade en bonnagård (Youtube, 2015g)

Läsa och skriva 1

Ja, låten handlar om alfabetets bokstäver.

Ja, alfabetets bokstäver sjungs som de heter.

Ja, hur dubbla konsontanter låter.

Ja, läsning av låtens text i videon.

Ja, läsning av låtens text som är tillgänglig bredvid videon.

Tala, lyssna och samtala 1 Ja, föremål används.

Ja, några ord som har dubbla konsonater t ex glasspinnar och hatt.

Bilder och föremål används.

Ja, låten handlar om vad som händer vid sommaren t ex gräs och gröda gror. Några ord är svåra t ex fagra.

Ja, den handlar om bussar. Rörliga bilder används.

Ja, den berättar om spindlar. Rörliga bilder används.

Ja, den innehåller vanliga djur på en bondgård. Rörliga bilder används och föremål.

Tala, lyssna och samtala 2

Ja, låten är en känd svensk psalm som har kulturellt syfte.

Berättande texter och sakprosatexter 1

Ja, text i form av en sång som har rim.

Ja, text i form av en sång.

Ja, text på en sång som berättar om sommaren i Sverige.

Språkbruk 1

Ja, alfabetets syfte förklaras.

Ja, vad som sker när det läggs till en konsonant i ett ord.

Ja, kunskaper om naturen och känslor t ex lust och fröjda.

Ja, kunskaper om bussar och hur vi agerar i bussar.

Ja, kunskaper om hur spindeln lever.

Ja, den beskriver vilka djur som kan finnas på en bondgård och hur djuren låter.

Språkbruk 2

Ja, uttalet förändras om det är dubbel konsonant.

Ja, hur vi reagerar på schsch.

Språkbruk 3

Ja, kroppsspråk används.

Ja, röstläget förändras och djurens kroppsspråk visas.

Informationssökning och källkritik 1

(23)

Tabell 3. Analys av de 19 utvalda låtarna/videorna genom analysverktyg som består av punkter från det centrala innehållet i Lgr11. Låtarna i tabellen kommer från Youtube, (2014b). Svenska Barnsånger.

Alfabetssång-lär dig ljuda (Youtube, 2017a)

Broder Jakob (Youtube, 2015a)

Bä bä vita lamm (Youtube, 2015b)

Huvud axlar knä och tår (Youtube, 2015c)

Lilla snigel (Youtube, 2015d)

Prästens lilla kråka (Youtube, 2015e)

Ja, den ger exempel på ord på alfabetets bokstäver. Rörliga bilder används.

Ja, den handlar om att sova och att inte höra klockan. Rörliga bilder används.

Ja, den handlar om lamm och bomull.

Röliga bilder används.

Ja, den handlar om några av kroppens delar t ex tår. Rörliga bilder används.

Ja, den handlar om sniglar. Röliga bilder används.

Ja, den handlar om kråkor och att köra bil.

Berättande te xte r och sakprosate xte r 1 Ja, text i form av sång. Ja, text i form av sång. Ja, text i form av sång. Ja, text i form av sång. Ja, text i form av sång. Ja, text i form av sång.

Berättande te xte r och sakprosate xte r 2

Språkbruk 1

Ja, låten säger vad varje bokstav står för.

Ja, den förklarar vad bomull kan tillverka t ex strumpor.

Språkbruk 2

Språkbruk 3

Ja, kroppsspråk används av de animerade figurerna.

(24)

Tabell 4. Analys av de 19 utvalda låtarna/videorna genom analysverktyg som består av punkter från det centrala innehållet i Lgr11. Låtarna i tabellen kommer från Gåspennan (2016g).

Alfa B Gordon (Youtube, 2016b)

AOUÅ EIYÄÖ (Youtube, 2016c)

En klass för sig (Youtube, 2016d)

Ng ng (Youtube, 2016e)

Röda tråden (Youtube, 2016f)

Skiljeteckensången (Youtube, 2017b)

Ja, alfabetets bokstäver sjungs som de heter och som de låter.

Ja, den beskriver hur korta och långa vokaler låter.

Ja, låten beskriver hur ng, n och g låter i olika ord.

Ja, den beskriver språkets struktur genom att ta upp olika skiljetecken.

Ja, den ger exempel på ord på alfabetets bokstäver t ex docka.

Ja, låten ger exempel på ord på korta och långa vokaler t ex glas och damm. Rörliga bilder används.

Ja, låten ger exempel på vad substantiv, verb och adjektiv kan vara t ex äta. Rörliga bilder används.

Ja, den ger exempel på ord som skrivs ng, n och g t ex lunga.

Rörliga bilder används.

Ja, den ger exempel på vissa händelser i berättelsen t ex drake.

Rörliga bilder används.

Ja, den ger exempel när skiljetecken ska används t ex Vad heter du? Rörliga bilder används.

Berättande te xte r och sakprosate xte r 1 Ja, text i form av sång.

Ja, text i form av sång som har rim.

Ja, den beskriver hur en berättande text är uppbyggd.

Språkbruk 1

Ja, kunskaper om att alfabetes bosktäver låter inte lika som de heter.

Ja, kunskaper om hur långa och korta vokaler låter.

Ja, kunskaper om substantiv, verb och adjektiv.

Ja, kunskaper om att ng, n och g låter lika men skrivs olika.

Ja, kunskaper om en berättande texts olika delar. Känslor som rädd och glada.

Ja, kunskaper om användning av frågetecken, utropstecken och punkt.

Språkbruk 2

Ja, ett ord låter olika beroende på hur vi uttalar bokstäverna.

Ja, det är skillnad på hur en lång eller en kort vokal låter.

Språkbruk 3

Ja, låten förändrar röstläge t ex genom rapp.

Ja, röstläget förändras genom rapp.

(25)

I tabellerna (Tabell 2, Tabell 3 och Tabell 4) står punkterna i vänster kolumn, den vertikala axeln. Låtarnas namn står i höger kolumn, den horisontella axeln. Punkterna är förkortade i tabellen och punkternas fullständiga innehåll kan utläsas i analysverktyget. Tabellerna visar att låtarna uppfyller olika punkter och har varierande innehåll. Det finns tre punkter som uppfylls i stort sett av alla låtarna vilka är Tala, lyssna och samtala 1, Berättande texter och sakprosatexter 1 och Språkbruk 1. De punkter som uppfylls endast av en låt är Läsa och skriva 3, Tala, lyssna och samtala 2 och Berättande texter och sakprosatexter 2. Det finns fem punkter som inte uppfylls av någon låt, dessa är Berättande texter och sakprosatexter 3, 4, 5 och Informationssökning och källkritik 1, 2.

Fördjupad bild av låtarna

Analys av Tabell 2

Alfabet (URSkola, 2013b) handlar om alfabetets bokstäver och de sjungs som de heter. Syftet med alfabetet förklaras genom att de säger att bokstäver är byggstenar till alla våra ord. Låten har en video där fyra personer sjunger, dansar och dramatiserar innehållet. Föremål används t ex bokstäverna i glittriga former och låtens text finns utskrivet i videon som innehåller rim.

Skådespelarna som sjunger använder kroppsspråket som förstärker innehållet exempelvis 29 bokstäver i rad dramatiseras med en handrörelse som ska likna en rad. Låten uppfyller sju av de 16 punkterna. De punkter som uppfylls är Läsa och skriva 1,2,4, Tala, lyssna och samtala 1, Berättande texter och sakprosatexter 1 och Språkbruk 1,2.

Glass (URSkola, 2014a) handlar om hur dubbla konsonanter låter och vad som sker med ett ord om en konsonant läggs till. Låten beskriver att ord låter annorlunda när det läggs till en konsonant. Vardagsnära ämnen i låten är de exempel låten ger på dubbla konsonanter bl.a.

glasspinnar och hatt. Orden som de exemplifierar är vardagsnära eftersom det är saker som elever möter i sin vardag. I videon uppträder fyra personer som dansar, sjunger och dramatiserar och låtens text finns utskrivet. Föremål används såsom topping, glasspinnar, hatt och våffla, även bilder används såsom glass och strutar. Skådespelarna i videon använder kroppsspråk för att förtydliga innehållet i låten t ex pekar på dubbel ff när de sjunger om våffla. Låten uppfyller sju av de 16 punkterna. De punkter som uppfylls är Läsa och skriva 2,4, Tala, lyssna och samtala 1, Berättande texter och sakprosatexter 1 och Språkbruk 1,2,3.

(26)

Den blomstertid nu kommer (Barnvisor.net, 2009b) är en känd svensk psalm som handlar om sommaren. Vid analys av låten används låtens text som finns bredvid videon men även lyssning av låten genom en video. Videon innehåller inte text eller rörliga bilder utan stillbilder som passar för låtens innehåll. Låten handlar om vad som händer på sommaren t ex gräs och groda gror och har ett kristet budskap t ex Herren Gud. Det finns vardagsnära ord t ex solens strålar och träd men det finns en del ord som kan vara svåra för eleverna eftersom de inte möter de orden i sin vardag t ex fagra, fägring och nalkas. Det kan bero på att låten är en gammal psalm och innefattar fortfarande gamla svenska ord som även inte vuxna använder i tal eller i skrift.

Den ger kunskaper om vad som händer i naturen på sommaren t ex att gräs och gröda gror.

Låten behandlar även känslor som ofta uppstår när sommaren kommer t ex lust och fröjda.

Låten har ett kulturellt syfte på grund av att den används ofta på skolavslutningar i Sverige och är en av de mest kända sommarpsalmerna som beskrivs i videon. Den uppfyller fem av de 16 punkterna. De punkter som uppfylls är Läsa och skriva 4, Tala, lyssna och samtala 1,2, Berättande texter och sakprosatexter 1 och Språkbruk 1.

Alfabetssång med tåg för barn (Youtube, 2016a) behandlar alfabetets bokstäver som sjungs som de heter. Låten innehåller inte något annat än bokstäverna som bidrar med lite kunskap och ger inte några kopplingar till vardagliga föremål för eleverna. Låten uppfyller två av de 16 punkterna. De punkter som uppfylls är Läsa och skriva 1,2.

Hjulen på bussen med handrörelser (Youtube, 2015f) handlar om bussars egenskaper och vad personer på en buss kan göra. De kunskaper som lärs ut är detsamma, några av bussens egenskaper och hur personer i en buss kan agera. Låten lär ut hur andra reagerar på att någon säger sch, alltså att den vill att det ska bli tyst. Det kroppsspråk som finns är rörelser som de animerade figurerna gör t ex chauffören visar bakåt i bussen genom att göra en bakåtrörelse med sin tumme och hand. Den innehåller rörliga bilder och av de 16 punkterna uppfyller den fyra stycken. De punkter som uppfylls är Tala, lyssna och samtala 1 och Språkbruk 1,2,3.

Imse vimse spindel (Youtube, 2013c) ger kunskaper om hur spindlar kan leva t ex att spindlar kan klättra på sin tråd. Rörliga bilder används och röstläget förändras i låten t ex höga toner vid

¨upp stiger solen¨. Kroppsspråk finns genom en animerad figur som förstärker innehållet t ex vid ¨ner faller regnet¨ gör figuren rörelser med armarna som ska illustrera regn som faller. Låten uppfyller tre av de 16 punkterna. De punkter som uppfylls är Tala, lyssna och samtala 1 och Språkbruk 1,3.

(27)

Per Olsson hade en bonnagård (Youtube, 2015g) innehåller vanliga djur som kan finnas på en bondgård. Den ger kunskaper om vilka djur som kan finns på en bondgård och hur djuren låter.

Rörliga bilder används och föremålen är gosedjur som ska illustrera djuren på bondgården.

Röstläget förändras när djurens läten sjungs och det finns kroppsspråk genom gosedjuren som ger en känsla av glädje. Av de 16 punkterna uppfyller låten tre stycken. De punkter som uppfylls är Tala, lyssna och samtala 1 och Språkbruk 1,3.

Analys av Tabell 3

Alfabetssång-lär dig ljuda (Youtube, 2017a) analyseras framtill och med 2 minuter och 40 sekunder in i videon på grund av det ingår andra låtar i videon. Låten handlar om alfabetets bokstäver som sjungs som de heter. Vardagsnära ämnen i den här låten är ord som exemplifieras med bokstäverna t ex näsa och äpple. Alla de ord som exemplifieras är vardagsnära på grund av att det är föremål som elever möter i vardagliga situationer. Rörliga bilder tillämpas och det finns text till låten. Det som kan misstolkas i låten är att de säger att varje bokstav står för det exemplifierade föremålet som kan bidra med att elever tror att t ex bokstaven a står endast för apa. Det hade varit mer lämpligt att säga ¨a som i apa¨ för att säga att bokstaven a finns i ordet apa men finns även i andra ord. Av de 16 punkterna uppfyller låten sex punkter. De punkter som uppfylls är Läsa och skriva 1,2,4, Tala, lyssna och samtala 1, Berättande texter och sakprosatexter 1 och Språkbruk 1.

Broder Jakob (Youtube, 2015a) handlar om att sova och att inte höra klockan. I videon finns rörliga bilder och innehåller låtens text. Den uppfyller tre av de 16 punkterna. De punkter som uppfylls är Läsa och skriva 4, Tala, lyssna och samtala 1 och Berättande texter och sakprosatexter 1.

Bä bä Vita Lamm (Youtube, 2015b) innehåller kunskaper om lamm och vad som kan tillverkas av bomull t ex strumpor och söndagskjol. Videon innehåller text till låten och har rörliga bilder.

Av de 16 punkterna uppfyller låten fyra punkter. De punkter som uppfylls är Läsa och skriva 4, Tala, lyssna och samtala 1, Berättande texter och sakprosatexter 1 och Språkbruk 1.

Huvud axlar knän och tår (Youtube, 2015c) omfattar några av kroppens delar t ex knä och tår.

Rörliga bilder används och videon erbjuder låtens text. Av de animerade figurerna utförs rörelser som förstärker låtens innehåll genom att de pekar på den kroppsdel som sjungs. Låten