Upplevelser av att ha ett drömyrke: Att försörja sig som ishockeyspelare

Johan Evensson Fredrik Ingmarsson

Upplevelser av att ha ett drömyrke

Att försörja sig som ishockeyspelare

Experiences of Having a Dream Career

To Make a Living Playing Ice Hockey

Arbetsvetenskap C C-uppsats

Termin: VT 2014

Handledare: Lars Ivarsson

Förord

Vi vill tacka vår handledare Lars Ivarsson som har varit ett stort stöd för oss i denna uppsats.

Hans engagemang har inspirerat oss att genomföra uppsatsen. Vi vill fortsätta att tacka våra respondenter för att de ville ställa upp. Inte bara med sin tid utan även med deras engagemang i ämnet.

Härmed intygas att Johan Evensson och Fredrik Ingmarsson gemensamt har genomfört samtliga delar i denna uppsats.

Karlstad VT 2014

Johan Evensson Fredrik Ingmarsson

Sammanfattning

Uppsatsen har som syfte att undersöka hur det är att vara ishockeyspelare. Från när passionen för sporten väcks tills dess att den avslutas och en ny karriär inom arbetslivet ska ta fart.

Undersökningen kommer att ta fasta på hur det är att försörja sig på sin hobby samt vilka fördelar och nackdelar som det medför. I resultatet av undersökningen kommer det att framstå av de som vi har intervjuat att arbeta med sin hobby som ishockey är ett arbete och ett jobb, att det krävs mycket av utövaren. Frågeställningarna är uppdelade i fyra olika delar som tillsammans sammanfattar livet som ishockeyspelare. Som ishockeyspelare i ett högre placerat lag inom seriespelet, då har du ett större ansvar och krav från olika intressenter och detta är något som flera av respondenterna förtydligar.

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.1 Syfte ... 1

1.2 Frågeställning ... 1

1.3 Avgränsningar ... 2

1.4 Aktuellt forskningsläge ... 2

1.5 Disposition ... 2

2. Teoretiskt ramverk ... 3

2.1 När börjar personer idrotta? ... 3

2.2 Motivationsteorier ... 3

2.2.1 Herzbergs två-faktors teori... 4

2.2.2 Maslows behovspyramid ... 5

2.3 Karaseks krav- och kontrollmodell ... 6

2.4 Work-life Balance ... 8

2.5 Rollteori och identitet ... 9

2.6 Genombrottet och den professionella tiden ... 12

2.7 Försakandet av utbildning och andra uppoffringar ... 13

2.8 Att vårda sin idrottsliga karriär ... 14

2.9 Begynnande tvivel och tillbakadragande ... 14

3. Metod ... 18

3.1 Val av metod ... 18

3.2 Urval ... 19

3.3 Intervjukonstruktion ... 20

3.4 Genomförande av intervjuer ... 21

3.5 Analys ... 22

3.6 Etiska förhållningssätt ... 22

3.7 Reliabilitet och Validitet ... 23

4. Analys och resultat ... 25

4.1 Hur passionen väcks ... 25

4.2 Uppoffringar under skolåldern och ungdomstiden ... 29

4.3 Upplevelser från tiden som elitidrottare ... 31

4.4 Upplevelser av avslutet och övergången till en ny karriär ... 38

5. Sammanfattande diskussion ... 44

5.1 Slutsats ... 45

5.2 Diskussion ... 46

6. Referenslista ... 47

Bilaga 1. Intervjuguide ... 49

1

1. Inledning

Denna uppsats kommer att behandla området om upplevelser av att ha ett drömyrke.

Uppsatsen kommer att behandla idrottsutövares upplevelser.

Vi tror att det råder en allmän uppfattning om att ha ett drömyrke bara är guld och gröna skogar eftersom en individ kan försörja sig på det som är dennes stora intresse eller passion.

Vi vill studera om det verkligen är så. Det finns många unga som vill leva på sin hobby i framtiden och skapar sig idoler inom vissa sporter. Vi har valt att studera ishockeyspelare eftersom det är en sport som är populär och som vi tror uppfattas som ett drömyrke. Vi tycker att det är få förunnat att kunna försörja sig på sin hobby eftersom personer då får försörja sig på det de verkligen älskar. Vi tror att en allmän uppfattning är att försörja sig på sin idrott i det här fallet verkar vara ett problemlöst liv där de tjänar stora summor pengar. Vi vill försöka att se på både de positiva och de negativa aspekter som denna försörjning innebär och om livet verkligen är så problemlöst som det verkar. Vi tror att de som väljer att satsa fullt ut på sin idrott gör det redan från unga år och vi vill se vilka uppoffringar och försakanden som görs redan i tonåren för att få utöva sin hobby. Något som också är intressant är hur ishockeyspelare går över till en ny karriär efter många år. Helt plötsligt är den idrottsliga karriären historia och en ny tid och kanske ett mer traditionellt arbete tar vid, och det är intressant att se vilka tankar som finns kring det. Vi vill försöka se på medaljens baksida om drömyrket är så fantastiskt som många tror.

1.1 Syfte

Syftet är att undersöka vad som ligger bakom medaljerna och elitnivån och vad som är det positiva och negativa med att försörja sig på sin hobby som ishockeyspelare. Uppsatsens syfte är att återspegla intervjupersonernas upplevelser av att från unga år kliva in i en idrottskarriär som ishockeyspelare, hur upplevelsen under tiden som ishockeyspelare på elitnivå är samt hur tiden efter karriären upplevs.

1.2 Frågeställning

När vi valde frågeställningar utgick vi från vårt syfte kring att ha ett drömyrke. Vi har valt att bryta ner syftet i fyra frågeställningar. Dessa lyder följande:

1. När väcks passionen för idrotten?

2. Vilka uppoffringar sker under ungdomstiden?

3. Hur upplevs tiden som elitidrottare?

4. Hur upplevs avslutet och övergången till en ny karriär?

2 1.3 Avgränsningar

Uppsatsen kommer att avgränsas till idrottsutövare som har en karriär som elitidrottare där man kan försörja sig på idrotten. Övergripande är vi intresserade av fenomenet kring att ha ett drömyrke. I denna studie har vi valt att inrikta oss mot ishockeyspelare. Vi vill bland annat reda ut hur övergången från en idrottskarriär till ett mer traditionellt liv blir. Vi ska också undersöka om det finns någon koppling mellan de idrottsliga prestationerna och avslutet på något sätt. Anledningen till att vi gör den avgränsningen är för att i de allra flera idrotter så har utövaren en förhållandevis kort karriär och det fenomenet är intressant att studera ur ett arbetsvetenskapligt syfte.

1.4 Aktuellt forskningsläge

Det finns en begränsad forskning på området. Det finns vissa sociologiska studier på området som vi också har använt oss av i denna uppsats, bland annat från Jonas Stier som har gjort en snarlik studie på före detta tennisspelare.

Värt att tillägga också är att självbiografier av före detta musiker eller idrottsutövare är tillämpliga på området, eftersom man där kan hitta en del anledningar till varför man väljer att välja bort exempelvis skolan för att istället utöva sin hobby. Dessa självbiografier fyller uppenbarligen inte helt syftet att redogöra för vårt uppsatsområde, men de är ändå tillämpliga ur ett arbetsvetenskapligt synsätt.

1.5 Disposition

Efter denna indelning så väljer att beskriva hur uppsatsen är upplagd i olika kapitel:

I kapitel två behandlas väsentlig teori på området som ger läsaren en inblick i det teoretiska stöd vi har för denna uppsats.

I det tredje kapitlet följer den metodologiska genomgången där vi redogör för bland annat validitet och reliabilitet och hur vi gått tillväga för att samla in data. Även hur vi gjorde vårt urval och hur vi genomförde intervjuerna.

I kapitel fyra behandlar vi resultatet och analysen där vi redogör för vad som kommit fram genom våra intervjuer och vad vi kan analysera fram utifrån intervjuresultaten. Här knyts teorin ihop med vårt datamaterial.

Det femte kapitlet består av en avslutande diskussion där klargör hur syftet med uppsatsen har uppfyllts. Avslutningsvis presenterar vi referenser och bilagor.

3

2. Teoretiskt ramverk

Till det teoretiska ramverket har vi fokuserat på olika teorier som anses lämpliga till studiens område. Vi kommer att klargöra vad som uppfattas som det goda arbetet, motivationsteorier, Karaseks krav och kontrollmodell, rollteori, Work-life balance. Vi har valt dessa teorier då vi tänker att inom ett arbete så omfattar det dessa teorier och att det även kan användas inom en hobby. Att inom en hobby uppstår det samma tankar kring de olika teorierna. I detta ramverk kommer det vidare redogöras för fakta kring att försörja sig på sin hobby.

2.1 När börjar personer idrotta?

Människor börjar idrotta av olika anledningar. De flesta barn provar på en idrott och det sker vanligtvis på en lekfull nivå. Genom att tidigt i åren vara med och ingå i lagidrott, då det bidrar till att barnens sociala kompetens ökar redan tidigt i åren (Rentzou, K 2014 s.642).

Stier (2005) har studerat professionella tennisspelare vilka gjorde exakt likadant. De provade i unga år på att spela hockey och fotboll och många andra sporter bara för lekens skull, samt att i stort sett alla provade på att spela tennis vid 8-9 års ålder. Utövandet av en viss hobby hade en tendens att följa familjens intressen, alltså att hela familjen höll på med en och samma hobby eller fritidssyssla. En person säger att han ville gå i sin brors fotspår och prova tennis, en annan säger att han redan som unga år insåg att han hade en del bollkänsla. Likaså var deras idoler en stor inspirationskälla. (Stier 2005 s. 39)

När Björn Borg slog igenom ökade populariteten markant, speciellt hos vanliga människor då medieuppbådet blev mycket större kring sporten. De flesta barnen började tävla kring tio års ålder och utövandet blev alltmer organiserat och regelbundet utövat. I och med att resultatfokuset ökade, ställde sig också allt fler frågan att satsa vidare eller att sluta med sporten. I de fallen där funderingar gick att sluta kunde föräldrar eller tränare se talangen hos barnet. Och i och med detta steg spelarna in i en karriärförberedelsefas (Nicholson & West 1988). Intensiteten på träningarna ökade och spelet förfinades samt att deltagandet i matcher ökade och utövandet blev mer resultatorienterat än tidigare när man ingick i karriärförberedelsefasen. En del förberedelser för den professionella ”touren” gjordes också.

När man senare fick deltaga i turneringar och uppleva mer framgångar så ökade intresset ytterligare för sporten. Genom mer framgångar ökade också motivationen att vilja vinna ännu mer. Rollen att vara ”tennisspelaren” blev mer påtaglig. (Stier 2005 s. 39 f)

2.2 Motivationsteorier

Motiv är när individer har ett behov eller mål av olika slag, när dessa aktiveras och ska sättas i handling då handlar det om motivation. Motivation är då en drivkraft som iscensätts när ett behov eller mål ska nås. (Bruzelius & Skärvad 2011 s.294)

Motivation är ett viktigt ämne att studera eftersom samtliga individer måste ha någon form av motivation för att kunna nå sina mål. Motivation är en psykologisk term som beskriver hur vi

4

är benägna att ägna oss något speciellt eller viss utövning. Olika människor finner motivation i olika utövande och man säger att motivationen finns i den specifika aktiviteten. Aktiviteten har en attraktionskraft och det är väldigt individuellt vad man känner som attraktivt. En person kan vara intresserad av att läsa historia medan samtidigt har motivation för att senare i livet lära sig nya saker, exempelvis att lära sig att spela gitarr. Men oavsett typ så sätter det igång en handling mot ett visst mål (Ivarsson 2014 s. 196 f).

Inom motivationsforskning pratas det om inre och yttre motivation. Den inre motivationen träder fram när vi utför en viss utövning, exempelvis att spela fotboll därför att det är roligt att spela fotboll. I denna typ av motivation är det inre resultatet och att nå ett specifikt mål som är i fokus, utan det är bara själva utövandet. Enligt Robert Vallerand och hans kollegor (2002) så kan inre motivation delas in i tre områden. Det första är att den inre motivationen ger personen tillkänna genom emotioner, så som glädje, spänning, alltså känslor som utsöndras när man utövar sin sport. Den andra är att den inre motivationen riktas mot prestationen genom att utövandet leder till viljan att överträffa sig själv och att nå bättre resultat. Det tredje är att den inre motivationen rikas mot kunskap, alltså viljan att lär sig något nytt och öka sin kunskap inom området man utövar. Vallerand menar att personer faller in under alla dessa tre motivationstyper, samt att man kan motiveras av alla tre samtidigt (Ivarsson 2014 s. 197 f).

Som tidigare nämnts så handlar den inre motivationen om att själva utövandet är det viktiga.

Kring yttre motivation talas det istället om att utövandet och deltagandet är ett medel för att nå ett uppsatt mål. Denna yttre motivation är något som man anses göra, men som inte alltid är något spännande eller roligt då det utförs på grund av förväntan att ha något positivt med sig. Det typiska exemplet är eleven som förväntas prestera goda resultat i skolan. Eleven läser ett ämne som inte alls upplevs vara intressant, men eftersom han vill ha bra betyg så läser han in ämnet ordentligt ändå. Den yttre motivationen kan åstadkommas av olika skäl. Något exempel är ökad självkänsla för eleven (Ivarsson 2014 s. 198 f).

2.2.1 Herzbergs två-faktors teori

Herzberg (1966) behandlar vilka faktorer eller behov som individen måste få uppfyllda för att uppleva hög motivation och en hög arbetstillfredsställelse. Herzberg delar in de olika faktorerna som behöver uppfyllas i yttre faktorer (hygienfaktorer) och inre faktorer (motivationsfaktorer), enligt figur 1. För att kunna ha en så hög arbetstillfredställelse så är det enligt Herzberg tvunget att de yttre faktorerna är helt uppfyllda. För att kunna uppnå den högsta av arbetstillfredställelse så måste man även ta hänsyn till de inre faktorerna, de inre faktorerna avgör hur hög arbetstillfredställelse man har.

5

Figur 1. (inspirerad av Herzberg, 1966)

Om de yttre faktorerna uppfylls så undviks vantrivsel, men för att kunna uppnå trivsel så behöver även de inre faktorerna uppfyllas (Lindmark & Önnevik 2011 s.34)

2.2.2 Maslows behovspyramid

Vi anser att denna teori har en betydande del av vår undersökning då vi anser att motivation och idrottande har en stark inverkan på varandra. Denna modell ser samverkan mellan de mänskliga behoven och individens motivation och en teori som är av intresse när det kommer till att försörja sig på sin hobby. Enligt teorin så har människan grundläggande behov som måste uppfyllas på en grundläggande nivå innan strävan efter nya behov gör sig påminda.

Det första steget är egentligen att vi måste ha mat och vatten. När det behovet är tillfredsställt söker vi efter trygghet, som är nästa steg i trappan i teorin. Det handlar om att inte bli utsatt för fara och att vi är i fysisk och ekonomisk säkerhet. I vårt sammanhang handlar det om att få en ekonomisk ersättning och att man är säker på sin arbetsplats. (Ivarsson 2014 s. 131 f) Efter det steget kommer behovet av social tillhörighet och kärlek. Man känner en social tillhörighet genom att man känner sig accepterad i en grupp. Det handlar också om uppskattning som kan beskrivas med en önskan att kunna bli respekterad av andra, status i yrket. (Ivarsson 2014 s. 132)

Det sista steget i teorin är självförverkligande som till största delen är personlig utveckling och man får möjlighet att få utlopp för den man är. Just det sista trappsteget i teorin går att fläta samman med fenomenet att försörja sig på sin hobby eftersom det borde vara en stor del självförverkligande när man har möjlighet försörja sig på sitt stora intresse eller passion.

(Ivarsson 2014 s. 132)

6

Figur 2. Maslows behovstrappa (egen figur)

Kaufmann & Kaufmann (2005) är delvis kritiska till denna teori och menar att det finns individer som hoppar över en del steg i behovstrappan. Detta då en del har gått igenom en hel del svårigheter, ändå lägger ner all energi de har på att försörja sig på sin syssla, om det har med arbete eller hobby att göra. Enligt många självbiografier så tyder det på att de försakar de primära behoven för att tillfredsställa sitt självförverkligande, i det här fallet viljan att försörja sig på sin passion (Ivarsson 2014 s. 132 f).

Sambandet mellan Maslows och Herzbergs motivationsteorier är att de översta två delarna i Maslows behovspyramid har vissa likheter med motivationsfaktorerna, medan de tre nedersta har likheter med hygienfaktorerna (Bruzelius & Skärvad 2011 s.297).

2.3 Karaseks krav- och kontrollmodell

Ett sätt att kategorisera yrken är genom Karaseks krav och kontrollmodell där den ena huvuddimensionerna är krav och den andra är kontroll. Krav definieras som psykologiska stressfaktorer i arbetssituationen, t.ex. förväntningar från dig själv och utifrån samt stor arbetsmängd. Kontroll definieras dels som graden av egenkontroll/självbestämmande och dels som stimulans och utveckling, till exempel, utveckling inom karriären.

Arbetskrav handlar om fysisk såväl psykisk ansträngning på arbetet medan egenkontrollen handlar om självbestämmandet i arbetet. Modellen definierar det goda arbetet som att det är de arbetena med låga krav med ett högt krav på självbestämmande, medan de sämre yrkena hamnar under dimensionerna som höga krav och låg kontroll. Arbetare behöver ha utmanande arbetsuppgifter och kontroll över hur uppgifterna utförs. Hamnar ett arbete under höga krav och låg kontroll, kan man väga upp det med det sociala stödet som i det här fallet innebär socialt stöd från omgivningen. Men också att man får hjälp från sina arbetskamrater och har ett stöd där (Ivarsson 2014 s. 129 f).

Ett socialt stöd kan delas upp i två stora delar, instrumentellt och emotionellt stöd. Det instrumentella stödet innefattar då handfast hjälp i form av utrustning, material, pengar, egen tid eller andras. Det emotionella, känslomässiga stödet kan utövas både av arbetsledare och av

7

arbetskamrater. Kollektivt stressarbete är bättre för en person då det är flera som går igenom liknande upplevelser. Om vi vidgar det sociala stödet till världen utanför själva arbetet naturligtvis också av andra människor runt individen, såsom familj och vänner (Karasek &

Theorell, 1990 s.69f).

Figur 3. Karaseks krav- och kontrollmodell

Enligt denna modell är förhållandet mellan upplevda krav och upplevd kontroll i arbetssituationen avgörande för om arbetet leder till negativ eller positiv stress. En hög nivå av yttre krav i kombination med en låg nivå av personlig kontroll, ”egenkontroll” skapar ett tillstånd av negativ spänning som på sikt kan leda till psykisk och/eller fysisk ohälsa (Karasek

& Theorell, 1990).

En kombination av höga krav och hög kontroll leder däremot till ett tillstånd av positiv aktivitet som underlättar utveckling och inlärning. Ju större kontroll individen upplever desto högre krav från miljön kan hen klara av utan negativa effekter.

Upplevelsen av socialt stöd kan påverka hur individen bedömer en stressande situation och individens reaktioner, i form av både känslor, handlingar och fysisk respons, vid stress (Karasek & Theorell, 1990 s.31f).

8 2.4 Work-life Balance

Work-life balance kopplar vi till vår uppsats genom att familjelivet får konsekvenser genom att en idrottskarriär inte alltid är som ett vanligt arbete utan bidrar till att personen blir mer rörlig då med arbetstider, den tid som fokus bör vara på topp.

Ett aktuellt område till denna uppsats är Work-life Balance. Begreppet handlar om relationen mellan det betalda arbetet och arbete utanför arbetsplatsen betraktas som fritidsarbete, alltså det arbete som görs utan lön. Ett av tankesätten som florerar inom Work-life Balance är att somliga personer som har ett jobb, anser att jobbet inte det viktigaste eller den mest centrala aktiviteten i livet. Det är snarare en syssla som man gör för att få mat på bordet och något man tar sig igenom. Det handlar om att jobba för sin lön så att man kan överleva (Noon & Blyton 2007 s. 354).

Work-life Balance hänvisar till förmågan för individer att sköta sitt arbete och att ha ett bra privatliv utan att det ena inkräktar på det andra. Arbetet skall inte gå ut över fritiden och heller inte tvärtom. Den största uppmärksamheten kring området kretsar kring att de som ofta jobbar för mycket och låter det går ut över fritiden. För den del som har låg sysselsättningsgrad eller är arbetslösa blir problemet det motsatta. Då uppstår problemet att man har för mycket tid över och inte får någon struktur i vardagen. (Noon & Blyton 2007 s. 356)

Livssituationen påverkar hur man ser på Work-life Balance. För de med dåligt betalda arbeten eller behöver ett extra jobb utöver sitt ordinarie jobb, tenderar Work-life Balance att bli ett stort problem eftersom många jobbar flera timmar utöver ordinarie arbetstid för att kunna försörja sig. Genom det får personerna svårt att få ett liv utanför arbetet eftersom man har så pass begränsade ekonomiska resurser. En nyckelfaktor inom Work-life Balance är att förstå graden av val och tvång när det kommer till arbetet eller arbetet utanför jobbet. Valet och tvånget påverkar i sin tur att skapa och behålla den önskade balansen i livet (Noon & Blyton 2007 s. 356 f).

Obalansen som individer upplever kan delas in i två former. Det första är att trycket från arbetet medför att det blir svårigheter att klara av det ansvar som krävs för exempelvis familjen. Det andra är motsatt, att privatlivet hämmar arbetet. (Noon & Blyton 2007 s. 357) Greenhaus och Beutell (1985) menar att det finns tre konfliktkällor i sfären mellan arbete och privatlivet. Det första är den tidsbaserade konflikten när tid spenderas i allt för hög grad i den ena sfären, vilket gör att individen inte är tillgänglig i den andra sfären. I det här fallet är ett exempel att personer spenderar lång tid på arbetet eller arbetet tas med hem, vilket medför att uppgifterna i hemmet blir underprioriterade. Den andra typen av konflikt kallas för stambaserad konflikt, där upplevelser eller gärningar i den ena sfären gör att det blir har svårt att fullfölja arbetet i den andra. Ett exempel är att trycket från att en familjemedlem är sjuk eller att personliga problem kan skapa svårigheter på arbetsplatsen eftersom det blir svårt att koncentrera sig. Likadant kan en dålig arbetsdag gå ut över fritiden. Det sista är beteendebaserad konflikt där arbetsrelaterade beteenden tas med till hemmet och privatlivet,

9

som att exempelvis ge order på ett opassande sätt som inte uppskattas av omgivningen inom den privata sfären (Noon & Blyton s.357f)

2.5 Rollteori och identitet

I och med att en person träder in i rollen som idrottare är det lägligt att reda ut begreppen roll och identitet eftersom de ligger nära varandra och är en viktig del inom området när man förenar passion med försörjning. Alla människor är i behov av en identitet och identiteten är sammankopplad med våra kroppar. Grunden för identitetsutvecklingen går tillbaka biologiskt, vilket innebär att det är individen som kan utforma sin identitet, utifrån sina upplevelser i tidig ålder, och att detta sker i steg. Identiteten formar vi inte helt själva utan formas och omformas genom sociala samspel. (Stier 2009 s. 30)

Självuppfattning är en central del av identiteten. Självuppfattningen är hur vi väljer att se oss själva i fysiskt, psykologiskt samt i socialt avseende. En av aspekterna av självuppfattningen, vilken är självbilden där information och kunskap av det som vi kan om oss själva och förståelsen av dessa. Motpolen mot självbilden är självkänslan, vilken beskriver känslorna vi har till självbilden. Självuppfattningen är en grundpelare för individens självförtroende.

Individens prestationer påverkas av självförtroendet vilket medför att prestationer stärker eller stjälper självförtroendet. Att man presterar positivt så ökar också självförtroendet medan om prestationen är sämre så minskar självförtroendet. (Stier 2009 s. 29 f)

För att lättast koppla ihop begreppet roll med identitet har Stier (2009) konstaterat att när vi går in i en roll så definierar det vår identitet. Vi blir föräldrar eller ishockeyspelare. Varje roll har ett script att följa, vilket innebär oskrivna regler för varje roll. Genom det begränsar vi våra handlingsmöjligheter eftersom vi måste anpassa oss efter vad rollen förväntas innefatta.

Givetvis kan man tänja på gränserna, men det går aldrig att tänja hur mycket som helst. Inom sociologin kallas detta för struktur där ramarna sätts för individens roll.

Genom att roller idag har blivit mer sammanflätade så har rollteorin också blivit mer sammanflätade, det har med samhällsutvecklingen att göra, vi har oftare svårare idag att kategorisera in personer i olika roller. Enligt Berger (1974) så kan man se några drag av identitet idag och de mest aktuella för denna uppsats inom dessa teorier är differentieringen och reflexiviteten, där vi inom differentieringen förflyttar oss mellan olika sociala miljöer för att skapa vår identitet. Inom reflexiviteten tvingas individer ständigt ta ställning till ny kunskap och nya perspektiv och använda sig av det i utformandet av sin identitet. (Hammarén

& Johansson 2009 s. 27 f)

Thoits och Vishup (1997) drar skillnaden mellan individuell identitet och kollektiv identitet, där den individuella identiteten handlar om vem individen är, medan den kollektiva identiteten handlar vilka man är som grupp. Enligt Brewer (2001) är det inte så enkelt och anser att man bör dela in identitet i fyra olika konstruktioner. Dessa är personbaserad identitet, relationell identitet, gruppbaserad identitet och kollektiv identitet. (Ivarsson 2014 s. 213 f)

10

Den individuella identiteten anser Brewer (2001) har att göra med att individen är medlem i någon form av social kategori, i vårt fall hockeyspelare eller någon annan sportutövare. När sportutövandet blir på en professionell nivå så påverkar det med största sannolikhet identiteten och det påverkar definitionen av vem man är. Med ett proffskontrakt påverkas vardagen, livsstilen och dagliga rutiner, vilket också formar personens identitet. (Ivarsson 2014 s. 213 f)

Inom den relationella identiteten definieras individens relation till andra. Det handlar om yrkets identitet gentemot andras identitet. Denna typ av identitet handlar till stor del om sociala förväntningar och normer. Man förväntas visa upp egenskaper som förknippas med den personens roll eller identitet. Det finns också förväntningar och normer om hur man som professionell idrottsutövare skall uppträda. Fotbollsspelare har en tendens att vara i centrum och bli beundrade av andra människor som gärna vill befinna sig runt dem. Sådana situationer stärker den relationella identiteten. Det kan även uppstå sammanhang där identiteten som idrottsutövare inte alls anses som något speciellt och då hamnar i ett sammanhang där man anses som en obegåvad person som försörjer sig på en lek. Den relationella identiteten påverkas av detta, men troligtvis bara tillfälligt. (Ivarsson 2014 s. 214 f)

Den gruppbaserade identiteten handlar om självuppfattningen om att vara en utbytbar del eller en integrerad del i en grupp. Man uppfattar sig inte som unik i gruppen. Gränsen mellan de som är med i gruppen och inte, är om du tillhör gruppen eller inte. Genom gemensamma beteenden så ökar sammanhållningen i gruppen. De som spelar professionell fotboll delar upplevelser med andra professionella fotbollsspelare inom samma grupp. Det är en viktig social kategori som skiljer dem från andra grupper. Individer inom gruppen jämför inte varandras prestationer utan man har känslan att föra hela gruppen framåt i en laganda.

(Ivarsson 2014 s. 215)

I den sista typen av identitet som kallas kollektiv identitet, är inte långt från den gruppbaserade identiteten. Den största skillnaden är att meningen eller betydelsen är knuten till en viss grupp. Den innefattar uppfattningar om vad en specifik grupp står för och hur man vill att den ska uppfattas av utomstående. Gemensamt för utövaren är att de tillsammans gör strävanden som de inte skulle kunna göra på egen hand. De utför bedrifter som vanliga människor inte är kapabla till och man hyllas av allmänheten. (Ivarsson 2014 s. 215 f)

Hobby har man som ett stort intresse och med intresse menar Morgan (1999) att det är hur väl man tänker kring som omfattar mål, värderingar, önskningar, motiv och böjelser. Dessa intressen eller mottagligheter får personer att agera på ett visst sätt och inte ett annat. I vardagen uppfattar vi intressen som områden vi måste bevara, stärka, utöka eller som positioner som vi vill skydda bevara eller uppnå. Vi lever delvis för våra intressen. När man lever för sina intressen och låter det ta den tid som man låter den ta och då folk vill ha del av din tid, så uppfattar vi att andra inkräktar på våra intressen och inte vår tid. När man är så intresserad för något så kan det ta upp all vår tid. Om då någon försöker göra anspråk på den

11

tiden har vi lätt att sätta oss i försvar och attack för att bibehålla eller förbättra vår position (Morgan 1999 s.181)

Morgan (1999) har upprättat en intressekarta som innefattar tre olika domäner, vilka är uppgifter, karriär och yttre intressen individen har. (Figur 4.) För våran studie om just ishockeyspelare så kan denna intressekarta betyda att uppgiften att spela hockey bidrar till att karriären går framåt eller bakåt beroende på hur det går att spela hockey, de yttre intressen som påverkar en ishockeyspelare kan vara uppoffringar till familjen, skola eller andra delar under karriären som man måste offra till förmån för att kunna utföra sin uppgift.

Figur 4. Intressekarta (egen layout av Morgan 1999 s. 182)

Ovanstående bild visar det förhållande och spänningar som finns mellan uppgiften som i vår studie är att spela ishockey. Dimensionen ”karriär” är hur bra eller dåligt det går med själva ishockeyutövandet och yttre intressen är sådant som ligger utanför hockeyn, exempelvis familjelivet. De tre delarna överlappar varandra och kan också ta hjälp av varandra. Men de kan också vara skilda och då skapas problem. När individer arbetar i en organisation så försöker man skapa en balans mellan dessa tre. Men som oftast är balansen mellan dessa tre osäkert och föränderlig, detta skapar då en spänning. Faktum är att en individ sällan cirkulerar i det område där alla tre sammanfaller. Hur stor överlappningen är beror på vilken situation man befinner sig i. Uppgiftsintressen handlar då om det arbete eller uppgifter som ska utföras.

Arbetslivet innebär så mycket mer än att man bara ska göra sitt jobb. Till arbetet så har arbetarna med sig sina egna mål, förväntningar och visioner som rör framtiden och det leder in på karriärsintressen som kan vara oberoende av uppgiftsintresset. Personalen har också med sig sitt privatliv in i arbetet, vilket innebär olika attityder, värderingar, åsikter samt sitt engagemang utanför arbetet. Detta innebär att yttre intressen kan påverka hur de anställda agerar i relation till både arbetet och karriär (Morgan 1999, s. 182f). Inom vår studie så kan denna modell tolkas som att uppgiften är att spela ishockey och att utföra den uppgift som är

12

beskriven. Karriärdelen betyder det att man har som fokus på att utvecklas i karriären, att där vill man utvecklas i lagen, och blir mer känd och framgångsrikare. Yttre intressen handlar om familjen, vänner och andra intressen som finns under tiden. Då personen är i starten av karriären så är samverkar och överlappar områdena med karriär och uppgift för att de yttre intressena får stå åt sidan. När de yttre intressena senare blir viktigare och mer påtagliga då familj skapas, vid det fallet så ändras förhållandet mellan de olika delarna. Uppgiften att spela ishockey ändras inte då personen fortfarande spelar och är under kontrakt. Dock börjar funderingar kring karriären att ändra de sammanbanden mellan de olika intressena. Ishockeyn är ett tungt kroppsligt arbete som ofta medför skador, vilket menas med att kroppen inte klarar av att prestera på topp hela livet. När kroppens fysiska förmåga försämras, orsakar det att uppgiften att spela ishockey försämras då ändras tankemönstret i modellen och fokus börjar förskjutas mot de yttre intressena och att börja trappa ner karriären.

2.6 Genombrottet och den professionella tiden

Inträdet i den professionella världen kommer i och med att spelarna får sitt genombrott. Stier (2005) Detta är en milstolpe i livet och genombrottet kommer relativt plötsligt för de flesta.

För ytterligare en del så har man flera genombrott i sitt utövande. Spelarna presterar riktigt bra i tidiga år men man menar också att det kom ytterligare ett genombrott flera år senare i den utövandes karriär. Genombrottet kan också ha olika karaktär, där ett stort steg i rätt riktning också kan ses som en form av ett genombrott, det uppfattas då i efterhand som ett genombrott, när själva händelsen sker så inser man inte att just den händelsen som är genombrottet, utan förståelsen uppstår vid ett senare tillfälle. Man kan också tyda att när genombrottet har skett så påverkas också personen av den sociala omgivningen. Antalet sponsorer ökar och medieuppbådet kring personen blir också större. Genombrottet är också en statuspassage där man går över de sociala gränserna, vilket betyder att man går in i en offentlig värld, man kliver in i en statussfär. I och med att man kliver in på de stora arenorna tillkommer en hel del sociala aktörer i större utsträckning än tidigare. Fler journalister, mer publik och fler sponsorer var avgörande om din prestation var ett genombrott eller inte (Stier 2005 s. 45 f).

Tiden som sedan följer är den professionella eran. Oavsett om genombrottet har kommit etappvis eller inte, så etableras man in det professionella livet som idrottsutövare. Givetvis är de idrottsliga resultaten en av de viktigaste faktorerna för att hålla sig kvar i rampljuset (Stier 2005 s. 49). Genom att man utövar den hobby som man har glädje utav så bidrar utövandet till glädje för individen, men man har också en frihet som ligger i att man själv bestämmer över utövandet. Enligt Karaseks krav och kontrollmodell så är egenkontrollen hög hos en hobbyutövare eftersom man oftast väljer själv att utföra den. Förutom egenkontroll så tillkommer kraven från utomstående som är viktigt att de ligger på en hanterbar nivå.

Idrottsutövare sätter upp mål i den takt de utvecklas inom sporten, men när det kommer till att börja tjäna pengar på sporten kommer krav och mål från andra, vilket begränsar egenkontrollen (Ivarsson 2014 s. 405).

13

Genom att man har en vardag som idrottsutövare så kommer man också in i en inrutad vardag.

Man lever som regel med stark målmedvetenhet och struktur. Det är ett mer eller mindre konstant fokus på träningar och matcher och en stor del av utövarna menar att det är ett sätt att leva. Denna fas kallas för anpassningsfasen enligt Nicholson & West(1988), där man anpassar sig till idrottsutövandet i mycket stor skala. Man lär sig idrottens spelregler både på och utanför banan, det tillkommer sociala regler som inte tidigare fanns. Exempel på sociala regler är att man nu är en offentlig person ju mer man klättarar, det blir fler och fler som har ögonen på utövaren, det gäller att vara mer försiktigt. Därefter tillkommer stabiliseringsfasen som enligt Nicholson & West (1988) är den tiden när idrottsutövaren har anpassat sig till vardagen och ser den som rutin. Under denna tid blir också utövandet en allt större del av personens identitet. Allt man gör som har med sporten att göra, såsom relationer med tränare och lagkompisar, prestationer och resultat m.m., är alla faktorer som påverkar idrottsutövarens självuppfattning (Stier 2005 s. 49 f).

2.7 Försakandet av utbildning och andra uppoffringar

För somliga är sportutövande mer attraktivt än att studera och många anser att de vill avsluta studierna så fort som möjligt för att kunna lägga allt fokus på idrottsutövandet. För många talangfulla idrottsmän så står skolan i vägen för att få utöva och satsa på sin hobby (Stier 2005 s. 41 f).

Av ganska naturliga skäl så har skolan ofta mycket svårt att konkurrera med utövandet av en passion. I de fallen när man upptäckte en passion väldigt tidigt i ålder så betraktade man ofta skolan som något icke nödvändigt (Roderick 2006b:18). Många av dem som passionerat ägnar sig åt till exempel idrott eller musik och dessutom drömmer om att kunna försörja sig på det överskattar chansen att lyckas samtidigt som de underskattar risken att misslyckas (Ivarsson 2011 s.74).

Man kan konstatera att detta alltför ofta är en dålig kombination. Många unga hockeyspelare kan vara övertygade om att de en dag kommer tjäna pengar på ishockeyn. Kombinationen av en passion för en idrott och ointresset för utbildning resulterar oftast i att man har dåliga betyg från skolan och hamnar i en situation där man inte är tillräckligt bra för en hockeykarriär eller har tillräckliga betyg för att kunna studera vidare (Ivarsson 2011 s. 74 f).

Stier (2005) konstaterar i sin studie av tennisspelare att unga talanger i senare barndomen fick offra sådant som hörde den tiden till att umgås med andra barn. För en del blev detta ännu mer påtagligt när man sedan flyttade till en annan ort för att vidareutveckla talangen ytterligare där kanske en mer väletablerad klubb fanns. Genom det etablerade man också sociala nätverk inom sporten och blev en del av ett kollektiv (Stier 2005 s. 42 f).

Stier (2005) skriver att det växer också ofta fram medvetenheten att alla som gör en likartad satsning på att bli framgångrika, inte kommer att bli proffs och framgångsrika inom sin sport.

14

Med den insikten inser spelarna att hårt arbete är den enda vägen att nå framgång. Priset för ett misslyckande skulle stå sig väldigt dyrt då brist på utbildning begränsar möjliga yrkesval då vissa prioriterar bort skolan redan i högstadiet. I denna period kommer också tonåren som är en tid där kompisar blir allt viktigare. Det är en allmänt omvälvande tid. Det sociala livet för tennisspelarnas jämnåriga kompisar var att festa, medan de själva levde i en annan värld eftersom de satsade så hårt på sin idrott. De ansåg också oftast att tennisen betydde mer för dem. För en del blev det viss konflikt mellan att vara ute på kvällarna eller stanna hemma eftersom det var match dagen efter. I det senare fallet var föräldrarna viktiga, eftersom de satte gränser och såg till att de höll sig hemma och vilade dagen före match. Överlag var detta inget problem eftersom man hade kamratskap och roligheter från tenniskollektivet. Utövandet av sporten var så pass tillfredställande att detta inte var något man reflekterade över (Stier 2005 s. 42 f).

2.8 Att vårda sin idrottsliga karriär

När man är mitt uppe i sin professionella karriär är det givetvis viktigt att vårda den. Inom idrottens värld krävs det att man hela tiden tränar hårt för att kunna nå framgångsrika resultat.

En del väljer att träna mer än den träning som är i klubbens regi. Anledningen till det är att man har lättare att konkurrera med de andra i laget. För att hålla sig aktuell krävs också att man marknadsför sig själv och för en del idrottsutövare som befinner sig i slutet på karriären, är det också viktigt att knyta nya kontakter. Inom exempelvis ishockey där försörjning och anställningstryggheten är osäker, är det viktigt att kunna marknadsföra sig själv inom sporten för kommande uppdrag och befattningar (Ivarsson 2014 s. 413 f).

I sin professionella karriär så etablerar man sig själv som individ till att vara ett varumärke och man blir också en förebild och idol för många. Trycket från media blir också mer påtagligt. Framgång och prestation är viktigt för att synas i media. Genom sina framgångar blir idrottsutövarna också varumärken och blir en del i arbetet till att organisationen och sponsorer får sin lönsamhet. I och med att utövaren vänjer sig vid den professionella vardagen så blir hobbyn mer som ett yrke, det blir inte lika spontant som det var tidigare. Den professionella tiden är också en tid där många idrottsutövare skaffar sig fast sällskap och blir föräldrar. Det uppfattas ofta som en fast punkt i tillvaron och allt fokus ligger inte helt plötsligt på sportutövandet utan familjen börjar ta upp mer tid. Detta är en sak som gör att spelarna kommer in i ett begynnande tvivel och funderingar på livet efter karriären (Stier 2005 s. 50 f).

2.9 Begynnande tvivel och tillbakadragande

I det här läget inom det teoretiska ramverket är det lämpligt att gå in i den fasen när idrottsutövaren börjar tvivla på sin egen kapacitet och funderingar kring utträdet från att försörja sig på sin hobby och arbetet efter karriären. Det första steget i rollutträdesprocessen är begynnande tvivel. Det kan komma gradvis. För vissa sker det succesivt under loppet av

15

flera år, medan det hos andra kan ske väldigt abrupt. Det är både inre och yttre faktorer som spelar in i denna process. Exempel på inre och yttre faktorer kan vara sämre motivation och skador (Stier 2005 s. 55).

De utövare som har försörjt sig på sin passion där man börjat på en amatörmässig nivå för att sedan gå upp på en professionell nivå, upplever ofta känslan av självförverkligande. När man inte längre upplever den känslan kan det vara en av anledningarna till att man drar sig tillbaka.

Antingen delvis eller helt och hållet. (Ivarsson 2014 s. 605)

Orsakerna till att man drar sig tillbaka kan vara av olika anledningar, men de främsta orsakerna är att förmågan att utöva sporten reduceras. I det här fallet är det är det den egna kroppen som säger ifrån, vilket är det viktigaste för utövandet, då styrka och uthållighet försämras. När utövaren kommer upp i en viss ålder kan man inte hålla sig på en nivå som gör att man kan försörja sig på sin idrott. En annan orsak är en reducering av omgivningens intresse. Detta är mer i fall där man försörjer sig som musiker eller dylikt, där intresset svalnar för omgivningen (Ivarsson 2014 s. 605 f).

Sämre resultat och skador är aspekter som har en negativ effekt på motivationen. När det går bra på elitnivå är därför en karriär ganska enkel. Om man inte presterar tillräckligt bra får man lov att sluta eller kanske ge upp hobbyn som försörjning (Stier 2005 s. 57).

Andra sätt att beskriva karriärers avslut, förutom de ovanstående, är en teori av Kadlcik och Flemr (2008) som delar in avslutet i två typer, antingen idrottsrelaterade orsaker och icke idrottsrelaterade orsaker. De idrottsrelaterade orsakerna handlar om bristen på motivation, skador, ålder eller bristande framtidsutsikter. Under delen icke idrottsrelaterade orsaker finner man familjeliv och sådant som faller utanför själva idrottsutövandet (Ivarsson 2014 s. 611).

Tabell 1. Anledningar till avslut. (Kadlcik & Flemr 2008) Anledningar till avslut Idrottsrelaterade orsaker

Icke idrottsrelaterade orsaker

Minskad motivation Arbete/Studier

Problematiska relationer Flytt till annan ort

Svårt att hålla formen Familjeliv

Ekonomiska problem Relation

Skada Fritid

Bristande framtidsutsikter

Många idrottsutövare tränar redan som barn och till slut uppstår en mättnad inom det professionella livet som idrottsutövare. Mättnaden uppstår framför allt när man stagnerar prestationsmässigt. Det är heller inte ovanligt att det är nu man bildar familj. Det är också en

16

aspekt som påverkar motivationen då sådana livsförändringar påverkar idrottsutövandet då fokus finns på vad som är viktigt i livet ändras (Stier 2005 s. 57 f).

Ett tillbakadragande från en idrott ses ofta ur flera negativa synvinklar. Vissa utövare har upplevt stora framgångar och har ingen större önskan om en förändring. Men förr eller senare ställs nästan alla utövare inför det faktum att man inte längre kan försörja sig på sin hobby.

För de som lever på sin idrott är karriären mycket kortare än ett traditionellt yrke och Stier (2009) menar att ett rollutträde tidigt i livet kan få både psykologiska och sociala konsekvenser. Rollutträdet innebär förändringar livsstilsmässigt, socialt och identitetsmässigt.

Den speciella sysselsättningen är på ett sätt ett signum för vem man är. Utträdet ur en sådan roll som en viktigt betydande för personen och dess självförverkligande, medför ofta negativa konsekvenser. För de som försörjer sig på sin hobby där karriären tar slut tidigt är det därför viktigt att man tänker på och planerar för livet efter idrotten. (Ivarsson 2014 s. 614 f).

När man trivs med den roll man för närvarande har, är det ofta en främmande tanke att tänka på vad man kan sysselsätta sig med istället. När man kommit till en punkt i livet där man börjar tvivla är det istället tvärtom, att man börjar söka efter en ny roll. Andra roller blir mer attraktiva och man blir mer och mer målinriktad på vad man kan göra istället. I Stiers (2005) studie är misslyckande en stor faktor när det kommer till sökande av nya roller. Man får en insikt att man inte lever upp till sina egna och andras förväntningar. Inom elitidrotten är en halvdan satsning inaktuell och det är också något som kräver framgångsrika prestationer. I sökandet efter en ny roll letar man efter realistiska alternativ till den nuvarande. För vissa utövare är inte ekonomin orsaken till att man söker ett yrke och en ny roll att förknippas med.

Oftast är det nya utmaningar, glädje och den sociala delen som motiverar individen att finna en ny sysselsättning. (Stier 2005 s. 62 f)

I en del branscher så är det, och har länge varit, en ganska hög anställningstrygghet. Har man gett sig in i säker bransch har man ofta anställning till pension. För personer som försörjer sig på sin hobby är det emellertid en osäkerhet vad gäller arbetets varaktighet fram till pension.

Inom idrotten existerar det nästan aldrig en sådan anställning. Att när man slutar med idrotten så har man inte nått en pensionsålder, du har inte arbetat i 50 med ishockey. Givetvis sker det att idrottsutövare blir kvar inom samma idrott fast på en annan position. Det råder osäkerhet kring utförandet (Ivarsson 2014 s. 618).

Det finns som sagt olika sätt som karriärer tar slut på. För vissa tar karriären slut helt plötsligt.

Detta går att återkoppla till Stiers (2007) fyra dimensioner som begynnande tvivel, att man ser efter andra alternativ, beslutet, samt att man skapar sig en ny identitet. Den finns även en modell av Stråhlman (1997) som delar in avslutandet i fyra dimensioner. Den första dimensionen kallas för frivilligt abrupt avslutande. Det är när en utövare bestämmer sig för att efter ett stort mästerskap avsluta sin karriär.Den andra dimensionen är ofrivilligt abrupt avslutande handlar om situationer där plötsliga skador gör att man inte kan fortsätta sin karriär. Inom musikbranschen skulle det kunna hända att ett band inte får ett fortsatt kontrakt med ett skivbolag. De flesta utövare som slutar inom denna fas är relativt oförberedda och

17

identitetskriser är inte ovanliga i dessa fall. Frivilligt gradvis avslutande handlar om att man trappar ner och som idrottsutövare gör det på ett sådant sätt att man utövar sin sport i en lägre division som gör att man kan lägga mer fokus på saker utanför idrotten. Ofrivilligt gradvis avslutande är för den idrottare som märker att prestationerna blir sämre men ändå försöker hålla sig kvar på samma nivå. Prestationerna försämras successivt. I dessa fall är det inte ovanligt att man känner ett personligt misslyckande. Den vanligaste orsaken till denna dimension är utövare som är gamla som inte är på samma nivå som tidigare. Bland de som gradvis avslutar finns det oftast ett förberedande tankesätt. Det innebär att man sänker sina förväntningar till en nivå där tillbakadragandet inte är helt plötslig (Ivarsson 2014 s. 630 f).

Enligt Rodericks studie om fotbollsspelare så menar han att de flesta fotbollsspelare spelar med lägre förväntningar mot slutet av karriären och att i de flesta fall så sker inte avslutet helt oväntat. Genom att ha konstanta höga förväntningar på sig själv samt otrygga anställningsvillkor så upplevs avslutet som en viss lättnad enligt Roderick. Så även fast man är dåligt rustad för en framtid så upplevs avslutet ändå som positivt. (Roderick 2006 s.172)

18

3. Metod

Vårt syfte är att med denna uppsats undersöka hur det är att försörja sig på sin hobby och upplevelser kring detta. Våra frågeställningar är; ”Hur väcks passionen för idrotten?”,

”Vilka uppoffringar sker under ungdomstiden?”, ”Hur upplevs tiden som elitidrottare?”,

”Hur upplevs avslutet och övergången till en ny karriär?” För att få svar på

frågeställningarna så är datainsamlingen kvalitativ vilket i denna studie betyder att vi har använt oss av intervjuer. I detta kapitel kommer valet av metod beskrivas, hur intervjuguiden är konstruerad, hur vi har gjort urvalet, genomförandet av intervjuerna, etiska aspekter, validitet och reliabilitet. Vi kommer också att presentera hur vi har gått tillväga när vi har bearbetat vårt material.

3.1 Val av metod

Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod där frågorna i intervjun ger respondenten möjligheten att svara med egna ord. Syftet med en kvalitativ studie är att hitta egenskaper hos respondentens uppfattningar om ett fenomen. Nackdelen med en kvalitativ studie är att man aldrig kan formulera en fråga så svaret som ges är det mest sanna svaret. (Patel & Davidsson 2010 s. 78) Här anser vi att det aldrig kan vara ett exakt svar när det sker via en kvalitativ studie då det kan ändras och tolkas annorlunda än vad som var meningen från respondenten.

Kvalitativa studier handlar om att karaktärisera något. Det centrala är att söka kategorier, beskrivningar eller modeller för att bäst kunna beskriva upplevelser eller sammanhang i omvärlden. Kvalitativ metod är inte aktuell om tanken är att mäta storlek eller mängd (Olsson

& Sörensen 2011 s.131). När det kommer till känslor upplever vi att det tas mest korrekt studerat när vi kan utläsa olika reaktioner på respondenten vid olika ställda frågor. Detta medför att vi valde att använda oss av en kvalitativ metod. Patton (1990) beskriver att med termen kvalitativ menas med en kvalitet eller en egenskap hos den studerande. Patel &

Davidsson (2010 s.78) förespråkar att låta intervjupersonen svara fritt och med sina egna ord och det var något vi också tog med oss, att inte styra intervjun för mycket utan låta respondenten tala (Patel & Davidsson 2010 s.78).

När tanken är att låta respondenten tala mycket kring öppna frågor som intervjuaren ställer och intervjuaren inte påverkar respondenten, då är det en låg standardiserad intervju. Skulle vi ha valt att ha en intervjuguide som var inriktad med svarsalternativ så är det en form av hög standardisering. Det viktigaste skälet till graden av standardisering i en intervjuguide är att minska intervjuarens inflytande på intervjuaren. Med hög grad av strukturering så menas det att frågorna är konstruerade så att de uppfattas på likartat sätt av de olika intervjupersonerna.

Låg grad av strukturering så innebär det att intervjupersonen kan tolka frågorna fritt beroende på egna tidigare erfarenheter, språkvanor och värderingar. (Olsson & Sörensen 2011 s.133) När man utför intervjuer med låg grad av standardisering så har intervjuaren ett visst antal frågor inför intervjun och ställer frågorna utefter var de passar in i intervjun. Vid en helt

19

standardiserad intervju så följer man ett formulär där man går igenom punkt för punkt och har samma ordning för varje intervjuperson. En helt standardiserad intervju blir som en muntlig enkät och är bra om man ska göra jämförelser. När det kommer till strukturering handlar det mer om vilka friheter respondenten kan få när denne skall ge svaren. En helstrukturerad intervju lämnar mycket lite utrymme att sväva iväg i svaren och svaren blir ganska fort förutsägbara (Patel & Davidsson 2010 s. 71 f).

Vi har utgått från en semistrukturerad intervjuform som är en intervjuform där forskare har ett antal fasta frågor men därefter gått djupare in med följdfrågor om det dyker upp intressanta teman, frågor inom området man forskar på (Aspers, 2007 s. 143). Vi anser att detta var bäst med det som vi ville undersöka då vi tänker att när vi sitter i intervjuposition så vill vi passa på att ut så mycket av intervjupersonens perspektiv som möjligt. Poängen är att fånga intervjupersonens perspektiv medför att en utvecklad förhandstruktur är att motverka intervjuns syfte (Ryen 2004 s.44). Då vi inte vill få standardiserade svar som liknar varandra, så undvek vi i möjligaste mån att strukturera intervjun så att intervjupersonen kunde ge sitt perspektiv. På vissa frågor kunde vi tyda att flera av respondenterna svävade iväg utanför frågans ram. I dessa fall hände det att respondenten kom in på intressanta områden som vi hade lagt in senare i intervjuformuläret. Då hoppade vi över de frågorna senare för att inte upprepa oss.

3.2 Urval

När vi skulle leta efter potentiella intervjupersoner så var det svårt att komma i kontakt med lämpliga intervjupersoner. Men hellre att man utför en mindre antal med kvalité än att man gör flera med sämre kvalité (Trost 2010 s. 144). Vi har inga personliga kontakter med före detta ishockeyspelare.

I vår studie så har vi genom vår handledare fått tag på två stycken före detta ishockeyspelare som han hade pratat med tidigare för att kolla om intresset fanns att låta sig intervjuas. Dessa två har i sin tur kontakt med andra tidigare hockeyspelare. Vidare från dessa två respondenter så fick vi kontaktuppgifter till ett par andra som några sade ja och några fick vi inte tag på.

Detta tillvägagångssätt kallas för snöbollsmetoden som går ut på att man tar hjälp av sina respondenters kontakter för att kunna fortsätta sin intervjuserie. Man frågar den man intervjuat om denne känner någon som skulle kunna vara lämplig att genomföra en intervju.

Och så fortsätter man tills man har det antal respondenter man vill ha. (Trost 2010 s. 141). På det sättet fick vi tag på fyra stycken respondenter, vi försökte även få tag på flera respondenter via e-post, dock utan positivt resultat. Det var en som svarade på e-posten genom att ringa och lämna ett negativt svar då inte denne tyckte sig vara någon bra intervjuperson för vår studie.

Detta förklarades med att det inleddes en tränarkarriär direkt efter avslut spelande karriär, vi försökte att få personen att vara med på en intervju ändå, men utan positivt svar.

20

När tiden gick och vi inte fått något positivt svar så hörde vi av oss till en som förnärvarande är mitt uppe i sin karriär och spelar ishockey i ett SHL-lag. Detta gjordes för att kunna få ett till perspektiv på hur man ser på sin karriär under den aktiva karriären. Det blir som Trost (2010) beskriver att bekvämlighetsurval är en vanlig och praktisk metod att använda sig av för att få ett strategiskt urval. Det innebär att man tar vad man råkar hitta, man fyller på allt eftersom man finner sådana personer som tycks passa in i studien. (Trost 2010 s. 140). I vårt fall en personlig vän till en av författarna av denna studie. Konsekvenserna kring detta kan vara att intervjun hamnar utanför ramarna, att det blir mer av ett samtal, dock anser vi ändå kunnat få bra med intervjuunderlag av honom. Intervjuaren i detta fall känner personen sen barnsben och har en viss tidigare förförståelse, vilket kan leda till att följdfrågor faller bort.

Tabell 1. Intervjupersoner (*Från J18 till avslut)

Viktigt att komma ihåg är att de personer vi intervjuat inte är representativa i statistisk mening. Detta betyder att vi inte kan generalisera vår studie. Då vi inte har tillräckligt många respondenter för att kunna generalisera vår studie kan den inte heller representera alla ishockeyspelare (Trost 2010 s. 141).

3.3 Intervjukonstruktion

När vi konstruerade vår intervjuguide så började vi när vi kom på vilket ämne som denna uppsats skulle belysa. Då valde vi att formulera frågor i samband med inläsningen på ämnet som vi tyckte skulle passa vår frågeställning och vårt syfte. Vi fick även tips från vår handledare att dela in intervjun i tre olika delar:

(A) Innan yrkeskarriären riktar vi fokus på upplevelser från barndomen och hur just intervjupersonen kom i kontakt med ishockeyn. Vi inleder med att fråga grundläggande om hur de kom i kontakt med hobbyn, vilka upplevelser de kommer ihåg från de tidiga åren av

Kön Ålder År sedan avslut Längd på

karriär* (år)

Nuvarande sysselsättning

Man 22 Pågående 5 Ishockeyspelare

Man 42 4 21 Scout inom Ishockeyn

Man 40 4 20 Ungdomsansvarig inom en

Ishockeyförening

Man 43 4 21 Säljare

Man 42 4 20 Platschef