Kvinnors upplevelser av att ha genomgått en hysterektomi: En litteraturstudie

Kvinnors upplevelser av att ha genomgått en hysterektomi

En litteraturstudie

Rebecca Englund Madeleine Kyrö

2016

Sjuksköterskeexamen Sjuksköterska

Luleå tekniska universitet Instutitionen för hälsovetenskap

Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad

Kvinnors upplevelser av att ha genomgått en hysterektomi

- En litteraturstudie

Women’s experiences from having undergone a hysterectomy - A literature review

Rebecca Englund Madeleine Kyrö

Kurs: O0009H, Examensarbete Termin 6

Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Handledare: Örjan Lestander

Kvinnors upplevelser av att ha genomgått en hysterektomi - En litteraturstudie

Women’s experiences from having undergone a hysterectomy - A literature review

Rebecca Englund Madeleine Kyrö

Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

Avdelningen för omvårdnad

Abstrakt

Hysterektomi är en kirurgisk behandlingsmetod mot gynekologiska problem.

Varje år genomgår cirka 8000 av Sveriges kvinnor i alla åldrar en hysterektomi vilket kan orsaka psykiska, fysiska och emotionella påfrestningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att ha genomgått en hysterektomi. Kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats användes för att ge svar på syftet. Tio artiklar valdes ut och analyserades vilket resulterade i fem slutkategorier: Att uppleva behov av information, stöd och förståelse; att uppleva en förändrad syn på sin kvinnlighet; att partnern blir mer betydelsefull; att uppleva kroppsliga påfrestningar; att anpassa sig till ett nytt stadium i livet.

Resultatet visade att kvinnor ansåg att deras kvinnlighet påverkades av hysterektomin vilket var svårt att hantera. Kvinnor upplevde sorg, oro och förlust över förlorad förmåga till att bära sitt eget barn. De uttryckte ett behov av respekt, känslighet och information för att lättare kunna hantera förlusterna.

Sjuksköterskans förmåga till att visa känslor var av stor betydelse, det fick kvinnor att känna sig förstådda och personalen uppfattades som mänskliga.

Slutsats kan dras att kvinnor som genomgått hysterektomi upplever stort behov av information och stöd från sjuksköterskan, vilket ökar förståelsen samt främjar deras hälsa.

Nyckelord: Hysterektomi, upplevelser, omvårdnad, kvinnlighet, litteraturstudie

Att drabbas av gynekologiska problem är ett vardagligt problem hos många kvinnor (Rannestad, Eikeland, Helland, Quarnström, 2000). Problem som exempelvis infektioner, flytningar, menstruationsproblematik, bäckensmärtor, endometrios och framfall är vanligt förekommande vilka samtliga medför nedsatt livskvalitet och kan behöva behandlas med kirurgi, så kallad hysterektomi (Khan, Kausar, Flach & Howard, 2012; Rannestad et al., 2000;

Ridgeway, 2015). Begreppet hysterektomi kommer från grekiskans “hystera” som betyder livmoder. Detta kvinnliga organ skulle enligt grekerna röra sig runt i kvinnans kropp för att sedan fästa sig på sin rätta plats. Livmodern ska enligt grekisk historia vara förklaringen till olika tillstånd som endast fanns hos det kvinnliga könet som exempelvis att vara

känslomässigt beroende av andra människor men även att tävla mot andra kvinnor om männens uppmärksamhet (Cabness, 2010). Grekerna ansåg att livmodern var ett organ som hade eget liv och bidrog till kvinnans olika humör men framförallt kvinnans förmåga till hat och aggressioner (Smith, 2008).

Hysterektomi innebär att olika delar av livmodern, äggledare, äggstockar och

omkringliggande vävnader kan opereras bort (Cabness, 2010; Drahonovsky et al., 2010). Det finns olika sätt att utföra hysterektomin på, exempelvis abdominal, laparoskopisk och vaginal hysterektomi (Drahonovsky et al., 2010). Fördelar med att använda den vaginala eller

laparoskopiska metoden jämfört med exempelvis abdominala är att komplikationsriskerna minskar (Kahn & Tsai, 2011). Val av hysterektomimetod som utförs, total, subtotal, radikal eller hysterektomi med bilateral ooforektomi, beror på vad som ska opereras bort (Clayton, 2006). Enligt Socialstyrelsen (2014) genomgår cirka 8000, av Sveriges kvinnor en

hysterektomi varje år och vilket innebär att 10 procent av Sveriges kvinnor någon gång kommer operera bort livmodern. Det är 90 procent av kvinnorna genomgår hysterektomi på grund av benigna tillstånd och resterande 10 procent på grund av maligna tillstånd

(Drahonovsky et al., 2010; Uskul et al., 2003). Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, SFS 1982:763), 1-2 §, beskriver att hälso- och sjukvård ska ges på lika villkor, med respekt för patientens åsikter och självbestämmande men även vara lättillgänglig. Patientens vård och insatser ska under samråd med patienten beslutas för att uppnå bästa möjliga vård. Därför ska ingen behandling eller ingrepp utföras utan samråd med patienten om denna inte är i ett livshotande tillstånd. Att utföra en hysterektomi är det sista alternativet av behandling hos kvinnorna då andra behandlingar är att föredra innan det kirurgiska ingreppet utförs eftersom reproduktionsorganet avlägsnas (Cabness, 2010). Att genomgå en hysterektomi medför risker och komplikationer för kvinnan som riskerar att hamna i kirurgisk menopaus och få nedsatt

känsel i underlivet vilket kan minska den sexuella njutningen (Uskul et al., 2003).

Dysfunktion i urinblåsan är en komplikation som vanligtvis är kvarstående och påverkar kvinnan både psykiskt, fysiskt och socialt (Drahonovsky et al., 2010; Oh, Park, Oh, 2014).

Att genomgå akut eller planerad operation för att avlägsna ett organ på grund av trauma eller sjukdom kan för patienten upplevas som en kris, vilket kan orsaka både psykisk, fysisk och social begränsning eftersom kroppen förändras. Hur patienten hanterar denna förlust varierar beroende på ålder, socialt stöd och vilket organ som avlägsnats. Organförlusten kan påverka patientens sätt att se på sig själv och kan på så sätt bli väldigt beroende av andra människor i vardagen (Ruchiwit, 2011). Hysterektomin innebär att kvinnan blir infertil och kan inte bli gravid eller bära sitt eget barn (Catsanos, Rogers & Lotz, 2013). Förlusten av att inte kunna genomgå sin egen graviditet innebär för många att deras syn på framtiden förändras (Cabness, 2010) och kvinnorna kan uppleva ångest på grund av förlusten och då är hopp och

tillförlitlighet viktiga faktorer. Om kvinnorna har hopp så kan de känna att de klarar sig utan sitt organ och kan fortsätta leva sitt liv och med hjälp av tillförlitlighet till andra människor kan de gå vidare (Ruchiwit, 2011).

Hälsa är något som upplevs individuellt och omfattar både psykisk och fysisk hälsa. Flertalet patienter upplever hälsa vid autonomi och när de känner sig självständiga. Hälsa kan även upplevas vid sjukdom och känslan av meningsfullhet har stor betydelse inom begreppet hälsa (Jormfelt, Svedberg, Fridlund & Arvidson, 2007). Shor, Grinstein-Cohen, Reinshtein,

Liberman och Delbar (2015) menar att även sociala faktorer och livskvalitet har betydelse för patientens upplevda hälsa. Enligt Antonovsky (2005, s. 31-33)kan hälsa ses utifrån ett salutogent perspektiv. Detta innebär att hälsa ses utifrån faktorer som stödjer, behåller och stärker patientens hälsa och välbefinnande. Inom det salutogenska perspektivet är känsla av sammanhang (KASAM) ett bärande begrepp som används för att göra en bedömning av patientens hälsa. KASAM består av tre centrala områden, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, som tillsammans kan hjälpa patienten att bevara hälsa (Antonovsky, 2005, s.

42-43).

Sjuksköterskan har en viktig roll att stödja patienten eftersom sjukdom eller hälsoproblem kan medföra en inverkan på patienten. Det är viktigt att det finns ett givande och tagande mellan sjuksköterskan och patienten så att denna vågar visa samt berätta om sina känslor gällande sitt tillstånd (Mattila, Kaunonen, Aalto, Åstedt-Kurki, 2014). Sjuksköterskan ska lyssna till det

patienten har att berätta och visa respekt och empati för det patienten säger och känner

(Mattila et al., 2014). Sjuksköterskan ska ha ett holistiskt synsätt då det är ett centralt begrepp inom sjuksköterskeyrket. Detta innebär att patienten ses som en helhet (Allen, 2014).

Enligt Rannestad et al. (2000) är det grundläggande att sjuksköterskan har insikt och förståelse för patientens tillstånd och situation för att på så sätt kunna bidra till ökad livskvalitet hos patienter med gynekologiska problem. Sjuksköterskan har den närmaste vårdrelationen till patienten vilket gör att patienten får ett stort förtroende till sjuksköterskan.

Detta underlättar vårdarbetet eftersom sjuksköterskan kan bemöta patientens behov på ett effektivt och individuellt sätt (Dinc & Gastman, 2013). I denna situation har en god dialog stor betydelse för att stötta patienten och det är viktigt att sjuksköterskan ställer frågor

eftersom patienten inte alltid uttrycker sina behov (Mattila et al., 2014). Det är även viktigt att sjuksköterskan samtalar med patienten om vanligt förekommande komplikationer som kan uppstå efter ingreppet (Hakanson, Douglas, Robertson & Lester, 2014; Uskul et al., 2003).

Hysterektomi är ett vanligt ingrepp hos kvinnor och det är både yngre och äldre kvinnor som genomgår operationen och de påverkas på olika sätt av ingreppet beroende på vart i livet de befinner sig och vilka resurser de han för att hantera situationen. Därför att det viktigt att genomföra forskning inom detta område för att ge en ökad förståelse för kvinnors upplevelser av att ha genomgått en hysterektomi och därigenom kunna bemöta kvinnorna inom vården.

Därför var syftet med denna studie att beskriva kvinnors upplevelser av att ha genomgått en hysterektomi.

Metod

Enligt Polit och Beck (2012, s. 487) används en kvalitativ metod vid undersökning av upplevelser och för att öka förståelsen av helheten. Polit och Beck (2012, s. 14) menar att en kvalitativ metod används för att förstå dessa upplevelser och samla in människors beskrivande och subjektiva upplevelser. Därför används en kvalitativ metod i denna studie då syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att ha genomgått en hysterektomi.

Litteratursökning

En pilotsökning genomfördes för att se om det fanns tillräckligt med litteratur inom det valda

området. Därefter utfördes systematiska litteratursökningar i de bibliografiska

referensdatabaserna Cinahl, PubMed och Psycinfo. I dessa har olika kombinationer av sökord använts för att göra sökningen så specifik som möjligt. Alla olika hysterektomier inkluderades i sökningen. Sökorden som använts i alla databaser är hysterectomy, experience, living with och narrative och dessa har sökts i fritext tillsammans med booelska sökoperatorer som AND och OR men även med trunkering för att få en så anpassad sökning som möjligt (Willman et al., 2011, s. 72-73 & 76). Orden experience och narrative söktes med trunkering som enligt Willman et al. (2011, s. 76) innebär att sökordets ändelse plockas bort och ersätts med en asterisk (*). Genom trunkering är stammen av sökordet kvar och sökresultatet visar ordet med alla böjningar, exempelvis experience* som resulteras i experience, experiences och

experienced. Sökningen begränsades med Peer Reviewed, English language, female samt inom tidsramen 2000-2016 för att få en så uppdaterad sökning som möjligt. Ingen

åldersbegränsning användes vid litteratursökningen eftersom kvinnor genomgår hysterektomi i olika åldrar och kan ha olika upplevelser efteråt. I början av sökningen ingick även sökorden qualitative och qualitative research men de plockades bort eftersom många relevanta artiklar försvann vid denna sökning. Samtliga titlar och abstrakt i slutgiltiga sökningen lästes igenom och efter detta kvalitetsgranskades sammanlagt 51 artiklar. 10 artiklar valdes ut eftersom de uppfyllde kraven av kvalitetsgranskningen och svarade mot syftet. Sökningen presenteras i Tabell 1.

Tabell 1. Översikt av litteratursökning

Syftet med litteraturundersökningen: Beskriva kvinnors upplevelser av att ha genomgått en hysterektomi

CINAHL 2016-02-01 Begränsningar: Peer reviewed, english language, 2000-2015, female

Söknr *) Söktermer Antal

träffar

Antal granskade Antal valda

1 FT Experience* 63 832 2 FT Living with 29 830 3 FT Narrative* 5 658

4 1 OR 2 OR 3 66 843

5 FT Hysterectomy 2 446

6 4 AND 5 178 29 5

Kvalitetsgranskning

Artiklarna som framkommit genom litteratursökningen har kvalitetsgranskats utifrån granskningsprotokoll för kvalitetsgranskning av kvalitativa artiklar vilket är de artiklar som kommer användas av framställningen av det framtida resultatet (Willman et al., 2011, s. 106- 107, 175-176). Granskningsprotokollet har modifierats och anpassats för att passa den

aktuella granskningen (Willman, Stoltz & Bathzevani, 2006, s. 95). Det innebar att två frågor valdes bort från protokollet då de inte var relevanta för studierna. Frågorna handlade om resultatet redovisades i förhållande till en teoretisk referensram och om det genererades en teori. Granskningsprotokollet innehåller frågor som besvaras med ja, nej eller vet ej.

Författarna använde granskningsprotokollet för att avgöra vilken kvalitet studien får, låg, medel eller hög kvalitet men även för att kontrollera artiklarnas pålitlighet, tillförlitlighet och trovärdighet (jfr. Willman et al., 2011, s. 106, 175-176). Varje svar fick olika poäng, ja gav 1 poäng, nej och vet ej gav 0 poäng. Efter modifieringen av protokollet kunde studierna uppnå maximalt 12 poäng då alla frågor var besvarade och poängsatta. Beroende på hur många Fortsättning Tabell 1. Översikt av litteratursökning

PubMed 2016 02-01 Begränsningar: Peer reviewed, english language, 2000-2015, female

Söknr *) Söktermer Antal

träffar

Antal granskade Antal valda

1 FT Experience* 242 955 2 FT Living with 330 663 3 FT Narrative* 6 586

4 1 OR 2 OR 3 533 302

5 FT Hysterectomy 14 982

6 4 AND 5 2 533

Begränsning:

nursing journal

52 10 2

PsycINFO 2016-02-03

1 FT Experience* 126 324 2 FT Living with 35 272 3 FT Narrative* 10 486

4 1 OR 2 OR 3 158 504

5 FT Hysterectomy 294

6 4 AND 5 84 12 3

*FT- Fritext

slutgiltiga poäng studien fick är avgörande för studiens kvalitet. Studiens poäng omvandlades till procent som visade vilken kvalitet den fick, låg (60-69 procent), medel (70-79 procent) eller hög (80-100 procent) (Willman et al., 2006, s. 96). Alla studierna fick hög eller medel kvalitet. Artiklarna lästes igenom och granskas enskilt av båda författarna och sedan har en jämförelse av det framställda resultatet av granskningen gjorts för att diskutera eventuella skillnader (Willman et al., 2011, s. 93). Presentation av de framställda artiklarna och dess kvalitet redovisas i Tabell 2.

Tabell 2. Översikt av analyserande artiklar (n=10) Författare/År/

Land

Typ av studie

Deltagare Metod

Datainsamling/

Analys

Huvudfynd Kvalitet

Askew & Zam, (2013)

USA

Kvalitativ 707 Enkät med narrativa frågeställningar/

Kvalitativ innehållsanalys

Kvinnorna berättade om relationernas påverkan efter hysterektomin och vilka aspekter som gjort inverkan, exempelvis sexualitet, förståelse och stöttning.

Hög

Cruz et al.

(2013) USA

Kvalitativ 15 Semistrukturera de intervjuer via telefon/Constant Comparative Analysis

Kvinnorna berättade om upplevelserna av att genomgå en akut hyserektomi efter

barnafödande och att de var i stort behov av information och stöd efteråt.

Hög

Elmir et al.

(2012) Australien

Kvalitativ 21 Intervjuer /Induktiv analys.

Kvinnorna beskriver deras upplevelser av akut hysterektomi efter

förlossningen och om deras förtvivlan över att fått livmodern avlägsnad och vad det innebär för kvinnorna.

Hög

Elson, (2003) USA

Kvalitativ 44 Intervjuer/

Grounded theory

Kvinnorna associerade hysterektomin med förlust av förmågan att bära sitt barn men även deras känsla av kvinnlighet och

könsidentitet.

Medel

Linenberger et al. (2004) USA

Kvalitativ 58 Semistrukturera de

telefonintervjuer /Fenomenologis k analys

Hysterektomin blev en personlig historisk händelse som inte längre hade något inflytande på deras liv.

Hög

Fortsättning Tabell 2. Översikt av analyserande artiklar (n=10) Författare/År/

Land

Typ av studie

Deltagare Metod

Datainsamling/

Analys

Huvudfynd Kvalitet

Markovic et al.

(2008) Australien

Kvalitativ 30 Intervjuer/

Kvalitativ innehållsanalys

Kvinnorna diskuterade hysterektomins påverkan på livet, deras kvinnlighet och deras tankar kring att inte kunna bära ett barn. Vissa kvinnor hade redan uppnått sina reproduktiva mål.

Hög

Pearce et al.

(2014) England

Kvalitativ 7 Onlinebaserade semistrukturerad e intervjuer/

hermeneuetisk analys

Kroppsuppfattningen förändrades efter hysterektomin och

kvinnorna kunde gå vidare med livet utan symtom.

Hög

Solbrække &

Bondevik, (2015) Norge

Kvalitativ 8 Intervjuer /case oriented analysis

Kvinnorna diskuterade livmoderns betydelse för kvinnligheten, vissa kände sig mindre kvinnlig och andra kände sig mer kvinnlig utan livmodern.

Hög

Wade et al.

(2000) USA

Kvalitativ 102 Narrativa frågeformulär / Kvalitativ innehållsanalys

Kvinnorna ville ha andra behandlings alternativ än hysterektomin, vara med i besluten kring sin egen vård, få relevant information vid rätt tidpunkt samt stöd från vårtpersonalen.

Medel

Williams &

Clark, (2000) USA

Kvalitativ 38 Individuella &

grupp intervjuer /Kvalitativ analys

Vissa kvinnor uppskattade hysterektomin eftersom de blev symtomfria men andra såg ingen fördel med operationen, de tänkte på förlusten av att kunna bära ett barn och oro över sexualitet.

Hög

Analys

En kvalitativ manifest innehållsanalys har använts för att analysera urvalet av artiklar i detta arbete då syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att ha genomgått en hysterektomi.

Analysen utfördes i enlighet med Granheim och Lundman (2004). De 10 utvalda artiklarna lästes igenom av båda författarna för att få en tydlig förståelse av innehållet. Sedan

extraherades 322 meningsenheter som svarade mot syftet från artiklarnas resultat. Dessa beskrivs som ord, meningar eller citat som senare kan kopplas ihop med varandra genom deras kärna. Meningsenheterna märktes ut med en siffra för artikel och en siffra för varje enhet för att lättare hitta tillbaka till ursprungstexten. Efter att meningsenheterna plockats ut översattes de från engelska till svenska och kondenserades samtidigt. Med kondensering menas att meningsenheterna kortas ner men den innehållande kärnan finns kvar (Granheim &

Lundman, 2004). Efter kondenseringen påbörjades kategoriseringen då meningsenheterna med liknande innehåll fördes samman till kategorier. Kategoriseringen skedde i fem steg för att sammanställa mindre kategorier till större kategorier och dessa har märkts med exempelvis 1a, 2a, 1b, 2b och så vidare (Granheim & Lundman, 2004). Första steget resulterade i 96 kategorier, andra steget i 19 stycken, tredje steget i 10 stycken, fjärde steget resulterade i 7 stycken och sista steget resulterade i 5 stycken kategorier.

Resultat

I resultatet framkom fem slutgiltiga kategorier som styrks med citat. Kategorierna presenteras i tabell 3.

Tabell 3. Översikt över kategorier (n=5) Kategorier

Att uppleva behov av information, stöd och förståelse Att uppleva en förändrad syn på sin kvinnlighet Att partnern blir mer betydelsefull

Att uppleva kroppsliga påfrestningar Att anpassa sig till ett nytt stadium i livet

Att uppleva behov av information, stöd och förståelse

Kvinnor i studien upplevde ett behov av information, stöd och förståelse för att känna sig tillräckligt förberedda inför valet av att genomgå hysterektomi, detta behov fick några bemött av sjukvårdspersonalen (Wade, Pletsch, Morgan & Menting, 2000). Enligt Wade et al. (2000) fick kvinnor god information om hur ingreppet gick till vilket gav dem en positiv inställning till operationen som resulterade i snabb återhämtning. Informationen de fick gällande

kroppsliga förändringar som de kunde förvänta sig efteråt var väldigt uppskattat och

hjälpsamt (Cruz, Coulter, O'Rourke, Amina Alio, Daley, & Mahan, 2013; Pearce, Thøgersen-

Ntoumani, Duda, & McKenna 2014; Wade et al., 2000). Informationen efter ingreppet menade kvinnor gav dem en möjlighet till reflektion över hur genomförandet av

hysterektomin kunde påverka deras liv (Cruz et al., 2013; Elmir, Schmied, Jackson, & Wilkes, 2012). Wade et al. (2000) beskrev att extra information genom broschyrer, videos eller böcker och artiklar var mycket uppskattat av kvinnor eftersom de då kunde bearbeta informationen och ta till sig den på ett annat sätt än bara genom muntlig information.

… Having the opportunity to make a choice was tremendously important to me, in a way, it was a real education (Wade et al., 2000, s. 36).

Även om kvinnor i studierna fick god information från sjukvården så förekom det kvinnor som upplevde att de fått bristfällig information gällande den kvinnliga anatomin och vilka förändringar som kunde uppstå efter hysterektomin, så som psykisk, emotionell och fysisk påverkan (Solbrække, 2015; Wade et al., 2000). Kvinnor uttryckte att läkarna var de som gav dem minst information gällande deras tillstånd och operationen men även att de sällan fick svar på deras frågeställningar av läkarna (Wade et al., 2000). Kvinnor i studien önskade mer information om hysterektomins påverkan på den sexuella förmågan och hur det kunde

förändras. Detta berördes inte av sjukvårdspersonalen trots att kvinnor efterfrågat det och den bristfälliga informationen bidrog till rädslor och bekymmer hos kvinnor i studien (Wade et al., 2000).

Knowing about the need for a longer time for becoming aroused during sexual relations. The lack of sexual desire. If I had known about these problems ahead of time, and how to deal with them, it would have been easier to cope (Wade et al., 2000, s. 37).

Det framkom i flera studier (Pearce et al., 2014; Wade et al., 2000) att kvinnor hade önskemål om att få samtala med andra som genomgått en hysterektomi och att de ville veta att de inte var ensamma som gick igenom detta. Kvinnor ansågs söka emotionellt och informativt stöd, från exempelvis vänner och grannar, var något som var användbart.

… I think it would have been helpful to talk with other women and find out, before and after, if some of the feelings I felt were normal. Everyone was supportive and

encouraging (Wade et al., 2000, s. 37).

En studie beskrev att kvinnor uttryckte ett behov av respekt och medkänsla från sjukvårdspersonalen så de lättare skulle kunna hantera förlusten av livmodern och kvinnligheten. De beskrev även att kvinnor tyckte det var betydelsefullt och stöttande då personalen blev berörda, de kände sig som riktiga personer då personalen visade känslor (Cruz et al., 2013). Kvinnor berättar att läkarna var stöttande och att deras inställning var till stor hjälp (Cruz et al., 2013; Wade et al., 2000).

You always have to be professional but…it’s OK to let your barriers down as a health care provider, it’s OK to say, “Oh my God, we were so scared,” “Oh my God, that was so awful…let’s talk about it together.” That was a wonderful thing (Cruz et al., 2013, s. 261).

Enligt Cruz et al. (2013) upplevde kvinnor det svårt att känna sig stöttade av vårdpersonalen efter operationen eftersom de alltid var tvungna att informera ny personal om ingreppet de genomgått eftersom de inte läst i journalen. Relaterat till detta kände kvinnor i studien att de fick bristfälligt emotionellt stöd av vårdpersonalen (Wade et al., 2000).

Att uppleva en förändrad syn på sin kvinnlighet

Att inte känna sig kvinnlig efter hysterektomin var något som kvinnor i studien oroade sig för (Markovic, Manderson, & Warren, 2008). De hade enligt Markovic et al. (2008) en

förbestämd syn på hur hysterektomin skulle påverka deras kvinnlighet före operationen.

Operationen resulterade till förlust av den kvinnliga identiteten relaterat till förlusten av reproduktionsorganet och menstruationen (Elson, 2003; Markovic et al., 2008; Pearce et al., 2014; Solbrække, 2015). Förlusten av det som gjorde att de kände sig kvinnliga var svårt att acceptera, hantera och var något de hade svårt att återhämta sig ifrån (Elson, 2003; Markovic et al., 2008). De som genomgått hysterektomin och avlägsnat äggstockarna upplevde en förlust av kvinnligheten relaterat till detta. De kunde inte se sig som en biologisk kvinna utan de hade en önskan om att få behålla äggstockarna i och med dess betydelse för bevarande av kvinnligheten och femininiteten (Elson, 2003).

… I’m not sure I will ever recover from it and I think as long as I still feel less of a woman because of the operation, I don’t think I will ever recover from it… (Markovic et al., 2008, s. 471).

Studier beskrev att trots att kvinnor upplevde minskad känsla av kvinnlighet när de avlägsnat sitt reproduktionsorgan så var det många som inte kände sig mindre kvinnlig på grund av det.

Kvinnor upplevde att de fått behålla känslan av kvinnlighet och andra beskrev en ökad känsla av frihet efter hysterektomin (Markovic et al., 2008; Solbrække, 2015). När symtom och problem försvunnit efter operationen fick de sin kvinnlighet tillbaka i samband med att de återfick sin kroppskontroll (Markovic et al., 2008) och de kunde då fortfarande identifiera sig som en kvinna (Elson, 2003).

It’s just great... probably [I feel] more [like a] woman than I ever have… (Markovic et al., 2008, s. 472).

Hysterektomin associerades med att inte längre kunna få barn (Elmir et al., 2012; Elson, 2003). I flera studier upplevde kvinnor oro, sorg och förlust över den förlorade förmågan till att bära sitt barn (Elmir et al., 2012; Linenberger & Cohen, 2004; Markovic et al., 2008;

Pearce et al., 2014; Wade et al., 2000). Enligt Pearce et al. (2014) och Solbrække (2015) upplevde de förlust av meningen med livet eftersom graviditeten är kvinnans främsta uppgift (Elson, 2003). I och med att kvinnor förlorat sin reproduktiva förmåga upplevde de att kvinnligheten blev utmanad eller till och med förlorad (Markovic et al., 2008).

Kvinnor i studierna upplevde svårigheter med vänner som var gravida och att umgås med dem eftersom de tänkte tillbaka på sin hysterektomi vilket gjorde dem ledsna och frustrerade (Elmir et al., 2012; Solbrække, 2015). De kunde få krypningar i kroppen och drabbas av känslomässig stress bara av att se en gravid kvinna (Elmir et al., 2012). I studier (Markovic et al., 2008; Solbrække, 2015) uttryckte kvinnorna oro över vad männen skulle tycka om dem då de inte längre kunde få barn och de trodde männen skulle lämna dem på grund av detta.

… I do have a lot of friends who are now pregnant or trying to get pregnant, and there’s a lot of talk about children and things like ‘‘I want this number of children, and they’ll be called this and that.’’ So it’s hard; it really is (Solbrække, 2015, s. 5).

Studier (Markovic et al., 2008; Solbrække, 2015; Williams & Clark, 2000) beskrev att kvinnor som redan hade ett eller flera barn upplevde ingen sorg över förlusten av sin reproduktiva förmåga då de kände sig klara med att skaffa barn. Enligt Elson (2003) ansåg dessa kvinnor att livmoder hade fyllt sin funktion och saknade den därmed inte.

Att partnern blir mer betydelsefull

Att ha god relation till en stöttande partner som har god attityd och förståelse för vad kvinnor gått igenom är enligt kvinnor i studierna av stor betydelse (Askew & Zam, 2013; Williams &

Clark, 2000). God relation är en källa till styrka och tröst i processen av hysterektomin och återhämtningen (Askew & Zam, 2013). En partner som var stöttande och visade omtanke vid beslutsfattandet ansågs vara viktigt för kvinnors inställning till att genomgå hysterektomin (Solbrække, 2015; Williams & Clark, 2000).

I studien av Askew och Zam (2013) uttryckte kvinnor ingen förändring eller påverkan i relationen till deras partner efter operationen, de är fortfarande samma personer som innan.

De uttryckte att deras partner kommer älska dem oavsett vad som händer och att de är underbara, tålmodiga och uppmuntrande personer som fanns vid deras sida genom hela processen (Askew & Zam, 2013). Enligt Askew och Zam (2013) förde hysterektomin kvinnor närmare sin partner samt att relationer förbättrats efteråt. Kvinnor i studien berättade om hur deras sexuella relation påverkats till det bättre efter hysterektomin (Askew & Zam, 2013).

Kvinnor berättade enligt Askew och Zam (2013) och Elson (2003) om hur viktigt det var för dem att känna sig som sexuella personer och på så sätt uppskattades och förbättrades den sexuella relationen till partnern efter operationen.

We had to travel out of state to find the perfect surgeon, and he (partner) accompanied me. He was glad that I found the help I needed, and his care for me brought us closer (Askew & Zam, 2013, s. 63).

En studie beskrev att kvinnor upplevde bristande förståelse hos partnern kring de fysiska symtomen och återhämtningsperioden vilket var tärande på förhållandet (Askew & Zam, 2013). Partners hade svårigheter med de förändringar som kvinnor gick igenom efter

operationen och de blev till och med lämnade av sina partners då de hade humörsvängningar och smärtor (Askew & Zam, 2013). Enligt Solbrække (2015) och Williams och Clark (2000) fick kvinnor höra av sina partners att ingen kommer vilja ha dem efter hysterektomin och att de kommer vara mindre kvinnliga efter operationen. Kvinnors kroppsbild och rädsla av att vara fysiskt annorlunda kunde påverka relationen negativt (Askew & Zam, 2013). Detta medförde osäkerhet över att träffa eller berätta för en eventuell ny partner om deras hysterektomi (Askew & Zam, 2013; Elson, 2003; Solbrække, 2015).

Kvinnor uppgav att påverkan på det sexuella inte hade någon inverkan på deras relation till partnern med det förekom kvinnor som berättade om hur den sexuella förändringen påverkat relationen negativt (Askew & Zam, 2013). Enligt Askew och Zam (2013) beskrev kvinnor hur deras sexuella lust avtog och de upplevda smärtorna gjorde att deras partner kunde bli

frustrerad då de inte ville ha sex. Det framkom även i studien att kvinnor kände oro över att ärret skulle anses vara oattraktivt för männen och avvaktade då med att försöka träffa någon alls (Askew & Zam, 2013).

My relationship with my husband is very rocky. I have so many emotional issues now that he withdraws and I withdraw. He does not understand that I can’t help some of the physical symptoms I have; I cannot help no matter how hard I try. I am not doing it on purpose. It makes it hard for me to be that old person he knows and loves (Askew

& Zam, 2013, s. 64).

Att uppleva kroppsliga påfrestningar

Kvinnor i studierna upplevde mycket blandade känslor, både positiva och negativa efter att de genomgått hysterektomin, detta beskrev kvinnor både som vinster och förluster (Elmir et al., 2012; Linenberger & Cohen, 2004; Markovic et al., 2008). Efter hysterektomin tyckte kvinnor att deras kroppar inte fungerade som de skulle relaterat till den inre förändring operationen medförde. De ville att kroppen skulle återgå till det normala eftersom känsla av normalitet var viktigt (Elson, 2003; Pearce et al., 2014). I flera studier beskrev kvinnor att det förekom förlust av kontroll över de kroppsliga dysfunktionerna. Fysiska komplikationer var något kvinnor oroade sig för och de förväntade sig att deras kroppar skulle ge upp (Cruz et al., 2013;

Elmir et al., 2012; Pearce et al., 2014).

Women felt a real sense of loss of control; they used words such as ‘helpless’ and

‘weak’, and some described experiencing a type of out of body experience. Two women described feeling disconnected from their body (Elmir et al., 2012, s. 231).

Kvinnor i studien påverkades känslomässigt av hysterektomin och dessa känslor sköts undan, undveks och accepterades inte. Detta eftersom de hade djupa känslor gällande de kroppsliga förändringarna som uppstod (Cruz et al., 2013; Pearce et al., 2014). De kände sig deprimerade och ledsna efter operationen och visste inte hur de skulle hantera det (Cruz et al., 2013;

Linenberger & Cohen, 2004; Williams & Clark, 2000). Kvinnor kände sig även tomma och konstiga inombords (Pearce et al., 2014) och upplevde svårigheter med att vara samma person som före operationen (Askew & Zam, 2013).

För kvinnor i studierna var psykisk ohälsa vanligt förekommande, som till exempel

självmordstankar, efter att de genomgått hysterektomi. (Elmir et al., 2012; Wade et al., 2000).

Kvinnor som valde att genomgå hysterektomin fick senare tankar om de hade fattat rätt beslut och de som inte fått ta beslutet själva hade tankar om varför det hände just dem (Elmir et al., 2012; Linenberger & Cohen, 2004; Wade et al., 2000). Dessa känslomässiga problem var något som kvinnor enligt Cruz et al. (2013) och Pearce et al. (2014) inte längre kunde undvika utan var tvungna att börja hantera och acceptera.

I sort of pushed my feelings about the hysterectomy to the back of my mind for quite a while after the surgery (Cruz et al., 2013, s. 259).

Att anpassa sig till ett nytt stadium i livet

Hysterektomin blev enligt Linenberger och Cohen (2004) och Pearce et al. (2014) en del av kvinnors livserfarenhet och det symboliserade ett nytt stadie i livet men även en frihet att kunna gå vidare. Även om kvinnor ansåg att det var enkelt att gå vidare med sina liv så upplevde andra svårigheter med detta på grund av deras känslor kring hysterektomi (Elmir et al., 2012). Kvinnor uttryckte lättnad och befrielse när symtomen och de jobbiga kroppsliga förändringarna försvunnit och de såg operationen som en positiv upplevelse relaterat till den ökade kroppskontrollen och förbättrade kroppsuppfattning som var viktig för dem (Markovic et al., 2008; Pearce et al., 2014; Solbrække, 2015; Wade et al., 2000; Williams & Clark, 2000). På grund av detta kunde kvinnor på nytt återuppta fysisk aktivitet eftersom de blev mer energiska och livliga efter operationen (Linenberger & Cohen, 2004; Markovic et al., 2008;

Pearce et al., 2014).

Operationen förändrade för vissa livet till det bättre (Linenberger & Cohen, 2004) och en del kvinnor kände sig som helt nya personer och beskrev sig själva som trevligare och mer avslappnade samt att de upplevde ökad livskvalitet i samband med operationen (Linenberger

& Cohen, 2004; Solbrække, 2015). Kvinnor i studierna uttryckte tacksamhet över kroppen, de mådde betydligt bättre och de kunde le igen vilket de inte gjorde innan hysterektomin (Pearce et al., 2014; Linenberger & Cohen, 2004).

“As soon as I had the operation I felt free and could get on with life—back to my

sports, playing with the children, not worrying about what I was wearing. And for quite a while I felt amazingly energetic” (Pearce et al., 2014, s. 743-744).

Diskussion

Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av att ha genomgått en hysterektomi. Analysen resulterade i fem slutkategorier; att uppleva behov av information, stöd och förståelse; att uppleva en förändrad syn på sin kvinnlighet; att partnern blir mer betydelsefull; att uppleva kroppsliga påfrestningar; att anpassas till ett nytt levnadssätt.

Litteraturstudiens resultat visade att kvinnor upplevde ett stort behov av information och detta behov fick somliga bemötta av vårdpersonalen. Kvinnor kunde genom god information förbereda sig inför ingreppet och var medveten om vilka kroppsliga förändringar som kunde uppstå. Relaterat till den goda informationen kunde de på så sätt få en snabbare återhämtning.

Alla fick dock inte god information vilket orsakade psykiska, fysiska och emotionella påfrestningar på grund av okunskap gällande förväntningarna efter operationen.

Enligt Larsson, Sahlsten, Segesten och Plos (2011) är god information när sjuksköterskan ser till patientens individuella behov och anpassar informationen utifrån dess förmåga att förstå.

God information är innehållsrik och sjuksköterskan har som ansvar att förmedla information som är viktig på ett sätt så patienten förstår (Larsson et al., 2011). I litteraturstudiens resultat berättade kvinnor om positiva samt negativa upplevelser gällande informationen de fått från sjukvården och hur det påverkat deras syn på ingreppet och deras återhämtning. Detta styrker Larsson et al. (2011) som menar att genom god information är patienten förberedd på vad de kan förvänta sig efter ett ingrepp eller behandling vilket överensstämmer med vårt resultat.

Antonovsky (2005, s. 44) uppger att information är en viktig komponent så patienten kan uppnå begriplighet vilket är ett centralt begrepp i känsla av sammanhang (KASAM).

Begriplighet innebär att inre och yttre påverkande faktorer upplevs som konkreta och förnuftsmässiga. Det kan vara exempelvis information som är tydlig och sammanhängande istället för otydlig och oförklarlig (Antonovsky, 2005, s. 44). Informationen ska uppfylla vissa kvalitetskrav och förmedlas på ett tydligt sätt. Genom hög känsla av begriplighet har kvinnor i denna studie förståelse för sin situation samt om något oförutsett inträffar (Antonovsky, 2005, s. 44).

Larsson et al. (2011) beskriver att bristfällig information kan vara otydlig eller otillräckligt innehållsrik vilket kan bidra till svårigheter för patienten att förstå och hantera situationen samt att fatta viktiga beslut gällande dess tillstånd. Vår litteraturstudie visade att de som fick bristfällig information eller information som inte var individuellt anpassad påverkades emotionellt, psykiskt och fysiskt och medförde att de inte kunde förbereda sig på vad

ingreppet kunde medföra för symtom eller komplikationer. I och med detta är informationens innehåll av stor betydelse men även avgörande för patienten inställning till dess tillstånd, behandling och återhämtning. Därför är det viktigt att sjuksköterskan uppfyller de krav som ställs på god information (Larsson et al., 2011). Enligt Antonovsky (2005, s. 44) kan otydlig, oförklarlig samt bristfällig information medföra låg känsla av begriplighet. Med stöd från Antonovsky (2005, s.44) och Larsson et al. (2011) kan det dras slutsatser gällande

informationens betydelse eftersom kvalitén på informationen som kvinnorna har fått har påverkat deras känsla av begriplighet.

Litteraturstudiens resultat visade att kvinnor behövde stöd, medkänsla och respekt från sjukvårdspersonalen. De beskrev att de kände ett bristfälligt stöd från personalen när de exempelvis inte var förberedda inför deras besök. Detta styrker Edvardsson, Sandman &

Rasmussen (2005) och påpekar att för att få patienten att känna sig välkommen till sjukhuset så är det viktigt att sjukvårdspersonalen är förbereder sig väl för att ta emot patienten. Att personalen är förberedd inför besöket innebär att de läst i journalen och vet vad patienten heter samt deras situation. Samtidigt visar vårt resultat vikten att vårdpersonal visade känslor och empati vid den vårdande relationen. Liknande resultat ses i Berg och Danielsson (2007) som uppger att det är meningsfullt när sjukvårdspersonalen visar känslor och ler mot

patienten.

Kvinnor i litteraturstudien var rädda för att känslan av kvinnligheten och den kvinnliga identiteten skulle påverkas på grund av avlägsnandet av reproduktionsorganet och förlust av barnafödande förmåga. Detta eftersom de ansåg att livmodern symboliserade kvinnligheten och kunde inte ses som en kvinna efter hysterektomin. Det förekom även kvinnor i studien som inte upplevde påverkan på kvinnligheten relaterat till förlusten utan istället frihet och kroppskontroll, de kände sig dessutom mer kvinnliga efteråt. Detta uppger även Sekse, Raaheim, Blaaka, Gjengedal (2010) beskriver att det förekommer kvinnor som inte upplever nedsatt känsla av kvinnlighet vid avlägsnat reproduktionsorganet. Kvinnor i litteraturstudien uppgav att operationen utmanade kvinnligheten eftersom de var tvungna att hantera de

förluster den kroppsliga förändringen medförde och resulterade till att de inte känner sig som en biologisk kvinna, de kände sig annorlunda. Att ses som annorlunda av andra eller av sig själv kan förekomma vid både de yttre och de inre förändringarna hos kvinnor. Synen på sig själv påverkas av yttre faktorer, så som det sociala men även relaterat till de inre faktorerna, det psykologiska (Thompson & Kent, 2001).

Litteraturstudiens resultat visade att kvinnor uppfattade sig själv som annorlunda eftersom deras kvinnlighet påverkats av ingreppet. Uppfattningen var mestadels orsakad av deras inre känslor och tankar gällande hysterektomin men även på grund av yttre faktorer så som att männen påpekat att de inte ses som kvinnor när de genomgått ingreppet. Negativa reaktioner på ingreppet kan leda till psykisk stress (Thompson & Kent, 2001) För att hjälpa dem att hantera förlusten av kvinnligheten och förmågan till att bära sitt barn bör sjukvårdspersonalen se till dess resurser, anhöriga och vänner men även sjukvårdspersonalen ses som resurser.

Enligt Antonovskys (2005, s. 45) är hanterbarhet en komponent som innebär att patienten tar tillvara på sina resurser för att på bästa sätt hantera det som inträffat. Kvinnor i

litteraturstudien anses ha låg känsla av hanterbarhet relaterat till den påverkade känslan av kvinnlighet. Kvinnor upplevde att de vid vissa tillfällen blev dåligt bemötta från männen vid ingreppet och att sjukvårdspersonalen inte alltid var tillgängliga.

Trots att kvinnor i studien upplevde förlust av kvinnligheten så ansåg andra att operationen medförde bättre livskvalitet eftersom problemen försvunnit och livmodern uppfyllt dess funktion. Kvinnor upplevde även frihet från symtom och problem efter ingreppet. Detta överensstämmer med Sekse et al. (2010) som betonar att de som avlägsnat

reproduktionsorganet kan uppleva lättnad när deras problem försvunnit och upplevde inte heller någon påverkan på kvinnligheten eftersom avlägsnandet av livmodern inte syns på utsidan. Enligt Antonovsky (2005, s. 45) har patienter med hög känsla av hanterbarhet en inblick i att livet medför medgångar och motgångar och dessa hanteras eftersom och kommer inte medföra sorg för alltid. Dessa kvinnor hade en högre känsla av hanterbarhet eftersom de inte såg hysterektomin som en påverkan på kvinnligheten och påverkade inte återhämtningen efter ingreppet.

I litteraturstudiens resultat uppgav kvinnor att relationen till deras partner påverkades på olika sätt, positivt, negativt eller inte alls. Påverkan kunde inverka på den sexuella relationen samt partnerns förmåga till förståelse, stöttning och tröst. Genom en stöttande partner som har

förståelse för det kvinnor går igenom är enligt Péloquin, Bigras, Brassard och Godbout (2014) en bidragande faktor till en trygg och god relation. Slutsatser kan dras att kvinnor i

litteraturstudien kan hantera processen av hysterektomin med hjälp av deras stöttande och förstående partners. Detta eftersom stöttande och förstående partner är grundläggande för återhämtningen och processen av hysterektomin (Péloquin et al., 2014).

Kvinnor i litteraturstudien uttryckte att den sexuella relationen påverkats negativt efter hysterektomin eftersom deras partner hade oförståelse för deras upplevelser gällande det sexuella efter hysterektomin. Enligt Gamel, Hengeveld & Davis (2000) kan den sexuella relationen till partnern påverkas efter gynekologiska ingrepp. Vår litteraturstudie visade även att den negativa påverkan hos kvinnor som genomgått hysterektomi även kunde medföra en rädsla och förlust av sexuell lust. Enligt Gamel et al. (2000) är det därför viktigt att de och deras partner får tillräckligt med information gällande den eventuella sexuella påverkan efter gynekologisk operation. Evans (2013) beskriver att det är viktigt att sjuksköterskan kan identifiera kvinnors behov kring sexuell hälsa och då även bemöta denna. Det kan annars leda till stigmatisering om de inte ses som sexuella personer med sexuella behov och känslor.

Litteraturstudiens resultat visade att hysterektomin symboliserade ett nytt stadie i kvinnors liv och att det blev en del av deras livserfarenhet. Kvinnor i studien upplevde en frihet att gå vidare med sina liv och att det var enkelt, andra kunde där emot uppleva det svårt på grund av deras känslor kring kvinnligheten och oförmåga att kunna få barn. Enligt Kralik (2009) kan övergången från ett stadie till ett annat definieras som en förändring, och hur personen

reagerar på förändringsprocessen kallas transition. Det innebär att de måste ändra och anpassa sig själva till den förändrande och nya livssituationen. Kvinnor i litteraturstudiens resultat upplevde att livet blev förändrat till det bättre och deras livskvalitet ökade efter

hysterektomin. De kände tacksamhet över sina kroppar och kände att de kunde le igen.

Enligt Kralik (2006) finns det flera olika faktorer som kan inverka på transitionen såsom vilken nivå av kunskap personen har, tillgång till ny kunskap kring förändringen, det känslomässiga och fysiska välmående samt vilken betydelse förändringen har för personen.

Transitionen anses vara lyckad då en känsla av välbefinnande och lycka ersätter känslor såsom ångest. Sjuksköterskan har en viktig roll för patientens transitionsprocess, och det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om vad transitionsprocessen innebär vilket möjliggör att ett mer holistiskt synsätt används (Kralik, 2006). Sjuksköterskan kan främja processen

genom att kvinnor förstår vad transitionen innebär samt att skapa en trygg miljö för dem under transitionsprocessen där sjuksköterskan kan lyssna till deras tankar och funderingar.

Sjuksköterskan ska även stötta kvinnor att identifiera de förändringar från ingreppet som leder till transition (Kralik D & van Loon, 2009). Vår litteraturstudie visade att för att kunna gå vidare i livet efter en hysterektomi behöver kvinnor ha goda upplevelser och bra

förutsättningar för att kunna anpassa sig till den förändring som operationen inneburit.

Omvårdnadsintervention

Något som var återkommande genom hela resultatet i litteraturstudien var att kvinnor hade ett stort behov av information om vad hysterektomin innebar, vad de kunde förvänta sig, vilka komplikationer som kan förekomma.

Det är viktigt att kvinnorna blir informerade i de olika delarna av processen kring

hysterektomin, före och efter operationen samt under återhämtningsfasen eftersom kvinnors upplevelser av hysterektomin är olika och de påverkas på olika sätt. Kvinnor beskrev i

resultatet att återhämtningen kunde påverkas om de inte fått tillräcklig information och därför är detta en central del av vården av de som genomgått en hysterektomi. Tillräcklig och individanpassad information är nödvändigt så kvinnor har god kunskap gällande tillståndet, vad som ska hända och känner att de har kontroll över deras situation. God information ska ges för att främja kvinnors delaktighet och minska känslan av att sjukvårdspersonalen är i maktposition mot dem (Larson, et al., 2011). Sjuksköterskan är i en position där de ger

information gällande hälsa och de ska assistera patienten kring deras beslut gällande den egna vården. Sjuksköterskan ger generell information om sjukhusets rutiner, vad som händer innan operationen och kirurgen ger information om tillvägagångssättet av ingreppet och allmänt om komplikationer som kan förekomma (Heggland & Hausken, 2014).

Det är viktigt som sjuksköterska att låta patienten vara delaktig vid beslutsfattande och sjuksköterskan måste bli bättre på att förklara de olika behandlingsalternativen som finns och vilka resultat det medför utifrån de personliga och medicinska faktorerna. Sjuksköterskan har en position som hjälper patienten att förstå den information de får men den information som ges blir dock inte alltid mottagen. Det är viktigt som sjuksköterska att förklara vad patienten har för rättigheter men detta är bristfälligt inom vården (Heggland & Hausken, 2014).

Heggland och Hausken (2014) diskuterar olika typer av modeller som kan användas vid informationsgivande till patienter, bland annat “delad modell” och “informerad modell”.

Delad modell innebär att patient och sjukvårdspersonal delar information med varandra, de delar med sig av den information inom området som de innehar. Informationen kring de behandlingsalternativ och dess biverkningar ges genom samarbetsvillig kommunikation.

Behandlingsalternativen diskuteras mellan patient och sjukvårdspersonal utifrån patientens specifika behov och både patientens och sjukvårdspersonalens kunskap krävs för att på bästa sätt hantera problemet. Den informerande modellen innebär att sjukvårdspersonalen

informerar patienten gällande aktuella behandlingsalternativ och får sedan vara delaktig i beslutet kring val av behandling. Informationen ska vara evidensbaserad och relevant utifrån patientens specifika behov och situation. Patienten ska sedan bearbeta informationen och fatta ett beslut (Heggland & Hausken, 2014). Att utgå utifrån Heggland och Hausken (2014) modeller är att föredra eftersom patienten är delaktig vid beslutsfattandet. Sjukvårdspersonal bör ta stöd av dessa modeller vid samtal med kvinnor för att öka deras delaktighet i vården samt deras kunskaper kring ingreppet för att öka förståelsen av vad det innebär och vad de kan förvänta sig.

Metoddiskussion

Denna litteraturstudie utfördes med kvalitativ metod eftersom syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att ha genomgått en hysterektomi. Enligt Holloway och Wheeler (2010, s. 11) används kvalitativ forskningsmetod för att få ökad förståelse för personers upplevelser och för att se till människan i helhet. Kvalitativ metod används inom sjukvården för att få ökad

förståelse gällande människan som patient, kollega eller annan profession. Metoden lägger fokus på begrepp som känslor, upplevelser och handlingar och utgör den kvalitativa

upplevelsen (Holloway & Wheeler, 2010, s. 12). Metoden gav författarna ökad förståelse och inblick i kvinnornas känslor och upplevelser gällande hysterektomin. Författarna har strävat efter att förklara tillvägagångssättet av studien så tydligt som möjligt så studien kan upprepas.

Litteratursökningen utfördes i bibliografiska databaserna Cihnal, Pubmed och Psycinfo som enligt Karlsson (2012, s. 96-97) är, inom omvårdnadsområdet, tre av de viktigaste

databaserna. Författarna var bekanta med dessa från tidigare arbeten under utbildningen vilket underlättade litteratursökningen. Sökningen utfördes endast med sökord i fritext men

svagheter är att sökorden kan nämnas endast en gång i de träffar som sökningen resulterade

och de träffarna kan därför vara irrelevanta (Karlsson, 2012, s. 104). Fritext användes istället för ämnesord som exempelvis Cihnal Headings och MeSH men dessa kan med fördel

användas eftersom de gör sökningen mer specifik och träffarna innehåller de sökord som använts (Karlsson, 2012, s. 104-105). Författarna gjorde sökningar med hjälp av ämnesord men det begränsade antalet sökträffar och på grund av detta användes fritextsökningen istället.

Enligt Karlsson (2012, s. 106) behöver inte ämnesorden vara det bästa alternativet vid sökningarna eftersom inom forskningen tar det en viss tid innan ett ämnesord blir fastställt i databasen. I denna studie kan det ha varit att exempelvis ämnesordet hysterektomi inte är tillräckligt etablerat som ämnesord. Vid osäkerhet gällande sökningarna i databaserna kontaktades bibliotekets personal som har god erfarenhet inom litteratursökningen till hjälp.

Enligt Karlsson (2012, s. 101) är det att föredra eftersom det är bra att ta hjälp av bibliotekarie eller handledare som kan tydliggöra och förklara hur databaserna fungerar vilket stärker sökningen pålitlighet.

Val av granskningsprotokoll gjordes utifrån vilken studiedesign artiklarna hade och eftersom studiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser valdes endast kvalitativa artiklar som granskades med hjälp av granskningsprotokoll som var lämpat för de artiklarna.

Granskningen av samtliga utvalda artiklar utfördes av båda författarna för att sedan göra en jämförelse av artiklarnas granskning. Detta eftersom reliabiliteten stärks om båda författarna granskar artiklarna (Henricson, 2012, s. 473). Reliabiliteten innebär att möjligheten samt pålitligheten till litteraturstudiens reproducerbarhet är god (Henricson, 2012, s. 474).

Översättningen av de utvalda meningsenheterna utfördes utifrån författarnas engelska kunskaper samt ett lexikon användes vid ord som behövdes förtydligas ytterligare. Även om författarna har goda kunskaper i det engelska språket så kan det förekomma brister i

översättningen då engelska inte är ett modersmål.

Vid deltagande i seminarium samt handledning har studiekamrater och handledare läst igenom arbetet och gett konstruktiv kritik som hjälp för att stärka arbetet och bekräfta att det analyserade materialet är grundat i data. Detta stärker både pålitligheten och trovärdigheten av arbetet (Henricson, 2012, s. 474). Seminariedeltagande och träffar med handledare har även bidragit till ökad förståelse av ämnet hos författarna.

Författarna diskuterade förförståelsen inför arbetet för att se till så det inte fattades några egna slutsatser vid analysering men även för att se till så det inte fanns någon förbestämd syn på hur resultatet skulle utformas. Det valda ämnet hade författarna ingen förförståelse om eftersom de inte hade någon kunskap gällande hysterektomin. Med tanke på påverkan på femininiteten och förlusten av barnafödande förmåga som förekommer i resultatet var författarna tvungna att lägga sina åsikter och tankar gällande detta åt sidan eftersom tankar kring ämnet kan förekomma. Enligt Henricson (2012, s. 474) stärker litteraturstudiens diskussion studiens pålitlighet och trovärdighet.

Slutsats

Utifrån resultatet i denna litteraturstudie kan slutsatser dras att kvinnor som genomgått hysterektomi påverkas fysiskt, psykiskt och emotionellt av ingreppet. Resultatet visar att det är viktigt att kvinnor och dess partner får god information gällande ingreppet och de

förändringar som kan förekomma. Hälso- och sjukvårdspersonalen bör bemöta kvinnors behov av individanpassad information som uppfyller kraven för god information. God information har stor betydelse för att kvinnorna ska kunna hantera och acceptera ingreppet.

Resultatet visar även att sjukvårdspersonalens förmåga till att visa känslor var av stor betydelse, vilket fick kvinnor att känna sig förstådda och personalen uppfattades som

mänskliga. Vidare forskning inom kvinnors behov av information är viktig för att öka hälso- och sjukvårdens förståelse av vad kvinnor vill bli informerade om samt deras känslor och upplevelser. På så sätt utvecklas bemötandet och omvårdnaden för dessa kvinnor.

Referenslista

De artiklar som är märkta med * ingår i analysen.

Allen, D. (2014). Re-conceptualising holism in the contemporary nursing mandate: From individual to organisational relationships. Social Science & Medicine, 119, 131-138.

doi:10.1016/j.socscimed.2014.08.036

Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Natur och Kultur: Stockholm.

*Askew, J. C., & Zam, M. (2013). In Sickness and in Health: The Effects of Hysterectomy on Women's Partners and Intimate Relationships. Journal of Couple & Relationship Therapy, 12(1), 58-72. doi:10.1080/15332691.2013.750078

Berg, L & Danielsson, E. (2007). Patients' and nurses' experiences of the caring relationship in hospital: an aware striving for trust. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 21(4), 500- 506.

Cabness, J. (2010). The psychosocial dimensions of hysterectomy: private places and the inner spaces of women at midlife. Social Work in Health Care, 49(3), 211-226.

doi:10.1080/00981380903426798

Catsanos, R., Rogers, W., & Lotz, M. (2013). The ethics of uterus transplantation. Bioethics, 27(2), 65-73. doi:10.1111/j.1467-8519.2011.01897.x

Clayton, R. (2006). 5: Hysterectomy. Best Practice & Research Clinical Obstetrics &

Gynaecology, 20(1), 73-87. doi:10.1016/j.bpobgyn.2005.09.007

*Cruz, C. Z., Coulter, M. L., O'Rourke, K., Amina Alio, P., Daley, E. M., & Mahan, C. S.

(2013). Women's Experiences, Emotional Responses, and Perceptions of Care After

Emergency Peripartum Hysterectomy: A Qualitative Survey of Women from 6 Months to 3 Years Postpartum. Birth: Issues In Perinatal Care, 40(4), 256-263. doi:10.1111/birt.12070

Drahonovsky, J., Haakova, L., Otcenasek, M., Krofta, L., Kucera, E., & Feyereisl, J. (2010).

A prospective randomized comparison of vaginal hysterectomy, laparoscopically assisted vaginal hysterectomy, and total laparoscopic hysterectomy in women with benign uterine disease. European Journal of Obstetrics Gynecology and Reproductive Biology, 148(2), 172- 176. doi:10.1016/j.ejogrb.2009.10.019

Dinç, L., & Gastmans, C. (2013). Trust in nurse–patient relationships: A literature review.

Nursing Ethics, 20(5), 501-516. doi:10.1177/0969733012468463

Edvardsson, J., Sandman, P., & Rasmussen, B. (2005). Sensing an atmosphere of ease: a tentative theory of supportive care settings. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 19(4), 344-353.

*Elmir, R., Schmied, V., Jackson, D., & Wilkes, L. (2012). Between life and death: Women’s experiences of coming close to death, and surviving a severe postpartum haemorrhage and emergency hysterectomy. Midwifery, 28228-235. doi:10.1016/j.midw.2010.11.008

*Elson, J. (2003). Hormonal Hierarchy: Hysterectomy And Stratified Stigma. Gender &

Society, 17(5), 750-770. doi:10.1177/0891243203255606

Evans, D. T. (2013). Promoting sexual health and wellbeing: the role of the nurse. Nursing Standard, 28(10), 53-57. doi:10.7748/ns2013.11.28.10.53.e7654

Gamel, C., Hengeveld, M., & Davis, B. (2000). Informational needs about the effects of gynaecological cancer on sexuality: a review of the literature. Journal of Clinical Nursing, 9(5), 678-688. doi:10.1046/j.1365-2702.2000.00416.x

Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:

concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105- 112.

Hakanson, C., Douglas, C., Robertson, J., & Lester, L. (2014). Evaluation of a rural nurse-led clinic for female sexual dysfunction. Australian Journal of Rural Health, 22(1), 33-39.

doi:10.1111/ajr.12076

Henricson, M. (2012). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 471-479). Lund: Studentlitteratur.

Heggland, L., & Hausken, K. (2014). Patient participation, decision-makers and information flow in surgical treatment. Journal of Clinical Nursing, 23(9/10), 1430-1444.

doi:10.1111/jocn.12395

Holloway, I., & Wheeler, S. (2010). Qualitative research in nursing and healthcare.

Chichester, West Sussex: Wiley-Blackwell.

Jormfeldt, H., Svedberg, P., Fridlund, B., & Arvidsson, B. (2007). Perceptions of the concept of health among nurses working in mental health services: a phenomenographic study.

International Journal of Mental Health Nursing, 16(1), 50-56

Karlsson, E-K.(2012). Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s.95-113). Lund: Studentlitteratur.

Kahn, B. S., & Tsai, L. J. (2011). Should you offer outpatient hysterectomy?. Contemporary OB/GYN, 56(10), 49-55.

Khan, N., Kausar, R., Flach, C., & Howard, L. (2012). Psychological and gynecological morbidity in women presenting with vaginal discharge in Pakistan. International Journal of Culture & Mental Health, 5(3), 169-181. doi:10.1080/17542863.2011.579710

Kralik, D., & van Loon, A. (2009). Editorial: transition and chronic illness experience.

Journal of Nursing & Healthcare of Chronic Illnesses, 1(2), 113-115. doi:10.1111/j.1752- 9824.2009.01021.x

Kralik, D., Visentin, K., & Van Loon, A. (2006). Transition: a literature review. Journal of Advanced Nursing, 55(3), 320-329. doi: 10.1111/j.1365-2648.2006.03899.x

Larsson, I.E., Sahlsten, M.J., Segesten, K., & Plos, K.A. (2011). Patients’ perceptions of barriers for participation in nursing care. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 25(3), 575-582. doi: 10.1111/j.1471-6712.2010.00866.x

*Linenberger, H., & Cohen, S. (2004). From hysterectomy to historicity. Health Care for Women International, 25(4), 349-357.

*Markovic, M., Manderson, L., & Warren, N. (2008). Pragmatic narratives of hysterectomy among Australian women. Sex Roles, 58(7-8), 467-476. doi:10.1007/s11199-007-9361-7

Mattila, E., Kaunonen, M., Aalto, P., & Åstedt-Kurki, P. (2014). The method of nursing support in hospital and patients' and family members' experiences of the effectiveness of the support. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 28(2), 305-314. doi:10.1111/scs.12060

Oh, J. K., Park, N., & Oh, S. (2014). Effect of the systematised critical pathway protocol on emptying failure as a secondary complication of radical hysterectomy due to uterine cervix cancer. Journal of Clinical Nursing, 23(11/12), 1702-1707. doi:10.1111/jocn.12314

*Pearce, G., Thøgersen-Ntoumani, C., Duda, J. L., & McKenna, J. (2014). Changing Bodies:

Experiences of Women Who Have Undergone a Surgically Induced Menopause. Qualitative Health Research, 24(6), 738-748. doi:10.1177/1049732314529664

Péloquin, K., Bigras, N., Brassard, A., & Godbout, N. (2014). Perceiving that one's partner is supportive moderates the associations among attachment insecurity and psychosexual

variables. Canadian Journal of Human Sexuality, 23(3), 178-188. doi:10.3138/cjhs.2443

Polit, D. F., & Beck, C. T. (2012). Nursing research. Generating and assessing evidence for nursing practice (9th ed). Philadelphia: Lippincott, Williams & Wilkins.

Rannestad, T., Eikeland, O., Helland, H., & Qvarnström, U. (2000). Quality of life, pain, and psychological well-being in women suffering from gynecological disorders. Journal of Women's Health & Gender-Based Medicine, 9(8), 897-903.

Ridgeway, B. (2015). Does prolapse equal hysterectomy? The role of uterine conservation in women with uterovaginal prolapse. American Journal of Obstetrics & Gynecology, 213(6), 802-809. doi:10.1016/j.ajog.2015.07.035

Ruchiwit, M. (2012). The effect of the one-to-one interaction process with group supportive psychotherapy on the levels of hope, anxiety and self-care practice for patients that have experienced organ loss: An alternative nursing care model. International Journal of Nursing Practice, 18(4), 363-372. doi:10.1111/j.1440-172X.2012.02053.x

Sekse, R., Raaheim, M., Blaaka, G., & Gjengedal, E. (2010). Life beyond cancer: women's experiences 5 years after treatment for gynaecological cancer. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24(4), 799-807. doi:10.1111/j.1471-6712.2010.00778.x

SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad 13 maj, 2011, från Riksdagen,

https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och- sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/

Shor, V., Grinstein-Cohen, O., Reinshtein, J., Liberman, O., & Delbar, V. (2015). Health- related quality of life and sense of coherence among partners of women with breast cancer in Israel. European Journal of Oncology Nursing, 19(1), 18-22. doi:10.1016/j.ejon.2014.08.004

Smith, L. (2008). The living womb of the 16th century. Journal of Family Planning &

Reproductive Health Care, 34(3), 197-198.

Socialstyrelsen. (2014, december). Hälso- och sjukvård - Jämförelser mellan landsting - Del 2. Indikatorer om sjukdomar och behandling. Hämtad 25 januari, 2016, från Socialstyrelsen, http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-12-5

*Solbrække, K. N., & Bondevik, H. (2015). Absent organs—Present selves: Exploring embodiment and gender identity in young Norwegian women’s accounts of hysterectomy.

International Journal of Qualitative Studies On Health And Well-Being, 10. doi:

10.3402/qhw.v10.26720

Thompson, A., & Kent, G. (2001). Adjusting to disfigurement: processes involved in dealing with being visibly different. Clinical Psychology Review, 21, 663-682. doi:10.1016/S0272- 7358(00)00056-8

Uskul, A., Ahmad, F., Leyland, N., & Stewart, D. (2003). Women's hysterectomy experiences and decision-making. Women & Health, 38(1), 53-67.

*Wade, J., Pletsch, P., Morgan, S., & Menting, S. (2000). Hysterectomy: what do women need and want to know?. JOGNN: Journal of Obstetric, Gynecologic & Neonatal Nursing, 29(1), 33-42. doi:10.1111/j.1552-6909.2000.tb02754.x

*Williams, R., & Clark, A. (2000). A qualitative study of women's hysterectomy experience.

Journal of Women's Health & Gender-Based Medicine, 9(1), 15-25.

Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2006) Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan forskning & klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.

Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2011) Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan forskning & klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.