får avge och för

S1yrelsen för

Post- och Kreditbanken, PKbanken

får härmed avge redovisning

= förverksamheten

·under 1977

l .

l

f

Innehåll

PKbanken i sammandrag Översikt och analys . . . .

N å got bättre resultat, ökad marknadsandel 4.

Kapitaltillför sel: inlåningen ökade mindre 4.

Placeringar: ökad andel företagskrediter 5.

Betryggande likviditet 6.

Räntabiliteten blev sämre 8.

N å got lägre konsolideringsgrad 9.

Inflationen urholkar eget kapital9.

Resurser och problem l O.

Resultat 197811.

2 4

Kreditmarknaden . . . . . . 12 Stram kreditpolitik hela året 12.

Sämre bytesbalans, stora utlandslån 12.

Sverige lämnade valutasamarbetet 13.

'Verksamheten . . . . • . . • , . . . 14 Bankens rörelsegrenar 14.

Ökad inlåning i tre regioner 14.

Stark inlåningsökning viaPostverket 14.

God utveckling på ullandssidan 15.

F ondrörelsen förbättrade resultatet 16.

Personalökning med 5%18.

Förändringar i centralstyrelsen 19.

PKbanken ochNavigator 20.

Stigande kostnader för lönekonton 21.

Konkurrens om statliga bankaffärer 23.

Marknadsföring: kostnader och inriktning 23.

Övriga PKbankshändelser 1977 23.

Resultat . . . . Högt diskonto hämmade resultatutvecklingen 24.

Placeringsmarginalen nästan oförändrad 24.

Ökade provisioner på utiandssidan 25.

Utbyggnaden medförde ökade kostnader 25 Bokslutsdispositioner 25.

Skatter och nettovinst 25.

Vinstdispositioner 25.

24

Resultaträkning . . . . . . 26 Kommentar till resultaträkningen 27.

Finansieringsanalys . . . . . . . • . . 31

Balansräkning . . . . 32

Kommentar till balansräkningen 34.

Koncernredovisning . . . . _ . . . . 40 Allmänt40.

Koncernens verksamhet 40.

Dotterbolagens resultat- och balansräkningar 42.

Koncernresultaträkning Koncernbalansräkning Revisionsberättelse . . Bakgrundsnotiser . . . Inflationens inverkan 47.

De statliga bankaffärerna 47.

Reklamkostnader och media 48.

Organisation . . Kontorsrörelsen . Regionstyrelser . Dotterbolag.

. ^. .

Bolagsstämma

. .

Ordinarie bolagsstämma hålls på

44 45 46 47

49 50 52 53

bankens huvudkontor, Hamngatan 12, Stockholm, torsdagen den30mars 1978 k114.00

Anmälan till deltagande i bolagsstämman skall göras hos avdelningen Juridik vid bankens huvud- kontor senast k113.00 tisdagen den28mars 1978, telefon 08-78184 89.

PKbankens huvudkontor

Besöksadress Hamngatan 12, Stockholm Postadress Box 7042, 103 81 Stockholm Telefon 08-7818000

Telex 1931 O pkbank s Telegram PKbank

Styrelse

ARNE GEIJER, f riksdagsledamot, Bromma ordförande

ARNE S LUNDBERG, envoye, Stockholm vice ordförande

GöRAN AGNDAL, ombudsman, Huddinge re pr för postpersonal

SvEN G ANDREN, direktör, Djursholm SVEN ARKWALL, bankdirektör, Stockholm

arbetslagarrepresentant

SVEN BoHMAN, direktör, Stockholm GöST A BoRGHED, direktör, Borgstena GUNNAR EKMAN, direktör, Lidingö STrG F HANssoN, landstingsråd, Önnarp

AxEL KRlSTIANSSON, riksdagsledamot, Harplinge NILS LANDQVIST, docent, Gävle

BJöRN NILSSON, direktör, Stockholm LARs-ERIC 0LSSON, bankkamrer, Mölndal

arbetslagarrepresentant

OvERAINER, generaldirektör, Stockholm

LARs SANDBERG, f förbundsordförande, Stockholm KARL WÄRNBERG, direktör, Södertälje

SvEN ÖsTLING, direktör, Saltsjö-Duvnäs BERTIL DANIELSSON, bankdirektör, Stockholm

verkställande direktör

Suppleanter

BERTIL LöVGREN, bankdirektör, Karlshamn arbetslagarrepresentant

ELOF LövGREN, ekonomidirektör, Sollentuna BIRGIT 'RAGNARSSON, banktjänsteman, Malmö

arbetslagarrepresentant

LARs ERIK PrEHL, bankdirektör, Lidingö vVD och ställfför verkställande direktören

Revisorer

Utsedda av bolagsstämman Ordinarie

BRUNO SVENsSON, aukt revisor, Stockholm SVEN EKsTRöM, f riksdagsledamot, Ig~sund

GUNNAR WEIDENFORS, ekonomichef, Stockholm

Suppleanter

RuNE NYLANDER, aukt revisor, S~ockholm

RuNE A CARLSTEIN, riksdagsledamot, Borås KuRT l HUGOSSON, riksdagsledamot, Göteborg

Utsedda av Kungl Bankinspektionen PER V A HANNER, aukt revisor, Stockholm ERIK REuTERsWÄRD, regeringsråd, Täby

GuNNAR VON SYDOW, landshövding, Vänersborg

Post- och

Kreditbanken, PKbankens

årsredovisning och

revisionsberättelse

1977

PKbanken i sammandrag

ställningen 31 dec

Balansomslutning, mkr.

Utlåning till allmänheten, mkr . förändring under året, % . • i % av total bankutlåning . . Inlåning från allmänheten, mkr.

förändring under året, % . . _ i % av total bankinlåning . . .

Eget kapital och värderegleringskonton, mkr . Konsolideringsgrad¹ (eget kapital och värde- regleringskonton i % av balansomslutning) . Kapitaltäckning, överskott, mkr² • • • • • •

Resultat, mkr Intäkter . . . Kostnader . . . Rörelseresultat .

Räntabilitet (nominell, före skatt)

Rörelseresultat i % av eget kapital och värderegleringskonton ( medelsaldo) . . . . . . . . . . . . Rörelseresultat i % av balansomslutningen ( medelsaldo) .

Utdelning kr/aktie . Antalsuppgifter

Antal inlåningskonton 31 dec (tusental) . Antal utlåningskonton 31 dec (tusental) . Antal kontor 31 dec . . . . . . . . . . _

Medelantal anställda (omräknat till heltidstjänster) . Koncerndata

Balansomslutning 31 dec, mkr . Rörelseresultat, mkr . . . . Räntabilitet (rörelseresultat i % av eget kapital

+

värderegleringskonton)

Medelantal anställda (omräknat till heltidstjänster) .

l) Värderegleringskontonaförobligationeroch röntebundna Il! n hor i balans- räkningen avdragits fr6n resp tillgångspost. Vid beräkning av konsolide- ringsgraden har dessa värderegleringskonton lagts till bolansomslutningen.

2) Det beloppvormed det egna kapitalet (in kl förlagsill n) översteg kapital- töckni ngskravet den 31 dec.

l

l

1977 l

50313 28591

+

18,6 17,2 42670

+

11,8 22,0 3342

6,~

66

1347 826 521

17,7 1,13 9

"i6~~

2&6

139 24n

52710

~·

1~,3 257~

1976

43058 24112

+

14,5 16,6 38174

+

5,2 21,8 3002

6,8 182

1192 699 493

17,9 1,19 9

7515 258 139 2356

43965 500

18,1 2423

1975

40017 21056

+

9,0 16,4 36286

+

13,0 21,8 2782

6,7 447

876 548 328

14,5 0,91 8

7402 234 138 2167

40180 330

14,6 2211

2

J

PKbanken- fullständigt namn Post- och Kreditbanken, PK banken - är en statlig affarsbank som bildades 197 4 genom att Postbanken (utom Postgirot) och Sveriges Kreditbank slogs samman. Banken arbetar på samma villkor som andra affärsbanker.

Av aktiekapitalet, 633,6 mkr, äger staten 99,96%.

Återstående 2230 aktier ägs främst av privatpersoner.

PKbanken samverkar tekniskt med affärsbankernas organisation Svenska Bankföreningen och är ansluten till Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation, BAO.

De anställdas fackliga organisation är Svenska Bankmannaförbundet.

PKbanken har 139 egna kontor, organiserade i fyra re- gioner och spridda över samtliga län. Kontoren och regioncentralerna har stora befogenheter då det gäller att fatta beslut om krediter mm.

3

Hör växer Sveriges största faktura fram: det gäller Postverkets anspråk på ersättning för kassatjänster och bokföringsarbete m m åt PKb!lnken, i år till- sa m mans 401.4 mkr (vartill kommer rä nian på postgiromedel, totalt 643,4 mkr). Fr. v. John Rågelöv, Gun Jansson, Bo Wallin och Rolf Pettersson.

Tack vare PKbankens omfattande samarbete med Post- verket kan de vanligaste transaktionerna, t ex insätt- ningar och uttag, utföras hos postkontor och lantbrev- bärare. Fanken tillhandahåller räntebärande konton, lönekonton och krediter med direkt koppling till post- giro. Postverket sköter bokföringen av bl a sådana spar- och lönekonton som tidigare ingick i Postbankens sortiment. För kassatjänst och bokföring mm betalar PK banken

tU

l Postverket en ersättning, som är ungefär lika stor som bankens kostnader för den egna rörelsen.

Postgirorörelsens inlåningsmedel förvaltas av PKban- ken. Förräntningen är densamma som den avkastning banken får på sina egna placeringar, minus hanterings- kostnader. Ett avtal mellan Postverket och banken re- glerar både hanterings- och fänteersättningen.

översikt och analys

Något bättre resultat, ökad marknadsandel Kreditrestriktioner och svag volymtillväxt känneteck- nade år 1977 för svenska banker. Diskontot var efter- krigstidens högsta. PKbanken kan trots detta redovisa en resultatförbättring som emellertid inte är lika stor som de närmast föregående åren.

A v görande för vårt resultat- i högre grad än för andra storbankers - är hur den inhemska rörelsen utvecklas. Dess resultat förblev ungefår oförändrat

1977, medan övriga rörelsegrenars resultat förbättrades.

Det högre diskontoläget försämrade under året bankens resultat med ca 11 O mkr. Å andra sidan gav gynnsamma faktorer såsom volymökning samt bättre förräntning av kassalikviditeten ett något större tillskott och årets rörelseresultat blev 521 mkr mot 493 mkr föregående år.

Det egna kapitalet har vuxit genom avsättningar i förra årets bokslut. Då resultatet inte ökade i samma takt blev räntabiliteten något sämre. Försöker vi räkna bort inflationens verkningar finner vi att resultatet under

1977 inte motsvarar ett skäligt utdelningskrav.

Bankens omslutning ökade under året i takt med infla- tionen, vilket bidrog till att konsolideringsgraden (det egna kapitalets och värderegleringskontonas andel av omslutningen) sjönk.

U n der kreditrestriktioner och en för hela banksystemet svag inlåningstillväxt har även PKbanken haft en sva- gare volymutveckling ~tidigare år, räknat på medel- saldon, men vid årets slut låg inlåningen ca 12% högre än ett år tidigare. Vi kunde därmed öka vår andel av in- låningsmarknaden något. Bankens likviditet låg fort- farande på en tillfredsställande nivå.

Kapitaltillförsel: inlåningen ökade mindre Under året fick PKbanken en nytillförsel av medel om 7 304 mkr (2 981) - se finansieringsanalys sid 31.

Räknat på medelsaldon ökade medelstillflödet med 4388 mkr (5343).

Det var framför allt den svagare inlåningsutvecklingen under första halvåret, som gjorde tillflödet av medel (medelsaldon) lägre än föregående år. Räknat på dags- medelsaldon stannade inlåningsökningen på 7 % mot 12 % föregående år. V arken PKbankens eller andra bankers inlåning kunde hålla takten med inflationen, vars genomsnitt under året var ca 11 ,5 %.

Den restriktiva penningpolitiken var främsta skälet till att bankinlåningen utvecklades så svagt. Att valuta- reserven minskade avsevärt under sommaren bidrog ytterligare. På den åtstramade marknaden steg räntorna på specialinlåning ( storinlåning mot högre ränta) kraf- tigt under vissa perioder. PKbanken intog en försiktig

4

hållning i konkurrensen om specialinlåningen, vars andel av bankens totala inlåning förblev oförändrat ca 12 % ( månadsmedelsaldo), en betydligt lägre siffra än affärsbankernas genomsnitt.

På den sviktande inlåningsmarknaden hävdade PKban- ken sin ställning väl. Vår andel av hela marknaden blev i genomsnitt 21,6 %, dvs 0,2 procentenheter mera än 1976. Omkring 60 % av vår inlåning kommer från hus- hållen, där likviditeten under året utvecklades mera gynnsamt än i företagen. Ä ven vår andel av företagens bankinlåning ökade, som ett resultat av de ökade kon- taktema med företagen.

Bankens upplåning hos utländska banker ökade under årets lopp med l 994 mkr. Räknat på medelsaldon upp- gick ökningen till1175 mkr, varav 869 mkr avser re- finansiering av långfristiga lån i utländsk valuta till svenska företag och kommuner samt utländska banker.

Det ökade underskottet i Sveriges bytesbalans har lett till växande utlandsupplåning, och PKbanken har i det sammanhanget väl hävdat sin ställning. Med sin rela- tivt goda likviditet var banken däremot inte särskilt aktiv i fråga om refinansieringar i svenska kronor.

Inlåning 31 decl977 Förändring underliret

tusental tusental

Enligt bolansrökning mkr konton mkr konton

Checkräkning

... .

616 15,8 51 - 1,2 Banklöneråkning,

personkonton ... 5 308 l 424,8

+

^{928 + 50,7}

Girokapitalräkning,

s k K-konton ... 296 1,2

+

^{19 0,0}

Sparräkning och s k

E-konton . . . . l. t 382 28,5 + 21

+

^2,5

Sparkasseräkning 9 514 3 751,1 + 452 -190,4 Kapitalsamlings-

räkning ^{• • • l • • • ••} 6 046 l 721,2 + 943 + 152,4 Kapitalräkning,

12mån ... 6 021 617,6 + 946 + 86,8 Kapitalräkning,

övriga ... . 582 61,6 213 + 7,2 Konton i utländsk

valuta ...• 218 0,2 399 0,0 Annan inlåning

...

4 883 0,6 + 851 + 0,1

A vräkningskonto

med Postverket

...

^{8 804} 0,0 + 999

Totalt ... .42 670 7 622,6 +4 496 +108,1

22 20

18

16

14

12

10

8

6

4

2

PKbankens inlåning Medelsaldon, mdr kr

övrig inlåning exkl avräkningskonto med Postverket

,/ /

o

¹⁹⁷⁴ 1975 1976 1977

Inlåning fördelad på sektorer september 1977

hushåll61%

företag 18%

staten 7%

kommuner 7%

övriga 7%

5

Placeringar: ökad andel företagskrediter Bankens placeringar ökade från årsskifte till årsskifte med 6 265 mkr (5 238) och räknat på medelsaldon med 4 476 mkr (4 925). För utlåningen, som utgör en domi- nerande del av placeringarna, gällde restriktioner under hela året.

PKbankens utlåning (redovisad enligt Bankinspektio- nens månadsstatistik) ökade under året med 18% till 28 068 mkr (23 857). Av hela utlåningen var 22

610

mkr (19 389) oprioriterad och 5 458 mkr (4 468) prio- riterad 1,1tlåning (huvudsakligen bostadsbyggnadskre- diter). Räknat på dagsmedelsaldon uppgick utlåningen till 26 529 mkr (23 115), en ökning med 15% sedan föregående år. Av ökningen svarade utlåning i svenska kronor för 2 886 mkr och utlåning i utländsk valuta för 528 mkr. Ökningen av utlåningen i svenska kronor har påverkats av att avlyften av byggnadskreditiv mot egna inköp av obligationer skedde betydligt senare under

1977 än under 1976.

PKbanken fortsatte att omstrukturera sin utlåning, så att 36% utgjordes av näringslivskrediter vid slutet av oktober 1977 mot 18% tre år tidigare. Bankens andel av hela banksystemets utlåning till näringslivet kan nu uppskattas till ca 22%, vilket innebär fördubblad mark- nadsandel sedan fusionen.

Obligationsinnehavet, exklusive skattkammarväxlar, ökade med 216 mkr ti1112 993 mkr (12 777). Räknat på dagsmedelsaldon uppgick ökningen till160 mkr.

Den berodde på köp av bostadsobligationer mot avlyft av byggnadskreditiv, ett led i åtagandet att medverka i slutfinansieringen av bostäder. Under året har en större post statsobligationer förfallit till inlösen. PKbanken har fortfarande en större andel av sina tillgångar place- rade i obligationer än vad som är fallet i andra affärs- banker.

Fordringarna på utländska banker ökade under året med l 173 mkr. Räknat på medelsaldon uppgick ökningen till825 mkr. Av medelsaldoökningen svarade

långfristig kreditgivning, nästan uteslutande avsedd för finansiering av svensk export, för 501 mkr.

Banken ökade under året sitt engagemang i några av bankerna samägda kreditinstitut. PKbankens ägarandel ökade från 14 till 50% i Kommunlåneinstitutet AB och från 7,7 ti1110% i AB Svensk Exportkredit.

Översikt och analys

Marknadstmdelar totaJ inJaning

41

Affärsbanker 40

39 .38

37

exkl PKbonken

36

36

Sporbonlcer 35

33

32 '

tnkl Sporbal'lkemos Bonk

31 _,__..._---~---

24

· PKbanken

9

F&.niftgtbonker 8

7

6

s

f m a m a s o n d

6

Betryggande likviditet

Under årets första åtta månader hade PKbanken mindre volym likvida medel än motsvarande period året innan, som följd av den långsammare inlåningstillväxten. När denna blev bättre mot slutet av året ökade också till- gången på likvida medel, men på medelsaldon räknat blev likviditeten under året 3 886 mkr^1, 88 mkr lägre än 1976. Från årsskifte till årsskifte steg däremot likvi- diteten med l 039 mkr (se finansieringsanalysen sid 31 ). Bankens likviditetsläge var tillfredsställande, och upplåning i Riksbanken förekom endast under korta pe- rioder. För de flesta andra banker var likviditeten myc- ket ansträngd under 1977. Till följd av den strama pen- ningpolitiken var ränteläget på dagslånemarknaden högre än föregående år. Medelförräntningen av PK- bankens likvida medel steg därför med l ,3 procenten- heter mera än diskontot.

PKbanken har en klart uttalad policy att hålla en relativt hög likviditet. Vi ser det som en nödvändig beredskap med tanke på att inlåningen från Postverket svänger kraftigt- från minimum 3 till maximum 14 mdr kr under 1977 - men också som ett viktigt medel att skapa handlingsutrymme.

Riksbankens likviditetskrav är avsevärt högre för PK- banken än för andra affärsbanker, utom Sparbankernas Bank och Föreningsbankernas Bank. Det högre kravet har ställts med tanke på att PKbankens stora obliga- tionsinnehav ger oss en hög likviditetskvot. På längre sikt påverkar detta krav lönsamheten negativt i jäm- förelse med andra banker. Vi hade under året inga svårigheter att uppfylla kravet utan höll det med god marginal.

l) Kassor och kassakvotsmedel, inhemska finansinstitut netto (tillgån~:~ar­

skulder) somt skattkammarväxlar (se medelsaldobalansen på sid 27).

Räntesatser på utlåning

Avser disponerad

utlåning 1977-09-30 Ovrigo

inkl kreditavgifter PK- affärs- Spar-

Diskanta B% ^{banken banker banker}

Byggnadskrediter

Bostadsfastigheter . 10,64 10,92 10,57 Andra fastigheter . 11,91 11,87 11,20 Tillf bostadskrediter . 10,98 11,26 10,48 Krediter i räkning . 12,38 12,74 12,66 Diskonterade växlar 11,42 11,79 11,85 Övriga krediter . . 10,80 11,12 11,12 Total utlåning . 11,12 11,51 11,13

Källa: Riksbankens rönteanalys

..

Utlåning fördelad på sektorer och branscher Utestående k red ite r vid

månedsskiftet akt/nov

Näringslivet Industri

Handel och service . Samfärdsel .

Finansväsen . . . • Jordbruk . . . Byggnads- och an- läggningsverksamhet Statliga företag m.m ..

Kommuner m.m.

Bostadssektorn . Bostadsbyggnads- krediter . . . . Långfristig bostads- finansiering

Privatpersoner Totalt . .

Utlåningsstrukturen mkr

9795 3436 3152 331 327 84

1977

%

35,4 12,4 11,4 l ,2 l ,2 0,3 1820 6,6 645 2,3 4441 16,0

mkr

7933 2706 2569 299 423 64

1976

%

32,3 11,0 10,5 1,2 1,7 0,3 1258 5,1 614 2,5 4528 18,4 11648 42,0 10523 42,9 5401 19,5 4491 18,3 6247 22,5 6032 24,6 1827 6,6 1561 6,4 27 711 100,0 24 545 100,0

Förändring i sektorandelar, procentenheter -0+

1976

~

under 12-månadersperioden ~7,2

t o m okt respektive år

3.1

1977

-3,7

l

^-2,4

+0,4

~~

1,2

[

^-3,5

l

^-2,1

L

^-0,4

n

^+0,2

23

Oprioriterad utlåning m m Månadsultimo, mdr kr

i utlandet refinansierade krediter '-.

22 "

21

20

19

18

17

16

15

opnonretbd uttan1ng e~Jd i utlc,.del

rdw-;.w~:t3rorlc krodltE!r

o~~~--~~~~~~~~--~~~

f ^{m a m a s o n d}

näringsliv

kommuner

bostadsbyggnadskrediter

långfristig bostadsfinansiering

privatpersoner

7

Översikt och analys

Räntabilitet procent, tertial

1976 1977

Normalt stiger bankens räntabilitet successivt under året genom att de intäkter ( räntoroch provisioner) som flyter in, placeros i rörelsen och ger nya intäkter. Ett maximum under tredje tertialet byts regelmässigt i sänkt ränta- bililet under försia tertialet vid oförändrat diskonto. En bidragonde orsak är också att värderegleringskontona ökar under försto tertialet som följd av avsättningarna i årsbokslutet.

Under tredje lertio l et l 976 försämrades räntabiliteten på grund av sänkt volymtillväxt och höjt diskonto. Det höga diskontot medförde ocks6 att räntabiliteten under de två första tertialen 197716glägre än under mot- svaronde period 1976. Under tredje tertio le t 1977 var räntabiliteten däremot böttre än under molsvaronde tertiol1976.

Efter en kraftig nedgång i likviditeten under andra delen av l 976, främst på grund av minskod inlåning, blev likviditetsläget åter bättre under l 977 och likviditeten l6g i stort sett på en tillfredsställande nivå. Della gällde både för likviditet i absoluta tal och för likviditetens andel av balonsom-· slutningen.likviditelsandelen bedömdes vara för hög under senare delen av 1975 och början av 1976, vorför banken inte har någon strövan att 6terföro likviditeten till den nivån.

Kassalikviditet tertial

1

1976 1977

8

Räntabiliteten blev sämre

Den relativt måttliga resultatförbättringen på 6% inne- bär att bankens räntabilitet- hur man än mäter den- försämrades. Balansomslutningen har ju ökat, och det egna kapitalet ökade genom avsättningar till värde- regleringskonton i förra årets bokslut.

Banken förändrar sin rörelsestruktur genom att ersätta äldre obligationer och räntebundna lån med mera hög- förräntande placeringar, vilket gör det naturligt att räkna med bättre räntabilitet på längre sikt, något som också berördes i förra årsredovisningen. De ökade kon- tliktema med näringslivet skapar vidare underlag för tillväxt i bl a uti ands- och fondrörelsen. Men ett var- aktigt högt diskontoläge slår fortfarande hårt mot PK- bankens räntabilitet. Under 1977 försämrade det 8-procentiga medeldiskontot vårt räntenetto med ca llOmkr.

Bankens nya kreditstruktur innebär ett ökat risktagande, vilket motiverar de högre räntor som i allmänhet gäller för sådana krediter. Riksbankens kontroll över s k ränteglidning hindrar PKbanken från att tillgodogöra sig denna bättre förräntning. Vår utlåning har nu en genomsnittsförräntning som ligger 0,4 procentenheter lägre än de andra affärsbankernas och är densamma som sparbankernas, trots att dessa har en mindre risk- betonad utlåning. Med hänsyn till strukturen skulle ca 0,25procentenheter högre räntenivå vara motiverad för vår del och hade för 1977 inneburit ett intäktstillskott omca65 mkr.

Lönsamheten- mätt som nominell räntabilitet- har blivit sämre för såväl PKbanken som de andra stor- bankerna. PKbankens räntabilitet ligger fortfarande något under genomsnittet för affarsbankema.

Rörelseresultat före skaH

PKbanken ... . S-E-banken ... -. Svenska Handelsbanken .. . Götabanken ... . Samtliga affärsbanker exkl PKbanken ... .

A. i %av eget ko- B. i % av balans- pital + värdere- omslutningen gleringskonton (medelsoldon) ¹ 1977 1976 1977 1976

17,7 18,8 20,8 14,1

17,9 20,6 22,6 18,1

1,13 1,40 1,58 0,89

l ,19 1,49 1,62 1,10 18,7 20,7 1,36 1,44

l} Beräknat på basis av Bankinspektionens månadsstatistik

50

45 40

25

Likviditetskvot procent

O·~~--~~~~~~~~~~~~~

1976 1977

Något lägre konsolideringsgrad

Resultatet skall täcka utdelning och skatter samt möjlig- göra en sådan konsolidering att det egna kapitalet och värderegleringskontona inte minskar i förhållande till omslutningen. Detta har varit ett svårt problem för bankerna i inflationstider, då omslutningen ökar kraf- tigt. De har fått göra täta emissioner av aktier och för- lagslån för att klara banklagens krav på kapitaltäck- ning. För PKbankens del har omslutningen ökat så att överskottet i förhållande till kapitaltäckningskravet på bokslutsdagen endast utgjorde 66 mkr. Banken måste därför ta upp nya förlagslån under 1978.

PKbanken har konsoliderats genom årliga avsättningar till värderegleringskonton samt med hjälp av nyemis- sionen 1975. Under 1977 harkonsolideringsgraden sjunkit något. (Se PKbanken i sammandrag sid 2.) Räntabiliteten har således inte räckt för att bibehålla konsolideringsgraden.

9

Inflationen urholkar eget kapital

Inflationen påverkar bankernas balansräkningar kraftigt och direkt: både tillgångar och skulder är ju i huvudsak rena penningposter. Enda undantaget bland tillgångarna är fastigheter och aktier, vilkas värde brukar följa infla- tionen, men de utgör inte mer än ca l% av omslut- ningen.

På skuldsidan bildar eget kapital och värdereglerings- konton ett särfall: de ökar inte i takt med inflationen utan urholkas av den. "Inflationseffekten" på dessa poster under 1977 kan för PKbanken beräknas till476 mkr och för 1976 till411 mkr (se bakgrundsnotis sid 47). Motsvarande resultatutrymme före skatt krävs alltså för att hålla eget kapital och värdereglerings- konton intakta trots inflationen. För att täcka såväl

"inflationseffekten" som utdelning och skatt vardet nödvändiga resultatutrymmet för banken 606 mkr 1977 och 541 mkr 1976. Redovisatrörelseresultat stannade vid 521, resp 493 mkr och svarade således inte mot behovet. Räntabiliteten på eget kapital och värde- regleringskonton skulle behövt vara ca 3 procenten- heter högre än den faktiska räntabiliteten om det totala resultatbehovet skulle ha täckts. Hade banken höjt ut- delningen i takt med inflationen skulle gapet mellan nödvändigt resultatutrymme och redovisat rörelseresul- tat ha blivit ännu större.

Genom att dra inflationseffekten från det redovisade rörelseresultatet kan vi få ett slags' 'realt rörelseresul- tat" om 45 mkr 1977 samt 82 mkr 1976. Bankens ''reala räntabilitet'' före skatt blir då följande:

Rörelseresultat

exkl inflationseffekt i procent av 1977 1976

A. eget kapital

+

värderegleringskonton

(medelsaldon) . . . l ,5 3,0 B. balansomslutning (medelsaldo) . . . 0,10 0,20

Vi kan sanlln.anfatta resonemangen om räntabilitet och konsolidering så här:

Räntabiliteten 1977 räckte inte för att bibehålla konso- lideringsgraden eftersom bankens omslutning ökade i takt med inflationen.

Räntabiliteten 1977 täckte inte inflationens inverkan på eget kapital samt utdelning och skatter.

Det ''verkliga rörelseresultatet'' -med inflationseffek- ten borträknad- blev sämre 1977 än 197 6, både i rela- tion till eget kapital och i relation till omslutning.

Översikt och analys

140

130

120

11

o

Balansomslutning Index, tertial

balansom<.>lutning

" _~

utlåning

~

'

""'

konsumentprisindex

100+-~--~----~--~--~~--~~

1975 1976 1977

Under 1977 har bo lonsomslutningen utvecklats ungefär i takt med inflationen. SeH över de tre hela verksamhetsår som banken funnits till, hor därmed bolansomslutningen i stort sel! följt inflationen. Någon reol tillväxt hor se!! ledes inte förekommit. Inlåningen harökat långsammare än infla- tionen, utlåningen d ä re mot något snobba re.

l O

Resurser och problem

Svårigheten att hålla det egna kapitalet intakt i infla- tionstider är välkänd för många företag. För bankernas del har diskussionen ofta begränsats till frågan om banklagens krav på kapitaltäckning är för stränga, och vid ett par tillfällen har lättnader medgivits. Dessa lätt- nader blir tyvärr endast tillfalliga, eftersom inflationen snart äter upp det utrymme som ställs till förfogande för expansion. I längden kan endast en god räntabilitet,

som möjliggör en ökning av det egna kapitalet, göra en balanserad utveckling möjlig.

PKbankens situation i dag, tre och ett halvt år efter starten, rymmer goda förutsättningar för att skapa en räntabilitet som ger möjlighet att bibehålla proportio- nerna mellan omslutning och eget kapital:

• En betydande del av de lågförräntande obligationer och räntebundna lån, som tyngde banken vid starten, har ersatts med placeringar som ger bättre avkast- ning.

• Växande företagsutlåning och ökade företagskon- takter har skapat underlag för en mera mångsidig, rationell och lönsam rörelse bl a i fråga om utiands- och fondaffårer.

• Större bredd på inlåningen ger oss en jämnare till- växt än andra affärsbanker.

• Vår likviditet ger oss ett gott handlingsutrymme i olika hänseenden.

• En betydande personell förstärkning har genom- förts, i synnerhet på kontoren samt inom utlands- rörelsen.

• Ett omfattande internt utbildningsprogram bidrar till ökad kapacitet.

• Samarbetet med Postverket utvecklas synnerligen tillfredsställande och ger oss vidgade möjligheter till kundkontakter.

Men det är obestridigt att skilda former av reglering på den marknad där vi arbetar också hindrar oss från att helt utnyttja de resurser vi förfogar över. Huvudsakli- gen är regleringarna generella, men omständigheterna gör att de i ett par avseenden får mera besvärande verk- ningar för just PKbanken:

• Likviditetskravets utformning låser fast oss vid ett obligationsinnehav som är större än andra bankers och drar ner vår lönsamhet.

• Spärren mot sk ränteglidning hindrar oss från att ta ut marknadsmässiga räntor på vår utlåning.

• Högt diskonto slår hårdare mot en bank med stort obligationsinnehav och liten andel räntelös inlåning.

Det är alltså till stor del på grund av om~tändigheter vi inte råder över, som vår räntabilitet f n inte är tillfreds- ställande i jämförelse med den tillväxt av omslut- ningen som inflationen orsakar. Problemet blir av sär- skild betydelse för PKbanken, som vid sin start hade en klart lägre konsolideringsgrad än andra banker och trots avsättningar inte helt kunnat nå deras nivå. Dessutom har våra aktieemissioner skett till pari medan framför allt tidigare kraftiga överkurser förekommit i andra banker. Dessa förhållanden motiverar att PKbankens utdelning ligger lägre än genomsnittet.

Vi är självklart angelägna om att klargöra och framhålla sambandet mellan inflationen och bankernas konsoli- dering för dem som påverkar och fastställer den eko- nomiska politiken. Men vi angriper samtidigt de pro- blem vi själva kan kornrna åt:

• Genom samarbetet med Postverket och egen ack- visition vidgar vi kundunderlaget för våra tjänster och kan göra olika grenar av rörelsen mera lönsamma.

• Sortimentet ses över och rationaliseras så långt som möjligt. Inte minst lönekontosystemen är föremål för en fortlöpande översyn.

• Utbytet av lågförräntande obligationer och lån mot placeringar som ger en i dag godtagbar avkastning fortsätter.

l l

Resultat 1978

Då Sveriges underskott i bytesbalansen består även under 1978 väntar vi en fortsättning av den restriktiva penning- och kreditpolitik, som har förts sedan hösten 1976.

Därför räknar vi också med ett fortsatt högt diskonto, vilket utövar press på bankens räntabilitet och resultat.

Eftersom volymtillväxten kan väntas bli något högre under 1978 räknar vi dock med ett något bättre resultat.

Detta kornmer sannolikt inte att räcka till för att täcka inflationens inverkan på eget kapital samt utdelning och skatter.

Stockholm den 23 februari 1978

BERTIL DANIELSSON

Verkställande direktör

Kreditmarknaden

Stram kreditpolitik hela året

Bytesbalansens svaga utveckling har i hög grad styrt kreditpolitiken under senare år. 1977 fortsatte den åt- stramning av kreditmarknaden, som inleddes under senare delen av 1976. Diskontot var 8% hela 1977.

Diagrammet nedan visar de förändringar i kreditpoliti- ken, som förekommit under året.

Att utlåningstaket ersattes med en rekommendation, som senare slopades, har inte inneburit någon verklig förändring. Bankernas möjligheter att öka sin utlåning var under hela året ytterst begränsade. Till detta bidrog att inlåningen länge utvecklades svagt. Vid två tillfällen sänkte Riksbanken likviditetskraven för att inte begräns- ningarna i utlåningskapaciteten skulle bli alltför hårda.

Det säsongsmässigt stora budgetunderskottet motivera- de en tillfällig höjning av kassakvoterna mars-maj.

U n der hösten blev bankernas likviditet avsevärt bättre på grund av stora statliga utbetalningar samt genom att va- lutor strömmade tillbaka efter devalveringen.

12

Sämre bytesbalans, stora utlandslån

U n derskottet i bytesbalansen ökade för tre d je året i rad och blev 14,8 mdr kr. Exporten utvecklades svagt till följd av dämpad internationell efterfrågan och svenska företags försämrade konkurrenskraft, samtidigt som importen värdemässigt fortfarande låg på en hög nivå p g a snabbt stigande importpriser. Därmed växte underskottet i handelsbalansen. Dessutom ökade kost- naderna för räntor på utlandslån, u-landsbistånd och ut- landsresor, samtidigt som sjöfartens nettointäkter minskade.

Underskottet i bytesbalansen finansierades med upplå- ning utomlands. De stora utlandslånen gav valutareser- ven ett tillskott under första halvåret. Sommarmånader- nas valutaoro medförde ett kraftigt utflöde av valuta, ca 2,5 mdr kr. Efter devalveringen i augusti strömmade valutor åter in i landet. Valutareserven ökade under årets fyra sista månader med 5,3 mdr kr. Ökningen un- der hela 1977 blev 7, 6 m dr kr och vid årsskiftet upp- gick valutareserven tilll8,5 mdr kr.

Diskonto och penningpolitiska åtgärder 1971-1977

CD

Jonuori 1971 Utlåningstaket bort.

Krediten fri till industrins in- vestering ar.

0

September: Aterstående utlåningsspärror slopas.

@ April1974

Kassakravet höjs från l till 5 procent. Anmodan: Skär ned övrig utlåning. Åtgär- der för ott förmå till upplå- ning utomlands.

procent

@)

Augusti: Nya åtgärder för ott förmå till upplåning utomlands.

@ November: Ovrig utlå- ning får en l direktiv öka högst 20 procent dec 1973 -juni 1975. Prioritera indu- strin.

®Mars 1975

Ny beräkning av likviditets- krav, storbanker 32 procent (någon lindring jämfört med tidigare).

0

April: Taket för ökning av övrig utlåning höjs till22

procent. Emissionsräntan för obligationer höjs med l procentenhet.

®

Juli: T oket för ökning av övrig utlåning bestäms till 26 procent per den 31 dec 1975.

®

Augusti: Utlåningstoket upphävs. Likviditetskraven skärps, storbanker 34 procent.

@) November: Kassakravet sänks från 5 till 2 procent.

Likviditetskraven för stor- bankerna skärps ytterligare ti Il 36 procent.

®Mors 1976

Likviditetskraven för stor- bankerna höjs från 36 till 37 procent (Götabanken 32 till33 procent) för provins- bankerna från 28 till29 procent.

@Juli: Ändrade beräk- ningsregler för likviditets- kraven, nya kvotkrav fast- ställs för storbankerna till 30 procent (Götabanken 26 procent) och provinsban- kerna 24 procent.

P g a PKbonkens höga lik- viditetsläge skulle den inte ha drabbats av de sträng- are likviditetskroven, därför

,•'

Sverige lämnade valutasamarbetet

Att kronan i oktober 1976 sänktes med 3% mot D-mar- ken räckte inte för att kompensera de olikheter, som 1977 fortsatte att råda mellan Sverige och Västtyskland i inflationstakt och extern balans.

I april genomfördes en ny kursjustering inom ''or- men''. Trots ändrad inriktning i den svenska ekono- miska politiken innebar ormsamarbetet och kronans bindning till D-marken en besvärlig situation för Sveri- ge. Den 29 augusti lämnade Sverige det europeiska valutasamarbetet, och kronan kom i fortsättningen att knytas till en "korg" av valutorna i de 15länder som är Sveriges viktigaste handelspartners. I samband här- med sänktes också kronans värde med l O % i förhållan- de till dessa valutors genomsnittsvärde 1-26 augusti.

Kronans kursutveckling under resten av året, ''den effektiva devalveringen", innebar till en början en nå- got mindre sänkning om 8,5-9%. Det förklaras av att Danmark och Norge justerade ner sina valutor med 5%

och Finland sin med 3, l % i anslutning till den svenska kursjusteringen. Under årets sista månader har dock kronans värde successivt försvagats och vid utgången av året var den effektiva devalveringen ca Il %, räknat från slutet av augusti 1977.

begränsades· bankens övrigutlåning till att öka högst 14 procent per 31 mars 1977.

@ Augusti: Räntesatsen för bankernas upplåning i Riks- banken höjs utöver den

"tillåtna gränsen", från 8 till1 O procent.

@ Oktober: Räntesatsen för bankernas riksbanks- upplaning höjs ytterligare till l l procent. Utianingstak införes för 12-manperioden

fram till 31 mars 1977, l O procent för S-E-banken och Handelsbanken och 12 procent för övriga affärs- banker.

@ November: Likviditets- kraven för S-E-banken och Handelsbanken sänks fran 30 till 27 procent, Göta- banken från 26 till 24 pro- cent och för provinsban- kerna från 24 till 23 procent (PKbanken oförändrat 30 procent).

20 18 16 14 12 10 8 6

Valutareserven Manadsultimo, mdr kr

bankernas utiondsställning

4;~~,..

2

'- valuta- reserven

o~~~~~~~~~~~~~~~~~

Bytesbalansen, md1 kr

-1 -l -1

-1ö~~~~~~~~~~~~~~~~~

@Mars 1977

Kassakravet höjdes från 2 till 4 procent.

@ April: Nya tillämp- ningsföreskrifter för offörs- bankernas likviditetskrav, vilka dessutom sänktes 2 procentenheter till 25 pro- cent för S-E-banken och Handelsbanken, 22 procent för Götabonken, 21 procent för provinsbankerna och höjdes från 30 till32 pro- cent för PKbonken.

1976 1977

Rekommenderad högsta utlåningsökning för övrig utlåning perioden april- september sattes till 6 procentenheter.

@ Maj: Räntesatsen för bankernas riksbanksupplå- ning sänktes från 11 till10 procent. Kassakravet sänktes från 4 till 2 procent.

®

Augusti: Likviditetskra- ven sänktes med 2 procent- enheter.

Verksamheten

Bankens rörelsegrenar

De fyra regionerna och den bankrörelse som bedrivs på Posten utgör tyngdpunkten ~ PKbankens verksamhet.

Tillsammans svarar de för ca 90 % av rörelseöverskot- tet. Som följd av högt diskonto och låg inlåningsökning har dessa rörelsegrenar givit ett i stort sett oförändrat rörelseöverskott. Faktorer som påverkat utvecklingen finns utförligt behandlade i avsnittet ''Översikt och analys" (sid 4).

De övriga rörelsegrenarna - utiand samt fond och nota- riat, båda vid huvudkontoret- redovisar förbättrat resultat, och deras andel av det totala resultatet har ökat något.

Okad inlåning i tre regioner

Inlåningen ökade under 1977 med 14 % i västra regio- nen samt något mindre i södra och norra regionerna.

Östra regionens inlåning minskade något på grund av lägre likviditet i vissa statliga verk, som har medel placerade hos PKbanken. Regionerna har ca en tredje- del av bankens inlåning. De återstående två tredje- delama redovisas nedan i det avsnitt som handlar om inlåningen via Postverket.

V6ra foton belyser i 6rvad samarbetet med Postverket innebörför PKban- ken. Vid landets ca 2000 postkontor kon kunderna b l a sätta i n och ta ut pengar, köpa fondandelar och-som p6 den här bilden fr6n Vöxjö -lämna en ansökan om sparl6n f v b t i Il elt av bankens kontor.

Regionernas inlåning och utlåning

lnl6ning

6rsmedelsaldo mkr

1977 1976

Norra . Södra . Västra.

Östra .

1562 1824 1843 5720

1454 1634 1622 5787

14

Utl6ning medel- saldo dec 1977, mkr

5626 5276 5653 10348

En stor låneportfölj, som sedan fusionen legat hos huvudkontoret, fördelades under 1977 mellan regio- nerna. Bankens inhemska utlåning i kronor redovisas därmed praktiskt taget i sin helhet på regionerna, men det tillskott de nu fått hindrar jämförelser med tidigare år.

Stark inlåningsökning via Postverket

Begreppet ''PKbanken på Posten'' innebär bl a tre huvudtyper av inlåning som huvudsakligen genereras genom Postverket och där bokföringen sker hos Post- girot:

• sparrörelsen -vanliga inlåningskonton som öpp- nats på Posten;

• personkonton - lönekonton med möjlighet till betalning via postgiro; samt

• girokapitalkonton-räntebärande konton kopplade till postgirokonton.

2700 lantbrevbärare- hör Lennart Karlsson, som stortar sin turfrön Ling- hem i Ostergötlond- kan förmed la i stort seH samma tjö nster som post-

kontoren.

..

Inlåningen på personkonton fortsätter att växa kraftigt, delvis p g a att många nya kunder tillkommer. Behåll- ningen på dessa konton ökade under 1977 med 20 %.

Sparrörelsens tillväxt är traditionellt mycket stabil.

Medelsaldon

mkr 1977 1976

Sparrörelsen . . 14454 13633

Personkonton 3613 3022

Girokapitalkonton 1902 1751

Inlåning från Postverket

(postgiromedel)

....

6826 6380

F ro m 1977 gäller ett nytt avtal om ersättning för kassa- tjänster och bokföring, som Postverket utför åt banken.

Total ersäHning till Postverket

mkr 1977 1976

Räntor . . . . Ersättning för kassatjänster och bokföring . . . . Summa

643,4

401,4 l 044,8

God utveckling p6 utiandssidan

482,8

346,5 829,3

PKbankens utiandsrörelse fortsätter att expandera snabbt och har fått personella förstärkningar. Den sys- selsatte vid årets slut ca 265 anställda (250), räknat i heltidstjänster, därav 148 (136) vid huvudkontoret och de övriga på regioncentraler och kontor. Bankens marlenadsandel när det gäller utlandsaffärer kan upp- skattas till ca 10 % medan vår andel av inhemsk bank- rörelse uppgår till ca 20 %. Syftet är att utiandsrörelsen på sikt skall nå samma marknadsandel som den in- hemska rörelsen och därmed ge större stabilitet åt ut- vecklingen av bankens resultat.

Utländsk betalningsfönnedling (enkla betalningar, remburser och inkasso) är sysselsättningsmässigt en tyngdpunkt inom utiandsrörelsen. Provisionerna frän denna ve:dcsamhet ökade under året med 30 %. Som ett led i strävandena att rationalisera hanteringen av en växande arbetsvolym anslöt sig banken under året till SWIFT, ett datasystem för överföring av enkla betal- ningar mellan banker i Västeuropa och Nordamerika.

1 5

Röda danska brevlådor och postskyltar påminner PKbankskunden am att hon med rätttyp ov bankbok kan to ut pengar här också, liksom i Finland, Island och Norge.

Verksamheten

14

12

10

8 6

4

2

-2 -4

-6

-10

Kronkursens utveckling procent

veckagenomsnitt

-12.

-14

-16

-18 _{. .} KI'Oil<Uis

pr~entuel~

fomncJrn'lg mot: ·

. respeklive valuta oCh den vagdo for- ondnngen rliot valutakorgen . Noll· . ·

pU,n~~ vald f!ll ~stidtlt9 kii(Sfor · per1oden 1.;16 oug 1977 ·· · · ·

...

~2~~~~~~~~----~~~----~

1975 197 6 1977 sept okt nov dec

1 6

Valutaoron hartidvis under året gjort valutahandeln mycket livlig, vilket tillfört banken ökade agiovinster.

Den vinst banken gjorde vid kronans devalvering ingår inte utan har förts till värderegleringskonto. Kronans fall har också medfört orealiserade förluster i termins- positionerna. För att täcka dessa har 7,4 mkr avsatts.

Kreditgivningen inom .utlandsrörelsen, till svenska företag och kommuner samt utländska banker ökade kraftigt. Den uppgick räknat på medelsaldon till 2 107 mkr, varav 1527 mkr i utländsk valuta. Räntenettot på utiandskrediterna svarar för en växande del av utiandsrörelsens resultat. Med stigande svensk upp- låning utomlands har också provisionerna på utländska garantier och för förmedling av kortfristig utiands- finansiering ökat med 35 % under året.

Deposithandeln (placeringar av valutainlåning i ut- ländsk bank och korta lån i utländsk valuta mellan banker) uppgick till i medeltal1626 mkr (1403). Om långfristig utländsk kreditgivning, se sid 17.

Till utiandsrörelsen hör också dotterbolaget PKbanken International (Luxembourg) S .A., en tioprocentig andel av United International Bank Ltd i London samt representationskontor i London och New York. Dotter- banken i Luxemburg etablerades för att kunna erbjuda svenska företag krediter i utländsk valuta på samma villkor som utländska banker. Banken har utvecklats mycket positivt: rörelseresultatet för 1977, dess första hela verksamhetsår, uppgick ti118,3 mkr. Se vidare koncernredovisningen, sid 40-43.

Nästan samtliga utiandsaktiviteter har, som framgår ovan, expanderat starkt under året. Kostnaderna har visserligen ökat avsevärt, men intäkterna har vuxit betydligt snabbare. U tlandsrörelsens resultat har alltså förbättrats markant, även om det fortfarande svarar för en mindre andel av det totala resultatet än vad som är fallet i de andra storbankema.

Fondrörelsen förbäHrade resultatet

En betydande del av bankens finans-, fond- och nota- riatrörelse är centraliserad till huvudkontoret, där 68 personer (65) var verksamma vid årsskiftet.

Banken har ca 20 % av marknaden för obligationslån till kommuner och landsting. Marknadsandelen av industri- och kraftverksemissioner har fortsatt att öka och uppgick till ca 20 %. Under 1977 emitterades under bankens ledning 8 obligationslän (9), och vi deltog i

ytterligare 33lån (26). Emissionsprovisionerna steg med

65% till9,4 mkr (5,7). Utvecklingen har inte varit odelat positiv, då volymen osålda obligationer i industri- och kommunlån ökat för bankens del. Till följd av att kapitalmarknaden inte längre kan möta utbudet av nya obligationer har bankerna haft att välja mellan att säljaobligationerna till underkurs, dvs belastas med en omedelbar kapitalförlust, eller att överta obligationer i egen portfölj och därmed godta

lägre avkastning än av direkt utlåning samt risk för att värdet måste skrivas ner.

Andrahandsaffärerna med obligationer ökade under året, särskilt i premieobligationer, och PKbankens marknadsandel steg. Courtageinkomsterna ökade med 14% till2,5 mkr (2,2).

Aktiehandeln påverkades av den sjunkande börsomsätt- ningen, och courtageinkomsterna minskade med 20%

tilll,3 mkr (l ,6). Trots detta steg PKbankens marknads- andel något, liksom tidigare år. Aktiesidan är dock alltjämt ett problem fOr banken, främst därför att mindre affårer inte ger kostnadstäckning. Aktiecourta- get har, med undantag av att minimipriset höjts, varit oförändrat sedan 1967 och en prisjustering är motiverad.

För att vinna större marknadsandel och bättre lönsam- het strävar banken efter att öka antalet större aktie- affärer samt, som alternativ till småaffårer, erbjuda köp av andelar i våra båda aktiefonder.

I den växande svenska utlandsupplåningen, där staten under 1977 gick ut som låntagare vid sidan av företag och kommuner, har PK banken varit synnerligen aktiv, bl a vid uppläggningen av de nya statslånen.

Banken deltog som manager i 15 internationella obliga- tionslån (8) och som underwriteri 222 (188). Ett stort

ant~ medel- och långfristiga eurolån arrangerades, och vi deltog i vissa utländska syndikerade eurolån.

Den kreditgivning i utländska valutor som förekommer inom fondrörelsen, ingår med 799 mkr (369) i upp- giften om utiandskrediter, sid 16.

Provisionsintäkterna på de utländska kapitalmarknads- affärerna mer än fördubblades och uppgick ti116, l mkr (3,0).

Den ökade svenska utlandsupplåning som är att vänta gör det nödvändigt att fortsätta utvecklingen av ban- kens aktivitet på utländska kapitalmarknader.

Bankens notariatrörelse, som förvaltar kundemas värdepapper mm, har en marknadsandel om ca 8 %och omfattar ca 4 000 depåer till ett värde av ca 4 500 mkr.

Depåavgifterna ökade med 46 % till 5, 3 mkr.

1 7

Den dominerande delen av PKbankens inlåningskonton nar öppnats på pos- ten. Insättningar och uttag- 22 miljoner transaklianer förra budgetliret- bokförsov Postgirotför bankens räkning.

Verksamheten

Personalökning med 5 %

Bankens fortsatta expansion medförde att medelantalet anställda (omräknat till heltidstjänster) ökade med 5 % till2 4 78 (2 356). A v de nyanställda är 70 % placerade på kontoren, vilket i stort sett motsvarar dessas andel av hela antalet anställda. Förstärkningarna vid huvud- kontoret gäller främst utiandsrörelsen och utvecklingen av administrativa system.

A v under året utlysta lönegruppsplacerade tjänster (i huvudsak arbetsledare) tillsattes ca 25 % med kvinnliga medarbetare. Ett problem som ökat i vikt under året är att högre befordrade tjänster lockar färre interna sökan- de, i synnerhet då det blir fråga om att byta bostadsort.

För ett mångfilialföretag som PKbanken är en viss rör- lighet mellan enheter och orter av värde, och vi söker nya lösningar på problemet.

Utbildningsverksamheten fortsatte under 1977 sin snabba expansion. Den interna utbildningens kapacitet

Personalfördelning

Huvudkontoret . Norra regionen . Södra regionen . Västra regionen Östra regionen .

1 8

har ökat avsevärt, bl a tack vare att kursgården

Söderås efter en utbyggnad för 3 mkr fått ett tillskott av tre lektionssalar, fem grupprum och tolv bostadsrum samt rekreationsutrymmen mm. I årets program har ingått en satsning på nya utbildningsmöjligheter för kontorsledningar och arbetsledare samt en ny utform- ning av den banktekniska grundutbildningen. Antalet utbildningsdagar ökade till 8 200 (6 000), ca 3,5 dagar per anställd. I Studierådets kurser, gemensamma för alla affärsbanker, utgjorde PKbankens anställda ca 18 % av deltagama trots att banken har endast 11 % av samtliga affårsbankanställda.

I avvaktan på avtal om medbestämmande har överens- kommelse träffats med de anställda om tillfalliga former för samråd och medinflytande. Bl a ersätter samrådskommitteer de tidigare företagsnämnderna.

90 medarbetare fick under året bankens minnesgåva, som tidigare delats ut för minst 30 års tjänst. Tiden

Medeltal Personalomsättning Sjukdagar

anställda (%-andel som slutat) per anställd

1977 1976 1977 1976 1977 1976

690 676 7,7 7,7 16,7 17,6

304 286 7,9 9,0 10,3 11,7

385 355 6,0 5,7 11,8 9,7

460 449 6,2 6,5 10,8 13,0

639 590 5,8 7,3 13,1 13,6

Hela banken . 2478 2356 6,7 7,2 13,2 13,9

Åldersfördelning för fast anställd personal

Män totalt l 352

300 250 200 150 100 50

o

ålder 60- 55-59 50-54 45-49 -40-A4 35-39 30-34 25-29 20-24

-t 9

o

⁵⁰ tOO 150

Kvinnor totalt 1 381

200 250 300

sänktes nu ti1125 år. En fritidskonsulent har anställts, och anslagen till fritidsverksamhet, bl a konst- och idrottsföreningar, har ökats.

I tablån över personalfördelning mm är uppgifterna om personalantal uttryckta i heltidstjänster och avser medeltal för helår. Banker torde i allmänhet ha relativt låga siffror för omsättning och frånvaro, men eftersom beräkningsgrunderna är olika är det svårt att göra jäm- förelser inom branschen.

Förändringar i centralstyrelsen

Direktör Harald Håkansson, som var ledamot av PKbankens centralstyrelse, avled 1977. F bruks- disponenten Torsten Collen och herr Olof Lekberg lämnade styrelsen. I styrelsen invaldes Sven G Andren, VD i Svenska Tobaks AB, Gösta Borghed, VD i Borgstena Trikåfabrik AB, Axel Kristiansson, riksdagsledamot och förste vice ordförande i Lant- brukamas Riksförbund, Björn Nilsson, VD i Philips Elektronikindustrier AB, och Sven Östling, koncern- chef i Ahlsell AB.

19

På ett postkontor i Gävle löseren PKbonkskund in en check mol kontanter.

Den möjlighelan öppnades för eff por år sedan men är begränsad till högst 500 kr per check.

Förde flesta bankböcker som öppnats på paslen göller fortforonde att post- kontoren måste sända in en beställningföratt få en ränfeuppgiftsom kon föras in i bankboken. Del betyder enorma m ä ngderförfrågni ngor strax efter årsskiftet. Kunderna får i fortsäffningen sina rönfebesked automatiskt, allt- eftersom bokföringen läggs om.

Verksamheten

Credentia och Navigator

ägareförhållanden 1 okt 1977

SvTobåks

Aktiebolagets

Per.:;tonskos.~o

. för Förvaltnings.

·.persOnal·

100%

A!fo-iomkor AS

ok 5 tkr

100%

AE Crc~ntia ck. 2 000 t!>; r 100%

MQQ!lUft Idor AB

a~. 600 rkr

fr6tuna:o al'lföggcue AB cik 20 1kr

17%

17%

ASSI 8%

-

4% KF

ASG

4%

2%

37%

11%

Procenfllatsen för aktieinnehav i Svens.ka AB N avigalor innefattar ansvar för B-aktier.

20

PKbanken och Navigator

År 1968 tog Sveriges Kreditbank initiativet till att bilda ett utvecklingsbolag för mindre och medelstora företag, Svenska

AB

Navigator. Ett av skälen var-liksom för liknande bolag hos andra banker- att åtskilliga familje- företag inom kundkretsen stod inför problem med succession eller kapitaltillskott.

Bland Navigators aktieägare (se bild) återfanns Creden- tiakoncernen med 50% av aktiestocken. ABCredentias huvudsakliga verksamhet har varit och är att utveckla mark för fritidsbebyggelse, en rörelse som bedrivs med framgång.

Navigator expanderade snabbt genom företagsförvärv och omfattade 1977 ett 40-tal bolag med en samman- lagd omsättning av ca 600 mkr. Tyngdpunkten ligger inom sektorerna fritid, elektronik och mekanik. Vid förvärven fick säljarna i regel en del av likviden i form av nyemitterade B-aktier (1/10 röst) i Navigator.

Avsikten var att få bolaget introducerat på börsen.

A-aktieägarna garanterade att B-aktierna skulle lösas in till fastställt värde om börsintroduktionen inte ägde rum inom viss tid. Genom att garantin måste infrias kom Credentias innehav av N avigatoraktier att överstiga bolagets finansieringskapacitet Liksom många andra företag fick N avigatorunder 1977 vidkännas ett kraftigt försämrat resultat, vilket försvagade likviditeten.

För att skydda sina betydande fordringar såg sig banken nödsakad att överta majoritetsintresset i såväl Creden-

Möjligheten att koppla röntebärande konlon och krediter i PKbanken till postgirokonlon ger förelog och kommuner betydande vinster i ränledogar.

De transaktioner som bokförs hö r, på Postgirots enhet för g i ro kapital konton, rör sig om stora belopp: sammonlagt 139 mi liarder krförra budgetåret.

/

tia- somNavigatorkoncemen. Genom attförvärvaAlfa- Tomter AB, moderbolag till Credentia, blev banken ensam ägare av Credentiakoncernen (som ägd~ 50% av röstetalet i Navigator). Genom att dessutom från Tobaksbolaget överta en andel av ett förlagslån, som senare konverterades till aktier, kom bankens röstandel att uppgå till52,5% (se sid 36).

Banken måste enligt banklagen sälja de nu förvärvade bolagen så snart det kan ske utan förlust. Efter att banken övertagit AB Credentias N avigatoraktier såldes Alfa-Tomter AB och AB Credentia. I form av ned- skrivning på sina fordringar på Navigator tillsköt banken 28 mkr till detta bolag, att användas för ned- skrivning av övervärden på dotterbolagsaktier.

På basis av en av professor Per V A Hanner utförd värdering av N avigatorkoncernen har aktierna skrivits ned till60 kr per st. Credentia- och N avigatorengage- mangen har påverkat bankens värderegleringskonto för utlåning på följande sätt:

Nedskrivning av fordringar på Navigator . . Nedskrivning av aktier i Navigator (se sid 36) Förlust vid försäljning av Alfa-Tomter.

A v går realisationsvinst på Credentia . . . Nettobelastning på värderegleringskontot .

Mkr

28,0 8,3 0,019 36,3 18,5 17,8

Bonkomatemas betydelse för att ge kunderna ti Il g6ng Ii Il kontonter dygnet runtsamt löllo kölrycket i kassorna vid toppbelastning ökar, i synnerhet i storstäderna. Postverket svarar för skötseln av några automater, bl o denna i Göleborg.

2 1

stigande kostnader för lönekonton PKbanken har ca 40 % av samtliga lönekonton i Sverige: l ,2 milj personkonton (med koppling till post- giro) och 0,2 milj banklönekonton (i regel med check).

De båda lönesystemen utvecklades under 60-talet av Postbanken, resp Kreditbanken, i konkurrens med andra banker och i syfte att vidga kontaktema med hushållen i ett skede då företagens sparande minskade lcraftigt, samtidigt som datorerna skapade nya möjlig- heter atthantera bokföring av masstransaktioner.

Förhoppningarna var stora om att ett växande sparande på lönekontona skulle göra den nya tjänsten lönsam.

Kostnadsökningarna hade dessutom varit ganska mått- liga för bankväsendet fram till slutet av 60-talet.

Kalkylerna slog fel. Visserligen vann bankerna den önskade kontakten med hushållen, men till priset av ett mycket stort antal transaktioner: uttag, checkbetal- ningar osv. Samtidigt steg personalkostnaderna snab- bare i den ökade inflationstakten, och trots de nya datasystemen var bankerna fortfarande personal- intensiva, med begränsade möjligheter att mekanisera och rationalisera. Sparaodet på kontona växte inte i den takt som behövdes för att räntemarginalen på spa- raodet skulle kunna kompensera kostnadsökningen.

Personkontosystemet, byggt med tanke på Postverkets resurser, hade betydligt tätare kontoutdrag än andra lönesystem. Vid fusionen försämrades dess lönsamhet ytterligare, eftersom PKbanken får betala fullt porto för

Undertre bråda dagar i slutet av varje m6nod sänder bokföringsenheten på Postgirot utovier om löneinsättning till nöston allo de l ,2 miljoner kunder som hor personkonto, lönekonio med möjlighet att girera.

Verksamheten

alla försändelser till kunderna medan Postbankens portokostnader var beräknade efter Postverkets själv- kostnader. Kostnadsökningen blev ca 20 mkr för helt år.

PKbanken fann att de båda lönesystemen tillsammans skulle ge ett underskott om 110-120 mkr 1975. Ett visst underskott kunde banken godta, med tanke på det värde som låg i kontakten med hushållen, men för- lusterna måste bringas ner till mera rimliga proportio- ner. Som marknadsledare hade banken att själv ta initiativ- trots att det stod klart att vi måste räkna med kritik för vad som kunde betraktas som ett återtåg efter flera års intensiv marknadsföring av lönekonton.

Första steget tog PKbanken genom att hösten 1975 införa en löngivaravgift per löneinsättning. Den blev accepterad, om än inte utan protester, av nästan alla anslutna arbetsgivare: de hade klart för sig att det trots allt skulle kosta dem betydligt mera att själva distribu- era lönerna. Efter en tid av olika motbud har även andra banker börjat ta ut ungefår motsvarande avgifter. För PKbanken har avgiften betytt ca 25 mkr om året i intäkter.

I början av 1977 tog PKbanken nästa steg genom att skära ned antalet kontoutdrag till personkontokunder något, dock inte mera än att dessa kunder fortfarande får flera meddelanden från banken än andra lönekunder.

Ä ven denna åtgärd blev hårt kritiserad, bl a i en riks- dagsfråga. Bankens kostnader minskade med ca 13 mkr i dåvarande portoläge.

Trots dessa åtgärder räknar vi med att lönekontona under 1977 medförde ett underskott om ca l 00 ~r.

Undersökningar har visat att en ytterst liten del av löne- kunderna svarar för en mycket stor del av kostnaderna.

Endast 7 % av dem använder normalt mer än sju checkar/uttagsblanketter i månaden, och dessa 7 % svarar för 24 % av hela antalet kontantuttag. De har däremot endast 5 ,5 % av inlåningen på sina konton och visar betydligt allvarligare tendenser än genomsnittet när det gäller övertrasseringar. Förhållandet mellan å ena sidan gottgörelse för sparande, å andra sidan kost- nader för utförda tjänster, har alltså blivit snedvridet inom lönesystemen.

22

Telefonfr6goma från bank- och postkontorom beh611ning på personkon- lon ökade snabbt när banken under 1977 började sända ut färre konto- utdrag. Mona Johansson och hennes kolleger på bokföringsenheten kon räkna med att trycke! lättarnär kassaterminalerna ute på kontoren kan ge besked om kontoställningen.

l lokala samarbetsgrupper diskuterar Postens och PKbankens personal gemensamma problem, kundtjänst- och marknadsföringsfrågor osv. Många nya sådana grupper bildades under 1977; den här bilden kommerfrån Malmö.