En studie om dagsljus

(1)

INOM

EXAMENSARBETE BYGGTEKNIK OCH DESIGN, GRUNDNIVÅ, 15 HP

STOCKHOLM SVERIGE 2020,

En studie om dagsljus

Förtätning av staden och dess påverkan på befintliga byggnader

A study on daylight

the effect of the city densification on existing buildings

LOVISA SOHL

LAURA-MARIE SVENSSON CAPS

KTH

SKOLAN FÖR ARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNAD

(2)

Sammanfattning

I Sverige har det funnits en utbredd bostadsbrist under de senaste decennierna och utvecklingen har skett mot större förtätning, målsättningen är att skapa städer med

ekonomisk- och socialhållbarhet. Det bortses dock från att tätt planerade städer riskerar att inskränka på dagsljustillgången för de boende. Nordiska klimat med mörka vintermånader och solen som står lågt på himlen skapar en stor utmaning. Forskning visar att god tillgång till dagsljus är viktig för människors hälsa och välbefinnande och det är därför viktigt att skydda dagsljustillgången för boende i svenska städer. Trots detta så är den svenska lagstiftningen för skydd av dagsljus för befintliga bostäder svårtolkad med vaga riktlinjer på vad som kan anses som en rimlig minskning av dagsljustillgång.

Denna studie undersöker den aktuella lagstiftningen i Sverige för skydd av

dagsljusåtkomst i befintliga byggnader. Med fokus på befintliga bostadshus används resultatet från fördjupade fallstudier över två områden för att undersöka möjligheter för hur en framtida kravställning kan se ut. Förslaget på kravställningen diskuteras med hänsyn till nuvarande praxis.

Studiens resultat påvisar att en förtätning av staden i många fall leder till otillräcklig dagsljustillgång i befintliga bostäder och att dagens kravställning för dagsljushantering är bristfällig. Att säkerställa tillräcklig dagsljustillgång i bostäder är nödvändigt redan vid planläggning. Studien visar på ett varierande resultat vid användning av nuvarande föreskrifter och allmänna råd givna av Boverket och den europeiska standarden SS-EN 17037:2018. SS-EN 17037:2018 påvisar ett resultat som är känsligare för förändringar i omgivningen. I kombination med att standarden beskriver den faktiska upplevelsen av ljuset i rummet gör det den till ett lämpligare mätetal för dagsljushantering. Om visionen för framtidens städer ska vara samma som idag bör kravställningen på dagsljus utvecklas.

(3)

Abstract

Over the past couple of decades Sweden has suffered from a housing shortage and the trend towards densification due to ambition of creating cities with economic and social sustainability. It is often missed however that tightly planned cities run the risk of restricting daylight access for occupants. Nordic climates, with their relatively low solar angles and dark winter months pose a particular challenge. An increasing body of research however shows that good access to daylight is crucial to human health and well-being. As such, it stands to follow that protecting daylight access for those living in the city is of great societal benefit. Yet the current Swedish national regulatory structure for protection of daylight access in existing properties gives only vague guidance as to what constitutes an unreasonable reduction of daylight access and/or remedy when an unreasonable reduction in daylight access exists. The resulting uncertainty presents a degree of unwelcome risk to building projects.

This study reviews the current state of Swedish legislation for protection of daylight access in existing buildings. With focus on residential buildings it uses results from in- depth case studies to examine possible structures for what a future regulatory framework might look like and discusses the proposal in the context of current Swedish praxis.

The study found that in many cases, densification of the city leads to insufficient daylight in existing housing and that today's requirements for natural daylight are inadequate.

Ensuring adequate daylight is possible already when planning and should be considered to create a society where human health is secured. The study shows varying results when using current Swedish regulations and the European standard SS-EN 17037:2018. SS-EN 17037:2018 demonstrates a result that is more sensitive to changes in the environment, combined with the standard describing the actual experience of the light in the room making it a more suitable measurement for assessing changes in daylight access for existing properties.

(4)

Förord

Det här examensarbetet är gjort som avslutning på Högskoleingenjörsprogrammet inom Byggteknik och design på Kungliga Tekniska Högskolan, KTH. Arbetet utgör 15 hp och utfördes vårterminen 2020.

Examensarbetet bygger på ett samarbete med Byrån för Arkitektur & Urbanism, BAU.

Tack till

Vi vill rikta vår tacksamhet till Paul Rogers och Angel Perez-Morata på BAU. För hjälp, vägledning och stort engagemang. Tack för ert bidrag med simuleringar och beräkningar, utan den hjälpen hade det här examensarbetet inte varit möjligt att utföra för oss.

Tack till vår handledare Magnus Helgesson för givande diskussioner och stöd. Även tack till Mikael Parment på Samhällsbyggnads och Serviceförvaltningen i Sundbybergs stad, Björn Engström på Miljö- och byggnadsförvaltningen i Solna stad och Hans Andrasko på Nacka kommun.

(5)

Ordlista

BBR Boverkets byggregler

CEN European Committee for Standardization

DFPunkt Dagsljusfaktor i punkt

DFmedian Medianvärde av ett rums dagsljusfaktor

LUX SI-enheten för illuminans (belysningsstyrka) Monte Carlo Matematiska algoritmer som baseras på slumptal

PBL Plan- och bygglagen

SIS Svenska institutet för standarder

VSC Delen himmelljus från mulen himmel som träffar fasad UDI Anger hur många timmar som är i olika intervall

(6)

Innehållsförteckning

Introduktion ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.2 Syfte och frågeställningar ... 1

2 Litteraturstudie ... 3

2.1 Förtätning ... 3

2.2 Hälsoaspekter ... 4

2.3 Lagstiftning ... 4

2.3.1 9 kap. Miljöbalken ... 5

2.3.2 Plan-och bygglagen ... 6

2.3.3 Boverkets byggregler ... 8

2.3.4 CEN- standard ... 9

2.4 Förutsättningar för dagsljushantering ... 9

2.4.1 Mätetal ... 9

2.5 Rättsfall ... 14

2.5.1 Svea Hovrätt, Mål nr P 7817–12, 2013-01-24 ... 14

2.5.4 Nacka Tingsrätt, Mål nr P 491–18, 2018-08-08 ... 17

2.6 Right to light ... 18

3 Metod ... 19

3.1 Litteraturstudie ... 19

3.2 Simuleringsmetod ... 19

3.2.1 Dagsljussimuleringar ... 20

3.2.2 Icke-transparenta material ... 20

3.2.3 Transparenta ytor ... 21

3.2.4 Atmosfäriska parametrar ... 21

3.2.5 Beräkningsnät och beräkningspunkt ... 21

3.3 Fallstudier ... 21

3.3.1 Sundbyberg ... 22

3.3.2 Stockholm ... 22

4 Resultat ... 23

4.1 Sammanslagen analys av rättsfall ... 23

4.2 Fallstudier ... 24

4.2.1 Kv. Nattugglan ... 24

4.2.2 Östra Södermalm ... 26

4.2.3 Spiken 11 & 12 ... 34

5 Diskussion och slutsatser ... 41

5.1 Diskussion ... 41

5.1.1 Diskussion rättsfall och Right to light ... 41

(7)

5.1.2 Diskussion fallstudier ... 42

5.2 Slutsatser ... 44

5.3 Fortsatta studier... 45

Referenslista ... 46 Bilagor ... I

(8)

1

Introduktion

1.1 Bakgrund

Det råder en stor bostadsbrist i Sverige, befolkningen ökar och allt fler flyttar in till städerna och fler bostäder behöver byggas. (SCB, 2017). Det förutspås att mer än 70% av värdens befolkning kommer bosätta sig i urbana områden fram till 2050. Den snabba utvecklingen kräver en förnyelse av de nuvarande regler och krav som finns för att

tillgodose en hållbar stad inom detta tidsspann. Det ökande invånarantalet sätter stor press på stadsplanerare att utveckla områden för fler bostäder och kommunaltrafik i den snabba takt som behövs. (Regeringskansliet, 2018).

Inom arkitekturhistoria har ljusinsläpp alltid varit en viktig faktor och slutet på 1800-talet till början av 1900-talet var lägenheterna genomgående med stora och många fönster och fri yta mellan huskropparna. (Björk, Nordling & Reppen, 2015). Efter 1970-talets oljekris skulle energiförbrukningen minskas och en följd av detta blev mindre fönster. (Harrysson, 2011). Den nya generationens stad växte fram med mindre fönster, inglasade balkonger, enkelsidiga lägenheter och tätare bebyggelse. Ett resultat som medföljde denna trend var ett minskat dagsljusinsläpp i byggnaderna. (Björk, Nordling & Reppen, 2015).

1.2 Syfte och frågeställningar

Studiens syfte är att undersöka hur mycket befintliga byggnaders dagsljustillgång

påverkas i områden där förtätning sker. Hur är det möjligt att minska denna påverkan och skydda de befintliga bostädernas dagsljustillgång och kan det leda till en eventuell

förändring av nuvarande lagstiftning i framtiden. Studien grundar sig i en strävan att skapa bättre förutsättningar för befintligt boende i områden där förtätning sker.

• Hur mycket påverkas dagsljusinsläppet i befintliga byggnader av planerade och närliggande nyproduktioner?

• Vilken metod är mest fördelaktig att använda vid bedömning av försämrade dagsljusförhållanden?

• Kan principen för lagen Right to light vara en utgångspunkt för en framtida dagsljuslagstiftning i Sverige?

• I vilket skede tas dagsljuskraven upp i planeringsprocessen och bör de tas upp tidigare?

(9)

2

Avgränsningar:

Studien är avgränsad till att enbart undersöka hur befintliga flerbostadshus

dagsljustillgång påverkas i specifika kvarter där förtätning sker. Dagsljuspåverkan kommer att studeras med hänsyn till Boverkets krav enligt kapitel 6:322 och CEN–

standard 17037:2018. Ingen hänsyn kommer tas till direkt solljus enligt Boverket kapitel 6:323 eller direkt solljus enligt CEN-standard 17037:2018 sektion 5.3.

Rättsfallen kommer enbart studeras och sammanfattas med hänsyn till dagsljus och andra anklagelser de klagande gjort i domstolen kommer inte tas med i sammanfattningarna.

(10)

3

2 Litteraturstudie

Under detta kapitel presenteras relevant bakgrundsinformation som behövs för att tolka resultatet av denna studie.

2.1 Förtätning

Allt eftersom industrialiseringen i Sverige tog fart under 1800-talet lämnade många människor livet på landet och jordbruket för att flytta in till städerna och ta jobb i fabrikerna. (Stockholms Stad, 2020a). Detta var start på urbaniseringen i Sverige som pågår än idag men i en annan form då befolkningen i städerna ökar utan att

befolkningsmängden på landsbygden minskar. Dagens urbanisering beror på en ökad befolkningsmängd överlag och framför allt i storstadsregionerna till följd av ett födelseöverskott och inflyttning från utlandet. (Boverket, 2019c).

En effekt av den ökade befolkningsmängden är en bostadsbrist och 240 av Sveriges 290 kommuner anger att de har ett underskott på bostäder. (Boverket, 2018a). Istället för att bygga staden utåt och ta viktig jordbruksmark i anspråk har istället många städer börjat växa inåt genom förtätning. För att nyttja marken i städerna byggs det tätare och högre för att maximera användningen av den redan begränsade ytan (Boverket, 2016b). Det byggs även på våningar på befintliga byggnader och förtätning är en metod som används medvetet med målsättning att skapa ekonomisk- och social hållbarhet. Förtätningen ska leda till en god bebyggd miljö för alla som vistas i staden och bidra till ökad ekonomisk tillväxt, förbättrad kommersiell service, bättre kollektivtrafik och mindre användning av privata bilar. (Ranesköld, 2016).

Det tillkommer dock flera utmaningar med förtätning med hänsyn till att skapa en god bebyggd miljö. Det kan bli svårt att förse stadens invånare med god tillgång till dagsljus så som kraven är utformade i dagsläget (Rogers, Dubios, Tillberg & Österbring, 2018) och det finns även en ökad risk för avskärmning av dagsljusintag för byggnader vilket i förlängningen kan påverka folkhälsan negativt. (Folkhälsomyndigheten, 2017).

(11)

4

2.2 Hälsoaspekter

I dagens moderna samhälle där människor visats allt mer inomhus blir tillgången på dagsljus inne viktig. Undersökningar visar att många personer spenderar upp till 90% av dygnet inomhus. (Boverket, 2018c). Forskning visar att god tillgång till dagsljus gynnar hälsa och välbefinnande hos människan och i dagsläget kan dagsljuset inte ersättas eller kompletteras med elektriskt ljus då det har ett snävare färgspektrum. (Boyce, Hunter &

Howlett, 2003).

Folkhälsomyndigheten publicerade 2017 rapporten Ljus och hälsa där sambandet mellan dagsljus och god hälsa tydligt redovisas. Det beskriver vidare hur en god hälsa i bostäder ska uppnås genom en reglerad minimumnivå av dagsljus i vistelserum och att dagens krav kan anses som för låga. I Sverige och andra länder på nordliga breddgrader finns det svårigheter med årstidsbunden depression under de mörka månaderna när

dagsljusexponeringen är begränsad. I rapporten beskrivs det hur ljuset är av stor betydelse för god sömn och dygnsreglering. För liten tillgång till dagsljus kan leda till svårigheter att somna, få timmars djupsömn och kortare sömnlängd. Vilket i förlängningen får negativa konsekvenser för välmående hos människor. Vidare beskrivs även vilka positiva effekter dagsljus kan ha vid till exempel läkningsprocesser och prestation hos barn i skolålder.

2.3 Lagstiftning

Dagsljusinsläppet i byggnader påverkas av flertalet faktorer, bland annat fönsterstorlek, avstånd, höjd och väderstreck på omkringliggande byggnader. (Folkhälsomyndigheten, 2017). Inom arkitekturen har dagsljus genom tiden varit en viktig och självklar

grundpelare för utformning av byggnader. (Bialecka-Colin, Mars, Rogers, Tillberg &

Österbring, 2015).

År 1874 gavs Kongl. Maj:ts Nådiga byggnads-och brandstadga för rikets städer ut och det var Sveriges första gemensamma byggnadslagstiftning. I byggnadsstadgan bestämdes att alla städer skulle rita upp stadsplaner över centrala delar av staden. Stadsplanerna syftade främst till att minimera risken för brand och regler kring minsta bredd på gator utformades för att underlätta vid brandbekämpning. Planerna skulle även utformas efter människans behov av rörelse, bekvämlighet och hälsans behov av ljus och frisk luft. För att uppnå det så skulle gatorna vara breda och i passande väderstreck. (Byggnadsstadga och brandstadga för rikets städer, 1874).

Första gången dagsljus nämns i svenska regler i modern tid är när en ny byggnadsstadga tas fram BABS 1960, som syftade till enhetliga bestämmelser i hela landet. I samband med utgivandet av byggnadsstadgan gavs även anvisningar ut men reglerna var inte bindande. (Bialecka-Colin, Mars, Rogers, Tillberg & Österbring, 2015).

Figur 1; Anvisningar till byggnadsstadgan BABS 1960. (KUNGL. BYGGNADSSTYRELSEN, 1960).

(12)

5

Efter oljekrisen på 1970-talet skulle energiåtgången minskas. I Svenskbyggnorm från 1975 angavs maximal fönsterarea och ett minimumkrav på dagsljus togs fram som svar på krisen, med hänvisning till en beräkningsmodell. Tio år senare tas även en förenklad fönsterglasarea metod fram för att beräkna att rummet har tillräckligt med dagsljus. När Boverket bildas slopas reglerna kring maximal fönsterstorlek och det kom även nya

hänvisningar till såväl beräkning av dagsljus samt förenklad metod som anges i SS 914201 (Bialecka-Colin, Mars, Rogers, Tillberg & Österbring, 2015). Dessa regler gäller

fortfarande för nybyggnationer men idag, snart 50 år senare finns det fortfarande inte ett mätbart värde på hur mycket nybyggnation får påverka befintliga byggnaders

dagsljusintag. (Boverket, 2019a).

2.3.1 9 kap. Miljöbalken

Miljöbalken är en lagstiftning vars mål är att främja hållbar utveckling. Flera lagar är kopplade till miljöbalken och riksdagen beslutar om förordningar och olika myndigheter ansvar i sin tur för föreskrifter. Tillgången på dagsljus i bostäder är skyddad enligt

’Förordning om Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd’ (1998:899), sektion 33 §

Bostäder. Där står det att bostaden ska medge tillräckligt dagsljus för att hindra uppkomst av olägenheter.

Figur 2; Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. (Riksdagen, 1998).

(13)

6

2.3.2 Plan-och bygglagen

Plan-och bygglagen är den lag som reglerar mark, vatten och byggande i Sverige.

Bestämmelserna syftar till en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en hållbar livsmiljö för människor idag och i framtiden.

(Riksdagen, 2010). I Sverige är det kommunerna som ansvarar över planläggning av mark- och vattenanvändningen. Vid planläggning ska hänsyn tas till ljusförhållanden enligt 2 kap. 9 §.

Figur 3; Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 9§. (PBL-Kunskapsbanken, 2010).

Vid planläggningen ska människors hälsa skyddas från betydande olägenheter däremot finns det inget mätbart värde på vad som skulle innebära en betydande olägenhet.

(Boverket,2019).

Regeringens proposition till Plan- och bygglagen 1985/86:1, 3 kap. 2 § där betydande olägenhet beskrivs.

Figur 4; Regeringens proposition till plan- och bygglagen 1985/86:1. (Riksdagen, 1985).

(14)

7

2.3.2.1 Översiktsplan

Översiktsplanen ska utformas efter 3 kap.3, 4 och 5 § i Plan-och bygglagen. Kommunen antar en översiktsplan över hela marken. Översiktsplanen anger grunddragen för mark och vattenanvändningen och ska ge överblick under en längre period. Översiktsplanen ska omprövas minst en gång var fjärde år och den är inte juridiskt bindande utan endast vägledande. (Boverket, 2020).

2.3.2.2 Detaljplan

En detaljplan upprättas vid ny sammanhållen bebyggelse och ska ange

användningsområde för mark och vatten inom kommunen. Detaljplanen utformas enligt 4 kap. i plan- och bygglagen. Den ska även innehålla egenskapsbestämmelser som reglerar användning, antal våningar, utformning samt höjder på byggnaderna. Detaljplanen är juridiskt bindande och krävs vid utbyggnad av nya områden eller ändrad markanvändning.

Detaljplanen har en utförande tid på minst 5 år och max 15 år efter att den har vunnit laga kraft.

Innan detaljplanen vinner laga kraft ska den granskas. Granskningen sker av myndigheter, sakägare och andra som berörs av planen. Länsstyrelsen är en av de myndigheter som granskar detaljplaner och de kontrollerar bland annat att bebyggelse eller byggnadsverk inte blir olämpliga med hänsyn till hälsa eller säkerhet. (Boverket, 2016a).

2.3.2.3 Bygglov

För att bygga nytt, bygga om, bygga till eller ändra användningen av en byggnad behöver tillstånd hos kommunen sökas, detta kallas bygglov. Bygglovet innehåller ritningar och dessa granskas och kontrolleras. Vad som prövas beror på om det som ska byggas ligger inom detaljplaneratområde eller inte. Om fastigheten ligger inom detaljplanerat område ska bygglovet följa de angivelser som finns i detaljplanen gällande placering, utformning samt byggrätt. Utanför detaljplanerat område görs en mer omfattande prövning och bygglovet jämförs med översiktsplanen samt allmänna bestämmelser i 2 kap. PBL. När bygglov har utfärdats av kommunen måste bygget starta inom två år och vara färdig byggt inom fem år. (Boverket, 2019b).

(15)

8

2.3.3 Boverkets byggregler

Boverket är en myndighet för stadsutveckling, samhällsplanering, byggande och boende.

Boverket ger ut Boverkets byggregler (BBR) som innehåller föreskrifter och allmänna råd till vissa av Plan-och bygglagens krav.

Föreskrifterna i BBR beskriver det funktionskrav som ska uppnås och de allmänna råden beskriver förslag på hur funktionskravet kan uppnås. Det är dock inte krav att följa det allmänna rådet så länge det går att visa att funktionskravet uppnås. (Boverket, 2018b).

Figur 5; (2011:6) föreskrifter och allmänna råd- avsnitt 6:322. (Boverket, 2018b).

2.3.3.1 Boverkets definition av Dagsljus

Boverket beskriver dagsljus som lika i alla riktningar och det ljus som kommer in i

rummet från fönster direkt mot det fria. (Boverket, 2019a). Rum där människor vistas mer än tillfälligt ska ha en god tillgång på direkt dagsljus. (Boverket, 2018b). Definitionen av dagsljus avser endast ”synliga delen av globalstrålningen från himmelsvalvet, vilket avser det solljus som reflekteras i atmosfären, dock ej direkt solljus”. (Boverket, 2019a, andra stycket). Enligt Boverket.

2.3.3.2 Svenska institutet för standarder

Svenska institutet för standarder, SIS är en ideell förening i Sverige som består av experter från privata och offentliga organisationer vars syfte är att ta fram standardiseringar. BBR hänvisar till SIS i en del av sina allmänna råd. (SIS, 2019). I BBR 6:322 Dagsljus hänvisar Boverket till SIS-standarden SS 914201 i det allmänna rådet vilket är en av två metoder för kontroll av tillräcklig tillgång till dagsljus. SIS har dock ersatt SS 914201 sedan 2018 med SS-EN 17037:2018. Men det i det allmänna rådet hänvisas det fortfarande till SS 914201.

(16)

9

2.3.4 CEN- standard

CEN är en organisation där europeiska länders standardiseringsorgan tillsammans tar fram europeiska standarder inom olika områden.

2018 fastslogs första CEN-Standarden för dagsljus, den innehåller rekommendationer för att skapa bostäder och arbetsplatser med tillräckligt dagsljus. 2018 fastställdes standarden även som svensk standard enligt SS-EN 17037:2018 av anledningen att målsättningen i den äldre versionen SS 91 42 01 och CEN-Standarden skiljer sig från varandra. Boverket hänvisar i det allmänna rådet för dagsljus till vad som är minsta möjliga nivå av dagsljus medan SS-EN 17037:2018 ska ge en uppfattning av det upplevda ljuset i rummet. Av den anledningen är riktvärdena högre för SS-EN 17037:2018 och minimumvärden är således inte den samma som för SS 91 42 01. (Boverket, 2019a).

2.4 Förutsättningar för dagsljushantering 2.4.1 Mätetal

Under den här rubriken presenteras tre olika mätetal och metoder för dagsljushantering.

2.4.1.1 Dagsljusfaktorn

Dagsljusfaktorn beskrivs som förhållandet mellan belysningen inomhus och utomhus och mäts i en punkt i rummet. Förhållandet sker i antal lux inomhus jämfört med utomhus och anges i procent. För att beräkningspunkten ska vara oberoende av väderstreck används en helmulen himmel som beräkningsreferens. Detta utgör även det sämsta fallet då solens placering inte kommer påverka resultatet. Beräkningspunkten är en punkt placerad en meter från mörkaste sidovägg på halva rumsdjupet med en höjd av 0,8 meter ovanför golvet.

Beräkningspunkten blir därför svårplacerad för rum med vid mer komplexa planlösningar och geometrier. (Löfberg, 1987).

Den metod Boverket hänvisar till för beräkning av dagsljusfaktorn är en manuell handberäkningsmetod enligt Löfberg (1987). Metoden kommer i grunden från England men är till viss del rättad efter svenska förhållanden. Dagsljuset utifrån når beräkningspunkten genom flera vägar, dessa vägar kan förenklat sägas beräknas var för sig för att sedan läggas ihop enligt formeln: DF=HK+URK+IRK. Där HK är himmelskomponenten och den delen som beror av direkt dagsljus, URK är utereflekterad komponent och är ljuset från vertikala ytor utanför rummet och IRK är inne reflekterad komponent och är reflekterat ljus i rummet.

IRK finnes i tabell som bygger på en formel av hur mycket ljus som når en viss punkt efter upprepade reflektioner medan HK och URK beräknas. Vid beräkningen används en geometrisk beskrivning av fönsteröppningens storlek och placering. Dessa beräknas med hjälp av en dagsljusgradskiva som finns för olika grader som i sin tur placeras på plan-och sektionsritningar. Av gradskivan avläses värden som i sin tur används i ett antal uträkningar tillsammans med värden för fönsterglasets ljusgenomsläpplighet och väggarnas reflektionsvärde för att räkna ut dagsljusfaktorn. (Löfberg, 1987). Denna metod är tidskrävande och komplicerad och används därför sällan i praktiken. (Boverket, 2019a).

(17)

10

I de fall där beräkningspunkten är svår att placera kan dagsljusfaktorn beräknas som ett medianvärde i rummet. Detta lämpar sig även bättre idag då dagsljusfaktorn ofta beräknas via datorsimuleringar vilket också gör att beräkningen inte behöver vara begränsad till en specifik punkt. (Rogers, Dubios, Tillberg & Österbring, 2018).

Figur 6; Dagsljusets väg till en punkt i ett rum. (Löfberg, 1987).

(18)

11

2.4.1.2 SS 91 42 01, AF-metoden

I SS 91 42 01 beskrivs en förenklad metod för att kontrollera att fönsterarean är så pass stor att beräkningspunkten i rummet med största sannolikhet klarar kravet för godkänd dagsljusfaktor. Metoden kallas för AF-metoden och är en förkortning av fönsterglasandel.

AF-metoden har en begränsad användning då den bara kan användas under vissa specifika förutsättningar för att säkerställa resultatet på en DF på minst 1 %. De krav som ska uppfyllas är en avskärmningsvinkel mellan 0 till 30 grader, viss fönster-och rumsstorlek, specifik färg på tak, golv och vägg. Rumsdjupet får vara maximalt sex meter och djupet av eventuell balkong eller loftgång utanför fönstret räknas in i rummets totala area. Beroende på avskärmningsvinkeln hämtas en faktor ur en tabell som multipliceras med golvarean i rummet i kvadratmeter. Summan av dessa ska vara mindre än fönstrets area i

kvadratmeter. Glasytor under 0,8 meter över golv räknas inte med som fönsterarea. Om förutsättningarna inte kan följas behöver dagsljusfaktorn beräknas enligt ovanstående rubrik. (SIS, 1988).

Avskärmningsvinkeln är en vinkel som uppmäts utifrån ett horisontalplan från fönstrets mittpunkt till högsta avskärmande punkt på motstående byggnad. Den påverkar hur mycket dagsljus som kommer in i byggnaden. Större avskärmningsvinklar kräver ofta insatser för att klara av dagsljuskraven. (Alenius, Dahlberg, Lundgren & Cederström, 2019).

Figur 7; Avskärmningsvinklar. (Paul Rogers, 2020).

(19)

12

2.4.1.3 Daylight Availability enligt SS-EN 17037:2018

SS-EN 17037:2018 är en CEN-standard som innehåller olika faktorer som dagsljus, direkt solljus och bländning och ska ge en uppskattning av ljusupplevelsen i rummet.

Målvärdena är samma för hela Europa men Sveriges nordliga läge begränsar dagsljuset.

Det medför att det svårare att uppnå målvärdena i Sverige jämfört med länder i sydligare breddgrader. (SIS, 2018a).

Dagsljus i SS-EN 17037:2018 mäts i Daylight Availibility (DAV) som är en

sammanslagning av Daylight Autonomy (DA) och Usefull Daylight Illuminiance (UDI).

DA är den tid i timmar ett rum klarar en specifik belysningsstyrka utan hjälp av elektriskt ljus. DA är ett klimatbaserat mätetal som påverkas av väderstreck, latitud och lokalklimat.

Därför kommer en fasad mot norr per automatik få större inverkan på resultatet. (SIS, 2018b). SS-EN 17037:2018 anger även en metod för beräkning av dagsljusfaktorn med Standard Overcast Sky, men detta är inget som gjorts i denna studie.

Resultatet delas upp i fyra olika nivåer där en inte är godkänd. Tabellen nedanför redovisar kraven på dagsljus för respektive nivå.

Figur 8; Krav på dagsljus för respektive nivå. (Författarnas egen figur, 2020).

Alla resultat under kraven för minimumnivå klassas som icke godkända och benämns som fail. (SIS, 2018b).

2.4.1.4 Miljöbyggnad 3.0

Miljöbyggnad är ett certifieringssystem som grundar sig i svenska byggregler och myndighetskrav. Certifieringen sker i fyra olika nivåer där den näst lägsta nivån ungefärligt motsvarar krav från svenska myndigheter. (Bengt Dahlgren, 2016).

Miljöbyggnad innehåller moderniserade riktlinjer för beräkning av både dagsljusfaktorn och användning av AF-metoden. Dessa riktlinjer innehåller schablonvärden samt tillåter att AF-metoden används med en avskärmningsvinkel upp till 45 grader enligt svensk praxis. (SGBC, 2017).

(20)

13

2.4.1.5 Vertical Sky Component

Vertical Sky Component härstammar från 1960-talet och är ett mätetal som används för att indikera den mängd dagsljus som når en byggnads fasad och definieras som förhållandet i procent av den del av belysningsstyrkan som når en viss punkt på en vertikalt plan. Detta mäts under en mulen himmel på ett horisontellt plan under en oavskärmad himmel. Den mulna himlen används som standard och tar inte hänsyn till väderstreck eller geografisk placering. Den kallas för CIE Standard overcast sky vilket är samma himmelstyp som används vid beräkning av dagsljusfaktorn. (Rogers, Tillbeg & Todorov, 2018).

Det finns begränsningar med VSC avseende bedömning av dagsljustillgång. VSC tar inte hänsyn till fönsters placering och storlek eller till rummets djup. Den baseras även på en mulen himmel och människors föreställning av dagsljus är att direkt solljus också ingår i dagsljus. (Olina & Zaimi, 2018). Därför kan VSC inte uppfattas som faktisk upplevelse utan ska endast användas som indikator till mätning av dagsljusfaktorn. Det bör även tas i åtanke att VSC bara mäter den mängd dagsljus som når fasaden. Ljusreflektioner från mark och andra ytor beaktas inte och därför kan VSC underskatta den faktiska mängden dagsljus som når fasaden. Detta gör VSC till en bra indikator för dagsljus i tidiga skeden när fasad material eller annat som kan påverka reflektioner inte är känt. (Rogers, Tillbeg &

Todorov, 2018).

VSC Diagrammen anger den andel av himmelsljuset som kommer från CIE overcast sky (mulen himmel) som träffar respektive fasad. Ett antagande kan därefter göras att fönster vilka nås av ungefär <10% kan ha svårigheter att uppnå Boverkets dagsljuskrav.

(21)

14

2.5 Rättsfall

Under den här rubriken kommer en sammanfattning av fyra rättsfall där olika detaljplaner har överklagats. Överklagan har skett av boende i närheten av den föreslagna detaljplanen.

Klagan har i många fall varit att nybyggnationen kommer medföra skuggning och skymning av sikt för de befintliga fastigheterna.

2.5.1 Svea Hovrätt, Mål nr P 7817–12, 2013-01-24

2.5.1.1 Bakgrund

Eftersom ärendet påbörjades före 2 maj 2011 så ska den äldre version av plan- och bygglagen tillämpas. Enligt 5 kap. 2 § ÄPBL ska detaljplaner utformas med hänsyn till existerande bebyggelse-, äganderätts-, och fastighetsförhållanden som kan påverka planens fullföljande.

Samhällsbyggnadsnämnden i Kalix kommun har den 14 september 2010 antagit ny detaljplan för den obebyggda fastigheten Lärkan 1 som ligger i ett villaområde i centrala Kalix. Den nya planen fyrdubblar byggrätten för fastigheten då den möjliggör byggande av ett flerbostadshus i 5 våningar med intilliggande parkeringsplats och uteplats.

Boende på fastigheten Lärkan 4 har överklagat och yrkat på att detaljplanen ska upphävs då hen anser att den bland annat strider mot översiktsplanen i fråga om höjd på

byggnaden. Hen anser även att den antagna detaljplanen inte tar hänsyn till skuggningseffekter som kommer uppstå till följd av detaljplanen. Hen anser

översiktsplanen inte ger anledning till att förvänta rådande förhållandena som detaljplanen medger och därmed ska anses som betydande påverkan för grannfastigheterna.

Kommunen däremot menar att det har tagits hänsyn till skuggbildningen genom placering av ny byggnad samt att det redan innan fanns skuggningar av de stora tallarna som tidigare fanns på fastigheten. (Mål nr P 7817–12 dom 2013-01-24).

2.5.1.2 Domen

Domstolen medger att detaljplanen skulle ge en direkt och inte obetydlig skuggbildning samt minska känslan av ljusinsläpp på fastigheten Lärkan 4 med hänsyn till Kalix nordliga läge. Domstolen anser även att byggnationen skulle medföra ökad insyn på fastigheten.

Mark och miljödomstolen anser att detaljplanen utgör en negativ påverkan på Lärkan 4 och angränsade fastigheters boendemiljö att det måste anses utgöra en betydande olägenhet. Domstolen finner att kommunens antagande av detaljplan strider mot den enskilde fastighetsägarens intresse och ska därför upphävas. Mark- och

miljööverdomstolen i sin tur anser att kommunen tagit tillräcklig hänsyn till enskilda boende i närheten och upphäver mark-och miljödomstolensbeslut och fastställer

detaljplanen på grund av att översiktsplanen medger den ökade exploateringsgraden och förtätningen av området. (Mål nr P 7817–12 dom 2013-01-24).

(22)

15

2.5.2.1 Bakgrund

Stadsbyggnadsnämnden i Stockholms kommun antog i september 2011 en ny detaljplan för kvarteret Linaberg i Mariehäll i norra Stockholms kommun. Den nya planen medger rätt att bygga fyra nya kvarter med byggnader av olika funktion. Planen anger rätt att bygga ett punkthus på nio våningar placerat i nära anslutning till befintlig bebyggelse vilket bostadsrättsinnehavare på Alpvägen 20 och 22 i Mariehäll har synpunkter på.

Klagande anser att bristfälliga solstudier gjorts då vintersolståndet inte är medtaget.

Klagande anser att utöver att punkthuset skulle ha stor inverkan på solljuset på befintliga byggnader även skulle begränsa utsikten och livskvalitén.

Nämnden menar att de två punkthusen på alpvägen 20 och 22 redan skuggar varandra och att skuggningen av det nya punkthuset inte kommer vara mer omfattande. Nämnden menar också på att det inte kommer bli en större olägenhet än vad som kan förväntas i bostadsområden i centrala delar. (Mål nr P 9683–12 dom 2013-08-23).

2.5.2.2 Domen

Eftersom ärendet påbörjades före 2 maj 2011 så ska den äldre version av plan- och bygglagen tillämpas. Enligt 5 kap. 2 § ÄPBL ska detaljplaner utformas med hänsyn till existerande bebyggelse-, äganderätts-, och fastighetsförhållanden som kan påverka planens fullföljande.

Mariehäll ligger i ett område där den dåvarande översiktsplanen benämnts som ytterstad och angetts som ett halv centralt stadsutvecklingsområde där det troligtvis är lägre exploatering i jämförelse med innerstadsnära stadsutvecklingsområde. Mark-och

miljödomstolen finner att punkthuset skulle medföra betydande skuggning och betydande bortfall av utblickar för befintligt boende. De anser att kommunen inte har tagit tillräcklig hänsyn till de befintligt boende och upphäver därför detaljplanen i din helhet.

Stadsbyggnadsnämnden i Stockholms kommun överklagar detta beslut till mark-och miljööverdomstolen som instämmer med mark-och miljödomstolens beslut att

detaljplanen inte tagit tillräcklig hänsyn till de befintligt boende. Detaljplanen ska därför ändras på den del som är närmast Alpvägen 22. (Mål nr P 9683–12 dom 2013-08-23).

(23)

16

2.5.3.1 Bakgrund

17 mars 2014 antog Stenungssunds kommun ny detaljplan för utbyggnad av cirka 270 bostäder i Södra Nytorpshöjd, Solgårdsterassen. Boende i Stenungssund beslutade att överklaga detaljplanen då de anser att planförslaget inte innehåller anpassningar till befintlig bebyggelse. Detaljplanen medger rätten att bygga 3 stycken 7 våningshus samt 2 stycken 6 våningshus. Ett av de skäl att de boende motsätter sig detaljplanen är att de anser att nybyggnationerna kommer ta upp större delen av solljuset under höst-och vinterhalvåret. Utöver detta kommer även utsikten mot skog och hav skymmas.

Kommunen menar på att planförslaget är utformat för att minimera påverkan för de befintligt boende både vad gäller utsikt samt minskat solljus. (Mål nr P 2233–15 dom 2015-12-28).

2.5.3.2 Domen

Länsstyrelsen uttrycker att kommunen gjort en tolkning av översiktsplanen som inte stämmer helt överens med verkligheten i samband med samråd för detaljplanen. Detta bland annat då höghusen inte speglar resterande bebyggelse som finns i området.

Länsstyrelsen anser dock att flerbostadshusen kommer passa in godtagbart i resterande bebyggelse och anser att förtätningen är acceptabel. Dessutom nämns att det inte går att ta förgivet att utsikten och utblickar förblir oförändrade. Länsstyrelsen bedömer inte den skuggning som kommer ske på vissa av fastigheterna är en betydande olägenhet för de befintligt boende. Mark-och miljödomstolen valde dock att ändå att upphäva detaljplanen trots länsstyrelsens beslut. Mark-och miljööverdomstolen anser att detaljplanen inte medför betydande olägenhet för de klagande och beslutar därmed att anta detaljplanen.

(Mål nr P 2233–15 dom 2015-12-28).

(24)

17

2.5.4 Nacka Tingsrätt, Mål nr P 491–18, 2018-08-08 2.5.4.1 Bakgrund

I december 2017 antog Sundbybergs kommun en ny detaljplan för fastigheterna Spiken 11 och 12. Detaljplanen möjliggjorde ny- och påbyggnation på fastigheternas innegård.

Boende i området samt Spikens samfällighetsförening beslutade att överklaga planen och en av anledningarna var att den föreslagna nybyggnationen skulle medföra ökad

skuggning. Vid vår- och höstdagjämningen kommer antalet soltimmar minska från 8 timmar till 45 minuter på vissa av fastigheterna. Planen medförde att ett flertal lägenheter i fastigheten Spiken 14 inte kommer ha någon direkt sol alls under vintermånaderna och det skulle innebära att elektriskt ljus skulle vara nödvändigt även på dagen. Boende hade även synpunkter på flertalet felaktigheter kring skuggningsberäkningar samt bristfälliga skisser och ritningar. (Mål nr P 491–18 dom 2018-08-08).

2.5.4.2 Domen

Fastigheterna är belägna i centrala Sundbyberg vilket är ett hög exploaterat område och Mark-och miljödomstolen anser därför att toleransnivån måste vara högre än i andra fall.

Det råder brist på bostäder i Sundbyberg och det allmänna intresset behöver stå över den enskildes så länge den enskilde inte drabbas av en betydande olägenhet. Domstolen anser att det minskade ljusinsläppet och den ökande skuggningen inte kan ses om en betydande olägenhet för de befintligt boende och därmed finns ingen anledning att upphäva

detaljplanen. (Mål nr P 491–18 dom 2018-08-08).

(25)

18

2.6 Right to light

Under den här rubriken beskrivs kortfattat en lagstiftning i Storbritannien vars syfte är att skydda dagsljustillgången för befintliga byggnader.

I Storbritannien finns det en lag som ska skydda befintliga byggnader från en minskad tillgång till dagsljus. Skyddet sker i form av en lagstadgad easement, som i Sverige skulle kunna jämföras med ett servitut. Den som har ägt en bostad eller en byggnad med fönster med tillgång till naturligt ljus i 20 år eller mer har rätten att förbjuda nya byggnader eller utbyggnader som skulle sänka illuminationsnivån för byggnaden under en minimumnivå.

Denna rätt heter Right to light och den grundar sig i en äldre lag från 1800-talet. Ägaren till den befintliga byggnaden som innehar servitut får inte heller göra några ändringar på sin egen byggnad som kan påverka dagsljusnivån. (CIAT, 2016)

50/50 regeln kan ses som en godtagbar mätning för att se om en överträdelse sker av right to light. I Storbritannien anses 1 lumen vara en godtagbar mängd naturligt ljus på ett arbetsplan. Regeln innebär att i procent bestämma hur mycket av hela rummets yta som får tillräckligt med dagsljus på ett plan 850 mm över golvet. De anses som bristfälligt när procenten är 50% eller mindre. I rum där 50% eller mer av rummet fortfarande får

tillräckligt med dagsljus, så betraktas som godtagbart oavsett hur mycket ljus som har gått förlorat. (CIAT, 2016).

Ett Waldram diagram används för att beräkna andelen himmelsljus som en byggnad möjliggör till marken nedanför. Diagrammet används för att kontrollera när en överträdelse sker. (Defoe & Frame, 2010).

Figur 9; Waldram diagram. (Defoe & Frame, 2010).

Vid planering av nya byggnationer i Storbritannien används en 45-gradersvinkel som riktlinje för att kontrollera att den nya byggnationen inte tar bort för mycket dagsljus för den befintliga byggnaden. Denna riktlinje finns för att de befintligt boende ska förvänta sig att behålla en viss mängd dagsljus och fri utsikt från sitt bostadsfönster trotts förtätning eller utbyggnation av grannfastighet. (Fife Council, 2010). Denna regel används endast som en riktlinje och inte för att mäta dagsljuset hos en bostad som har ’Right to light’. (CIAT, 2016).

(26)

19

3 Metod

Här påvisas de metodval som använts i den här studien, metoderna har valts för att uppfylla studiens syfte och besvara dess frågeställningar.

3.1 Litteraturstudie

För att få de baskunskaper som behövs för att kunna analysera och dra slutsatser av simuleringarna har litteraturstudier i form av inläsning av vetenskapliga artiklar och publikationer samt aktuell lagstiftning gjorts. Efter första delen av litteraturstudien och med insamlad kunskap har även rättsfall inom ämnet studerats. Litteraturstudiens huvudsakligasyfte är att etablera kunskaper inom ämnet samt att styrka rapportens

slutsatser, men även för att kontrollera rapportens originalitet, genom att studera liknande arbeten. (Patel & Davidson, 2011).

3.2 Simuleringsmetod

Kvarteren för simuleringarna är modellerade efter originalbygglovsritningar på de

befintliga byggnaderna. För uppskattning av nybyggnationernas geometri har modellering gjorts efter nybyggnadskarta och bygglovsritning. Ritningar inom Stockholm är tagna från Stockholm stads stadsarkiv och inom Sundbybergsstad har ritningar erhållits via kontakt på bygglovsenheten. Dagsljussimuleringarna samt metodiken för dessa är tillhandhållna från Paul Rogers på BAU.

För att bedöma dagsljus i byggnader ändvänder vi oss av tre olika mätmetoder i denna rapport:

(1) Beräkning av VSC för att se ungefärlig mängd dagsljus som når fasaden.

(2) Beräkning av DF^Punkt och DFMedian på rumsnivå.

(3) Beräkning av DA^V enligt CEN 17 037:2018 på rumsnivå.

I den här studien kommer mätningar med hänsyn till SS 91 42 01 ske med accepterad maximal avskärmningsvinkel på 45 grader istället för 30 grader, som i vanliga fall är maximal vinkel enligt förutsättning för användandet av metoden. Detta val är gjort då det är i riktlinje för beräkning av AF-metoden enligt Miljöbyggnad 3.0 och svensk praxis.

(SGBC, 2017).

Varken BBR eller SS 91 42 01 ger en vägledning kring olika materials optiska egenskaper, på grund av detta valdes värden som ligger inom intervaller för vad som vanligtvis förekommer i internationella standarder och forskningsprojekt.

(27)

20

3.2.1 Dagsljussimuleringar

Radiance är ett dagsljussimuleringsverktyg som bygger på ray tracing vilket är en metod som beräknar hur ljusstrålar faller och reflekteras. Det används tillsammans med en Monte Carlo-metod för att hantera de komplexa geometrier vissa planlösningar har. Gränssnittet för Radiance har satts med två verktyg som är integrerade i Rhino, DIVA och

Ladybug/Honeybee. DIVA används för att utvärdera miljöprestandan för byggnader och används för klimatbaserad dagsljusmätning. Med programmeringsmiljön Grasshopper används Ladybug/Honeybee. Väderdata analyseras i Ladybug/ Honeybee för att ge information hur väder-och miljöförhållanden kommer att påverka byggnaden och beräkna dagsljusfaktorn. Även byggnadsmaterial och ytor tas till hänsyn.

En epw-fil är en sammanställning om hur väderförhållandet varit på en specifik plats under 100 år där intervallet för registrering av data sker varje timme. Studiens epw-data är från Stockholm, Bromma flygplats.

3.2.2 Icke-transparenta material

Alla modellers icke-transparenta ytor är utformade som plastmaterial. Som förutsättning för reflektioner användes schablonvärden från Miljöbyggnad 3.0 med undantag av reflektants för undertak som i den här studien är satt till ett lägre värde. I beräkningen sattes specularitet och råhet som noll.

Figur 10; Reflektionsvärden för icke kända reflektionsfaktorer. (Miljöbyggnad, 2017).

Figur 11; Optiska egenskaper. (Författarnas egen figur, 2020).

(28)

21

3.2.3 Transparenta ytor

Byggnadernas transparenta ytor är modellerade i Radiance som glasmaterial. Det valda glasmaterialet är VOID GLAS. För att minimera tiden för beräkningar är glasytorna förenklade, detta för att minska risken för internreflektioner inom eller mellan flera glasskikt. I Sverige brukar fönster i bostäder ha en transmitans mellan 0,63 och 0,76 för bostäder och en ljustransmittans av 0,67 är normalvärde. I den här studien är

ljustransmissionen för glas satt till 0,67. Detta värde är troligt högre i äldre byggnader men dessa fönster är med stor sannolikhet utbytta eller renoverade till glas mot en lägre

ljustransmitans. Enligt Löfberg (1987) bör ljustransmissionen sänkas vid smutsig

inglasning. I det här arbetet tas detta inte hänsyn till detta eller snö och regn eftersom det inte är praxis i Sverige. I arbetet beaktas reflektioner från icke transparenta ytor där smuts är medräknat i de optiska egenskaperna.

3.2.4 Atmosfäriska parametrar

För dagsljusfaktors beräkningen används följande atmosfäriska parametrar i Radiance: -ab 8-ad 2048-as 1024-ar 2048-aa 0.1.

För Daylight availability beräkningen görs med parametrarna -ab 6-ad 2048-as 1024-ar 900-aa 0.1.

Dessa parametrar används då de ska ge en god utdelning mellan beräkningshastighet och precision. Dessa är de vanligast förekommande faktorerna i utgivna arbeten om dagsljus.

Som himmelkomponenter används CIE overcast sky för beräkning av dagsljusfaktorn och för SS-EN 17037:2018 används ett årligt snittvärde av väderdata SWE_STOCKHOLM- BROMMA_024640_IW2.epw från Bromma flygplats.

3.2.5 Beräkningsnät och beräkningspunkt

Vid beräkning av dagsljusets medianvärde i ett rum används flera punkter i ett rutnät vars placering har verkan på resultat och tiden för beräkningen. För att få ett så bra resultat som möjligt placeras inte beräkningspunkter närmre än 50 cm från vägg. Samtliga körningar är gjorda med 30 cm mellan punkterna. Höjd över färdigt golv sätts till 0,8 för beräkning av dagsljusfaktorn och till 0,85 för beräkning av SS-EN 17037:2018.

3.3 Fallstudier

För att undersöka påverkan på dagsljuset kommer fallstudier att studeras.

Fallstudierna syftar till att studera specifika kvarter och omkringliggande befintliga flerbostadshus. Dessa är utvalda genom att studera nybyggnadsprojekt både pågående och planerade. Valen av kvarter har gjorts med hänsyn till antal våningar nybyggnationen kommer ha jämfört med befintligt omkringliggande flerbostadshus men även dess placering och avstånd till varandra. Valda fallstudier representerar byggnader där en misstanke om drastisk försämring av dagljustillgången kommer ske eller har skett.

(29)

22

3.3.1 Sundbyberg

Sundbyberg ligger norr om Stockholm och är den minsta kommunen till ytan men även den mest tätbefolkade. Fram till 2025 beräknas befolkning öka med 12 000 personer, vilket gör att de kommer ha en befolkningsmängd på nästan 63 000 personer. Sundbyberg planerar för cirka 740 lägenheter per år fram till 2030. (Carlsund & Forsberg, 2019).

I Sundbybergs översiktsplan uppmuntras uppförande av komplementbyggnader i närheten av kollektivtrafik för att öka nyttjandet av infrastruktur och bidra till ökad ekologisk hållbarhet. Nybyggnationerna ska spegla vidare på de befintliga strukturer som finns i stadsbilden men även blanda in nytt för att skapa en variation. (Sundbybergs stad, 2018).

I Sundbybergs Stads översiktsplan nämns dagsljus en gång och det beskrivs att

”Bebyggelse ska planeras och uppföras så att fastighetens naturliga förutsättningar tas till vara på bästa möjliga sätt för miljön och hälsan. Träd har stor betydelse för lokalklimatet.

Grönytefaktorn och sol- och vindstudier är exempel på verktyg för att uppnå ett gott lokalklimat”. (Sundbybergs Stad, 2018, s. 78).

3.3.2 Stockholm

Stockholm hade i slutet på 2018 cirka 962 000 invånare och år 2021 förväntas storstadens befolkning passera 1 000 000. Sedan 2009 har befolkningsmängden ökat med 152 000 personer och fram till 2028 beräknas staden öka med 141 000 personer. Ökningen förväntas att bli som störst i runt 2025. (Sweco, 2019).

I Stockholms stads översiktsplan beskrivs förvaltningen av kulturhistoriska värden som kärnan av planeringen för att utveckla staden men med nya och moderna inslag.

Framtidssynen av Stockholm beskrivs som en levande stad med en funktionsblandning som uppnås genom att skapa en tät och attraktiv stadsmiljö av hög kvalité. (Berring, 2013). I översiktsplanen nämns dagsljus två gånger, det beskrivs att ”Platser och byggnader ska samspela med dagsljuset och genomföras med medvetenhet om det ljus som byggnaden ger under dygnets mörka timmar”. Samt att ” Arkitekturen i Stockholm ska utformas med god proportionering, medveten färgsättning och god dagsljushantering.”

(Stockholms Stad, 2018, s. 71-72).

(30)

23

4 Resultat

Under den här rubriken kommer resultat och analys av fallstudierna och rättsfall presenteras. Fallstudierna som redovisas tar enbart hänsyn till den del av den befintliga byggnaden som kommer påverkas av nybyggnationen.

4.1 Sammanslagen analys av rättsfall

I de överklagade detaljplanerna är det främst klagan på skuggbildning samt det minskade ljusinsläppet som påtalats av de befintligt boende i närheten. I de flesta fallen anser klagande att de beräkningar och solstudier som gjorts har varit bristfälliga då de inte tagit hänsyn till vintermånaderna när solen står som lägst. Det anser även att kommunen tagit för liten hänsyn generellt till boende i områdena vid utformning av detaljplaner.

Anledningen till att detaljplanerna i de flesta fallen inte har upphävts är för att det

allmänna intresset måste stå över den enskildes intresse så länge denne inte drabbas av en betydande olägenhet. I dessa fallen ansågs de enskilda inte drabbas av en betydande olägenhet. Kommunernas syfte med de nya detaljplanerna och dess förtätning är för att minska klimatavtrycket och främja hållbar utveckling.

I tre av fallen anser domstolen att de enskilt klagande inte kommer drabbas av en

betydande olägenhet samt att översiktsplanen tillåter den bebyggelse som detaljplanen har angett. I ett av fallen blir domen till fördel för klagande och detaljplanen upphävs delvis dels då översiktsplanen inte tillät den typ av bebyggelse inom detaljplanens område. Den del av detaljplanen som upphävs ansågs även kunna drabba de befintligt boende med betydande olägenhet.

(31)

24

4.2 Fallstudier 4.2.1 Kv. Nattugglan

På Åsögatan 101 på Södermalm ligger ett flerfamiljshus på 7 våningar från 1980-talet i anslutning till flerfamiljshuset ligger Kv. Nattugglan 14 som består av två byggnader som båda har byggts om under de senaste åren. Byggnaden mot Västgötagatan har redan genomgått en omfattande ombyggnation. Byggnaden mot Folkungagatan är ett kontorshus som delvis kommer att rivas och ersätts med en högre kontorsbyggnad med indragna våningar. (Andersson, 2018).

Figur 12; Kv. Nattugglan efter renovering och ombyggnation. (Andersson, 2018).

(32)

25

4.2.1.1 Resultat

VSC diagrammen anger den andel av himmelsljuset som kommer från CIE overcast sky (mulen himmel) som träffar respektive fasad. Ett antagande kan därefter göras att fönster vilka nås av ungefär <10% VSC (visas med mörkblå färg i nedanstående diagram) kan ha svårigheter att uppnå Boverkets dagsljuskrav.

Figur 13; Skala (Figur tillhandahållen från BAU, 2020).

Figur 14; VSC över Nattugglan 14 före ombyggnation. Röd cirkel markerar befintlig bostad. (figur är tillhandhållen av BAU, 2020).

Figur 15; VSC över kv. Nattugglan 14 efter ombyggnation. Röd cirkel markerar befintlig bostad. (figur är tillhandhållen av BAU, 2020).

(33)

26

4.2.1.2 Analys

Efter utförd VSC över kvarteret Nattugglan 14 efter ombyggnationen påvisades en förbättring av dagsljustillgången på den befintliga byggnadens fasad. Anledningen till detta kan vara de indragna våningsplanen som skapar en trappliknande konstruktion. Därmed skapas luckor för dagsljuset att färdas igenom vilket gör att mer dagsljus når den befintliga byggnadens fasad. Trots det förbättrade resultatet på fasad finns det ingen garanti för att det inte skett en minskning av dagsljus på rumsnivå eftersom VSC enbart är en indikation över dagsljustillgången. Då sannolikheten för att det skulle skett en så pass stor minskning av dagsljuset att det skulle klassas som en betydande olägenhet ansågs vara mycket liten gjordes inga vidare studier på rumsnivå för kvarteret Nattugglan 14.

4.2.2 Östra Södermalm

Bondegatan 81 och Barnängsgatan 10 på Östra Södermalm är båda bebyggda med

flerbostadshus. Båda byggnaderna är på 6–7 våningsplan. Flerbostadshuset på Bondegatan 81 är byggt på 1920-talet medan Barnängsgatan 10 är byggt 2006.

Intill dessa, på marken för en tidigare bussdepå på planeras det att byggas 1240 lägenheter i sju nya kvarter. Byggstarten är satt till år 2020. Här ska stadsdelen persikan växa fram.

Stadsdelen ska förena Södermalm och Hammarby sjö. Området gränsar till kvarter i olika tidstypiska stilar och persikan kommer bygga vidare på stadens rutnätsstruktur. Kv Persikan kommer innehålla flera torg, umgängesplatser, park och gångstråk. (Stockholms Stad, 2020b). Majoriteten av de nya byggnaderna kommer vara i samma höjd som de omkringliggande byggnaderna är idag, men kvarter 1 kommer ha en byggnadsdel som är 10 våningar. Denna byggnad kommer med sin placering medföra en stor försämring av dagsljustillgången för både Bondegatan 81 och Barnängsgatan 10.

Figur 16; Flygfoto över stadsdelen persikan. (Stockholms Stad, 2020b).

(34)

27

4.2.2.1 Resultat Barnängsgatan 10

Figur 17; Skala (Figur tillhandahållen av BAU, 2020).

Figur 18; VSC över Barnängsgatan 10 innan nybyggnation av Persikan. Cirkel markerar Barnängsgatan 10. (figur är tillhandhållen av BAU, 2020).

Figur 19; VSC över Barnängsgatan 10 efter byggnation av Persikan. Cirkeln markerar Barnängsgatan 10. (figur är tillhandhållen av BAU, 2020).

(35)

28

4.2.2.2 BBR krav för Barnängsgatan 10

Figur 20; Gamla och nya betyget för rum på Barnängsgatan 10 redovisas. (Författarnas egen figur, 2020).

Figur 21; En sammanställning av resultatet med antal rum i respektive kategori. (Författarnas egen figur, 2020).

(36)

29

4.2.2.3 CEN-Standard för Barnängsgatan 10

Figur 22; Gamla och nya betyget för rum på Barnängsgatan 10 redovisas. (Författarnas egen figur, 2020).

(37)

30

4.2.2.4 Resultat Bondegatan 81

Figur 24; Skala (Författarnas egen figur, 2020).

Figur 25; VSC över Bondegatan 81 innan byggnation av Persikan. Cirkeln markerar Bondegatan 81. (figur är tillhandhållen av BAU, 2020).

Figur 26; VSC över Bondegatan 81 efter byggnation av Persikan. Cirkeln markerar Bondegatan 81.(figur är tillhandhållen av BAU, 2020).

(38)

31

4.2.2.5 BBR krav för Bondegatan 81

Figur 27; Gamla och nya betyget för rum på Bondegatan 81 redovisas. (Författarnas egen figur, 2020).

(39)

32

4.2.2.6 CEN-Standard för Bondegatan 81

Figur 29; Gamla och nya betyget för rum på Bondegatan 81 redovisas. (Författarnas egen figur, 2020).

(40)

33

4.2.2.7 Analys av Östra Södermalm

Barnängsgatan 10 är förnuvarande helt fri från skuggning från andra byggnader. Efter VSC med modellerad nybyggnation påvisas mörk fasad på större delen av Barnängsgatan 10 vilket kommer innebära en stor försämring som kommer leda till svårigheter att uppnå tillräckligt dagsljus. Resultatet av VSC ledde till att alla rum mot gata i samtliga

våningsplan valdes att studeras på rumsnivå med hänsyn till Boverkets krav och SS-EN 170307:2018.

Innan planerad nybyggnation har 100% av rummen en godkänd dagsljusfaktor med hänsyn till Boverkets kravställning. Mätningarna gjorda efter planerad angränsande nybyggnation visar att 25% av alla rummen inte kommer nå upp till Boverkets kravställning på en godkänd dagsljusfaktor.

Alla rum som mätningar gjorts i klarar innan planerad angränsade nybyggnation

dagsljuskraven med hänsyn till SS-EN 17037:2018. Efter nybyggnationen kommer 51%

av rummen inte klara kraven för att uppnå minimumnivå. Flertalet av rummen har idag nivå medium och hög. Det kommer ske en mycket stor sänkning efter nybyggnationen då en del av rummen sänks från nivå högt till icke godkänt. Det kommer även efter

angränsande nybyggnation endast vara ett rum som når upp till nivå hög, medan det idag är hela 13 rum som gör det.

Totalt av de beräknade rummen är det 28% som har en avskärmningsvinkel större än 45 grader. Av de 28% kommer 69% inte klara Boverkets krav och 75% kommer inte klara SS- EN 17037:2018.

Bondegatan 81 ligger på en höjd och resultatet av VSC efter angränsande nybyggnation visade att dagsljuspåverkan på fasad kommer vara minimal. Försämring kan i princip bara ses på de lägre planen men trots det utfördes simuleringar för fyra våningar i byggnaden.

Med hänsyn till Boverkets kravställning har 98% en godkänd dagsljusfaktor i dagsläget och det är bara ett rum som inte uppnår Boverkets kravställning på en godkänd

dagsljusfaktor. Efter angränsande planerad nybyggnation är det 32% som inte kommer klara Boverkets kravställning.

Innan nybyggnationen klarar alla rummen kravet för minst minimumnivå med hänsyn till SS-EN 17037:2018 och efter planerad angränsande nybyggnation kommer 70% klara kraven. Majoriteten av de rummen som inte kommer klara kravställningen är på

bottenvåning i enlighet med vad tolkning av VSC resultatet påvisade. Dock är det även rum på våning två och tre som inte kommer klara kraven trots att VSC endast visade på en minimal försämring.

Inget av de rummen det gjorts mätningar i hade en avskärmningsvinkel över 45 grader varken innan eller efter nybyggnation. Många av rummen hade ett rumsdjup över 6 meter vilket medför att SS 91 42 01 inte kan användas som beräkningsmetod i dessa fall.

(41)

34

4.2.3 Spiken 11 & 12

Fastigheterna Spiken 11 och 12 ligger på järnvägsgatan i centrala Sundbyberg. På fastigheternas respektive innegård byggs varsitt fyravåningshus. Inom kvarteret finns redan liknande gårdshus. De nya gårdshusen är utformade med rundade hörn som ska ge ökad förutsättning för goda ljusförhållanden och minimera skuggning på närliggande byggnader.

På fastigheten Spiken 12 fanns tidigare tvåvånings souterrängbyggnad innehållande lokal, parkering och förråd på gården. Spiken 11´s gård bestod av grönyta. Äldre detaljplaner visar att det tidigare funnits gårdshus på båda fastigheterna. (Beijar & Reinbrand, 2017).

Figur 31; Illustration av Spiken 11 & 12. (Ripellino, 2017).

(42)

35

4.2.3.1 Resultat

Figur 31; Skala (Författarnas egen figur, 2020).

Figur 32; VSC över Spiken 11 och 12 innan byggnation av gårdshus. (figur är tillhandhållen av BAU, 2020).

Figur 33; VSC över Spiken 11 och 12 efter byggnation av gårdshus. (figur är tillhandhållen av BAU, 2020).

(43)

36

Figur 34; VSC över Spiken 11 och 12 innan byggnation av gårdshus. (figur är tillhandhållen av BAU, 2020).

Figur 35; VSC över Spiken 11 och 12 efter byggnation av gårdshus. (figur är tillhandhållen av BAU, 2020).

(44)

37

4.2.3.2 BBR krav för Spiken 11

Figur 36; Gamla och nya betyget för rum på Spiken 11 redovisas. (Författarnas egen figur, 2020).

(45)

38

4.2.3.3 CEN-Standard för Spiken 11

Figur 38; Gamla och nya betyget för rum för Spiken 11 redovisas. (Författarnas egen figur, 2020).

(46)

39

4.2.3.4 BBR krav för Spiken 12

Figur 40; Gamla och nya betyget för rum i Spiken 12 redovisas. (Författarnas egen figur, 2020).

(47)

40

4.2.3.5 CEN-Standard för Spiken 12

Figur 42; Gamla och nya betyget för rum i Spiken 12 redovisas. (Författarnas egen figur, 2020).

4.2.3.6 Gemensam analys av Spiken 11 & 12

Eftersom gårdshusen för Spiken 11 och 12 ligger på samma innergård kommer dessa påverka resultatet för båda gatuhusen. Därför görs en sammanslagen analys för dessa fast med separata resultat.

Genom VSC visas en signifikant försämring på fasaden efter att gårdshusen tillkommit.

Av den anledningen har samtliga rum mot innergård studerats på rumsnivå.

Avseende Boverkets kravställning var procentandelen godkända rum innan gårdshusen byggdes 100 % respektive 95 %. Efter byggnation av gårdshusen minskade det till 81%

och 67% godkända rum med hänsyn till boverkets kravställning.

Med hänsyn till SS-EN 17037:2018 innan nybyggnation var 22% respektive 54% icke godkända. Denna procent ökade till 63% och 82% efter byggnation av gårdshusen.

25% av Spiken 11 har en avskärmningsvinkel över 45 grader och av de 25 % klarar 73 % inte Boverkets kravställning och 82 % klarar inte SS-EN 17037:2018. 33 % av rummen i Spiken 12 har en avskärmningsvinkel över 45 grader och av dessa 33% klarar 54 % inte Boverkets kravställning och 85 % klarar inte kraven för SS-EN 17037:2018.