Student Ht 2012
Examensarbete inom dietistprogrammet, 15 hp Dietistprogrammet, 180 hp
Fysisk aktivitet, skärmtid,
måltidsordning samt intag av frukt och grönsaker hos
gymnasieelever i Umeå.
Physical activity, screen time, meal patterns and intake of fruit and vegetables among high school students in Umeå.
Emma Fransson
Robin Georgas
SAMMANFATTNING.
Bakgrund. Forskning har visat att få barn, vuxna och ungdomar når
rekommendationerna gällande frukt- och grönsaksintag, fysisk aktivitet, skärmtid och regelbunden måltidsordning. I Sverige finns inga rekommendationer för skärmtid men i Kanada rekommenderas skärmtiden till max två timmar per dag. Forskning har visat tendenser till att skärmtiden ökar, samt att fysisk aktivitet och frukt- och grönsaksintaget minskar med stigande ålder.
Syfte. Syftet med studien var att undersöka graden av fysisk aktivitet, skärmtid, måltidsordning och intaget av frukt och grönsaker hos gymnasieelever i Umeå.
Metod. En enkät delades ut till 129 elever vid samhällsvetenskapliga programmet på fyra gymnasieskolor i Umeå. Data från enkäten bearbetades med Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) version 20 genom Mann-Whitney U-test, t-test samt Chi-2- test, med signifikansnivå p≤0,05.
Resultat. Genomsnittlig tid för fysisk aktivitet var 90 minuter per dag, männen nådde rekommendationen om 60 minuter per dag oftare än kvinnor (p=0,002) totalt nådde 69
% av eleverna rekommendationen. Av eleverna nådde 21 % rekommendationen om max två timmars skärmtid per dag. Män som nådde rekommendationen för skärmtid var mer fysiskt aktiva än de som inte nådde den (p=0,018). Rekommendationen om
måltidsordning nåddes av 24 %. Männen som uppnådde rekommendationen om måltidsordning var mer fysiskt aktiva (p=0,042) och hade en lägre skärmtid (p=0,016).
Medan kvinnorna som nådde måltidsordningen hade tendens till att äta mer frukt och grönsaker (p=0,051). Totalt nådde 16 % rekommendationen om frukt och grönsaker, i genomsnitt åt eleverna sammanlagt 2,2 portioner per dag. Kvinnorna tenderade att nå rekommendationen oftare än män (p=0,059).
Slutsats. Det behövs insatser för att öka intaget av frukt och grönsaker, förbättra måltidsordning samt sänka skärmtiden då få nådde rekommendationerna. De som inte når rekommendationen för fysisk aktivitet bör uppmärksammas. Insatserna kan även behöva anpassas till kvinnor och män. Det går inte att förvänta sig att insatser inom ett område får positiva effekter på andra områden då få samband gick att se.
ABSTRACT.
Background. According to previous research a low proportion of children, adults and adolescents reached the recommendations on intake of fruits and vegetables, physical activity, screen time and meal pattern. In Sweden there are no recommendations for screen time, but in Canada the recommended screen time are max two hours per day.
Research has shown tendencies that the screen time is increasing, and that physical activity and the intake of fruit and vegetables decreases with age.
Objective. The aim of the study was to investigate the degree of physical activity, screen time, meal pattern and the intake of fruit and vegetables of high school students in Umeå.
Method. A questionnaire was distributed to 129 students at the social science program at four high schools in Umeå. The data from the questionnaire were processed with the Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) version 20 by Mann-Whitney U-test, t-test and Chi-2 test, with a significance level of p ≤ 0.05.
Results. On average the students were physically active 90 minutes per day, men
reached the recommendations more often than females (p=0.002), and a total of 69 % of students reached the recommendation. Of the students 21% reached the
recommendation for screen time. Men who reached the recommendation for screen time were more physically active than those who didn´t (p=0.018). The recommendation for meal pattern was reached by 24%. Men who reached the recommendation for meal pattern were more physically active (p=0.042) and had a lower screen time (p=0.016).
Women who reached the recommendation for meal pattern had a tendency to eat more fruit and vegetables (p=0.051). A total of 16 % reached the recommendation on fruit and vegetables; on average the students ate 2.2 servings per day. Women had a tendency to reach the recommendation more often than men (p=0.059).
Conclusion. Efforts are needed to increase the intake of fruits and vegetables, improve meal order and reduce screen time when few reached recommendations. Those who didn´t reach the recommendation of physical activity should be noticed. Any efforts made may also need to be adjusted for men and women. Actions that are made in one area aren´t expected to give positive effects in other areas since few connections were to be seen.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
1.BAKGRUND ... 5
2. SYFTE ... 6
3. METOD ... 6
3.1 Metod ... 6
3.2 Tillvägagångssätt, urval och bortfall ... 7
3.3 Databearbetning och analys ... 7
3.4 Definitioner och rekommendationer ... 8
3.5 Etiska aspekter ... 8
4. RESULTAT ... 9
4.1 Respondenterna ... 9
4.2 Fysisk aktivitet ... 9
4.3 Skärmtid ... 9
4.4 Måltidsordning ... 9
4.5 Frukt- och grönsaksintag... 10
5. DISKUSSION ... 13
5.1 Metoddiskussion ... 13
5.2 Resultatdiskussion... 14
5.2.1 Levnadsvanor i relation till rekommendationerna ... 14
5.2.2 Samband mellan levnadsvanor ... 16
6. SLUTSATS ... 17
7. YRKESIMPLIKATION ... 18
8. FÖRFATTARNAS BIDRAG TILL ARBETET ... 18
9. TACK ... 18
10. REFERENSER ... 19 Bilaga 1. Enkät och följebrev
Bilaga 2. Beräkning av intaget av frukt och grönsaker
5 1.BAKGRUND
Goda matvanor och regelbunden fysisk aktivitet är viktiga delar av en hälsosam livsstil.
För ungdomar är matvanor med hög näringsmässig kvalitet speciellt viktigt då det fysiologiska behovet ökar under ungdomsåren (1). Även fysisk aktivitet i unga år är av särskild vikt då det bidrar till att bygga upp muskler och skelett (2). Goda matvanor och regelbunden fysisk aktivitet minskar även risken för att senare utveckla
välfärdssjukdomar såsom diabetes typ II och kärlsjukdomar (3,4). Livsstilsbeteenden kopplade till matvanor och fysisk aktivitet grundläggs i unga år och tenderar att överföras till vuxen ålder (5, 6).
World Health Organisation (WHO) rekommenderar att unga mellan fem och sjutton år ägnar sig åt fysisk aktivitet minst 60 minuter per dag (2). Tidigare europeiska studier har visat att endast 30-50 % av barn och ungdomar nådde rekommendationen (1, 7).
Graden av fysisk aktivitet sjunker med ökad ålder. En systematisk översikt av litteratur gjord vid Oxford Universitet visade på en sjuprocentig minskning i fysisk aktivitet per år under ungdomsåren (8). I rapporten Svenska skolbarns hälsovanor 2009 sågs samma trend (9). Den andel av elever som når WHO:s rekommendation om fysisk aktivitet har i tidigare forskning halverats mellan åldrarna 11 till 15 år (9).
En amerikansk studie visade att flickor spenderade i genomsnitt 4,1 timmar per dag framför en tv, dator eller tv-spel (10). Motsvarande siffror för pojkar var 5,9 timmar per dag. Bland svenska ungdomar har man sett en ökande trend gällande total skärmtid under det senaste årtiondet (11). Stillasittande aktiviteter i ungdomsåren har även visats öka med stigande ålder (7).
Det är möjligt att nå upp till rekommendationerna för fysisk aktivitet men fortfarande vara stillasittande en stor del av dygnet. Nyare forskning har visat på att stillasittande kan vara en oberoende riskfaktor för utvecklingen av exempelvis diabetes och hjärt- kärlsjukdomar (12, 13). I Sverige finns inga rekommendationer för skärmtid men i rapporten Skolbarns vanor inom fysisk aktivitet, tv-tittande och datoranvändning har man använt Canadian Paediatric Society rekommendation om skärmtid, som
rekommenderar unga att begränsa sin skärmtid till högst två timmar per dag (11, 14).
Ungdomars matvanor har undersökts i flertalet studier och ett återkommande beteende beskrivet var att inte alla äter frukost regelbundet. Mindre än hälften av ungdomarna åt frukt och grönsaker dagligen och intaget verkade även minska med ökad ålder (1, 9).
Svenska livsmedelsverkets (SLV) undersökning Hur följs kostråden 2008? visade att färre än 10 % av vuxna åt frukt och grönsaker fem gånger per dag (ca 500g) och att 25%
åt frukt och grönsaker tre till fyra gånger per dag (15). Det finns ett bristande underlag i litteraturen gällande mängden frukt och grönsaker som ungdomar konsumerar.
Riksmaten-barn 2003 visade på ett genomsnittligt intag av frukt och grönsaker hos barn i årskurs 5, på cirka 193 gram per dag (16). Detta motsvarade mindre än hälften av det
6
rekommenderade intaget på 400 gram för barn. Motsvarande siffror för kvinnor var 350 gram per dag och för män 300 gram per dag (17).
Tidigare forskning har föreslagit att det finns samband mellan intaget av frukt och aktivitetsnivå, där de mest aktiva männen hade ett signifikant högre intag av frukt än de minst aktiva männen (18). Litteraturen är dock inte överrensstämmande och motsägande resultat har rapporterats (19). Det kan vara av intresse att undersöka om ytterligare samband finns mellan olika levnadsvanor. Vid planering av folkhälsoarbeten kan det vara av betydelse för att veta vart och hur man ska rikta insattser.
2. SYFTE
Syftet med studien var att undersöka graden av fysisk aktivitet, skärmtid, måltidsordning och intaget av frukt och grönsaker hos gymnasieelever i Umeå.
Följande frågeställningar utreddes:
- Hur ser intaget av frukt och grönsaker, måltidsordning, skärmtid samt utövandet av fysisk aktivitet ut i relation till rekommendationerna?
- Finns det några samband mellan graden av fysisk aktivitet, skärmtid, måltidsordning och intaget av frukt och grönsaker?
3. METOD 3.1 Metod
Studien genomfördes under augusti 2012 på fyra gymnasieskolor i Umeå.
Enkätundersökning valdes då metoden lämpade sig bäst för att kartlägga beteenden hos ett stort antal personer och det krävdes ett underlag om minst 100 individer för att undersöka statistiska samband mellan olika levnadsvanor.
Enkäten innehöll frågor kring måltidsordning, intaget av frukt och grönsaker, fysisk aktivitet samt skärmtid (Bilaga 1). Totalt bestod den av tolv frågor, varav en öppen fråga. Fyra frågor undersökte måltidsordning och intaget av frukt och grönsaker.
Frågorna baserades på validerade frågor om kost och fysisk aktivitet från SLV (20).
Efter godkännande från SLV användes bilder ur Portionsguiden som hjälpmedel för mängdskattning av en portion grönsaker (21). Inspiration till frågorna kring fysisk aktivitet och skärmtid hämtades från statens folkhälsoinstituts (FHI) rapport Skolbarns hälsovanor inom fysisk aktivitet, tv-tittande och datoranvändning (11).
Inför undersökningen genomfördes en pilotstudie där tio enkäter delades ut till ungdomar i gymnasieålder, ingen av dessa ingick senare i studien. Efter synpunkter reviderades enkäten. En fråga om måltidsordning, där respondenterna skulle ange hur många gånger per vecka en måltid intogs, utökades med fler måltidsalternativ.
Svarsalternativen på två frågor om fysisk aktivitet var tidigare uppdelade i vardag och helg men detta ändrades till att innehålla alla veckans dagar separat då svaralternativen
7
annars tycktes vara svårtolkade. Bakgrundsfrågor om kön, ålder, gymnasieprogram, årskurs och en öppen fråga lades till. I den öppna frågan fick respondenterna möjlighet att lämna synpunkter på undersökningen och frågorna i enkäten.
3.2 Tillvägagångssätt, urval och bortfall
Deltagarna rekryterades från fyra gymnasieskolor i Umeå genom kontakt med skolexpeditionen. Elever vid samhällsvetenskapliga programmet valdes som
undersökningsgrupp vilket motiverades med programmets stora elevunderlag och en någorlunda jämn könsfördelning då jämförelser även gjordes mellan könen (22).
Enkätundersökningen ägde rum i elevernas klassrum och författarna närvarade för att informera om studien samt för att svara på frågor vid oklarheter. Totalt delades 129 enkäter ut. Det externa bortfallet uppgick till 36 individer (22 %), till det räknades elever i valda klasser som inte närvarade vid enkätundersökningen, ingen närvarande elev avböjde att delta. Det interna bortfallet uppgick till 24 enkäter (19 %). Eftersom det förekom blandade klasser fanns det elever som studerade vid andra gymnasiala program (n=19) än samhällsvetenskapliga programmet, dessa enkäter exkluderades innan data matades in i SPSS, samt de enkäter vars svar inte gick att tolka (n=5).
3.3 Databearbetning och analys
I enkäten angav respondenterna sitt grönsaksintag i form av både portionsstorlek och antalet portioner per månad, vecka eller dag (Bilaga 1). Dessa räknades vid
databearbetning om till gram grönsaker per dag, en månad likställdes med 30 dagar (Bilaga 2). Även fruktintaget angavs i antalet frukter per månad, vecka eller dag och räknades om till antal frukter per dag (Bilaga 2). Eftersom det var svårt att veta hur mycket en frukt vägde användes portioner per dag istället för gram per dag för att se om respondenten nådde rekommendationen för frukt- och grönsaksintag. En portion
grönsaker bestämdes till 125 gram då författarna ansåg att den portionen i
Portionsguiden (21) motsvarade tallriksmodellen och en frukt motsvarade en portion, dessa räknades sedan samman till totalt antal portioner frukt och grönsaker per dag (Bilaga 2). I denna studie antogs 5 portioner motsvara rekommendationen om ca 500 gram (18).
Inför de statistiska analyserna grupperades variablerna skärmtid, fysisk aktivitet, måltidsordning och intag av frukt och grönsaker in i de två kategorierna, når
rekommendation och når ej rekommendation. Variablernas undergrupper av når och når ej rekommendation, testades därefter mot antalet minuter fysisk aktivitet, antalet timmar skärmtid och antalet portioner frukt och grönsaker per dag. Måltidsordning kunde bara ställas i relation till de andra utifrån om man uppnådde rekommendationen eller inte, då detta var en dikotom variabel.
Samtliga statistiska analyser av insamlad data genomfördes med Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) version 20. Beskrivande statistik på enskilda variabler
8
redovisades med min-max, centralmått och spridningsmått. Den jämförande statistiken utfördes med t-test vid normalfördelning, Mann-Whitney U-test vid ett icke
normalfördelat material och Chi-2-test vid jämförelse mellan kvalitativa variabler.
Resultaten betraktades som statistiskt signifikanta vid p≤0,05.
3.4 Definitioner och rekommendationer
Skärmtid: Med skärm menades till exempel tv, dator, smartphone, surfplatta, med mera.
I studien användes Kanadas rekommendation om att begränsa skärmtiden till maximalt två timmar per dag för målgruppen (14) eftersom det i dagsläget inte finns någon Svensk rekommendation om skärmtid och den har använts tidigare i rapporter från Sverige (11).
Fysisk aktivitet: Med fysisk aktivitet menades aktivitet som får hjärtat att slå snabbare och som gör en andfådd (11). I enkäten angavs dessa som exempel springa, spela fotboll och dans. Barn och ungdomar mellan 5-17 år rekommenderas att vara fysiskt aktiv minst 60 minuter per dag (2).
Måltidsordning: En lämplig måltidsordning anses vara tre huvudmål och 1-3 mellanmål.
(23). I denna studie ansågs eleverna nå rekommendationen om de åt frukost, lunch och middag sju dagar i veckan samt att mellanmålen uppgick till minst sju stycken per vecka.
Frukt och grönsaksintag:Med frukt och grönsaker menas frukt, bär, grönsaker, baljväxter och rotfrukter (24). I denna studie antogs fem portioner frukt och grönsaker motsvara SLV:s rekommendation om ca 500 gram.
3.5 Etiska aspekter
Respondenterna informerades muntligt om att de när som helst kunde avbryta sin
medverkan. Vidare informerades respondenterna både muntligt samt i följebrevet om att informationen behandlades anonymt, att deltagandet var frivilligt och att de ombads att svara så fullständigt som möjligt på frågorna (Bilaga 1). Följebrevet skrevs utifrån riktlinjerna i boken Enkäten i praktiken, i brevet framgick även studiens syfte och författarnas kontaktuppgifter (25). Vid enkätkonstruktionen beaktades vetenskapsrådets forskningsetiska principer (25). Enkäten bedömdes inte innehålla frågor av etiskt känslig karaktär.
9 4. RESULTAT
4.1 Respondenterna
Gymnasieeleverna som ingick i studien hade en medelålder på 17 år, åldern varierade mellan 15 och 20 år. Totalt var det 105 stycken som ingick i undersökningen, varav 56 kvinnor (53%) och 49 män (47%). Fördelningen mellan årskurserna var följande: 24 elever årskurs ett (23%), 45 elever årskurs två (43%) och 36 elever årskurs tre (34%).
4.2 Fysisk aktivitet
Elevernas genomsnittliga tid för fysisk aktivitet var 90 minuter per dag (Tabell 1). Stora variationer sågs mellan olika individer och mellan könen. Den genomsnittliga tiden för fysisk aktivitet var 133 minuter per dag för männen och 64 minuter för kvinnorna (p<0,001). Totalt nådde 69 % av eleverna rekommendationen om fysisk aktivitet, män nådde i högre grad rekommendationen (p=0,002).
Ingen skillnad sågs mellan de som nådde respektive inte nådde rekommendationen för fysisk aktivitet när det gällde skärmtid (p=0,158) och intaget av frukt och grönsaker (p=0,817, tabell 2).
4.3 Skärmtid
I genomsnitt spenderade eleverna fyra timmar per dag av sin fritid framför en skärm (Tabell 1). Tendenser sågs till att kvinnorna spenderade mer tid framför en skärm jämfört med männen men skillnaden var inte signifikant (p=0,096). Av respondenterna uppfyllde 21 % rekommendationen om skärmtid (16). En tendens sågs till att män i högre grad nådde rekommendationen jämfört med kvinnor, men inte heller denna skillnad var statistiskt signifikant (p=0,073).
Ingen skillnad sågs mellan de som nådde respektive inte nådde rekommendationen för skärmtid gällande intaget av frukt och grönsaker (p=0,426, tabell 2).
De som uppnådde rekommendationen för skärmtid var mer fysiskt aktiva än de som inte nådde rekommendationen (p=0,001, tabell 2). Vid fördelning på kön finns en signifikant skillnad endast kvar för männen (p=0,018).
4.4 Måltidsordning
Av respondenterna nådde 24 % rekommendationen om måltidsording (Tabell 1). De som nådde rekommendationen spenderade mindre tid framför en skärm (p=0,021) samt mer tid på fysisk aktivitet (p=0,047) jämfört med de som inte nådde rekommendationen (Tabell 2). När kvinnor och män analyserades separat var dessa skillnader endast signifikanta för männen (skärmtid: p=0,016 och fysisk aktivitet: p=0,042).
Ingen signifikant skillnad sågs mellan de som nådde respektive ej nådde
rekommendationen för måltidsordning och deras intag av frukt och grönsaker (p=0,060,
10
tabell 2). Det fanns dock tendenser till att de som nådde rekommendationen för måltidsordning skulle ha en ett högre intag av frukt och grönsaker, detta samband var mycket starkare hos kvinnorna (p=0,051) än hos männen (p=0,101).
4.5 Frukt- och grönsaksintag
I genomsnitt åt eleverna 2,2 portioner frukt och grönsaker per dag men stora individuella skillnader sågs (Tabell 1). Kvinnorna åt dubbelt så mycket frukt och grönsaker jämfört med männen (p= 0,003). Av eleverna uppfyllde 15 %
rekommendationen för frukt och grönsaker. Det fanns tendenser till att kvinnor i högre utsträckning nådde rekommendationen än männen (p=0,059).
Vid sambandsanalys sågs inte någon skillnad i graden av fysisk aktivitet (p=0,456) eller skärmtid (p=0,334) mellan de som nådde eller inte rekommendationen för frukt- och grönsaksintag (Tabell 2).
11
Tabell 1. Gymnasieelevers intag av frukt och grönsaker, måltidsordning, skärmtid och utövande av fysisk aktivitet samt andel män respektive kvinnor som når rekommendationen. Umeå, hösten 2012.
Min Max Centralmått Spridningsmått p-värde Når rek antal (%)
p- värde5 Frukt och
grönsaksintag (portioner per dag)1
Män (n= 49) 0,1 11,0 1,6 1,1-3,0 4 (8%)
Kvinnor (n=56) 0,4 9,0 3,2 1,6-4,4 12 (21%)
Totalt (n= 105) 0,1 11,0 2,2 1,4-4,0 0,0033 16 (15%)6 0,059
Skärmtid
(timmar per dag)2
Män (n= 49) 1,0 7,0 3,7 1,7 14 (29%)
Kvinnor (n=56) 1,0 7,0 4,2 1,5 8 (14%)
Totalt (n= 105) 1,0 7,0 4,0 1,6 0,0964 22 (21%)7 0,073
Fysisk aktivitet (minuter per dag)1
Män (n= 49) 8 368 133 70-242 41 (84%)
Kvinnor (n=56) 8 206 64 38-110 31 (55%)
Totalt (n= 105) 8 368 90 51-150 <0,0013 72 (69%)8 0,002
Måltidsordning
Män (n= 49) 10 (14%)
kvinnor (n=56) 15 (10%)
totalt (n= 105) 25 (24%)9 0,169
1 Central- och spridningsmått för variabeln presenteras som median och 25:e-75:e percentilen
2 Central- och spridningsmått för variabeln presenteras som medelvärde och standardavvikelse
3 Skillnader mellan män och kvinnor analyserades med Mann-whitney U-test
4 Skillnader mellan män och kvinnor analyserades med t-test
5 Skillnader mellan män och kvinnor analyserades med Chi-2-test
6 Livsmedelsverket rekommenderar cirka 500 gram frukt och grönsaker varje dag (24)
7 Canadian Paediatrics Society rekommenderar unga att begränsa skärmtiden till maximalt två timmar per dag (14)
8 World Health Organization rekommenderar barn och ungdomar att vara fysiskt aktiva minst 60 minuter per dag (2)
9 Enligt Livsmedelsverket är en lämplig måltidsordning tre huvudmål och 1-3 mellanmål per dag (23)
12
Tabell 2. Samband mellan skärmtid, fysisk aktivitet, frukt- och grönsaksintag och måltidsordning hos gymnasieelever. Data är presenterad som medianvärde (25:e-75:e percentilen) samt p-värde för samband. Umeå hösten 2012.
1Skillnader mellan de som når respektive inte når rekommendationen har analyserats med Mann-Whitney U-test.
Fysisk aktivitet Antalet minuter/dag
Frukt- och Grönskasintag Antalet portioner/dag
Skärmtid Antalet timmar/dag
Män Kvinnor Total Män Kvinnor Total Män Kvinnor Total
Skärmtid
Når rek 207 (118-315) 88 (43-176) 140 (99-274) 2 (1,3-4,1) 3,4 (2,1-6,7) 2,4 (1,6-4,1) - - -
Når ej rek 115(64-197) 63,5(35-99) 76 (46-133) 1,6(1,1-3) 3,2 (1,5-4,4) 2,2 (1,2-4) - - -
p-värde1 0,018 0,210 0,001 0,364 0,432 0,426 - - -
Fysisk aktivitet
Når rek - - - 1,6 (1,2-3,3) 3,2 (1,6-5) 2 (1,4-4) 4 (2-5) 4 (3-5) 4 (3-5)
Når ej rek - - - 1,6 (1-2,2) 3,1 (1,8-4,2) 2,2 (1,2-3,7) 4 (3-5,5) 4 (4-5) 4 (3,5-5)
p-värde1 - - - 0,279 0,856 0,817 0,554 0,338 0,158
Frukt-Grönsaker
Når rek 201 (86-321) 81 (53-144) 85 (61-148) - - - 2,5 (1,3-4,5) 4 (3-5) 3,5 (2,3-5)
Når ej rek 133 (67-231) 60 (33-102) 90 (47-152) - - - 4 (2-5) 4 (3-5) 4 (3-5)
p-värde1 0,342 0,097 0,456 - - - 0,257 0,410 0,334
Måltidsordning
Når rek 226 (90-308) 62 (56-99) 120 (62-249) 2 (1,4-4,4) 4,5 (2,8-6,7) 3,2 (1,5-5,2) 3 (1-4) 4 (3,8-4,3) 3 (2-4) Når ej rek 115 (63-184) 66 (37-113) 88 (44-136) 1,6 (1-3) 3 (1,6-4,1) 2,1 (1,2-3,4) 4 (3-5) 4 (3-5) 4 (3-5)
p-värde1 0,042 0,856 0,047 0,101 0,051 0,060 0,016 0,631 0,021
13 5. DISKUSSION
5.1 Metoddiskussion
Tolkning av resultaten bör ske med försiktighet då studien har vissa begränsningar. I studien ingick endast elever som studerade på det samhällsvetenskapliga programmet vilket medför att generalisering av resultaten till gymnasieelever i allmänhet kan vara svåra.
En svaghet med studien var att det vid en av skolorna fanns elever i en klass som läste ett samhällsprogram med idrottsinriktning. Detta framkom först vid skolbesöket. Det framgick inte hur många de var då dessa elever inte skrivit idrottsinriktning i enkäten när de angav gymnasialt program. Hela klassen valdes att inkluderas trots att det fanns de som gick en idrottsinriktning eftersom de läste vid samhällsvetenskapliga
programmet samt att det inte gick att urskilja från de andra utan risk att någon med mycket idrott som tillval hade blivit exkluderad av misstag. Konsekvensen av det kan vara att den totala tiden för fysisk aktivitet i minuter blir missvisande. Troligtvis har detta inte påverkat andelen som nådde rekommendationen i samma utsträckning
eftersom man skulle kunna anta att de eleverna har ett stort intresse för idrott och skulle ha uppfyllt rekommendationen om fysisk aktivitet även utan den extra avsatta skoltiden.
Enkätundersökningen genomfördes oftast på klasstimmen och enligt lärare på en av skolorna var det inte ovanligt med högre frånvaro på dessa. Totalt var 36 elever (22 %) frånvarade vid datainsamlingen. Ingen bortfallsanalys gjordes på grund av studiens tidsbegränsning och anonymitet och hur dessa individers svar kunde ha påverkat resultatet är därmed svårt att uttala sig om. En styrka med studien var att samtliga närvarande elever valde att delta i undersökningen. Det interna bortfallet uppgick till 24 enkäter (19%). En del enkäter visade sig innehålla svar från elever studerandes på andra program (n=19). Dessa exkluderades ur undersökningen men hade kunnat inkluderas i studien då de lagt ned tid på att fylla i enkäten. Syftet var dock att undersöka elever från samhällsvetenskapliga programmet och därför exkluderades de.
Vid en självrapporterad enkät med intagsfrekvenser kan det ske både över- och
underrapportering. Felrapportering av fysisk aktivitet och måltidsvanor har visats vara vanligt bland ungdomar (18). Det finns även en risk att respondenter kan ha
överrapporterat positiva beteenden för att bättre passa in i sociala normer (25). Då respondenterna i studien kände till att författarna var dietiststudenter kan denna vetskap också ha påverkat svaren. Med detta i åtanke konstruerades exemplen i enkäten för att försöka minska risken för socialt önskvärda svar, utifrån riktlinjer i Enkäten i praktiken (25).
En styrka med studien är att testade och validerade frågor från SLV har använts och kompletterats med bilder för att underlätta vid mängduppskattning av grönsaksintag (20, 21). Andra frågor i enkäten har inspirerats från FHI:s tidigare testade frågor om
14
skärmtid och fysisk aktivitet (11). Pilotstudien som genomfördes ledde till att enkäten omarbetades för att underlätta förståelsen för målgruppen, även detta bör ha bidragit till att öka studiens validitet.
En fråga om fysisk aktivitet på skoltid verkar dock ha varit svårtolkad för en del elever.
I svarsalternativen till frågan fanns även helgdagarna angivna och av kommentarerna på den öppna frågan framgick det att detta gjort frågan svår att tolka. Efter att detta
uppdagats vid första skol besöket gavs muntlig information om frågan i samband med enkätutdelningen.
Totalt var det 24 elever (23 %) som studerade sin första termin på gymnasiet. När datainsamlingen genomfördes hade dessa 24 elever precis påbörjat sin
gymnasieutbildning och troligtvis inte hunnit skapa rutiner för fysisk aktivitet på skoltid. Eftersom eleverna precis återvänt från ett sommarlov är det även möjligt att de vid tidpuken för datainsamlingen haft ett annorlunda beteende kring de levnadsvanor som undersöktes i studien. I enkäten ombads eleverna därför att tänka på hur det normalt brukade eller kommer att se ut under en skoltermin.
Avslutningsvis är det är viktigt att påpeka att jämförelser med andra studier försvåras av att olika definitioner och begrepp använts. Denna studie utgår från Svenska
rekommendationer och för skärmtid Kanadensiska, vilket kan göra direkta jämförelser mellan siffror och procent svåra. Skärmtid används i många studier som ett mått på stillasittande men exakt vad skärmtid innefattar varierar. Att enbart mäta skärmtid kan även leda till att andra stillasittande aktiviteter på fritiden underrapporteras.
För att kategoriseras in i gruppen når rekommendation för variabeln måltidsordning i denna studie, skulle eleven ha ätit tre huvudmål alla dagar i veckan samt sju mellanmål under veckan. Dessa kriterier är direkt hämtade från SLV:s rekommendation för god måltidsordning men det kan vara svårt att nå rekommendationen alla dagar i veckan.
Vid jämförelser med andra studier är det därför viktigt att ha i åtanke att innebörden av en regelbunden måltidsordning kan skilja sig åt.
5.2 Resultatdiskussion
5.2.1 Levnadsvanor i relation till rekommendationerna
I denna studie nådde totalt 69 % av respondenterna rekommendationen för fysisk aktivitet. Denna siffra var högre än tidigare europeiska studier som visat på att ca 30-50
% nådde rekommendationen (1, 7). I denna studie nådde 84 % av männen
rekommendationen för fysisk aktivitet, vilket är en högre andel än i de två tidigare studierna. En möjlig förklaring till det var att en del elever läste en idrottsinriktning, vilket har medfört att resultatet för fysisk aktivitet inte går att generalisera till
gymnasieelever vid samhällsprogrammet. Motsvarande siffra för kvinnorna var 55 %, vilket är i linje med tidigare forskning (1, 7).
15
En observation i studien var den stora skillnaden i graden av fysisk aktivitet mellan olika individer. De minst aktiva individerna (n=5) spenderade totalt en timme i veckan på fysisk aktivitet och de mest aktiva (n=2) som spenderade över 6 timmar per dag.
Även om resultatet inte går att generalisera till gymnasieelever i stort, då en del elever gick en idrottsinriktning, väcker det en intressant fråga om skolans roll och betydelse för unga människors grad av fysisk aktivitet. Något som kan vara att tänka på är att man kanske inte alltid är fysiskt aktiv under en hel idrottslektion då det kan förekomma exempelvis teori samt andra aktiviteter som massage.
I likhet med tidigare forskning var männen i denna studie mer fysiskt aktiva än kvinnorna (p<0,001) och nådde i högre grad rekommendationen för fysisk aktivitet (p=0,002) (1, 7). Enligt FHI:s översikt av kunskapsläget kan flera tänkbara förklaringar till männens högre fysiska aktivitet ges (26). I skolan används mannen exempelvis som norm och forskning har visat att skolgården på grundskolan dominerades av pojkars lek medan flickorna inte gavs lika stort utrymme att vara aktiv på. Detta kan även ha resulterat i att den form av skolidrott som intresserat flickorna inte genomförts.
Eftersom det tidigare visats att vanor grundläggs i unga år kan detta ha bidragit till att kvinnor var mindre aktiva än män även senare i livet (5, 6). Det visar på att skolan skulle kunna se över möjligheten för kvinnor att utöva fysisk aktivitet under skoltid.
Totalt var det 21 % av respondenterna som nådde rekommendationen för skärmtid. I genomsnitt satt de framför en skärm fyra timmar om dagen, vilket var dubbelt så länge som rekommendationen. Resultatet visade på en tendens till att kvinnor hade en högre skärmtid än männen (p=0,096) samt att en större andel män nådde rekommendationen (p=0,073), men ingen signifikant skillnad fanns. Detta resultat motsäger tidigare studier som visat att män har en högre skärmtid än kvinnor (10). En förklaring till detta kan vara skiftande trender i hur unga använder skärmar såsom datorer och smartphones. I en svensk studie sågs en markant ökning i tiden för dataspel och datoranvändning bland unga under åren 2001-2011 samt att fler unga idag använder en dator (11). Den höga genomsnittliga skärmtiden kan vara av intresse att uppmärksamma eftersom
stillasittande i sig är en ökad riskfaktor för sjuklighet (12, 13).
I denna studie nådde 24 % rekommendationen om måltidsordning, vilket var lägre än i två tidigare svenska studier (27, 28). I de undersökningarna presenterades skiftande siffror, där 36,4 respektive 52 % av flickorna och 48,2 respektive 65 % av pojkarna ansågs ha regelbundna matvanor. En förklaring till skillnaderna i hur många som ansågs ha regelbundna matvanor kan vara att olika definitioner har använts mellan de olika studierna till grund för bedömningen av vad som ansågs vara regelbundna matvanor, vilket gör det svårt att jämföra de olika resultaten. Skillnaden mellan pojkar och flickor som de såg i de två tidigare studierna (27, 28) var inte något som gick att se i denna studie (p=0,169).
16
Resultatet visade att få elever i studien nådde rekommendationen för måltidsordning samtidigt som många elever nådde rekommendationen för fysisk aktivitet. Detta är viktigt att ha i åtanke vid folkhälsoarbeten riktade mot unga då ungdomsåren är en tid som medför ett ökat energi- och näringsbehov (1). Det har föreslagits att ungdomar i puberteten kan behöva utöka antalet mellanmål per dag för att möta det ökade behovet.
Att hoppa över måltider har visats påverka den kognitiva förmågan och kan medföra att tillväxten under puberteten inte blir optimal (23).
Resultaten i studien gav stöd åt tidigare undersökningar som har visat att intaget av frukt och grönsaker understiger rekommendationen och minskar med ökad ålder (9, 15).
Av respondenterna åt 15 % fem portioner frukt och grönsaker per dag, vilket var högre än SLV:s siffror för vuxna som visat att färre än 10 % åt frukt och grönsaker fem gånger per dag (15). Direkta jämförelser mellan siffrorna försvåras av studiernas olika sätt att mäta intaget av frukt och grönsaker. Resultatet i denna studie tyder på att intaget av frukt och grönsaker borde öka hos ungdomar. Det låga intaget av frukt och grönsaker kan möjligen hänga ihop med att många av respondenterna inte nådde
rekommendationen för måltidsordning. Eftersom ett intag av färre måltider minskar möjligheten att nå upp till rekommendationen. Konsekvensen av att inte nå
rekommendationen för frukt och grönsaker kan vara ett lägre näringsintag.
Kvinnorna hade ett dubbelt så stort intag av frukt och grönsaker jämfört med männen och tendens fanns även till att en högre andel kvinnor nådde rekommendationen. Detta har visats vara ett återkommande mönster i många länder (1). Kvinnornas större konsumtion skulle delvis kunna förklaras av en högre kunskap om hälsoeffekterna av frukt och grönsaker hos kvinnor (29) samt en annan attityd till hälsoeffekterna (30).
Forskning har visat att män har en svagare tro på vikten av frukt och grönsaker för en god hälsa (30). Detta tyder på att utbildning och attitydförändring kan vara viktigt för att öka frukt och grönsaksintaget hos män. Andra studier har visat att föräldrar och
familjesituation kan vara av betydelse för intaget av frukt och grönsaker (31). Eftersom många skolungdomar fortfarande bor hemma kan hemmiljön spela en avgörande roll för att öka intaget av frukt och grönsaker.
5.2.2 Samband mellan levnadsvanor
Resultaten i denna studie visade att de män som nådde rekommendationen för skärmtid var mer fysiskt aktiva än de som inte gjorde det (p=0,018). Samtidigt fanns det ingen skillnad mellan männen som nådde respektive inte nådde rekommendationen för fysisk aktivitet gällande skärmtiden (p=0,554). Tidigare forskning menar att stillasittande kan ses som en oberoende riskfaktor för utvecklingen av folksjukdomar då det är möjligt att nå rekommendationen för fysisk aktivitet och samtidigt vara stillasittande en stor del av dygnet (12, 13). Resultaten i denna studie styrker detta påstående och ger stöd åt att dessa inte kan ses som olika ytterligheter utan kan förekomma samtidigt. Vid
folkhälsoarbeten bör båda beteendena alltså uppmärksammas då en fysisk aktiv person fortfarande kan löpa högre risk att drabbas av folksjukdomar om denne samtidigt är inaktiv en stor del av dygnet.
17
Sambandet mellan intaget av frukt och grönsaker och fysisk aktivitet har tidigare undersökts men det verkar inte råda konsensus om något samband finns (18, 19, 32).
Resultat från tidigare undersökningar har visat att fysiskt aktiva har ett högre intag av frukt och grönsaker (18, 32). Detta kunde inte styrkas i denna studie eftersom inga signifikanta skillnader fanns gällande intaget av frukt och grönsaker mellan de som nådde och inte nådde rekommendationen för fysisk aktivitet (p=0,817), men detta resultat kan styrkas av annan forskning (19). Inte heller någon signifikant skillnad fanns mellan de som nådde respektive inte nådde rekommendationen för frukt och
grönsaksintaget och skärmtid (p=0,334). Motsägande resultat och otydliga samband kan tyda på att dessa olika komponenter av hälsa inte är korrelerade, eller att andra
bakomliggande faktorer spelar en avgörande roll för dessa samband. Mer forskning inom området behövs för att utreda om möjliga samband finns.
Tendenser fanns till att de kvinnor som nådde rekommendationen för måltidsordning åt mer frukt och grönsaker, vilket överensstämmer med tidigare studier (33, 34). Detta går även att återkoppla till kvinnors högre kunskap om hälsoeffekter och attityd gentemot frukt och grönsaker som nämnts tidigare (29). Den antydan till samband som fanns kan bero på att de som nådde rekommendationen för måltidsordning hade fler måltider att sprida sitt intag av frukt och grönsaker på jämfört med de som inte nådde
rekommendationen för måltidsordning.
De män som nådde rekommendationen för måltidsordning var mer fysiskt aktiva (p=0,042) och spenderade mindre tid framför en skärm (p=0,016). Det är viktigt att tänka på att resultatet för fysisk aktivitet kan vara missvisande på grund av
idrottsinriktningen som nämnts tidigare. Ungdomars matvanor är sannolikt en komplex interaktion mellan många olika faktorer (1), där exempelvis socioekonomisk status har visat sig ha effekt på måltidsordningen (27). Resultaten i denna studie pekade på att även fysisk aktivitet och skärmtid kan vara två delar av denna komplexa interaktion.
Oregelbundet intag av huvudmåltider har visats resultera i sämre livsmedelsval och näringsintag (28). En god måltidsordning är av speciell vikt i ungdomsåren eftersom behovet av nutrienter ökar (1) och då vanor även tenderar att överföras till vuxen ålder (5,6).
6. SLUTSATS
Insatser behöver göras för att öka intaget av frukt och grönsaker, förbättra
måltidsordning samt sänka skärmtiden En stor andel av gymnasieleverna uppfyllde rekommendationen för fysisk aktivitet, men tolkningen av det resultatet borde ske med försiktighet då en del elever läste en idrottsinriktning. Den andel som inte nådde
rekommendationen för fysisk aktivitet borde uppmärksammas. Det går inte att förvänta sig att insattser inom ett område skulle få positiva effekter på andra områden eftersom så få samband kunde ses. Denna studie visade även på att det ofta förekom skillnader mellan könen så det är viktigt att utformningen av insatser även anpassas till kvinnor och män.
18 7. YRKESIMPLIKATION
Många folksjukdomar i samhället ökar och denna utveckling kan kopplas till vanor kring kost och fysisk aktivitet. Dietisten fyller därför en viktig roll i både det
behandlande och preventiva arbetet kring vår tids folksjukdomar. För både prevention och behandling krävs en ökad förståelse kring sambanden mellan olika levnadsvanor relaterade till kosten och den fysiska aktiviteten. Då levnadsvanor grundläggs i unga år och tenderar att överföras till vuxen ålder år det viktigt att insatser kring folkhälsa även riktas mot unga.
8. FÖRFATTARNAS BIDRAG TILL ARBETET
Tillsammans har EF och RG planerat undersökningen, genomfört datainsamlingen, bearbetat data och författandet av uppsatsen. Enkäten utformades av EF.
9. TACK
Ett stort tack till rektorer, lärare och elever vid de fyra skolor som medverkade i studien, respondenterna i pilotstudien och Livsmedelsverket för användandet av bilder ur
portionsguiden. Vi vill även tacka bekanta för korrekturläsning.
19 10. REFERENSER
1. World Health Organization. Young people´s health in context. Health behavior in school-aged children (HBSC) study: internatonal report from the 2001/2002 survey.
Health policy for children and adolescents No.4. Copenhagen: World Health Organization, 2004. (ISBN 92 890 1372 9).
2. World Health Organization. Global recommendations on physical activity for health. Geneva: World Health Organization, 2010. (ISBN 978 92 4 159 997 9).
3. Warburton DE, Nicol CW, Bredin SS. Health benefits of physical activity: the evidence. CMAJ. 2006;174(6):801-9.
4. World Health Organization: Diet, nutrition and the prevention of chronic diseases.
WHO/FAO expert consultation. Geneva: World Health Organization;2002.
5. Lake AA, Mathers JC, Rugg-Gunn AJ, Adamson AJ. Longitudinal change in food habits between adolescence (11-12 years) and adulthood (32-33 years). J Public Health (Oxf).2006;28(1):10-6.
6. Telama R. Tracking of physical activity from childhood to adulthood: a review. Obes Facts. 2009;2(3):187-95.
7. Ruiz JR, Ortega FB, Martínez-Gómez D, Labayen I, Moreno LA, De Bourdeaudhuij I et al. Objectively measured physical activity and sedentary time in european: the Helena study. Am J Epidemiol. 2011;174:173-84.
8. Dumith SC, Gigante DP, Domingues MR, Kohl HW 3rd. Physical activity change during adolescence: a systematic review and a pooled analysis. Int J Epidemiol.
2011;40(3):685-98.
9. Statens Folkhälsoinstitut. Svenska skolbarns hälsovanor 2009/10 Grundrapport.
Östersund: Elanders Sverige AB, 2011.( ISBN 978-91-7257-892-0).
10. Pérez A, Hoelscher DM, Springer AE, Brown HS, Barroso CS, Kelder SH et al.
Physical activity, watching television and the risk of obesity in students Texas 2004- 2005. Prev Chronic Dis. 2011;8(3). Tillgänglig från:
http://www.cdc.gov/pcd/issues/2011/may/10_0007.htm
11. Statens Folkhälsoinstitut. Skolbarns vanor inom fysisk aktivitet, tv-tittande och datoranvändning. Trender och sociala skillnader 2001-2010, Ett friskare Sverige.
Östersund: Statens folkhälsoinstitut, 2011 (ISBN 978-91-7257-810-4). Tillgänglig från:
http://www.fhi.se/PageFiles/11926/A2011-06-Skolbarns-halsovanor-fysakt-tv-dator- Ett-friskare-Sverige.pdf
12. Dunstan DW, Barr EL, Healy GN, Salmon J, Shaw JE, Balkau B et al. Television viewing time and mortality : The Australian diabetes, obesity and lifestyle study (AusDiab). Circulation. 2010;121(3):384-91.
13. Hu FB, Leitzmann MF, Stampfer MJ, Colditz GA, Willett WC, Rimm EB et al.
Physical activity and television watching in relation to risk for type 2 diabetes mellitus in men. Arch Intern Med. 2001;161(12):1542-8.
20
14. S Lipnowski, CMA LeBlanc, Canadian Paediatric Society. Healthy active living:
physical activity guidelines for children and adolescents. Paediatr Child Health.
2012;17(4):209-10.
15. Livsmedelsverket. Indikatorer för bra matvanor: Resultat från
intervjuundersökningar. Uppsala: Livsmedelsverket, 2008. (ISSN 1104 7089).
Tillgänglig från:
http://www.slv.se/upload/dokument/rapporter/mat_naring/2009/2009_livsmedelsverket _22_indikatorer_bra_matvanor.pdf
16. Livsmedelsverket. Riksmaten – barn 2003. Livsmedels- och näringsintag bland barn i Sverige. Uppsala: Ord & Form, 2006. (ISBN 91 7714 177 6).
17. Livsmedelsverket. Riksmaten – vuxna 2010-11 Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige. Uppsala: Livsmedelsverket, 2012. (ISBN 978 91 7714 216 4).
18. Ottevaere C, Huybrechts I, Béghin L, Cuenca-Garcia M, De Bourdeaudhuij I, Gottrand F et al. Relationship between self-reported dietary intake and physical activity levels among adolescents: The HELENA study. Int J Behav Nutr Phys Act. 2011;8:8.
Tillgänglig från: http://www.ijbnpa.org/content/8/1/8
19. Dutton GR, Napolitano MA, Whiteley JA, Marcus BH. Is physical activity a gateway for diet behavior? Findnings from a physical activity trial. Prev Med.
2008;46(3):216-21.
20. Livsmedelsverket. Enkätfrågor om kost och fysisk aktivitet bland vuxna - Underlag till urval av frågor i befolkningsinriktade enkäter. Uppsala: Svenska livsmedelsverket, 2004. ISSN 1104-7089.
21. Andersen M. Portionsguide. 1 uppl. Uppsala: Byrå 4, 2009.
22. Statistiska centralbyrån. På tal om utbildning 2006. Örebro: SCB-Tryck, 2006.
(ISBN: 978 91 618 1326 1).
23. Nordic Council of Ministers. Nordic nutrition recommendations 2004 Integrating nutrition and physical activity. 2 uppl. Århus: Scanprint, 2006.
24. Livsmedelsverket [hemsida på Internet] Uppsala: Frukt och grönt. [Uppdaterad 2012 april 20; citerad 2012 Sept 20]. Tillgänglig från: http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat- och-naring/kostrad/Vuxna/Frukt-och-gront-/.
25. Göran Ejlertsson. Enkäten i praktiken- en handbok i enkätmetodik. Andra upplagan.
Lund: studentlitteratur, 2005.
26. Statens folkhälsoinstitut. Redovisning av uppdraget att genomföra en analys av folkhälsopolitikens bestämningsfaktorer ur ett jämställdhetsperspektiv. Östersund:
Statens folkhälsoinstitut, 2005. Tillgänglig från: http://www.fhi.se/Documents/Om- oss/redovisade-uppdrag/2005/Uppdrag-genusanalys-2005.pdf
27. Statens folkhälsoinstitut. Fysisk aktivitet, matvanor, övervikt och självkänsla bland ungdomar.Östersund: Statens folkhälsoinstitut, 2004. (ISBN 91-973246-8-X).
Tillgänglig från: http://www.fhi.se/PageFiles/3129/COMPASS(2).pdf
21
28. Sjöberg A, Hallberg L, Höglund D, Hulthén L. Meal pattern, food choice, nutrient intake and lifestyle factors in the göteborg adolescence study. Eur J Clin Nutr.
2003;57(12):1569-78.
29. Baker AH, Wardle J. Sex differences in fruit and vegetable intake in older adults.
Appetite. 2003;40(3):269-75.
30. Emanuel AS, McCully SN, Gallagher KM, Updegraff JA. Theory of planned behavior explains gender difference in fruit and vegetable consumption. Appetite.
2012;59(3):693-697.
31. Young EM, Fors SW. Factors related to eating habits of students in grade 9-12. J Sch Health. 2001;71(10):483-8.
32. Gillman MW, Pinto BM, Tennstedt S, Glanz K, Marcus B, Friedman RH.
Relationships of physical activity with dietary behaviors among adults. Prev Med.
2001;32(3):295-301.
33. De Moraes AC, Adami F, Falcão MC. Understanding the correlates of adolescents dietary intake patterns, A multivariate analysis. Appetite. 2012;58(3):1057-62.
34. Pedersen TP, Meilstrup C, Holstein BE, Rasmussen M. Fruit and vegetable intake is associated with frequency of breakfast, lunch, and evening meal cross-sectional study of 11,13,15 year olds. Int J Behav Nutr Phys Act. 2012;9:9.
Bilaga 1 (1/7)
Till dig som är gymnasieelev i Umeå region
Hur vi äter och rör på oss är en viktig del av hälsan. Kunskaperna om kost- och motionsvanor hos er gymnasieelever är trots det bristande. Därför ha vi valt att genomföra en enkätundersökning på din skola för att öka kunskapen om hur gymnasieelever äter och motionerar. Vi som genomför undersökningen är
dietiststudenter vid Umeå Universitet och enkäten är en del av vårt examensarbete.
Vi hoppas att du vill hjälpa oss att öka kunskapen om kost och motionsvanor genom att fylla vår enkät.
Ditt deltagande i undersökningen är självklart frivilligt och anonymt. Du kan välja att inte vara med i undersökningen utan att det ifrågasätts, men det är betydelsefullt för kvaliteten på undersökningen om du vill svara på frågorna. Försök att svara så fullständigt som möjligt på alla frågor. Om du har några frågor om enkäten kan du vända dig till oss.
Tack för din medverkan.
Emma och Robin
Emma Fransson emfr0021@student.umu.se 070-2622582 Robin Georgas roge0004@student.umu.se 070-7696738
Bilaga 1 (2/7)
Bakgrund.
1. Ålder
……….år
2. Kön
Kvinna Man
3. Gymnasieprogram?
………
…….
4. Årskurs?
Första året Andra året Tredje året
Skärmtid.
Här kommer en fråga om skärmtid, tänk på hur det brukar se ut under skolterminen.
5. Hur många timmar per dag spenderar du framför en skärm, på fritiden?
Ringa in ett alternativ, det som stämmer in bäst.
Med skärm menas t.ex. tv, dator, smartphone, surfplatta, mm.
Med fritid menas all tid utanför skoltid.
Ex. tittar på TV 2 timmar efter skolan och framför datorn 3 timmar på kvällen = ringa in 5an.
*7 timmar per dag eller mer.
0 ½ 1 2 3 4 5 6 >7*
timmar/dag
Bilaga 1 (3/7)
Frukt och grönsaker.
Här följer några frågor om frukt och grönsaker. Tänk på hur det brukar se ut under skolterminen.
6. Hur ofta äter du frukt eller bär? Svara per dag, vecka eller månad.
Ringa in endast ett svarsalternativ, se exempel.
Frukt och bär; t.ex. ett äpple, en apelsin, en banan, en klase druvor, ett glas juice, en tallrik jordgubbar, eller frukt och bär som ingår i kräm, kompott eller fruktsallad, mm.
Ex. Äter vanligen, ½ äpple och en ½ tallrik bär till frukost, 1 banan efter skolan = 2 gånger per dag.
Ange inte de tillfällen då intaget klart understiger en portion (t.ex. 3 vindruvor, en apelsinklyfta, bär som dekoration på tårtor, mm)
Gånger per månad Gånger per vecka Gånger per dag Frukt/Bär <1* 1 2 3 1 2 3 4 5 6 1 2 3 4 >5**
*Mer sällan än 1 gång per månad eller aldrig.
**Fem gånger per dag eller mer
Gånger per månad Gånger per vecka Gånger per dag
Frukt/Bär <1* 1 2 3 1 2 3 4 5 6 1 2 3 4 >5**
Bilaga 1 (4/7)
7. Hur brukar din grönsaksportion se ut? ringa in den bild som stämmer bäst in för dig.
Ringa in endast en bild.
8. Hur ofta äter du grönsaker? Svara per dag, vecka eller månad.
Ringa in endast ett svarsalternativ.
Hit räknas grönsaker, baljväxter och rotfrukter (färska, frysta, konserv, stuvade mm)
såsom broccoli, tomat, gurka, paprika, sallat, bönor, linser, morot, rödbeta, selleri och
palsternacka. Försök också att ta med rätter där grönsaker ingår som blandad sallad,
grönsaksblandningar, grönsaksjuice eller grönsakssoppa och gryträtter där grönsaker ingår.
Ex. Äter vanligen grönsaker till lunch varje dag = 1 gång per dag
Ange inte de tillfällen då intaget klart understiger en portion t.ex. en gurkskiva på smörgåsen, persiljekvist, mm)
*Mer sällan än 1 gång per månad eller aldrig.
**Fem gånger per dag eller mer
Gånger per månad Gånger per vecka Gånger per dag
Grönsaker <1* 1 2 3 1 2 3 4 5 6 1 2 3 4 >5**
Äter aldrig grönsaker
Bilaga 1 (5/7)
Måltidsordning.
Här kommer en fråga om måltidsordning, tänk på hur det brukar se ut under skolterminen.
9. Hur många dagar per vecka äter du följande måltider?
Ringa in ett alternativ per rad.
Ex. Om man bara äter frukost på tisdagar och torsdagar, ringar man in 2an på frukost raden.
Antal dagar per vecka Frukost
Fil med flingor, smörgås med pålägg, mm
0 1 2 3 4 5 6 7
Något extra Fika, godis, snacks, mm
0 1 2 3 4 5 6 7
Mellanmål
Frukt, smörgås, risifrutti mm
0 1 2 3 4 5 6 7
Lunch
Lagad mat, pasta, sallad, mm
0 1 2 3 4 5 6 7
Något extra Fika, godis, snacks, mm
0 1 2 3 4 5 6 7
Mellanmål
Frukt, smörgås, risifrutti, mm
0 1 2 3 4 5 6 7
Middag
Lagad mat, pasta, sallad, mm
0 1 2 3 4 5 6 7
Något extra Fika, godis, snacks, mm
0 1 2 3 4 5 6 7
Kvällsfika
Frukt, smörgås, risifrutti, mm
0 1 2 3 4 5 6 7
Kom ihåg att fylla i alla rader!
Bilaga 1 (6/7)
Fysisk aktivitet.
Här följer några frågor om fysisk aktivitet, tänk på hur det brukar och kommer att se ut under skolterminen.
10. Hur många timmar per dag ägnar du dig åt fysisk aktivitet i skolan?
Ringa in ett alternativ per rad, det som passar bäst.
Fysisk aktivitet, är all aktivitet som får ditt hjärta att slå snabbare och som gör dig andfådd. Fysisk aktivitet kan man hålla på med i idrottssammanhang, i olika aktiviteter på skolan eller då man går till skolan. Några exempel på fysisk aktivitet är att springa, gå snabba promenader, åka skridskor eller rullskridskor, simma, spela fotboll, cykla eller dansa.
Ex. Skolgymnastik onsdagar 1 timme= ringa in 1an på onsdag och 0an på alla andra dagar.
*fyra timmar eller mer
Dag Antal timmar per dag
Måndag
0 ½ 1 1½ 2 2½ 3 3½ >4*Tisdag
0 ½ 1 1½ 2 2½ 3 3½ >4*Onsdag
0 ½ 1 1½ 2 2½ 3 3½ >4*Torsdag
0 ½ 1 1½ 2 2½ 3 3½ >4*Fredag
0 ½ 1 1½ 2 2½ 3 3½ >4*Lördag
0 ½ 1 1½ 2 2½ 3 3½ >4*Söndag
0 ½ 1 1½ 2 2½ 3 3½ >4*Bilaga 1 (7/7)
11. Hur många timmar per dag ägnar du dig åt fysisk aktivitet på fritiden?
Ringa in ett alternativ per rad, det som passar bäst.
*fyra timmar eller mer
Dag Antal timmar per dag
Måndag
0 ½ 1 1½ 2 2½ 3 3½ >4*
Tisdag
0 ½ 1 1½ 2 2½ 3 3½ >4*
Onsdag
0 ½ 1 1½ 2 2½ 3 3½ >4*
Torsdag
0 ½ 1 1½ 2 2½ 3 3½ >4*
Fredag
0 ½ 1 1½ 2 2½ 3 3½ >4*
Lördag
0 ½ 1 1½ 2 2½ 3 3½ >4*
Söndag
0 ½ 1 1½ 2 2½ 3 3½ >4*
12. Har du ytterligare synpunkter på denna undersökning och dess frågor så skriv dem gärna här.
………
………
………
………
………
………
………
Bilaga 2 (1/1)
BERÄKNING AV INTAGET AV FRUKT OCH GRÖNSAKER.
Frågan om frukt ställdes enligt nedan endast ett allternativ skulle ringas in.
Hur ofta äter du frukt eller bär? Svara per dag, vecka eller månad.
Gånger per månad Gånger per vecka Gånger per dag
Frukt/Bär <1* 1 2 3 1 2 3 4 5 6 1 2 3 4
>5**
För att sedan kunna räkna ut hur intaget såg ut per dag användes nedanstående formel:
Frågan om grönsaker innehöll en till fråga om portionssorlek där respondenten först fick ringa in ett portions allternativ som bäst motsvarade den portion som de brukade äta och därefter besvara frågan om intags frekvens likt frågan om frukt ovan, nedansående formel användes då:
Efter att portioner per dag hade räknats ut adderades dem till totalt antal som sedan använts för att bedöma om respondenterna nått eller inte nått rekommendationen samt för att räkna ut det genomsnittliga intaget och spridningen.
