Värmeguiden för villaägare – 10 svar du måste ha innan du väljer ny uppvärmning
Stefan Nilsson, varmahus.se
Tack för att du skickat efter Värmeguiden!
Du kommer att få en klarare bild av vilket värmesystem som passar dig och ditt hus. Men håll huvudet kallt mitt i alla värmefunderingar. Det är viktigt är att det blir rätt val för dig och din familj.
Det är ni som ska trivas med er värmeanläggning de kommande 20 åren.
Genom att läsa Värmeguiden ägnar du 15 minuter åt att försäkra dig om att du gör bästa möjliga val av nytt värmesystem. I min mening en väl investerad kvart.
Eftersom jag ägnar mycket av min tid åt att hjälpa villaägare att välja rätt uppvärmning vet jag vilka frågor som brukar dyka upp, och hur lång tid det tar att få helhetsgreppet för att göra ett klokt val.
Mina tips och råd kommer att vara mer användbara för dig när du tänkt ett slag på vad som är viktigt för dig när det gäller uppvärmningen.
Jag utgår från att du läser Värmeguiden av ytterligare en anledning: Att du vill minska dina värmekostnader och få mer pengar över till annat.
För visst vill du välja rätt uppvärmning – och samtidigt minska dina värmekostnader?
Det finns två sätt för dig att minska dina värmekostnader på:
1. Minska värmebehovet, dvs det antal kilowattimmar (kWh) som du måste tillföra ditt hus för att hålla 20-22 grader inne och få varmvatten till ett varmt bad eller en skön dusch.
2. Minska kostnaden för den värme du trots allt måste tillföra, som du måste betala för, dvs det antal kronor som varje nödvändig kilowattimme kostar (kr/kWh).
Minska värmebehovet
Ett vanligt hus måste tillföras värme när utetemperaturen går under 11 grader. Över 11 grader gör årstiden att du klarar dig med värme från solinstrålning, från elektriska apparater och från personer i huset.
Så fort det är kallare ute än inne läcker värme ut genom golv, tak, väggar och fönster. Luften inne måste bytas ut någon gång per timme genom ventilation, och den luft som tas utifrån måste värmas
upp till rumstemperatur. Så ju kallare det är ute, desto mer värme måste tillföras för att du ska behålla din komfortnivå på 20-22 grader.
För att minska värmebehovet behöver du antingen återvinna värme i ventilationsluften, minimera luftläckaget eller göra det svårare för värmen att läcka ut genom olika byggnadsdelar som väggar, tak och fönster.
Försök alltid spara energi och minska ditt uppvärmningsbehov innan du byter uppvärmning.
Ditt val av värmeanläggning och din investeringskostnad kommer att påverkas. Din
investeringskalkyl kommer att se helt annorlunda ut om du minskar ditt värmebehov med, säg 25%.
Då minskar din topp-effekt med 20% och du kan till exempel välja en värmepump med lägre kompressor-effekt och som inte behöver framställa så hög temperatur. Det kan ge både en lägre investering för anläggningen, effektivare drift och billigare driftkostnad.
Ju mindre uppvärmningsbehov du har desto mindre investering kan din kalkyl bära. Ifall du har ett utrymme att energispara och minska ditt värmebehov och inte tar hänsyn till det kommer du att få en glädjekalkyl på din besparing med nytt värmesystem. I din sparkalkyl finns det då med
”luft-besparingar” som du inte kan räkna med. Du skulle i så fall ”spara mer” på att öka på innetemperaturen några grader.
Minska kostnaden för värmen
Så här kan du generellt rangordna den rena värmekostnaden (kr/kWh) för några uppvärmnings- alternativ (billigast först): solvärme, ved, berg/jordvärmepump, pellets, luft-vattenvärmepump, fjärrvärme, el, naturgas, olja.
Kom ihåg att kostnaden för värmen inte bara är driftkostnaden, alltså det du betalar när du köper el, olja eller pellets. Du ska skriva av investeringskostnaden under värmeanläggningens livslängd och du har en kostnad för att låna pengar. Både avskrivningskostnad och kapitalkostnad ökar ju större investering du gör.
Om du byter värmesystem av ekonomiska skäl måste du ta reda på den totala årliga kostnaden för hela ditt värmebehov.
Vi lämnar uppvärmningskostnaden ett tag. I stället tittar vi på några frågor du har att fundera på.
Vilken värmelösning passar dig och din familj?
En lika viktig fundering som ekonomin är frågan om vilka förutsättningar just du, din familj och ditt hus har när det gäller att välja ny – eller kompletterande – uppvärmning.
Jag antar att du vet vilka alternativ som är populära idag. För byte av värmesystem är det värme- pump och pelletsvärme, kanske i kombination med solvärme. Om du tänker komplettera din uppvärmning för att minska el eller oljekostnaden är det luft-luftvärmepump, braskamin eller pelletskamin som är intressant.
Jag hoppas i alla fall att du överväger några alternativ, att du inte valt på förhand. Gå inte bara på vad dina vänner och grannar tycker. Det är ditt hus, din ekonomi och din familj som ska göra bästa möjliga val. Du ska göra en stor investering och fatta ett beslut som måste vara rätt, för att det ska kännas bra de kommande 15–25 åren.
Så ställ upp dina alternativ sida vid sida och jämför. Se till att få svar på de frågor jag listar här nere.
Prata med tillverkare och installatörer.
Här är listan med 10 FRÅGOR som du måste ha ett svar på innan du fattar ditt beslut och väljer ny uppvärmning
1. Vilka förutsättningar har jag att byta uppvärmning?
2. Hur stor del av mitt värmebehov täcker min nya uppvärmning?
3. Hur mycket tid kan och vill jag ägna åt att sköta om min nya uppvärmning?
4. Har jag möjlighet att kombinera min nya uppvärmning med andra energislag?
5. Har jag möjlighet att fritt välja energileverantör?
6. Vilket utrymme kräver min nya uppvärmning?
7. Hur påverkas huset av att jag byter uppvärmning?
8. Kommer jag att störas av ljud och buller?
9. Hur påverkar min nya uppvärmning den lokala och globala miljön?
10. Hur stor blir min investering och vilka blir de årliga energi- och underhållskostnaderna?
Låt ditt val av uppvärmning ta tid. Du måste hinna ta till dig en hel del information, och du måste hinna smälta den. Ta det lugnt så kommer du att vara tryggare i ditt beslut. Framförallt kommer du att fatta ett riktigt bra beslut.
Men innan vi går igenom de 10 värmefrågorna tittar vi på några begrepp och definitioner inom värme och uppvärmning som du behöver känna till.
Husets behov av värme, hushållsel, driftel
Ditt hus använder energi i form av värme och el. Värmen framställs av el, sol, fjärrvärme eller genom förbränning av olja, ved eller pellets. Värmen används till att täcka husets värmeförluster och varmvattenbehovet. El behövs till hushållsel (belysning, kyl/frys, apparater) och driftel för att driva pumpar och fläktar.
Uppvärmningsbehov
Uppvärmningsbehovet är skillnaden mellan värmeförluster och tillskott av värme.
Värmeförluster är värme som leds ut genom grunden, väggar, tak och fönster samt värme som försvinner med ventilationsluften och med varmvatten ut i avloppet. Du får tillskott av värme från solinstrålning och från dina elektriska apparater. En hel del värme kommer också från dig och din familj, värme som ofta kallas personvärme.
Skillnaden mellan förlusterna och tillskottet är ditt uppvärmningsbehov. För att minska ditt upp- värmningsbehov gäller det alltså att du minimerar värmeförlusterna och ökar den tillskottsvärme (gratisvärme) du kan tillgodogöra dig.
Hur stort ditt uppvärmningsbehov är beror bland annat på dina vanor, skicket på ditt hus och hur vädret där du bor är. Två likadana hus kan att helt olika värmebehov.
Värmebehov
Ditt värmebehov är summan av uppvärmningsbehovet och behovet av tappvarmvatten.
En normal svensk villa har ett ungefärligt värmebehov på 20.000–25.000 kilowattimmar (kWh). Av detta är 20-25 procent varmvatten, cirka 4.000–6.000 kWh beroende på familjens storlek och vanor.
Hushållselbehovet är 6.000–8.000 kWh varje år.
– Då går vi igenom de 10 värmefrågorna.
1. Vilka förutsättningar har jag att byta uppvärmning?
Hur du får ut värmen i huset idag inverkar på dina valmöjligheter. Kolla upp vilket distributionssystem för värmen som du har i ditt hus, något av dessa är det...
Vattenburet radiatorsystem
Det vanligaste värmesystemet. Vanligen kallar vi radiatorer för värmeelement. Varmt vatten pumpas från en värmepanna till och igenom radiatorn, där värme avges till rummet. Ju större radiator desto lägre temperatur behöver den hålla för att värma rummet.
Om du har en mindre storlek radiatorer har du troligen ett så kallat högtemperatursystem, där dina radiatorer kan behöva vattentemperaturer på 80 grader de kallaste dagarna. Större radiatorer klarar uppvärmningen med lägre temperatur, upp till 55 grader. Om du har golvvärme fungerar hela golvet som en stor radiator, som behöver runt 30 grader på värmevattnet som mest.
Om du funderar på att skaffa värmepump är det viktigt att du vet hur hög temperatur dina radiatorer behöver. Värmepumpen är betydligt mer effektiv ju lägre temperatur den behöver producera.
Direktverkande elradiatorer
Den stora fördelen med direktverkande el är att det är ett underhållsfritt system som är enkelt och billigt att installera.
Nackdelen är att varje enskild radiator fungerar som ett enskilt värmesystem. Du kan inte på ett enkelt sätt ersätta detta flertal värmesystem med ett centralt placerat system. Du kan förstås inte heller använda ett annat energislag än el i dina elradiatorer.
Luftburet värmesystem
Den stora fördelen med luftburna värmesystem är att det är ett system som håller en lägre temperatur. Luftburen värme sprids med ventilationssystemet eller i särskilda kanaler. En
kombinerad form av radiator och luftburet system är fläktkonvektorn. Ofta räcker det med en eller två fläktkonvektorer för att värme en villa med någorlunda öppen planlösning.
Luft-luftvärmepumpen sprider värmen som en typ av fläktkonvektor. Braskaminer sprider värme i rummet där de står. Värme avges främst som strålningsvärme från kaminens ytor. Pelletskaminer och en del moderna braskaminer har fläktar som effektivt sprider uppvärmd luft. Dessa kaminer kan du betrakta om luftburna värmesystem.
Kom ihåg att de flesta system som framförallt värmer luft oftast bara är till för uppvärmning, de ger inget tappvarmvatten. Det börjar dock finnas ett större utbud av exempelvis vattenmantlade kaminer som också framställer varmvatten, för tappvarmvattenbehov och värmevatten för radiatorkrets.
2. Hur stor del av mitt värmebehov täcker min nya uppvärmning?
En braskamin, pelletskamin eller luft-luftvärmepump som ger varmluft från en plats i huset kan ha svårt att nå ut i alla rum. Över året täcker dessa lösningar inte hela värmebehovet. Du måste ha ett kompletterande uppvärmningssystem som hjälper till. Du får oftast inte heller varmvatten.
Vattenburen pelletsvärme täcker liksom oljeeldning och fjärrvärme hela årsbehovet av värme. Du behöver alltså ingen extra värmekälla för att klara ditt värmebehov.
Solvärme bidrar till varmvattenproduktion då solen lyster. Större delen av solvärmen kan du
tillgodoräkna dig under sommarhalvåret. Räkna inte med tillskott till själva husets värmebehov från solvärme.
En värmepump dimensioneras ofta till 80-90% av värmebehovet. Resterande värme produceras då oftast med el, utan att tillgodogöra gratisvärme från berg, jord, sjö eller luft. Om du har radiatorer som behöver mer än 55 grader, och upp till 80 grader, behöver du få hjälp att räkna extra noga på hur stor del av värmebehovet din värmepump täcker, och hur effektiv den verkligen blir över året.
Här är det väldigt viktigt att installatören tar dig tid och verkligen sätter sig in i ditt nuvarande värmesystem och ditt tidigare värmebehov.
3. Hur mycket tid måste jag ägna åt att sköta om min värmeanläggning?
Tumregeln är: Ju mer du sätter dig in i hur din värmeanläggning fungerar och sköter om den på bästa sätt, desto mer problemfri anläggning och bättre ekonomi.
Det behöver alltså inte vara en nackdel att du behöver ägna en liten stund då och då åt att sköta om din värmeanläggning. Du vet hur din utrustning mår och märker direkt när något inte fungerar som det ska.
Uppvärmning med el, olja, naturgas eller fjärrvärme kräver nästan inget underhållsarbete alls. Om du däremot tänker dig att elda ved måste du räkna med att lägga en hel del extra arbete för att få din uppvärmning att fungera.
Värmepump fordrar inget direkt underhållsarbete. Luftfilter i luft-luftvärmepumpar ska bytas några gånger om året.
Pelletsvärme kräver att du tar bort askan och rengör i själva brännaren. Du måste se till att ditt pelletsförråd är fyllt och du kan behöva sota din panna någon extra gång om året. Här är det extra viktigt att pelletsbrännaren är riktigt inställd. En feljusterad pelletsbrännare kan ge mer aska och mer sot, som du måste ägna tid att ta ur. Kolla att din pelletsbrännarinstallatör klarar av att noggrant trimma in förbränningen. Det minskar din arbetsinsats avsevärt.
Tänk över hur du spenderar din tid. Hur många minuter i veckan kan du tänka dig att ägna åt att få din värmeanläggning att fungera på bästa sätt? Två, fem, femton – eller inga minuter alls?
4. Har jag möjlighet att kombinera uppvärmningssystemet med andra energislag?
De flesta experter gör bedömningen att det i framtiden kan vara gynnsamt att ha möjligheten att använda flera energislag i sitt uppvärmningssystem.
Det energislag det främst gäller är solvärme. Energin från solen är gratis och ju mer priset stiger på el, olja och även biobränsle, desto mer ekonomiskt blir det med solvärme.
Kombinationstanken är bra. Du kan säsongsutnyttja värmekällor när tillgången och åtkomsten är som bäst, så priset blir lägre, samtidigt som effektiviteten är den högsta.
Elpriset är ofta som högst på vintern. Om du då har möjlighet att elda ved eller pellets i en kamin eldar du längre och rejälare brasor som brinner med högsta effekt, med renaste elden och bästa spridningen av värmen i huset. På samma gång är luft-luftvärmepumpens effektivitet som bäst vår/
sommar/höst när temperaturen i går för långt ner under noll.
5. Har jag möjlighet att fritt välja energileverantör?
Många villaägare tycker det är viktigt med valfrihet. Fjärrvärme är det energislag som hårdast knyter dig till en enda leverantör. I dagsläget kan du inte byta fjärrvärmeleverantör.
Du köper el av vilken elleverantör du vill, men du betalar nätavgift till din lokala nätoperatör. Du har ett stort utbud av leverantörer av olja och pellets.
6. Vilket utrymme kräver anläggningen?
För att elda olja, pellets eller ved behöver du skorsten, panna och bränsleförråd. Det är ganska utrymmeskrävande och det kan vara svårt att få till detta utrymme i efterhand i hus som värmts med el. Har du tidigare eldat olja brukar inte utrymme vara något problem.
Ett mindre pelletsförråd placerar du nära pannan och ett större förråd kan du kanske placera där oljetanken tidigare stod.
Om du byter från oljeeldning till värmepump frigör du en hel del utrymme som du kan använda till annat. Vedeldning och solvärme kräver ackumulatortankar som tar en del plats.
Värmepumpen hämtar gratisvärme från berggrunden, sjövatten eller marken. Ytjordvärme ger ett innebär att stora delar av din tomt ska grävas upp för att lägga kollektorslangar på 1 till 1,5 meters djup. Själva värmepumpen tar lika stor plats som ett kylskåp.
7. Hur påverkas huset av ett byte av uppvärmningssystem?
Om du tidigare eldat olja eller ved har ditt hus till stor del ventilerats tack vare det undertryck som förbränningen skapar. Skulle du sluta elda förlorar du denna drivkraft för ventilationen. Har du otur får du problem med ditt inneklimat och ökad risk för fuktproblem. Framförallt beror det på att skorstenen blir kall när du inte längre eldar, och luftväxlingen i huset minskar. Ditt före detta pannrum blir också kallare och behöver extra värme. Se till att få förslag på lämpliga åtgärder för både skorsten och ventilation.
Om du byter till pelletsvärme från olja fortsätter du med förbränningen, och du påverkar inte husets ventilation. Du behöver inte tänka på att vidta några åtgärder för att säkra din ventilation och ditt inneklimat.
Kolla upp vilket ventilationssystem du har. Har du självdrag eller något slags mekaniskt ventilationssystem?
Tänk på att fråga din installatör hur din ventilation kommer att påverkas, och hur du kan åtgärda eventuella förändringar. Se till att få en ungefärlig kostnad för att säkra ventilationen. Denna kostnad ska läggas till din investeringskalkyl.
Om du tänker byta från direktverkande elradiatorer till vattenburen värme med värmepump eller pelletsvärme måste du montera ett radiatorsystem eller fläktkonvektorer. Glöm inte att undersöka dina förutsättningar och ta med denna kostnad i din kalkyl.
8. Kommer jag att störas av ljud och buller?
Kom ihåg att hur vi upplever störande ljud är väldigt individuellt. Vissa störs av minsta ljud, andra har större tolerans. Mitt bästa tips är att besöka några referensanläggningar. Fråga de boende om hur de upplever ljudet från värmeanläggningen. Försök att lyssna själv.
Värmepumpar har kompressorer och pumpar som avger ljud. Pelletsbrännare har fläktar och pelletsskruvar som låter. Fråga din installatör om det kan uppstå vibrationer som kan förstärkas i byggnadsstommen, och vilka lösningar de har för att du bäst undviker sådana ljud.
9. Hur påverkar detta energislag den lokala och globala miljön?
Hur viktigt är miljömedvetenhet för dig? Hur påverkar det ditt val av uppvärmningssystem?
Oljeeldning ger utsläpp av fossil koldioxid. Biobränslen, ved och pellets, ger inget nettoutsläpp av koldioxid men släpper ut en del stoft och sot. All förbränning som inte är riktigt inställd och
optimerad ger utsläpp av miljöfarliga ämnen – förutom att du också i de flesta fall slösar bort en hel del värme.
El till direkt uppvärmning eller värmepump ger inga utsläpp där elen används. Däremot uppstår viss miljöpåverkan när elen produceras, i vattenkraftverk, vindkraftverk, kärnkraftverk eller kolkondens- kraftverk.
Kom ihåg att all energianvändning påverkar miljön. Energi som inte används är oerhört positiv för miljön, och är ytterligare en anledning till att hitta sätt att energispara och minska värmebehovet.
10. Hur stor blir min investering och vilka blir de årliga energi- och underhållskostnaderna?
Nu kommer vi till själva poängen. Anledningen till att du intresserar dig för denna ”Värmeguide” är ju att du tänker byta eller komplettera ditt värmesystem för att minska dina utgifter och helst också för att få ökad komfort för dig och din familj.
Kostnadsbilden är förstås viktig och intressant. Det du behöver tänka på är att få pålitliga och jämförbara uppgifter. Se upp så att den besparing som presenteras för dig inte är skev på grund av felaktiga uppgifter på värmeåtgång och verkningsgrad.
Se till att företagen du tar in offerter från listar och redogör för dessa punkter:
•
Husets uppskattade värmebehov•
Din nuvarande uppvärmningskostnad + verkningsgrad•
Din nya uppvärmningskostnad + verkningsgrad•
Dina nuvarande fasta avgifter + underhållskostnader•
Dina nya fasta avgifter + underhållskostnader•
Årliga och månadsvisa lånekostnader för investeringDu behöver ett samlat grepp på din nya värmekostnad. Se till att få en sammanräknad ny värmekostnad per år att jämföra med din nuvarande. Jämför den sammanräknade värme-
kostnaden för dina alternativ. Kontrollera att siffrorna utgår från korrekta data och att beräknings- sättet är likvärdigt för dina uppställda alternativ.
Se till att du får konkreta besked av din installatör. De kostnader jag listat ovan måste du få redogjorda för dig. Annars kan du inte jämföra olika förslag och offerter. Du vill ju inte jämföra äpplen med päron.
Den uppställning som installatören ska presentera för dig ska vara någorlunda lik min uppställning, och be installatören att förklara uppgifterna för dig.
Till sist ...
Du läser väl det här eftersom du vill minska dina värmekostnader? Jag hoppas att du kommit en bit på väg i dina funderingar.
Tänk på att du faktiskt har en kostnad tack vare att du inte gör förändringar i din värmeanläggning.
Varje år som går utan att du investerar för att minska dina uppvärmningskostnader innebär att du förlorar pengar, eftersom du betalar mer för din uppvärmning än vad du faktiskt skulle behöva.
Mer information om byte av uppvärmning, energibesparing och energifakta hittar du på www.varmahus.se.
Hör gärna av dig med dina kommentarer, synpunkter och frågor.
Lycka till med valet av ny uppvärmning!
Hälsningar från, Stefan Nilsson www.varmahus.se stefan@varmahus.se
Stefan Nilsson är ansvarig för tjänsten Varmahus.se sedan starten 2005. Stefan är energiingenjör och har sedan 1995 arbetat med byggnaders energiprestanda och teknikutveckling inom energieffektivisering, biobränsle och värmeanläggningar. Stefan har läst energiteknik vid Umeå universitet.
PS: Mer tips och råd om värme och uppvärmning på nästa sida.
Tips och råd om värme och uppvärmning på www.varmahus.se
Värmeguiden för villaägare – 10 svar du måste ha innan du väljer ny uppvärmning: Genom att läsa Värmeguiden ägnar du 15 minuter åt att försäkra dig om att du gör bästa möjliga val av nytt värmesystem. I min mening en väl investerad kvart. Skicka efter ditt egna exemplar avVärmeguiden nu så får du också två värdefulla checklistor... Hur du verkligen kollar att du tänkt på allt... och Hur du kollar att din investeringskalkyl innehåller rätt uppgifter: Klicka vidare till Värmeguiden:
http://varmahus.se/varmeguiden-10-svar/
Energibesparing i fyra steg: Den billigaste värmen är den värme du inte behöver. Det finns säkert flera insatser du kan göra för att minska ditt värmebehov. Läs mer om energibesparing här:
http://varmahus.se/energibesparing-i-fyra-steg/
Var läcker värmen ut? Här kan du läsa om de större förlustposterna i ett hus och vad du bör tänka på om du ska göra energibesparande insatser. Läs mer om var värmen tar vägen här:
http://varmahus.se/6-saker-som-paverkar-varmebehovet-i-ditt-hus/
Vad är energi och värme? Känner du att du behöver mer grundläggande kunskaper om energi?
Undrar du vad effekt är och hur mycket en kWh är? Lär dig mer i Energiskolan på Varmahus:
http://varmahus.se/energiskolan/
Hur du frågor som inte fått svar? Stefan besvarar vanliga frågor om uppvärmning och värmesystem i bloggen på varmahus.se, www.varmahus.se/blogg. Skicka dina frågor till stefan@varmahus.se. Dela också gärna med dig av dina eller synpunkter och erfarenheter.
