ei ± Ett frimärke är bild-och-t ext Samtal med Ingalill Axelsson 1 i r A v Thorsten Sandberg

Ett frimärke är bild-och-t ext

Samta l med Ingalill Axelsson

A v Thorsten Sandberg

Ingalill Axelsson är jämte Svenolov Eh ren den konstnär som formgivit flest svenska frim ärken . H enn es 60 :e är frimärket A n- tarktis med fo rskningsfarty get An tarctic i isen och kejsarpingviner i förgrunden . Fri- m ärket ingår i häftet Sven sk polarfo rsk- nin g som nyligen gavs ut .

TH O RSTEN SA N D BER G,f 1952, arbetar se- dan 1979 'aid PFA Sv enska Frimärk en. Fram till 1986 var han v erksam v id utv eck lingsav - delningen och däref ter på Aff ärsom råde Filate- li, där han arbetar m ed bl a PFA -bulletin en och PFA :s årsbok . Thorsten San dberg är f il kand i historia, k onstv etenskap, ide- och lär- domshistoria och f olkliv sf orsk nin g.

Ob

• •

l s 9 p m t3

M 1!1 1:l t1 8 8 XI

± ei _[§

.•

+ R ' C I

9 ^{1 i r°}

) 2 0

8 _.flQ

- Jag har försökt att framställa fredspristagaren Albert Luthuli som stolt och stursk. En man somdet inte går att kuva, säger Ingalill Axelssonomförlagan i förgrunden. Här arbetar hon med skissen till Bertha von Suttner-frimärket.

I n galill är k än d so m en sk ick lig gr afisk k o n st n är , m ed ged ign a k u n sk ap er i t eck - n in g o ch t ext n in g . M en d et var in t e t eck - n in g u t an m åln in g so m allr a först fån gad e h en n es int resse . I ton åren , st rax efter an d - ra värl d sk riget , so m m arjo b b ad e h o n p å d e go t län d sk a b et fäl ten o ch fick p en gar t ill sitt fö rst a sk rin m ed o ljefärger.

J ag h ar det fortfarande kvar ,et t litet skrin i grå papp . M in bästa väninna var också otroligt int resserad av att måla. Vi cyklade ofta ut på landsby gden m ed våra o ljefärgsskrin på paket- hållarna. J ag var alltid så avundsjuk på hennes him lar. H on hade en stor tandborste och med den strök hon ut de ljuvligaste h imlar på d u- ken . Följden b lev att jag också skaffade en så- dan tandbo rste att måla med .

J ag gjo rde en stor målning till bonden vi köpte mjö lk av. T avlan fö reställde hans gard . Ryktet sp red sig bland de and ra got landsbö nderna och under ett par tre som rar tjänade jag extra som gard smalare, 'garamalare' . En föregångare till våra dagars flygfoto grafering av gårdar på landsbygden . T yvärr har jag int e sett de här målningarna sedan dess. D et skulle vara kul att se h ur d åliga de var, eller om de var någorlund a bra.»

Antarktis historia, utgivet 22 augusti 1989, är Ingalills 60:e frimärke. Detta gravyravdrag har handkolorerats av gravören M artin M örck.

R ed an i fem ton årsåld ern b estäm m er sig I n galill fö r att h o n eft er sk o lan sk all p rö va in t ill K o n st fac k i Sto ck h o lm . O ch i b ö r- jan av 19 50- t alet sö k er h o n t ill teck n in gs- lä rarl injen d är. I n galill m in n s in t e vilk a ar - b et sp rove r h o n sän d e in , m en h o n b lev i varje fall in t e an t agen .

· J ag sökte istället till Konstfacks Aftons kola och kom in . D et var en b ra skola som dess- utom gick att kombinera med arbete. Pa kväl- larna teckning och målning och på dagarna ex- trajobb vid en reklamatelje, där jag lärd e mig texta med pensel. D et har jag haft en enorm ny tt a av i hela m itt kon stnärsliv.Vihade b land annat N K som kund och jag textade skyltar till varuh usets o lika avdelningar.

D et är inte o vanligt att Konstfacks elever bör- jar pa Aftonsko lan, fö r att under tiden meritera sig för ansökan till någon av Ko nstfacks hel- tidslinjer. 1955 sökte jag och kom in på den grafiska linjen, en fyraårig utbildning uppdelad i två år på lägre avdelningen och två år på hög- re. T ill högre ku rsen fick jag sö ka på nytt . Vi hade naturligtvis grafisk formgivning som huvudäm ne men sysslade även med typografi, m åleri, modellering och skulpt ur. Samman ta- get gav det m ig en mycket b red konstnärlig bas. Lärare i textning och typografi var förres- ten Sven H öglind , som fo rmgivit stilfulla texter till mänga av vara frimärken .»

E ft er exam en fr ån K o n st fack 1959 b ö r - jar I n galill ar b et a h elt id p å rek lam b y råer.

H o n jo b b ar m ed d et m esta fr an id ek läck - n in g o ch sk issar b et e t ill u p p läggn in g av h ela re k lam k am p anjer. E n k am p an j m in n s h o n sp ec iellt väl.

»D et var pa Lintas annon sbyrä och vi skulle gö ra en kampanj för Blå Bands produkter, sop- po r och cho kladkrämer. Satt och skissade på förpack ningen till chokladpudding, då jag kom på att sätt a chokladpuddingen som en mössa på h uvudet på en kille ! D et såg väldigt festligt ut och Bl Band köpte iden direk t .

J ag jo bbade också en tid på Studio G avler som ägdes av Mart in G avler, min huvudlärare på Konstfack . G avler gjorde en del jobb åt Post- verket, b land annat årsberättelsen och perso- naltidn ingen .

Fast jag arbetade at Postverk et hade jag inte några funderingar på frimärkens färg och form . D et var nog ett alldeles för långt steg. Fri- märksform givning hade på den tiden ett sken av att vara litet förnämare än annan grafisk konst. D et kändes o uppnåeligt för mig att job- ba med frim ärken ».

Ingalill bö rjar sä smäningo m d ra sig bo rt från rek lambyråernas värld . D et känns till slut för ytligt . D et mesta hon och and ra gö r ham nar i pap persko rgen, och så är det fort farande. D et tillhö r b ransch ens villko r. Ingalill riktar istället in sig mot m useivärlden .

»J ag ringde helt enkelt upp Statens konstmuse- er och fick gö ra ett provjobb . D et __ gällde en stor utställning av kinesisk konst på O stasiatis- ka museet och man behövde o lika typer av affi- scher. J ag jobbade ut ett stort co llage som skul- le sitta över hela stan, bland annat i bankernas sky ltfönster. C o llaget var en komposition av o lika bilder och texter, och det blev ko lossalt lyckat !

20 5 22 8

76 < . i»

N ationalmuse um

A ffischen till Serg e/uts tällning en. Foto Sta- tens Kons tm useer.

J ag fick därför möjlighet att fortsätt a hos Sta- tens konstm useer och framför allt blev det N a- tionalm useum . H är jobbade jag med uttorm- ning av anno nser och textade informations- sky ltar t ill hela utställningar. Idag är det säll- synt att utställningar handtextas. J ag utforma- de också en hel del utställn ingsaffischer. Bland annat till Sergelutställningen, A rmand H am- mer-utställningen, R ubensutställningen och utställningen T re temperament i väv, som pre- sentera de textilkonstnärer ».

National m u seum

tre t onorament

, IVaV ^.

^- 6 .10 6 .86

Skiss till utställningen tre Temperam en t i väv på Nationalm useum.

Ingalill hinner också m ed att gö ra en del jobb

t

Riks utst ällningar och Moderna M useet, men när de t re barnen kommer t rap par hon ner. H on frilansar dock i m ån av tid med formgivning av trycksaker i ateljen hemma. Bland annat gö r Ingalill den grafiska formen till en av Stig T Karls- so ns up pmärksam m ad e fotoböcker Rum- p an har gått.

»På den här tiden, 1960- och 1970-talen, upp- levde jag m ig egentligen int e som en bra teck- nare. Snarare tvärt om. J ag jäm fö rde mig med m in mam ma. H on hade varit väld igt duktig på att teck na och hennes dröm var att bli teck- ningslärari nna. Men hennes föräld rar förbjöd henne att syssla med utövande konst. Mamma och jag talade därför nästan ald rig om teck- ning, och någon uppmuntran i den vägen fick jag därfö r inte. Beslutet att ga ko nstnärsbanan var helt m itt eget, m en jag kan ju int e förneka att mamma ändå var en insp iratio nskälla».

Fö r Ingalill tar tecknandet o rdentlig fart först när hon 1979 bö rjar på G ravy rskolan vid Ko nsthögsko lan . D en unika G ravyr- sko lan start as av T umba bruk och Post- verket gemensam t , för att tillgodose beho-

vet av egna konstnärer och gravö rer. T olv elever ant as, däribland alltså Ingalill. Men d et är på vipp en att ho n missar den utb ild- nin g hon alltid d rö mt o m .

»A nsökningstiden ti ll G ravy rskolan gick ut en fred ag, men det hade jag int e en aning om . Jag visste ju int e ens att den här skolan skulle star- ta. På onsdagen komm er en väninna hem till mig och visar annonsen i tidningen . J ag m inns att jag blev hem skt sur på henne. Allting rasade för m ig. D et där var ju p recis vad jag hade gått och väntat på i alla år, just den ty pen av kurs.

O ch så hinner jag int e söka ! J ag skulle ald rig få ihop tillräck ligt med teckningar och målningar på två dagar. T ill på köpet hade jag lektioner i Vaxholms sko la på torsdagen. J ag jobbade ex- tra där som teckningslärare några timmar i veckan.

På onsdagen var jag ledsen , ja helt nere. J ag gjo rde ingenting, d rog inte ett streck med pen- nan . Men på torsdagen hände något märkligt.

J ag vaknade tid igt, redan klockan fem , och sat- te igång som en idiot att måla akvareller och teckna. T og ledigt från skolan. J ag har aldrig i hela mitt liv, varken förr eller senare, känt en sådan inspiratio n so m den dagen ».

In galill tecknar och m ålar av förem ål h on har till hand s i kö ket : lö kar , krusbär o ch p otatis. H on hinner arbeta både snabbt och ko ncent rerat . D et finns ingen t id till tvekan - klockan är »fem i to lv»

m inst - och hela henn es tjugofemäriga ko nstnärliga erfaren het fokuseras som ge- nom ett b rännglas p å akvarellpapp ret .

»Säd ana akvareller har jag inte gjort sedan dess.

N är jag ser på grejer jag gjorde för tio, femton år sedan tycker jag int e att de håller måttet . Men allt det jag gjorde denna gudabenådade to rsdag håller fort farande.

J ag jobbar alltid bäst under tidsp ress, men den här gången fanns det liksom ingen tid alls.

Egentligen hade jag passerat gränsen för be- greppet _tidsp ress och kommit in i ett annat sta- d ium . An id ag är jag fascinerad av det jag åstadkom .

D et kändes underbart när beskedet sedan kom att jag ant agits till G ravy rskolan. N u skulle en ny epok i mitt liv börja. Men första veckan på sko lan var kämp ig. Alla var så duktigaatt jag fick komp lex. Vi fick direkt i uppgift att teckna av varandras ansikt en . J ag sneglade på de and- ras teckningar och blev nästan förlamad . J ag tänkte : stannar väl en vecka, sed an hoppar jag av. J ag måste erkänna att jag int e var van vid så stark konkurrens som på G ravyrskolan . Men spänningarna släppte i slutet av veckan . D å be-

slutade jag m ig för att i alla fall gå en vecka till, och se hu r det utvecklade sig.

Vi blev världens bästa gäng! H ela gruppen kom in i en fantastisk stämning där kritik gavs och togs öppet och konstru ktivt ».

T um ba b ruk och Postverket räknade m ed att h älften av eleverna av o lika skäl skulle falla bort und er den tvååriga kur- sen . Men int e en enda slutar. Fö rklaringen är G ravy rsko lans utomo rdentliga kvalitet.

Bästa tänkbara lärare och int ressanta stu- d iereso r i Sverige och utlandet . Sko lan har 16 lärare, alla mycket framstående inom den grafiska konsten . En av gravy rlärarna är frim ärksgravö ren A rne W allho rn.

»Arne var en inspirerande lärare och vi tyckte alla väld igt bra om ho nom . G ravy r var natur- ligtvisett av de viktigaste ämnena, med två hel- d agar i veckan . Vi gjo rde linjeuppläggningar och graverade i koppar efter dessa. Anledning- en till att vi graverade i just koppar var att kursen var mer inr iktad på sedlar än frimärken . Men vi hann också prova på stålet och gjo rde även en del trägravy rer.

N u bö rjade jag så smått att int ressera mig för fr im ärksform givning. Vi fick också i uppgift pa sko lan att göra skissförsla g till 1982 ärs EU RO PA -frim ärken . Amnet var H istoriska händelser, och de förslag som till slut ant ogs av

EIPICTVM CROCEOVELME N

BC G KHQ XYZ SEIPC IM C BD C A ORTVCIN G ALI LL

I Q HI N

C EPS PO N L Y Z · KAPITA Q UA DA TA D

BS N PRE SGXZ A BCDE FG -

p ac cr o fcR qa es 1u ca ea s ca cr s

Självporträtt av Ingalill Axelsson med kalligrafi i bakgrunden. Nederst s k irisk halvuncial. en stil från m edeltiden.

Postverket hade gjort s av Lars Sjööb lom och G öran O sterlund . Efter den här upp giften kän - de jagatt jag passade till att jobba med frimär- ken , med det lilla form atet ».

1981är u tb ild n in gen vid G ravy rsk o lan slu t o ch d e t o lv elev erna an st älls av T u m b a b ru k . R ätt sn art h ö r sig P F A P o st en s F r i- m är k savd el n in g fö r o m d et g år att få lån a en form gi vare o ch en gravö r u n d er en t id . V alet faller p å I n galill A xelsso n o ch L ars Sjö ö b lo m .

»J ag skulle bara jobba med frim ärksformgiv- ning, inte gravera. D et blev Lasses uppgift. J ag start ad e med ett p rojekt som resulterade i utgå- van F rukter i feb ruari 1983. D en allra första teckningen jag gjo rde på PF A var en tallko tt e i blyerts. E n av mina nya kolleger kom in på mitt rum när jag nästan var klar med bilden.

H on titt ade på mig och sade förvånat : 'Men du kan ju teckna !'.

N är jag gio rde fruktserien tecknade jag texter- na själv. J ag har alltid haft den bestämda upp- fattningen att när bild och text finns tillsam- mans på en trycksak skall de int egreras i var- and ra. Fo rmgivaren skall alltså jo bba samtid igt med bild och text för att resultatet skall bli helgjutet .

N är jag började att teckna frim ärken fick jag anledningatt gå tillbaka i tiden och se hu r fri- m ärken utformats under olika perioder. Jag satt flera d agar på Postmuseum och studerade förlago r från 1920-talet och framåt. O m jag skall näm na någo n frimärkskonstnär jag fast-

..,

r

I

- Den allra första teckning jag gj orde på PFA var en tallkotte i blyerts. Kotten var först tänkt att ingå i utgåvan Frukter, säger Ingalill

s vrig

ore ,,

l i stka stanj l esculus hippocastanu n

Ingalills första frimärke, utgivet den 10 febru- ari 1983.

nade för blir det O lle H jo rt zberg, en av Sveri- ges allra främsta frimärksfo rmgivare.

Märkena fram till 1960-talet var i allmänhet bra, med utmärkt samspel mellan bild och text men på 1970-talet blev det litet säm re. Spon - tant tyckte jag att de märkena såg ut som vy - kort , eller fotografier, med text påklistrad i ef- terhand . D et var förlättvindigt pa nägot sätt ».

In galill h ar svårt att b ed ö m a vilk en roll h o n själv sp elat i d en p rocess so m lett b o rt fr ån fot o gr afier so m fr im är k sfö rl ago r.

H o n vill ist ället ly ft a fr am T o m H u lt g ren , v er k sam so m fr im är k sform givare sed an 1958.

»H ans texter är alltid otroligt väl anpassade till b ilderna. T itt ar man på Toms frimärken ö vert ygas man snabbt om dett a. D et slår mig ocksåatt han alltid har en väl vald ty pografi till sina frim ärken.

Men sedan är det ju så att många av de konst- närer PFA anlitar inte kan textning och typo- grafi. D å får man ju sätt a dit texten i efterhand . O ch det är en nackdel. D en idealiske frimärks- form givaren är en perso n som är duktig både på bild och text. J ag anseratt om PF A läggerut

jobb på en ko nstnär som int e klarar typografin, så skall man se till att denne från bö rjan får möjlighet att jobb a ihop med en typografiskt kunnig konstnär. D et har jag försö kt att d riva sedan jag kom till PFA .»

In galills an d r a fr im är k sserie b lir T ry c- k erik o n sten i Sv erige 500 år , so m ges u t sam m a d ag so m F ru k t er. H o n b lir n u er-

A kvarellen av apelsinen med sina läskande klyftor målades under Konstfackperioden i slutet av 1950-talet

/· 9 t i .

r -

3

- Lökar är en av de akvareller j ag sände in tillsam mans m ed m in ansö- kan till Gravyrsko/an 19 79. Jag hade j u ingen tid alls på m ig och målade av det j ag hade till hands i köket, säger Ingalill.

bjud en fast anställning som frimärksform - givare vid PF A . Tidigare har hennes k am - rat från G ravy rskolan Lars Sjööblom an- ställts som gravö r. N u börjar också Inga- lills sp ecialitet att skönjas.

»F rimärken med naturmotiv tycker jag bäst om att jo bba med . Varje år sedan jag kom till PF A har det blivit en naturserie och ant alet nat urfrimärken har fakt iskt bara ökat . J ag vet inte om jag själv har varit pädrivande, men när jag jobbat ut en serie har det blivit en massa skisser över som h ar kunnat användas till fri- märken påföljande år. Så på något vis har jag väl drivit det här äm net .

Mina naturfr imärken har en specifik konstnär- lig linje och de har samma typografi rakt ige- nom . Stilen heter D iotima och har ritats av den schw eiziska bokstavskonstnärinn an G udrun Zapf. D en stilen passar utmärkt till naturmotiv eftersom den lever på ett speciellt sätt . Ibland använder jag den kursiva varianten , men oftast väljer jag den raka D iotiman på mina fri- märken.

T rots att naturmärkena har en klar linje är jag inte räddat tfastna i ett maner. T värt om tycker jag att en medveten linje är ett tecken på bra form givning. O ch en sådan profil kanske man int e som konstnär ens bestämmer över . M an har sitt givna formsp räk redan från början och det skall m an int e försöka änd ra på. H ellre då

utveckla det. J ag hoppas att jag int e kommer att tappa mitt personliga formspråk utan istäl- let kan fö rdjupa det .»

Fö r u tgåvo rna N obelp ristagare- Fred och Levande N atur får Ingalill Reklam- förbundets p ris U tmärkt svensk form . I Levande natur ingår också hennes eget fa- vo ritmärke Sto rröd ingen . Ingalills senaste frim ärksutgåva är som näm nts häftet Svensk p o larforskning, utgivet till Kungli- ga Vetenskap sakadem iens 250-årsjubile- um och den sto ra svenska Antarktisexp e- d itionen vären 1989.

»D et har varit hemskt roligtatt jobba med den utgåvan . H ar haft lådvis med böcker om polar- forskning här i rummet intill skissbordet. Från bö rjan hand lade det om att Vetenskapsakade- m ien ville ha ett jubileumsfrimärke. D e gjorde ett eget fö rslag med en institutionsbyggnad som mot iv. Sedan kom Polarforskningssekre- tariatet in i bilden . D e ville ha en bred presen- tatio n av svensk polarforskning förr och nu.

O ch så b lev det den här kombinationen med polarforskningsmotiv på samtliga frimärken och beteckningen Kungliga Vetenskapsakade- mien 250 år på ett av dem .

D et här häftet är också ett typexempel på ett bra samarbete mellan formgivare och gravör.

Torrnålsgravyr av död ej der. Fågeln låg på enöutanför M öja i Stockholms skärgård.

E

- Ledamöterna i Konst- och program rådet blev oroliga när de såg mina förslagsskisser till nya märken med kungen och drottningen.

Porträtten är kraftigt beskurna och koncentra- tionen ligger på ansiktena, säger lnga!i/1. En av rådsmedlemmarna, kons tprofessorn Philip von Schantz, blev emellertid förtj ust och sa att »det är precis så här kungafrimärkena skall se ut».

Mart in Mörck och jag har haft en otroligt fin dialog. P recis som i utgåvan N obelpristaga- re - F red . Vi har hela tiden följt upp varandras arbete och rådfrågat varandra. Fö rutsätt ningen för att fa fram bra frimärken är faktiskt ett nära

samarbete m ellan formgivare och gravö r, team - wo rk såatt säga. Egentligen blir det ju på detta sätt varken mina frim ärken eller Mart ins fr i- märken, de b lir vära gemensamma.»

O m Ingalill fick välja en fram tida favo - ritu tgäva att jobba m ed skulle det b li k ungen och d rott ningen . För fem år sedan gjo rde hon utkast till ny a frimärken med kungap aret , men hennes skisser ansågs för avancerad e.

»J a, ledamöterna i Konst - och p rogramrädet blev oroliga när de såg m in fräna formgivning.

Po rt rätten var kraftigt beskurna och kon cent- rationen låg på ansiktena. Rådsmed lemmen, ko nstp rofesso rn Philip von Schantz blev emel- ler id förtj ust och sa att 'det är precis så här kungafrimärkena skall se ut ' . Men det gick int e hela råd et med på. D en som till slut fick upp- draget att utform a de nya fr imärkena med kungaparet b lev J ohn-Eri k Franzen, som just päbörjat arb etet m ed en stor mälning av hela kun gafam iljen . D et är Franzens frimärk en vi fort farande h ar.

Innan jag start ade mitt eget skissarb ete var jag på Postmuseum och titt ade på hund ratals fri- märken med kungar och president er. Alla var väldigt kon vention ellt utfo rmade. Po rt rätt rakt upp och ner. Med tanke på att vi har ett mo- dernt k ungapar kan jag mycket väl försvara en modern utformning. O m man ger kungafri- märkena en modern form understryker m an ju också den positiva bilden av ett modernt kungapar. D et gör man ju knappast med den utform ning vi har idag.

J ag har en förebild i sammanhanget. Ett fräsigt engelskt fr im ärke frän 1960-talet med kron- prins C h arles. D et är utformat på det rätta sät- tet , med kra fti gt beskuret, koncentrerat ansik- te. O m jag någon gång får teckna frimärken m ed kungen och drott ningen skall jag göra så här. O ch Mart in Mö rck skulle gravera.»

Så här skall ett bra porträttfrimärke se ut enligt Ingalill Axelsson. Frimärket gavs ut i Storbrittan- nien 1969 m ed an- ledning av att kron- prins Charles blev prins av Wales.

Ingalill Axelssons frimärken 1983- 1989

N r Ut g.-dag N amn Gravör Ingalills kommentarer

83-02- 10 H äst kast anj A rne D et var m in egen ide att ha fr uk ter som m o t iv W allho rn t ill d enn a lågvalö rut gåva. T o g in fr ukt er d i- rek t från n at u ren o ch lad e p å arb etsbo rd et.

T extad e Sver ige o ch valö r gravy rm ässigt.

2 83-02- 10 Sk o gslö nn 3 83-02- 10 N yp o n ros 4 83-02- 10 Slån

5 83-02- 10 T ryck ty per M ajvor J ag var p rojektled are för h ela d en na utgåva.

F ran zen Ko m på d en list iga iden att sk ick a eft er t ry ck - ty per fr ån Berlin gs stil giute ri i Lu nd , och teckna av o rd et Sveri ge i p ers pek ti v.

Hf/k / p T Am + lit In I [

f or handsatt n

TRYCKERIKO N STEN I SV ERIG E 50 0 Å R 6 83-02- 10

7 83-08-24

8 83- 10-0 1 9 83- 10-0 1

A BC -böcker

Fjällräv

Klassisk m usik J azz

Z lat ko J akus

M ajvor F ran zen

C zeslaw Slan ia C z eslaw Slan ia

Lå nad e små A BC -böcker fr ån K un gliga b ib - lio teket o ch gjo rd e den na ko m po sit io n . En p resent atio n av vanligt folks b ö cker för r i tid en .

H är an vände jag för först a gången G ud run Z apfs ty psnit t D ioti m a, som sed an an vänts till alla m ina naturfr im ärken . Fjällräven ville jag fr amställa so m et t stolt dju r. I bakgrun- d en sy ns fjäll och i förgrund en bjö rk lö v.

G jo rd e flera o lika ut kast . Ett m ed A rne D om nerus pa. M en sa smän in gom fast nad e jag för Lasse G u llin, so m ju var d en stö rst e ino m svensk jazz värld .

N r U tg.-dag N amn Gravör Ingalills kommentarer

10 83- 10-0 1 Fo lkm usik D ett a po rträtt h änger på T h ielska G alleriet i Sto ck hol m. C zeslaw h ar gjo rt en fru kt ans- värt b ra gravyr !

11 83- 10-0 1 O pera J ag tycker inte att d ett a t illh ö r m ina b ättre frim ärken .

12 83- 10-0 1 Po p Fö rsö kte få fram festglan sen k rin g A BBA .

Sk uggo rna i förgru nd en är fansen , pu b lik en . 13 84-03-27 Fjälläm m el M ajvor H ar här gjo rt en någo t lekfull ko m po sit io n . F ran zen Läm meln t ill vänster r ikt ar b licken mo t va- lö rsiffran 1.90. Valö ren k om m er på så sätt i b lickp un kt en .

14 84-03-27 M y sko xe G eno m att min ska b ild yt an nert ill k u nd e jag få fram dju rets nos p å ett d ram at iskt sätt . 15 84- 10 - 13 T h u lin D Z latk o D et h är var rolig u tgåva att arb et a m ed . J ag

J akus had e hela t id en ett n ära sam arb et e m ed T ek - niska m useet o ch tly gvet eran er . Pa dö r ren till flygp lanet på A h renberg-fr im ärk et sitt er en rek lamsk ylt för T o mtens sk u rp ulv er . A h ren - b erg gjo rde rek lam för dett a. N ybergs p lan Lop p an ko m ald r ig up p i lu ften ut an h o p pa- de bara runt på isen utanför L id in gö . 16 84- 10- 13 C ederst rö m

17 84- 10- 13 Saab 90 Scan d ia 18 84- 10- 13 Ah renb erg 19 84- 10- 13 N y berg

20 85-03- 14 H asselm us M ajvo r H är har jag utjämnat texten sä att o rdet Sveri - Franzen ge går från kant t ill k ant . M ajvo r gjo rd e ett

b ra gravy rjob b .

2 1 85-03- 14 Storrö di ng M it t favo r itfrim är k e! J ag h ämt ade dju pfry sta storröd ingar ut e på Söt vatt enslab o rator iet vid D ro ttningh o lm . D et lu ktad e p y to n » i rum met in nan jag var k lar m ed d et fr im ärket .

V E R I

.

'l , .

on o d

_-

r s

_-

^{l ,}

Förlagan til l frimarket Storr@din g. LfSoI

N r U tg.- dag N amn Gravör Ingalills kommentarer

22 85-03- 14 Brun k u lla Lars Vilket rab ald er det b lev k ring dett a fr im är ke i Sjö öb lo m J äm tl an d d är b run ku llan är land skap sbl om-

ma. F ärgen p å b run ku llan på fr im ärk et b lev fel, därav ilskan . D et upp fatt ades i J ämtl and so m en p arallell t ill att kasta den svenska flag- gan p å en dy n gh ö g. Ko m po sit io nsm ässigt h åller bilden o ch Lasse gjo rde ett b ra jo b b m ed gravy ren .

23 85-03- 14 R ö d n äck ros Ettm yck et upp skara t frim ärke, speciellt i J a- p an . Vacker är ghållnin g

24 86-04- 11 O lo f P alm e, 2 .10 C zeslaw M är ket gjo rdes p å no lltid . A lla st älld e up p 25 86-04- 11 O lo f P alm e, 2 .90 Slan ia h elhjärt at. J ag bestäm de m ig först för ett all- varligare p o rt rätt . M en efter sam r åd med Lis- b et P alm e vald e vi d enn a b ild d är O lo f Palm e står fram för bjö rkarna vid Bo m mersvik i Sö - d erm an land .

26 86-05-27 Bilavgaser M ajvor H är har jag lö st b ild frågan sym bo liskt : avga- F ran zen ser fr ån b ilen , svart a träd . T y psnitt et är en h årt utjämnad F ut u ra, Po stens officiella t y p - sn it t.

27 86-05-2 7 G lo b al lu ft förorening ,,

F ö roren ingarna förs m ed vind arna ö ver gr än - sern a.

28 86- 11-25 Bert h a vo n Sutt ner M art in D et var ett nöje att arbeta m ed ut gåvan N o - M ö rck belp r istagare-F red . Visste fr ån första st u nd hu r jag sk u lle lägga up p den : stora po rt rätt . Bert h a vo n Sutt ners an sik te ligger h alvt i m ö r ker o ch p å d en bely sta d elen fin ns in gen hel ko nt url inje. T y psnitt et t ill alla fem m är- ken a är Er icus, teck nat av Karl- E rik Fo rs- b erg.

'

t t

l s }

r ift,)'"

_'t

'

^{' I}

...

^,

r '

BERTH A

SUTTN ER

N r Utg.-dag N amn Gravör Ingalills kommentarer

29 86- 11-25 C arl von O ssietzky D et är välgörande med en p rofilbild i en port rättserie av denna typ . N aket, känsligt ansikte mot en tid ning i brand . I högra ned re hörnet syns ett hakko rs.

ar1933

CA RL

V

US.SIETZ

SVERIGE 2 90

• Oss ie tzy

\n fang des Jah res die Luft vo ll Blut

v on Bo x he im nur inde w ird die Hitlr sind d ie Ian en

30 86- 11-25 Albert Luthuli Fö rsökte att framställa honom stolt och stursk. En man som det int e går att kuva, fast han sitter bakom galler.

N r U tg.-dag N amn Gravör Ingalills kommentarer

3 1 86- 11-25 M art in Lu ther Kin g H är ville jag h a fr am d et visio nära. G udstron , blicken fram åt , up påt m o t h im len . O ch m as- so rna bako m ho no m .

' HE '

90

RIG E

32 86- 11-25 M o d er T eresa J ag h o pp as att dett a po rt rätt ly fter fr am god - h et en i det fårad e ansiktet.

)

I

N r U tg.-dag N amn Gravö r Ingalills kommentarer 33 87-03- 10

34 87-03- 10

35 87-03- 10

36 87-03- 10

37 87-08- 10

38 88-03-29

39 88-03-29 40 88-03-29

4 1 88-05- 17

42 88-05- 17

43 88-05- 17 44 88-05- 17 45 88-05- 17 46 88-05- 17 47 88-05- 17 48 88-05- 17 49 88-05- 17

M nemo sy nefjäril

Fältgenti an a

Läderb agge

Slåttergub be

Rao ul W allenberg

H avsö rn

G råsäl

AI

Blo mst eräng

Ky rkb atsro dd

M id so m m arstången kläs

St angr esning F io lsp el

D ansand e par på N o rrskär Fo lkd ans D ragspelare

N att i skärgård en

Lars Sjö ö b lo m

M art in M ö rck

Lars Sjö ö b lo m

Z lat ko J akus

T ack vare d iago nalen från vänst ra ned re h ö r - net t ill det h ögra ö vre blev det en kom po si- ti on smässigtbrab ild . En fjär il just bered d att kast a sig u t i lu ften

E n rätt o ansen lig växt so m fått en viss p am - pigh et ö ver sig t ack vare djupet i b ild en . Ko r - na och träden i bakgrunden b id rar t ill d ett a djup .

H är bek lagar jag att t ryckeriet för att vin na tid o ffrade den rö da färgen t ill texten . D en na h ar n u fått sam m a färg so m fr im ärk et i ö vrigt.

M ycket o ansen lig b lo m m a, m ed ett långt , långt skaft. Vackra frod iga b lad län gst ner.

H är har jag teckn at av b lo mm an so m m an ser den snet t up p ifran . Skaftet u pp tatt as d ä so m ko rt are och blad en ko m m er m er t ill sin rätt . J o bbade nästan o rnamen taliskt med dessa.

En k rånglig utgåva so m jag i all hast fick ho p - pa in i. Fam iljen W allenbe rgvilleat tgravö ren sku lle änd ra vissa anletsd rag. D et var o lyck- ligt . J ag fö rsö kte fakti skt fa d ett a fr im ärke ind raget .

Stö rsta ho tet m ot h avsö rnen s to rt p lan tn in g är avsaknad en av träd med stora k rono r. J ag har försö k t att visa ett sådant t räd , o ch hu r sto rt bo et är. Lasses o ch m itt nam n »fö r- svan n » 1 ned re m arginalen .

En liten k ut i förgru nd en . Vad jag var em o t säldö d en n är jag gjo rde d ett a fr im ärke ¹ ! J u m er jag tit tar pa d et h är m är ket , ju mer

övert y gad b lir jag att ålen b lev för lång. M en ko m po sit io nen håller.

D en h är ut gavan blev en fullträff. Fick iden att sk ild ra en m id so m m arafto n från m o rgo n t ill sena natt en .

En ö vergån g från d et föregåend e fr im ärket : att p locka b lo m mo r p å ängen o ch last a i baten .

Stan gresnin g m ed röd a D alast ugo r i bak - grund en .

Svåraste märket att teckn a i d en h är utgåvan . G jo rd e m asso r med sk isser innan »d et satt ».

Fö rflytt n ingen ut i sk ärgård en . Båtarna lö vas allt id . D et är fart och fest .

O b ligatoriskt först ås m ed folkd ans (so m är för baskat tråk igt !) till to ner från ett ensam t d ragsp el.

H ar haft M öja i t an k arna. Ö n ligger i Stock - ho lm s sk ärgård , alld eles int ill m it t eget so m - m arparad is.

N r U tg.-dag N amn Gravör Ingalills kommentarer 50 88-05- 17

51 89-0 1-3 1

52 89-0 1-31 53 89-0 1-3 1

54 89-0 1-31

55 89-0 1-31

56 89-0 1-3 1

57 89-08-22

Midsommarbukett

Slaguggla

J ärv

Mindre flugsnappare "

Lövgroda

Sydlig kärrsnäppa

M indre hackspett

G laciärforsknin g

Lars Sjööblom

Martin Mö rck

Buketten man plockar och lägger under hu- vudkudden . . .

Lasses och mitt samarbete om naturtrimär- ken fortsätter . D et blev »grönt » hos Konst- och programrådet vid första visningen. H är ville jag ha med m ånen, för atmosfärens skull.

D en lyser upp grant opparna och ugglans sida.

Kraftig närbild av djuret. I bakgrunden fjäll och en springande järv.

D en sitter mitt inne i alskogen. H ar förstorat några löv, så att man ser m er av detaljer. I bakgrunden grant oppar. Fågeln befinner sig alltså i en blandskog.

Lövgrodan sitter i begrundan över utsikten . D jurets favoritt illhåll, våtmarken, håller på att försvinna genom skogsplant ering. Skogen skuggar lekplatserna som blir för kalla för grodan .

T yckte att det skulle vara stiligt med ett port - rätt här. Få geln sträcker på sig och halsen är markerad . Våtmarker och en flock fåglar i bakgrunden .

H är hade jag ocksa gjo rt et t beskuret port - rätt , där man såg fjäderdräkten och de stora ögonen tydligt. Kunde blivit en vacker gra- vy r men Konst- och program rådet föredrog helfigur.

På denna bild ser vi Rhenglaciärens is på G rönland . En kvinnlig forskare hugger loss en bit is för den klimathistoriska undersök- ningen . H erkulesfly gplanet hjälper till med transporten.

N r U tg.-dag N amn Gravö r Ingalills kommentarer

- --- --

SV E R I G E 2 90

1989

K t G L.. I HI » K A' S AK AD E M I EN

SV E R I G E 2 90 SV E R I GE 2 90 -

"0. 4 4. _{2 90} r _-

SV E R I G E SV E R I G E

,...

- ^-

' g s .

-

.'

p if v

- ^.,

" o ff

. . ":I, ^.

290 2

S V E R I G E

Förlagorna till Polarutgåvan. Utgåvan Svensk polarforskning är uppdelad i ett övre fält som visar arktis-nordpolen och ett nedre med motiv från antarktis-sydpolen.

58 89-08-22 Abisko Abisko vetenskapliga station med dvärgbjö rk

i förgrunden och Lappo rt en i bakgrund en.

59 89-08-22 O den Isbrytaren O den . I förgunden två forskare

som undersöker ytvatt net . J ag hade fö rst med en isbjörn men den fick tas bo rt .

60 89-08-22 A nt arktis D en historiska bilden. O tto N ordenskjölds forskningsfart yg Ant arctic går under i ism as- so m a (1903). I förgrunden kejsarp ingviner.

6 1 89-08-22 Band vagnar H är rusar en bandvagn fram i snöy ran . En helikopter assisterar.

62 89-08-22 Labb Ett mätinstrument , geodimeter, dominerar

förgrunden men vi ser också en sto rlabb .