Budget 2019 och plan 2020–2021
Beslutad i kommunfullmäktige den 26 november 2018
HANDLÄGGARE TEL DIREKT DATUM DNR
Sofia Bergbom 08-731 31 93 2018-10-24 KS/2018:322
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 3
2 Stadens vision och strategiska mål ... 5
3 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning ... 8
4 Budgetförutsättningar ... 10
5 Stadens ekonomi ... 13
6 Resultatbudget, mnkr ... 15
7 Driftsbudget, mnkr ... 16
8 Exploateringsplan, mnkr ... 16
9 Investeringsplan, mnkr ... 17
10 Fem år i sammandrag, mnkr ... 19
11 Kommunstyrelsen ... 20
12 Utbildningsnämnden ... 30
13 Omsorgs- och socialnämnden ... 36
14 Kultur- och fritidsnämnden... 40
15 Teknik- och fastighetsnämnden ... 43
16 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden ... 47
Bilagor
Bilaga 1: Pengbelopp, taxor och avgifter 2019
1 Inledning
Utgångspunkten för vår politik är att Lidingö är unikt. Lidingö är småstaden nära storstaden, den gröna, skärgårdsnära ön. Det ska kännas när du åker över bron att du kommit hem till din trygghet och din familj. Det ska märkas att Lidingö prioriterar kommunens kärnområden som skola och omsorg.
Utifrån dessa prioriteringar kommer vi arbeta med fyra fokusområden under den kommande mandatperioden, vilka kommer att vara styrande i arbetet från
kommunstyrelsen. För det första handlar det om fokus på ekonomi, präglad av effektiv styrning, kostnadsmedvetenhet och god uppföljning.
För det andra handlar det om att stärka verksamheterna och kontinuerligt utveckla skolan, vården och omsorgen genom att ha tydliga mål som fokuserar på att stärka elevernas resultat i skolan, kvaliteten i omsorgen av Lidingös äldre och få nyanlända i arbete och självförsörjning.
För det tredje handlar det om att ta ett nytt tag om byggpolitiken där inriktningen ska vara att bevara Lidingös karaktär av småstad och skärgårdsö genom en varsam och balanserad utveckling och med infrastruktur som möter Lidingöbornas behov. För det ändamålet kommer vi att anställa en stadsarkitekt och ta fram en arkitekturpolicy.
Det fjärde och sista fokusområdet handlar om att vi vill utveckla ett mer transparent ledarskap där vi kan föra dialog med Lidingöborna om avvägningar och prioriteringar av skattebetalarnas pengar. Ett ledarskap som lyssnar, för dialog och samarbetar med medborgarna, föreningslivet, näringslivet och Lidingös frivilligkrafter. Det politiska styret, och stadens tjänstemannaorganisation, arbetar under skattebetalarnas förtroende, men uppdraget har gränser och politikerna ska inte lägga sig i alla detaljer utan låta professionen göra det de är bäst på utifrån de ramar och resurser som politiken anger.
Kommunstyrelsen föreslår fortsatta satsningar på skolan och omsorgen under 2019.
Tydliga prioriteringar på kärnverksamheten gör skillnad. För att illustrera vad prioriteringarna inneburit i praktiken, kan satsningar på lärarna användas. Under den förra mandatperioden har många lärare kunnat se sin lön öka med mer än 15 procent samtidigt som ett flertal satsningar på pedagogisk utveckling kunnat genomföras. De prioriterade satsningarna sker samtidigt som stadens ekonomi förblir robust och
Lidingöborna får en lägre skattebörda. Det här visar på att effektivisering, kvalitetsfokus och skattesänkning går hand i hand.
Sveriges kommuner och landsting bedömer att den ekonomiska situationen blir särskilt problematisk de kommande åren av att befolkningen och behoven av skola, vård och omsorg fortsätter växa i snabb takt samtidigt som utvecklingen av skatteunderlaget blir lägre. I kommunstyrelsens budgetdirektiv föreslogs uppräkningar på 1,5%-2,0% av nämndernas ramar som kompensation för löne- och prisutveckling. Prognosen för stadens verksamheter visar på att kostnadsnivån 2018 är lägre än budgeterat vilket indikerar ett lägre behov av uppräkning för bibehållen verksamhet. För att hålla nere kostnadsnivån inför kommande besvärliga år för kommunsektorn föreslår
kommunstyrelsen ett resultatkrav på 1% på stadens verksamheter för 2019.
Lidingö stads ekonomiska ställning är fortsatt stark. I delårsrapport 2018 är prognosen ett överskott på 65 miljoner kronor och soliditeten beräknas till 67 procent. Stadens samlade pensionsåtagande täcks med 109 procent av de på kapitalmarknaden avsatta medlen, vilket är ovanligt i kommunsverige. Borgensåtagandena är begränsade och de av staden helägda bolagen är ekonomiskt starka med betydande tillgångar.
De senaste årens goda resultat tillsammans med den pågående likvideringen av Lidingöhem innebär ett begränsat lånebehov de närmsta åren trots ett omfattande investeringsbehov med bland annat en ny bro och simhall.
I förhållande till jämförelsekommunerna Täby, Danderyd, Sollentuna, Solna och Österåker har Lidingö en högre kommunal skattebörda. Genom ett systematiskt arbete och genom att göra jämförelser med jämförbara kommuner finns möjlighet att hitta lösningar som leder till en klokare användning av Lidingöbornas skattemedel. I budgetdirektiven föreslogs en lägre skattesats, motsvarande fem öre. Dessutom aviserades ytterligare minskningar. Under budgetarbetet har det framkommit att det finns utrymme för ytterligare skattesänkningar. Vi föreslår därför en sänkning med totalt 20 öre, till en kommunal skattesats motsvarande 18,29 kronor.
Sedan 2006 har kommunalskatten sänkts vid fem tidigare tillfällen, senast under 2018 med 15 öre. Totalt har skatten sänkts med 1,08 kronor från 19,37 kronor till föreslagna 18,29 kronor.
Med beskattningsrätten följer ett stort ansvar varför denna rätt måste användas ytterst återhållsamt. Skattenivån bör därför hållas så låg som möjligt och, då möjlighet ges, sakta men säkert sänkas för att låta Lidingöborna själva i större utsträckning disponera de inkomster de förvärvat.
Den kommunala skatteutjämningen medför en stor belastning för Lidingös ekonomi.
För 2019 kommer Lidingö betala 395 miljoner kronor till utjämningssystemet, vilket motsvarar cirka 2,40 kronor i kommunal utdebitering. Det drabbar Lidingöborna på ett orättvist sätt.
2 Stadens vision och strategiska mål
Stadens vision och strategiska mål
Stadens vision jämte de fem strategiska målen och det finansiella målet ska vara vägledande för nämndernas verksamhetsmässiga och ekonomiska planering.
Vision för Lidingö – hälsans ö
• På Lidingö ges människor förutsättningar för en god hälsa.
• Lidingö erbjuder en kreativ miljö för människor och företag.
• Lidingö är en del av Stockholmsregionen och klarar balansen mellan utveckling och miljö.
• Lidingö har Sveriges bästa skolor.
• På Lidingö känner man trygghet i livets alla skeden.
Strategiska mål
• Lidingöborna upplever största möjliga valfrihet.
Sedan många år kan Lidingöborna fritt välja skola och förskola. Senare har även valfrihet införts inom hemtjänst, för särskilda boenden och familjerådgivning. Arbetet med att ytterligare främja valfriheten inom stadens ansvarsområden kommer att fortsätta.
Ambitionen är att Lidingöborna ska uppleva största möjliga valfrihet, och därmed också ökat inflytande, när det gäller tillgång till stadens service.
Pengsystemen ska behandla kommunala och fristående aktörer lika. De kommunala verksamheterna måste kunna anpassa sitt utbud efter efterfrågan, så att resurserna till varje individ säkerställs.
• Stadens verksamhet baseras på ett kundfokus och utgår från Lidingöbornas behov och önskemål.
Stadens verksamheter ska baseras på kundfokus och utgå från Lidingöbornas behov och önskemål. Staden måste kontinuerligt förnya sig för att skapa största möjliga nytta för Lidingöborna. Det är viktigt att erbjuda snabb och effektiv service. Myndighetsutövning ska ske korrekt och utan fördröjning.
Det ska vara enkelt för Lidingöborna att lämna synpunkter på den kommunalt finansierade verksamheten. Hur staden utför sina åtaganden och informerar om verksamheten ska följas upp i kontinuerliga mätningar. Brukare av kommunalt
finansierade tjänster ska kunna betygsätta verksamheterna och kunna lämna förslag till förbättringar.
• Lidingö stad har en så liten miljöpåverkan som möjligt och ger Lidingöborna förutsättningar för kloka miljöval.
I stadens miljöprogram finns tio lokala miljömål som syftar till att forma Lidingö till en energismart, hållbar och miljöklok stad.
Lidingö stad ska arbeta brett och förvaltningsövergripande med miljöfrågorna. Lidingö stad ska förena utveckling och miljötänkande. Staden ska aktivt arbeta för att minska fossilbränsleberoendet. Arbetet med att effektivisera energianvändningen i Lidingö stads fastigheter ska fortsätta.
Staden ska slå vakt om den goda livsmiljön på Lidingö och ge Lidingöborna
förutsättningar för en god hälsa. Det förutsätter att alla bidrar till att åstadkomma en långsiktigt hållbar utveckling. Stadens egna verksamheter ska ha så liten miljöpåverkan som möjligt.
• Lidingö stad förnyar sig kontinuerligt för att skapa största möjliga nytta för Lidingöborna.
Den service som staden tillhandahåller eller finansierar ska hålla god kvalitet.
Verksamheterna ska följas upp och utvärderas, oavsett om de drivs i privat eller kommunal regi.
Genom aktivt kvalitetsarbete, med tydliga mål, kan verksamheterna utvecklas.
Tjänstegarantier ska införas där det är tillämpbart.
Lidingö stad ska fortsätta att utveckla verksamheten. Det ska göras i en organisation som ser den anställde som sin viktigaste resurs med kompetenta och duktiga ledare i organisationen.
Synpunkter och utvecklingsidéer från såväl anställda som kommuninvånare ska tas om hand på ett bra sätt. Utifrån nyckeltal och kundundersökningar ska tydliga jämförelser kunna göras mellan olika verksamheter, men också i förhållande till andra kommuner.
• Lidingö stad hushållar effektivt med skattebetalarnas pengar.
Det är skattebetalarnas pengar vi förfogar över. Därför måste vi hushålla effektivt med dessa. Stadens ekonomiska resurser ska användas så att utbildning av barn och
ungdomar samt omsorg om äldre och funktionsnedsatta prioriteras. Stadens verksamheter ska ha bra resurser.
För att klara framtidens välfärd måste staden arbeta strukturerat med effektiviseringar
lägga ut verksamheter på entreprenad samt utveckla valfriheten inom fler områden.
Den kommunala verksamheten finansieras genom kommunalskatt, statsbidrag och avgifter. För att hålla skatten låg för alla eftersträvar staden en ökande grad av avgiftsfinansiering där så är lämpligt. Avgiftssystemen måste ta hänsyn till enskildas ekonomiska omständigheter.
Stadens tillgångar i form av mark, fastigheter, tekniska anläggningar och liknande ska vårdas och underhållas väl. Tillgångar som inte behövs för stadens verksamhet kan avyttras. Kapital som finns avsatt för stadens pensionsskuld ska placeras på ett sådant sätt att vårt åtagande gentemot framtida pensionärer säkras.
Med beskattningsrätten följer ett stort ansvar varför denna rätt måste användas ytterst återhållsamt. Den kommunala skatteutjämningen medför en belastning för Lidingös ekonomi.
Även med dessa förutsättningar ska Lidingö sträva efter en låg beskattning. Att kommunalskatten är låg har stort värde för alla. Man ska kunna leva på sin lön. Den enskilde har den bästa möjligheten att fatta beslut som rör egna ekonomiska
prioriteringar. När fler har förmåga att hantera det oväntade, har vi uppnått ett samhälle som är både tryggare och friare.
Finansiellt mål
• Lidingö stad har en ekonomi i balans, grundad på en låg kommunalskatt.
Stadens överskottsmål är 1 procent av verksamhetens kostnader.
3 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning
God ekonomisk hushållning
I kommunallagen ställs krav på god ekonomisk hushållning i kommunerna. Fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning som sedan följs upp i
årsredovisningen.
I budgeten ska staden ange mål och riktlinjer för såväl verksamhet som ekonomi som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Årsredovisningens
förvaltningsberättelse ska innehålla en utvärdering av stadens ekonomiska ställning och om resultatet är förenligt med de mål och riktlinjer fullmäktige beslutat om.
Grundläggande för en god ekonomisk hushållning är en ekonomi i balans och en välfungerande uppföljning och utvärdering av ekonomi och verksamhet där varje generation bär sin kostnad. För att upprätthålla en god ekonomisk hushållning måste det för verksamheten finnas ett tydligt samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter.
Stadens definition på att god ekonomisk hushållning råder är att god måluppfyllnad nås inom ramen för tilldelade ekonomiska resurser och balanskravet.
Målstyrning
Med stadens vision och de strategiska målen som grund tar nämnderna fram
verksamhetsmål som tydliggör vad verksamheterna ska prioritera och uppnå utifrån sitt uppdrag och sin verksamhetsidé. Målen görs uppföljningsbara genom indikatorer med måltal, som anger den resultatnivå som ska uppnås. I stadens budget anger
kommunfullmäktige prioriterade mål för respektive nämnd.
Uppföljning och rapportering
Staden har ett väl utvecklat system för ekonomisk rapportering inom
förvaltningsorganisationen samt till kommunstyrelsen och nämnder. Regelbunden rapportering om den ekonomiska och verksamhetsmässiga utvecklingen sker till nämnder och kommunstyrelse. Årsbokslut och delårsrapport underställs revisorerna.
Kvaliteten på verksamheterna följs upp löpande. Vartannat år genomförs en bred attitydmätning bland Lidingöborna och inom många verksamheter görs
juni 2016, ska nämnderna genom avtal och uppföljning säkerställa att privata utförare bedriver verksamhet enligt lagar, förordningar och föreskrifter samt de mål och riktlinjer som fullmäktige fastställt för verksamheten.
Koncernsamordning
Staden har ett tydligt decentraliserat ansvar till nämnder och förvaltningar för den löpande verksamheten. För att säkerställa ”god ekonomisk hushållning” finns en koncernsamordning i form av mål, policys och riktlinjer. Exempel på verksamheter där samordning sker är lokalförsörjning, investeringar, fysisk planering,
informationsteknologi, personal- och lönefrågor, upphandling samt ekonomisk planering och uppföljning. Samordningen utövas av kommunstyrelsen genom stadsledningskontoret.
Organisation, ledarskap och styrsystem har stor betydelse för hur verksamheter utvecklas. Inom staden finns en pågående dialog kring dessa frågor och
kompetenshöjande insatser görs inom förvaltningsorganisationen. De anställdas synpunkter följs upp genom regelbundet återkommande medarbetarenkäter.
Resultatutjämningsreserv
Staden har en resultatutjämningsreserv (RUR). Avsättning till eller disposition av RUR sker årligen för att motsvara storleken på samtliga nämnders
resultatutjämningsfonderingar. Avsättningen får dock högst motsvara den maximala nivån som stadgas i kommunallagen. Kommunstyrelsen lämnar förslag i
årsredovisningen till kommunfullmäktige avseende avsättning till eller disposition av RUR.
De interna resultatutjämningsfonderna (RUF) är viktiga instrument i den ekonomiska styrningen. Inom förvaltningar där man arbetar med en resursfördelning baserad på peng per prestation är balanseringen en nödvändighet ur konkurrenssynpunkt. Fonderna ska primärt användas för resultatutjämning över tiden och inte för finansiering av utökad verksamhet utöver aktuell budget.
Finansiella krav och mål
Lagstiftningen fastlägger en miniminivå finansiellt för begreppet god ekonomisk hushållning. Budget ska upprättas så att intäkter överstiger kostnader, det så kallade balanskravet. Om bokslutet för det aktuella året uppvisar ett negativt resultat ska detta täckas i budget senast tre år senare.
Budget för 2019 utmynnar i ett resultat på 31,3 mnkr som således uppfyller det lagstadgade kravet om ekonomi i balans och stadens egna finansiella mål.
4 Budgetförutsättningar
Omvärlden (Källa: Ekonomirapporten maj, Cirkulär 18:37 - SKL)
Det starka konjunkturläget i Sverige håller ännu i sig men Sveriges kommuner och landstings (SKL) bedömning är att högkonjunkturen i år når sin topp, och att en konjunkturavmattning kommer synas allt tydligare under loppet av 2019. Den svagare tillväxten betyder även långsam skatteunderlagstillväxt. Den reala ökningen av
skatteunderlaget har de senaste 8 åren legat mellan 1,2 och 2,6 procent, prognosen för 2018 är 1,6 procent. Kommande år ser dock ut att bli sämre då den reala ökningstakten faller till 0,6 procent under 2019 och 0,2 procent under 2020. Huvudorsaken är att antalet arbetade timmar knappt ökar alls och till och med minskar under 2020, vilket främst beror på svårigheter att hitta lämplig arbetskraft. Tillsammans med den snabba befolkningsökningen – som innebär ökade behov av skola, vård och omsorg – leder detta till allt större svårigheter för kommunsektorn att finansiera verksamheten.
Bilden nedan illustrerar förändring i procent i olika åldersgrupper om tio år jämfört med idag och visar på ett högt demografiskt tryck och stora rekryteringsbehov.
Det höga demografiska trycket kommer främst från att antalet barn, unga och äldre ökar snabbt, samtidigt som andelen i arbetsför ålder ökar betydligt långsammare. Det sker samtidigt som en stor grupp läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal nyligen har gått i pension. Inom kommunerna syns det främst när det gäller bristen på pedagogisk personal, samhällsbyggnadsteknisk personal och socialsekreterare.
Totalt sett kommer rekryteringsbehoven att öka. Skulle kostnaderna och antalet anställda fortsätta öka i samma takt som nu, det vill säga snabbare än de demografiska
framöver. Brist på utbildad personal kommer att sätta ytterligare press på kommunerna att hitta nya lösningar att klara välfärdsuppdragen. Senare pensionering eller förlängd arbetstid skulle enligt SKL kunna öka arbetsutbudet utan att behöva öka antalet personer. Det finns också stora förhoppningar kring den digitala tekniken som är på frammarsch. SKL trycker även på att den statliga styrningen behöver i betydligt högre grad utgå från de lokala behoven för att uppnå önskad effekt.
Staden
Lidingö stads ekonomiska ställning är fortsatt stark. I delårsrapporten 2018 beräknas soliditeten till 67 procent och 47 procent om man tar hänsyn till pensionsåtagandena redovisade som ansvarsförbindelse. Stadens samlade pensionsåtagande täcks till 109 procent av de på kapitalmarknaden avsatta medlen. Borgensåtagandena är begränsade och de av staden helägda bolagen är ekonomiskt starka med betydande tillgångar.
De senaste årens höga tillväxt i svensk ekonomi, genomförda organisationsförändringar och ett aktivt effektiviseringsarbete inom stadens förvaltningar, har bidragit till bra ekonomiskt resultat för staden samtidigt som skola, vård och omsorg har prioriterats med goda tillskott.
Goda resultat tillsammans med den pågående likvideringen av Lidingöhem innebär ett begränsat lånebehov de närmsta åren trots ett omfattande investeringsbehov med bland annat en ny bro och en simhall.
I stadens delårsrapport är prognosen för 2018 ett överskott på 65 mnkr. Det budgeterade resultatet för 2019 uppfyller stadens finansiella mål om ett positivt resultat motsvarande 1 procent av verksamhetens kostnader.
Befolkningsprognos
Sedan 1950 har folkmängden i kommunen ökat från knappt 21 000 till dagens drygt 47 000 invånare. Lidingös befolkning har ökat sedan 2001 och beräknas överstiga 50 000 invånare 2022. Under de närmsta åren står nybyggnationerna i bland annat Dalénum, Högsätra, Rudboda och omkring Centrum för en betydande del av folkökningen genom de bostäder som planeras. På längre sikt påverkas
befolkningsutvecklingen bland annat av planerna för bostadsbyggande. Stadens folkmängd påverkas också av nyanländas inflyttning utifrån bosättningslagen.
Lidingö hade 47 185 invånare i januari 2018. Lidingös befolkning beräknas under prognosperioden att öka med i snitt 800 invånare per år, baserat utifrån existerande planer. Dessa planer kommer att revideras under mandatperioden. Under årets första sex månader har befolkningen ökat med 233 personer.
År 2017 tillkom 466 barn födda under året, marginellt fler än året innan. Det är även färre än medeltalet för de senaste tio åren. Antalet födda väntas dock öka för varje år under prognosperioden, troligen även överskrida födslotalen från de stora årskullarna i
mitten av 2000-talet. Antalet barn i skolålder tros öka de kommande åren. Bland barn i grundskoleålder 6-15 år sker till en början en liten nedgång, innan antalet vänder uppåt något. Störst ökning ser vi bland ungdomar i gymnasieåldern. Efter att ha minskat varje år mellan 2009-2014 ökar nu åldersgrupperna 16-18 år kraftigt, en ökning som består fram till år 2022. Orsaken till ökningen är de stora barnkullarna under första halvan av 2000-talet. Antalet invånare som är 65 år eller äldre väntas öka med ca 12 % fram till 2027, vilket är en mindre procentuell ökning än befolkningen som helhet. Följaktligen kommer denna åldersklass att utgöra en minskande andel av totalbefolkningen. Andelen totalt av befolkningen är omkring 20 procent vilket är klart högre än i övriga kommuner i Stockholms län, där andelen är cirka 16 procent.
Befolkningsprognosen används bland annat som underlag för skatteprognos och för att bedöma volymförändringar inom utbildningsnämndens och omsorgs- och
socialnämndens verksamheter. Volymförändringen 2019 beräknas uppgå till 11,0 mnkr jämfört med 2018 års prognos och ytterligare 21,6 mnkr 2020.
5 Stadens ekonomi
Resultatbudget
Stadens resultatbudget för 2019 innebär ett positivt resultat på 31,3 mnkr.
Skatteintäkterna är beräknade på en skattesats om 18,29 kr. Vidare är skatteintäkter, generella statsbidrag, inkomst- och kostnadsutjämning som är upptagna i
resultatbudgeten beräknade utifrån SKL:s skatteunderlagsprognos i oktober och preliminära beräkningar av inkomst- och kostnadsutjämningar från Statistiska centralbyrån (SCB), samt stadens befolkningsprognos justerat med utfallet första halvåret 2018.
Skatteunderlaget i riket beräknas öka med 3,6 procent 2018 och 3,4 procent 2019.
Stadens netto av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning år 2019 beräknas öka med 2,2 procent i jämförelse med prognos 2018.
För att finansiera kommunstyrelsens digitaliseringsambitioner, skapa en ny funktion och ge en bra start i den digitala transformationen, föreslås en ökad utdelning från Lidingö stads tomtaktiebolag. De senaste åren har dock inte någon utdelning från bolaget tagits i anspråk.
Finansnettot har beräknats till 15,6 mnkr. Då ingår förväntad avkastning på stadens placeringar med 18 mnkr och räntekostnader på pensionsavsättningen med 2,4 mnkr.
Driftbudget
Stadens driftbudget presenteras på sidan 16. Där framgår också de anslag av
kommunalskattemedel som nämnderna tilldelas. Nettokostnaden uppgår till 2 691,4 mnkr och ökar med 98,6 mnkr, eller 3,8 procent jämfört med prognosen för 2018.
Personalomkostnadspålägg och internräntan för 2019 är oförändrad. Centrala kostnader har budgeterats till 94,1 mnkr och medel för kommunstyrelsens förfogande till 5 mnkr.
Pengbeloppen inom utbildningsnämnden och omsorgs- och socialnämnden har uppräknats med i genomsnitt 2%. Anslagsramar har uppräknats med 1,5%.
Särskilda satsningar uppgår till 14,6 mnkr.
Delårsprognosen visar på att flertalet av stadens verksamheter prognostiserar ett överskott 2018 på minst 1%. För att hålla nere kostnadsnivån inför kommande
besvärliga år för kommunsektorn föreslår kommunstyrelsen ett resultatkrav med 1% på stadens verksamheter för 2019. Kortfattat är bakgrunden lägre utveckling av
skatteunderlaget än de senaste åren, samtidigt som andelen äldre i Sverige ökar kraftigt.
Pengbelopp och ramar uppräknas med 1 procent för planåren 2020-2021.
Investeringar och låneskuld
Stadens investeringsplan innebär för 2019 att investeringar för 885 mnkr planeras. Ny- och ombyggnationer i stadens skolor, förnyelse av va-ledningar, ombyggnation av stadshuset, nya idrottsanläggningar, simhall och ny bro (Lilla Lidingöbron) är några av de större utgiftsposterna i investeringsplanen. Den totala investeringen för nya bron beräknas uppgå till totalt drygt 700 mnkr, exklusive indexuppräkningar. Trafikverket har beviljat ett stöd på cirka 340 miljoner kronor. Det ekonomiska stödet tillfaller till allra största del Lidingö stad med krav på motprestationer i framför allt
infrastrukturprojekt.
Investeringsreserven för 2019 uppgår till 225 mnkr och föreslås stå till kommunstyrelsens förfogande.
Det är omfattande investeringar även åren framöver. 2020 beräknas 641 mnkr investeras i stadens anläggningar och verksamheter och för 2021 avsätts 517 mnkr.
Investeringsplanen ska vara vägledande för respektive nämnds fortsatta planering.
Investeringsplanen redovisas på sidan 17.
Stadens låneskuld var oförändrad på 200 mnkr under åren 2010-2012. Under 2013 utökade stadens lån med 50 mnkr och 75 mnkr 2014. Ytterligare 200 mnkr upplånades under 2015. Under 2017 amorterades 50 mnkr. Som inledande del i Lidingöhems likvidationsprocess och för finansiering av stadens investeringar har bolagets resterande likvida innehav lånats upp av staden. Låneskulden till Lidingöhem uppgår till 790 mnkr.
Efter likvidationen som kommer vara klar under 2019, kommer skulden att upplösas.
Föreslagen investeringsbudget och budgeterat resultat leder dock till ett beräknat behov av extern finansiering på 260 mnkr år 2019.
Exploateringsprojekt
Stadsbyggnadsprojekten Lidingö centrum och Högsätra beräknas kosta cirka 5,0 miljoner kronor per år att driva de närmaste åren. I detta ingår den tid som stadens tjänstemän lägger ner på projekten samt eventuella konsultkostnader för utredningar som behövs för projektens framdrift. Utgifter för exploateringsprojekt redovisas som omsättningstillgångar i balansräkningen till de matchas mot intäkter från försäljning av mark och redovisas i resultaträkningen.
Resultatutjämningsfond och överföringsbudget
Kommunstyrelsen får i uppdrag att besluta om balansering av nämndernas resultat från 2018 till 2019 via resultatutjämningsfond och överföring av investeringsbudget från 2018 till 2019 via överföringsbudget.
6 Resultatbudget, mnkr
Bokslut
2017
Prognos 2018
Budget 2019
Plan 2020
Plan 2021
Verksamhetens intäkter 590,5 570,0 575,7 582,8 584,2
Jämförelsestörande intäkter 10,0 - - - -
Verksamhetens kostnader -2 988,9 -3 040,5 -3 134,9 -3 220,4 -3 287,1
Avskrivningar -117,2 -122,3 -132,2 -136,2 -132,0
Verksamhetens nettokostnader -2 505,6 -2 592,8 -2 691,4 -2 773,8 -2 834,9
Skatteintäkter 2 898,5 2 951,0 2 995,7 3 069,5 3 196,5
Generella statsbidrag/utjämning (se
nedan) -289,4 -322,0 -308,6 -294,1 -319,9
Utdelning från av staden ägda bolag 0,1 10,0 20,0 10,0 10,0
Finansnetto 42,3 18,4 15,6 15,8 15,1
Årets resultat 145,9 64,6 31,3 27,5 66,8
Resultat efter balanskravsjusteringar 135,9 64,6 31,3 27,5 66,8
Generella statsbidrag och utjämning, mnkr
Bokslut
2017
Prognos 2018
Budget 2019
Plan 2020
Plan 2021
Inkomstutjämning -630,4 -656,3 -649,0 -645,4 -665,7
Införandebidrag 17,0 4,5 - - -
Kostnadsutjämning 235,6 232,6 234,7 237,1 240,7
Kommunal fastighetsavgift 73,0 74,7 77,2 77,2 77,2
Regleringsavgift/bidrag -0,5 7,4 21,0 33,4 30,2
LSS-utjämning -1,0 4,5 -2,3 -2,3 -2,3
Generella statsbidrag, övrigt 16,9 10,6 9,8 5,9 -
Summa -289,4 -322,0 -308,6 -294,1 -319,9
7 Driftsbudget, mnkr
Prognos 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021
Kommunstyrelsen 117,1 128,6 127,1 126,5
- varav den centrala politiska organisationen 15,8 18,2 18,3 18,5
- varav stadsledningskontoret 65,7 69,3 69,1 69,8
- varav miljö- och stadsbyggnadskontoret 35,6 41,1 39,7 38,2
Utbildningsnämnden 1 310,5 1 365,5 1 394,3 1 424,9
- varav skolpengsram 1 141,8 1 173,7 1 200,4 1 228,7
- varav anslag 179,7 191,8 193,9 196,2
- varav egen regi -11,0 0,0 0,0 0,0
Omsorgs- och socialnämnden 974,8 999,1 1 018,5 1 044,2
Kultur- och fritidsnämnden 10,9 13,3 15,5 15,6
Teknik- och fastighetsnämnden 113,4 135,4 140,0 136,6
- varav skattefinansierad verksamhet 134,2 144,1 147,7 143,5
- varav fastighet -20,8 -8,7 -7,7 -6,9
- varav vatten, avlopp, avfall 0,0 0,0 0,0 0,0
Miljö- och stadsbyggnadsnämnden 0,6 1,4 1,4 1,4
Övrigt* 97,6 99,1 108,9 117,4
Resultatkrav för nämnderna - -18,8 - -
Summa 2 624,9 2 723,6 2 805,7 2 866,6
Avgår internränta -31,9 -32,2 -31,9 -31,7
Verksamhetens nettokostnader 2 592,8 2 691,4 2 773,8 2 834,9
*Varav centrala pensionskostnader 85,2 mnkr samt medel till
kommunstyrelsens förfogande 5 mnkr
8 Exploateringsplan, mnkr
Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021
Balanserade exploateringsutgifter* 5,0 5,0 5,0
Summa 5,0 5,0 5,0
*Avser stadsbyggnadsprojekten Lidingö centrum och Högsätra.
9 Investeringsplan, mnkr
Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021
Kommunstyrelsens kontor 353,0 167,0 153,0
- Lilla Lidingöbron 77,0 164,0 150,0
- It-investeringar 3,0 3,0 3,0
- Simhall 273,0 0,0 0,0
Utbildningsnämnden 3,7 3,7 3,7
- Lokalanpassningar och inventarier 3,7 3,7 3,7
Omsorgs- och socialnämnden 6,6 3,0 3,0
- Lokalanpassningar och inventarier 5,6 3,0 3,0
- Digitalisering 1,0 - -
Kultur- och fritidsnämnden 1,0 1,0 1,0
- Konstnärlig utsmyckning 0,2 0,2 0,2
- Inventarier 0,8 0,8 0,8
Teknik- och fastighetsnämnden 295,8 199,8 262,4
- Vatten, avlopp och avfall 41,3 39,4 40,9
- Idrott och fritid 9,1 5,1 8,0
- Park och natur 8,5 10,5 15,5
- Underhållsbeläggningar 14,0 14,0 14,0
- Gatu- och parkbelysning 9,0 9,0 7,0
- Broar, gångtunnlar, stödmurar 7,0 7,0 7,0
- Planskild korsning - Skärsätra 2,0 10,0 100,0
- Åtgärder enligt trafikplan 5,0 15,0 9,0
- Gamla Lidingöbron 2,4 2,4 2,4
- Övrigt gator och trafik 14,1 16,1 11,6
Fastighet
- Skollokaler 42,1 30,2 19,5
- Förskolelokaler 11,4 9,8 7,1
- Omsorgs- och sociala lokaler 11,8 11,5 11,3
- Idrottslokaler/anläggningar och sambrukslokaler 11,4 8,7 8,5
- Stadshus 87,4 0,3 0,3
- Övrigt fastigheter 19,3 10,8 0,3
Kommunstyrelsens investeringsreserv 225,0 266,0 94,0
- Generell reserv 70,0 70,0 70,0
- Skolor och förskolor 135,0 166,0 24,0
- Kultur- och fritidsanläggningar 20,0 30,0 0,0
Summa investeringar 885,1 640,5 517,1
Varav kommunstyrelsens investeringsreserv
10 Fem år i sammandrag, mnkr
Prognos
2018 2017 2016 2015 2014
Verksamhetens intäkter 570,0 590,5 629,9 459,0 456,6
Jämförelsestörande intäkter - 10,0 6,1 20,9 34,6
Verksamhetens kostnader -3 040,5 -2 988,9 -2 919,3 -2 729,1 -2 688,4
Jämförelsestörande kostnader - - - - -31,9
Avskrivningar -122,3 -117,2 -110,2 -127,9 -114,6
Verksamhetens nettokostnader -2 592,8 -2 505,6 -2 393,5 -2 377,1 -2 343,7
Skatteintäkter 2 951,0 2 898,5 2 756,0 2 591,1 2 469,3
Statsbidrag/utjämning netto -322,0 -289,4 -242,9 -188,0 -150,9
Utdelning från av staden ägda bolag 10,0 0,1 0,2 0,4 6,3
Finansnetto 18,4 42,3 13,0 31,1 24,4
Årets resultat 64,6 145,9 132,8 57,5 5,4
Justerat resultat enligt balanskravet 64,6 135,9 126,7 50,7 2,7 Verksamhetens nettokostnader, årlig
förändring (%) 3,1 4,8 0,1 2,2 4,3
Skatteintäkter minus generella statsbidrag
och utjämning, årlig förändring (%) 0,8 3,8 4,6 3,7 2,8
Andel av nettokostnader (%) 1 94,0 91,9 91,1 94,0 96,0
Investeringsutgifter 424,8 260,6 267,4 248,6 276,8
Kassalikviditet (%) 2 326 236 236 261 214
Pensionsåtagande (inkl. löneskatt) 861,2 863,5 905,0 939,9 981,1
Låneskuld 790,0 475,0 525,0 525,0 325,0
Eget kapital 2 639,4 2 574,8 2 433,7 2 296,1 2 238,6
Soliditet (eget kapital/totala tillgångar)
(%) 67 70 68 68 70
Utdebitering, Lidingö stad 18 :49 18 :64 18 :64 18 :62 18 :62
11 Kommunstyrelsen
Uppdrag
Kommunstyrelsen är stadens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har ett särskilt ansvar för stadens utveckling och ekonomiska ställning. Styrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av stadens ekonomi och verksamheter.
Den centrala politiska organisationen består av kommunfullmäktige, kommunstyrelse, revisorer, överförmyndare och valnämnd.
Stadsledningskontoret verkar, som stabskontor till kommunstyrelsen, för att leda, stödja, utveckla och följa upp stadens verksamheter till en bättre uppfyllelse av de strategiska målen
Stadsledningskontoret svarar för att ärendeflödet till kommunstyrelsen planeras, samordnas och följs upp. Inom stadsledningskontoret finns stadens centrala administration och kontoret leder den övergripande inriktningen av stadens administrativa stödprocesser. Stadsledningskontoret styr också strategiska utvecklingsprojekt som omfattar flera förvaltningar.
Miljö- och stadsbyggnadskontoret arbetar dels på uppdrag av kommunstyrelsen med stadsbyggnadsfrågor såsom stadsutvecklingsprojekt, uppdrag/antagande av detaljplaner, exploaterings- och markägandefrågor och stadens miljöstrategiska arbete. Vidare
arbetar miljö- och stadsbyggnadskontoret på uppdrag av miljö- och
stadsbyggnadsnämnden med myndighetsfrågor inom bygglov och tillsyn, samråd och granskning av detaljplaner, bostadsanpassningsbidrag, mätning och kartframställning, förberedande fastighetsbildningsfrågor samt tillsyn och rådgivning inom miljö- och hälsoskyddsområdet, livsmedelslagstiftningen och serveringstillstånd.
Politisk viljeriktning
Utgångspunkten för vår politik är att Lidingö är unikt. Lidingö är småstaden nära storstaden, den gröna, skärgårdsnära ön. Det ska kännas när du åker över bron att du kommit hem till din trygghet och din familj. Det ska märkas att Lidingö prioriterar kommunens kärnområden som skola och omsorg.
Utifrån dessa prioriteringar kommer vi arbeta med fyra fokusområden under den kommande mandatperioden, vilka kommer att vara styrande i arbetet från
kommunstyrelsen. För det första handlar det om fokus på ekonomi, präglad av effektiv styrning, kostnadsmedvetenhet och god uppföljning.
För det tredje handlar det om att ta ett nytt tag om byggpolitiken där inriktningen ska vara att bevara Lidingös karaktär av småstad och skärgårdsö genom en varsam och balanserad utveckling och med infrastruktur som möter Lidingöbornas behov. För det ändamålet kommer staden att anställa en stadsarkitekt och ta fram en arkitekturpolicy.
Det fjärde och sista fokusområdet handlar om att vi vill utveckla ett mer transparent ledarskap där vi kan föra dialog med Lidingöborna om avvägningar och prioriteringar av skattebetalarnas pengar. Ett ledarskap som lyssnar, för dialog och samarbetar med medborgarna, föreningslivet, näringslivet och Lidingös frivilligkrafter. Det politiska styret, och stadens tjänstemannaorganisation, arbetar under skattebetalarnas förtroende, men uppdraget har gränser och politikerna ska inte lägga sig i alla detaljer utan låta professionen göra det de är bäst på utifrån de ramar och resurser som politiken anger.
De fyra fokusområdena kommer att styra vårt arbete framöver och vi är medvetna om att det kommer att krävas ett omfattande arbete och en omläggning av politiken för att kunna genomföra våra förslag.
Hållbar ekonomi
God ekonomisk hushållning, kostnadsmedvetenhet och prioritering av kärnuppgifterna hänger ihop. I grunden handlar det om respekt för skattebetalarnas pengar, att
användningen av skattemedlen är ändamålsenlig och att de medel som kommunen tar in av Lidingöborna används på rätt sätt. Kommunstyrelsen har tillsammans med övriga nämnder och förvaltningar arbetat under den gångna mandatperioden med
effektivisering av verksamheten. Det arbetet har lyckats frigöra resurser och hittat effektiviseringsvinster som gjort att mer resurser kunnat prioriteras till skolan och omsorgen samtidigt som Lidingöbornas skattebörda kunnat minskas. Det arbetet kommer att fortsätta och intensifieras under den kommande mandatperioden. Bland annat kommer Lidingö stads vision, strategiska mål och styrkedja att uppdateras.
Kommunstyrelsen vill även förstärka den centrala styrningen av stadens stödprocesser samt effektivisera dem, med syfte att minska kostnaderna för att bidra till en
skattesänkning och fortsatta prioriteringar på skola, vård och omsorg.
Stadsledningskontoret får i uppdrag att redovisa ett förslag till kommunstyrelsen, som visar på ekonomiska effekter redan 2019.
I sammanhanget och i nära anslutning till översynen av stadens övergripande mål ser kommunstyrelsen även behov av att ta fram en ny finanspolicy, där mål och riktlinjer för hur staden hanterar upplåning, utlåning och likviditet ska utarbetas och beslutas i kommunfullmäktige.
Kommunstyrelsen vill tydliggöra och utveckla stadens projektstyrning. De politiska prioriteringarna behöver vara med tydligare i beslutprocessen och i projektens initiala
skede. Det är viktigt för att de stora projekten, som ofta är förknippat med en hög kostnad, är väl förankrade för att kunna genomföras effektivt.
I förhållande till jämförelsekommunerna Täby, Danderyd, Sollentuna, Solna och Österåker har Lidingö en högre kommunal skattebörda. Genom ett systematiskt arbete och genom att göra jämförelser med jämförbara kommuner finns möjlighet att hitta lösningar som leder till en klokare användning av Lidingöbornas skattemedel. I budgetdirektiven föreslogs en lägre skattesats, motsvarande fem öre. Dessutom aviserades ytterligare minskningar. Under budgetarbetet har det framkommit att det finns utrymme för ytterligare skattesänkningar. Vi föreslår därför en sänkning med totalt 20 öre, till en kommunal skattesats motsvarande 18,29 kronor.
Sommaren 2019 ska renoveringen av stadshuset vara klar. Fokus framåt handlar om att i stadshuset möjliggöra för ett effektivare arbete, ett förbättrat kundfokus, ett utvecklat och fördjupat samarbete mellan förvaltningarna och att minimera stuprörstänkandet.
Ambitionen är att arbetet ska resultera i att tids-, arbets- och ekonomiska resurser frigörs.
Ett arbete pågår för att kunna etablera en organisation för intern service i stadshuset.
Under 2019 kommer organisationen implementeras fullt ut.
Kultur- och fritidsfrågorna, inkluderat bland annat Musikskolan, Sagateatern och stadsbiblioteket, kommer att hanteras av kultur- och idrottsnämnden. Inom lärande- och kulturförvaltningen kommer en beställarfunktion inrättas som bland annat ska arbeta fram förslag i frågor som rör beställningar gällande idrottsanläggningar. Tanken är att de interna beställningarna gällande idrottens lokaler och anläggningar ska fungera på samma sätt som när utbildningsnämnden beställer skollokaler, där ordningen är att utbildningsnämnden framställer en beställning som sedan teknik- och
fastighetsnämnden utför på utbildningsnämndens uppdrag. Vad gäller beställningar av idrottens lokaler och anläggningar kommer beställningarna beslutas i kultur- och idrottsnämnden och sedan utföras av teknik- och fastighetsförvaltningen.
Idrotts- och föreningslivet har upplevt svårigheter att etablera en bra och relevant kontakt in i förvaltningsorganisationen med någon som kan hantera bredden på deras frågeställningar. För att tillmötesgå deras behov kommer en position som idrottschef att tillsättas inom lärande- och kulturförvaltningen som ska kanalisera och underlätta kontakten mellan staden och föreningslivet.
Stärka verksamheten
Kommunstyrelsen föreslår fortsatta satsningar på skolan och omsorgen under 2019.
genomföras. De prioriterade satsningarna sker samtidigt som stadens ekonomi förblir robust och Lidingöborna får en lägre skattebörda. Det här visar på att effektivisering, kvalitetsfokus och skattesänkning går hand i hand.
Valfriheten ska utvecklas och värnas för att stimulera till ökad konkurrens och mångfald bland utförare av olika välfärdstjänster. Kommunalt driven verksamhet och verksamhet som drivs av andra utförare ska styras och finansieras på likvärdiga och
konkurrensneutrala villkor. Pengsystemen ska behandla kommunala och fristående aktörer lika.
Samhället har i snabb takt digitaliserats. Alltfler områden påverkas. Lidingö har tagit flera viktiga steg men för att bättre kunna utnyttja möjligheterna som digitaliseringen tillvaratas. Digital transformation ger möjlighet till lägre kostnader och ökad service till Lidingöborna. Av det skälet avsätter kommunstyrelsen 4,5 miljoner kronor till en utvecklingsfond för att genomföra ett antal digitala projekt inom stadens verksamheter och försöka ta ett större digitalt språng. Arbetet med den digitala satsningen styrs centralt från stadsledningskontoret.
Arbetsmarknaden har förändrats och anställda är betydligt mer rörliga idag. Att rekrytera och att behålla personal har blivit en alltmer krävande och viktig uppgift för alla Sveriges kommuner, likväl för Lidingö stad. En fortsatt satsning på vidare- och fortbildning är centralt. Att utveckla medarbetarnas kompetens är en viktig del av erbjudandet om goda anställningsvillkor. Av dessa skäl är en fortsatt satsning på Medarbetarlyftet/Ledarlyftet prioriterad. Inom Medarbetarlyftet handlar det om cirka 1000 personer under 2019.
På några få år har mottagande av nyanlända ökat avsevärt. Prognoserna om nivåer på mottagandet är fortsatt osäkra. Det är dock tydligt att det är historiskt fortsatt höga nivåer. Uppgifterna kopplade till integration och mottagande är fortfarande en stor utmaning för staden både organisatorisk och ekonomiskt. Men trots ett stort antal nyanlända de senaste åren och ökad belastning för staden fungerar integrationsarbetet väl. För att ytterligare förbättra integrationsarbetet, öka samordningen mellan stadens olika förvaltningar och nå bättre effekt vill vi tillsätta en centralt placerad tjänst,
finansierad av statliga medel, som får till uppgift säkerställa en god integrationsprocess.
Målet är att de nyanlända ännu snabbare ska bli självförsörjande.
Det finns ett behov av en övergripande plan för Lidingös idrottsliv. Kommunstyrelsen kommer att presentera riktlinjer och ge uppdrag till stadens förvaltning att arbeta fram en idrottspolicy som ska antas av kommunfullmäktige. I sammanhanget är det av stor vikt att utgå från en gedigen kartläggning över såväl aktuella som framtida behov av och efterfrågan på idrottslokaler och idrottsanläggningar.
Nära kopplat till dessa uppdrag gällande Lidingös idrottsliv och underhåll av och investeringar i stadens idrottsanläggningar ligger behovet av att se över det ekonomiska styrsystemet och arbeta fram en ny betalningsmodell för idrottsanläggningarna, där prissättningen blir mer transparent, speglar den faktiska kostnaden och upplevs mer
rättvis mellan föreningarna. Existerande idrottsanläggningar används i dag ineffektivt.
Hyrorna ska i större omfattning spegla kostnaderna för staden. Ökande kostnader för föreningslivet för höjda hyror på existerande anläggningar ska kompenseras med högre direkta bidrag.
Arbetet med att anlägga en ny simhall i Dalénum fortsätter. Efter genomförandebeslutet under hösten i kommunfullmäktige om simhallens innehåll, funktion, ägande, drift och ekonomi kommer ett mer handfast arbete inledas varav upphandling av en driftoperatör är en av de större uppgifterna det närmaste året.
Beslut är fattat om vilken entreprenör som kommer att bygga den nya Lilla
Lidingöbron. Nu vidtar en ny fas där genomförandefrågorna kommer i förgrunden. I det här skedet behöver staden rigga en relevant projektorganisation för att styra och följa projektet som löpande ska återrapportera till kommunstyrelsen.
Utveckling av nya kundvalssystem är positivt. Det är glädjande att ett nytt valfrihetssystem införs vid årsskiftet inom daglig verksamhet enligt LSS.
Kommunstyrelsen ser gärna att fler verksamheter prövar möjligheten att införa kundvalssystem.
Kapital som finns avsatt för stadens pensionsskuld ska placeras på ett sådant sätt att åtagandet gentemot framtida pensionärer säkras. En ny placeringspolicy ska antas.
Trygghetsarbetet på Lidingö ska fortsätta att förstärkas. Arbetet med våldsprevention, mot våld i nära relationer och trygghetsvandringar ska befästas och utvecklas. Vidare ska frågan om att anställa kommunala ordningsvakter utredas. Kommunstyrelsen avser att återkomma med ytterligare förslag på hur trygghetsarbetet kan stärkas, likaså hur staden ska förbättra samarbetet med polisen och utveckla grannsamverkan.
Byggpolitik
Planarbetet för Lidingö centrum fortsätter. Den nya ägaren av centrumanläggningen, Grosvenor Europe, har etablerat kontakt med staden och arbetet med att gemensamt utveckla Lidingö Centrum fortlöper. Kommunstyrelsen återkommer med en mer detaljerad tids- och processplan för centrumprojektet när diskussionerna med den nya ägaren tagit mer fast form.
Planprogrammet för Högsätra har godkänts av fullmäktige. Inriktningen för det fortsatta planarbetet kommer att innebära att bland annat idrottsdelen bryts ut för att påskynda processen och skapa ett attraktivt idrottsområde för Lidingöborna och Lidingös många idrottsföreningar. Beslut och upplägg för det fortsatta arbetet med området kommer att
utveckla området till en trivsammare plats för boende, besökare och handel och andra kommersiella intressen.
Under året ska även översiktsplanen aktualitetsprövas och ett kvalitetsprogram för hållbart byggande ska tas fram. En översyn av samtliga riktlinjer kommer att göras för att harmoniera med den nya byggpolitiken.
Kommunstyrelsen ser ett behov av att utarbeta en övergripande trafikpolicy och återkommer med ett uppdrag till teknik- och fastighetsnämnden.
Trots att Lidingö är en ö med bebyggelse nära kusterna är kollektivtrafiken till sjöss eftersatt. Det är angeläget att förbättra möjlighet till båtpendling eftersom det stärker arbetsmarknadsregionen, avlastar Stockholms city och främjar utvecklingen av den potential som finns för kollektivtrafik och båtpendling på Stockholms vattenvägar. För att förbättra möjligheterna för Lidingöborna att snabbt ta sig till arbetet anser
kommunstyrelsen att staden ska verka för ökad turtäthet för såväl Waxholmsbåtarna som för pendelbåten Sjövägen.
Lyssna
Det tillträdande politiska styret har som uttalad ambition att utveckla ett mer transparent ledarskap där vi kan föra en god dialog med Lidingöborna om avvägningar och
prioriteringar av skattebetalarnas pengar, ett ledarskap som lyssnar, för dialog och samarbetar med medborgarna, föreningslivet, näringslivet och Lidingös frivilligkrafter.
Ett exempel på dialog från den gångna mandatperioden är den av kommunfullmäktige antagna näringslivspolicyn och den framtagna handlingsplan som är kopplad till
policyn. Nu handlar det om att implementera de beslut som fattats och samtidigt se över hur näringslivsfrågorna ska styras och organiseras framöver samt hur det politiska inflytandet ska få genomslag. Under året kommer även stadens kundcenter öppna en särskild näringslivsingång, något som har efterfrågats av flera näringslivsföreträdare.
Prioriterade mål för kommunstyrelsen
1. Lidingö stads verksamheter är kostnadseffektiva med en tydlig ekonomisk styrning och uppföljning
2. Lidingö stad är en attraktiv arbetsgivare
3. Lidingö stad använder digitaliseringens möjligheter och tillämpar principen ”digitalt först”
4. Lidingö stads kommunikation är tillgänglig och relevant som skapar nytta och delaktighet hos Lidingöborna
Året som kommer, stadsledningskontoret
Lilla Lidingöbron I oktober beslutade kommunstyrelsen om tilldelning till
entreprenören för byggande av den nya bron. Entreprenaden med detaljprojektering är planerad att påbörjas i slutet på 2018. Bron beräknas vara helt klar år 2022. När den nya bron är klar påbörjas rivningen av Gamla Lidingöbron.
Simhall Projektering och byggnation av en simhall i Dalénum startar upp under 2019 med målsättning om invigning 2021. Investeringsutgiften är beräknad till 275 miljoner kronor.
Kundcenter Stadens gemensamma kundcenter som startades upp i slutet av 2017 fortsätter att förbättra tillgängligheten för Lidingöborna gällande stadens information.
Detta genom ett arbetssätt som främjar kundfokus, effektivitet och mervärde i hela organisationen, band annat pågår en utveckling genom automatisering av stadens växel och frågeforum.
Europarlamentsvalet 2019 Stadsledningskontoret ska bistå valnämnden med att genomföra vårens val till Europaparlamentet med administration och
kommunikationsinsatser.
Trygghet och säkerhet Genom trygghetsskapande åtgärder i samarbete med stadens förvaltningar drivs utvecklingen mot en ökad trygghet. Stadens arbete inom säkerhet, informationssäkerhet, krisberedskap, krisledning och kontinuitetsplanering utvecklas och bibehålls genom att utveckla metoder, styrdokument, övningar och riskanalyser.
Näringsliv En handlingsplan för näringslivsarbetet sjösattes 2018 och fokus 2019 ligger på att genomföra åtgärderna i handlingsplanen. Exempel på prioriterade aktiviteter är bland annat att se över informationen till företagarna på stadens webbplats, utveckla den digitala tillståndsguiden samt levandegöra och utveckla besöksportalen Upplev Lidingö.
Ett annat utpekat område är att öka dialogen mellan staden och det lokala näringslivet.
Styrmodell 2020 Inför beslut om budget 2020, ska en ny styrmodell med nya övergripande mål beslutas. Målen ska ha sin utgångspunkt från kommande majoritetsprogram och styrmodellen ska bland annat omfatta målstruktur och
styrningsprinciper. Syftet är att ge verksamheterna en tydligare målbild av den politiska viljeinriktningen och en effektivare styrning och uppföljning. Stadens projektstyrning ska fortsätta att utvecklas.
Stadshusets ombyggnation Stadshusets ombyggnation fortsätter med hus C för nya hyresgäster och entréhall för biblioteket. Inflyttning beräknas ske under sommaren 2019.
Likvidering av Lidingöhem Omstruktureringen av Lidingöhem avslutas under 2019 då bolaget likvideras och tillgångarna överföres till staden.
Effektivisering Med utgångspunkt från tidigare gjord effektivitetsutredning ska ytterligare steg tas för en ökad effektivisering av stadens administrativa processer.
Bland annat genom en tydligare central styrning av processerna.
Jämförelse med andra kommuner Stadens verksamheter har redan i dag nyckeltal som jämförs med andra kommuner men val av jämförelsekommuner skiljer sig åt. För att utveckla verktyget med jämförelsekommuner ytterligare för ökad effektivitet och kostnadsmedvetenhet ska stadsövergripande jämförelsekommuner användas i planering och uppföljning. De kommuner som vi ska arbeta vidare med är Solna, Danderyd, Österåker, Täby och Sollentuna.
Riktlinjer för digitalisering (ersätter IT-policy) Riktlinjer för digitalisering ska implementeras under året. Riktlinjerna visar på stadens viljeinriktning inom området, framförallt genom en beskriven målbild och framtagna principer för digital
transformation. Riktlinjer ska vara styrande för allt digitaliseringsarbete i staden.
Utvecklingsfond digitalisering Stadsledningskontoret har tilldelats 4,5 mnkr för att påskynda och förstärka den digitala verksamhetsutvecklingen i staden. Resurserna ska användas för att stödja och driva digitaliseringsprojekt med tydligt fokus på
effektivisering av verksamhet och processer.
Attraktiv arbetsgivare De framgångsrika insatserna med ledarlyftet, sjuktalsprojekt och kampanjen ”Allt annat än kommunalgrått” fortsätter även 2019. Medarbetarlyftet, ett medarbetarprogram för stadens alla medarbetare med det aktiva medarbetarskapet i fokus, startade under hösten 2018. Under 2019 beräknas 1000 medarbetare gå
programmet. Under året kommer ett arbete att påbörjas för att kartlägga och beskriva stadens interna karriärvägar och hur dessa ska kunna utvecklas.
Extern webbplats Utveckling av webbplatsen fortsätter för att möta Lidingöbornas informationsbehov och effektivisera stadens processer. Webbplatsen ska bli mer responsiv, få en tydligare struktur och navigation, färre sidor samt en mindre webborganisation.
Närvaro på sociala medier Fokus under 2019 kommer att vara att öka stadens närvaro i relevanta kanaler och skapa fler möjligheter till dialog och underlätta för Lidingöborna att komma i kontakt med staden.
Året som kommer, miljö- och stadsbyggnadskontoret
Utveckling och bevarande Översiktsplanen ska aktualitetsprövas och ett
kvalitetsprogram för hållbart byggande ska utvecklas enligt stadens miljöprogram. En stadsarkitekt ska anställas med syfte att öka fokus på gestaltningsfrågor. En
arkitekturpolicy tas fram och arbetet med ett uppdaterat kulturmiljöprogram samt detaljplaner för bevarande av värdefull kulturmiljö i Rävviken, Norra Skärsätra/ Kottla gård och Västra Bosön fortsätter.
Stadsbyggnad Stadsbyggnadsprojektet Lidingö centrum kan ta ny fart i samarbete med ny fastighetsägare Grosvenor. Planprogrammet för Centrum/Torsvik aktualitetsprövas
och arbete med detaljplaner och markanvisning påbörjas. Stadsbyggnadsprojektet Högsätra med utveckling av idrottsområdet, detaljplanering och markanvisning kan påbörjas med syfte att stärka området som en attraktiv, innehållsrik och trygg stadsdel för boende och besökare. Kvarteret Brädgården kan utformas och detaljplaneras med markbostäder. I dialog med de förtroendevalda görs en prioritering av vilka nya detaljplaner och projekt som prioriteras och påbörjas under året.
Digital bygglovprocess I början av året ska Lidingöbor och fastighetsägare kunna söka och följa sitt bygglovsärende digitalt med hjälp av ny e-tjänst och en utvecklad hemsida.
Ett nytt verksamhetssystem för detta implementeras vilket medför ökad effektivitet, transparens för kunden, förbättrad uppföljningsmöjlighet och minskad
handläggningstid.
Miljötillsyn och livsmedelskontroll Miljötillsynsarbetet kommer bland annat att
omfatta inventering av enskilda avlopp äldre än 15 år, kemikalieanvändning i skolor och konstgräsplaners miljöpåverkan. Livsmedelskontrollen fortsätter samarbetet med andra kommuner och deltar i regionala tillsynsprojekt.
Miljöstrategiskt arbete Energi- och klimatrådgivningen finansieras av
energimyndigheten och information om solceller kommer att vara i fokus. Kartläggning av stadens miljöpåverkan genomförs för att utvärdera miljöprogrammet och få en inriktning på miljöstrategiska frågor efter 2020. En energiplan ska tas fram. Alla kommuner är skyldiga att ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi.
Naturvård Inventeringar i enlighet med grön-och blåplanen genomförs. En kartbaserad digital informationstjänst om Lidingös natur lanseras i samarbete med länet liksom en biotopkarta. En översyn av Långängen-Elfviks naturreservats föreskrifter och
skötselplan påbörjas. Uppföljningen av Kottlasjöns restaurering fortsätter.
Målstyrning, effektiv ärendehantering och kostnadstäckning Tusentals ärenden handläggs årligen och arbetet med att effektivisera ärendehanteringen och
processkartläggningar pågår. Nytt verksamhetssystem för bygglov och miljö implementeras och arbetet med digitala arkiv fortsätter. Ett
verksamhetsutvecklingsarbete inleds med syfte att öka målfokus och förbättra
kostnadstäckningsgraden genom uppdaterade taxor och nya avtalsformer där så tillåts.
Rutiner för markupplåtelser förbättras och justering till marknadsmässiga villkor genomförs i samband med omförhandlingar.
Förbättrad kommunikation Kommunikationskraven ökar från flera målgrupper och kommunikationskanaler såsom hemsida och webkartan med platsbunden information vidareutvecklas och kommunikationsarbetet prioriteras.
Ekonomiska ramar för kommunstyrelsen, mnkr
Verksamhet Budget 2018 Prognos 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 Central politisk
organisation
16,4 15,8 18,2 18,3 18,5
Stadsledningskontoret 40,9 45,5 48,9 48,4 48,8
Räddningstjänst och säkerhet
20,2 20,2 20,4 20,7 21,0
Miljö- och
stadsbyggnadskontoret
41,2 35,6 41,1 39,7 38,2
KSOF (redovisas utanför ks ram)
5,0 0,0 5,0 5,0 5,0
SUMMA 123,7 117,1 133,6 132,1 131,5
För 2019 räknas ramarna upp med 1,5 procent för stadsledningskontoret och miljö- och stadsbyggnadskontoret.
Stadsledningskontoret tilldelas 4,5 mnkr för att starta upp den digitala
verksamhetsutvecklingen, samt 2,0 mnkr för kostnader för implementeringen av dataskyddsförordningen, miljökrav i upphandling, utbildning av den nya
mandatperiodens politiker, insatser utifrån näringspolicyn och för arbetet med att utveckla stadens målstyrning. Den miljon som tilldelades i 2018 års budget för genomförande av nationellt val ligger kvar för genomförande av EU-val under 2019.
Den centrala politiska organisationen tilldelas 1,5 mnkr för ökade kostnader.
Anslagsramar har justerats när personalkostnader har flyttats från förvaltningarna till stadsledningskontoret vid bildandet av en gemensam internservice i det nya stadshuset.
Interna priser på tjänster från stadsledningskontoret uppräknas med 2 procent för 2019.
Miljö- och stadsbyggnadskontoret tilldelas 0,6 mnkr för aktiviteter inom
miljöprogrammet och programmet för hållbart byggande. Anslaget minskas med 0,8 mnkr då ändrade redovisningsprinciper innebär lägre driftskostnader för kontoret.
Anslagsramar och interna priser på tjänster från stadsledningskontoret uppräknas med 1 procent för planåren 2020-2021.
Investeringar
Kommunstyrelsen föreslår en investeringsbudget 2019 för stadsledningskontoret på 353 mnkr varav 273 mnkr avser byggnation av simhallen där investeringsbeslut togs i juni av kommunstyrelsen, och 77 mnkr avser Lilla lidingöbron. Investeringsbudgeten för miljö- och stadsbyggnadskontoret är 0,5 mnkr.
