Budget 2018 och plan 2019-2020
Beslutad i kommunfullmäktige den 27 november 2017
DATUM DNR
2017-11-13 KS/2017:283
Innehållsförteckning
Inledning ... 3
Stadens vision och strategiska mål ... 5
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning ... 8
Budgetförutsättningar ... 10
Stadens ekonomi ... 12
Resultatbudget, mnkr ... 14
Driftsbudget, mnkr ... 15
Investeringsplan, mnkr ... 16
Fem år i sammandrag, mnkr ... 18
Kommunstyrelsen ... 19
Utbildningsnämnden ... 25
Omsorgs- och socialnämnden ... 30
Kultur- och fritidsnämnden ... 34
Teknik- och fastighetsnämnden ... 38
Miljö- och stadsbyggnadsnämnden ... 42
Bilagor
Bilaga 1: Pengbelopp, taxor och avgifter 2018
Inledning
Fortsatt goda resurser till skola, omsorg och hälsa
Genom 2018 års budget görs ännu en storsatsning på den kommunala välfärden.
Sammanlagt riktas ytterligare över 55 miljoner kronor till det kommunala kärnuppdraget
Från mandatperiodens början har de två största nämnderna – utbildningsnämnden och omsorgs- och socialnämnden – tillsammans tillförts över 220 miljoner kronor totalt.
Kommunstyrelsen gör tydliga prioriteringar på förskola och skola. För att attrahera fler behöriga lärare och bidra till att lyfta läraryrkets status är det viktigt att lärarnas löner, arbetsvillkor och arbetsmiljö är konkurrenskraftiga. Under 2016 höjdes de kommunala lärarnas löner med drygt 5,0 procent och under 2017 fortsatte denna satsning med drygt 4,0 procent samtidigt som även personal inom förskolan inkluderades i
satsningen. Under 2018 fortsätter satsningen på att erbjuda konkurrenskraftiga villkor för lärare och skolchefer. Anslaget höjs för att öka lärarlönerna även inom verksamheter som inte är pengfinansierade, såsom musikskolan, integration och flerspråkighet,
vuxenutbildningen och resursenheten Ledvik.
I budget 2017 gjordes riktade insatser på nära 6 miljoner kronor för nyanlända, SFI, integration och flerspråkighet. Dessa insatser kvarstår även i 2018 års budget. Dessutom fortsätter satsningen på den socioekonomiska fördelningsmodellen även under 2018.
För att möta efterfrågan på platser i musikskolan tillförs medel samtidigt som avgiften höjs. Det innebär att ytterligare cirka 200 barn får möjlighet att spela ett instrument.
För att stärka bibliotekets viktiga arbete tilldelas medel för att kunna öka
stadsbibliotekets öppettider, på såväl vardagar som helger, riktat i första hand till barnfamiljer och förskoleklasser.
Kommunstyrelsen anser att en av stadens mest centrala uppgifter är att fortsätta att med god kvalitet tillgodose Lidingöbornas behov av omsorg och stöd. För att trygga och säkerställa kvaliteten och servicenivån höjs pengbelopp och anslag för att täcka löne- och prisökningar.
Under 2017 har ett arbete påbörjats för att bättre fånga upp och uppmärksamma barn som riskerar att fara illa. I syfte att stärka de förebyggande insatserna tillförs resurser 2018 för en utökning av socialsekreterare med inriktning ”fältassistenter” som ska arbeta preventivt med unga och unga vuxna i riskzonen.
Kommunstyrelsen anser att insatserna för att stärka kopplingen till arbetsmarknaden för nyanlända och andra Lidingöbor långt ifrån den reguljära arbetsmarknaden behöver förstärkas. Därför tillsätts resurser för detta ändamål.
Staden har beslutat att investera i Lidingövallens idrottsområde och en utveckling av friluftsanläggningarna vid Ekholmsnäs. Ekholmsnäs är ett viktigt rekreations- och
Kommunstyrelsen har som målsättning att inviga en simhall 2021 och föreslår att den nya simhallen placeras i Dalénum. När beslutet om placeringen är fastställt kommer fokus ligga på att i detalj studera simhallens funktion, drift och ekonomi. Kommun- styrelsen återkommer med ett uppdrag till stadsledningskontoret som innefattar bland annat att utreda ekonomi, finansiering, drift och ägandeformer.
Kommunfullmäktige har under våren 2017 fattat ett nytt beslut angående den nya Lidingöbron som innebär en höjning av den segelfria höjden. Under hösten har även staden tillsammans med landstinget fattat beslut om dubbelspår för Lidingöbanan. I slutet av 2017 ska kommunstyrelsen besluta att genomföra upphandlingen av bron.
Resultatet för 2018 budgeteras till 32,4 miljoner kronor, uppfyller stadens finansiella mål på en procent.
Stabil ekonomi
Lidingö stads ekonomiska ställning är fortsatt stark. I delårsrapport 2017 är prognosen ett överskott på 94 miljoner kronor och soliditeten beräknas till 72 procent. Stadens samlade pensionsåtagande täcks till stor del av de på kapitalmarknaden avsatta medlen.
Borgensåtagandena är begränsade och de av staden helägda bolagen är ekonomiskt starka med betydande tillgångar.
De senaste årens goda resultat tillsammans med den pågående omstruktureringen av Lidingöhem innebär ett begränsat lånebehov de närmsta åren trots ett omfattande investeringsbehov med bland annat en ny bro och simhall.
Skattesänkning
Tack vare positiva effekter av det påbörjade effektiviseringsarbetet samt tydliga politiska prioriteringar finns för 2018 utrymme för en sänkning av kommunalskatten med 15 öre. Därmed skulle Lidingö stads kommunalskatt uppgå till 18,49 kronor. Den samlade kommunalskatten kommer således att uppgå till 30,57 kronor, vid en
oförändrad landstingsskatt. Sedan 2006 har skatten sänkts vid fyra tidigare tillfällen.
Totalt har skatten sänkts med 0,88 kronor från 19,37 kronor till föreslagna 18,49 kronor.
Med beskattningsrätten följer ett stort ansvar varför denna rätt måste användas ytterst återhållsamt. Skattenivån bör därför hållas så låg som möjligt och, då möjlighet ges, sakta men säkert sänkas för att låta Lidingöborna själva i större utsträckning disponera de inkomster de förvärvat.
Den kommunala skatteutjämningen medför en stor belastning för Lidingös ekonomi.
För 2018 kommer Lidingö betala 350 miljoner kronor till utjämningssystemet, vilket motsvarar drygt två kronor i kommunal utdebitering.
Stadens vision och strategiska mål
Stadens vision jämte de fem strategiska målen och det finansiella målet ska vara vägledande för nämndernas verksamhetsmässiga och ekonomiska planering.
Vision för Lidingö – hälsans ö
• På Lidingö ges människor förutsättningar för en god hälsa.
• Lidingö erbjuder en kreativ miljö för människor och företag.
• Lidingö är en del av Stockholmsregionen och klarar balansen mellan utveckling och miljö.
• Lidingö har Sveriges bästa skolor.
• På Lidingö känner man trygghet i livets alla skeden.
Strategiska mål
• Lidingöborna upplever största möjliga valfrihet.
Sedan många år kan Lidingöborna fritt välja skola och förskola. Senare har även valfrihet införts inom hemtjänst, för särskilda boenden och familjerådgivning. Arbetet med att ytterligare främja valfriheten inom stadens ansvarsområden kommer att fortsätta.
Ambitionen är att Lidingöborna ska uppleva största möjliga valfrihet, och därmed också ökat inflytande, när det gäller tillgång till stadens service.
Pengsystemen ska behandla kommunala och fristående aktörer lika. De kommunala verksamheterna måste kunna anpassa sitt utbud efter efterfrågan, så att resurserna till varje individ säkerställs.
• Stadens verksamhet baseras på ett kundfokus och utgår från Lidingöbornas behov och önskemål.
Stadens verksamheter ska baseras på kundfokus och utgå från Lidingöbornas behov och önskemål. Vi måste kontinuerligt förnya oss för att skapa största möjliga nytta för Lidingöborna. Det är viktigt att erbjuda snabb och effektiv service. Myndighetsutövning ska ske korrekt och utan fördröjning.
Det ska vara enkelt för Lidingöborna att lämna synpunkter på den kommunalt finansierade verksamheten. Hur staden utför sina åtaganden och informerar om verksamheten ska följas upp i kontinuerliga mätningar. Brukare av kommunalt
finansierade tjänster ska kunna betygsätta verksamheterna och kunna lämna förslag till förbättringar.
• Lidingö stad har en så liten miljöpåverkan som möjligt och ger Lidingöborna förutsättningar för kloka miljöval.
I stadens miljöprogram finns tio lokala miljömål som syftar till att forma Lidingö till en energismart, hållbar och miljöklok stad.
Lidingö stad ska arbeta brett och förvaltningsövergripande med miljöfrågorna. Lidingö stad ska förena utveckling och miljötänkande. Staden ska aktivt arbeta för att minska fossilbränsleberoendet. Arbetet med att effektivisera energianvändningen i Lidingö stads fastigheter ska fortsätta.
Staden ska slå vakt om den goda livsmiljön på Lidingö och ge Lidingöborna
förutsättningar för en god hälsa. Det förutsätter att alla bidrar till att åstadkomma en långsiktigt hållbar utveckling. Stadens egna verksamheter ska ha så liten miljöpåverkan som möjligt.
• Lidingö stad förnyar sig kontinuerligt för att skapa största möjliga nytta för Lidingöborna.
Den service som staden tillhandahåller eller finansierar ska hålla god kvalitet.
Verksamheterna ska följas upp och utvärderas, oavsett om de drivs i privat eller kommunal regi.
Genom aktivt kvalitetsarbete, med tydliga mål, kan verksamheterna utvecklas.
Tjänstegarantier ska införas där det är tillämpbart.
Lidingö stad ska fortsätta att utveckla verksamheten. Det ska göras i en organisation som ser den anställde som sin viktigaste resurs med kompetenta och duktiga ledare i organisationen.
Synpunkter och utvecklingsidéer från såväl anställda som kommuninvånare ska tas om hand på ett bra sätt. Utifrån nyckeltal och kundundersökningar ska tydliga jämförelser kunna göras mellan olika verksamheter, men också i förhållande till andra kommuner.
• Lidingö stad hushåller effektivt med skattebetalarnas pengar.
Det är skattebetalarnas pengar vi förfogar över. Därför måste vi hushålla effektivt med dessa. Stadens ekonomiska resurser ska användas så att utbildning av barn och
ungdomar samt omsorg om äldre och funktionsnedsatta prioriteras. Stadens verksamheter ska ha bra resurser.
För att klara framtidens välfärd måste staden arbeta strukturerat med effektiviseringar och prioritera de uppgifter som är viktigast för medborgarna. Detta kan ske genom verksamhetsutveckling, effektivt lokalutnyttjande, ökad konkurrensutsättning, samverkan med och jämförelse med andra kommuner.
I syfte att uppnå bästa möjliga service per satsad skattekrona ska staden fortsätta att lägga ut verksamheter på entreprenad samt utveckla valfriheten inom fler områden.
Den kommunala verksamheten finansieras genom kommunalskatt, statsbidrag och avgifter. För att hålla skatten låg för alla eftersträvar staden en ökande grad av avgiftsfinansiering där så är lämpligt. Avgiftssystemen måste ta hänsyn till enskildas ekonomiska omständigheter.
Stadens tillgångar i form av mark, fastigheter, tekniska anläggningar och liknande ska vårdas och underhållas väl. Tillgångar som inte behövs för stadens verksamhet kan avyttras. Kapital som finns avsatt för stadens pensionsskuld ska placeras på ett sådant sätt att vårt åtagande gentemot framtida pensionärer säkras.
Med beskattningsrätten följer ett stort ansvar varför denna rätt måste användas ytterst återhållsamt.
Även med dessa förutsättningar ska Lidingö sträva efter en låg beskattning. Att kommunalskatten är låg har stort värde för alla. Man ska kunna leva på sin lön. Den enskilde har den bästa möjligheten att fatta beslut som rör egna ekonomiska
prioriteringar. När fler har förmåga att hantera det oväntade, har vi uppnått ett samhälle som är både tryggare och friare.
Finansiellt mål
• Lidingö stad har en ekonomi i balans, grundad på en låg kommunalskatt.
Stadens överskottsmål är 1 procent av verksamhetens kostnader.
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning
God ekonomisk hushållning
I kommunallagen ställs krav på god ekonomisk hushållning i kommunerna. Fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning som sedan följs upp i
årsredovisningen.
I budgeten ska staden ange mål och riktlinjer för såväl verksamhet som ekonomi som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Årsredovisningens
förvaltningsberättelse ska innehålla en utvärdering av stadens ekonomiska ställning och om resultatet är förenligt med de mål och riktlinjer fullmäktige beslutat om.
Grundläggande för en god ekonomisk hushållning är en ekonomi i balans och en välfungerande uppföljning och utvärdering av ekonomi och verksamhet där varje generation bär sin kostnad. För att upprätthålla en god ekonomisk hushållning måste det för verksamheten finnas ett tydligt samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter.
Stadens definition på att god ekonomisk hushållning råder är att god måluppfyllnad nås inom ramen för tilldelade ekonomiska resurser och balanskravet.
Målstyrning
Med stadens vision och de strategiska målen som grund tar nämnderna fram
verksamhetsmål som tydliggör vad verksamheterna ska prioritera och uppnå utifrån sitt uppdrag och sin verksamhetsidé. Målen görs uppföljningsbara genom indikatorer med måltal, som anger den resultatnivå som ska uppnås. I stadens budget anger
kommunfullmäktige prioriterade mål för respektive nämnd.
Uppföljning och rapportering
Staden har ett väl utvecklat system för ekonomisk rapportering inom
förvaltningsorganisationen samt till kommunstyrelsen och nämnder. Regelbunden rapportering om den ekonomiska och verksamhetsmässiga utvecklingen sker till nämnder och kommunstyrelse. Årsbokslut och delårsrapport underställs revisorerna.
Kvaliteten på verksamheterna följs upp på olika sätt. Vartannat år genomförs en bred attitydmätning bland Lidingöborna och inom många verksamheter görs
brukarundersökningar. Staden har kundvalssystem inom skola, förskola,
familjerådgivning och hemtjänst samt särskilda boenden för att ge valfrihet och för att stimulera till hög kvalitet och kostnadsmedvetande.
Utifrån stadens program för uppföljning av privata utförare, beslutat av fullmäktige i juni 2016, ska nämnderna genom avtal och uppföljning säkerställa att privata utförare bedriver verksamhet enligt lagar, förordningar och föreskrifter samt de mål och riktlinjer som fullmäktige fastställt för verksamheten.
Koncernsamordning
Staden har ett tydligt decentraliserat ansvar till nämnder och förvaltningar för den löpande verksamheten. För att säkerställa ”god ekonomisk hushållning” finns en koncernsamordning i form av mål, policys och riktlinjer. Exempel på verksamheter där samordning sker är lokalförsörjning, investeringar, fysisk planering,
informationsteknologi, personal- och lönefrågor, upphandling samt ekonomisk planering och uppföljning. Samordningen utövas av kommunstyrelsen genom stadsledningskontoret.
Organisation, ledarskap och styrsystem har stor betydelse för hur verksamheter utvecklas. Inom staden finns en pågående dialog kring dessa frågor och
kompetenshöjande insatser görs inom förvaltningsorganisationen. De anställdas synpunkter följs upp genom regelbundet återkommande medarbetarenkäter.
Resultatutjämningsreserv
Staden har en resultatutjämningsreserv (RUR). Avsättning till eller disposition av RUR sker årligen för att motsvara storleken på samtliga nämnders
resultatutjämningsfonderingar. Avsättningen får dock högst motsvara den maximala nivån som stadgas i kommunallagen. Kommunstyrelsen lämnar förslag i
årsredovisningen till kommunfullmäktige avseende avsättning till eller disposition av RUR.
De interna resultatutjämningsfonderna (RUF) är viktiga instrument i den ekonomiska styrningen. Inom förvaltningar där man arbetar med en resursfördelning baserad på peng per prestation är balanseringen en nödvändighet ur konkurrenssynpunkt. Fonderna ska primärt användas för resultatutjämning över tiden och inte för finansiering av utökad verksamhet utöver aktuell budget.
Finansiella krav och mål
Lagstiftningen fastlägger en miniminivå finansiellt för begreppet god ekonomisk hushållning. Budget ska upprättas så att intäkter överstiger kostnader, det så kallade balanskravet. Om bokslutet för staden det aktuella året uppvisar ett negativt resultat ska detta täckas i budget senast tre år senare.
Budget för 2018 utmynnar i ett resultat på 32,4 mnkr som således uppfyller det lagstadgade kravet om ekonomi i balans och stadens egna finansiella mål.
Budgetförutsättningar
Omvärlden
Källa: Ekonomirapporten oktober 2017, Sveriges kommuner och landsting (SKL)
Efter en period av stark tillväxt råder högkonjunktur i svensk ekonomi. SKL:s bedömning är att konjunkturen stärks ytterligare det närmaste året. Främst är det den inhemska efterfrågan via växande investeringar och ökad privat konsumtion som driver tillväxten. Det medför en BNP-tillväxt på runt 3 procent i år och nästa år. Därefter beräknas att ekonomin åter går till ett konjunkturellt normalläge och att tillväxttalen blir betydligt lägre efter 2018. Ökningen av BNP begränsas till runt 1,5 procent per år samtidigt som antalet arbetade timmar nästan stagnerar beroende på att ökningen av antalet personer i arbetskraften avtar. Det betyder att den reala ökningen av
skatteunderlaget gradvis avtar från över 2 procent i fjol till under 1 procent från och med 2019. Tillsammans med den snabba befolkningsökningen – som innebär ökade behov av skola, vård och omsorg – leder detta till allt större svårigheter för
kommunsektorn att finansiera verksamheten.
Befolkningsstrukturen spelar stor roll för utvecklingen av sysselsättning och arbetslöshet. Det gäller till exempel åldersstrukturen, där arbetskraftsdeltagandet är olika stort i olika åldrar. Sysselsättning och arbetslöshet skiljer sig åt beroende på födelseland och tid i Sverige. De närmaste åren minskar antalet personer i arbetsför ålder som är födda i Sverige eller resten av Norden. Däremot ökar antalet utlandsfödda, inte minst gruppen flyktingar och deras anhöriga. Dessa personer har hittills haft en lång väg till arbete och därför en lägre sysselsättningsgrad och högre arbetslöshet än inrikes födda. Trots ett allt större fokus på förbättrad integration räknar SKL med att den förändrade sammansättningen på arbetsmarknaden innebär att sysselsättningsgraden minskar något framöver.
Sveriges befolkning ökar rekordsnabbt. Förra året ökade folkmängden med 144 000 personer. Det är den största ökningen sedan 1861. De kommande tio åren beräknas Sveriges befolkning öka med ytterligare 1050 000 invånare, och skulle därmed passera 11 miljoner. Det innebär ett kraftigt tryck på att bygga ut verksamheterna i kommuner och landsting, och inte minst på investeringar i nya verksamhetslokaler.
Den största utmaningen för kommunerna är dock sammansättningen av
befolkningsökningen. Befolkningen växer särskilt snabbt i yngre och äldre åldrar. Dessa grupper har särskilt stora behov av kommunernas och landstingens verksamheter. Efter att ha ökat med i genomsnitt en halv procent per år de senaste decennierna beräknas de årliga demografiskt betingade behovsökningarna till nästan 1,5 procent per år de närmaste åren, en ökningstakt som håller i sig under lång tid.
Staden
Lidingö stads ekonomiska ställning är fortsatt stark. I delårsrapporten 2017 beräknas soliditeten till 72 procent för 2016 och 49 procent om man tar hänsyn till
pensionsåtagandena redovisade som ansvarsförbindelse. Stadens samlade pensionsåtagande täcks till stor del av de på kapitalmarknaden avsatta medlen.
Borgensåtagandena är begränsade och de av staden helägda bolagen är ekonomiskt starka med betydande tillgångar.
De senaste årens höga tillväxt i svensk ekonomi, genomförda organisationsförändringar och ett aktivt effektiviseringsarbete inom stadens förvaltningar har bidraget till bra ekonomiskt resultat för staden samtidigt som skola, vård och omsorg har prioriterats med goda tillskott.
Goda resultat tillsammans med den pågående omstruktureringen av Lidingöhem innebär ett begränsat lånebehov de närmsta åren trots ett omfattande investeringsbehov med bland annat en ny bro och simhall.
I stadens delårsrapport är prognosen för 2017 ett överskott på 94 mnkr. Det budgeterade resultatet för 2018 uppfyller stadens finansiella mål om ett positivt resultat motsvarade 1 procent av verksamhetens kostnader.
Befolkningsprognos
Sedan 1950 har folkmängden i kommunen ökat från cirka 21 000 till dagens knappt 47 000 invånare. Lidingös befolkning har ökat sedan 2001 och beräknas överstiga 50 000 invånare 2023. Under de närmsta åren står nybyggnationerna i Dalénum för en betydande del av folkökningen genom de bostäder som återstår att byggas i området. På längre sikt påverkas befolkningsutvecklingen bland annat av planerna för
bostadsbyggande. Stadens folkmängd påverkas också av nyanländas inflyttning utifrån bosättningslagen.
Lidingö hade 46 853 invånare i januari 2017. Lidingös befolkning beräknas under prognosperioden att öka med i snitt 555 invånare per år. I slutet av planperioden 2020 beräknas att stadens befolkning uppgår till 48 940 invånare. Under årets första sex månader har befolkningen ökat med 174 personer.
Det föddes något färre barn än beräknat under 2016 men man räknar med att kurvan för nyfödda kommer att peka svagt uppåt framöver. Antalet barn i skolåldern kommer att öka de närmsta åren. Efter att ha minskat varje år mellan 2009-2014 ökar nu
åldersgruppen 16-18 år kraftigt, en ökning som består till år 2022. Orsaken till ökningen är de stora barnkullarna under första halvan av 2000-talet. Antalet invånare som är 65 år eller äldre förväntas öka med 10 procent fram till 2027. Framförallt är det
åldersklasserna över 75 år som ökar. Befolkningsandelen 65 år eller äldre utgör ca 20 procent av Lidingös invånare. Detta är i nivå med riket men högre än genomsnittet i Stockholms län där motsvarande andel är 16 procent.
Befolkningsprognosen används bland annat som underlag för skatteprognos och för att bedöma volymändringar inom utbildningsnämndens och omsorgs- och socialnämndens verksamheter. Volymförändringen 2018 beräknas uppgå till 16 mnkr jämfört med 2017 års prognos och ytterligare 16 mnkr 2019.
Stadens ekonomi
Resultatbudget
Stadens resultatbudget för 2018 innebär ett positivt resultat på 32,4 mnkr.
Skatteintäkterna är beräknade på en skattesats om 18,49 kr. Vidare är skatteintäkter, generella statsbidrag, inkomst- och kostnadsutjämning som är upptagna i
resultatbudgeten beräknade utifrån SKL:s skatteunderlagsprognos i oktober och preliminära beräkningar av inkomst- och kostnadsutjämningar från Statistiska centralbyrån (SCB), samt stadens befolkningsprognos.
Skatteunderlaget i riket beräknas öka med 4,4 procent 2017 och 3,4 procent 2018.
Stadens netto av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning år 2018 beräknas öka med 1,8 procent i jämförelse med prognos 2017. Den lägre utvecklingen för staden i jämförelse med riket beror främst på genomförda förändringar i
skatteutjämningssystemet som påverkar staden negativt med 0,5 procent och sänkningen av skatten med 15 öre, 0,9 procent.
Vinstutdelning från Lidingöhem AB föreslås med 0,2 mnkr, vilket motsvarar det som lagen anger som skälig avkastning på aktiekapitalet. Från Lidingö Stads Tomt AB föreslås en vinstutdelning på 10,0 mnkr för år 2018.
Finansnettot har beräknats till 15 mnkr. Då ingår förväntad avkastning på stadens placeringar med 18 mnkr och räntekostnader för stadens lån på 1,2 mnkr.
Driftbudget
Stadens driftbudget presenteras på sidan 15. Där framgår också de anslag av
kommunalskattemedel som nämnderna tilldelas. Nämndernas ramar har justerats för ett höjt internt po-pålägg. Internräntan 2018 är oförändrad, 1,5 procent. Centrala kostnader har budgeterats till 78,2 mnkr och medel för kommunstyrelsens förfogande till 5 mnkr.
Nettokostnaden uppgår till 2 635 mnkr och ökar med 116 mnkr, eller 4,6 procent jämfört med prognosen för 2017.
Pengbelopp och ramar uppräknas med 2 procent för planåret 2019 och 1 procent för år 2020.
Investeringar och låneskuld
Stadens investeringsplan innebär för 2018 att investeringar för 560 mnkr planeras. Ny- och ombyggnationer i stadens skolor, förnyelse av va-ledningar, ombyggnation av stadshuset och ny bro (Lilla Lidingöbron) är några av de större utgiftsposterna i investeringsplanen. I slutet av 2017 ska kommunstyrelsen fatta beslut om att påbörja upphandlingen av Lilla Lidingöbron. Den totala investeringen beräknas uppgå till drygt 700 mnkr, exklusive indexuppräkningar. Beloppet föreslås ingå i kommande års
investeringsreserv till kommunstyrelsens förfogande.
Investeringsreserven för 2018 uppgår till 160 mnkr och föreslås stå till kommunstyrelsens förfogande.
Det är omfattande investeringar även åren framöver. 2019 beräknas 577 mnkr investeras i stadens anläggningar och verksamheter och för 2020 avsätts 545 mnkr.
Investeringsplanen ska vara vägledande för respektive nämnds fortsatta planering.
Investeringsplanen redovisas på sidan 16.
Stadens låneskuld var oförändrad på 200 mnkr under åren 2010-2012. Under 2013 utökade stadens lån med 50 mnkr och 75 mnkr 2014. Ytterligare 200 mnkr upplånades under 2015. Under 2017 har låneskulden minskat ner till 475 mnkr Föreslagen
investeringsbudget och budgeterade resultat leder till ett beräknat lånebehov på 1 400 mnkr år 2020. Kommande likvidation av Lidingöhem med utskiftning av bolagets överlikviditet till staden innebär att lånebehoven i praktiken blir betydligt lägre.
Inför Lidingöhems likvidation föreslås att bolagets likvida medel överförs till staden genom upplåning vilket innebär att för 2018 föreslår kommunstyrelsen en
upplåningsram på 925 mnkr.
Resultatutjämningsfond och överföringsbudget
Kommunstyrelsen får i uppdrag att besluta om balansering av nämndernas resultat från 2017 till 2018 via resultatutjämningsfond och överföring av investeringsbudget från 2017 till 2018 via överföringsbudget.
Resultatbudget, mnkr
Bokslut 2016
Prognos 2017
Budget 2018
Plan 2019
Plan 2020
Verksamhetens intäkter 629,9 600,0 572,5 568,9 562,8
Jämförelsestörande intäkter 6,1 10,0 - - -
Verksamhetens kostnader -2 919,3 -3 013,5 -3 077,5 -3 142,6 -3 194,9
Avskrivningar -110,2 -115,7 -130,2 -130,7 -131,1
Verksamhetens nettokostnader -2 393,5 -2 519,2 -2 635,2 -2 704,4 -2 763,2
Skatteintäkter 2 756,0 2 893,1 2 941,5 3 041,6 3 149,9
Generella statsbidrag/utjämning (se
nedan) -242,9 -296,9 -299,1 -308,6 -317,2
Utdelning från av staden ägda bolag 0,2 0,2 10,2 10,0 10,0
Finansnetto 13,0 16,3 15,0 15,8 14,7
Årets resultat 132,8 93,5 32,4 54,4 94,1
Resultat efter balanskravsjusteringar 126,7 83,5 32,4 54,4 94,1
Generella statsbidrag och utjämning, mnkr
Bokslut 2016
Prognos 2017
Budget 2018
Plan 2019
Plan 2020
Inkomstutjämning -596,3 -630,5 -636,8 -655,7 -674,6
Införandebidrag 42,3 17,0 4,5 0 0
Kostnadsutjämning 238,5 235,6 236,7 239,2 241,5
Kommunal fastighetsavgift 69,9 72,9 75,3 75,3 75,3
Regleringsbidrag/-avgift -1,5 -0,5 7,1 21,5 32,3
LSS-utjämning -3,8 -1,0 3,8 3,8 3,9
Generella statsbidrag, övrigt 8,0 9,6 10,3 7,3 4,4
Summa -242,9 296,9 -299,1 -308,6 -317,2
Driftsbudget, mnkr
Budget 2018
Plan 2019
Plan 2020
Kommunstyrelsen 118,6 120,9 121,3
- varav den centrala politiska organisationen
16,4 16,5 16,6
- varav stadsledningskontoret 40,6 41,5 40,9
- varav räddningstjänst 20,4 20,6 20,9
- varav miljö- och stadsbyggnadskontoret
41,2 42,3 42,9
Utbildningsnämnden 1 333,0 1 375,6 1 409,8
- varav skolpengsram 1 147,8 1 186,0 1 218,0
- varav anslag 185,2 189,6 191,8
Omsorgs- och socialnämnden 989,9 1 014,0 1 035,6
Kultur- och fritidsnämnden 11,6 11,8 11,9
Teknik- och fastighetsnämnden 135,5 135,4 136,5
- varav skattefinansierad verksamhet
140,6 142,7 143,7
- varav lokalförsörjning -5,1 -7,2 -7,1
- varav vatten, avlopp, avfall 0,0 0,0 0,0
Miljö- och
stadsbyggnadsnämnden
0,6 0,7 0,7
Övrigt* 78,2 78,0 79,1
Summa 2 667,3 2 736,3 2794,8
Avgår internränta -32,1 -31,9 -31,6
Verksamhetens nettokostnader 2 635,2 2 704,4 2 763,2
*Varav centrala pensionskostnader 60,2 mnkr samt medel till kommunstyrelsens förfogande 5 mnkr
Investeringsplan, mnkr
Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020
Kommunstyrelsens kontor 24,0 2,0 2,0
Lilla Lidingöbron 5,0 - -
Simhall 2,0 - -
It-investeringar 2,0 2,0 2,0
Stadshuset digitalisering 15,0 0,0 0,0
Utbildningsnämnden 3,7 3,7 3,7
Lokalanpassningar- och inventarier 3,7 3,7 3,7
Omsorgs- och socialnämnden 5,5 2,3 2,3
Lokalanpassningar- och inventarier 5,5 2,3 2,3
Kultur- och fritidsnämnden 1,0 1,0 1,0
Konstnärlig utsmyckning 0,2 0,2 0,2
Inventarier 0,8 0,8 0,8
Teknik- och fastighetsnämnden 369,6 244,0 146,4
Vatten, avlopp och avfall 34,4 37,4 29,4
Parker och lekparker 7,0 8,0 7,0
Gamla Lidingöbron 2,4 2,4 2,4
Broar, gångtunnlar, stödmurar 5,0 5,0 5,0
Gatu- och parkbelysning 7,0 7,0 7,0
Underhållsbeläggningar 16,0 14,0 14,0
Åtgärder enligt trafikplan 2,5 5,0 15,0
Åtgärder enligt hastighetsplan 1,0 0,5 0,0
Parkering 2,0 2,0 0,0
Investeringar i hamnanläggningar 1,5 1,5 1,5
Spontanaktivitetsplatser 2,5 1,0 0,5
Ismaskin Lidingövallen 1,5 0,0 0,0
Byte av konstgräs Brevik IP 4,0 0,0 0,0
Övrigt 17,1 15,2 13,2
Lokalförsörjning
- Skollokaler 42,1 24,0 20,8
- Förskolelokaler 11,4 10,4 7,7
- Omsorgs- och sociala lokaler 15,6 12,8 12,0
- Idrottslokaler, sambrukslokaler 10,8 5,8 2,3
- Stadshuset 170,7 77,3 0,3
- Övriga lokaler 15,1 14,7 8,3
Kommunstyrelsens investeringsreserv 160,0 324,0 390,0 70,0 70,0
Generell reserv 70,0 70,0 70,0
Kultur- och fritidsanläggningar 25,0 80,0 100,0
Skolor och förskolor 65,0 124,0 80,0
Lilla Lidingöbron - 50,0 140,0
Summa investeringar 563,8 577,0 545,4
Varav kommunstyrelsens investeringsreserv
1) Kommande omstrukturering av Lidingöhem med utskiftning av bolagets överlikviditet till staden ger ett lånebehov som blir lägre än angiven beräkning.
212 186 191
251 277
248 267
Prognos 325
Budget 564
Plan
577 Plan 545
0 100 200 300 400 500 600 700
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020
Investeringar 2010-2020
mnkr
200 200 200 250 325
525 525 Prognos 475
Budget1 825
Plan1 1175
Plan1 1450
0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020
Långfristiga låneskuldens utveckling 2010-2020
mnkr
Fem år i sammandrag, mnkr
Prognos
2017 2016 2015 2014 2013
Verksamhetens intäkter 600,0 629,9 459,0 456,6 432,8
Jämförelsestörande intäkter 10,0 6,1 20,9 34,6 37,9
Verksamhetens kostnader -3 013,5 -2 919,3 -2 729,1 -2 688,4 -2574,6
Jämförelsestörande kostnader - - - -31,9 -
Avskrivningar -115,7 -110,2 -127,9 -114,6 -107,3
Verksamhetens nettokostnader -2 529,2 -2 393,5 -2 377,1 -2 343,7 -2 211,2
Skatteintäkter 2 893,1 2 756,0 2 591,1 2 469,3 2 458,7
Statsbidrag/utjämning netto -296,9 -242,9 -188,0 -150,9 -203,1
Utdelning från av staden ägda bolag 0,2 0,2 0,4 6,3 0,3
Finansnetto 16,3 13,0 31,1 24,4 17,6
Jämförelsestörande finansiell kostnad - - - - -3,0
Årets resultat 93,5 132,8 57,5 5,4 59,3
Justerat resultat enligt balanskravet 83,5 126,7 57,5 2,7 49,1
Andel nettokostnader (%)1 93,0 91,1 94,0 96,0 94,9
Investeringsutgifter 324,6 267,4 248,6 276,8 251,2
Kassalikviditet (%)2 - 236 261 214 227
Pensionsåtagande (inkl. löneskatt) 899,0 905,0 939,9 981,1 1 006,0
Låneskuld 475,0 525,0 525,0 325,0 250,0
Eget kapital 2 457,1 2 433,7 2 296,1 2 238,6 2 233,2
Soliditet (eget kapital/totala tillgångar i %) 72 68 68 70 73
Utdebitering, Lidingö stad 18:64 18:64 18:62 18:62 18:62
1 Verksamhetens nettokostnader exklusive jämförelsestörande poster och avskrivningar i relation till skatteintäkterna efter justering med generellt statsbidrag och utjämning
2 Kortfristiga fordringar - lager/kortfristiga skulder. För kassalekviditeten görs ingen prognos under innevarande år.
Kommunstyrelsen
Uppdrag
Kommunstyrelsen är stadens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har ett särskilt ansvar för stadens utveckling och ekonomiska ställning. Styrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av stadens ekonomi och verksamheter.
Den centrala politiska organisationen består av kommunfullmäktige, kommunstyrelse, revisorer, överförmyndare och valnämnd.
Stadsledningskontoret är stabskontor till kommunstyrelsen och svarar för att ärendeflödet till kommunstyrelsen planeras, samordnas och följs upp. Inom stadsledningskontoret finns stadens centrala administration och kontoret leder den övergripande inriktningen av stadens administrativa stödprocesser.
Stadsledningskontoret styr också strategiska utvecklingsprojekt som omfattar flera förvaltningar.
Miljö- och stadsbyggnadskontoret arbetar på uppdrag av kommunstyrelsen med stadsbyggnadsfrågor såsom stadsutvecklingsprojekt, detaljplaner, exploaterings- och markägandefrågor. Sedan 2017 ansvarar kontoret också för samordning av stadens miljöstrategiska arbete. Vidare arbetar miljö- och stadsbyggnadskontoret på uppdrag av miljö- och stadsbyggnadsnämnden med myndighetsfrågor inom bygglov och tillsyn, mätning och kartframställning, förberedande fastighetsbildningsfrågor samt tillsyn och rådgivning inom miljö- och hälsoskydd inklusive livsmedel och alkoholtillstånd.
Politisk viljeinriktning
De senaste åren har kommunstyrelsen tillfört stora resurser till den kommunala välfärden, vilket inneburit stora riktade satsningar på skolan och omsorgen. För kommunstyrelsen är den kommunala kärnverksamheten prioriterad. Från
mandatperiodens början har de två största nämnderna – utbildningsnämnden och omsorgs- och socialnämnden – tillsammans tillförts över 220 miljoner kronor totalt.
Effektivitetsarbetet som påbörjades 2014 har som målsättning att frigöra 50 miljoner kronor genom prioriteringar och nedskärningar inom administrationen. Genom 2018 års budget görs ännu en storsatsning på den kommunala välfärden. Sammanlagt riktas ytterligare över 55 miljoner kronor till det kommunala kärnuppdraget.
Tack vare positiva effekter av det påbörjade effektiviseringsarbetet samt tydliga politiska prioriteringar finns för 2018 utrymme för en sänkning av kommunalskatten med 15 öre. Därmed skulle Lidingö stads kommunalskatt uppgå till 18,49 kronor. Den samlade kommunalskatten kommer således att uppgå till 30,57 kronor, vid en
oförändrad landstingsskatt.
Lägre skatteuttag är prioriterat och principiellt viktigt av flera skäl. Det har ett egenvärde att Lidingöborna får större ekonomisk frihet att själva välja vad de vill prioritera med sin egen inkomst. Det ger även en större motståndskraft mot negativa påfrestningar och förändringar i den egna ekonomin. En lägre skatt gör det även mer lönsamt att arbeta samtidigt som det skapar incitament att gå från bidrag till egen försörjning. Ambitionen är att fortsätta minska skatteuttaget ytterligare i den takt som
För 2018 kommer Lidingö betala 350 miljoner kronor netto till utjämningssystemet, vilket motsvarar drygt två kronor i kommunal utdebitering. De senaste åren har staden lyckats hantera en utökad belastning, som beror på orättvisa förändringar av
utjämningssystemet, på 85 miljoner kronor. Trots denna överbeskattning har staden kunnat göra stora budgetsatsningar på den kommunala välfärden utan att höja skatten samtidigt som det finns marginaler för framtiden.
Processen med att omstrukturera före detta Lidingöhem AB är slutförd vad avser den legala strukturen. Försäljningslikviden samt bolagets kassa väntas under året överföras till staden för att bidra till angelägna investeringar samt amorteringar av stadens låneskuld. En finanspolicy där mål och riktlinjer för hur staden hanterar upplåning, utlåning och likviditet ska utarbetas och beslutas i kommunfullmäktige.
Kommunstyrelsen har som målsättning att inviga en simhall 2021. Kommunstyrelsen föreslår att den nya simhallen placeras i Dalénum. Denna lokalisering ger störst flexibilitet för staden, den ligger kollektivtrafiknära, den är enkel att ta sig till med bil, men en viktig förutsättning är att den ryms inom befintlig detaljplan. Nu när beslutet om placeringen är fastställt kommer fokus ligga på att i detalj studera simhallens funktion, drift och ekonomi. Därför vill kommunstyrelsen återkomma innan årsskiftet 2017/2018 med ett uppdrag till stadsledningskontoret att utreda ett antal viktiga strategiska frågor innefattande bland annat ekonomi, drift, ägande, samarbete.
Kommunfullmäktige har under våren 2017 fattat ett nytt investeringsbeslut angående den nya Lidingöbron som innebär en höjning av den segelfria höjden. Under hösten har även staden tillsammans med landstinget fattat beslut om dubbelspår för Lidingöbanan.
I slutet av 2017 ska kommunstyrelsen besluta att genomföra upphandlingen av bron.
Fram tills att den nya bron är på plats gör staden de förberedelser och det underhåll som anses nödvändiga för att fortsätta driva den gamla Lidingöbron.
För att bibehålla Lidingös särprägel krävs även framöver en väl avvägd mark- och bebyggelseplanering. Ansträngningar ska göras för att bevara kulturellt värdefulla miljöer och byggnader samt värna Lidingös grönområden. Ny bebyggelse ska anpassas till befintliga miljöer och ske i en takt så att samhällsservice och infrastruktur möter upp mot de ökade behoven. Planarbetet för Centrum etapp 1 fortskrider och
antagandeprocessen inleds under året. Likaså fortsätter planarbetet för Högsätra och ett detaljplanearbete startas med syfte att stärka området som en attraktiv, innehållsrik och trygg stadsdel för boenden och besökare. Projektet att modernisera stadshuset och möjliggöra för stadens organisation att arbeta smartare, effektivare och minska det vertikala tänkandet fortlöper även under 2018.
Många äldre bor kvar i sitt hem och får vid behov biståndsbedömda tjänster såsom tex hemtjänst insatser och avlastning. äldre personer med stora behov av vård och/ eller omsorg kan också få plats på ett särskilt boende efter beslut av biståndshandläggare.
Det finns ett antal olika boendeformer för äldre personer allt ifrån seniorboende till servicehus till vård och omsorgsboende. För att ge invånarna en god överblick över olika typer av boenden som finns på Lidingö kommer kommunstyrelsen ge
stadsledningskontoret ett uppdrag att presentera alla typer av boenden på Lidingö stads webbplats.
Det har länge efterfrågats ett icke-biståndsbedömt boende för äldre i centralt läge på Lidingö. Kommunstyrelsen ämnar ge ett uppdrag om att utreda förutsättningarna för att på sikt etablera ett sådant.
Kommunstyrelsen vill stärka trygghetsarbetet på Lidingö. Redan nu har resurser tillsatts för våldsprevention, arbete mot våld i nära relationer och trygghetsvandringar. I budget 2018 förstärks insatserna genom fler socialsekreterare med inriktning ”fältassistenter”.
Under 2018 kommer kommunstyrelsen återkomma med ytterligare förslag på hur trygghetsarbetet kan stärkas. Kommunstyrelsen avser även att fortsätta förbättra samarbetet med polisen och grannsamverkan
Mottagandet av nyanlända och ensamkommande unga kommer fortsatt vara en utmaning. Prognoser framåt visar på ytterligare ökningar av utgifterna. Statsmaktens ryckighet i hantering av statsbidragen med ständiga förändringar och dålig
framförhållning i anvisningarna skapar besvärliga planeringsförutsättningar, vilket försvårar långsiktighet och kontinuitet i mottagandet. För staden kommer
budgetpåverkan primärt ske inom omsorgs- och socialnämnden i form av ökat
ekonomiskt bistånd, kostnader för boende samt arbetsmarknadsåtgärder. Arbetet med att tillskapa boenden för nyanlända och ensamkommande unga är en fortsatt svår
utmaning.
Under våren 2018 kommer det tvååriga etableringsuppdraget för de först anvisade nyanlända personerna som omfattades av den nya bosättningslagen att löpa ut.
Kommunstyrelsens hållning är att när det statliga ansvaret löper ut efter två år, ska staden så långt det är lagligt möjligt, behandla alla invånare på samma sätt, enligt
likabehandlingsprincipen. För att inte Sveriges kommuner ska belastas alltför kraftig när två-årsregeln löper ut, måste det till såväl lagändringar som ytterligare resurser från statsmakten. Ansträngningarna med att finna goda vägar till en bra integration på Lidingö fortsätter. Här är Lidingös alla frivilligkrafter en ovärderlig hjälp för de nyanlända att etablera sig och integreras in i samhället.
Staden ska aktivt medverka till ett gott företagsklimat. Därför ska staden förenkla och minska antalet myndighetskontakter för Lidingös företag och korta handläggningstider.
Staden ska vidareutveckla de möjligheter som digitaliseringen innebär i såväl interna processer som gentemot Lidingöborna så att de i större utsträckning kan utföra sina kommunala ärenden digitalt.
Valfriheten ska utvecklas och värnas för att stimulera till ökad konkurrens och mångfald bland utförare av olika välfärdstjänster. Kommunalt driven verksamhet och verksamhet som drivs av andra utförare ska styras och finansieras på likvärdiga och
konkurrensneutrala villkor. Pengsystemen ska behandla kommunala och fristående aktörer lika.
Lidingö stad ska fortsätta utvecklas till att bli en mer attraktiv arbetsgivare. Kompetenta och engagerade medarbetare och chefer är en förutsättning för att kunna ge
Lidingöborna en god och professionell service. En fortsatt satsning på fortbildning är centralt.
Kapital som finns avsatt för stadens pensionsskuld ska placeras på ett sådant sätt att åtagandet gentemot framtida pensionärer säkras. Stadens placeringsföreskrifter för pensionsmedelsförvaltning beslutades 2008 och en översyn ska genomföras.
Stadens tillgångar ska vårdas och underhållas väl. Fastigheter och tekniska anläggningar som inte behövs för stadens verksamhet ska avyttras.
Prioriterade mål för kommunstyrelsen
1) Lidingö stad har en tydlig ekonomisk styrning och uppföljning av verksamheterna 2) Lidingö stad har effektiva administrativa processer
3) Lidingö stad är en attraktiv arbetsgivare
4) Lidingö stad använder digitaliseringens möjligheter och tillämpar principen ”digitalt först”
5) Lidingö utvecklas hållbart med varierad bebyggelse
Året som kommer, stadsledningskontoret Stadshuset
Sommaren 2018 är D-huset ombyggt och förvaltningarna flyttar dit. De nya
arbetsplatserna är aktivitetsbaserade och medarbetarna förbereds för detta arbetssätt. En organsation för intern service i stadshuset ska vara i drift innan sommaren. Hus C anpassas för nya hyresgäster och entréhallen för biblioteket, vilket beräknas invigas 2019.
Digitalt först
Stadsledningskontoret stöder verksamheterna i arbete med digitalisering vilket förväntas ta förnyad fart under 2018. Arbetet med att göra hela lidingo.se responsiv för mobil och läsplatta fortsätter.
Näringsliv – implementera policy
För att förverkliga stadens näringslivspolicy, som beslutades 2017, ska en handlingsplan för näringslivsarbetet sjösättas 2018.
Nyanlända och integration
Integrationslyftet kommer under året att stödja genomförandet av överenskommelsen med arbetsförmedlingen kring fördjupad samverkan om nyanländas etablering på arbetsmarknaden.
Effektivisering
Arbetet med att effektivisera stadens administrativa processer fortsätter under året. En uppföljning av 2017 års insatser med ekonomiska effekter utifrån kommunstyrelsens beslut om organisationsförändringar och effektivitetsåtgärder ska redovisas under våren.
Attraktiv arbetsgivare
De framgångsrika insatserna med ledarlyftet, sjuktalsprojekt och kampanjen ”Allt annat än kommunalgrått” fortsätter även 2018.
Säkerhet
Utveckla och bibehålla stadens säkerhetsarbete inom säkerhet, informationssäkerhet, krisberedskap och kontinuitetsplanering genom att utveckla styrdokument, övningar och riskanalyser, bland annat med anledning av ny lagstiftning.
Valet 2018
Stadsledningskontoret ska bistå valnämnden med att genomföra höstens allmänna val med administration och kommunikationsinsatser.
Kundcenter
Alla förvaltningars kundtjänster är sedan november 2017 omflyttade till stadens nya gemensamma kundcenter. Implementeringen av det nya kundcentret fortsätter under 2018 och en stor del av arbetet är att skapa samsyn om mål och arbetssätt med syfte att främja kundfokus, effektivitet och mervärde i hela organisationen.
Året som kommer, miljö- och stadsbyggnadskontoret
Verksamhetsutveckling, kostnadstäckning och kompetensförsörjning i fokus
Under 2018 väntas en ökad volym av ärenden inom samtliga verksamhetsområden. För att möta volymökningen krävs fortsatt fokus på verksamhetsutveckling, kartläggning av arbetsprocesser och nya arbetssätt med stöd av digitalisering liksom inköp och
implementering av verksamhetssystem för miljötillsyn och bygglov.
Lidingö centrum och Högsätra
Första detaljplanen i Lidingö centrum kan granskas och sedan antas och genomförandet påbörjas samtidigt som kommande etapper detaljplaneras. Under förutsättning att planprogram för Högsätra antas under 2017 kan detaljplanering och markanvisning påbörjas med syfte att stärka området som en attraktiv, innehållsrik och trygg stadsdel för boende och besökare enligt den vision som har tagits fram.
Övriga detaljplaner
Planarbetet fortsätter för de cirka 30-detaljplaner som ingår i planportföljen.
Miljöstrategiskt arbete
En kartläggning av stadens verksamheters miljöpåverkan kommer att genomföras. En kartbaserad digital informationstjänst om Lidingös natur tas fram. En heltäckande biotopkarta över Lidingö sammanställs i samverkan med andra kommuner i länet, i en gemensam databas.
Bostadsanpassningsbidrag
En ny lag, i vissa avseende generösare, om bostadsanpassningsbidrag kommer i mitten av 2018. Det är osäkert hur mycket detta kommer påverka volymer och belopp.
Ekonomiska ramar för kommunstyrelsen
Verksamhet Budget 2017 Prognos 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Central politisk
organisation
14,6 14,9 16,4 16,5 16,6
Stadsledningskontoret 39,9 37,9 40,6 41,5 40,9
Räddningstjänst 20,5 20,2 20,4 20,6 20,9
Miljö- och
stadsbyggnadskontoret
38,9 38,9 41,2 42,3 42,9
KSOF (redovisas utanför ks ram)
5,0 5,0 5,0 5,0 5,0
Stadsledningskontoret tilldelas 0,6 mnkr för att förstärka utredningskapaciteten och 1,0 mnkr för kostnader vid genomförandet av allmänna val 2018.
Den centrala politiska verksamheten tilldelas 0,8 mnkr för ökade kostnader för politiska arvoden, partistöd samt kommunikationsinsatser vid allmänna val 2018.
Interna priser på tjänster från stadsledningskontoret uppräknas med två procent.
Miljö- och stadsbyggnadskontoret tilldelas 1,1 mnkr för löne- och prisökningar.
Anslagsramen uppräknas med 2 procent för planåret 2019 och 1 procent för år 2020.
Investeringar
Kommunstyrelsen föreslår en investeringsbudget för stadsledningskontoret på 24 mnkr varav 15 mnkr avser digitalisering i det ombyggda stadshuset.
Utbildningsnämnden
Uppdrag
Utbildningsnämnden ansvarar för all skol- och förskoleverksamhet i staden. Nämndens ansvarsområden är:
• det offentliga skolväsendet,
• den kommunala förskoleverksamheten och skolbarnomsorgen,
• övriga uppgifter enligt skollagen. Detta omfattar såväl kommunal som enskild verksamhet.
• den kommunala musikskolan
• ungdomsmottagningen
Politisk viljeinriktning
Förskola och skola tillhör det kommunala kärnuppdraget. Därför gör kommunstyrelsen tydliga prioriteringar på dessa områden.
Tre tydliga värden präglar utbildningspolitiken på Lidingö: kunskap, trygghet och valfrihet. Med dessa som grund ska skolorna på Lidingö fortsätta att utvecklas till att ha Sveriges bästa skolor, oavsett huvudman. Genom fritt skolval och friskolesystemet ges Lidingös unga och deras familjer möjlighet att välja en undervisningsform och
inriktning som passar den enskilde elevens intresse och önskemål. På Lidingö erbjuds även en mångfald av olika omsorgsformer såsom öppen förskola, pedagogisk omsorg och förskola. Det är viktigt att värna förutsättningarna för de fristående aktörerna och se till att det råder likvärdiga förutsättningar mellan skolans olika huvudmän.
Vårdnadshavare har huvudansvaret för barns fostran. Däremot har skolan och
vårdnadshavarna ett gemensamt åtagande att förmedla till barn och elever vikten av att ta ansvar, att samarbeta och att respektera varandra samt att förstå och värna
demokratin.
Varje barn och elev ska uppleva en trygg och inspirerande skolmiljö. När eleverna känner sig trygga kan de prestera bättre. Ett aktivt och levande värdegrundsarbete ska genomsyra verksamheten.
Höga förväntningar är ledord och med det följer höga krav på att alla elever ska mötas av undervisning av mycket hög kvalitet, baserad på forskning och beprövad erfarenhet.
Kraven ska vara stora på att alla ska lyckas. Verksamheten ska främst inriktas på att öka alla elevers kunskaper, med målet att alla elever ska ha fullständiga avgångsbetyg med tillräcklig kunskapsbas när de lämnar årskurs 9 för att kunna gå vidare till högre utbildning eller yrkesarbete.
Både studiemässigt svaga elever och särskilt begåvade elever ska få rätt stöd och stimulans och möte ett tydligt lärande. Ju tidigare svårigheter med inlärning upptäcks hos en elev desto större blir möjligheterna att nå kunskapsmålen samtidigt som elevernas framtida arbetsmöjligheter ökar. Stöd och hjälp för att stärka elevernas psykiska hälsa ska sättas in tidigt. Insatser till elever som behöver extra stöd är viktigt, men kostnaden för detta har ökat årligen. För att öka träffsäkerheten behöver därför ett
och en omställning så att de tidiga insatserna ökar till förmån för minskade insatser i de högre årskurserna.
Inriktningen med att förtydliga skolans ledarskap genom att bland annat förbättra alla delar i resultat- och analyskedjan fortsätter. Det finns tydliga samband mellan höga resultat och ett medvetet arbete med styrning och tät resultatuppföljning flera gånger per läsår. Det systematiska kvalitetsarbetet – med analys, åtgärd och uppföljning – är
avgörande för att höja nivån på skolresultaten. Det är även viktigt att rektor och förskolechef fungerar som pedagogiska ledare. På så sätt förstärks möjligheten att nå höga mål och resultat. I Lärarförbundets senaste rankning, 2017, utsågs Lidingös skolor till bästa kommun i Sverige avseende högsta genomsnittliga meritvärde årskurs 9 och tredje plats avseende andel elever med godkända betyg i alla ämnen i årskurs 9.
Stadens ambition är att öka andelen behöriga lärare. För att attrahera fler behöriga lärare och bidra till att lyfta läraryrkets status är det viktigt att lärarnas löner, arbetsvillkor och arbetsmiljö är konkurrenskraftiga. Vid lönesättning ska goda prestationer och
elevresultat premieras och därför kommer särskilt fokus ligga på lärarnas och pedagogernas löner i förskolan, grundskolan och gymnasium. Under 2016 höjdes de kommunala lärarnas löner med drygt 5,0 procent och 2017 fortsatte denna satsning med drygt 4,0 procent och då inkluderades även personal inom förskolan. Under 2018 fortsätter fokus att läggas på lärarlöner och konkurrenskraftiga villkor samt en
målsättning att öka antalet behörig personal. Anslaget höjs för att öka lärarlönerna inom verksamheter som inte är pengfinansierade, såsom musikskolan, integration och
flerspråkighet, vuxenutbildningen och resursenheten Ledvik. Med dessa satsningar kan konkurrenskraften och villkoren för Lidingös lärare och förskolepedagoger fortsätta att stärkas.
Det IT-lyft som påbörjats ska fortsätta. Skolans personal ska förberedas inför att läroplanerna och kursplanerna från och med 1 juli 2018 ska innehålla ¨digital kompetens¨. För att förbättra tillgången till fler digitala verktyg, program och
nätverkskapacitet ute på skolor och förskolor behöver fortsatta investeringar göras.
Pengbeloppen höjs med i genomsnitt 2,5 procent under 2018. Men kommunstyrelsen ser positivt på att pengbeloppen differentieras, där förskolan ges en något större
höjning. Resterande pengbelopp inom gymnasieskolan fastställs till de nivåer som Storsthlm, (före detta Kommunförbundet i Stockholms län, KSL) beslutar.
Den riktade satsningen för nyanlända med 2,5 mnkr och satsningen på SFI, integration och flerspråkighet med 3,3 mnkr kvarstår. Tack vare statsbidrag och färre elever inom IM-programmen kan pengnivån för IM-språk och IM-preparand sänkas med 25 tusen kronor per elev och år.
I takt med att fler nyanlända tar del av SFI och Komvux behöver utbildningsnämnden se över verksamhetens innehåll samt hur vi kan förbättra, effektivisera och korta ner studietiden så att tiden till egenförsörjning förkortas.
Satsningen på den socioekonomiska fördelningsmodellen fortsätter även 2018. En tydlig ambition är att stärka skolor med sämre socioekonomiska förutsättningar.
Verksamheter i dessa områden kommer fortsätta prioriteras och satsningen på 3 miljoner kronor kvarstår.
Under lång tid har Ung Företagsamhet bedrivit en framgångsrik verksamhet. 2017 utsågs Hersby till bästa UF-gymnasium i länet. Det är viktigt att denna verksamhet får
fortsätta att utvecklas för att fånga upp det intresse som finns för företagande hos så många elever som möjligt.
För att möta efterfrågan på platser i musikskolan tillför kommunstyrelsen medel
samtidigt som avgiften höjs till 1200 kr per termin. Det innebär att ytterligare cirka 200 barn får möjlighet att spela ett instrument. Samtidigt ska möjligheten att indexera avgiften ses över.
Fritidsklubbar i kommunal drift har delvis finansierat stadens ungdomsverksamhet. Nu rättas detta till genom att den kommunala grundskolan får behålla sina medel, samtidigt som nämnden tilldelas identiskt belopp till ungdomsverksamheten.
Ungdomsverksamheten kan därför fortsätta sin positiva och uppskattade verksamhet och tilldelas 2,8 miljoner kronor.
Allhuset (mötesplats för unga som går i särskolan) och Zenith (fritidsgård för unga från 13 år och uppåt med Asperger syndrom/högfungerande autism) planeras att flytta till nya lokaler. Till denna flytt tilldelas utbildningsnämnden 0,5 miljoner kronor för ökade hyreskostnader.
För ny- och tillbyggnation ska teknik- och fastighetsförvaltningen och lärande- och kulturförvaltningen aktivt arbeta med tydlig upphandling och kostnadskontroll så att lokalhyrornas andel av skolpengen inte ökas.
I budgeten för 2018 höjs anslaget med 3,4 miljoner kronor för att öka lärarlönerna inom verksamheter som inte är pengfinansierade, såsom musikskolan, integration och
flerspråkighet, vuxenutbildningen och resursenheten Ledvik.
Prioriterade mål för utbildningsnämnden
1) Lidingös elever ska ha Sveriges högsta meritvärde.
2) Alla barn och elever skall möta ett lärande och ges möjlighet att utvecklas till sin fulla potential, så att de vid grundskolans slut uppnår minst betyget E i samtliga ämnen.
3) Barn, elever och personal ska uppleva en trygg och inspirerande miljö.
Året som kommer Personalrekrytering
Svårigheterna att rekrytera behöriga och kompetenta lärare till alla skolformer är fortsatt stor. I konkurrensen med andra kommuner och fristående huvudmän är det viktigt att vara en attraktiv arbetsgivare. En handlingsplan för att lyckas i rekryteringsarbetet kommer att tas fram i samverkan med stadens HR-enhet.
Planering för nya skol- och förskolelokaler
Det pågår detaljplaneprocesser för att kunna ersätta nuvarande Kalvhagen/Islinge förskola och paviljongdelen av Äppelbo/Brevik förskola med permanenta
förskolebyggnader. Hösten 2017 påbörjas en process med att ta fram
bygglovshandlingar för att möjliggöra en tillbyggnad för Hersby gymnasium som ger 200 nya elevplatser. Ett fortsatt aktivt arbete med lokalförsörjningsplanen är grunden till
Inkluderad skola
Ett långsiktigt arbete med barn i behov av särskilt stöd som innefattar flera delar påbörjas. Arbetet innehåller bland annat ett samarbete med Harvard School of Education. Syftet är att utveckla undervisning och förhållningssätt för att möta alla elevers behov och förutsättningar, både de elever som behöver extra utmaningar och de elever som inte når kunskapskraven.
Digitalisering
Förändrade krav i läroplanerna 2018 ställer högre krav på förvaltningen avseende digitalisering. En samverkan med externa aktörer och ett kollegialt arbete i staden är prioriterat de kommande åren.
Hälsa
Förvaltningen ska fortsätta arbeta med frågor rörande ANDT (alkohol, narkotika, doping och tobak).
Skottlandsmodellen
Syftet är att utveckla en hållbar och effektiv modell för ett preventivt arbete i samverkan mellan lärande- och kulturförvaltningen, omsorgs- och socialförvaltningen och andra aktörer i Lidingö stad så att barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa får rätt stöd och hjälp i rätt tid.
Kommunalt aktivitetsansvar
Lärande- och kulturförvaltningen och omsorgs- och socialförvaltningen kommer under 2018 utreda hur samverkan kring kommunalt aktivitetsansvar kan ske på ett
resurseffektivt sätt så att fler ungdomar kommer i arbete.
Ekonomiska ramar för utbildningsnämnden, mnkr
Verksamhet Budget 2017 Prognos 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020
Skolpengsram 1 132,0 1 112,0 1 147,8 1 186,0 1 218,0
SUMMA 1 132,0 1 112,0 1 147,8 1 186,0 1 218,0
Skolpengsram
Pengbelopp för förskola höjs med 2,8 procent.
Pengbelopp för grundskolan höjs med 2,4 procent.
Pengbelopp för pedagogisk omsorg, fritidshem, grundsärskola och gymnasiesärskola höjs med 2,5 procent.
Pengbelopp för fritidsklubb och öppen eftermiddagsverksamhet höjs med 1,0 procent.
Gymnasieskolans pengbelopp fastställs till de nivåer som Storsthlm (f.d.
Kommunförbundet i Stockholms län) föreslår. För programmen inom Hersby
gymnasium är höjningen i genomsnitt 1,9 procent. Pengbelopp för IM-språk och IM- preparand sänks med 25 tkr. Pengbelopp för IM-individuell höjs med 2,5 procent Pengbeloppen 2018 redovisas i bilaga.
För att möta ökade volymer tillförs skolpengsramen 9 mnkr jämfört med prognos för 2017, ytterligare 13 mnkr 2019 och 18 mnkr 2020.
Pengbeloppen uppräknas med 2 procent för planåret 2019 och 1 procent för år 2020
Verksamhet Budget 2017 Prognos 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020
Anslagsram 175,7 167,7 185,2 189,6 191,8
Pengfinansierad verksamhet i egen regi
-11,0 -18,0 0 0 0
SUMMA 164,7 149,7 185,2 189,6 191,8
Anslagsram
3,4 mnkr tilldelas nämnden för bland annat ökade lärarlöner inom verksamheter som inte är finansierade av skolpeng.
För ökade lokalkostnader i samband med flytt av Allhuset (mötesplats för de som går i särskolan) och Zenit (en fritidsgård för unga från 13 år och uppåt och som har Asperger syndrom/högfungerande autism) tilldelas nämnden 0,5 mnkr.
De riktade statsbidragen för Lovskola och Läsa-Skriva-Räkna-garantin blir generella statsbidrag och nämnden tilldelas motsvarande belopp på 0,3 mnkr respektive 0,6 mnkr.
Musikskolan tillförs 0,8 miljoner kronor. Samtidigt uppräknas avgiften till Musikskolan med 350 kr per termin till 1 200 kr per termin.
För ökade personalkostnader vid utökad biblioteksverksamhet tilldelas nämnden 0,4 mnkr.
Nämndens ungdomsverksamhet tilldelas 2,8 miljoner kronor.
Anslagsramen uppräknas med 2 procent för planåret 2019 och 1 procent för år 2020.
Investeringar
Kommunstyrelsen föreslår en investeringsbudget för 2018 på 3,7 mnkr.
