DP 1804
Detaljplan för
Del av BADELUNDA-TIBBLE 3:15 m.fl.
(ridanläggning och skola vid Brandthovda IP) , Västerås
Laga kraft 2021-09-27, dnr: 2013/104-BN 213
Stadsbyggnadsförvaltningen, Västerås stad
PLANPROCESSEN
I detaljplanen ges en samlad bild av markanvändningen och hur miljön är tänkt att förändras eller bevaras. Under samrådsskedet för planförslaget ges berörda möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Därefter sker en bearbetning av planförslaget som sedan ställs ut för granskning. I antagandeskedet antas detaljplanen av byggnadsnämnden eller i vissa fall av kommunfullmäktige.
Antagandebeslutet vinner laga kraft efter tre veckor om inte beslutet överklagas.
Figuren ovan illustrerar i vilket skede detaljplanen befinner sig i.
TIDPLAN
Detaljplanen handläggs med normalt planförfarande. Beslut om att planförslaget ska skickas ut på samrådsremiss har tagits av byggnadsnämnden 27 augusti 2015. Samråd kommer att ske under september och del av oktober. Efter samrådsskedet sammanfattas inkomna skrivelser i en samrådsredogörelse. Eventuellt revideras planförslaget och ställs sedan ut för granskning.
Detaljplanen beräknas godkännas av byggnadsnämnden i april 2016 för att sedan antas av kommunfullmäktige juni 2016.
HANDLINGAR
Planhandlingarna består av:
• Plankarta med bestämmelser
• Planbeskrivning, inklusive genomförandefrågor
• Illustrationskarta
• Grundkarta
• Fastighetsförteckning
• Samrådsredogörelse
• Utlåtande efter granskning
Nedanstående handlingar finns till tillgängliga på Västerås stads hemsida eller kan beställas från Byggnadsnämndens expedition.
• Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) (Tyréns)
• Bilagor
1. Socialkonsekvensanalys (Tyréns)
2. Dagvattenutredning till detaljplan (Sweco) 3. Trafikutredning Brandthovda IP (Trivector) 4. Översiktlig geoteknisk undersökning (Ramböll) 5. Gestaltningsprogram (Norman Arkitektkontor AB) 6. Utvärdering utformningsalternativ ridanläggning Helena Hansson
Tel: 021- 39 10 43
Postadress:
Stadshuset
Stadsbyggnadsförvaltningen 721 87 Västerås
E-post:
stadsbyggnadsforvaltningen@vasteras.se Hemsida: www.vasteras.se
Telefon Kontaktcenter:
021 – 39 00 00 Samråd Granskning Antagande Laga kraft
PLANBESKRIVNING
SAMMANFATTNING
Västerås Stad önskar flytta Hamre ridcenter från sitt nuvarande läge vid Hamre gård till ett läge vid Björkbacken mitt emot Brandthovda IP. Då platsen för ridanläggningen ligger inom område av riksintresse för kulturmiljövården måste en detaljplan upprättas.
Utgångspunkten vid upprättandet av detaljplanen är att möjliggöra en ridanläggning utan att skada de kulturhistoriska värdena som finns i området.
Planförslaget överensstämmer med intentionerna i Översiktsplan för Badelundaåsen och ridanläggning, ÖP 62.
Översiktskarta med planområdet markerat i blå färg.
BAKGRUNDSBESKRIVNING
VERKSAMHETERNAHamre ridcenter inrymmer verksamheterna Hamre ridskola och Västerås ridgymnasium. Dessa är idag lokaliserade på Hamre gård, söder om Hamre sportfält. Hamre ridskola har cirka 500 aktiva elever i åldrarna 7-65 år. Majoriteten är dock i intervallet 7-17 år. Ridskolan har daglig verksamhet.
Undervisning sker huvudsakligen på eftermiddagar och kvällar på vardagar samt dagtid på helger.
Flertalet av ridskolans elever cyklar till anläggningen alternativt blir skjutsade i bil. På Hamre gård finns i dag cirka 85 hästar uppstallade. Av stallplatserna är 30 privata inackorderingar, 20 privata gymnasiehästar och resterande ingår i ridskolans och gymnasiets verksamheter. Större tävlingar
Västerås ridgymnasium är ett treårigt naturbruksgymnasium med inriktning mot hästhållning.
Gymnasiet omfattar cirka 60 elever. All undervisning sker på anläggningen. Eleverna tar sig till skolan antingen med cykel, buss eller blir skjutsade i bil. Antalet stallplatser som efterfrågas av gymnasiets elever är mellan 20-30 stycken.
FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FLYTT
Hamre ridskola har ett stort och väl inarbetat upptagningsområde av ridskoleelever inom de östra stadsdelarna av staden. Möjligheten att ligga kvar i den östra delen av staden värderas därför högt.
Upptagningsområdet för ridgymnasiet är dock inte knutet till läget i staden då alla gymnasieelever gör aktiva val av skola.
Den nya ridanläggningen, som omfattas av denna detaljplan, kommer att inrymma Hamre ridskola samt Västerås Ridgymnasium. Motiven till att flytta Hamre ridcenter från sin nuvarande plats är bland annat:
• att anläggning är gammal och i stort behov av upprustning, anpassning och utvidgning för att bli ändamålsenlig
• att anläggningen i flera delar inte uppfyller de höjda kraven som finns i och med de nya djurskyddsbestämmelserna
• att ridcentret ligger nära befintlig bostadsbebyggelse inom Hamre och Fågelviken för att vara lämpligt att utvecklas. Angränsande områden utvecklas också ständigt och begränsar på så sätt anläggningens verksamhet
• att området som ridcentret förfogar över är för begränsad. Det finns inskränkningar i hur marken får användas. Risk finns att det blir fler inskränkningar då det förekommer fornlämningar i några av hagarna
• att det är svårt att hålla verksamheten igång samtidigt som lokalerna byggs om. Flytten gör det möjligt att fortsätta bedriva verksamhet även under byggtiden
• att Västerås ridgymnasium bedriver sin verksamhet på Hamre ridcenter kräver extra utrymmen som stallplatser och undervisningslokaler
• att området vid Hamre gård är mycket intressant för staden att exploatera med nya bostäder (gällande planprogram redovisar bostäder på platsen)
Följande kriterier användes för att finna lämplig plats för lokalisering av Hamre ridcenter:
• cirka 500 meter till sammanhållen bebyggelse
• östra sidan av staden (samma upptagningsområde som idag)
• möjlighet till bussförbindelse
• staden ska äga marken
• minst 10 ha
UTREDDA ALTERNATIV
Västerås stad har i flera års tid planerat för en flytt av Hamre ridcenter till en plats som är mer lämplig för utveckling av verksamheten. Flera utredningar har gjorts och som resulterat i nuvarande förslag till lokalisering.
Lokaliseringsutredning
2008 genomförde Fastighetskontoret en lokaliseringsutredning i syfte att hitta ny lokalisering av Hamre ridcenter. 11 stycken olika förslag till lokaliseringar på den östra sidan av staden utvärderades och samråddes med berörda förvaltningar inom Staden samt med Länsstyrelsen och Mälarenergi.
Den plats som sammantaget ansågs ha flest positiva parametrar och därmed mest lämplig att gå vidare med och djupstudera var en lokaliering på västra sidan om Badelundaåsen. En studie av landskapet och ridanläggningens påverkan på denna genomfördes. Med utgångspunkt i genomförda studier och utredningar beslutade Staden att gå vidare med en lokalisering vid Badelundaåsen.
Fördjupad översiktsplan för Badelundaåsen och ridanläggning, ÖP 62
År 2008 fick Stadsbyggnadskontoret (nuvarande Stadsbyggnadsförvaltningen) i uppdrag att upprätta en fördjupad översiktsplan för Badelundaåsen. Syftet var att analysera förutsättningarna för en lokalisering av Hamre ridcenter till platsen samt behandla bevarande och utvecklingsfrågor för Badelundaåsen och Anunds hög. I arbetet med den fördjupade översiktsplanen utreddes möjliga lokaliseringar ytterligare. Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n) utredde fyra olika
lokaliseringsalternativt. Lokaliseringarna var:
• Badelunda norr – vid Badelunda kyrka
• Badelunda mitt – vid Björkbacken (nuvarande placering)
• Badelunda syd – vid Tortunamotet
• Hökåsen
Under samrådet inkom förslag om att Malma gård borde utredas ytterligare. En utredning benämnd
”Delutredning Malma Gård” gjordes efter samrådet av den fördjupade översiktsplanen. Syftet var att utreda en möjlig lokalisering av Hamre ridcenter till Malma gård samt ta fram illustrationer för föreslagna lokalieringar och beskriva i vilken omfattning ridverksamheten nyttjar anläggningen och omgivningen. En utvärdering av alternativen Malma gård, Badelunda mitt, Badelunda syd och
nuvarande placering på Hamre gård utifrån påverkan på ett antal faktorer gjordes. Det konstaterades att alla de tre förslagen till ny lokalisering av ridanläggning, Malma Gård, Badelunda mitt och
Badelunda syd, samt nuvarande lokalisering på Hamre Gård har både för- och nackdelar.
Sammantaget bedöms dock alternativ Badelunda mitt vara den lokalisering som är bäst lämpad för en ridanläggning och uppfyller flera av de uppsatta kriterierna. Lokaliseringen anses även kunna ge andra positiva effekter i området. Vid ett presidiemöte mellan Byggnadsnämnden,
Fastighetsnämnden och Kultur-, idrott-, och fritidsnämnden den 25 januari 2011 bestämdes att alternativ Mitt vid Björkbacken var det alternativ som skulle ställas ut. Den fördjupade
översiktsplanen antogs den 7 februari 2013.
SYFTE
Förslaget till detaljplan syftar till att pröva möjligheten att anlägga en skola, Västerås ridgymnasium, samt en ridanläggning, Hamre ridskola, med tillhörande byggnader och utvändiga ytor vid
Björkbacken (öster om Brandthovda IP och Tortunavägen). Syftet med ridanläggningen är att erbjuda ryttare en ändamålsenlig, tillgänglighetsanpassad och säker ridanläggning. Ridanläggningen
dimensioneras för att rymma 90 hästar. Ny bebyggelse ska ges en placering och gestaltning som är förenlig med de höga kulturmiljövärdena i området. Detta regleras genom bestämmelser på
PLANOMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR
LÄGE OCH OMFATTNINGPlanområdet är beläget öster om villaområde Brandthovda och omfattar delar av Brandthovda IP, åkermarken norr om Brandthovda IP samt åkermark och holmar öster om Tortunavägen.
Planområdet är ca 19,7 hektar stort, varav ytan för ridcentret upptar närmare 10 hektar.
MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN
All mark inom planområdet (fastigheterna Badelunda – Tibble 3:15, Västerås 3:68 och Västerås 3:22) ägs av Västerås stad, undantaget ställverket (Badelunda-Tibble 3:16) som ägs av Mälarenergi AB.
Torpet Björkbacken, som ligger inom Badelunda – Tibble 3:15, hyrs ut av staden som sommarbostad.
Jordbruksmarken är utarrenderad (jordbruksarrende).
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Riksintresse
Detaljplanen ligger inom område som utgör riksintresse för kulturmiljövård enligt 3 kap Miljöbalken.
Motiveringen till det aktuella riksintresseområdet [K:U25] är följande:
Fornlämningsmiljö, en av landets mest monumentala gravar och förhistoriskt vägdokument som visar på platsens betydelse i ett större rumsligt system. Uttryck för riksintresset: Fornlämningsrik
sträckning av Badelundaåsen genom öppet jordbrukslandskap med stort antal järnåldersgravfält. I Anundshögsområdet, omnämnt som tingsplats under medeltiden, finns en av landets största s.k.
kungshögar ”Anunds hög”, ca 60 m i diameter och 12 m hög. Intill denna två skeppssättningar ca 50 m långa och en märklig runsten med text som förknippas med ynglingakungen Anund. Härifrån går ned mot ett vadställe, en lång rad stenar som också nämns på runstenen, sannolikt en gammal vägsträckning. I området ingår även Badelunda medeltidskyrka och Furuby medeltida kyrkoruin.
I planförslaget har stor vikt lagts vid att den nya anläggningen inte ska dominera landskapet utan att Badelundaåsen, Eriksgatan och Grytahögen och dess samband även fortsättningsvis ska ha en framträdande och tydlig position i landskapet. Stor vikt har också lagts vid att behålla delar av det öppna landskapet mellan de två åkerholmarna med torpet på Björkbacken och bebyggelsen vid Blåsbo. Kommunens åsikt är att planförslaget inte riskerar att påtagligt skada riksintresset för kulturmiljövård [K:U25].
Översiktliga planer
För planområdet gäller Översiktsplan för Badelundaåsen och ridanläggning, ÖP62, daterad 2011-10- 11 och antagen av kommunfullmäktige den 7 februari 2013. Översiktplanen anger riktlinjer för hur området kan utvecklas och förändras med utgångspunkt i kulturmiljön och friluftslivet. I
översiktplanen prövas möjligheten att förlägga ridanläggningen vid torpet Björkbacken, öster om Tortunavägen och en gymnasieskola vid Brandthovda IP, väster om Tortunavägen.
Jämsides Översiktsplan för Badelundaåsen och ridanläggning, ÖP62, gäller också Västerås Översiktsplan 2026, antagen av kommunfullmäktige 2012-12-06. Den kommuntäckande
översiktsplanen anger att på Badelundaåsen ska turism och friluftsliv med bevarande av natur- och kulturmiljövärden prioriteras, att vid lokalisering av ny bebyggelse eller annan ändring av
markanvändning ska en landskapsanalys göras, att brukningsvärd jord- och skogsmark i första hand ska användas till biologisk produktion samt att kulturarvet är en resurs när Västerås utvecklas och förändras. Riktlinjerna i översiktsplanen för kommunen stämmer i stort sett med intentionerna med detaljplan för ridanläggning och skola vid Brandthovda IP. Detaljplanen innebär dock att ca 10 ha jordbruksmark kommer att exploateras och nyttjas för besöks- och idrottsändamål.
Detaljplaner och områdesbestämmelser
För området väster om Tortunavägen gäller detaljplan Område vid Tortunavägen, Västerås, med plannummer SPL 832 J och laga kraftdatum 1982-06-23. Planen medger idrott och odling vilket marken också används till idag. Bjurhovdagatan i norr ingår i Stadsplan för Bjurhovda (etapp II), Västerås, med plannummer PL 427 och laga kraftdatum 1967-11-16. Övrig mark är inte
detaljplanelagd.
Fastighetsplan
Ingen fastighetsplan finns inom området.
Övriga berörda gällande planer och program
Strategiska planen anger som mål att Västerås ska ha Sveriges bästa skola, Västerås ska ha ett blomstrande näringsliv och stadens verksamhet ska kännetecknas av hög kvalitet och
kostnadseffektivitet. Västerås ska vara en ledande skolstad där det livslånga lärandet stimuleras med utbildning som syftar till jobb och personlig utveckling. Nya lokaler för Hamre ridskola och Västerås ridgymnasium med hästhållning som inriktning ger möjlighet för verksamheterna att fortleva och utvecklas. Det ska enligt den strategiska planen finnas en bra och tillgänglig kollektivtrafik och det ska vara enkelt att ta sig fram på cykel. Lokaliseringen vid Brandthovda ger möjlighet att ta sig till
gymnasiet och ridskolan med cykel eller buss. Det ska även finnas mötesplatser som öppnar för gräns- och generationsöverskridande möten. Ett ridcenter är en naturlig knutpunkt som främjar möten mellan människor i olika åldrar och skeden i livet genom hästen. Hälsofrämjande insatser ska minska ohälsotalen och öka det psykiska välmåendet bland barn och ungdomar. En etablering vid Brandthovda IP ger många barn och ungdomar med olika bakgrund närhet till ridcentret. Ridning och umgänge med hästen i fokus ger många hälsovinster både fysiskt och psykiskt.
Västerås bostadsstrategiska program (2010-2012) anger att bostadsplaneringens övergripande mål är att utifrån hänsyn och samhällsekonomiska aspekter i kommunen tillgodose efterfrågan på bostäder och därigenom underlätta en hållbar tillväxt. En etablering av ridcentret vid Brandthovda IP frigör mark för bostadsbyggande vid Hamre gård vilket förväntas kunna ge utrymme för cirka 700 lägenheter.
Enligt Trafikplan 2026 är målet att resandet med cykel och kollektivtrafik ska öka medan antalet bilresor per invånare minskar fram till år 2026. Strategin för att uppnå detta är bland annat att det ska vara enkelt att gå och cykla, det ska vara tillgänglighet på lika villkor samt tryggt och
trafiksäkerhet. Föreslagen placering av ridcentret och ridgymnasiet i kombination med utbyggnad av gång- och cykelväg innebär att elever i alla åldrar har möjlighet att ta sig med kollektivtrafik
alternativt med cykel på ett säkert sätt mellan hem, skola och ridcenter samt mellan verksamhetsområdet Hälla och bostadsområdena Brandthovda och Bjurhovda.
Planuppdrag
Bedömning av miljöpåverkan
Byggnadsnämnden har i beslut 2014-02-20, BN § 31, tagit ställning till att detaljplanen ger en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. 11 § miljöbalken. En miljöbedömning, med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning, har därför upprättats i enlighet med 4 kap. 34 § plan – och bygglagen.
Se Miljöbedömning under rubriken Konsekvenser av planens genomförande.
OMRÅDESSTRUKTUR
Planområdet ligger på gränsen mellan stad och land och landskapet är genom markanvändningen varierad. Tortunavägen, en rak asfalterad väg med hastighetsbegränsningen 60 km/h, går genom planområdet och ansluter i norr till Bjurhovdagatan (byter namn till Tortunavägen öster om
korsningen med Tortunavägen). På östra sidan om Tortunavägen är åkerlandskapet öppet med långa siktsträckor i nord-sydlig riktning genom dalen. Landskapet bryts dock upp av vegetation på
åkerholmarna Björkbacken, Blåsbo och Högby, björkallén som leder fram till Tibble Storgård och Tibble by i norr samt den trädbeväxta sträckan längs med Hamrebäcken i söder. I öst breder den skogsbeklädda Badelundaåsen ut sig i nordsydlig riktning. Väster om Tortunavägen är landskapet förhållandevis öppet med klippta gräsytor för fotboll samt åkermark men sikten bryts av höga nät samt vegetation. Ridån med lövträd i väster gör att befintlig bebyggelse i Brandthovda och Bjurhovda till stora delar skyms. De urbana inslagen är byggnader tillhörande idrottsplatsen, asfalterade och grusade parkeringsytor samt gång- och cykelbanor. Söder om idrottsplatsen finns ett mindre område med odlingslotter samt Grytahögen.
MARK OCH VEGETATION
Området på västra sidan om Tortunavägen är relativt platt. Området öster om Tortunavägen sluttar från Tortunavägen (ca +26 meter) nedåt mot traktorvägen som löper i nordsydlig riktning i mitten av åkerlandskapet (ca +20 meter). Traktorvägen utgör också planområdets gräns i öst. Höjdskillnaden är cirka 6 meter. Åkerholmen Björkbacken är området högsta punkt och ligger på +30 meter. Markens beskaffenhet består i större delen av planområdet av lera med undantag från åkerholmar och liknande där morän och berg i dagen förekommer.
En äldre geoteknisk undersökning (1962) har utförts på marken väster om Tortunavägen.
Undersökningen visar på lerdjup mellan 3 och 7 meter. Under hösten 2014 utfördes en översiktlig geoteknisk undersökning av åkermarken öster om Tortunavägen. Jorden inom området består överst av mulljord och siltig torrskorpelera följt av skiktad siltig lera, finsand och silt underlagrat av
friktionsjord. Friktionsjord har i utförda punkter påträffats på djup varierande mellan ca 1,5 – 5,5 meter. Leran är i huvudsak halvfast till fast. Grundvatten har ej observerats i utförda skruvborrhål.
Det bör dock tills vidare förutsättas att grundvattenytan ligger någon meter under befintlig markyta.
Vid tekniskt samråd kommer krav ställas på kompletterande geoteknisk undersökning för att fastställa bästa grundläggningssätt för byggnader.
Rikt- och gränsvärde för radon i inomhusluft i nya byggnader är 200 Bq/m3. Hur rikt- och gränsvärdet ska klaras kommer att tas upp i samband med tekniskt samråd.
Vegetationen består förutom av grödor på åkermarken av lövskog längs Hamrebäcken, främst i avsnittet söder om planområdet, samt blandskog på åkerholmar. På åkerholmarna Blåsbo och Björkbacken finns också några större ädellövträd, ek och lönn. På västra sidan om Tortunavägen består vegetationen av klippta fotbollsplaner, åkermark samt lövträd och buskar i gränszoner som utefter Hamrebäcken, mellan idrottsplatsen och bostadsområdet Brandthovda samt en åkerholme i
norr. Vegetationen bidar till att dela upp området i mindre landskapsrum. Vid lokalerna finns diverse planterade lövträd såsom björk och oxel. Denna växtlighet är rumsskapande och ger till viss del skugga.
Förorenad mark
Det finns inga kända föroreningar i marken.
Lokalklimat
Landskapet är relativt öppet varför planområdet är utsatt för blåst och sol. Den förhärskande vindriktningen i Västerås är sydväst.
Vattenområden
Hamrebäcken kommer ifrån norr och går igenom och avslutar detaljplanens utbredning i söder. Delar av bäcken omfattas av strandskydd, 25 meter på var sida. Hela Badelundaåsen är utpekat som vattenskyddsområde. Planområdet är lokaliserat utanför vattenskyddsområdet och omfattas därmed inte av några utökade skyddsföreskrifter.
NATUR- OCH KULTURMILJÖ
Platsen för ridanläggningen ligger inom område av riksintresse för kulturmiljövården. För att kunna etablera ny bebyggelse eller verksamhet inom riksintresseområdet krävs detaljplan enligt 5 kap PBL.
Riksintresset grundar sig främst på att området utgörs av ett jordbrukslandskap av äldre karaktär med rik förekomst av fornlämningar runt 1800 f Kr och framåt. Kulturmiljöns värdebärare bedöms vara:
• Anunds hög och dess omgivande fornlämningsmiljö
• Eriksgatan med dess tillhörande vägmiljö
• Byar på var sida om dalgången, med tillhörande bebyggelse, markorganisation och förhistoriska lämningar
• Jordbrukslandskapet
I samband med upprättandet av Översiktsplan för Badelundaåsen och ridanläggning ifrågasatte kulturmiljögruppen på Länsstyrelsen lokaliseringen utifrån riksintressets känsliga miljö då de befarar att ridanläggningens storskalighet och inverkan på det historiska odlingslandskapet påverkar
kärnvärdena negativt och att det finns risk för påtaglig skada. Kommunens åsikt är att det inte är någon risk för påtaglig skada på riksintresset att förlägga en ridanläggning i området förutsatt att det sker en anpassning till det storskaliga landskapsrummet och kulturmiljön enligt angivna riktlinjer.
Kulturmiljövärdena i området värnas genom följande riktlinjer:
• Byggnader placera så högt i landskapet som möjligt i förhållande till dalgången
• Tillkommande anläggningar längs Eriksgatan underordnas vägen (visst avstånd till Eriksgatan)
• Nya byggnader anpassas till den lokala arkitekturen och gårdsstrukturen
• Hänsyn tas till bebyggelsen i Tibble by
Planområdet ingår i det kommunala kulturmiljövårdsprogrammet, Malma-Tibble-Furby (3.18 BaA). I programmet pekas Badelundaåsen, Anundshög med omgivningar, Eriksgatan, Grytahögen, Tibble by med dess allé och ett järnåldersgravfält ut som särskilt värdefulla.
Grytahögen Badelundaåsen
Befintligt torp med ekonomibyggnader inom Björkbacken har under 50-talet genomgått
renoveringer, både utvändigt som invändigt, samt byggts till vilket gör att bebyggelsen inte innehar några kulturhistoriska värden att värna om.
Ett område utanför planområdet är av riksintresse för naturvården och omfattar en del av Badelundaåsen i höjd med Tibble och som sträcker sig söder ut till motorvägen. Länsstyrelsens naturvårdssida har angett att en etablering är möjlig ur naturvårdssynpunkt förutsatt att det inte förekommer någon ridverksamhet på åsen. De naturtyper som finns representerade inom planområdet har med undantag från den runt Hamrebäcken inget större värde.
Landskapskonventionen trädde i kraft 1 maj 2011 i Sverige. Landskapskonventionen understryker att landskapet är en gemensam tillgång och ett gemensamt ansvar. I landskapet möts många olika värden och tillgångar – kulturella, ekologiska, estetiska, sociala och ekonomiska. Bedömningen är att ett genomförande av planen innebär att dessa värden kan bestå så länge relevant hänsyn tas vad gäller den historiska markorganisationen.
En grönstrukturplan håller på att tas fram och beräknas bli klar under år 2016. Under tiden gäller nuvarande grönstrukturplan från september 2004. I denna pekas ett rekreations-/strövstråk ut som behöver förbättras och som löper över aktuellt planområde från den asfalterade parkeringen mot Tibble storgård. Hamrebäcken pekas ut som mycket värdefull vattenlänk.
Generellet biotopskydd gäller bland annat för björkallén som leder fram till Tibble Storgård, norr om planområdet, Hamrebäcken som går genom den öppna jordbruksmarken, samt åkerholmar som är mindre än 0,5 ha. Inom ett biotopskyddsområde får det inte bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön.
FORNLÄMNINGAR
Området är rikt på kända fornlämningar. Inom planområdet finns det troligtvis också icke kända fornlämningar. Vid torpet Björkbacken finns en hög (RAÄ 443:3) och två hällristningar (RAÄ 443:1 och RAÄ 443:2) i form av skålgropar. Strax norr om, utefter Tortunavägen finns en boplats (RAÄ 1496) och en härd (RAÄ 1497).
Enligt Länsstyrelsen blir det aktuellt med att genomföra en arkeologisk utredning först när detaljplanen vunnit laga kraft. Det är först då som en total överblick över fornlämningsbilden kan uppnås.
BEFINTLIG BEBYGGELSE OCH LANDSKAP
Detaljplaneområdet utgör en del av den flacka dalgången som sträcker sig i nord-sydlig riktning med Tortunavägen som löper väster om dalgången och Badelundaåsen på den östra sidan. I söder finns Hälla handels- och verksamhetsområde och Stockholmsvägen. I norr skär Tortunavägen och Bjurhovdagatan genom dalgången. Bebyggelsen, varav flera med rötter i förhistorisk tid, är lokaliserad på var sida om den breda dalgången, vid åsfoten på östra sidan och längs med
Tortunavägen i väster. De förhistoriska kommunikationslederna har utgjorts av hålvägar på åsen och en farled i dalgångens botten. Under medeltid och framåt har Tortunavägen, en del av Eriksgatan, dominerat som kommunikationsled. Landskapet genomkorsas av Hamrebäcken i nordväst-sydöstlig riktning. Bäcken markeras bitvis av vegetation.
Flygfoto över området. (Bergslagsbild AB)
Bebyggelsen inom planområdet består av torpet Björkbacken, uppfört någon gång mellan 1764 och 1870 på Tibbles mark, samt den småskaliga bebyggelsen inom Brandthovda IP. Bebyggelse i
planområdets närhet består av Brandthovdas villakvarter från 60- och 70-talet som ligger strax väster om Brandthovda IP. Villabebyggelsen är tidstypisk och kännetecknas av enplans villor med fasader huvudsakligen i tegel i olika kulörer samt en takutformning med flacka vinklar alternativt platta tak. I söder, söder om Hamrebäcken, finns en mindre bebyggelsegrupp bestående av två bostadshus med komplementbyggnader (Blåsbo) i traditionellt utförande. Bebyggelsen har under de senaste åren byggts till och rustats. Utefter Tortunavägen, strax söder om Blåsbo, finns också bebyggelsegruppen Högby. Nordost om planområdet, i Tibble, finns flera gårdar och bostadshus som är organiserade i en radby utefter vägen, vid foten av åsen. Tibble Storgård ligger längst söder ut av gårdarna i bymiljön och består av en huvudbyggnad med flygelbyggnader i ljusa kulörer samt rödfärgade
ekonomibyggnader. Mangården omgärdas av en häck och ett staket/mur. Byggnaderna är från början av 1700-talet. Gården markeras med en björkallé över jordbruksmarken. Bebyggelsen i Tibble är utpekad som historiskt värdefull.
Torpet Björkbacken Lokaler, omklädningsrum, Brandthovda IP
Allé från Tortunavägen fram till Tibble
Storgård Tibble Storgård (mangårdsbyggnad)
Ekonomibyggnader, tillhörande Tibble Storgård
Bebyggelsen i Blåsbo
GATOR OCH TRAFIK
Planområdet avgränsas i norr av Bjurhovdagatan (övergår i korsningen med Tortunavägen till att heta Tortunavägen). Bjurhovdagatan trafikeras av 5900 fordon/ÅDT (2011 års siffror) och har genom staden en skyltad hastighet på 70 km/h. Genom planområdet, i nord-sydlig riktning, sträcker sig Tortunavägen. Vägen förbinder Stockholmsvägen i söder med Bjurhovdagatan i norr och trafikeras av cirka 4900 fordon/ÅDT (2011 års siffror) och har en skyltad hastighet på 60 km/h.
Gående och cyklister når Brandthovda IP via befintligt gc-vägnät inom Brandthovda. Bristen på sammanhängande, tydliga och gena gångstråk till och från Brandthovda IP har lett till flera upptrampade stigar mellan busshållplats Bjurhovda och Brandthovda IP. Det finns ingen separat gång- och cykelväg utefter Tortunavägen. Vägen är endast försedd med en smal vägren. Det finns ej heller säkra passager för gång- eller cykeltrafik vare sig över Bjurhovdagatan, norr om planområdet, eller över Tortunavägen.
Angöring till bebyggelsen i Högby, Blåsbo, Björkbacken och Brandthovda IP sker från Tortunavägen.
Även Tibble Storgård har sin huvudsakligen angöring från Tortunavägen. Kommunen är väghållare för både Bjurhovdagatan och Tortunavägen (ej sträckningen öster ut i Bjurhovdagatans förlängning).
Både stadslinje nr 1 och förortslinje nr 24 trafikerar Bjurhovdagatan/Tortunavägen. Stadslinje 1 har en turtäthet på 10 minuter på vardagar och 15 minuter på helger. Hållplats finns i höjd med Stenåldersgatan. Förortslinje nr 24 trafikerar på vardagar på förmiddagar och eftermiddagar med timmestrafik och kvällar varannan timme. Hållplats finns i höjd med vägen mot Skälby och Badelunda kyrka.
Vid Brandthovda IP finns cirka 60 asfalterade parkeringsplatser för bil. Dessutom finns en grusplan som används för parkering vid större evenemang. Grusplanen rymmer cirka 280-300 bilar och hyrs ut av Kultur-, idrott- och fritidsförvaltningen per timme. I samband med större arrangerade evenemang på fotbollsanläggningen, 3-4 tillfällen per år, så kan det råda brist på parkeringsplatser. Plats att parkera cykel finns i anslutning till lokalerna.
TEKNISK FÖRSÖRJNING Vatten och avlopp
Utefter Tortunavägens östra sidan finns vatten och avloppsledning som försörjer Tortuna, Kärsta och Orresta. Det finna även en stor råvattenledning förlagd på den östra sidan av Tortunavägen. I höjd med Brandthovda IP korsar råvattenledningen Tortunavägen och går utefter Hamrebäcken fram till Bjurhovdagatan. Råvattenledningen är av äldre modell, förutom avsnittet förbi Brandthovda IP, och det ställs därför särskilda krav på hur en överbyggnad för exempelvis gång- och cykelväg ska göras.
Kapacitet finns i ledningarna för ytterligare anslutningar.
Dagvatten
Marken inom planområdet består i huvudsak av gräs- och grusytor samt åkermark. Dagvatten som uppkommer inom planområdet infiltreras direkt i marken.
Uppvärmning
Brandthovda IP är försörjd med fjärrvärme. Möjlighet att ansluta fler till fjärrvärmenätet finns.
El
Ett ställverk med anslutande luftledningar finns lokaliserad öster om Björkbacken. Vattenfall har önskemål om att bygga ut befintlig ställverk med ytterligare ett fack. Luftledningarna korsar genom landskapet i nordväst-sydöstlig riktning. Markförlagda ledningar går bland annat utefter
Tortunavägen. En nätstation behöver anläggas för att kunna förse nya kunder i området med el.
Avfall
Avfall ska hanteras enligt Västerås stads lokala renhållningsordning. Organiskt avfall och restavfall ska sorteras inom varje fastighet i miljöbod eller liknande.
HÄLSA OCH SÄKERHET Tillgänglighet, trygghet
Befintliga lokaler inom Brandthovda IP (omklädningsrum och kontor) är inte tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Tillgängligheten kan förbättras genom att exempelvis byta ut trappor till ramper samt komplettera med ledstänger och dörröppnare. Kraven på tillgänglighet kan framför allt ställas vid ny-, om- eller tillbyggnad men då det handlar om lokaler dit allmänheten har tillträde gäller Boverkets föreskrifter om enkelt avhjälpta hinder. Området som utgör Brandthovda IP är flackt vilket gör området topografiskt tillgängligt.
Området öster om Tortunavägen är i dagsläget inte tillgängligt för allmänheten då marken utgörs av odlad åkermark samt privata fastigheter.
Störningar
Jordbruk med djurhållning (häst) bedrivs på flera av gårdarna längs med foten av åsen, inom Tibble by. Jordbruk och djurhållning kan medföra negativ påverkan på den närmsta omgivningen i form av olägenheter såsom damm, buller (höfläktar, maskiner, djurens läten, transporter), lukt (gödsel, vissa foder m.m.) och insekter.
Olycksrisker
Planområdet ligger inte inom någon känd riskkällas riskområde.
Förutsättningar för räddningsingripanden
Räddningsstyrkans framkörningstid får inte enligt aktuellt kommunalt handlingsprogram för räddningstjänst överskrida 8 minuter. Fastställd tidsram överskrids inte. Planområdet ska, enligt kommunalt handlingsprogram brandvattenförsörjas från brandpostnät med minsta kapacitet 1200 l/min och med maximalt inbördes avstånd mellan brandposter om 150 meter. Avståndet till närmaste brandpost från föreslagen bebyggelse uppgår till cirka 450 meter. Ett brandpostnät med angivna krav måste anläggas i området. Förslagsvis placeras brandposter i närhet till primär infartsväg.
Skyddsanordningar, skyddszoner
Det går en kraftledning genom planområdets nordöstra del. Elsäkerhetsverkets rekommenderade minsta tillåtna horisontella avstånd mellan högspänningsledning och byggnad eller byggnadsdel, parkeringsplats, skolgård, campingplats, idrottsplats med mera bör följas för att förhindra risk för skador och elektromagnetisk strålning. Det minsta tillåtna avståndet mellan en högspänningsledning
och närmaste byggnadsdel beror på ledningens spänning. Den elektromagnetisk strålning avtar relativt snabbt med avståndet. Inom planområdet har Vattenfall en 70 kV kraftledning. En spänningshöjning till 130 kV kan vara aktuell i framtiden. Enligt beräkningar av Vattenfall bör ett skyddsavstånd på cirka 25 meter hållas till högspänningsluftledning för att rekommenderad nivå för elektromagnetisk strålning ska klaras. Minst 10 meter ska hållas för anläggande av parkering, gc-väg och dylikt. Vid Björkbacken finns också ett ställverk. Anläggningar som hagar och byggnader får inte ansluta direkt mot hägnad kring mottagarstation för el.
Den huvudsakliga bullerkällan inom planområdet är från vägtrafik. Riksdagen antog i mars 1997 riktvärden för trafikbuller. Dessa ska vara vägledande för bedömningar med hänsyn till de lokala faktorer och de särskilda omständigheter som råder i varje enskilt fall. Riktvärden gäller både bostäder och undervisningslokaler med mera. Boverkets rekommendationer är 30 dBA dygnsekvivalent ljudnivå inomhus samt 55 dBA dygnsekvivalent ljudnivå utomhus för
undervisningslokaler. Hänsyn till buller vid planering gäller främst undervisningslokal, där ett visst avstånd bör hållas till Tortunavägen.
Planområdet ligger utanför flygbullerzon för Västerås flygplats.
Bullerzoner där grönt motsvarar 50 dBA, gult 55 dBA, orange 60 dBA och rött 65 dBA.
Skyddsrum
Skyddsrum behöver inte anordnas.
Markföroreningar
Det finns inga kända markföroreningar inom planområdet.
Rekreation
Inom planområdet finns Brandthovda IP som har flera gräsplaner för fotboll, både för 7- och 11- mannalag. Bollplanerna utnyttjas framförallt under årets varmare del. Stigarna på Badelundaåsen,
FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRING
ÖVERGRIPANDE IDÉIntentionen är att Brandthovda IP ska vara kvar i sin nuvarande omfattning men detaljplanen ger möjlighet att utöka verksamheten ytterligare. Området för idrottsändamål utökas norrut mot Bjurhovdagatan och omfattar dels åkermarken dels befintliga gräsplaner. Befintlig grusplan föreslås även fortsättningsvis att nyttjas som extra parkeringsyta vid evenemang, tävlingar och cuper som bedrivs på Brandthovda IP och inom den nya ridanläggningen.
Detaljplanen ger möjlighet att uppföra en ny ridanläggning på östra sidan om Tortunavägen. En ridanläggning som innehåller både ridskolans och gymnasiets verksamhet bör ha möjlighet att rymma 90 hästar, två ridhus, uteridbanor, servicefunktioner och undervisningslokaler, utrymmen för foder, strö och maskiner som behövs i verksamheten, ordnad gödselhantering, skrittmaskin,
rasthagar, parkering som kan användas i den dagliga verksamheten samt parkeringsytor som klarar större trafiktillströmningar vid evenemang. Anläggnigen ska fungera bra både för den dagliga verksamheten, ridskolan, och för tävlingar.
En förutsättning för ridanläggningen är att en ny gång- och cykelväg anläggs utefter Hamrebäckens östra sida för att sedan fortsätt söder ut längs med Tortunavägens östra sida fram till Hälla. Gång- och cykelvägen kommer att förbättra tillgängligheten till Brandthovda IP, den nya ridanläggningen samt till handels- och verksamhetsområdet Hälla.
Illustration över planområdet (se även planillustration som har högre läsbarhet) (Ramböll)
BEBYGGELSE OCH YTTRE MILJÖ Brandthovda IP
Befintliga byggnader inom Brandthovda IP läggs fast i detaljplanen. Planen möjliggör bebyggelse till en sammanlagd byggnadsarea om 900 kvm och en högsta byggnadshöjd om 5 meter.
Komplementbyggnader som exempelvis avbytarbås kan uppföras i anslutning till fotbollsplaner.
Högsta byggnadshöjd 3 meter.
Björkbacken
Björkbacken avsätts som område med fornlämningar i detaljplanen. Det utförs således inte någon arkeologisk utredning för området och detaljplanen innehåller ingen byggrätt för befintligt torp med ekonomibyggnader. Torpet bedöms inte ha något skyddsvärde ur kulturmiljösynpunkt. Befintliga byggnaderna kan stå kvar tills nuvarande hyresgäst inte längre önskar hyra fastigheten. På sikt bör torpet med tillhörande ekonomibyggnader tas bort. Fornlämningarna i marken på Björkbacken innebär att åtgärder i marken kräver tillstånd från Länsstyrelsen. Avsikten med planbestämmelsen är att skydda fornlämningarna och att bevara Björkbacken med dess vegetation.
Ny ridanläggning
Detaljplaneförslaget syftar till att möjliggöra en ridanläggning som är ändamålsenlig,
tillgänglighetsanpassad och säker. Anläggningens placering inom riksintresseområde för kulturmiljö ställer dock höga krav på placering, utformning och gestaltning av byggnader och utemiljö. Ett gestaltningsprogram har därför upprättats.
Ridanläggningen föreslås består av ett stall med konventionell lösning (boxar), en lösdrift som utformas som Active stable med skötselstall för ridskolans hästar, servicefunktioner, två ridhus som länkas samman med delvis gemensam läktare, utrymme för foder och strö, driftgarage, utvändiga ytor som rasthagar, konvalescenthagar, skrittmaskin och uteridbanor samt övriga för anläggningen tillhörande ytor.
Det konventionella stallet med boxar planeras att inrymma 40 boxplatser. Hästar som är uppstallade i box kommer under dagtid att vistas i ett antal grusade och dränerade hagar, anpassade i storlek för att rymma 2-4 hästar vardera. Lösdriften för ridskolans hästar (Active Stable) dimensioneras för 50 hästar. Hästarna går ute dygnet runt och tas endast in för lektioner. Visitering och hantering som till exempel ryktning och sadling av hästarna sker i skötselstallet. En ligghall (20*30) utgör sovplats och skydd. Utfodring med kraftfoder och grovfoder av hästarna på lösdriften sker i ett antal
foderautomater som är utplacerade inom lösdriften. Marken inom lösdriften kommer vara hårdgjord och träck samlas upp maskinellt. Gödsel mellanlagras i containers, inbyggd förvaring, i direkt
anslutning till stallen. Om verksamheten i ett senare skede väljer att inte införa konceptet med lösdrift i form av Active Stable finns möjlighet att även utforma skötselstallet med en konventionell lösning med boxar och att området för lösdriften utformas som rasthage.
Servicefunktioner som reception, kontor, omklädningsrum, lektionssalar, café och dylikt är
lokaliserade i eller i anslutning till huvudentrén till anläggning. Receptionen är det första som möter besökarna till anläggningen. Entrén ska upplevas öppen och välkomnande och vara det naturliga valet för besökarna.
Anläggningen behöver inrymma två stora ridhus med manegemåtten på cirka 30x80 meter och cirka 24x60 meter. Detta för att möjliggöra att två lektioner bedrivs samtidigt i det fullstora ridhuset samt för att ge möjlighet att anordna tävlingar med hög klass. Ridhusen länkas samman med allmänna ytor som café och läktare. Läktaren dimensioneras för cirka 600 åskådare.
Angöring för besökare till ridanläggningen sker från Tortunavägen. Bil- och cykelparkering för den dagliga verksamheten finns i direkt anslutning till huvudentrén, på norra sidan av byggnaden enligt förslaget.
Vid tävlingar är hästantalet och besöksantalet till anläggningen större. För att klara det ökade behovet av parkering av bilar, lastbilar och hästtransporter samt tillfällig uppstallning av hästar finns behov av cirka 15 000 kvm evenemangsyta. Tillfälliga ytor för parkering under tävlingar finns dels inom ridanläggningen dels så kommer grusplanen vid Brandthovda IP (cirka 7000 kvm) att nyttjas.
Möjlighet finns också att ta i anspråk delar av åkermarken norr om befintlig grusplan för extra parkering. Detta kan kräva utredning av arkeologin samt att ytan iordningställs.
Ny bebyggelse
Detaljplanen möjliggör ett byggnadskomplex om 10 000 kvm (byggnadsarea) och med en högsta byggnadshöjd om 6 meter. Högsta och minsta takvinkel är reglerad till 15 respektive 27 grader.
Byggnaden ska avspegla sitt innehåll och en variation i volymerna är att föredra. Byggnaden kommer att inrymmer de flesta av anläggningens funktioner, men där utöver finns behov av ett antal mindre fristående byggnader som bland annat ligghall (ca 600 kvm) och foderautomater (sju stycken á ca 20 kvm) inom lösdriften samt ett domartorn (ca 25 kvm) i anslutning till utomhusridbanorna. Inom ytan för lösdriften (öster om Björkbacken) är det möjligt att uppföra uthus och mindre ekonomibyggnader som ligghall och foderautomater till en sammanlagd byggnadsarea om 800 kvm och med
byggnadshöjd för ligghall till 5 meter och övriga byggnader till 3 meter.
Anläggningens funktion, ridhusen, föranleder den stora byggnadsvolymen. Byggnaden blir extra bred, hög och lång jämfört med äldre traditionella ekonomibyggnader inom jordbruket. Den föreslagna byggnadens L-form, dess placering i förhållande till Blåsbo och vegetationen längs Hamrebäcken, variationen i volymer och detaljlösningar ska bidra till att dela upp och bryta ned byggnadens storskalighet och inordna den i landskapets dimensioner. Att samla flertalet av funktionerna i en byggnad som är placerad i kanten av landskapsrummet mellan Blåsbo och Björkbacken ger möjlighet till en bred och mer eller mindre obegränsad vy mot åsen för förbipasserande på Tortunavägen. Ur funktions- och säkerhetssynpunkt men också för tillgängligheten är det en fördel om olika funktioner som ridhus och skötselstall är sammanbyggda.
Placering
De nya byggnadernas utformning bör anpassas till den befintliga landsbygdens bebyggelse både vad gäller placering i landskapet och gestaltning av byggnaderna. Bebyggelsen föreslås placeras med ett visst respektavstånd till Eriksgatan samtidigt som dalen hålls fri från byggnader. Vyn längs med åsen bedöms vara lika viktig som vyn av åsen. Byggnaden med bland annat stall, servicefunktioner samt ridhus är indragen cirka 40 meter från Tortunavägen och placerad så att siktlinjer mot åsen behålls.
Samtidigt tillåts inte bebyggelsen sträcka sig allt för långt ner i dalen. En zon närmast traktorvägen, cirka 100 meter, föreslås vara fri från byggnader. Uthus och mindre ekonomibyggnader som ligghall, domartorn och foderautomater med mera är styrda till särskilda ytor för att inte störa siktlinjer eller den visuella påverkan från vägarna och Tibble by.
Befintliga marknivåer innebär att huvudbyggnaden placeras i souterräng. Det känsliga
odlingslandskapet föranleder att det krävs massutjämning och att det inte är möjligt med markanta uppfyllnader. Möjligheten att sänka marknivån mot Tortunavägen i väster alternativt att ta upp viss höjdskillnad i byggnaden kommer att studeras vidare i samband med projekteringen.
Mark och utemiljö kring byggnader
Anläggningen placeras i ett öppet odlingslandskap. Den öppna karaktären ska bevaras och det är därför inte möjligt att plantera träd eller höga buskar i siktstråk mot åsen eller i dalen (i de delar som på plankartan har beteckningen öppet). Staket och hägnader ska vara avfärgade i dova kulörer för att gestaltningsmässigt underordna sig landskapet. I anslutning till entrén är det möjligt att plantera låg vegetation (buskar).
Ridbana
I den östra delen av planområdet, i dalen, finns ytor för utomhusridbanor. Förslaget innehåller en utomhusridbana (grusbana) med måtten 40x80 meter som planeras användas i den dagliga verksamheten för ridning, träning och undervisning samt en ridbana om cirka 70x100 meter (fibersand som underlag) som främst avses att användas i samband med tävlingar. Ridbanorna kommer att ha belysning. Ridskoleverksamheten bedrivs dock huvudsakligen inomhus under den mörka och blöta årstiden. Tävlingar bedrivs på dagtid och huvudsakligen på helger. Intill
tävlingsbanan kommer det att finnas ett domartorn.
Lösdrift och rasthagar
Inom planområdet finns det ca 2,4 ha mark som kan användas för rasthagar och lösdrift. I gällande planförslag avses 10 000-13 000 kvm användas för lösdrift för ridskolans hästar medan övriga 10 000 kvm kommer utgöra flera mindre hagar för de inackorderade hästarna samt konvalescenthagar. Då lösdriften korsar under befintlig kraftledning har ytan tagits till i storlek i fall det finns en önskan om att minska ytan för hästarna att uppehålla sig på under kraftledningen. Marken i rasthagar och lösdrift bör vara hårdgjord/preparerad och dränerad för att klara antalet hästar. Inom lösdriften kommer träck att samlas upp maskinellt medan övriga hagar förutsätts mockas löpande för hand. I lösdriften, på lämplig plats, bör en mindre grupp med träd planteras för att skapa en bra miljö för hästarna. Vegetation ska placeras i ett sammanhang och på bästa sätt utifrån
landskapsbildssynpunkt.
Beteshagar
Under sommartid kommer de hästar som ingår i ridskolans verksamhet att flyttas för bete på annan plats. I dagsläget förfogar ridskolan över sommarbete vid Brunnby gård. Ett antal hästar (privata inackorderingar och hästar som hör till gymnasiets elever) kommer troligtvis att vara kvar på anläggningen under sommaren. Markerna på åsen har behov av bete som en del av skötseln. Bete bidrar till att hålla markerna öppna och gynnar den biologiska mångfalden. Möjlighet kan finnas att låta ett fåtal hästar, i kombination med får eller kor, beta på delar av åsen.
Ridstigar
En cirka 2,5 km lång preparerad ridslinga som är till för ridskolans elever och övriga som är uppstallade på anläggningen planeras att anläggas i kanten av åkermarken. Då det finns många befintliga stall med hästar i närheten som idag nyttjar åsen för ridning finns behov av att anlägga en gemensam ridstig vid foten av Badelundaåsen. Ett förslag till sträckning, framtaget tillsammans med Länsstyrelsen i Västmanland, presenterades i Översiktsplan för Badelundaåsen och ridanläggning, ÖP 62.
Förslag till ny ridslinga (gul streckad linje) för ridskolans elever, cirka 2-3 km lång
GESTALTNINGSRIKTLINJER FÖR RIDANLÄGGNINGEN
Som bilaga till planbeskrivningen finns ett gestaltningsprogram som ger en mer utförlig bakgrund till de utformningsbestämmelser som finns på plankartan. Nedan ges en sammanfattning av
grundidéerna i detaljplan och som ska följas genom hela genomförandet. Gestaltningsprogrammet och nedanstående riktlinjer syftar till att säkerställa en hög kvalitetsnivå på gestaltning av byggnader och utemiljön och att anläggningen anpassas till den kulturmiljö som området ingår i.
Byggnader och arkitektoniskt uttryck: Byggnadernas utformning ska anpassas till den befintliga landsbygdens bebyggelse både vad gäller placering i landskapet och gestaltning av byggnader.
Byggnaderna ska avspegla sitt innehåll och en funktionell uppdelning i olika byggnadsdelar är att föredra. Stora och sammanhängande byggnaderna ska ha en variation i volymer, höjd och bredd.
Detaljer ska vara genomarbetade och utformade med omsorg.
Nivåskillnader i landskapet bör tas upp i byggnaderna. Ett naturligt formspråk för odlingslandskapet ska efterstävas.
Fasader: Byggnader ska avspegla sitt innehåll. Detta innebär att stalldelarna kan vara i betong i naturgrå ton eller avfärgade i någon ljus bruten vit kulör. Ekonomibyggander är av tradition i träpanel och i faluröd färg. Generellt inom ridanläggningen gäller att det huvudsakliga fasadmaterialet ska vara träpanel färgad faluröd. För funktioner som exempelvis ligghall och eventuell silos, som på grund av sina funktioner har behov av att vara i andra material, där ska fasader kläs med träpanel alternativt byggas in.
Tak: Bebyggelsen bör ha tak med traditionell lutning för att smälta in i landskapet. Flackare takvinkel är möjlig men ställer större krav på gruppering av de olika byggnadsvolymerna. Bebyggelsen bör ha sadeltak i lutningar mellan 15-27o. Lanterniner längs taknock på ridhus och stallbyggnader är möjligt.
Takmaterial av tegel, papp eller falsad plåt är att föredra. Gärna röda eller svarta tak. En blandning av takmaterial mellan huvudbyggand och komplementbyggnader är möjligt. Ej blanka eller blänkande tak.
Portar, dörrar och fönster: Stora portar ska med fördel vara färgade svarta medan fönster gärna kan vara avfärgade i en typisk kulör för bebyggelsen i Västmanland. Kulörer som fungerar bra med falurött och grått är ockragult, grått och grönt.
Hägnader: Tillägg i form av staket och hägnader ska gestaltningsmässigt underordna sig landskapet.
Staket och hägnader får inte vara vita utan ska vara nedtonade i kulör; röda, bruna eller grå.
Vegetation: Områdets karaktär av öppenhet ska bevaras. Befintliga bryn bevaras och kan förstärkas med ytterligare vegetation. Låg vegetation i form av buskar, bör understiga 80 centimeter, är möjlig att plantera i anslutning till entréområdet och besöksparkeringen. Inga träd eller buskar som skymmer utblickar mot åsen och genom landskapet bör komma till.
Belysning: Gårdsmiljöns armaturer ska anpassas till bebyggelsens arkitektur. Belysningen kring byggnaderna ska vara nedtonad och gärna avbländad. Belysning vid ridbanor ska ha ljuset riktat nedåt. Det bör vara samma karaktär på belysningen inom hela ridanläggningen.
Position för de tre vyer som redovisas nedan.
1. Vy av planerad ridanläggning från Brandthovda IP och mot åsen (Svalsta byggkonsult AB)
2. Vy från åsen mot Brandthovda IP, Björkbacken och Blåsbo (Svalsta byggkonsult AB)
3. Vy från åkermarken söder om anläggningen (i höjd med Högby) mot norr (Svalsta byggkonsult AB)
REKREATION
En etablering av ridanläggning inom området ger möjlighet till möten, motion och rekreation för Västerås invånare. Ridning är en motions- och tävlingsform som kan utövas i alla åldrar och av personer med funktionsnedsättning. Ridningen är en av de sporter där den kvinnliga dominansen är mycket synlig. Ridsporten är en av få tävlingsformer där män och kvinnor tävlar under samma förutsättningar.
Hamre ridskola har elever i åldrarna 7-65 år även om majoriteten är mellan 7-17 år. Ridskolor fungerar ofta som en mötesplats för hästintresserade ungdomar men också som en mötesplats för medföljande föräldrar, mor- och farföräldrar och så vidare. Den tänkta verksamheten innebär att området kommer att vara tillgängligt för allmänheten. Planerad gång- och cykelväg, säkra passager, och ridstigar bidrar till att förbättra tillgängligheten inom planområdet men också till Brandthovda IP, Hälla och Badelundaåsen.
NATUR- OCH KULTURMILJÖ SAMT LANDSKAPSBILD
Lokaliseringen av ridanläggningen vid Björkbacken innebär en förändring i landskapet. Både på grund av nya byggnader men också tillföljd av att åkermark tas i anspråk. Byggnader ska anpassas i sin lokalisering och gestaltning till den kulturmiljö som området ingår i.
I det öppna landskapet finns mycket betydelsefulla förhistoriska och historiska samband. Kopplingen mellan kommunikationsstråken samt Eriksgatan med dess storhögar, utgör värdefulla strukturer som måste vara avläsbara i landskapet. Det är därför viktigt att utblickar över jordbrukslandskapet och Badelundaåsen inte bryts. För att i möjligaste mån bevara utblickar och det öppna landskapet bör den nya ridanläggningens byggnader samlas och förläggas så högt upp i landskapet som möjligt.
Detaljplanen reglerar att byggnader inte får placeras i dalen. En zon om cirka 100 meter, från plangränsen, ska hållas fri från byggnader. Hagar och paddockar får anläggas. Ur
kulturmiljöhänseende är material, färg, volym, utformning och ljussättning viktigt att uppmärksamma. Gestaltningsriktlinjerna ska efterföljas.
För att bidra till att behålla siktlinjer från Tortunavägen mot Badelundaåsen och ut över
odlingslandskapet innehåller detaljplanen bestämmelser om att ett brett stråk ska hållas fritt från byggnader och avskärmande vegetation.
Som ett led i att den nya anläggningen ska underordna sig landskapet och på grund av det samband med fornlämningar som finns i närområdet (Eriksgatan och Gryta högen) hålls ett avstånd om cirka 40 meter från Tortunavägen och Eriksgatan fritt från byggnader. Byggnaden ska anpassas till terrängen och begränsas i höjd för att den inte ska bli högre än vegetationen utefter Hamrebäcken och på Björkbacken.
I samband med gallring av träd på Badelundaåsen så kommer vyn av anläggningen från åsen bli mycket viktig, då promenadstigarna är mycket populära. För att anläggningen inte ska upplevas som framträdande i landskapet är det mycket viktigt med volymbehandling, färgsättning, materialval och form. Gestaltningsriktlinjerna ska följas.
Befintlig vegetation utefter Hamrebäcken, i sträckningen förbi Blåsbo, ska behållas och kompletteras med ytterligare träd och buskar för att bilda en mer täckande skärm mellan bebyggelsen i Blåsbo och den nya ridanläggningen och därmed minska eventuella störningar. Vegetationen och vattnet bidrar också till den biologiska mångfalden och är viktig för olika fåglar och insekter.
Björkbacken med dess vegetation är viktig för det historiska landskapets struktur. Den trädbevuxna holmen bidrar till att skärma befintligt ställverk men definierar också rummet för den nya
ridanläggningen. Björkbacken kommer i detaljplanen att planläggas som fornlämningsområde där skogen ska bevaras och vid behov återplanteras. Någon arkeologisk utredning med eventuell efterföljande utgrävning avses inte göras då området inte förses med någon byggrätt.
VATTENOMRÅDEN
Inom planområdet för gällande detaljplan för Brandthovda IP (Pl 832) är strandskyddet för Hamrebäcken upphävt. I samband med att ny detaljplan för området upprättas kommer strandskyddet att återinträda. Strandskyddet föreslås dock även fortsättningsvis vara upphävt i denna del och dispens kommer att sökas. Dispens kommer också att sökas för gc-vägens sträckning där den korsar Hamrebäcken. Särskilda skäl för dispens från strandskyddet är att marken redan har tagits i anspråk för idrottsanläggning (omklädningsrum, grusplan o.dyl.). Dispens från strandskyddet medför att en ny gång– och cykelväg kan anläggas som förbinder bostadsområdena Bjurhovda och Brandthovda med handels- och verksamhetsområdet Hälla samt förbättrar kopplingen mellan befintlig busshållsplats med Brandthovda IP och planerad ridanläggning.
Särskilt skäl till dispens är att marken redan har tagits i anspråk på ett sådant sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. Gång- och cykelvägen utgör också ett allmänt intresse.
FORNLÄMNINGAR
I överenskommelse med Länsstyrelsen i Västmanland så kommer arkeologisk utredning och förundersökning enligt kulturmiljölagen att genomföras för i stort sett hela det område som
planläggs för ridanläggning innan byggnation startar. Vid förändrad markanvändning på västra sidan om Tortunavägen kommer arkeologisk utredning göras i de delar som krävs för att fastställa om fortsatta åtgärder är nödvändigt. Om fornlämningar påträffas så kommer dessa att undersökas och tas bort.
GATOR OCH TRAFIK Gatunät och angöring
Brandthovda IP och ridanläggningen kommer att angöras via Tortunavägen. Infarten för besökare till ridanläggningen föreslås anläggas i höjd med infarten till Brandthovda IP för att skapa en tydlig korsningspunkt. Infarten kommer att samutnyttjas med trafik till befintligt ställverk. Då en stor del av besökarna till ridskolan är ungdomar som troligtvis blir skjutsade till ridanläggningen ska det finnas avlämningsmöjligheter i anslutning till entrén.
Angöring för leveransfordon till ridanläggningen föreslås huvudsakligen ske via den södra infarten från Tortunavägen. Inom anläggningen bör ytor utformas så att backrörelser med lastbilar undviks alternativt sker på områden där få personer vistas.
Parkering
De dagliga besöken till ridskolan uppskattas till ca 400-450 besök. Knappt hälften av dessa (40-45 %, ca 200 besökare) uppskattas komma med cykel, och ytterligare en mindre del (ca 10 %) med
kollektivtrafik. En betydande andel av besökarna blir skjutsade till verksamheten, varför de främst är i behov av upphämtnings- och avlämningsplatser snarare än vanlig parkering. En viss andel kör bil
dagliga verksamheten har behovet av parkeringsplatser beräknats till 50 parkeringsplatser för bil och 160 parkeringsplatser för cyklar.
Även framöver kommer ett antal (ca 4 stycken) nationella tävlingar anordnas per år.
Parkeringsbehovet uppgår då till ca 75 uppställningsplatser för lastbilar och bussar med tillgång till elström. Därtill behövs uppställningsytor för personbilar med trailers, vilket utgör ungefär 200 ekipage. Utöver detta behövs parkering för besökande till tävlingarna. Dessutom anordnas det mellan 6-10 lokala och regionala tävlingar per år. För dessa tävlingar ställs inte samma krav på utrymme för lastbilar, släp och personbilar då antalet starter är färre och besökande är mer utspritt över dagen. Nuvarande verksamhet har tillgång till hårdgjord uppställningsyta om 10 000 kvm vilket rymmer ca 250 personbilar med tillhörande trailer. Behovet av hårdgjord uppställningsyta, vid evenemang, bedöms till totalt ca 15 000 kvm för att klara parkeringsbehovet för personbilar och släp samt uppställning av lastbilar, trailers och bussar. Behovet av cykelparkering har beräknats till 160 parkeringsplatser.
Västerås ridgymnasium har cirka 60 elever, och 5-6 anställda lärare. Cykelandelen bedöms till 60 % vilket tar höjd för en framtida ökning av cyklandet. Det sammanlagda parkeringsbehovet för gymnasieskolan har beräknats till 6 parkeringsplatser för bilar och 48 parkeringsplatser för cyklar.
Enligt uppgifter från verksamheten så är det samtidiga besökandet för Brandthovda IP:s
verksamheter som störst under vardagar, och uppgår till cirka 250 besökare kvällstid. Ungefär hälften av dessa besökare tar sig till idrottsplatsen med bil. Parkeringsbehovet uppgår till 100 platser för bilar och 125 platser för cyklar under daglig verksamhet. Parkeringsbehovet för Brandthovda IP bedöms även i framtiden vara fortsatt lika stort, d.v.s. befintliga cirka 60 asfalterade parkeringsplatser samt 7 000 kvm hårdgjord uppställningsyta (befintlig grusplan). Befintlig grusplan har potential att rymma cirka 280-300 parkeringsplatser.
Grusplanen vid idrottsplatsen som idag används som bilparkering ska framöver samnyttjas mellan Brandthovda IP och den nya ridanläggningen vid evenemang. Grusplanen hyrs ut av Kultur-, idrott- och fritidsförvaltningen per timme. Varje bokning registreras i ett bokningssystem vilket innebär att det inte är någon risk att flera evenemang med stort parkeringsbehov kolliderar.
Parkering anläggs inom ridanläggningen med plats för cirka 80 bilar, vilket gott och väl täcker det dagliga behovet för verksamheten. Vid större evenemang med publiktillströmning kan biluppställning även ske på grusplanen vid Brandthovda IP.
Uppställningsyta för hästtransporter för de som hyr in sig på anläggningen föreslås ske utefter ridhusets södra sida. Inom ridanläggningens område finns möjlighet att anordna hårdgjorda och genomsläppliga ytor som kan användas tillfälligt för uppställning av hästtransporter vid tävling. Inom ridanläggningens område bedöms sammanlagt cirka 50 parkeringsplatser för hästtransporter kunna anordnas.
Minst 160 cykelparkeringar ska anläggas inom ridanläggningen och vara placerade så nära huvudentrén som möjligt.
Gång- och cykelvägar
För att Brandthovda IP, ridanläggningen och verksamhetsområdet Hälla lättare ska nås med cykel och till fots ger detaljplanen möjlighet att anlägga en ny gång- och cykelväg mellan Bjurhovdagatan i norr och Stockholmsvägen i söder. Gång- och cykelvägen ansluter till befintligt huvudcykelstråk utefter Bjurhovdagatans norra sida och sträcker sig sedan utefter Hamrebäcken söder ut mot Brandthovda IP där gc-vägen passerar över Tortunavägen och går parallellt utefter Tortunavägens östra sida fram till Stockholmsvägen i söder. Gång- och cykelbanan förses med belysning för att öka den upplevda tryggheten men också ur trafiksäkerhetssynpunkt.
Förslaget innehåller tre nya passager för gående och cyklister. En passage över Bjurhovdagatan i anslutning till busshållplatsen, en passage över Tortunavägen vid ridanläggningen/Brandthovda IP samt ytterligare en passage över Tortunavägen längre söderut i korsningen med Stockholmsvägen.
Samtliga passager ska hastighetssäkras.
Korsningspunkterna på Bjurhovdagatan och Tortunavägen (vid Brandthovda IP) kommer utformas med hastighetsdämpande åtgärder som sänker den faktiska hastigheten vid passagepunkten från dagens 60 km/h till 30 km/h.
Kollektivtrafik
Förutsättningarna att ta sig till ridanläggningen med buss är relativt goda. Med den nya gc-vägen är det ca 500 m till platsen för ridanläggningen från närmsta busshållplats för stadslinje 1. Turtätheten är cirka 10 minuter på vardagar och cirka 15 minuter på helger. Förortslinje 24 stannar längs
Tortunavägen i Bjurhovdavägens förlängning. Avståndet till platsen från ridanläggningen är närmare 800 meter, om man promenerar utefter Tortunavägen (600 m fågelvägen). Västmanlands lokaltrafiks busskort gäller på både stadslinje och förortslinje.
Stadslinje 1 med röd linje och hållplatser vid cirklarna samt förortslinje 24 med svart linje och hållplatser.
TILLGÄNGLIGHET, TRYGGHET, SÄKERHET
Antalet och blandningen av människor som vistas i området kommer att öka under dagtid och på kvällar. Med fler människor, i olika åldrar och under dygnets alla timmar som rör sig i området kommer den upplevda tryggheten att öka.
Passager över Bjurhovdagatan och Tortunavägen samt en ny gång- och cykelväg längs Tortunavägen förbättrar möjligheten att ta sig till och från ridanläggningen och Brandthovda IP för oskyddade trafikanter. Den nya gång- och cykelvägen förbättrar också möjligheten att ta sig mellan
bostadsområdena Bjurhovda/Brandthovda och handels- och verksamhetsområdet Hälla.
Ridanläggningen ska så långt möjligt göras tillgänglig för personer med funktionsnedsättning.
Parkeringsplatser för personer med funktionsnedsättning anläggs i anslutning till huvudentrén (inom 25 meter).
ÅTGÄRDER FÖR ATT HANTERA STÖRNINGAR
Planförslaget bedöms inte medföra några förändrade trafikbullernivåer för närliggande fastigheter.
Det krävs ganska stora förändringar av trafikmängder för att det ska ge någon märkbar inverkan på ljudnivån. Vid relativt gles trafik, som Tortunavägen, kan man normalt höra skillnader på 1 dBA.
Trafikflödet på Tortunavägen uppgår till cirka 5000 fordon per dygn vilket innebär att det krävs en ökning med cirka 1500 fordon per dygn för att förändra den ekvivalenta ljudnivån med 1 dBA.
Ökningen av trafiken är som störst vid evenemang på ridanläggningen. Trafiken som alstras av verksamheten uppgår då till cirka 75 lastbilar, 200 personbilar med trailers samt cirka 500 besökare.
Ett antagande om 1,2 besökare i varje bil ger som mest cirka 416 bilar per dygn. Detta resulterar i totalt 1382 fordonsrörelser. Överslagsberäkningen visar att ekvivalenta ljudnivån vid evenemang understiger 1 dBA. Vid övrig verksamhet är trafikmängderna avsevärt lägre.
Den dagliga verksamheten genererar fordonstransporter till/från anläggningen samt inom
anläggningen. Det är personbilstrafiken som utgör den stora andelen trafik till/från anläggningen till följd av lektionsridning. Utöver den ordinarie lektionsridningen beräknas det också komma ett antal ridande med häst, ca 5-10 hästtransporter per dag. Anläggningens drift genererar ca 1-2 tunga transporter i veckan (leverans foder/strö 1 gång i månaden, tömning av gödselcontainers 1 gång varannan vecka, tömning av sopor 1 gång i månaden), ca 1 leverans per dag med liten varubil till café/skolmatsal samt trafik inom anläggningen som uppkommer till följd av skötsel och underhåll av anläggningen. För att minimera påverkan på närliggande bostäder har anläggningen i planförslaget utformats så att den största andelen trafik till anläggningen, personbilstrafik och mindre varubilar, angör anläggningen på norra sidan om byggnaden, så att byggnaden skärmar mot angränsande bostäder. Andelen tung trafik samt hästtransporter, föreslås angöra anläggning på södra sidan om byggnaden mot befintliga bostäder. Andelen tunga transporter är mycket låg. Detaljplanen ger möjlighet att komplettera med växtlighet utefter Hamrebäcken för att minska eventuell påverkan.
Hästhållning kan medföra risk för olägenheter för människors hälsa, eftersom hästar kan leda till allergier, lukt och flugor. Forskning visar dock att spridningen av allergener i luften för det mesta är mycket låg redan 50 meter från stall och hästhagar. Spridningen av allergener är beroende av flera faktorer som till exempel antal hästar, förhärskande vindriktning, topografi och
vegetationsförhållanden. Undersökningar visar att vegetation effektivt hindrar allergener från att spridas. Den förhärskande vindriktningen i området är sydvästlig. Föreslagen placering av stall, hagar och förvaring av gödsel är längre bort från befintlig fastighet inom Blåsbo än 50 meter. Detaljplanen
reglerar att stallbyggnader och gödselförvaring ska placeras minst 80 meter från bostad samt att gödsellagring ska vara inbyggd. Vegetationen utefter Hamrebäcken planeras att bevaras och kompletteras med ytterligare vegetation för att skapa en tätare ridå mellan befintlig bostad och ridanläggning. Avståndet mellan planerad ridanläggningen och befintlig villabebyggelse inom Brandthovda är cirka 250 meter. Inom den nya ridanläggningen finns goda möjligheter för personal och elever att byta kläder och duscha innan de lämnar anläggningen, vilket också bidrar till att minska spridningen av allergener.
Detaljplanen medger inte någon permanentning av torpet på Björkbacken. Intentionen är att torpet, när nuvarande hyresgäst inte längre önskar hyra det, ska tas bort.
ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖREBYGGA OLYCKOR
Logistiken inom anläggningen planeras så att problem till följd av korsandet trafik mellan hästar, människor och fordon som kan orsaka tillbud minskas.
Genom att bygga samman stall och ridhus blir det möjligt för ryttare att leda hästen invändigt direkt från stall till ridhus, vilket är en fördel ur säkerhetssynpunkt då ridskoleryttare ofta har mindre vana vid hantering av häst.
Passager för gående och cyklister över Bjurhovdagatan och Tortunavägen anläggs och utformas för ökad säkerhet för oskyddade trafikanter. Passager ges hastighetsdämpande utformning och därmed sänks den faktiska hastigheten i passagepunkten till 30km/h.
TEKNISK FÖRSÖRJNING Vatten och avlopp
Anläggningen kommer att anslutas till Mälarenergis ledningar för vatten och avlopp. Då avloppsledningen är trycksatt kommer avloppet behöva pumpas in på ledningen.
Dagvatten
En första dagvattenutredning har genomförts för hela planområdet för att erhålla en uppfattning om den belastning som nyexploateringen kan ge upphov till. Beräkning av fördröjningsbehov har gjorts för både östra och västra delen av planområdet för att få en uppfattning om den volym som behöver fördröjas för att följa kravet på 15 l/s och hektar från området. Med en förändrad markanvändning förändras också föroreningssituationen, både gällande koncentrationen i dagvattnet och mängden förorening som uppstår.
I och med de ökade flödena efter exploatering samt kraven på flödet ut från planområdet krävs fördröjningsåtgärder. Genom att använda lokalt omhändertagande, utnyttja gröna ytor och permeabla beläggningar ökar möjligheterna för rening, utjämning av toppflöden och infiltrering.
Genom att säkerställa en god höjdsättning och lutning från bebyggelsen får vattnet möjlighet att ta sig ut från området även om kraftiga flöden råder. Detta kan till exempel inträffa vid ett 100-årsregn.
Dagvatten från hästhagar riskerar att innehålla bakterier. En viktig variabel för virus- och
bakteriespridning är hur mockningen sköts ute i hagarna. Med kontinuerligt avlägsnande av träck och med en säker förvaring kan risken för utläckage av virus och bakterier minskas.
Infiltrationskapaciteten i området är begränsad men det är ändå fördelaktigt med ytor där vatten
