Medicinska fakulteten Linköpings universitet
581 83 Linköping www.liu.se/medfak/lakarprogrammet
Studiehandledning Kurs 7, Vt21
Klinisk medicin 2
Kurskod 8LAA70
Läkarprogrammet
Innehåll
Introduktion ... 3
Fokus på hälsa ... 3
Teman ... 4
Obligatoriska moment ... 6
Examination ... 7
Lärandemål ... 7
Förtydligande av lärandemål ... 10
Kunskap och förståelse ... 10
Färdighet och förmåga ... 14
Värderingsförmåga och förhållningssätt ... 17
Kursledning ... 18
Kontaktuppgifter till temagrupperna ... 18
Litteraturlista ... 18
Schema ... 18
Att studera på universitetet ... 18
Information om personuppgiftsbehandling enligt dataskyddsförordningen (GDPR) .. 19
Introduktion
Läkarprogrammet vid Linköpings universitet är upplagt i ämnesintegrerade teman som återkommer regelbundet under hela utbildningen. Första gången ett tema
introduceras kan det till exempel handla om normalfunktion i ett organsystem, hur det fungerar hos den friska människan. Några kurser senare behandlar samma tema hur störningar och sjukdomar kan uppkomma i detta organsystem och vad detta innebär, och senare under utbildningen hur störning och sjukdom kan förebyggas, lindras, behandlas och botas.
I kursen ”Klinisk medicin 2” ingår verksamhetsförlagd utbildning (VFU), som kan ske under kvällar, nätter och helger. För uppfyllande av lärandemålen och för att adekvat bedömning av verksamhetsförlagd utbildning ska kunna göras behövs aktivt
deltagande under 24 schemalagda timmar per vecka. Utöver detta tillkommer 4 timmars självstudietid planerad i samråd med VFU ansvarig och anpassad till verksamheten.
VFU genomförs inom kirurgisk/medicinsk gastroenterologi och hepatologi, urologi, kärlkirurgi, ortopedi, hand- och plastikkirurgi, anestesi och intensivvård samt onkologi. Undervisningen bedrivs inom ramen för fem av läkarprogrammets teman Gastro-Nutrition-metabolism (GNM), Cirkulation-Respiration-Erytron-Njurar (CREN), Neuro-Sinne-Psyke-Rörelse (NSPR), Generalist (Gen), Professionell utveckling (PU) samt vetenskapligt förhållningssätt (VF).
Fokus på hälsa
Fokus på hälsa betyder att man har ett salutogent förhållningssätt till hälsans villkor och hur hälso- och sjukvård bedrivs. Ett salutogent förhållningssätt, både som student och som professionell, handlar om att stärka känslan av sammanhang och mening, att fokusera på de faktorer som ger välbefinnande och påverkar hälsan positivt, och att kunna förmedla detta till patienter.
Länk till PBL-guiden
Teman
Cirkulation-Respiration-Erytron-Njurar (CREN)
Under kurs 7 fokuserar tema CREN på patofysiologi samt principer för diagnostik, handläggning, behandling och prevention av sjukdomar inom områdena urologi, kärlkirurgi och hematologi samt vid tillstånd med sänkt medvetande/sviktande vitalparametrar (intensivvård). Dessutom ingår under terminen perioperativ handläggning av patienter, inklusive farmakologiska och fysiologiska effekter
(anestesiologi). Under kursen förutsätts god kunskap och förståelse inom anatomi och fysiologi.
Arbetsformerna inkluderar föreläsningar, ”flipped classroom”, seminarier,
basgruppsarbete med typfall under VFU. Innehållet för studierna under kurs 7 bygger vidare på införskaffad kunskap och utvecklad förståelse och färdighet som studenten ska ha tillgodosett sig inom samma tema under tidigare kurser vid läkarprogrammet. På nuvarande kurs förväntas studenten fördjupa, bredda och nyansera sin kunskap, förståelse, färdighet, förmåga, värderingsförmåga och förhållningsätt inom temat och bygga en klinisk grund för de ingående områdena.
Gastro-Nutrition-Metabolism (GNM)
Tema GNM innefattar undervisning om uppkomstmekanismer och principer för diagnostik och handläggning av symtom och sjukdomar i mag-tarmkanalen, levern, gallvägarna och pankreas. Även nutritionella, vissa endokrinkirurgiska och metabola aspekter inkluderas. Lärandemålen i kursplanen är liksom tidigare grunden för all examination. I likhet med tidigare kurser finns förtydliganden av lärandemål formulerat för att underlätta kunskapsinhämtningen. Undervisningen som erbjuds är inte
heltäckande avseende lärandemålen varför självstudier förutsätts. Arbetsformerna inkluderar verksamhetsförlagd utbildning (VFU), färdighetsträningar, föreläsningar och seminarier. De senare baseras i regel på patientfall där studenter applicerar kunskaper som de införskaffat under föreläsningar och självstudier. Under VFU diskuterar handledare och basgrupper s.k. typfall vilka kompletterar temadagarnas
undervisning. Innehållet för studierna under kurs 7 bygger vidare på införskaffad kunskap och utvecklad förståelse och färdighet som studenten ska ha tillgodosett sig inom samma tema under tidigare kurser vid läkarprogrammet. På nuvarande kurs förväntas studenten fördjupa, bredda och nyansera sin kunskap.
Neuro-Sinne-Psyke-Rörelse (NSPR)
Tema NSPR under K7 berör rörelseapparaten. Det innefattar undervisning om diagnostik, handläggning, behandling och prevention av sjukdomar och tillstånd i
rörelseapparaten. Arbetsformerna inkluderar föreläsningar, seminarier, grupparbeten samt VFU. Under VFU kommer typfall att gås igenom. Innehållet under K7 bygger vidare på tidigare införskaffad kunskap om rörelseapparaten och studenterna förväntas fördjupa, bredda och öka sin förståelse och färdighet inom området och nyansera sin kunskap och förståelse inom temat.
Generalist (GEN)
Tema Gen på Kurs 7 fokuserar på allmängiltiga och principiella onkologiska begrepp, cancersjukvårdens organisation, ärftlig cancer, icke-kirurgiska behandlingsmetoder och dess biverkningar samt akut onkologi. Multidisciplinär handläggning av cancer tas upp och ingår i schemat under VFU. Ämnesområdet omfattar även bröstcancer. Övrig organspecifik cancer, inklusive dess kirurgiska behandling, tas upp av andra
temagrupper på K7 och andra terminer. I samarbete med andra professioner anordnas en temadag om Cancerrehabilitering. Arbetsformerna inkluderar föreläsningar, falldiskussioner, förberedande moment såsom förinspelade föreläsningar och artikeln
”Hallmarks of cancer” samt VFU. Tema Gen har 3 teoretiska dagar varav den första är under Introduktionsveckan.
Professionell utveckling (PU)
Tema PU på Kurs 7 fokuserar på försäkringsmedicin och hälso- och sjukvårdens
kvalitetsarbete. Ämnen som behandlas inkluderar sjukskrivningsprocessen, systematiskt kvalitetsarbete/ ledningssystem, kvalitetsindikatorer och kvalitetsregister, samt en fortsättning från Kurs 5 avseende digital medicinsk informationshantering, nu med fokus på användbarhet som grund för medicinska beslutsstöd (e-hälsa). Tema PU på Kurs 7 inbegriper också patient-professionellt partnerskap och egen utveckling i att planera vård tillsammans med patienten. Den etiska princip som behandlas under Kurs 7 handlar om ”rättvisa”.
Dessutom erbjuds en föreläsning om kirurgi i ett globalt perspektiv. Arbetsformerna är föreläsningar, seminarier och två obligatoriska skriftliga inlämningsuppgifter med återkoppling i grupp (etik och försäkringsmedicin). Instruktioner avseende obligatoriska uppgifter återfinns på LISAM.
Vetenskapligt förhållningssätt (VF)
Tema VF på Kurs 7 har en direkt koppling till det självständiga arbetet som utförs under kurs K8. Under K7 tar väljs projekt och handledare, tilldelning av tentator sker och ett kontrakt för det vetenskapliga arbetet skrivs. Kontraktet innehåller förutom
kontaktuppgifter till student, handledare och tentator en forskningsplan inklusive tidsplan för projektet som genomförs under K8. Anvisningar, information och blanketter
finns på kurshemsidan för K8. Kontraktet skrivs under av student, handledare och efter tentators godkännande, av examinator. Examinationen av VF-momentet utgörs av två delar; godkänt skriftligt kontrakt med underskrifter och godkänd muntlig presentation av kontrakt inklusive forskningsplan vid seminarium under terminens senare del. VF- momentet bygger vidare på VF-momenten under K1 och K5, och ger under K7
möjligheter till tillämpningar och fördjupning av innehållet från de två tidigare kurserna.
Obligatoriska moment
Verksamhetsförlagt utbildning (VFU) inkluderande basgruppsarbete med typfall.
En Fältstudie ska lämnas in kopplad till terminens lärandemål relaterad till VFU- placeringarna på kursen.
Undervisningsmomenten i simulerad miljö Klinisk färdighetsträning är obligatoriska.
Inlämningsuppgifter inom tema PU
Egen reflektion över etiska aspekter av ”Patientens vård – rättvisa och prioriteringar”, med obligatorisk återkoppling i grupp.
Sjukskrivningsuppgift med obligatorisk återkoppling i grupp.
Ett kontrakt inför självständigt arbete skall utformas.
Komplettering
All frånvaro från obligatoriska moment måste kompletteras. PM för hur de
obligatoriska momenten ska kompletteras finns på LISAM. Klinisk färdighetsträning kompletteras med DOPS (Direct Observation of Practical Skills).
Obligatoriska moment ger totalt 15 högskolepoäng:
Klinisk färdighetsträning (1,5 hp), Skriftliga inlämningsuppgifter (1 hp), Verksamhetsförlagd utbildning (11 hp) Kontrakt självständigt arbete (1,5 hp).
Examination
Syftet med examinationen är att visa att lärandemålen har uppnåtts och att kunskaper och färdigheter som definieras av lärandemålen kan tillämpas (se nedan). Att uppfylla dessa lärandemål är en förutsättning för fortsatt lärande inom programmet.
Slutprov kurs 7 (15 högskolepoäng)
Kursen avslutas med ett slutprov som omfattar innehållet i kurs 7 och består av en skrivning av typen modifierade essäfrågor (MEQ) utgående från kliniska fall.
Temagrupperna GNM, NSPR, CREN, PU och GEN konstruerar frågor till slutprovet, som examinerar kunskaper som inhämtats under K7. Det faktum att frågorna ställs i anslutning till en kontext, vanligen en klinisk situation, innebär att man ofta behöver värdera informationen som ges eller som erhållits genom att besvara tidigare frågor.
Eftersom MEQ-frågor inte innehåller några förtryckta svarsalternativ är det också viktigt att man använder korrekt terminologi så att svaret inte kan misstolkas.
Anmälan till den individuella skriftliga salstentamen sker via Studentportalen där kurskoden är 8LAA70 och provkoden är SKR7.
Godkänt betyg
För att få godkänt betyg på kursen krävs godkänt på:
Klinisk färdighetsträning (KLFÄ 1,5 hp) Skriftlig inlämningsuppgifter (SKIN 1 hp) Skriftligt prov (SKR7 15 hp)
Verksamhetsförlagd utbildning (VFU7 11 hp) Kontrakt självständigt arbete (KOSA 1,5 hp)
Lärandemål
När kursen (”Klinisk medicin 2”) är avslutad förväntas studenten ha uppnått nedanstående lärandemål. I avsnittet efter ”Lärandemål” finns ett avsnitt med förtydligande till vart och ett av dessa mål med rubriken ”Förtydligande av lärandemål”.
Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:
− identifiera, analysera och värdera riskfaktorer för uppkomst av sjukdomar och skador i matsmältningsorganen, rörelseapparaten, artärsystemet och
urogenitala organ samt för uppkomst av maligna sjukdomar i olika organsystem på individ- och populationsnivå,
− förklara den teoretiska basen för individ- och populationsinriktad prevention med tillämpning på maligna sjukdomar,
− analysera och värdera symtom, undersökningsfynd och förlopp för maligna sjukdomar och för sjukdomar i matsmältningsorganen, rörelseapparaten, artärsystemet och urogenitala organ,
− identifiera och analysera skillnader i symtom och sjukdomsmanifestationer beroende på individuella faktorer vid sjukdomar eller skador i
matsmältningsorganen, rörelseapparaten, artärsystemet, urogenitala organ samt hos patienter med maligna sjukdomar,
− analysera och värdera undersökningsfynd samt användning av olika metoder för riskskattning, behandling och interventioner vid perioperativt
omhändertagande och vid intensivvård,
− analysera och värdera användning av och risker med diagnostiska metoder och behandlingar för maligna sjukdomar och för sjukdomar i
matsmältningsorganen, rörelseapparaten, artärsystemet och urogenitala organ,
− förklara principer för insättande och genomförande av åtgärder och uppföljning av vanliga och principiellt viktiga sjukdomar och skador i matsmältningsorganen, rörelseapparaten, artärsystemet och urogenitala organ, vid maligna sjukdomar samt vid intensivvård,
− förklara skillnader i handläggning utifrån individuella faktorer hos patienter med malign sjukdom
− förklara sambandet mellan åldrande och sjukdomar eller skador i matsmältningsorganen, rörelseapparaten, artärsystemet och urogenitala organ,
− förklara betydelsen av multisjuklighet och åldrande för bedömning och behandling vid perioperativt omhändertagande och vid intensivvård,
− redogöra för begrepp, termer och nomenklatur för behandlingsprinciper, behandlingssyfte och behandlingseffekt vid maligna sjukdomar, vid
sjukdomar och skador i artärsystemet och urogenitala organ samt i samband med perioperativt omhändertagande och vid intensivvård,
− förklara hur hälso- och sjukvårdens kvalitets- och utvecklingsarbete fungerar och hur det kan användas för att bidra till en jämlik vård,
− beskriva former för arbetsmiljöinriktad prevention på individ- och organisationsnivå,
− beskriva företagshälsovårdens uppdrag och arbetssätt,
− redogöra för författningar inom hälso- och sjukvården, samt för läkarens och patientens ansvar, rättigheter och skyldigheter.
Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:
− ta upp anamnes, genomföra fysikaliskt status och tolka basala fysikaliska fynd vid preoperativ bedömning, symtom och skador i
matsmältningsorganen, rörelseapparaten, artärsystemet och urogenitala organ, vid misstanke om eller konstaterad malign sjukdom samt vid intensivvård,
− dokumentera anamnes och fysikaliskt status i journal,
− utifrån utredningsresultat redogöra för och klassificera tumörutbredningen vid maligna sjukdomar,
− föreslå och motivera val av basala diagnostiska metoder vid sjukdomar och skador i matsmältningsorganen, rörelseapparaten, artärsystemet, urogenitala organ, vid maligna sjukdomar, vid preoperativt omhändertagande samt vid intensivvård,
− formulera remiss för diagnostisk undersökning av sjukdomar och skador i matsmältningsorganen, rörelseapparaten, artärsystemet och urogenitala organ,
− identifiera och tolka basala tecken på sjukdom och skada i
matsmältningsorganen, rörelseapparaten, artärsystemet och urogenitala organ i bild- och funktionsmedicinskt samt endoskopiskt material
− föreslå behandling och rehabilitering vid sjukdomar i matsmältningsorganen, rörelseapparaten, artärsystemet, urogenitala organ, vid maligna sjukdomar, vid preoperativt omhändertagande samt vidintensivvård,
− identifiera och föreslå handläggning och prevention av akuta, långvariga och sent uppkomna behandlingsrelaterade biverkningar vid maligna sjukdomar, i samband med perioperativt omhändertagande och vid intensivvård,
− medverka vid planering och genomförande av strålbehandling,
− bedöma och dokumentera samband mellan funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning orsakad av sjukdom.
− formulera och kommunicera en vetenskaplig forskningsplan inom ramen för kontrakt för självständigt arbete
Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:
− visa terapeutisk hållning och respektfullt bemötande samt utveckla förmåga till helhetssyn vid kontakt med patienter och anhöriga,
− reflektera över betydelsen av kommunikation och kunskapsutbyte med samt visa respektfullt bemötande av alla professioner inom hälso- och sjukvården,
− reflektera över och tillämpa personcentrerat bemötande,
− reflektera över resursfördelningsfrågor inom hälso- och sjukvård med särskilt fokus på prioriteringar, effektivitet och etiska principer för rättvisa,
− analysera förutsättningar och former för rehabilitering och återgång till arbete efter sjukskrivning.
Dessa mål finns även beskrivna i kursplanen. Länken nedan hänvisar till den sida där du hittar utbildningens kursplaner.
Länk till kursplaner.
Förtydligande av lärandemål
Kunskap och förståelse
Nivå A: Beskriva/Identifiera
1. Principer för samt för- och nackdelar med olika typer av perifera och centrala venösa infarter
2. För- och nackdelar vid val av olika anestesimetoder, samt kunskap om vanligt förekommande läkemedel vid anestesi (inklusive farmakodynamik och farmakokinetik)
3. Den perioperativa stressresponsen och hur homeostasen påverkas av anestesi och kirurgi
4. Arbetsfördelning på en operationssal inklusive ’OP start’ och användning av WHOs checklista
5. Principer för behandling av patienter med akut eller kronisk leversjukdom 6. Principer för behandling av patienter med gallstenssjukdom
7. Komplikationer till akut leversvikt
8. Postoperativ handläggning med och utan komplikationer till bukkirurgi 9. Typiska radiologiska fynd vid vanliga tillstånd med akut buksmärta (ex
gallsten på u-ljud vs CT, bukabscess, fri gas, fri vätska, akut appendicit, akut pancreatit)
10. Tillstånd med kroniska buksmärtor
11. Principer för omhändertagande av buktrauma
12. Principer för behandling av patienter med gastrointestinal cancer, neuroendokrina tumörer samt intra- och retroperitoneala sarkom både kurativt och palliativt
13. Begrepp, termer och nomenklatur inom onkologin (t.ex.
behandlingsprinciper, behandlingssyfte, behandlingseffekt) inklusive cancerepidemiologi (incidens, prevalens, mortalitet)
14. Cancersjukvårdens organisation med fokus på Regionala Cancer Centras och Socialstyrelsens uppgifter, samt nationellt ordnat införande av nya läkemedel
15. Utredning vid misstanke om malign sjukdom 16. Planering och genomförande av strålbehandling
17. Definition av och principer för handläggning av stort trauma
18. Principer för och uppkomst av olika typer av frakturer (traumatisk fraktur, stressfraktur, osteoporosfraktur och patologisk fraktur)
19. Principer för frakturfixation och frakturläkning 20. Särskilda aspekter på extremitetsfrakturer hos barn
21. Mekanismer för uppkomst av hälta och utredning av hälta och benlängdsskillnad hos barn
22. Deformiteter av extremiteter och rygg hos vuxna och barn.
23. Höftinstabilitet/luxation hos nyfödda, inklusive Mb Perthes 24. Ryggdeformiteter hos barn (skolios/kyfos)
25. Skelett- och mjukdelstumörer, både primära tumörer och metastaser
26. Inflammatorisk och degenerativ brosksjukdom(artrit/artros) 27. Pagets sjukdom
28. Spinal deformitet och spinal stenos
29. Mekanismer, symptom och behandlingsstrategier för kroniskt smärtsyndrom och ”complex regional pain syndrom”
30. Olika typer av patientrapporterade mått och deras användningsområde inom vården
31. Hur patienter kan delta i vårdens utvecklingsarbete på olika nivåer 32. Kirurgiska utmaningar i ett globalt perspektiv
33. Hur förklaringsmodeller kring arbetsmiljö kan användas för att analysera orsaker till sjukskrivning för att vägleda arbetslivsinriktad rehabilitering 34. Hur företagshälsovården kan involveras i rehabiliteringsärenden, samt i
förebyggande av sjukskrivning
Nivå B: Förklara/Analysera/Relatera
35. Principer för preoperativ utredning (utgående från allmäntillstånd och planerat ingrepp) samt perioperativ optimering av andningsfunktion, cirkulation och metabolism
36. Principer för generell anestesi och neuraxial blockad 37. Indikationer för intensivvård
38. Principer för behandling med olika infusionslösningar, inklusive tillskott av elektrolyter och energi, samt indikationer för användning av basal
vätsketerapi
39. Betydelsen av nutritionsbehandling för kirurgisk återhämtning
40. Patofysiologi, utredning och principiell behandling av cirkulationssvikt och chock
41. Sjukdomsbild, patofysiologi, riskfaktorer och behandling av anafylaktisk reaktion såväl i som utanför sjukhusmiljö
42. Differentialdiagnoser vid sänkt medvetande/medvetslöshet
43. Sjukdomsbild, patofysiologi, utredning och principiell behandling av malignt lymfom, leukemi och myelom
44. Sjukdomsbild, patofysiologi, utredning och behandling av aorta- och poplitea aneurysm, aortadissektion, carotisstenos, venös insufficiens, kompartmentsyndrom sekundärt till ischemi och reperfusion, samt arteriell insufficiens, inkluderande akut och kronisk extremitetsischemi
45. Sjukdomsbild, patofysiologi, utredning och principiell behandling av obstruktion inkl. stensjukdomar i urinvägarna, funktionella störningar av nedre urinvägarna, vattenkastningsbesvär, neurogena blåsrubbningar samt urologisk cancersjukdom.
46. Vanliga orsaker till akut urologiska tillstånd med tillhörande sjukdomsbilder och behandlingar
47. Utredning av ikterus
48. Utredning av kroniskt förhöjda leverenzymer
49. Etiologi och bakomliggande mekanismer till akut resp. kronisk leversjukdom
50. Handläggning av komplikationer till cirros (ascites, esofagogastriska varicer, encefalopati, hepatocellulär cancer)
51. Indikationer för behandling av patienter med gallsten i gallblåsa eller gallgång
52. Symtom och utredning av misstänkt gallstenssjukdom 53. Principer för diagnostik och behandling av bukväggsbråck
54. Riskfaktorer för och diagnostik av postoperativa komplikationer till bukkirurgi
55. Etiologi, risker, behandlingsalternativ och förväntade resultat vid behandling av sjuklig övervikt
56. Etiologi, epidemiologi, bakomliggande mekanismer, symtom och utredning av patienter med gastrointestinal cancer, neuroendokrina tumörer samt intra- och retroperitoneala sarkom
57. Utredning och handläggning av förändrade avföringsvanor, inklusive diarré och förstoppning
58. Utredning och handläggning av akut och kronisk buksmärta, andra akuta och kroniska symptom från mag-tarmkanalen samt avvikande
laboratorieprover
59. Utredning och handläggning av viktnedgång, minskad aptit och malnutrition
60. Utredning och handläggning av inflammatorisk tarmsjukdom 61. Handläggning av främmande kropp i gastrointestinalkanalen
62. Faktorer av betydelse för handläggning och behandling av malign sjukdom (inkluderar multidisciplinära aspekter)
63. Behandling av cancersjukdom, med fokus på medicinsk behandling (endokrin, cytostatika, målriktad, immunoterapi) och strålbehandling 64. Ärftlig cancer: mekanismer, prevention, utredning, vägledning, behandling,
uppföljning, etiska aspekter och familjeperspektiv
65. Behandlingsrelaterade biverkningar till malign sjukdom, akut och sent uppträdande
66. Uppföljningsprogram, psykosocial onkologi och cancerrehabilitering 67. Radiologisk diagnostik, klassifikation och indikationer för behandling av
handledsfraktur, överarmsfraktur, höftfraktur och fotledsfraktur 68. Utredning av osteoporos med tanke på frakturrisk
69. Indikationer och principer för behandling av artros i knä och höftled
70. Bakomliggande mekanismer, diagnostik, utredning och behandling av nack- och ryggsmärta inklusive ischias
71. Utredning och behandling av skelett- och mjukdelstumörer (primära tumörer och metastaser)
72. Bakomliggande mekanismer, diagnostik, utredning och behandling av höftsjukdomar hos barn: höftinstabilitet/höftledsluxation, Perthes sjukdom, höftfysiolys.
73. Deformiteter av extremiter hos barn (klumpfot-PEVA, plattfothet, hjulbenthet, kobenthet)
74. Bakomliggande mekanismer, diagnostik, utredning och behandling och behandling av vanliga frakturer hos barn och barnmisshandelsfrakturer.
75. Olika orsaker till ledsvullnad (bakteriell, inflammatorisk, traumatisk, hydrops/hemartros) samt analys av prover från ledvätska
76. Sjukdomsbild, patofysiologi, utredning och behandling av infektion i skelett, led och mjukdelar (inkl senskida).
77. Sjukdomsbild, patofysiologi, utredning och behandling av osteomyelit och septisk artrit hos barn
78. Utredning och behandling av mjukdelsinflammation/ entesopati (bursit, kronisk tendinit, epikondylit, tenosynovit, subakromial smärta, trokanterit) 79. Utredning och behandling av karpaltunnelsyndrom, triggerfinger, Mb De
Quervain, ganglion, tubasartros, heberden- och bouchardartros samt Dupuytrens kontraktur.
80. Utredning och behandling av hallux valgus, hallux rigidus, hammartå, 81. Indikationer och principer för amputation
82. Generell och regional smärta och stelhet
83. Bakomliggande mekanismer, diagnostik, utredning och behandling av muskelsvaghet, nedsatt gång- och rörelseförmåga
84. Skelett- och/ eller mjukdelstrauma/ skada, öppen fraktur, sår/ gangrän, mjukdelssvullnad
85. Ledinstabilitet, inskränkt rörlighet i led, misstanke om ledluxation 86. Förändringar i känsel, misstänkt nervpåverkan/nervskada i perifer nerv,
ryggmärg eller nervrot.
87. Kroniskt smärtsyndrom 88. Reflexdystrofi
89. Öppen fraktur, mjukdelskontusion, laceration, mjukdelsdefekt 90. Hur ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vården
fungerar
91. Hur kvalitetsregister kan användas inom vårdens kvalitetsarbete 92. Standarder för medicinsk informationshantering och datoriserade
medicinska kunskaps- och beslutsstöd
93. Hur en vårdplan kan utformas tillsammans med patienten, betydelsen av detta och hur vårdplanen ska dokumenteras
Nivå C: Generalisera/Överföra/Tillämpa i nya situationer
94. Principer för bedömning och initial handläggning av patienter med sänkt medvetande/medvetslöshet utanför intensivvårdsavdelning/operationssal 95. ’Closed loop’ kommunikation inom anestesi och intensivvård
96. Principer för förebyggande av komplikationer samt patientsäkerhet vid perioperativ vård
97. Klinisk handläggning av patienter med akut eller kronisk benischemi, aortaaneurysm, eller ytlig venös insufficiens.
98. Patofysiologi, utredning och principiell behandling av postrenal uremi 99. Principer för diagnostik, riskbedömning och behandling av patienter med
övre och nedre gastrointestinal blödning
100. Principer för diagnostik och behandling av akuta buksmärtor (t ex akut appendicit, akut pancreatit, divertikulit, esofagit, gastrit, hiatusbråck, ulcus, ileus, perforation i gastrointestinalkanalen)
101. Principer för hur ålder, kön, etnicitet, komorbiditet och livsstilsfaktorer påverkar vilka diagnoser som är mest troliga vid akuta buksmärtor 102. Principer för diagnostik och behandling av knöl i ljumsken
103. Symtom och tillstånd till följd av cancersjukdom eller dess behandling som kräver snabb handläggning (akut onkologi)
104. Bröstcancer: riskfaktorer, prevention, sjukdomsbild, bakomliggande mekanismer, diagnostik, utredning, multidisciplinär handläggning, behandling och uppföljning
105. Handläggning av skelett- och/eller mjukdelstrauma/skada, sluten/öppen fraktur, sår/ gangrän, distorsion, mjukdelssvullnad, sen- /nerv-
/kärlpåverkan.
106. Handläggning av ledinstabilitet, inskränkt rörlighet i led, misstanke om ledluxation
107. Undersökning och handläggning av misstänkt muskel-, ligament -och senruptur
108. Initialt omhändertagande av misstänkt hals-, bröst och ländryggskada 109. Initialt omhändertagande av misstänkt bäckenfrakturHandläggning av
misstänkt led- och skelettinfektion/ inflammation
110. Utredning av förändringar i känsel, misstänkt nervpåverkan/nervskada i perifer nerv, ryggmärg eller nervrot
111. Identifiering av röda flaggor vid ryggsmärta och handläggning av Cauda equinasyndrom
112. Bakomliggande orsaker, diagnostik och handläggning av septisk artrit, kristallartrit, reaktiv artrit, distorsion och kontusion
113. Vanliga frakturer hos barn och vuxna
Färdighet och förmåga
Nivå A: Utveckla och träna alternativt vara med eller assistera vid
(Har observerat eller assisterat vid utförande. Kan beskriva syftet, genomförandet och eventuella risker med färdigheten)
114. Bereda och administrera vätska och läkemedel intravenöst 115. Hålla fria luftväg med olika hjälpmedel
116. Intubation / Laryngeal Mask Airway (LMA) 117. Spinal- och epiduralanestesi
118. Perioperativ monitorering
119. Bedöma, analysera och föreslå behandling till akut smärta 120. Benmärgspunktion
121. Kärlkirurgiska operationer och endovaskulära interventioner 122. Undersökning av yttre genitalia
123. Rektalpalpation av prostata 124. Urinflödesmätning
125. Residualurinsmätning 126. Transrektalt ultraljud 127. Cystoskopi
128. Sätta uretrakateter
129. Gastroskopi och koloskopi 130. Laparocentes
131. Elastografi 132. ERCP
133. Endoskopiskt ultraljud (EUS) 134. MR/MRCP
135. Datortomografi 136. Öppen bukoperation
137. Laparoskopisk bukoperation
138. PET/CT (beskriva syftet, genomförandet och eventuella risker med modaliteten)
139. Ledpunktion
140. Icke-kirurgisk frakturbehandling
141. Kirurgisk behandling med reposition, fixering och immobilisering vid fraktur
142. Utprovning av ortopediska hjälpmedel, exempelvis; ortoser, kryckor, käpp, rollator, korsett
143. Tillämpa grunderna för motiverande samtal i relevanta sammanhang 144. Utfärda medicinska utlåtanden och intyg grundat på Socialstyrelsens intygsföreskrift med stöd av diagnosspecifika rekommendationer i det försäkringsmedicinska beslutsstödet
145. Använda de övergripande principerna i Socialstyrelsens
försäkringsmedicinska beslutsstöd som vägledning vid arbetet med sjukskrivningar samt beakta och värdera Socialstyrelsens
rekommendationer för sjukskrivning utifrån sjukdomar och tillstånd i förhållande till den enskilda patienten
146. Utfärda medicinska utlåtanden och intyg utformat på ett språk som är förståeligt för patienter och andra personer utan medicinsk kompetens
Nivå B: Kunna tillämpa/genomföra alternativt kunna utföra under handledning
(Kan utföra färdigheten under handledning i sitt sammanhang)
147. Genomföra preoperativ bedömning av elektiva patienter inför operation 148. Bedömning samt åtgärder vid akuta andningsproblem inkl. akut
exacerbation av astma och KOL, regurgitation, aspiration, och ofri luftväg.
149. Bedömning av akut respiratorisk och kardiell svikt
150. Förebygga, identifiera och åtgärda hypoxi samt åtgärda ofri luftväg/otillräcklig andning
151. Maskventilation med/utan hjälpmedel i form av svalgtub och nasaltub 152. Akuta åtgärder vid regurgitation och aspiration
153. Initiala åtgärder vid cirkulationssvikt
154. Åtgärda plötsligt blodtrycksfall och plötslig bradykardi
155. Genomföra adekvata åtgärder i samband med avvikande ABCDE undersökning.
156. Ordinera, rapportera och konsultera på ett patientsäkert sätt.
157. Bedömning, inklusive klinisk kärlundersökning, av patient med perifer kärlsjukdom
158. Rengöring av hudsår och under sterila betingelser primärsuturering av ett mindre hudsår
159. Excision av mindre hudförändring 160. Rektoskopi och proktoskop 161. Gipsning
162. På bildmaterial från konventionell röntgen (slätröntgen) förklara och identifiera främst olika skelett- och ledskador/sjukdomar i olika projektioner.
163. Söka medicinsk information och kunna tillägna sig innehållet i vetenskapliga publikationer
164. Identifiera vetenskapliga frågeställningar i samverkan med forskargrupp inom självvalt område som grund för det självständiga arbetet
165. Initiera och planera ett vetenskapligt arbete genom att formulera en forskningsplan för det kommande självständiga arbetet
166. Presentera skriftligt och muntligt, samt diskutera forskningsplanen för ett självständigt vetenskapligt arbete
Nivå C: Hantera situationer avseende alternativt kunna utföra självständigt (Kan utföra färdigheten självständigt i sitt sammanhang)
167. Bedöma medvetandegrad (inklusive värdering enligt RLS och GCS skalor) och sederingsdjup
168. Genomföra ABCDE-undersökning
169. Värdera resultat av blodgasanalyser med beskrivning av primära rubbningar och kompensatoriska mekanismer
170. Beräkna behov av och ordinera basal vätsketerapi inklusive elektrolyter och energiinnehåll vid elektiv kirurgi och den omedelbara perioperativa
perioden (24 timmar före och efter kirurgi) 171. Sätta perifer venkateter
172. ’Startkontroll’ inför operation enl. WHO´s checklista 173. Bröstpalpation
174. Sätta ventrikelsond
175. Bukpalpation och rektalpalpation
176. Klinisk undersökning för diagnostik av ljumskbråck
177. Identifiera skelettets ben, leder och större muskelgrupper, deras funktion samt innervation i relation till nervrötter, större kärl och nerver relaterade till muskuloskelettala problem
178. Allmänundersökning av rörelseapparaten (t.ex. GALS: gait, arms, legs, spine)
179. Identifiera enklare fall av frakturer och felställningar i extremiteter
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Nivå A: Utveckla och träna
180. Identifiera och analysera etiska frågeställningar vid allvarlig sjukdom Nivå B: Kunna tillämpa/genomföra
181. Identifiering och behandling av riskfaktorer vid perifer kärlsjukdom 182. Arbets- och miljömedicinska och etiska frågeställningar kring prevention
vid sjukdomar i urinvägarna
183. Etiska principer kring medvetslösa patienter, begränsning (avstå och avbryta) av intensivvård
184. Reflektera över tillämpning av den etiska principen för rättvisa, såväl ur teoretiskt perspektiv som i klinisk verksamhet
185. Reflektera över resursfördelning av hälso- och sjukvårdens resurser, såväl ur patientens perspektiv, som inom styrsystem för prioriteringar och
tillämpning av detta i klinisk vardag
186. Samverka med patienten och andra relevanta aktörer i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen
187. Förstå betydelsen av att identifiera och involvera olika yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården i bedömning och behandling av patientens problem kopplat till sjukskrivning och rehabilitering
188. Agera med ett professionellt förhållningssätt med hänsyn taget till mångfald, integritet, opartiskhet och sekretess
189. Uppmärksamma etiska frågeställningar som kan uppkomma i samband med sjukskrivning och rehabilitering
190. Beakta hur aspekter relaterade till arbete, familjesituation, socio-
ekonomiska förhållanden, kultur, attityder och värderingar kan påverka en person och dennes hälsa kopplat till sjukfrånvaro, sjukskrivning och rehabilitering
191. Beakta aspekter runt jämlikhet, jämställdhet och våld i nära relationer kopplat till ohälsa och sjukskrivning
192. Bedöma grad och varaktighet av en patients funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning kopplat till bakomliggande sjukdom eller skada samt krav i patientens situation i förhållande till arbete eller studier
Kursledning
Anders Kald, Kursansvarig, examinator Epost: anders.kald@liu.se
Athina Plakou, Therese Pettersson Kursadministratörer Epost:K7LAK@liu.se
Kontaktuppgifter till temagrupperna
Kontaktuppgifter till temagrupperna finns här:
https://old.liu.se/medfak/mala2/temagrupper?l=sv
Litteraturlista
Länken nedan hänvisar till utbildningens litteraturlistor.
Länk till litteraturlista
Schema
Länken nedan hänvisar till schema för kursen:
länk
Att studera på universitetet
Studier vid universitetet ställer krav på en hög grad av självständighet och eget ansvar.
Välfungerande studier förutsätter en god förmåga att planera, genomföra och utvärdera det egna lärandet samt de strategier som används för att utveckla kunskap. Studier enligt Problembaserat lärande innebär dessutom att studenten behöver samverka med andra studenter och gemensamt ta ansvar för gruppens lärande och samarbete.
En god hälsa är även en förutsättning för att kunna prestera optimalt i studierna. Kost, motion, sömn och att kunna hantera stress är hörnpelare för god hälsa. Studenthälsan erbjuder workshops om stresshantering, studiemotivation och självkänsla. Se länken https://www.student.liu.se/studentstod/studenthalsan/kurser-och-workshops?l=sv
Studenthälsan erbjuder också olika test för levnadsvanor där man får personlig återkoppling efter genomgånget test vilket kan vara ett bra verktyg för att hålla koll på det egna hälsoläget under studietiden. Några exempel på test är sömn, matvanor, fysisk aktivitet, stress och alkoholkonsumtion. Testen finns på länken:
https://response.alexit.se/?language=SE&accountId=111&hj=null&w=null
Läs mer om olika tips och råd gällande goda studievanor och strategier, liksom PBL, på LISAM och sidan ”Om universitetsstudier”. Länk finns i kursrummet.
Att läsa på distans
På grund av coronapandemin och de restriktioner som införts kommer större delen av kursen att genomföras på distans. Det betyder att du deltar i de flesta lärmomenten i ett digitalt kursrum i zoom, eller tar del av inspelade föreläsningar som ofta följs upp i en frågestund i zoom. De obligatoriska delarna av kursen genomförs i zoom eller på
campus. Läs i schemat för att kunna planera dina studier. Ändringar kan göras med kort varsel.
Som student ansluter du till zoom via https://liu-se.zoom.us/ och loggar in med ditt liu- id. Instruktion för att ladda ner zoom, skapa egna mötesrum och bjuda in deltagare finns på denna länk: https://www.student.liu.se/itsupport/zoom-student?l=sv
Terminstider
Studierna är på heltid.Kurserna är 20 veckor långa och innehåller inga lov.
Alla veckor kan innehålla obligatoriska undervisningsmoment.
Länk till terminstiderna
Information om personuppgiftsbehandling enligt dataskyddsförordningen (GDPR)
Linköpings universitet (202100-3096) är personuppgiftsansvarig för behandlingen av personuppgifter som sker inom ramen för Linköpings universitets verksamhet.
En generell beskrivning av hur Linköpings universitet behandlar dina personuppgifter, dina rättigheter gällande personuppgifter och kontaktuppgift till LiUs dataskyddsombud finns på https://liu.se/artikel/integritetspolicy-liu.
Läkarutbildningens studenter finns registrerade i studiedokumentationssystemet LADOK. Utöver det behandlas dina personuppgifter i IT-tjänster som du som student kan använda under din utbildning samt i IT-system som används för att administrera din utbildning. Exempel på sådan administration är kvalitetssäkring och utvärdering av din utbildning, examination, uppföljning samt fullgörandet av andra lagstadgade skyldigheter. Den rättsliga grunden för personuppgiftsbehandlingen är att Linköpings universitet utför en uppgift av allmänt intresse (utbildning och examination), samt för att vi ska kunna uppfylla rättsliga förpliktelser.
Det kan förekomma att du blir erbjuden att frivilligt gå med på att vi hanterar personuppgifter om dig i andra sammanhang, t.ex. bilder som publiceras på programmets intranät. I dessa fall kommer vi att inhämta ditt samtycke.
I vissa fall är det nödvändigt att dela dina uppgifter med tredje part, t.ex. när du genomför din verksamhetsförlagda utbildning.
Du kan alltid vända dig till LiUs dataskyddsombud om du har frågor kring personuppgiftsbehandling.