Studiehandledning Kurs 6, vt21
Klinisk medicin 1 Kurskod 8LAG62 Läkarprogrammet
Medicinska fakulteten Linköpings universitet 581 83 Linköping
Innehåll
Introduktion ... 3
Fokus på hälsa ... 3
Teman ... 4
Cirkulation-Respiration-Erytron-Njurar (CREN) ... 4
Endokrin-Reproduktion-Livscykeln (ERL) ... 4
Generalist (Gen) ... 4
Professionell utveckling (PU) ... 4
Obligatoriska moment ... 5
Examination ... 6
Lärandemål ... 7
Förtydligande av lärandemål ... 9
Kursledning ... 16
Litteraturlista ... 16
Schema ... 16
Att studera på universitetet ... 16
Att läsa på distans ...17
Terminstider ...17
Information om personuppgiftsbehandling enligt dataskyddsförordningen (GDPR) ...17
Introduktion
Klinisk medicin 1 utgör den sjätte terminen vid läkarprogrammet vid Linköpings universitet och är den första kliniska terminen. Den största skillnaden mot tidigare terminer är att merparten av studietiden utgörs av verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Under terminen kommer ämnesinnehållet kretsa kring några av de specialiteter som traditionellt räknas till internmedicin och hälften av tiden på VFU kommer ske vid någon av de specialistkliniker på respektive sjukhus som handlägger dessa patienter.
Temagrupperna som samarbetar under terminen är Cirkulation-Respiration-Erytron- Njurar (CREN), Endokrin-Reproduktion-Livscykeln (ERL), Generalist (Gen) och Professionell utveckling (PU).
Arbetet med de stora folksjukdomarna som utgör en stor del av internmedicinen hanteras numera inom primärvården vilket gör att en del av terminens VFU sker på vårdcentral. Det är viktigt att man som student får se både de specialiserade fallen, som oftast finns på sjukhus, och de vanliga, som oftast finns på vårdcentral. En stor del av arbetet med de sjukdomar som ingår i terminen handlar om att på ett korrekt sätt använda sig av olika diagnostiska tekniker för att diagnostisera, prognosticera och övervaka de olika sjukdomstillstånden. För att fördjupa er tidigare kunskap inom dessa områden så sker en del av terminens VFU inom olika diagnostiska specialiteter.
Eftersom sjätte terminen är den första kliniska terminen så ägnas mycket tid åt att träna på grundläggande kliniska färdigheter. Detta sker fokuserat under den första veckan, men den viktigaste träningen sker varje dag på VFU. På samma sätt som en
tennisspelare måste träna tusentals gånger för att kunna utföra en korrekt backhand så måste en läkare träna tusentals gånger på att utföra yrkets många praktiska färdigheter.
Vår uppmaning är TRÄNA, TRÄNA, TRÄNA!
Som läkare räcker det inte med att kunna allting om olika sjukdomar och vara skicklig på att utföra olika praktiska färdigheter. Man måste även ha förmågan att reflektera kring sitt eget agerande och förstå hela patientens situation. Man måste också träna sig i etiskt komplicerade och komplexa situationer som man kan möta som färdig läkare vilket också kommer att avspegla sig i innehållet under terminen.
Vi i kursledningen hälsar er välkomna till kursen och hoppas att vi alla tillsammans får en både rolig och lärorik termin!
Fokus på hälsa
Fokus på hälsa betyder att man har ett salutogent förhållningssätt till hälsans villkor och hur hälso- och sjukvård bedrivs. Ett salutogent förhållningssätt, både som student och som professionell, handlar om att stärka känslan av sammanhang och mening, att fokusera på de faktorer som ger välbefinnande och påverkar hälsan positivt, och att kunna förmedla detta till patienter.
Teman
Cirkulation-Respiration-Erytron-Njurar (CREN)
Under tema CREN studeras principer för diagnostik, handläggning, behandling och prevention för patologiska tillstånd och sjukdomar i cirkulationsorganen,
respirationsorganen, njurarna och blodet. Innehållet för studierna under kurs 6 bygger vidare på införskaffad kunskap och utvecklad förståelse och färdighet som studenten ska ha tillgodosett sig inom samma tema under tidigare kurser vid läkarprogrammet. På nuvarande kurs förväntas studenten fördjupa, bredda och nyansera sin kunskap, förståelse, färdighet, förmåga, värderingsförmåga och förhållningsätt inom temat.
Endokrin-Reproduktion-Livscykeln (ERL)
Tema ERL innefattar undervisning om hur man handlägger sjukdomar inom endokrina systemet som består av flera olika körtlar, hypotalamus, hypofys, sköldkörtel,
bisköldkörtlar, binjurar, bukspottskörtel samt testiklar/äggstockar. Debut av endokrin sjukdom kan vara akut men oftast långsam med diffusa symtom, vilket kan försena diagnosen. Diagnostik, behandling och uppföljning behöver i regel individualiseras och samarbete mellan primärvård, laboratoriemedicin, bilddiagnostik och sjukhusspecialister är en förutsättning för gott resultat.
Temat har två huvudinriktningar, endokrina folksjukdomar som diabetes mellitus, tyreoidearubbningar, calciumrubbningar, hypertoni och andrologi är viktiga områden som belyses. Den andra huvudinriktningen är sällsynta diagnoser då det finns många ovanliga endokrina sjukdomar som kan behandlas framgångsrikt.
Generalist (Gen)
Tema Gen inriktar undervisningen på basala färdigheter i mötet med patienten och vid laboratoriemedicinska och radiologiska/bilddiagnostiska bedömningar vid vanliga sjukdomstillstånd. En viktig del är det allmänmedicinska perspektivet vid diagnostik, prevention och behandling. Mötet med svårt sjuka patienter och vård i livets slutskede är också viktiga moment, liksom etiska aspekter på läkarens agerande i vården.
De ämnesområden som berörs under terminen är allmänmedicin, klinisk farmakologi, klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, radiologi samt radiofysik.
Professionell utveckling (PU)
Tema PU på Kurs 6 fokuserar på jämlik vård och olika verktyg för att arbeta hälsofrämjande och sjukdomspreventivt. Ämnen som behandlas inkluderar personcentrerad vård, coping & empowerment (inklusive e-hälsoaspekter),
hälsolitteracitet (inklusive e-hälsolitteracitet), normkritik samt jämlik vård ur ett globalt perspektiv. Tema PU inbegriper också egen utveckling i att hantera mötet med andra och kunna fullfölja uppdraget i diagnostik och behandling med målet att bidra till höjd funktion och hälsa men också avstå medikalisering av normala livsprocesser. När det gäller prevention ligger fokus framförallt på individnivå och sekundärpreventivt arbete och på etiska aspekter av prevention. De etiska principer som behandlas under K6 handlar om ”att göra gott och inte skada”.
Obligatoriska moment
Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
I kursen ”Klinisk medicin 1” ingår verksamhetsförlagd utbildning (VFU), som kan ske under kvällar, nätter och helger. För uppfyllande av lärandemålen och för att adekvat bedömning av verksamhetsförlagd utbildning ska kunna göras behövs i regel aktivt deltagande under 24 schemalagda timmar per vecka, inkluderande
Typfallsseminarier. Som del av VFU ingår även att träna på att skriva recept, instruktion och pappersrecept finns på LISAM under fliken Receptlära.
Under VFU i Allmänmedicin ingår uppgiften Hembesök med fokus på helhetssyn och läkemedelsrelaterade frågor som en obligatorisk uppgift.
I kursen ingår också att genomföra två Medsittningar under valfri VFU.
En Fältstudie ska lämnas in kopplad till terminens lärandemål relaterad till en av VFU- placeringarna på kursen. Fältstudien genomförs under självstudietid och inräknas inte de 24 timmarna av VFU. För godkänd fältstudie ska den även ha presenterats.
Undervisningsmomenten i simulerad miljö Klinisk färdighetsträning (dag för praktiska färdigheter, Akutdagen samt S-HLR).
Inlämningsuppgift inom tema PU
Egen reflektion över etiska aspekter av ”Patientens vård – göra gott eller skada” med obligatorisk återkoppling i grupp.
Komplettering
All frånvaro från obligatoriska moment måste kompletteras. PM för hur de obligatoriska momenten ska kompletteras finns på LISAM.
Obligatoriska moment ger totalt 15 högskolepoäng:
VFU inklusive typfalldiskussion och Hembesök (VFU6 13 hp)
Klinisk färdighetsträning (KLFÄ 0,5 hp)
(dag för praktiska färdigheter, Akutdagen samt S-HLR)
Inlämningsuppgifter (SKIN 1,5 hp)
Fältstudie
Egenreflektion över patientens vård - Etik
Examination
Syftet med examinationen är att visa att lärandemålen har uppnåtts och att kunskaper och färdigheter som definieras av lärandemålen kan tillämpas (se nedan). Att uppfylla dessa lärandemål är en förutsättning för fortsatt lärande inom programmet.
Slutprov kurs 6 8LAG62/SKR6 (15 högskolepoäng)
Kursen avslutas med ett slutprov som omfattar innehållet i kurs 6 och består av en skrivning av typen modifierade essäfrågor (MEQ) utgående från kliniska fall.
Temagrupperna CREN, ERL, PU och Gen konstruerar frågor till slutprovet, som examinerar kunskaper som inhämtats under K6. Det faktum att frågorna ställs i anslutning till en kontext, vanligen en klinisk situation, innebär att man ofta behöver värdera informationen som ges eller som erhållits genom att besvara tidigare frågor.
Eftersom MEQ-frågor inte innehåller några förtryckta svarsalternativ är det också viktigt att man använder korrekt terminologi så att svaret inte kan misstolkas.
Anmälan till den individuella skriftliga salstentamen sker via Studentportalen där kurskoden är 8LAG62 och provkoden är SKR6.
Anmälan ska ske till examination på den huvudstudieort som man är inskriven på.
Godkänt betyg
För att få godkänt betyg på kursen krävs godkänt på samtliga obligatoriska moment inom klinisk färdighetsträning (dag för praktiska färdigheter, Akutdagen samt S-HLR) och (KLFÄ 0,5 hp), skriftlig inlämningsuppgift (SKIN 1,5 hp), skriftligt prov (SKR6, 15 hp) samt verksamhetsförlagd utbildning (VFU) (VFU6 13 hp).
Lärandemål
När kursen (”Klinisk medicin 1”) är avslutad förväntas studenten ha uppnått nedanstående lärandemål. I avsnittet efter ”Lärandemål” finns ett avsnitt med
förtydligande till vart och ett av dessa mål med rubriken ”Förtydligande av lärandemål”.
Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:
- Förklara vikten av patientens delaktighet i sin vård och att tillvarata individens resurser.
- förklara innebörden i begreppet jämlik vård och principer för att uppnå jämlik vård - redogöra för relevanta författningar inom hälso- och sjukvården, samt för läkarens
och patientens ansvar, rättigheter och skyldigheter
- förklara grunderna i hälso- och sjukvårdens säkerhetsarbete
- identifiera, analysera och värdera riskfaktorer hos enskilda individer för uppkomst av sjukdomar i endokrina systemet, cirkulations- och respirationsorganen, blodet och njurarna
- förstå den teoretiska basen för individinriktad prevention med tillämpning på sjukdomar i endokrina systemet, cirkulations- och respirationsorganen, blodet och njurarna
- analysera skillnader i sjukdomsmanifestationer och behandling beroende av
individuella faktorer beträffande sjukdomar i endokrina systemet, cirkulations- och respirationsorganen, blodet och njurarna
- analysera och värdera symtom, undersökningsfynd och sjukdomsförlopp utifrån patofysiologiska mekanismer gällande sjukdomar i endokrina systemet, cirkulations- och respirationsorganen, blodet och njurarna
- analysera och förklara konsekvenserna vid sviktande funktion i endokrina systemet, cirkulations- och respirationsorganen, blodet och njurarna
- analysera och värdera användning av och risker med diagnostiska metoder och behandlingar utifrån patofysiologiska mekanismer gällande sjukdomar i endokrina systemet, cirkulations- och respirationsorganen, blodet och njurarna
- förklara principer för insättande och genomförande av åtgärder (behandling, rehabilitering, sekundär prevention) och uppföljning vid vanliga eller principiellt viktiga sjukdomar i endokrina systemet, cirkulations- och respirationsorganen, blodet och njurarna
- redogöra för principerna för korrekt läkemedelsordination utifrån gällande förordningar
- redogöra för och förklara manifestationer av åldrandet
- förklara betydelsen av multisjuklighet hos en individ och förklara hur den påverkar den medicinska bedömningen och behandlingen
- redogöra för principer för palliativ respektive geriatrisk vård
- redogöra för principer för att på ett respektfullt sätt fastställa dödsfall med indirekta kriterier
- förklara juridiska och etiska regler kring livsuppehållande behandling och död - förklara ett allmänmedicinskt arbetssätt baserat på patientcentrerade konsultationer
och kliniskt epidemiologiska resonemang
Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:
- Genomföra fysikaliskt status anpassat till frågeställning och situation och värdera fynden
- strukturerat dokumentera anamnes och fysikaliskt status i en journal anpassat till frågeställning och situation
- genomföra vanliga basala diagnostiska metoder vid sjukdomar i endokrina systemet, cirkulations- och respirationsorganen, blodet och njurarna
- formulera en relevant remiss för diagnostisk undersökning
- självständigt orientera sig avseende innehåll i bild- och funktionsmedicinskt material, redogöra för grundläggande undersökningsresultat samt identifiera och tolka basala tecken på skada
- tillämpa sjukvårdens regler för det egna strålskyddet där joniserande strålning används för bild- och funktionsdiagnostik eller intervention
- föreslå, motivera val av och tillämpa relevanta laboratorietest och behandling inom primärvård
- tillämpa verktyg för prevention och hälsofrämjande patientmöten i relevanta sammanhang
- självständigt göra initial bedömning av patient med sviktande vitalfunktioner och vidta basala åtgärder
- under handledning genomföra avancerade initiala livsuppehållande åtgärder i sjukvårdsmiljö vid påverkad andning eller cirkulation
Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:
- visa terapeutisk hållning och utveckla förmåga till helhetssyn vid patientkontakt - reflektera över betydelsen av ett personcentrerat och hälsofrämjande
förhållningssätt i patientmötet
- beakta betydelsen av en individs sjukdom för familj och närstående - reflektera över etiska frågor kring prevention, avancerad sjukdom och
livsuppehållande behandling, med särskilt fokus på etiska principer för att göra gott och inte skada
- beakta betydelsen av kommunikation och kunskapsutbyte med, samt respektfullt bemötande av, alla professioner inom hälso- och sjukvården
Dessa mål finns även beskrivna i kursplanen. Länken nedan hänvisar till den sida där du hittar utbildningens kursplaner.
Länk till kursplaner.
Förtydligande av lärandemål
Kunskap och förståelse Nivå A: Beskriva/Identifiera
1. De olika bilddiagnostiska modaliteternas/teknikernas potentialer och begränsningar, inklusive strålningsbiologiska risker för patienten och vårdgivaren
2. Principerna för berättigande av användning av joniserande strålning inom vården och dess optimering
3. Principerna för hur bilder uppstår med konventionell röntgen,
genomlysning, DT, ultraljud, MR, PET-CT, och SPECT/CT/gammakamera samt exempel på metodernas användning
4. Behandlingsmetoder som utförs med hjälp av radiologiska modaliteter 5. Kontraindikationer för MRT-undersökningar och säkerhetsåtgärder för
patienter och personal i närheten av magnetfältet
6. Kontrastmedels funktion samt indikationer för, och risker med användning av kontrastmedel
7. Den diagnostiska betydelsen av radiofarmaka och bärarsubstanser i nuklearmedicinsk avbildning (molecular imaging) och i kombination med samtidig bildtagning med CT eller MR (hybrid imaging)
8. De vanligaste laboratoriska analysteknikerna för diagnostik av sjukdomar i endokrina systemet, cirkulations- och respirationsorganen, blodet och njurarna
9. Regelverket för läkemedelsgenomgångar och olika källor till information om individens läkemedelslista
10. Ordination av läkemedel utifrån gällande författning
11. Risker med polyfarmaci och läkemedelsinteraktioner vid multisjuklighet och sviktande organfunktioner
12. Principer för interna och externa kontrollsystem
13. Identifiering av patienter i livets slutskede och vanliga förlopp vad gäller den sista tiden i livet
14. Förebyggande och lindring av vanliga symptom hos patienter i livets slutskede 15. Betydelse av kommunikation och relation vid vård i livets slutskede, inklusive
brytpunkt och brytpunktssamtal
16. Hur individer kan påverkas av sjukdom hos en närstående samt betydelsen av stöd till närstående till patienter i livets slutskede, inklusive
närståendepenning
17. Omhändertagande av den döda (administrativa åtgärder, bårhus, begravningsbyrå)
18. Behandling av ärftliga och förvärvade blödningssjukdomar
19. Principer för non-invasiv ventilatorbehandling och syrgasbehandling i hemmet
20. Principer för olika former av dialysbehandling
21. Principer för utredning och behandling vid njur-, hjärt- och lungtransplantation
22. Definitionen för sällsynta metabola sjukdomar och kunna söka information
om dessa tillstånd för att kunna vidareremittera
23. Basal patofysiologi, sjukdomsbild samt principer för behandling av multipel endokrin neoplasi (MEN)
24. Basal patofysiologi, sjukdomsbild samt principer för behandling av autoimmunt polyglandulärt syndrom (APS)
25. Globala epidemiologin avseende fetma och typ 2 diabetes 26. Legitimations- och anmälningsärenden
27. Skillnaden mellan individ- och systemsyn, samt läkarens roll inom patientsäkerhetsarbetet
Nivå B: Förklara/Analysera/Relatera
28. Relatera avbildningsteknik med röntgen/datortomografi (DT) till bilders olika komponenter
29. Värdera olika bilddiagnostiska undersökningars lämplighet vid olika tillstånd 30. Principer för diagnostiska processer: val av analys, beställning av
undersökning/analys, provtagning, transport och förvaring av prov, analysmetod, tekniskt och medicinskt godkännande, svarsrapportering, information till patient
31. Tolkning av och principer för referensintervall, terapeutiska intervall och beslutsgränser
32. Etiska, diagnostiska och behandlingsmässiga överväganden vid multisjuklighet
33. Analysera betydelsen av att fortlöpande ompröva en insatt
läkemedelsbehandling hos en individ, och faktorer som ligger till grund för att värdera detta
34. Hur det normala åldrandet påverkar livssituation, sjukdomsmanifestationer, diagnostik och behandling
35. Strukturerat omhändertagande av äldre (Comprehensive geriatric assessment - CGA)
36. Cellulära och fysiologiska förändringar vid åldrande,”frailty” (skörhet)
37. Betydelsen av helhetssyn och kontinuitet i patientmötet och hur individuella, epidemiologiska och socioekonomiska faktorer inverkar på val av diagnostisk strategi, sjukdomsbehandling och preventiva insatser
38. Patofysiologi, symtom och basala principer för behandling av sviktande vitala funktioner
39. Patofysiologi, diagnostik, utredning och behandling av vanliga vätske- och elektrolytrubbningar, syra-bas rubbningar, ökad och minskad
urinproduktion, proteinuri och hematuri
40. Patofysiologi, diagnostik, utredning och behandling av obstruktiv och restriktiv lungsjukdom
41. Patofysiologi, diagnostik, utredning och behandling av akut och kronisk pulmonell hypertension och andningssvikt
42. Patofysiologi, diagnostik, utredning och behandling av pneumothorax, pleurit och pleuravätska
43. Principer för primär- och sekundärprevention vid manifest obstruktiv och restriktiv lungsjukdom
44. Patofysiologi, diagnostik, utredning och behandling av lungtumörer 45. Principer för primär- och sekundärprevention vid lungcancer
46. Patofysiologi, diagnostik och behandling av brady- och tachyarytmier 47. Patofysiologi, diagnostik och behandling av förvärvade klaffel
48. Patofysiologi, diagnostik och behandling av endocardit och pericardit 49. Riskfaktorer av betydelse för uppkomst och förlopp vid kranskärlssjukdom 50. Principer för primär- och sekundärprevention vid arteriosklerotisk sjukdom 51. Patofysiologi, diagnostik, utredning och behandling av venös
tromboembolism
52. Verkningsmekanismer för antikoagulantia och trombocythämmare samt indikationer och kontraindikationer för behandlingen
53. Diagnostik och utredning av ärftliga och förvärvade blödningssjukdomar 54. Patofysiologi, diagnostik, utredning och behandling av anemi
55. Patofysiologi, diagnostik, utredning och behandling av nefritiskt och nefrotiskt syndrom
56. Patofysiologi, diagnostik, utredning och behandling av vanliga missbildningar i urinvägarna och ärftliga njursjukdomar såsom refluxnefropati och polycystisk njursjukdom
57. Patofysiologi, diagnostik, utredning och behandling av diabetesnefropati, ischemisk nefropati och hypertensiv nefropati
58. Patofysiologi, diagnostik, utredning, komplikationer till och behandling av kronisk njursjukdom
59. Patofysiologi, diagnostik, utredning och behandling av akut njurskada 60. Symtombild och akutbehandling vid potentiellt livshotande endokrina
tillstånd
61. Akuta former av högt/lågt blodtryck, malign hypertoni, bensvullnad/ödem 62. Diagnostikoch behandling av över- och underfunktion i hypofys och hypothalamus,
tyreoidea, parathyreoidea och binjure samt tumörer i hypofys, tyreoidea, parathyreoidea och binjure.
63. Endokrina orsaker till rubbningar i vatten-, elektrolyt- och syra-bas balans 64. Diagnostik och behandling av manlig hypogonadism
65. Sjukdomsbild, diagnostik, sjukdomsförlopp och grundläggande principer för behandling av diabetes mellitus typ 1 och typ 2
66. Sjukdomsbild och diagnostik vid nedsatt glukostolerans, LADA, monogen diabetes och sekundär diabetes
67. Patofysiologi, diagnostik, utredning och behandling av lipidrubbningar 68. Basal patofysiologi, sjukdomsbild samt principer för behandling av primär
och sekundär hypertoni
69. Basal patofysiologi, sjukdomsbild samt principer för behandling av osteoporos och osteomalaci
70.
Behandlingsprinciper och kontroll av komplikationer vid diabetes mellitus71.
Betydelsen av patientens delaktighet i sin vård och att tillvarata individens resurser: empowerment och personcentrerad vård72.
Svensk hälso- och sjukvård ur perspektivet jämlik vård73.
Betydelsen av öppna jämförelser och lärande organisationer för att bidra till en jämlik vård74.
Innebörden av jämlik vård utifrån olika diskrimineringsgrunder och socioekonomisk situation75.
Betydelsen av hälsolitteracitet och normkritik för en jämlik vård76.
Hur olika hälso- och sjukvårdssystem påverkar befolkningens hälsa, ur ettglobalt perspektiv
77.
Internmedicinska utmaningar i ett globalt perspektiv, särskilt avseende non- communicable diseases (NCD)Nivå C: Generalisera/Överföra/Tillämpa i nya situationer
78. Patofysiologi, diagnostik, utredning och behandling av kronisk och akut kranskärlssjukdom
79. Differentialdiagnostisk bedömning av patient med bröstsmärta 80. Patofysiologi, diagnostik, utredning och behandling av hjärtsvikt
81. Patofysiologi, diagnostik, utredning och behandling av förmaksflimmer 82. Tillämpa Motiverande Samtal (MI) i patientmötet
Färdighet och förmåga
Nivå A: Utveckla och träna /Vara med eller assistera vid
(Har observerat eller assisterat vid utförande. Kan beskriva syftet, genomförandet och eventuella risker med färdigheten)
83. Ultraljudsundersökning
84. Remissgranskning och grunder för val av undersökningsmetod 85. Handläggning av vanliga sjukdomar och tillstånd på vårdcentral
86. Hantera otoscop med Siegel-ballong samt ficklampa och spatel vid basalt ÖNH-status
87. Undersöka lymfkörtlar i käkvinklar, submandibulärt, på halsen samt i fossae supraclavicularis
88. Artärpunktion för blodgasanalys inkl. tolkning av vanliga avvikelser 89. Pleuratappning
90. Handläggning av patient med pulmonell hypertension och andningssvikt 91. Handläggning av patient med pneumothorax, pleurit eller pleuravätska 92. Basal undersökning av den perifera cirkulationen
93. Användning av hjälpmedel för patienter med diabetes 94. Handläggning av rubbningar i elektrolytbalansen 95. Principen för palpation av testiklar
Nivå B: Kunna tillämpa o/e genomföra/Kunna utföra under handledning
(Kan utföra färdigheten under handledning i sitt sammanhang)
96. Förklara på konventionell röntgenbild hur olika projektioner (inkl. olika kroppslägen) används och identifiera anatomiska strukturer
97. Identifiera olika anatomiska strukturer i thorax och buk på tomografiska bilder (DT, MRT, PET-DT)
98. Tillämpa en strukturerad granskningsmetodik för vanliga radiologiska undersökningar som lungröntgen, extremitetsskelettröntgen, CT hjärna, CT thorax, CT buk
99. Tillämpa avståndslagen, effekten av strålskyddskläder och ta hänsyn till vilka organ som är mest strålningskänsliga
100. Föra ett kliniskt resonemang kring betydelsen av avvikande laboratoriefynd
101. Tolkning av resultat från klinisk laborativ verksamhet med hänsyn till
den enskilde patienten
102. På konventionell lungröntgen bedöma förekomst av och föra
patofysiologiskt resonemang om pneumothorax, pleuravätska, pneumoni och hjärtsvikt, samt ange läge av trachealtub och thoraxdränage
103. Formulera remiss för en i det kliniska sammanhanget relevant diagnostisk metod
104. Genomföra en patientkonsultation och tillhörande statustagning på vårdcentral och utifrån dessa föra ett kliniskt resonemang
105. Hos äldre patient, genomföra en patientkonsultation och tillhörande statustagning och utifrån dessa föra ett kliniskt resonemang
106. Genomföra en läkemedelsgenomgång med stöd av digitala hjälpmedel 107. Strukturerad journalföring i datorbaserad patientjournal
108. Handläggning av patient med lipidbehandling och/eller lipidrubbning 109. På ett respektfullt sätt fastställa dödsfall med indirekta kriterier 110. Utifrån frågeställningen formulera remiss till annan vårdpersonal för
rehabiliteringsinsats
111. Välja analyser för utredning av anemi
112. Handläggning av patient med akut koronart syndrom 113. Handläggning av patient med stabil kranskärlssjukdom 114. Handläggning av patienter med hemoptys och/eller dyspné 115. Handläggning av patient med misstänkt lungcancer
116. Formulera remiss till relevant diagnostik av olika njursjukdomar 117. Initial handläggning av över- och underfunktion i thyreoidea och
parathyreoidea
118. Initiera akutbehandling vid binjurebarkinsufficiens och svåra elektrolytrubbningar
119. Diagnosticera och initiera behandling vid nydebuterad diabetes typ 1 och 2 120. Undersöka och bedöma en diabetesfot med avseende på förekomst av
neuropati, ischemi samt sårstatus
121. Ge kost- och livsstilsråd vid diabetes mellitus, fetma och övervikt 122. Ge råd för egenbehandling och injektionsteknik vid diabetes mellitus 123. Visa förståelse för livssituationen vid insulinbehandlad diabetes, inkl.
balansgången mellan hypoglykemifrekvens och god metabol kontroll, sociala konsekvenser, yrkesval, etc.
124. Ett tydligt sätt förklara diabetessjukdomens patofysiologi, komplikationer och behandling för patienten samt motivera till livsstilsförändringar och följsamhet till behandling
Nivå C: Hantera situationer / Kunna utföra självständigt
(Kan utföra färdigheten självständigt i sitt sammanhang) 125. Skriva en relevant röntgenremiss
126. Anpassa bilddiagnostiska undersökningar och ingrepp för att minska risken för strålningsorsakade skador hos patient och personal
127. HLR i sjukvårdsmiljö och/eller i simulerad miljö
128. Initial bedömning av patient med sviktande vitala funktioner och vidta basala åtgärder
129. Förstå vikten av, och kunna tillämpa basala hygienrutiner i sjukvården 130. Handläggning av patienter med hosta, upphostningar, hyperventilation,
pipande andning och dyspné
131. Handläggning av patient med obstruktiv och/eller restriktiv lungfunktionsnedsättning
132. Tolkning av lungfunktionstester i utredning av obstruktiv och/eller restriktiv lungsjukdom
133. Tolkning av EKG vanliga EKG-avvikelser
134. Handläggning av patient med oregelbunden puls, bradykardi och takycardi 135. Handläggning av patienter med sjukhistoria talande för blödningssjukdom 136. Handläggning av patient med andnöd, bensmärta/svullnad talande för
venös thromboembolism
137. Handläggning av patient med anemi
138. Handläggning av patient med akut blödning som orsakats av antikoagulantia/trombocythämmare
139. Bestämma GFR
140. Snabbtester på urinprov och enkla självtestmetoder för diabetes
141. Relevant anamnes och status för patient med misstänkt endokrin sjukdom inklusive diabetes mellitus
142. Inspektion och palpation av sköldkörteln
143. Blodtrycksmätning för hypertonidiagnostik enligt gällande riktlinjer Värderingsförmåga och förhållningssätt
Nivå A: Utveckla och träna
144. Kommunikation och kunskapsutbyte med, samt respektfullt bemötande av alla professioner inom hälso- och sjukvård
145. Resonemang om val av undersökningsmetod mot bakgrund av patientens förväntningar och förmåga till medverkan
146. Patientsäkert samarbete och kommunikation i akuta situationer
147. Reaktioner hos sig själv och andra medarbetare vid möte med patienter i livets slutskede och deras familjer
148. Etiska och juridiska överväganden i samband med vård i livets slutskede, inklusive möjligheten att avstå från behandling respektive att avsluta livsuppehållande behandling
149. Identifiera och analysera etiska problem vid allvarlig sjukdom Nivå B: Kunna tillämpa/genomföra
150. Värdera och kommunicera strålningsrisken och andra risker i
förhållande till den förväntade nyttan med undersökningen eller ingreppet 151. Visa terapeutisk hållning och utveckla förmåga till helhetssyn vid
patientkontakt
152. Tillämpa personcentrerat bemötande och empowermentstrategier i patientmötet inklusive via digitala verktyg (e-hälsa)
153. Beakta betydelsen av en individs sjukdom för familj och närstående 154. Reflektera över tillämpning av de etiska principerna för att göra gott och
inte skada, såväl ur teoretiskt perspektiv som i klinisk verksamhet
155. Reflektera över patientens behov ur flera perspektiv, och relatera till hälso-
och sjukvårdens uppdrag
156. Kunna identifiera och värdera etiska frågeställningar kring primär- och sekundärprevention av viktiga sjukdomar
157.
Beakta betydelsen av kommunikation och kunskapsutbyte med, samt respektfullt bemötande av, alla professioner inom hälso- och sjukvårdenAvgränsning angående neoplasier inom tema ERL: Kirurgisk behandling av maligna tumörer utgående från endokrina organen kommer att avhandlas på K7.
Kursledning
Mattias Ekstedt, Kursansvarig, examinator
Epost: K6LAK@liu.se; mattias.ekstedt@liu.se Therese Erwill och Katarina Kärling, Kursadministratörer
Epost:K6LAK@liu.se
Litteraturlista
Länken nedan hänvisar till utbildningens litteraturlistor.
Länk till litteraturlista
Schema
Länken nedan hänvisar till schema för kursen.
Länk till Time edit
Att studera på universitetet
Studier vid universitetet ställer krav på en hög grad av självständighet och eget ansvar.
Välfungerande studier förutsätter en god förmåga att planera, genomföra och utvärdera det egna lärandet samt de strategier som används för att utveckla kunskap. Studier enligt Problembaserat lärande innebär dessutom att studenten behöver samverka med andra studenter och gemensamt ta ansvar för gruppens lärande och samarbete.
En god hälsa är även en förutsättning för att kunna prestera optimalt i studierna. Kost, motion, sömn och att kunna hantera stress är hörnpelare för god hälsa. Studenthälsan erbjuder workshops om stresshantering, studiemotivation och självkänsla. Se länken https://www.student.liu.se/studentstod/studenthalsan/kurser-och-workshops?l=sv
Studenthälsan erbjuder också olika test för levnadsvanor där man får personlig
återkoppling efter genomgånget test vilket kan vara ett bra verktyg för att hålla koll på det egna hälsoläget under studietiden. Några exempel på test är sömn, matvanor, fysisk aktivitet, stress och alkoholkonsumtion. Testen finns på länken:
https://response.alexit.se/?language=SE&accountId=111&hj=null&w=null
Läs mer om olika tips och råd gällande goda studievanor och strategier, liksom PBL, på LISAM och sidan ”Om universitetsstudier”. Länk finns i kursrummet.
Att läsa på distans
På grund av coronapandemin och de restriktioner som införts kommer större delen av kursen att genomföras på distans. Det betyder att du deltar i de flesta lärmomenten i ett digitalt kursrum i zoom, eller tar del av inspelade föreläsningar som ofta följs upp i en frågestund i zoom. De obligatoriska delarna av kursen genomförs i zoom eller på campus.
Läs i schemat för att kunna planera dina studier. Ändringar kan göras med kort varsel.
Som student ansluter du till zoom via https://liu-se.zoom.us/ och loggar in med ditt liu- id. Instruktion för att ladda ner zoom, skapa egna mötesrum och bjuda in deltagare finns på denna länk: https://www.student.liu.se/itsupport/zoom-student?l=sv
Terminstider
Studierna är på heltid. Kursen är 20 veckor lång och innehåller inga lov. Alla veckor kan innehålla obligatoriska undervisningsmoment.
Länk till terminstiderna
Information om personuppgiftsbehandling enligt dataskyddsförordningen (GDPR)
Linköpings universitet (202100-3096) är personuppgiftsansvarig för behandlingen av personuppgifter som sker inom ramen för Linköpings universitets verksamhet.
En generell beskrivning av hur Linköpings universitet behandlar dina personuppgifter, dina rättigheter gällande personuppgifter och kontaktuppgift till LiUs dataskyddsombud finns på https://liu.se/artikel/integritetspolicy-liu.
Läkarutbildningens studenter finns registrerade i studiedokumentationssystemet LADOK. Utöver det behandlas dina personuppgifter i IT-tjänster som du som student kan använda under din utbildning samt i IT-system som används för att administrera din utbildning. Exempel på sådan administration är kvalitetssäkring och utvärdering av din utbildning, examination, uppföljning samt fullgörandet av andra lagstadgade skyldigheter. Den rättsliga grunden för personuppgiftsbehandlingen är att Linköpings universitet utför en uppgift av allmänt intresse (utbildning och examination), samt för att vi ska kunna uppfylla rättsliga förpliktelser.
Det kan förekomma att du blir erbjuden att frivilligt gå med på att vi hanterar personuppgifter om dig i andra sammanhang, t.ex. bilder som publiceras på programmets intranät. I dessa fall kommer vi att inhämta ditt samtycke.
I vissa fall är det nödvändigt att dela dina uppgifter med tredje part, t.ex. när du genomför din verksamhetsförlagda utbildning.
Du kan alltid vända dig till LiUs dataskyddsombud om du har frågor kring personuppgiftsbehandling.
