Medicinska fakulteten Linköpings universitet
581 83 Linköping www.liu.se/medfak/lakarprogrammet
Studiehandledning Kurs 3, Vt21
Hälsa och sjukdom 1
Kurskod 8LAG31
Läkarprogrammet
Innehåll
Introduktion ... 3
Fokus på hälsa ... 3
Problembaserat lärande (PBL) ... 3
Teman ... 4
Generalist (GEN) ... 4
Professionell utveckling (PU) ... 5
Cirkulation – Respiration – Erytron - Njurar (CREN) ... 6
Obligatoriska moment ... 7
Examination ... 7
Lärandemål ... 7
Kursledning ... 11
Litteraturlista ... 11
Schema ... 12
Att studera på universitetet ... 12
Att läsa på distans ... 12
Terminstider ... 13
Information om personuppgiftsbehandling enligt dataskyddsförordningen (GDPR) ... 13
Introduktion
Läkarprogrammet vid Linköpings universitet är upplagt i ämnesintegrerade teman som återkommer regelbundet under hela utbildningen. Första gången ett tema introduceras kan det till exempel handla om normalfunktion i ett organsystem, hur det fungerar hos den friska människan. Några kurser senare behandlar samma tema hur störningar och sjukdomar kan uppkomma i detta organsystem och vad detta innebär, och senare under utbildningen hur störning och sjukdom kan förebyggas, lindras, behandlas och botas.
Under kurs 3 ingår tre olika teman. Kursen startar med temat Generalist (GEN) som fortlöper under fem och en halv vecka, där sista veckan delas med tema Professionell utveckling (PU). Härefter följer tema Professionell utveckling som totalt omfattar två veckor. Den första veckan delas med GEN, härefter följer en ”egen” vecka varefter den sista veckan delas med tema Cirkulation-Respiration-Erytron-Njurar (CREN). Parallellt löper under veckorna de båda strimmorna ”Strimma Läkarrollen” och ”Strimma
Samtalskonst”. Tema CREN omfattar tio och en halv vecka.
Fokus på hälsa
Fokus på hälsa betyder att man har ett salutogent förhållningssätt till hälsans villkor och hur hälso- och sjukvård bedrivs. Ett salutogent förhållningssätt, både som student och som professionell, handlar om att stärka känslan av sammanhang och mening, att
fokusera på de faktorer som ger välbefinnande och påverkar hälsan positivt, och att kunna förmedla detta till patienter.
Problembaserat lärande (PBL)
PBL-pedagogiken, grunden för studierna på läkarprogrammet, introducerades under kurs 1 och används fortsatt på kurs 3. Basgruppsarbete och gruppdynamik utgör kärnan för ett fungerande PBL. Verklighetsanknutna fall (EDIT-scenarier) utgör basen för varje
basgruppsträff och ska stimulera studenternas lärprocess. Studenterna genomför en gemensam problematisering och analys av innehållet i scenarierna, och det är av stor betydelse att samtliga medlemmar bidrar aktivt till denna process. Basgruppsarbetet och PBL-pedagogiken, med ett stort individuellt ansvar för lärandet, utgör grunden för det livslånga lärandet, vilket i sin tur är obligat för läkaryrket inom vilket den medicinska kunskapen ökar exponentiellt. För att studenterna ska få ett optimalt utbyte av
basgruppsarbetet krävs närvaro av samtliga medlemmar i gruppen, därför är momentet obligatoriskt.
Varje basgrupp har två handledare varav den ena ofta har en förankring som läkare i klinisk verksamhet. I regel är endast en av handledarna närvarande vid träffen.
Omfattningen är 2 x 2 timmar per vecka. Utvärdering av arbetet i basgruppen sker fortlöpande. I mitten av terminen gör studenten en självvärdering som följs upp med ett samtal med handledaren som ger återkoppling på studentens prestationer i
basgruppsarbetet. Åtgärdsprogram för förbättringar görs och uppföljning sker i slutet av terminen. Detta koncept stimulerar och stödjer studentens utveckling av professionell kompetens, samarbetsförmåga, kritiskt förhållningssätt och självständighet.
Arbetsformerna utmanar studenterna att ta ansvar genom att aktivt och självständigt formulera frågor för lärande, att söka kunskaper och i dialog med andra bedöma och utvärdera den uppnådda kunskapen. Studenter studerar tillsammans för att lära ”med, om och av varandra” och träna samarbete, för att bidra till varandras lärande.
Handledarens roll är att stödja studenterna i detta.
Under terminen sker ett antal basgruppsseminarier som ska vara ett tillfälle för djupanalys tillsammans med ämnesexperter för vissa basgruppsfalls innehåll.
Länk till PBL-guiden
Teman
Generalist (GEN)
Under kurs 3 förmedlas grunderna i allmän patologi, onkologi och farmakologi.
Med den allmänna patologin startar utbildningens fokus på sjukdomar. Den skall ge generella principer för sjukdomsprocesser och deras uppkomstmekanism. I allmän patologi ingår: cellskada, adaptation, inlagrings sjukdomar, inflammation, läkning, autoimmuna sjukdomar, cirkulationsrubbningar samt tumörutveckling. Under resten av kurs 3, kurs 4 och kurs 5 fördjupas studiet av sjukdomar i de olika organsystemen - speciell patologi. I rekommenderade textböcker i patologi är ca 1/3 allmän patologi och 2/3 speciell patologi. Totala sidantalet för dessa textböcker är minst 800. På kurs 6 ingår b.la. 2 veckors placering vid avdelning för klinisk patologi. Under kurs 6-kurs 11 finns klinisk patologi med som en grund i de flesta specialiteter.
Temat fortsätter med att behandla de generella mekanismerna bakom carcinogenes och förvärvade egenskaper hos cancerceller. Betydelsen av cancergener, såsom onkogener och tumörsuppressorgener studeras, både i samband med sporadiska och ärftliga
förändringar. I anknytning ingår ett seminarium om ärftlig koloncancer samt en laboration om cellskada och cellers reaktion på skada. Vidare behandlas metastasering och symtom vid avancerad cancersjukdom. Onkologin introduceras också genom att presentera principerna för olika former av cancerbehandling. Under kurs 7 ingår 2 veckors klinisk placering inom onkologi. Specifika cancerformer behandlas under senare terminer inom teman som utgår från de olika organsystemen.
Den allmänna farmakologin omfattar principer för hur läkemedel omsätts och verkar i kroppen. En inledande föreläsning beskriver läkemedelsutvecklingen, följt av
farmakodynamik, receptorlära, farmakokinetik, metabolism och farmakogenetik. En avslutande föreläsning beskriver läkemedlens roll i kliniken och syftar framåt till specifika farmakologin som undervisas inom respektive terapiområde. Basgruppsfallen berör farmakodynamik, farmakokinetik och toxikologi/ interaktioner.
Receptlära övas under kurs 6 i samband med primärvårdsplaceringar. Under kurs 9 ges en veckas undervisning i klinisk farmakologi med principer för läkemedels-värdering, dosering, planering, uppföljning och avslut av läkemedelsbehandlingen.
Professionell utveckling (PU)
Tema PU fokuserar under kurs 3 på orsaker till, och metoder för att förebygga, sjukdom och ohälsa. Innehållet innebär en breddning och fördjupning av kunskap som inhämtades på kurs 1 (om vanliga hälsoproblem, bestämningsfaktorer för hälsa och hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser samt hållbar utveckling) samt introducerar området arbets- och miljömedicin. På K3 fokuseras på skillnader i hälsa i samhället, både hur det skiljer mellan länder och mellan grupper inom samma land. Skillnader kan t ex ses utifrån kön, ålder, socioekonomisk situation och födelseland och vad dessa skillnader kan bero på. Förklaringsfaktorer som särskilt studeras innefattar arbetsvillkor, miljöföroreningar, social omgivning, levnadsvanor, stress och psykosociala faktorer. Dessutom studeras fysiologiska mekanismer för hur dessa faktorer kan orsaka sjukdom. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder teoribaseras och exemplifieras, liksom hur man med åtgärder på olika nivåer i samhället kan minska ojämlikhet i hälsa, inklusive användning av digitala verktyg för prevention och promotion (e-hälsa).
Arbetsformerna under tema PU utgörs av basgruppsarbete inklusive
basgruppsseminarier, samt föreläsningar. Vid två av basgruppstillfällena bearbetas inga EDIT-fall utan vid det ena tillfället genomförs en torrlabb (datorlabb) om hälsoläget i befolkningen i Sverige och globalt, och vid det andra tillfället bearbetas en individuell uppgift om prevention, som sedan avslutas vid ett basgruppsseminarium. Särskilda instruktioner kommer att finnas på LISAM för laboration, interventionsuppgift och basgruppsseminarier. De två EDIT-fall som finns inom tema PU på kurs 3 knyter an till tema GEN (cancerframkallande omgivningsfaktorer) och tema CREN (riskfaktorer för hjärtinfarkt).
Strimma Läkarrollen: Etisk reflektion
Strimma Läkarrollen fortgår under hela utbildningen på läkarprogrammet och syftar till att ge läkarstudenten vida perspektiv på människan, hennes livsvillkor samt läkarrollen, och förmåga till fördjupad reflektion över den egna professionella rollen samt sig själv som individ. Under kurs 3 sker detta genom reflektion över etiska problem inom hälso- och sjukvård.
Under läkarutbildningen skall läkarstudenten utveckla ett etiskt förhållningssätt vilket ex.
innebär förmåga att identifiera och värdera etiska problem, och argumentera för hur dessa löses tillsammans med patienten, och/eller hennes företrädare samt kollegor. Detta förutsätter en medvetenhet om såväl egna som andras normer och värderingar.
Målsättningen med ”Strimma Läkarrollen etisk reflektion” är att stimulera reflektion, såväl egen som i grupp, över etiska frågor inom sjukvård och samhälle.
Strimma Läkarrollen etisk reflektion startar med en introduktionsföreläsning om grundläggande etiska begrepp, och fortsätter med fyra seminarier i grupp tillsammans med etikhandledare. Inför varje seminarium sker individuell förberedelse genom att inhämta fakta från material på Lisam, identifikation den etiska problematik som finns i respektive tema, identifikation av argument som stöder resp. talar mot olika
handlingsalternativ samt reflektion över sina egna värderingar och ställningstaganden i temat. Vid seminariet diskuteras argument och värderingar kritiskt men respektfullt tillsammans med övriga gruppmedlemmar under ledning av handledare.
Strimma Samtalskonst: Patientkontakt och helhetssyn
Helhetssyn på patient och läkare är ett av läkarutbildningens huvudmål. Med begreppet helhetssyn brukar man mena att både kroppsliga och psykosociala aspekter på sjukdom bör beaktas i vården. Men att se till helheten betyder också att se patientens hela
livssituation, där familj och andra anhöriga/vänner, arbete, skola o s v har stor betydelse.
Likaså ingår i helheten även att olika delar/olika vårdgivande specialiteter i behandlingen arbetar med en gemensam grundsyn och gemensam inriktning. Inom ramen för denna strimma kommer träffar regelbundet ske under de första fyra kurserna. Under
handledning kommer förmåga att på ett professionellt sätta hantera egna och patienters reaktioner i samspelet patient-läkare att tränas.
På kurs 3 fortsätter träning av samtal med patienter på vårdcentral, eller med simulerade patienter. Strimmagruppen knyts till en vårdcentral och genomför vid återkommande tillfällen samtal med patienter på läkarbesök där, alternativt med autentiska simulerade patienter. Dessa samtal videofilmas. Sedan samlas hela gruppen och samtalen analyseras och diskuteras under handledning av två lärare, en allmänläkare och en handledare.
Strimma Samtalskonst fortsätter under kurs 4 och kurs 9 med samtal med simulerade patienter. Genomgående videofilmas samtalen och handledning med återkoppling sker i mindre grupp.
Cirkulation – Respiration – Erytron - Njurar (CREN)
Under detta tema i kurs 3 studeras patologiska tillstånd i de organsystem som temats namn beskriver. Det är centralt att under terminen inhämta förståelse för mekanismerna bakom sjukdomstillståndens uppkomst samt bakom de symptom och följdeffekter sjukdomarna kan ge. Vidare ingår diagnostik och behandling av
desamma.
Kurs 2 behandlade normala funktioner i ingående teman och en god kunskapsgrund från den kursen är en förutsättning för att kunna bygga vidare en adekvat kunskapsnivå och förståelse av denna termins kursinnehåll. På kurs 6 och 7 sker ytterligare progression till fördjupat och breddat kliniskt kunnande, differentialdiagnostiska överväganden och behandlingsmetoder.
Under kurs 3 utgör basgruppsfallen triggers till läsning om ingående sjukdomar i temat.
Det är som tidigare viktigt att påminna om att basgruppsfallen inte är heltäckande över terminens innehåll. Även basgruppsseminarier, laborationer och föreläsningar är viktiga moment och ger stöd i att kunna inhämta kunskap och förståelse för ingående teman.
Obligatoriska moment
Basgruppsarbetet
Samtliga basgrupper och basgruppsseminarier under hela kursen är obligatoriska.
Strimma läkarrollen – tema PU
Innehåller fyra seminarier som är obligatoriska.
Strimma samtalskonst – tema PU
Samtliga tillfällen i denna strimma sker med patientsamtal och i grupp, där alla förväntas bidra aktivt till varandras lärande, och de är därför obligatoriska.
Komplettering
All frånvaro från obligatoriska moment måste kompletteras. PM för hur de obligatoriska momenten ska kompletteras finns på Lisam, under arbetsformer och under respektive moment.
Examination
Syftet med examinationen är att du ska visa att du kan tillämpa de kunskaper och färdigheter som definieras av lärandemålen (se nedan). Att uppfylla dessa lärandemål är en förutsättning för ditt fortsatta lärande inom programmet.
Kursen (”Hälsa och sjukdom 1”) examineras i slutet av terminen genom en individuell skriftlig salstentamen över kursens hela innehåll. Därutöver krävs aktivt deltagande i obligatoriska moment.
En examinationsgrupp med ledamöter från alla kursens temagrupper kommer att konstruera den skriftliga tentamen. Anmälan till den individuella skriftliga salstentamen sker via Studentportalen där kurskoden är 8LAG31 och provkoden är SKR3.
Lärandemål
När kursen (”Hälsa och sjukdom 1”) är avslutad förväntas studenten ha uppnått nedanstående lärandemål. I avsnittet efter ”Lärandemål” finns ett avsnitt med
förtydligande till vart och ett av dessa mål med rubriken ”Förtydligande av lärandemål”.
Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:
förklara mekanismer bakom bestämningsfaktorer för hälsa och sjukdom
analysera orsaker till ojämlikhet i hälsa
förklara principerna bakom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder
förklara principerna för läkemedels omsättning och effekt hos människa,
analysera och förklara mekanismer som orsakar störd struktur eller funktion på molekyl-, cell-, vävnads-, organ och organsystemsnivå beträffande allmän patologi, cirkulationsorganen, respirationsorganen, blodet, njurarna och urinvägarna,
utifrån mekanismer förklara symtom, undersökningsfynd och förlopp vid vanligt förekommande eller principiellt viktiga sjukdomstillstånd i cirkulationsorganen, respirationsorganen, blodet, njurarna och urinvägarna,
utifrån mekanismer förklara diagnostiska metoder, samt principer för
farmakologisk och icke-farmakologisk behandling vid vanligt förekommande eller principiellt viktiga sjukdomstillstånd i cirkulationsorganen, respirationsorganen, blodet, njurarna och urinvägarna,
föreslå diagnostiska metoder och behandling vid vanliga symtom och sjukdomar i cirkulationsorganen, respirationsorganen, blodet, njurarna och övre urinvägarna,
förklara mekanismer bakom individuella skillnader i sjukdomsmanifestationer i cirkulationsorganen, respirationsorganen, blodet, njurarna och urinvägarna.
Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:
Förklara processen för det egna och basgruppens lärande,
med stöd av samtalsfärdigheter i möten med patienter utforska patientens sammanhang och visa helhetssyn
identifiera organ, strukturer och vävnader makro- och mikroanatomiskt inom cirkulationssystemet, respirationssystemet, blodet, njurarna och urinvägarna och relatera dessa till normal och avvikande funktion,
under handledning utföra kroppsundersökning inriktad mot patologiska fynd inom cirkulationsorganen och respirationsorganen.
Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:
Värdera medicinsk information från olika källor för att kunna tillägna sig innehållet relaterat till en given uppgift,
visa omtanke, empati och respekt gentemot patienter,
samarbeta respektfullt med medarbetare
identifiera och reflektera över etiska problem i medicinsk verksamhet och kritiskt granska egna och andras etiska argument.
Dessa mål finns även beskrivna i kursplanen. Länken nedan hänvisar till den sida där du hittar utbildningens kursplaner.
Länk till kursplaner
Förtydligande av lärandemål
Kunskap och förståelse
Nivå A: Beskriva/Identifiera
1. Förstå principerna för vanliga laborativa metoder som används vid studier av cancersjukdom
2. Miljöföroreningar i Sverige och globalt samt exponeringsvägar 3. Principer för europeiska och svenska miljökvalitetsnormer och
miljökonsekvensbeskrivningar inför samhällsplanering och för arbetet med ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet
4. Tubulära njursjukdomar och njursten 5. Perimyokardit
6. Inlagringssjukdomar
Nivå B: Förklara/Analysera/Relatera 7. Läkemedelsutvecklingens olika steg
8. Principer för interaktioner mellan läkemedel 9. Läkemedlens roll i sjukvård och samhälle 10. Behandlingsprinciper vid cancersjukdom
11. Skillnad mellan olika mått på socioekonomisk situation (SES) 12. Den biopsykosociala förklaringsmodellen för hälsa
13. Betydelsen av kemiska och fysikaliska faktorer i omgivningen, arbetsmiljö, social omgivning, levnadsvanor och psykologiska faktorer för utveckling av sjukdom
14. Hälsoskillnader mellan grupper utifrån olika diskrimineringsgrunder och socioekonomisk situation, i Sverige och globalt
15. Den preventiva paradoxen och högrisk- respektive befolkningsstrategi 16. Den sociala gradienten och proportionell universalism
17. Riskfaktorer för hjärtkärl- och lungsjukdom. Lipidrubbningar
18. Principer för läkemedelsbehandling och övrig terapi vid de sjukdomar som ingår i temat
19. Klaffel, rytmstörningar i hjärtat
20. Artärsjukdomar, aneurysm och ruptur i kärl 21. Glomerulonefriter
22. Tumörer i njure och urinblåsa 23. Lungtumörer
24. Mekanismer vid blödningssjukdomar och anemier
25. Tolkning och principer för användning av vanliga diagnostiska metoder vid hjärt-, kärl-, njur- och lungsjukdom samt lipidanalyser
Nivå C: Generalisera/Överföra/Tillämpa i nya situationer 26. Receptormedierade läkemedelseffekter
27. Farmakodynamik: generella verkningsmekanismer för läkemedel 28. Samband mellan koncentration, effekt och toxicitet av ett läkemedel 29. Fysiologiska mekanismer för toleransutveckling för läkemedel och droger 30. Läkemedels absorption, distribution, metabolism och elimination
31. Inverkan av genotyp på läkemedelsomsättning och effekter
32. Diagnostiska begrepp som sensitivitet, specificitet, prediktiva värden och referensintervall
33. Molekylära och cellulära mekanismer vid åldrande, samt associerade morfologiska och funktionella vävnadsförändringar
34. Klinisk-patologiska adaptiva tillstånd såsom hyperplasi, hypertrofi, och metaplasi
35. Subletala, reversibla vävnadstillstånd, t ex förfettning 36. Tillstånd med fysiologisk och patologisk atrofi
37. Letala celltillstånd: nekros, samt extern och intern apoptos
38. Klinisk-patologiska tillstånd med distinkt vävnads- och celldöd, t ex förvätskningsnekros
39. Mekanismer vid olika former av akut och kronisk inflammation och deras makro- och mikroskopiska uttryck
40. Läkningen av en vävnadsskada i regenererande respektive icke-regenererande vävnader
41. Begreppen benigna, dysplastiska, precancerösa, maligna och anaplastiska vävnadsförändringar
42. Mekanismer vid carcinogenes (”Hallmarks of cancer”) 43. Uppkomst av metastaser och olika spridningsvägar 44. Tumörbegreppen grading och staging
45. Systemiska effekter vid avancerad cancersjukdom, t ex kakexi
46. Primär/sekundär prevention och hälsofrämjande insatser, principer för och exempel på åtgärder, inklusive via digitala verktyg (e-hälsa)
47. Diskutera samspelet mellan individ och samhälle vad gäller förebyggande insatser och reflektera över folkhälsans etik
48. Diskutera hälso- och sjukvårdens uppdrag att främja hälsa och förebygga sjukdom i befolkningen för att minska skillnader i hälsa, och särskilt läkarens roll i detta
49. Mekanismer vid primär och sekundär hypertoni 50. Mekanismer vid aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom 51. Mekanismer vid primära och sekundära lipidrubbningar 52. Mekanismer vid hjärtsvikt
53. Mekanismer vid tromboembolisk sjukdom
54. Mekanismer vid obstruktiva och restriktiva lungsjukdomar 55. Mekanismer vid respiratorisk svikt
56. Mekanismer vid hematuri, proteinuri och glomerulär funktionsnedsättning 57. Mekanismer vid akut och kronisk njursvikt inklusive uremi
Färdighet och förmåga
Nivå A: Utveckla och träna alternativt Vara med eller assistera vid (Har observerat eller assisterat vid utförande. Kan beskriva syftet, genomförandet och
eventuella risker med färdigheten) 58. Basalt arbetsprov
Nivå B: Kunna tillämpa/genomföra alternativt Kunna utföra under handledning
(Kan utföra färdigheten under handledning i sitt sammanhang)
59. I samtal kunna utforska patientens sammanhang och visa helhetssyn
60. Fysikaliskt hjärt-lungstatus inkl. principer för bedömning och beskrivning av 61. avvikande fynd
62. Transkutan mätning av syremättnad 63. Blodgruppering och förenlighetsprövning
Nivå C: Hantera situationer avseende alternativt Kunna utföra självständigt
(Kan utföra färdigheten självständigt i sitt sammanhang) 64. Venprovtagning
65. EKG-tolkning, principer och att känna igen viktiga och vanliga avvikelser 66. Spirometri, tolkning, principer och kunna bedöma viktiga och vanliga
avvikelser
67. Blodtrycksmätning inklusive bedömning av avvikande fynd
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Nivå A: Utveckla och träna
Nivå B: Kunna tillämpa/genomföra
68. Identifiera och reflektera över egna och patienters reaktioner vid samtal och kroppsundersökning
69. Samarbeta respektfullt med medarbetare trots skilda värderingar
70. Reflektera över egna och andras värderingar, fördomar och människosyn, samt deras konsekvenser i hälso- och sjukvården
71. Reflektera över människovärdet, människans olika livsvillkor och de
mänskliga rättigheterna samt deras konsekvenser för hälso- och sjukvårdens uppdrag
72. Identifiera och värdera etiska problem i medicinsk verksamhet och kritiskt granska egna och andras etiska argument
Nivå C: Hantera situationer avseende
73. Visa omtanke, empati och respekt gentemot patienter
Kursledning
Lennart Nilsson, Kursansvarig, examinator Epost: lennart.nilsson@liu.se
Lisa Hoffstedt, Kursadministratör Epost: K3LAK@liu.se
Litteraturlista
Länken nedan hänvisar till utbildningens litteraturlistor:
https://old.liu.se/medfak/mala2/biblioteket-och-kurslitteratur?l=sv
Schema
Länken nedan hänvisar till schema för kursen:
Schema
Att studera på universitetet
Studier vid universitetet ställer krav på en hög grad av självständighet och eget ansvar.
Välfungerande studier förutsätter en god förmåga att planera, genomföra och utvärdera det egna lärandet samt de strategier som används för att utveckla kunskap. Studier enligt Problembaserat lärande innebär dessutom att studenten behöver samverka med andra studenter och gemensamt ta ansvar för gruppens lärande och samarbete.
En god hälsa är även en förutsättning för att kunna prestera optimalt i studierna. Kost, motion, sömn och att kunna hantera stress är hörnpelare för god hälsa. Studenthälsan erbjuder workshops om stresshantering, studiemotivation och självkänsla. Se länken https://www.student.liu.se/studentstod/studenthalsan/kurser-och-workshops?l=sv
Studenthälsan erbjuder också olika test för levnadsvanor där man får personlig
återkoppling efter genomgånget test vilket kan vara ett bra verktyg för att hålla koll på det egna hälsoläget under studietiden. Några exempel på test är sömn, matvanor, fysisk aktivitet, stress och alkoholkonsumtion. Testen finns på länken:
https://response.alexit.se/?language=SE&accountId=111&hj=null&w=null
Läs mer om olika tips och råd gällande goda studievanor och strategier, liksom PBL, på LISAM och sidan ”Om universitetsstudier”. Länk finns i kursrummet.
Att läsa på distans
På grund av coronapandemin och de restriktioner som införts kommer större delen av kursen att genomföras på distans. Det betyder att du deltar i de flesta lärmomenten i ett digitalt kursrum i zoom, eller tar del av inspelade föreläsningar som ofta följs upp i en frågestund i zoom. De obligatoriska delarna av kursen genomförs i zoom eller på campus.
Läs i schemat för att kunna planera dina studier. Ändringar kan göras med kort varsel.
Som student ansluter du till zoom via https://liu-se.zoom.us/ och loggar in med ditt liu- id. Instruktion för att ladda ner zoom, skapa egna mötesrum och bjuda in deltagare finns på denna länk: https://www.student.liu.se/itsupport/zoom-student?l=sv
Terminstider
Studierna är på heltid.Kurserna är 20 veckor långa och innehåller inga lov.
Alla veckor kan innehålla obligatoriska undervisningsmoment. Terminen löper från 2021- 01-25 till 2021-06-13
Information om personuppgiftsbehandling enligt dataskyddsförordningen (GDPR)
Linköpings universitet (202100-3096) är personuppgiftsansvarig för behandlingen av personuppgifter som sker inom ramen för Linköpings universitets verksamhet.
En generell beskrivning av hur Linköpings universitet behandlar dina personuppgifter, dina rättigheter gällande personuppgifter och kontaktuppgift till LiUs dataskyddsombud finns på https://liu.se/artikel/integritetspolicy-liu.
Läkarutbildningens studenter finns registrerade i studiedokumentationssystemet LADOK.
Utöver det behandlas dina personuppgifter i IT-tjänster som du som student kan använda under din utbildning samt i IT-system som används för att administrera din utbildning.
Exempel på sådan administration är kvalitetssäkring och utvärdering av din utbildning, examination, uppföljning samt fullgörandet av andra lagstadgade skyldigheter. Den rättsliga grunden för personuppgiftsbehandlingen är att Linköpings universitet utför en uppgift av allmänt intresse (utbildning och examination), samt för att vi ska kunna uppfylla rättsliga förpliktelser.
Det kan förekomma att du blir erbjuden att frivilligt gå med på att vi hanterar
personuppgifter om dig i andra sammanhang, t.ex. bilder som publiceras på programmets intranät. I dessa fall kommer vi att inhämta ditt samtycke.
I vissa fall är det nödvändigt att dela dina uppgifter med tredje part, t.ex. när du genomför din verksamhetsförlagda utbildning.
Du kan alltid vända dig till LiUs dataskyddsombud om du har frågor kring personuppgiftsbehandling.
