STUDIEHANDLEDNING
LÄA071 Invärtesmedicin II, 10,5 hp
Avancerad nivå
Kursen ingår i Läkarprogrammet Termin 7 (Uppdaterad VT19)
1 (6)
1) Kursbeskrivning
Invärtesmedicin II är en fortsättning på kursen LÄG062 Invärtesmedicin I och ges på avancerad nivå.
Invärtesmedicin II är inriktad på att träna integrering av detaljkunskap eller olika kompetenser till en helhet, t.ex.
att med utgångspunkt från ett patientfall kunna diskutera både det medicinska handläggandet och etiska aspekter.
Ett centralt syfte med kursen är att bidra till den fortsatta utvecklingen av professionella färdigheter framför allt avseende konsultation, etik och kliniskt resonerande.
Kursinnehåll:
• Caseundervisning (en vecka)
• Livsstilsundervisning (en vecka)
• Verksamhetsförlagd utbildning (VFU 3, två veckor, fortsättning på VFU 1 och 2 under Invärtesmedicin I)
• Simuleringsövning, på simulatorcentrum i väst
• Kirurgi/gastro (motsvarande en kursvecka, integrerad i termin 8, kirurgikursen)
• Gruppvis redovisning av patientfall med särskilt betydelsefulla eller avvikande klinisk kemiska analysresultat
• Gruppvis redovisning av lärdomar från kliniskt läkemedelsarbete under VFU/specialveckor
2) Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
Kunskap och förståelse
Ø förklara bakomliggande orsaker till symtomen andfåddhet, bensvullnad, bröstsmärtor,
hjärtklappning, medvetslöshet, icterus, buksmärtor, svimning, yrsel och diskutera utredning av dessa tillstånd
Ø sammanfatta och utreda respektive behandla de internmedicinska sjukdomstillstånden:
ischemisk hjärtsjukdom, cerebral infarkt/TIA, diabetes typ II, förmaksflimmer, hjärtsvikt, hypertoni, kronisk obstruktiv lungsjukdom, venös tromboembolism och inflammatorisk tarmsjukdom
Ø analysera och värdera vanliga internmedicinska laboratorievärden och ange hur allvarliga sjukdomar med rimlig sannolikhet kan uteslutas.
Ø redogöra för och diskutera användningen av radiologisk diagnostik med avseende på invärtesmedicinska frågeställningar
Ø redogöra för samband mellan livsstil och ohälsa, samt för evidens och metoder för intervention Färdighet och förmåga
Ø värdera och resonera kring etiska aspekter kopplat till beslut som rör att avstå från eller att avbryta behandling
Ø i dialog med patient få fram relevanta anamnestiska uppgifter kopplade till vanliga
invärtesmedicinska symtom, förklara undersökningar, medicinska behandlingar och diagnoser på ett sätt så att patienten förstår samt sammanfatta anamnes och undersökningsfynd för kollega Ø identifiera undersökningsfynd och analysresultat som klart avviker från det normala
Ø sammanfatta och presentera en anamnes på ett relevant och tydligt sätt t.ex. under ronden och i samband med fallgenomgångar
Ø föra ett kliniskt resonemang utifrån symtom
Ø ge information till patienter på ett begripligt och sakligt vis Ø diskutera etiska frågor inom internmedicinen
Ø uppvisa ett professionellt förhållningssätt Värderingsförmåga och förhållningssätt
Ø förstå hur patientens livssituation påverkar kommunikation och information
Ø reflektera över eget professionellt förhållningssätt och den framtida yrkesrollen som
läkare samt värdera inom vilket/vilka områden behovet av egen kompetensförbättring är särskilt angelägen
3) Arbetsformer
Lärandeaktiviteterna utgörs sammanfattningsvis av klinisk praktik (VFU), gruppundervisning under VFU, undervisning enligt case-metodik, studieuppgifter, seminarier och föreläsningar.
Caseveckan är en interaktiv case-baserad undervisning där vanliga invärtesmedicinska sjukdomar och tillstånd diskuteras utifrån en verklighetsbaserad situation. De fall som presenteras skall lösas; diagnostik, behandling och uppföljning på ett kritiskt sätt. Undervisningen syftar till att studenter lär sig att analysera komplexa kliniska situationer, analysera alternativa sätt att tolka kliniska situationer och agera i dem samt att träna i att uppleva andras sätt att uppleva och uppfatta kliniska situationer. För ett aktivt deltagande och ett givande utbyte krävs goda förkunskaper inom invärtesmedicin (Invärtesmedicin I).
Under livsstilsveckan fokuseras särskilt på den stora betydelsen av livsstil på risken för invärtesmedicinska sjukdomar.
I slutet av kursen genomförs en simuleringsövning, där studenten tränar sina färdigheter på olika invärtesmedicinska scenarier, med inriktning på akut omhändertagande.
Under kirurgikursen, termin 8, viks motsvarande en veckas undervisning åt avsnitt inom internmedicinen som kräver basala kunskaper i kirurgi, exempelvis oklar ikterus och handläggning av svår inflammatorisk tarmsjukdom.
Undervisningen sker i seminarieform och med samundervisning av lärare från internmedicin- och kirurgkurserna.
4) Obligatoriska moment och hur de examineras
• Den verksamhetsförlagda utbildningen examineras av VFU-handledare enligt kriterier för godkänt nedan.
• Caseundervisning i klinisk farmakologi, examineras genom aktiv närvaro.
• Gruppseminarier i klinisk farmakologi med redovisning av kliniskt läkemedelsarbete. Examineras genom aktiv närvaro. Instruktion i bilaga 4
• Gruppseminarier i klinisk kemi med patientfall, enligt instruktion i bilaga 5. Examineras genom aktiv närvaro.
• Individuell skriftlig inlämningsuppgift i radiologi enligt instruktion i bilaga 6
• Seminarium om etik under livsstilsveckan examineras genom aktiv närvaro.
• Undervisningen i kirurgi/gastro examineras genom aktiv närvaro
5) Former för bedömning och kriterier för godkänt
VFU 3, 3hp
Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU 3, 3hp) examineras av VFU-ansvarig handledare på respektive sjukhus genom godkänd patientundersökning (sit-in 2, se bilaga 1) samt godkänd övergripande bedömning av VFU. I den senare bedömningen krävs för godkänt:
Ø Aktiv närvaro på avdelning och vid gruppundervisningar
Ø Inlämning och muntlig redovisning av reflektionstext beskrivande studentens erfarenheter av professionell utveckling och interprofessionellt lärande- se bilaga 2
Ø Uppvisa ett professionellt förhållningssätt, särskilt innefattande:
o att uppträda respektfullt mot patienter, närstående, studentkamrater, lärare/kliniska handledare och vårdpersonal.
o att ta emot saklig kritik utan att skylla ifrån sig o att bidra till kurskamraters lärande
o att ge saklig återkoppling till studentkamrater, lärare/kliniska handledare och vårdpersonal när detta anses befogat
o att förbereda och genomföra studie- och arbetsuppgifter efter bästa förmåga o att ta initiativ till aktiviteter som kan bidra till det egna lärandet
o att passa tider och meddela frånvaro
Ø Att vid minst ett tillfälle leda rond för 2-4 patienter (interprofessionellt lärande (IPL)) och reflektera kring interprofessionella aspekter kring ronden.
Ø Minst sex stycken inskrivningsanteckningar (totalt under VFU 1-3)
Ø Minst fyra slutanteckningar och fyra vård- och läkemedelsberättelser (totalt under VFU 1-3)
Ø Minst fem genomförda jourer om minst fyra timmar per tillfälle (totalt under VFU 1-3) (underskrifter lämnas till kursadministratören)
Frånvaro skall anmälas till handledare och ska tas igen enligt överenskommelse med kursledare och VFU- handledare.
Muntlig examination 6hp
Kursen slutexamineras genom en muntlig examination (6hp) i grupper om tre studenter där två lärare under två timmar examinerar studenten. Under examinationen ska studenten visa att han/hon kan integrera olika kunskaper och föra ett kliniskt resonemang. Bedömning sker av studentens kunskap och förståelse när det gäller handläggningen av vanliga invärtesmedicinska symtom och sjukdomar. Studenternas förmåga att resonera kring etiska aspekter bedöms även (se bilaga 3 för utförlig instruktion).
6) Litteraturlista
Lindgren S (red), Anna Engström-Laurent (red), Kristjan Karson (red), Eva Tiensuu Janson (red): Medicin. Se förteckning över bredvidläsning på GUL.
7) Kontaktinformation
För aktuella kontaktuppgifter se kurssidan i GUL
Patientcentrerad konsultation, Steg 2 – Student
Namn………...
Lärstödjande hjälpmedel för medsittning och feedback. Gör så här: Datum
Acceptabel Brister finns
Delvis god
God förmåga Kommentar
Inledning Patienten mer aktiv
1 Kan hälsa, etablera god kontakt, berätta vad som skall ske.
Kan ställa öppna frågor. Anpassa till patienter som har svårigheter att förstå och kommunicera - och till situationen.
Kan ge varierade gensvar (lyssnande, utforskande, känslomässiga, ger ögonkontakt.)
2 Får fram patientens perspektiv på problem/symtom/behov
(förväntningar, föreställningar, farhågor)
3 Kan göra sammanfattningar, och föra samtalet/anamnesen framåt. Stämmer av orsaken till kontakten och pat :s syfte.
Läkaren mer aktiv Specificera r
anamnesen
Status
4 Går igenom och preciserar aktuella besvär. Frågar hur symtomen påverkar pat:s vardag. Social situation, bostad , yrke. Ställer riktade, diagnostiska frågor.
V b inbjuder närstående att bidra till anamnesen.
5 Tidigare sjukdomar. Läkemedel. Överkänslighet.
Riskfaktorer och livsstil gås igenom med öppenhet och respekt.
6 Kan bedöma allmäntillstånd adekvat.
7 Kan utföra status korrekt med respekt för patientens integritet. Hjärtstatus, BT, pulsar, lungstatus, palp lymfkörtlar, buk, neurologiskt grundstatus ( VFU II).
Riktat status (VFU III).
Klinisk problem- lösning
8 (I annat rum, med handledaren)
Kan sammanfatta vad som framkommit, i koncis form.
9 Kan föreslå rimliga preliminära hypoteser och diff.
diagnoser, motivera rimlig undersökning och utredning.
Kan föreslå möjlig behandling.
Gemensamt Information uppföljning
10 (Tränas med handledaren, som intar rollen som patient) Informerar patienten begripligt - om problem, symtom och status. Skall också kunna stämma av om patienten förstått.
10, 11 tränas fr a på termin 7
Avtalar åtgärd och behandling
11 Kan föreslå åtgärd/behandling och samråda med patienten
Jag önskar särskilt få feedback på :
………
……….
………
……….
………
………..
………
………..
Framför det muntligt till din handledare, innan medsittningen.
Introd av H för studentgrupp om arbetssätt, på avd.
Enskild S fyller i sin mall och sina önskemål i förväg.
90 min max. tid för enskild medsittning 5 S + H: vad studenten vill få feedback på 15-25 Anamnes , beror på konsultation och termin 15- 25 Status, beror på konsultation och termin 10 Sammanfattn. av S i ett annat rum, 10 S+H återvänder till pat och informerar 15 Genomgång, feedback från H till S.
Mål för fortsatt träning måste fyllas i.
Vi behöver din hjälp med utvärdering!
NÄSTA SIDA: ÖVERSIKT STEG 1- STEG 2- STEG 3 1.
2.
3.
Innan: skatta grovt vad du kan, i lugn och ro. Notera vad du behöver få feedback på och framför det till handledaren.
Handledaren sitter med i din patientkonsultation och gör observationer i en egen mall.
Genomgång och din handledare ger dig feedback. Mål för din fortsatta träning måste fyllas i innan ni avslutar.
Patientcentrerad konsultation i läkarprogrammet Kommunikativa färdigheter som tränas i kliniska kurser
KONSULTATIONEN STEG 1 TERMIN 4 - 5
KONSULTATIONEN STEG 2
TERMIN 6 - 7 - 8
KONSULTATIONEN STEG 3
TERMIN 9, TERMIN 11 Inledning Hälsar, etablerar god kontakt, beskriver
vad som skall ske
Hälsar, etablerar god kontakt, beskriver vad som skall ske
Hälsar, etablerar god kontakt,beskriver vad som skall ske
Patienten mer aktiv
Ställer öppna frågor,
anpassar efter patient och situation Kan ge varierade gensvar
Får fram patientens perspektiv på problem/symtom/behov ( förväntningar farhågor, föreställningar)
Ställer öppna frågor, anpassar till pat som har svårigheter att förstå och kommunicera och till
situationen . Ger varierade gensvar.
Får fram patientens perspektiv på problem/symtom/behov (förväntningar, farhågor , föreställningar)
Ställer öppna frågor,
kan anpassa till patienter med olika funktionsnivå i varierade situationer Ger tydliga och varierade gensvar Uppfattar patientens känslor och anpassar samtalet efter det Får fram patientens perspektiv på problem/symtom/behov (tre F) och visar god förmåga att lyssna uppmärksamt, underlättar aktivt för patienten att berätta
Gör sammanfattning med avstämning
Gör sammanfattningar och kan föra samtalet/anamnesen framåt.
Stämmer av orsak till besök och syftet
Gör sammanfattningar och avstämningar.
Visar god förmåga att leda och strukturera samtalet
Läkare n mer aktiv Specificerar anamnesen
Identifierar det aktuella medicinska problemet, när-var-hur frågor ställs.
Social situation, bostad , yrke Inbjuder v b närstående att bidra till anamnesen
Tidigare sjukdomar. Läkemedel, överkänslighet.
Går igenom och preciserar aktuella besvär. Frågar hur symtomen påverkar pat:s vardag. Riktade, diagnostiska frågor.
Social situation, bostad , yrke Inbjuder v b närstående att bidra till anamnesen
Tidigare sjukdomar. Läkemedel och överkänslighet. Riskfaktorer och livsstil gås igenom med öppenhet och respekt.
Klargör anledningen till patientens besök, får en giltlig och avstämd beskrivning av
problem/symtom/behov
och hur tillståndet påverkar pat:s liv.
Tid. behandling. Urskiljer huvudproblemet i en sammansatt anamnes.
Samtalar om social situation, livsstil och sexualitet med öppenhet och respekt.
Anpassar samtal till olika patienter och situationer, till närstående och barn.
Kan arbeta med tolk i samtal.
Status Genomför status
med respekt för patientens integritet och tillstånd
Bedömer allmäntillstånd adekvat.
Utför status korrekt med respekt för patientens integritet.
Hjärtstatus, BT , lungstatus, palp lymfkörtlar, neurologiskt status, buk
Genomför fullständigt status och kan utföra riktad kroppsundersökning, undersökning av barn med respekt för patientens integritet och tillstånd.
Klinisk problemlösning
Sammanfattar i koncis form.
Föreslår rimliga preliminära hypoteser och diff.diagnoser, motiverar rimlig undersökning och utredning
Sammanfattar i koncis form.
Presenterar hur hypoteser och diff.diagnoser kan prövas och utredas
Gemensam del
Information av patient,uppföljn.
Ger patienten/handledaren en begriplig sammanfattning, ägnad för patienten - av problem, symtom och status.
Stämmer av.
Förmedlar diagnos/förklarings-modell på ett för patienten och närstående begripligt sätt.
Avtal om åtgärd och behandling
(efter kontakt med handledare) Samråder med patienten, föreslår
åtgärd/behandling
Samarbetar aktivt med patient och närstående i beslut om åtgärd/behandling. Vad vill patienten? Vad kan patienten och närstående göra?
Överenskommer plan för Kurslitteratur: Foldevi, M, Wahlqvist, M. Konsultationen - mötet mellan patient och läkare. Kapitel 4 i:
Andersson S-O, Björkegren K, Foldevi M, Lindgren S, Rödjer S, Seeberger A, Troein Töllborn M, Wahlqvist M, red. Professionell utveckling inom läkaryrket. s. 71-98, 2012
Wahlqvist M , Landström B. Def. version 2014
BILAGA 2
VFU – studieuppgift
Professionell utveckling/ reflektionstext
Instruktion till reflektionstext
1. Tänk på en konkret situation som har berört dig under någon av dina VFU-veckor. Det kan till exempel handla om ett patientmöte, om en situation med vårdpersonal eller en
undervisningssituation. Det får vara precis vad som helst, huvudsaken är att det är något du upplevt själv och som väckt tankar hos dig. Om du har svårt att komma på något kan det vara ett stöd att tänka tillbaka på de olika PU-studieuppgifterna på VFU.
2. Reflektera kring de känslor och tankar som du hade i samband med denna situation. Hur kändes de? Vad tänkte jag? Varför blev jag berörd av detta? Vad tänker jag nu kring det hela?
3. Läs den reflektionstext som du skrev om din professionella utveckling på TYK D på termin 4. Ta också fram de lokala kompetensmålen för professionell utveckling i slutet av
utbildningsplanen (finns på GUL). Har din syn på dig själv som läkarstudent och blivande läkare ändrats? Har denna situation betydelse för dig i din professionella utveckling mot något/några av kompetensmålen? Hur?
4. Skriv sedan din text där du först kort beskriver situationen med några meningar och går sedan över till dina reflektioner. Tänk på att detta handlar om din upplevelse och dina tankar och känslor. Skriv därför i jag-form. I din text skall du behandla frågor som ställs i punkt 2 och 3.
Genomförande i grupp
• Varje student berättar om sitt ämne i ca 10 minuter.
• Därefter får övriga gruppmedlemmar ställa frågor eller kommentera inlägget.
• Handledaren leder gruppdiskussionen och ser till att tiden hålls.
• Samtliga studenter förväntas bidra till att det blir trevliga och givande diskussioner.
• För godkänt moment krävs 1. Reflektionstext som belyser den personliga upplevelsen och dess betydelse för den egna professionella utvecklingen och 2. Aktivt deltagande i gruppseminariet.
• Vid icke-godkänt moment skall studenten komplettera sin text skriftligt eller muntligt enligt överenskommelse med handledare.
Muntlig utvärdering
I samband med gruppdiskussion sker också en muntlig utvärdering av den kliniska tjänstgöringen under VFU.
Studenten ombeds inför utvärderingen tänka igenom …
• vad som har varit bra
• vad som kan bli bättre
• konkreta förslag på vad som skulle kunna utveckla kursen
• om det finns någon handledare/avdelning som förtjänar särskilt beröm
Rekommenderad litteratur:
Utbildningsplan för läkarprogrammet:
http://gul.gu.se/public/courseId/38181/coursePath/38097/ecp/lang- sv/publicPage.do?item=15027862
Andersson S-O mfl. Professionell utveckling inom läkaryrket. Liber 2012.
Skyvell Nilsson M. Nu är det du som är doktor, nu är det du som bestämmer - Studier av yrkeskunnandets utveckling och manifestation hos studenter och läkare [Akad avh] Sahlgrenska akademin:University of Gothenburg; 2010
2018-12-20
BILAGA 3
Sahlgrenska akademin
Muntlig examination
Kursen i Internmedicin
Beskrivning och frågor
Kursen i Invärtesmedicin Läkarprogrammets termin 7
2018-12-20
Muntlig examination - kursen i Invärtesmedicin (T7) Bakgrund till införandet av en muntlig examination Pedagogik
Det ska finnas en tydlig koppling mellan lärandemål, pedagogiska metoder och
examinationsformer. På den avancerade nivån av kursen i Invärtesmedicin (termin 7) vill vi examinera mer komplexa förmågor som visar att studenten kan integrera kunskap t.ex.
resonera kring symtom, sjukdomar och etiska aspekter. En annan viktig pedagogisk aspekt är att examinationsformerna styr själva inlärningen. Genom den muntliga examinationen vill vi alltså få studenterna att träna på, eller fokusera på, att förstå och att sätta in detaljkunskaper i ett större sammanhang.
En rättvisande och rättsäker examination
För att nå detta syfte ska studenterna tydligt informeras om vad som examineras. Två
lärare/läkare kommer också att examinera varje grupp av studenter. För att bedömningen ska bli så balanserad som möjligt kommer en av dessa vara ST-läkare, vars uppgift är att bedöma studentens förmåga utifrån ett underläkarperspektiv. Dessutom kommer ”lotten att avgöra”
vilka frågor som den enskilde studenten får under själva examinationen.
Lärandemål – Kursen i invärtesmedicin (avancerad nivå, termin 7) Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:
Kunskap och förståelse
• förklara bakomliggande orsaker till symtomen andfåddhet, bensvullnad, bröstsmärtor, hjärtklappning, medvetslöshet, svimning, yrsel, buksmärta/obehag och
avföringsrubbning och diskutera utredning av dessa tillstånd
• sammanfatta och utreda respektive behandla de internmedicinska sjukdomstillstånden:
ischemisk hjärtsjukdom, cerebral infarkt/TIA, diabetes typ II, förmaksflimmer, hjärtsvikt, hypertoni, ledvärk, njursjukdom, kronisk obstruktiv lungsjukdom, funktionell tarmsjukdom (IBS) och venös tromboembolism
• redogöra för samband mellan livsstil och ohälsa, samt för evidens och metoder för intervention
Färdighet och förmåga
• värdera och resonera kring etiska aspekter kopplat till beslut som rör att avstå från eller att avbryta behandling
• i dialog med patient få fram relevanta anamnestiska uppgifter kopplade till vanliga invärtesmedicinska symtom, förklara undersökningar, medicinska behandlingar och diagnoser på ett sätt så att patienten förstår samt sammanfatta anamnes och
undersökningsfynd för kollega
• identifiera undersökningsfynd som klart avviker från det normala Värderingsförmåga och förhållningssätt
• förstå hur patientens livssituation påverkar kommunikation och information
• reflektera över eget professionellt förhållningssätt och den framtida yrkesrollen som läkare samt värdera inom vilket/vilka områden behovet av egen kompetensförbättring är särskilt angelägen
2018-12-20
Instruktioner för genomförandet av muntlig examination
• Universitetsanställda lärare förväntas utföra i 2-3 examinationer/kurs.
• Examinationen beräknas ta två timmar.
• En examinationsgrupp består av tre studenter.
• En lärare och en underläkare examinerar varje grupp.
• Examinatorerna informerar ansvarig kurssekreterare om möjliga tider och plats för examination, och kontaktar en ST-läkare som kan tjänstgöra som examinationskollega.
• De frågor som ska användas finns tryckta på kort.
• Varje student får dra 1-2 frågor från respektive område.
• Efter att studenterna har tagit sina två frågor ges möjlighet till reflektion kring eller förberedelse av svaren under maximalt 10 minuter.
• Ett särskilt bedömningsformulär används och fylls i efter hand under examinationens gång.
• Varje fråga bedöms som godkänd (G) icke godkänd(IG). Om en student bedöms ligga på gränsen för att bli godkänd när det gäller den sammanfattande bedömningen kan han eller hon få möjlighet att besvara en extrafråga. Det är den sammanfattande bedömningen som avgör om studenten är godkänd.
• I mån av tid kan studenterna få ta ytterligare var sin fråga i någon av frågekategorierna.
• De två andra studenterna bör ges möjlighet att komplettera svaret på en fråga som den tredje studenten inte klarat av att besvara fullständigt.
• Frågorna kan med fördel fördjupas/levandegöras genom att relatera till patientfall eller olika kliniska situationer
• Examinatorerna går, efter avslutat förhör, igenom sina bedömningar under 10 - 15 minuter för att komma fram till om respektive student är godkänd.
• Läraren (docenten/lektorn/professorn etc.) är den som slutgiltigt bestämmer om studenten uppfyllt kravet för godkänt.
• Studenterna informeras en åt gången om resultatet och ges saklig feedback på sin prestation.
• Den sammanfattande bedömningen lämnas till kurssekreterare.
• Examinatorn uppmanar alla att fylla i kursenkäten på GUL.
2018-12-20
Följande frågor/ämnen ingår
1. Internmedicinska symtom
Redogör för differentialdiagnoser (inkluderande typisk symtombild) och primär utredning av respektive tillstånd:
1. Andfåddhet 2. Bensvullnad 3. Bröstsmärtor 4. Hjärtklappning 5. Medvetanderubbning 6. Svimning/Yrsel
7. Buksmärta i kombination med avföringsrubbning (diarré, förstoppning eller växling hård och lös avföring)
1-2 frågor per student 1. Internmedicinska symtom
Andfåddhet Bensvullnad Bröstsmärtor Hjärtklappning Medvetanderubbning Svimning/Yrsel
Buksmärta/obehag och avföringsrubbing 2. Vanliga internmedicinska sjukdomar
Förmaksflimmer Hjärtsvikt
Ischemisk hjärtsjukdom
Kronisk obstruktiv lungsjukdom Cerebrovaskulär sjukdom
Hypertoni (Kardiovaskulär prevention) Venös tromboembolism
Diabetes Mellitus Anemi
Ledvärk Njursjukdom
Funktionell tarmsjukdom (IBS) 3. Livsstil och Etik
Se nedan
2018-12-20
2. Vanliga internmedicinska sjukdomar (case) Förmaksflimmer
Klassifikation - Diagnostik
• Klassifikation
• Bakomliggande orsaker (icke-kardiella - kardiella)
• Utredning av förmaksflimmer
• Riskfaktorer för tromboemboliska komplikationer Behandling
• Frekvenskontroll eller rytmkontroll som behandlingsstrategi (för- och nackdelar)
• Läkemedel för minskad recidivrisk (antiarytmika) respektive läkemedel för frekvenskontroll
• Val av tromboemboliprofylax
• Information till patienter (livsstil – medicinering - symtom att uppmärksamma) Hjärtsvikt
Definition - Diagnostik
• Definition
• Patofysiologi
• Bakomliggande orsaker
• Utredning av misstänkt hjärtsvikt
• Diagnostiska kriterier Behandling
• Farmakologisk behandling
• Information till patienter (livsstil – medicinering - symtom att uppmärksamma) Ischemisk hjärtsjukdom
Definition - Diagnostik
• Definition: Stabil angina pectoris - Instabil angina pectoris - Akuta koronara syndrom - Akut hjärtinfarkt
• Utredning vid misstanke om kranskärlssjukdom Behandling
• Farmakologisk behandling av stabil angina pectoris
• Initial handläggning av akut koronart syndrom (på vårdcentral)
• Sekundärprevention efter akuta koronara syndrom
• Information till patienter (livsstil – medicinering - symtom att uppmärksamma) Cerebrovaskulär sjukdom
Definition - Diagnostik
• Definition: Cerebrovaskulär sjukdom/Stroke - Transitorisk ischemisk attack (TIA) - Mindre stroke - Progressivt stroke
• Typiska symtom vid insjuknande i stroke/TIA
• Utredning vid misstanke om akut stroke/TIA Behandling
• Akutbehandling: Ischemiskt stroke - TIA/amourosis fugax/mindre ischemiskt stroke
• Sekundärprevention
2018-12-20
Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Definition - Diagnostik
• Definition (skillnader mellan): Astma - Kronisk bronkit - KOL
• Utredning av misstänkt KOL
• Orsaker till akut försämring/akut exacerbation Behandling
• Icke-farmakologisk behandling (inkluderande rökavvänjning)
• Farmakologisk behandling (vid behov + regelbunden + egenbehandling)
• Behandling av lindrig - medelsvår KOL-exacerbation (på vårdcentral) Diabetes mellitus typ II
Klassifikation - Diagnostik
• Diagnostiska kriterier
• Typ I-diabetes jämfört med Typ II- diabetes
• Komplikationer Behandling
• Principer för behandling med diabetesläkemedel (perorala antidiabetika - insulin - kombinationsbehandling)
• Övrig behandling (blodtryck - blodlipider)
• Information till patienter (livsstil – egenkontroll - medicinering - symtom att uppmärksamma)
Venös tromboembolism (Djup ventrombos + Lungemboli) Diagnostik
• Riskfaktorer
• Utredning av misstänkt djup ventrombos respektive lungemboli
• Indikation för utredning avseende malignitet respektive trombofili Behandling
• Initial behandling
• Sekundärprofylax med warfarin (behandlingstid)
• Information till patienter (livsstil - medicinering - symtom att uppmärksamma) Hypertoni (Kardiovaskulär prevention)
Diagnostik
• Diagnostisering av hypertoni (blodtrycksmätningar)
• Utredning vid nyupptäckt hypertoni
• Viktiga faktorer för en samlad bedömning av risk Behandling
• Icke-farmakologisk behandling
• Val av farmakologisk behandling mot högt blodtryck
2018-12-20
Anemi
Klassifikation - Diagnostik
• Klassifikation efter blodkroppskonstanter
• Utredning av järnbrist
• Utredning av megaloblastanemi (brist på vitamin B12 och folat)
• Orsaker till sekundär anemi Behandling
• Behandling vid järnbristanemi
• Behandling med B12 och/eller folsyra Ledvärk
Diagnostik
• Klinisk diagnostik av ledinflammation (ledstatus)
• Utredning vid misstänkt reumatisk ledsjukdom
• Tolkning av immunprover Behandling
• Principer, behandlingsmål och vanligaste biverkningar vid anti-reumatisk behandling Njursjukdom – Nefritiskt och nefrotiskt syndrom
Definition - Diagnostik
• Definition av nefritiskt respektive nefrotiskt syndrom
• Utredning av misstänkt nefritiskt och nefrotiskt syndrom
• Underliggande sjukdomar och tillstånd som kan orsaka nefritiskt respektive nefrotiskt syndrom
• Extrarenala komplikationer som kan uppstå Handläggning
• Initial utredning och handläggning på t ex vårdcentral
• Behandling (symptomatisk och specifik)
Funktionell tarmsjukdom - Irritable bowel syndrome (IBS) Definition - Diagnostik
• Definition
• Differentialdiagnoser
• Basal utredning - faktorer som påverkar val av utredningsnivå?
• Prognos Handläggning
• Icke-farmakologiska behandlingsprinciper
• Farmakologiska behandlingsprinciper
• Koppling till livsstilsfaktorer och andra sjukdomstillstånd
1-2 frågor per student
2018-12-20
3. Livsstil och Etik
Redogör för livsstilsrelaterade tillstånd (frågorna i kursiv text är tänkta som stöd vid inläsning )
RÖKNING
• Är det farligt att feströka/ passiv rökning? Är det bättre att röka en cigarett per dag jämfört med 20?Är rökning farligare än snus? Hur svårt är det att sluta?
Varför lyckas pat sluta röka när han/hon råkar ut för t ex en hjärtinfarkt? Skall vi ha rökstopp före operation? Evidensbaserad hjälp att sluta röka? Vart skickar vi patienterna?
SÖMN
• Hur farligt är sömnbrist egentligen? Jämfört med annat? Sover vi mindre nu än förr? Finns det sömnsjukdomar vi bör tänka på? Har sömnkvaliteten någon betydelse? Hur behandlas sömnbrist idag? Kan man ”sova igen” förlorad sömn?
FYSISK AKTIVITET
• Hur effektivt är fysisk aktivitet egentligen? (potens, evidens). Take home message:
”Det är lika farligt att ha dålig kondis som att röka” (enligt WHO).Hur mycket behöver vi röra på oss? Kan man dela upp aktiviteten över dagen/veckan?
Innebär promenad (ex) samma träning för alla? Take home message: Utgå alltid från individens nuvarande fitness och då kan promenad vara låg- medel eller tom högintensiv aktivitet (relativ intensitet). Vad betyder mest: fitness eller fatness?
Måste man springa för att få en bättre kondition? Vad är fysisk aktivitet på recept- FaR?
ALKOHOL
• Alkohol som riskfaktor. Vad är risknivåer? Är det bättre att dricka allt på lördag, eller litet varje dag? Är det bättre med vin än sprit? Är det farligt att inte dricka?
Hur skall vi närma oss alkoholfrågor med patienten? Hur hittar vi patienter med överkonsumtion? (audit)
•
ALTERNATIV MEDICIN
• Maten är ju ”så dålig”: Behöver vi kosttillskott? Kan det istället vara farligt med kosttillskott? Kan intag av alternativ preparat störa andra läkemedel? Hur
kontrolleras alternativpreparat? Men vitaminer är väl ändå alltid nyttigt? (30% av svenskarna äter…) Johannesört?
OBESITAS
• Risker med och gradering av övervikt? Problemets betydelse idag och i framtiden?
Sverige/internationellt. Behandling av övervikt- evidens (LM, operation, livsstil).
Livsstilsbehandling av övervikt- effektbrist eller complianceproblem? Genernas betydelse till övervikt. Har inte överviktiga lägre förbränning (de har i själva verket
2018-12-20
högre)? Hur snabbt är det nyttigt att gå ned (vådor med jojo-bantning)? Går alla upp igen i vikt efter reduktion? Har det betydelse när man äter och vad man äter för viktuppgång?
KOST
• Finns det någon kostmetod som är bättre än andra? (stenålder, Atkins, medelhavs) Tallriksmodellen, är den ute? Skall vi äta mer fett? Eller annorlunda fett??
Kolhydrater är väl farligt? Hur går man ned i vikt effektivast med kost? Matdagbok?
Kost som specifik behandling? Finns det farlig mat?
STRESS
• Redogör för hälsorisker relaterat till stress, hur man kan mäta stress,
behandlingsmetoder vid stressrelaterad ohälsa och begreppet “utbrändhet”.
Etik
Att avstå från/avbryta livsuppehållande behandling + Att ge prognostisk information
• Vad ska/bör man säga till en patient med svår kronisk internmedicinsk sjukdom (med statiskt relativt kort förväntat överlevnad, < 5 år) som, till exempel, frågar: Är det en farlig sjukdom (t.ex. hjärtsvikt, KOL, myelom)?
• Vad bör man tänka på när man vill få klarhet i vad en gammal och svårt sjuk patient har för inställning till en viss typ av behandling - t.ex. fortsatt dialysbehandling, respiratorbehandling vid försämring av KOL eller hjärt-lungräddning i händelse av hjärtstopp?
• Hur bör man gå tillväga/resonera för att komma fram till ett beslut, som både är medicinskt rimligt och etiskt försvarbart, när det gäller frågan om hjärt-lungräddning bör utföras eller inte på en patient?
• Vilken betydelse bör anhörigas uppfattning tillmätas när det t.ex. gäller hur vården ska utföras eller vilka beslut som ska fattas?
1-2 frågor per student
2018-12-20
Sahlgrenska akademin
Samlad bedömning av muntlig examination
Kursen i Invärtesmedicin, Termin 7
Studentens namn och personnummer
……….
Examinator ……….
Bisittare………
Datum………
Godkänd Icke-godkänd 1. Internmedicinska symtom
2. Internmedicinska symtom
1. Vanliga internmedicinska sjukdomar (case) 2. Vanliga internmedicinska sjukdomar (case) 1. Livsstil och Etik
2. Livsstil och Etik
Slutbedömning: Godkänd Icke-godkänd
Eventuell motivering till ”icke-godkänd”
………...
………
PÅMINN OM ATT FYLLA I BÅDA KURSUTVÄRDERINGARNA Ansvarig examinators underskrift Namnförtydligande
……….. ………..
Formuläret skickas/lämnas till kurssekreterare
2018-12-20
BILAGA 4
Klinisk farmakologi
Kliniskt läkemedelsarbete under VFU och specialveckor
Under kursen i klinisk farmakologi diskuterar vi principer för klinisk läkemedelsbehandling och bekantar oss med källor för läkemedelsinformation. Den praktiska träningen i
läkemedelsbehandling som en integrerad del av patientomhändertagandet gör ni under VFU- placeringar och specialveckor. Där gör ni läkemedelsgenomgångar och skriver vård- och läkemedelsberättelser för de patienter ni ansvarar för. Ta också del i diskussioner som förs i kliniken om läkemedel, ställ frågor, uppmärksamma på misstänkta biverkningar och ta gärna initiativ till att göra biverkningsanmälan till Läkemedelsverket.
Diskutera också ert läkemedelsarbete kontinuerligt i era studentgrupper och samla på er material till den redovisning som ni ska hålla i case-veckan på termin 7.
Redovisning av kliniskt läkemedelsarbete
På fredagen i case-veckan på termin 7 hålls ett avslutande seminarium med lärare från klinisk farmakologi. Obligatoriskt deltagande gäller. Varje grupp (enligt gruppindelningen som gäller under specialveckorna) ska inför detta tillfälle förbereda en redovisning på 15-20 minuter som sammanfattar lärdomar och erfarenheter från läkemedelsarbetet under VFU och specialveckor.
Det kan till exempel handla om viktiga saker ni lärt er eller blivit uppmärksamma på såsom läkemedel som ofta glöms bort i läkemedelslistan, läkemedel där det är extra viktigt att tänka på dosering, följsamhet eller njurfunktion, faktorer som hindrar/underlättar ett bra läkemedelsarbete och saker ni behöver träna mer på i framtiden. Exemplifiera gärna med patientfall. Ni får också gärna presentera patientfall som på annat vis berör läkemedel, t ex en oväntad biverkning, nytta/risk-värdering eller en etisk frågeställning.
Så länge presentationen bygger på diskussioner inom gruppen och så länge hela gruppen tillsammans tagit fram presentationen är formatet fritt. Ni kan visa powerpoint-bilder, rita och skriva på tavlan, spela upp patientfall i form av teater, eller vad ni tycker passar er grupp bäst. 4 grupper redovisar vid varje seminarietillfälle. Efter varje presentation ges möjlighet för de andra grupperna och läraren att kommentera och ställa frågor. Tänk gärna ut sätt att involvera åhörarna, t ex genom att fråga om de träffat på något liknande eller en omröstning (skulle ni valt alternativ A eller B?).
Vid frånvaro ges möjlighet att ta igen momentet vid ett resttillfälle i slutet av Invärtesmedicin 2.
Studenter som anmält sig till resttillfället bildar en ny grupp. Förberedelser och redovisning genomförs på samma sätt som vid ordinarie tillfällen.
Mer information om kliniskt läkemedelsarbete hittar ni i mappen ”Klinisk farmakologi” på GUL.
2018-12-20
BILAGA 5
Klinisk kemi
Under invärtesmedicinkursen är studenterna indelade i 16 basgrupper som under två omgångar av veckan “Livsstil/Riskfaktorer” delas in i 4 seminariegrupper per omgång, med två basgrupper / seminariegrupp, alltså cirka 16 studenter och 2 lärare per seminariegrupp.
Under seminarierna presenteras och diskuteras de patientfall som studenterna gruppvis valt att fördjupa sig i och inlämnat skriftligt via GUL under kursen Invärtesmedicin1. Studenterna ska belyser nyttan och ev. svårigheter med klinisk kemiska analyser och svar inom olika
invärtesmedicinska områden. Alla studenter i gruppen förväntas presentera en del av fallet.
Examination sker genom aktiv och registrerad närvaro från studenternas sida.
Vid frånvaro får studenten ersättningsuppgift via en individuell skriftlig uppgift.
2018-12-20
BILAGA 6
Lärandemål radiologi invärtesmedicin 1 och 2 Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:
”redogöra för och diskutera användningen av radiologisk diagnostik med avseende på invärtesmedicinska frågeställningar”
Radiologisk inlämningsuppgift Anvisningar:
Använd Times new roman, 12, enkelt radavstånd, 2 cm marginaler, max 2 A4 sidor text, skickas som PDF eller Word fil, filnamn: rad_terminsnamn (t ex VT19)_DITT NAMN.
Nedanstående delar skall inkluderas. Inga personuppgifter får förekomma, ange
remissnummer. Inlämningsuppgift som inte följer anvisningar bedöms som icke-godkänd.
• Kort beskrivning av fallet enligt SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuellt, Rekommendation) I vilket sammanhang träffade du patienten.
• Beskriv kort indikationen för den radiologiska undersökningen ( vad ska undersökningen leda till)
• Kopiera in remisstext.
• Reflektera: var remissen adekvat (anamnes + status, indikation, önskad undersökning, frågeställning)? Saknades något?
• Beskriv den radiologiska undersökningen- hur gick den till? Ur patientens perspektiv och vilka tekniska fysikaliska principer användes?
• Kopiera in svarstexten i remissen
• Hur tolkar du resultatet av undersökningen? Var något oklart i utlåtandet - terminologin?
• Reflektera över eventuell diskrepans mellan preliminärt och definitivt utlåtande?
• Vilken blev betydelsen av radiologins pusselbit för patientens handläggning?
• Vilka alternativa undersökningar kunde valts (lämpliga, mindre lämpliga- motivera)
• Infoga bild/-er på relevanta fynd i undersökningen
• Frågor/synpunkter till oss inom radiologi.
