Projektplan: Barns kommunikation med distriktsläkare i Luleå-Boden
Bakgrund
Barn besöker sin hälsocentral – antingen ensamma eller tillsammans med en förälder eller ledsagare – för vardagliga besvär som feber, sårskador, och buksmärtor, men mellan 8-20% av
världens pediatriska population lever med någon form av kronisk sjukdom (Swedlund, 2012) och följs med upprepade besök. De utgör en betydande del av distriktsläkarens vardag.
Distriktsläkarens viktigaste verktyg är konsultationen. Vänlighet och delaktighet i beslut ger mer nöjda patienter, och nöjda patienter uppvisar bättre följsamhet och bättre resultat av insatt behandling (Swedlund, 2012), vilket även gäller för barn (Scopetti, 2020). Hos barn så som vuxna ökar nöjdheten om samtalet centreras kring dem (Swedlund, 2012). Konsultationsverktyg som t ex SDM, shared decision making, användas för vuxna, men dessa är sämre studerade hos barn, där saken försvåras av skillnaderna i ålder och mognad samt att samtalet har en tredje part; ledsagaren (Wyatt, 2015).
Förenta Nationernas barnkonvention anser att barn bör då det är möjligt involveras i beslut kring sin egen vård (Unicef, 1989), men det är vanligt att det inte sker (Wyatt, 2015). Barns egna upplevelse förbises, bland annat underskattar läkare ofta barns smärtgrad (Brudvik, 2017). Barn i åldrarna 7-11 år har visats kunna avgöra sitt eget informationsbehov inför vårdingrepp, och bör därmed få utrymme att ställa egna frågor, men kan istället få lida under osäkerhet och har inte ens tilltalats av läkaren (Smith, 2005). Sjukhus och vårdmiljöer stressar ofta barn, men det går att avdramatisera situationen genom att fråga om favoritleksaker eller fritidsintressen, och öka barnets trygghet även under smärtsamma moment som nålstick med ett förklarande och ärligt språk (Pancekauskaitė, 2018).
Denna studie ämnar kartlägga hur barn inkluderas vid sina besök hos distriktsläkare i primärvården i Luleå-Boden området: utreda hur ofta barn tilltalas direkt av läkaren, hur ofta barnet själv svarar på frågor, hur föräldrarnas förväntningar på att bli inkluderade i samtalet ser ut, hur ofta barn och
föräldrar är ense om besvären, hur ofta barn självständigt ställer frågar, och hur ofta barn i olika åldrar kommer utan ledsagare till besök. Förhoppningen är att resultaten på sikt kan hjälpa distriktsläkare att bättra sin kommunikation med barn i olika utvecklingsfaser, upptäcka avvikelser i besökande barns mående eller utveckling, minska på barns rädsla inför vårdsituationer, och uppnå det patientförtroende och nöjdhet som leder till god följsamhet och gott behandlingsresultat. Förväntningen är att läkaren försöker engagera barnet genom att tilltala det direkt, och att barnets aktiva deltagande i
konsultationen ökar med ökande ålder.
Syfte
Syftet är att kartlägga kommunikationen mellan distriktsläkare och barn som en grund för fördjupande studier i kommunikationsmodeller.
Metoder
Urvalet är barn i åldern 3-18 år som under tiden XX-XX besöker en distriktsläkare i området Luleå-Boden. Åldersspannet valdes då barn kring 3 år ofta har tillräcklig språkutveckling för att delta i ett samtal, och vid 18 års ålder övergår de till vuxna. För enkelhetens skull, då enkäten bara är skriven på ett språk, begränsar vi oss till den population som själva och vars föräldrar talar svenska.
När barn och deras ledsagare besöker vårdcentralen för ett planerat eller akut distriktsläkarbesök frågas de om de vill delta i en enkätstudie för att se på läkares kommunikation med barn. Om de tackar ja får de med sig en enkät och ett kuvert att skicka det tillbaka i, se enkätförslag i slutet av dokumentet.
Deltagande för barn under 15 år kräver våda vårdnadshavarnas godkännande; barn över 15 får själva avgöra om de önskar delta. Enkäterna kommer inte innehålla några personuppgifter men för att undvika dubbelinmatningar märks de med varsin bokstavs- och sifferkod. Datan från enkäterna sammanställs i SPSS statistikbehandlingsprogram. Resultaten presenteras i tabeller och
korrelationsanalyser görs mellan patientens kön, ålder, och hur kommunikationen med läkaren sett ut.
Datakällor
All data till studien samlas in via den enkät som är bifogad i slutet av detta dokument. Frågorna på enkäten ämnar svara på den studiens hypotes utan att ta kräva för mycket tid från deltagarna. Risken med en för lång och komplicerad enkät är att fler personer avstår från att delta.
Etiskt godkännande
Då undertecknad ej är säker på att studien i fråga någonsin kommer gå längre än skrivandet av en projektplan så är ingen etikprövning ännu genomförd.
Tabellplan
Resultaten presenteras visuellt i stapeldiagram uppdelat efter barnets kön och ålder, antingen per år eller i åldersgrupper 3-7 år, 8-13 år, 14-18 år. För att testa hypotesen att läkaren oftast försöker
engagera barnet i konsultationen anges andelen som tilltalat barnet direkt, och testas för signifikans mot barnets ålder eller kön. För att testa hypotesen att barnet deltar mer aktivt i konsultationen vid ökande ålder testas ålder mot andelen som själva ställde frågor till läkaren. Signifikans beräknas med independent samples T-test och för binära variabler – kön mot ja-nej frågor – med chi square test.
Sekundära analyser kan inkludera hur ofta barn kommer själva till besök, om barnets engagemang ökar när någon annan än en förälder är ledsagare, om barnet och läkaren kommunicerar mer direkt om de träffats förut, andelen som förstod eller var nöjda med besöket mot hur barnet inkluderades.
Felkällor
Datainsamlingen i en enkätstudie är materialet helt beroende av att patienterna och deras ledsagare väljer att medverka. Om för få svar skickas in kan materialet bli för litet. Barnet och ledsagarens nöjdhet med läkarebesöket kan påverka om de väljer att skicka in enkäten eller ej, och det kan ske ett oönskat socioekonomiskt urval i vilka patienter och ledsagare som är mer benägna att skicka in enkäten.
I en enkätstudie kommer svaren vara subjektiva. Barnen och föräldrarna själva anger hur samtalet har gått. Detta kan även vara en styrka i det att det reflekterar hur de har upplevt samtalet, vilket i frågor kring kommunikation kan vara lika viktigt som vad som har sagts.
Referenser
Brudvik, C. M. (2017). A comparison of pain assessment by physicians, parents and children in an outpatient setting. Emergency Medicine Journal, 34(3) , 138-144.
Pancekauskaitė, G. &. (2018). Paediatric pain medicine: pain differences, recognition and coping acute procedural pain in paediatric emergency room. Medicina, 54(6). , 94.
Scopetti, M. S. (2020). Information, Sharing, and Self-Determination: Understanding the Current Challenges for the Improvement of Pediatric Care Pathways. Frontiers in Pediatrics, 8.
Smith, L. &. (2005). Children's accounts of their preoperative information needs. Journal of Clinical Nursing, 14(2). , 230-238.
Swedlund, M. P. (2012). Effect of communication style and physician–family relationships on satisfaction with pediatric chronic disease care. Health communication, 27(5). , 498-505.
Unicef, U. N. (1989). Convention on the Rights of the Child. Hämtat från https://www.unicef.org/child-rights- convention/convention-text den 02 10 2020
Wyatt, K. D. (2015). Shared decision making in pediatrics: a systematic review and meta-analysis. Academic pediatrics, 15(6). , 573-583.
Enkätförslag: Barns kommunikation med distriktsläkare i Luleå-Boden
Denna enkät är del av en studie som klarlägger läkares kommunikation med barn i Luleå-Boden. Syftet är att få en lägesbild av hur den kommunikationen ser ut för att i framtiden kunna genomföra andra, fördjupade studier för att förbättra läkarens kommunikation med barn och därmed barnens möjligheter till delaktighet i sin egen vård, vilket de har rätt till enligt Förenta Nationernas Barnkonvention. Deltagandet är helt frivilligt och kommer inte innefatta persondata eller kontroll av journaler. Namn eller personnummer bör därmed inte anges. Barn under 15 år behöver godkännandet från båda vårdnadshavarna för att delta. Barn över 15 år får fatta egna beslut, så länge de förstår vad deltagandet innebär. Ni som väljer att delta fyller i nedanstående formulär och postar det i medföljande kuvert. Tack på förhand för er medverkan!
Vänligen ringa in rätt alternativ! Om inget av svarsalternativen passar, lämna blankt eller skriv en kommentar.
Hur gammalt är barnet? ______ år
Vem ledsagade barnet till läkaren?
Förälder Annan Barnet gick dit själv
Har barnet något av följande:
Funktionsvariation med nedsatt verbal språkförmåga
Funktionsvariation med nedsatt motorisk förmåga
Funktionsvariation med nedsatt intellektuell förmåga
ADHD eller ADD Autismspektrum- diagnos
Annan diagnos, skriv:
___________________
Vilket kön har barnet? Kvinnligt Manligt Annat
Har barnet träffat samma läkare tidigare inom det senaste året?
Ja Nej
Vilket kön har läkaren? Kvinnligt Manligt Annat
Tilltalade läkaren barnet direkt under samtalet?
Ja Nej Ja, men bara hälsning eller
vid undersökning
Om ja, svarade barnet på läkarens tilltal?
Ja Nej Ja, men vände sig då till
ledsagaren
Visade läkaren intresse Ja Nej
Kom barnet spontant med frågor eller synpunkter?
Ja Nej Ja, men vände sig då till
ledsagaren
Tilltalade läkaren barnets ledsagare under samtalet?
Ja Nej Ja, men bara vid hälsning
Var ledsagare och barn överens om vad problemet var?
Ja Nej Delvis
Var ledsagare och barn överens om hur problemet sett ut, till exempel vid skada hur fallet gått till, eller vid buksmärta när besvären började?
Ja Nej Delvis
Förstod ditt barn skälet till dagens besök?
Ja Nej Delvis
Förstod ditt barn vad dagens besök ledde till, till exempel kring
uppföljning eller medicinering eller
förklaringen av besvären?
Ja Nej Delvis
Var barn och ledsagare nöjda med den
information ni fick under besöket?
Ja Nej Delvis
