Patientsäkerhetsberättelse

ON 2015-193

Patientsäkerhetsberättelse

Omsorgsnämnden 2014

2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sida

Bakgrund 3

Ledningssystem 3

Ansvar för patientsäkerheten 3

Struktur för uppföljning 5

Samverkan 5

Hur patientsäkerhetsarbetet bedrivits 2014 6

Kompetensutveckling 6

Hemsjukvårdsreform 6

Läkemedelshantering 7

Delegering 7

Hygien och smittskydd 8

Socialpsykiatri 9

LSS 9

Redovisning av avvikelser 10

Munhälsobedömningar 12

Rehabilitering 13

Hjälpmedel/ medicintekniska produkter, MTP 14

Hjälpmedelskonsult 15

Dokumentation och Treserva 15

Omsorgsnämndens mål 2015 16

Slutord 16

3

Bakgrund

Kommunen ansvarar för atterbjuda en god hälso- och sjukvård enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) inom kommunens särskilda boenden och sedan januari 2014 även i ordinärt boende. Varje kommun ska också i dagverksamhet erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som vistas där.

Inom Omsorgsnämndens område finns ca 650 platser i särskilt boende och ca 800 platser för daglig verksamhet samt ca 50 patienter i hemsjukvård i ordinärt boende. Kraven som ställs i lagstiftningen utgör grunden för den sjukvård som kommunen ska bedriva. Patientsäkerhetslagen ger

vårdgivaren ett tydligt ansvar att bedriva ett systematiskt

patientsäkerhetsarbete och att arbeta förebyggande för att förhindra negativa händelser och vårdskador. Varje vårdgivare som har avtal med Omsorgsnämnden ska redovisa sitt systematiska patientsäkerhetsarbete gällande de sjukvårdsinsatser de utför i sin Patientsäkerhetsberättelse.

Vårdgivarna ska använda den av MAS framtagna mall vilken i sin tur baseras på mall en från Sveriges kommuner och landsting. I berättelsen ska framgå hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår, vilka åtgärder som vidtagits samt redovisning av resultat.

Föreliggande Patientsäkerhetsberättelse baseras på Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) utredningar och uppföljning av inlämnade uppgifter under 2014. Den är en sammanställning av samtliga verksamheter inom Omsorgsnämndens område.

Ledningssystem

Utförarna är vårdgivare och ansvarar för att säkerställa att resurser och att förutsättningar finns för en god vård och säkra sjukvårdsinsatser. Varje vårdgivare ska inneha ett ledningssystem som ska utformas efter Socialstyrelsen krav. Genom ett välplanerat ledningssystem förbättras kvaliteten i hälso- och sjukvården vilket optimerar organisationens interna funktioner genom att tydliggöra och synliggöra verksamhetens kvalitetskrav och resultat för medarbetare, den enskilde och övriga medborgare.

Ledningssystemet bildar en grund och är en förutsättning för att identifiera brister vilket i sin tur skapar ett underlag för systematiskt kvalitetsarbete.

Ansvar för patientsäkerheten

Vårdgivare

Omsorgsnämnden svarar för hälso- och sjukvården inom omsorgen och utgör ledningen av hälso- och sjukvårdsverksamheten. Genom upphandling och avtal bedrivs hälso- och sjukvård av kommunal utförare och enskilda privata utförare.

Respektive utförare är vårdgivare för den hälso- och sjukvård som de bedriver.

1 SOSFS 2011:19 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.

4 Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS

MAS är en befattning som är reglerad i HSL. I MAS uppdrag ingår uppföljning över att patienter får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområden samt att utveckla den kommunala hälso- och sjukvården med hög kvalitet och patientsäkerhet i fokus. MAS

ansvarar för att det finns riktlinjer för hälso- och sjukvård och att rutiner gällande läkemedelshantering och delegering är säkra och välfungerande. MAS anmäler allvarliga händelser enligt lex Maria till Inspektion för vård och omsorg (IVO) på delegering från nämnden. MAS verktyg för att styra och utveckla hälso- och sjukvården är kommunens riktlinjer för hälso- och sjukvård vilka finns på kommunens webbsida samt genom information och nyheter som kontinuerligt läggs ut på webbsidan.

Medicinskt ansvarig för rehabilitering, MAR

Sedan 2013 finns MAR i kommunen med tillhörighet på Omsorgskontoret och med koppling till Kvalitets och Utvärderingskontoret. Om ett

verksamhetsområde i huvudsak innefattar verksamhetsområdet rehabilitering får en arbetsterapeut eller sjukgymnast fullgöra uppgiften som medicinskt ansvarig för detta område. I MAR uppdraget ingår uppföljning att patienter får en säker och ändamålsenlig rehabilitering samt att utveckla den med hög kvalitet och patientsäkerhet i fokus. MAR ansvarar för att det finns riktlinjer för rehabilitering och att rutiner gällande delegering är säkra och

ändamålsenliga. MAR ansvarar för att rutiner finns gällande medicintekniska produkter. MAR anmäler allvarliga händelser enligt lex Maria till IVO. MAR verktyg för att styra och utveckla rehabiliteringen är kommunens riktlinjer för hälso- och sjukvård vilka finns på kommunens webbsida. MAR medverkar också för samsyn kring hjälpmedelsförsörjningen i länet, följer forskning och utveckling inom hjälpmedel/ välfärdsteknologi samt ansvarar för revidering av länsgemensamt regelverk.

Verksamhetschef

Verksamhetschef i respektive verksamhet ansvarar enligt HSL för att de tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet i vården samt leder

verksamheten i enlighet med lagstiftningen. Inom ramen för ledningssystemet ska verksamhetschefen ta fram, fastställa och dokumentera rutiner för hur det systematiska kvalitetsarbetet kontinuerligt ska bedrivas för att kunna styra, följa upp och utveckla verksamheten. I uppdraget ingår att ansvara för att alla medarbetare har kännedom om och förutsättningar för att följa verksamhetens upprättade rutiner. Verksamhetschef ska tillse att varje medarbetare har relevant utbildning och kompetens för att kunna utföra sitt arbete.

Hälso- och sjukvårdspersonal

Hälso- och sjukvårdspersonalens personliga ansvar gentemot patienten regleras i Patientsäkerhetslagen, där det framgår att de själva bär ansvaret för hur han eller hon fullgör sina arbetsuppgifter. Legitimerad personal och

omsorgspersonal som mottagit delegering för hälso- och sjukvårdsinsatser är skyldig att upprätthålla hög patientsäkerhet och ansvara för att utföra sitt arbete utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet, lagar, riktlinjer och rutiner.

Händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada ska personalen rapportera samt medverka i det systematiska kvalitetsarbetet.

5

Struktur för uppföljning

 Vårdskador och tillbud rapporteras av verksamheterna i Treservas avvikelsemodul och redovisas årligen till nämnd.

 MAS/MAR genomför utredningar och följer upp allvarliga händelser och anmäler enligt lex Maria till IVO.

 Samtliga verksamheter redovisar årligen lokal läkemedelsinstruktion till MAS.

 Verksamheterna ansvarar för egenkontroller.

 Verksamhetsuppföljningar, tillsammans med Kvalitets- och utvärderingskontoret, enligt nämndens kvalitetsuppföljningsplan.

Samverkan

Formerna för samverkan regleras i avtal, samverkansdokument och rutiner.

 I avtal mellan kommunen och landstinget regleras läkarmedverkan i särskilda boenden samt i ordinärt boende.

 Rutiner med landstinget är upprättade för patienter i särskilt boende vilka är anslutna till landstingets avancerade hemsjukvård (LaH).

 Verksamhetsråd med planeringsledare, MAS, MAR och utförare.

 MAS och MAR medverkar minst en gång per år vid respektive utförares möten för legitimerad personal.

 Avtal mellan kommunen och Patientnämnden gällande rapportering om vårdskador och klagomål från medborgarna.

 Patient- och kvalitetssäkerhetsgrupp med representanter från länets kommuner och landstinget.

 Avtal mellan kommunen och landstinget gällande uppsökande verksamhet avseende munhälsobedömningar

 Länsövergripande samverkansprojekt bedrivs gällande Nationellt

fackspråk, gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur, ICF.

 Medicinskt ansvarigas ledningsgrupp, MALG, med länets samtliga MAS och MAR.

 Länets fyra MAR samverkar kring rehabiliteringsfrågor.

 Nätverk för länets MAR och hjälpmedelskonsulter.

 Länsgemensamt hjälpmedelsråd.

 Lokalt Hjälpmedelsråd.

 Strategisk arbetsgrupp med landstinget gällande fysisk aktivitet.

 Arbetsgrupp med länets kommuner, landstinget och team Olmed gällande gränsdragning inom ortosområdet.

 Regelbundna möten med verksamhetschef från Kommunrehab och landstingets Rörelse och Hälsa.

 MAS och MAR medverkar tillsammans med enheten för IT- och E- hälsa i arbetsgruppen E-hälsa och juridik med chefsjurist.

 Samverkan mellan landstinget och länets kommuner gällande riktlinjer för in- och utskrivning av patienter i slutenvård.

 SAMPLAN; forum för verksamhetschefer Socialpsykiatri, omsorgskontoret, socialkontoret och psykiatriska kliniken US.

 MAR, hjälpmedelskonsult och planeringsledare samverkar med Barn- och Ungdomshabiliteringen gällande gränsdragningsfrågor.

6

Hur patientsäkerhetsarbetet bedrivits 2014

 Händelseanalys och utredning genomförs i respektive verksamhet vid allvarlig händelse.

 Hälso- och sjukvårdsriktlinjer revideras fortlöpande och nya upprättas.

 MAS med särskilt uppföljningsansvar tillträdde 2014.

 Uppföljning av HSL-området i samband med Kvalitets-och Utvärderingskontorets verksamhetsuppföljningar

 Verksamhetsuppföljning gällande rutin för Medicintekniska produkter, MTP, påbörjades under hösten.

 Lokal rutin för ansvarsfördelning av MTP har upprättats.

 Revidering av MTP rutin har påbörjats.

 Samverkan för säker överrapportering mellan ortopeden och hemrehab.

 Kommunens ansvar gällande rehabilitering har förtydligats i förfrågningsunderlag.

 Länsgemensam rutin för hjälpmedelsavvikelser har påbörjats.

 Länsgemensam rutin för läkemedelsgenomgång har implementeras.

Kompetensutveckling

 Heldags utbildning i klinisk bedömning för sjuksköterskor.

 Två utbildningseftermiddagar hölls för samtliga leg. arbetsterapeuter och leg. sjukgymnaster/ fysioterapeuter med temat

Rehabiliteringsplaner.

 MAR medverkade tillsammans med enheten för IT och E-hälsa vid fortbildningstillfällen för legitimerad personal.

 MAS, MAR och hjälpmedelskonsult deltog i en konferens och mässa avseende E-hälsa.

 MAR deltog i det nationella MAS/ MAR nätverkets kompetensutvecklingsdagar i Göteborg.

 MAS och MAR har deltagit på studieresa till Dundee i Skottland tillsammans med Kvalitets och Utvärderingskontoret där bl.a. hälso- och sjukvårds- och rehabiliteringsverksamheter studerades.

 Heldagsutbildning i klinisk bedömning för samtliga sjuksköterskor

 Utbildning för sjuksköterskor gällande gastrostomivård

 MAS och MAR deltog på heldagsutbildning anordnad av landstinget

”Min arbetsmiljö- patientens säkerhet”

 Utbildning till sjuksköterskor gällande handhavande och skötsel av kateter har erbjudits från landstinget.

 Hjälpmedelskonsult deltog vid en tvådagars konferens för hjälpmedelschefer.

Hemsjukvårdsreformen

I januari 2014 övertog kommunen ansvaret, efter ett intensivt planeringsarbete, för hemsjukvård i ordinärt boende, enligt avtal mellan landstinget och samtliga kommuner i länet. Övertagande av hemsjukvården har skett genom avtal om hemsjukvård i ordinärt boende med Leanlink Äldreomsorg, Leanlink

Kommunrehab, Leanlink Råd & Stöd samt Vis Vitalis Omsorg AB.

7 FoU-enheten har i uppdrag att utföra regionala uppföljningar av reformen. Den

visar bland annat att antal besök och personer med behov av somatisk

hemsjukvård är fler än de beräkningar som utfördes inför skatteväxlingen. I den somatiska hemsjukvården har den nationella sjuksköterskebristen medfört att rekrytering och nödvändig bemanning varit långt mer kostsam än vad

skatteväxlingen gav i resurser. Ur patientsäkerhetssynpunkt har ingen allvarlig händelse inträffat i kommunen som kan härledas till Hemsjukvårdsreformen.

Socialpsykiatri, stödteam.

Om en patient ska bli aktuell för kommunal psykiatrisk hemsjukvård ska en samordnad individuell plan (SIP) genomföras, där patient, kommun och

landsting ska vara överens om hur ansvarsfördelningen för den aktuella vården ska se ut. Det fortsatta arbetet med att följa upp och utveckla organisationen rörande psykiatrisk hemsjukvård har fortsatt under 2014. Under året har ca 75 SIP genomförts. Arbetsterapeuterna inom stödteamen har utfört

hjälpmedelsförskrivningar, bostadsanpassningar, kartlagt individens vardag samt informerat patienterna om den vardagsteknik som finns och som kan underlätta i vardagen.

Det återstår fortfarande en del arbete med att implementera

Hemsjukvårdsreformen, dels hur vi tolkar uppdraget men även hanteringen av SIP.

Läkemedelshantering

MAS upprättar riktlinjer för läkemedelshantering, vilka ska följas av samtliga utförare som har avtal med nämnden. Riktlinjer för läkemedel är det hälso- och sjukvårdsområde vilket är mest detaljerat och reglerat och det styrs b.la. av Socialstyrelsens föreskrift. MAS har anmält tre allvarliga händelser enligt lex Maria gällande läkemedelshantering. Patienterna kom inte till skada men det var risk för allvarlig skada.

Det är viktigt att samtlig personal hanterar läkemedel på ett så likvärdigt sätt som möjligt oavsett utförare. Kommunens riktlinjer för läkemedelshantering och de lokala rutinerna ska vara väl kända av samtlig berörd personal, vilket ingår i verksamhetschefens ansvar. Strategin för att säkra

läkemedelshanteringen är att samtlig personal följer kommunens riktlinjer, att utförarna har avtal med externa granskare vilka kontrollerar

läkemedelshanteringen och att de lokala instruktionerna är korrekt upprättade och följs. Rutinerna för hanteringen och ansvarsfördelningen gällande

läkemedelshantering har redovisats till MAS av respektive verksamhet.

Delegering

Enligt Socialstyrelsens föreskrift finns möjlighet för legitimerad personal att delegera hälso- och sjukvårdsinsatser till annan personalkategori med reell kompetens. Delegeringsförfarandet ska följa kommunens hälso- och sjukvårdsriktlinjer som innefattar utbildning, skriftligt kunskapstest, uppföljning och handledning. Verksamhetschefen ansvarar för att riktlinjen följs och att personalen har kompetens att ta emot delegering.

8 Delegeringsbeslutet är personligt och kan innehålla flera olika delegerade

arbetsuppgifter. Delegering får inte förekomma för att lösa

personalbristsituationer eller slentrianmässigt. Under vissa omständigheter kan det vara fördelaktigt ur patienters perspektiv att överlåta hälso- och sjukvårdsuppgifter, när det är förenligt med kravet på säker vård, ex. för att upprätthålla personalkontinuiteten kring patienten. Delegeringsbeslutet ska omprövas minst en gång per år eller när omständigheterna påkallar det och omedelbart återkallas om det inte längre är förenligt med god och säker vård.

Inom Socialpsykiatrin finns det ca 160 delegeringsbeslut fördelat på 6,5 sjuksköterska.

Inom LSS finns det ca 1 200 delegeringsbeslut fördelade på 6,85 sjuksköterska vilket betyder att en sjuksköterska ansvarar för orimligt många delegeringsbeslut hos olika utförare i särskilt boende och dagverksamheter. MAS anser att sjuksköterskor inom LSS inte har förutsättningar att följa Socialstyrelsens föreskrift och kommunens riktlinjer gällande delegeringsförfarandet vilket kan innebära en risk för patientsäkerheten kring hantering av delegeringar.

Att hälso- och sjukvårdsinsatser inte ska bygga på delegering framkommer i en av Socialstyrelsens tillsynsrapport² där det även framkommer att uppföljning av anmälningar inom hälso- och sjukvården visat att avvikelser vid läkemedelshantering i de flesta fall berott på brister vid delegeringsförfarandet. Socialstyrelsen skriver i sin rapport att omfattande användning av delegering tyder på att det i verksamheten inte finns

personal med den kompetens som behövs för att förmedla god vård och bör därför leda till att personalstrukturen ses över. I kommande förändring gällande sjuksköterskornas organisatoriska tillhörighet behöver

tidsutrymmet för sjuksköterskorna beaktas för att upprätthålla patientsäkerheten.

Hygien och smittskydd

I Hälso- och sjukvårdslagen anges att vården ska vara av god kvalitet med en god hygienisk standard. Att förebygga vårdrelaterade infektioner är en viktig del i kvalitets- och säkerhetsarbetet i alla former av vård och omsorg. I det dagliga vårdarbetet finns risk för smittspridning. Riktlinjer för basala hygienrutiner finns i kommunens hälso- och sjukvårdrutiner. I förfrågningsunderlag har krav på egenkontroller avseende följsamhet till basala hygienrutiner skärpts fr.o.m.

2012. Ingen allvarlig avvikelse har rapporterats under året gällande smittspridning.

2 Socialstyrelsen (2011b) Tillsynsrapport 2011 Hälso- och sjukvård och socialtjänst. Stockholm

9

Socialpsykiatri

Enligt psykiatrireformen, vilken trädde i kraft 1995, ansvarar landstinget för aktiv psykiatrisk vård och specialinsatser medan övrig vård ansvarar kommunen för upp till läkarnivå. Patienter med olika psykiatriska diagnoser behöver stöd och hjälp med medicinering, behandlingar och kontakter med sjukvården. Dagtid har utförarna sjuksköterskor verksamma i verksamheterna vilka känner patienter och personal samt har

tidsutrymme för delegering och uppföljning. Inom missbruksvården har flera av utförarna slutit avtal med primärvården som ansvarar för

medicinering och delegering. Genom att sjuksköterskorna är stationära på de flesta boenden bidrar det till att säkerställa kvalitet och patientsäkerhet dagtid.

LSS

I bostäder för personer med funktionshinder förekommer det individer med varierande grad av funktionsnedsättning, där några är mycket vårdkrävande och behöver tillgång till läkemedel, medicinteknisk utrustning och personal dygnet runt. Åldrarna på de boende varierar mellan 5 - 88 år.

Avtal mellan Omsorgsnämnden och Leanlink reglerar sjuksköterskeinsatser för samtliga verksamheter inom LSS. Från och med hösten 2014 förstärktes

sjuksköterskebemanningen med 1.0 årsarbetare till 5.85 årsarbetare. De ansvarar för ca 70 verksamheter spridda geografiskt i kommunen, 360 personer samt daglig verksamhet. MAS bedömde dock att sjuksköterskeresurserna fortfarande var för knappa och att de inte hade förutsättningar att följa, de av MAS

utfärdade, hälso- och sjukvårdsriktlinjer, vilket kan leda till patientsäkerhetsrisker.

Enligt Hälso- och sjukvårdslagen är utförare som ansvarar för hälso- och sjukvård vårdgivare och ska därmed också förfoga över

sjuksköterskeresurserna. Omsorgsnämnden beslutade att avtalet mellan nämnden och Leanlink därför skulle upphöra. Sjuksköterskeorganisationen skulle splittras och fördelas på respektive vårdgivare, vilket också samtliga involverade ställde sig positiva till. Omsorgsnämnden förstärkte samtidigt sjuksköterskeresurserna med ytterligare 2.0 årsarbetare. Under 2014 har det pågått en utredning hur sjuksköterskeresurserna ska fördelas och våren 2015 ska beslutet träda i kraft gällande förändrad organisation.

IVO gav MAS möjlighet att lämna synpunkter gällande patientsäkerheten, inom LSS Funktionsstöd i Linköpings kommun, med anledning av att sjuksköterskeorganisationen anmält bristande patientsäkerhet till IVO. MAS redogjorde för att samtliga utförare var mycket nöjda med sjuksköterskornas tillgänglighet och utförande men att det fanns brister i patientsäkerheten.

Anledningen till bristerna kunde bl.a. förklaras med att

sjuksköterskeorganisationen var underbemannad. Förbättringsåtgärder som utförts de senaste åren delgavs till IVO och att sjuksköterskeorganisationen skulle fördelas på respektive vårdgivare samt att bemanningen skulle utökas.

IVO godkände kommunens redogörelse och planerade åtgärder, avslutade ärendet och förutsatte att vårdgivarna säkerställde sjuksköterskeresurserna.

10

Redovisning av avvikelser

Hälso- och sjukvårdspersonal är enligt Patientsäkerhetslagen skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Personalen ska till

vårdgivaren rapportera händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Syftet med att rapportera inträffade avvikelser är att dra lärdom av händelsen och att med riskförebyggande insatser förhindra att samma typ av avvikelse inträffar igen.

Avvikelsemodul i Treserva används för att rapportera avvikelser.

Respektive verksamhetschef ansvarar för att bedöma

allvarlighetsgraden/konsekvenser av inträffade avvikelser. Antal rapporteringar har minskat från föregående år, se tabell 1.

Tabell 1 Rapporterade avvikelser 2012-2014

Händelse 2012 2013 2014

Läkemedelsavvikelser 192 273 209

Fallolyckor 37* 106 91

Övriga avvikelser 32 35 8

Totalt 261 414 308

*Endast allvarliga fallolyckor rapporterade

Antalet rapporterade avvikelser har minskat från föregående år. Vad denna minskning beror på går inte att fastställa säkert men en förklaring kan vara att verksamheterna har blivit bättre på systematisk kvalitetssäkring

Läkemedelsavvikelser

Av 209 rapporterade läkemedelsavvikelser bedömdes tre, se tabell 2, som risk för allvarlig skada och anmäldes enligt lex Maria. Omsorgsnämnden informeras fortlöpande vid lex Mariaanmälningar. De allvarliga

läkemedelsavvikelserna ledde inte till någon konsekvens för patienterna men har ändå bedömts som allvarliga då det utgör risk för allvarlig skada.

Mindre skada bedöms när patienten fått mindre men inte allvarlig konsekvens, exempelvis fått ett avbrott i sin behandling eller

smärtgenombrott vid utebliven tablett. Exempel på avvikelser gällande läkemedelshantering är; doser vilka inte överlämnats, förväxling av läkemedel eller feldoserat läkemedel.

Tabell 2 Läkemedelsavvikelser fördelat per konsekvens 2012-2014

Konsekvens 2012 2013 2014

Ej bedömd 61 103 139

Ingen skada 165 155 52

Mindre skada 16 14 15

Risk allvarlig skada 2 1 3

Totalt 192 273 209

11 Den vanligaste orsaken till att avvikelser sker är att personalen inte följer

de rutiner som verksamheten har upprättat. Det är verksamhetschefens ansvar att personalen följer och har förutsättningar att följa rutinerna för att en god och säker vård ska upprätthållas.

Verksamheterna har registrerat i Treserva avvikelsemodul vilka åtgärder som vidtagits med anledning av avvikelserna. Exempel på åtgärder kan vara: arbetsplatsdiskussion, enskilda samtal med de personer som inte följt rutinerna, återkallade delegeringar samt justering av rutiner. Långsiktiga förbättringar har varit att förtydliga rutiner gällande signeringslistor, information samt återförande av åtgärdsplaner till personalen.

Fallolyckor

Antal fallolyckor som rapporterats har ökat vilket är förväntat. Innan 2013 rapporterades endast allvarliga fallolyckor till MAS medan fallolyckor utan skada rapporterades och hanterades internt i verksamheten. I samband med att ny rapporteringsrutin infördes år 2012 ska samtliga fallolyckor rapporteras i Treserva avvikelsemodul. Fall med mindre skada (ex blåmärke, skrapsår) var under perioden 17. Antal fall med allvarlig skada var fem. Verksamheterna är ansvariga att riskbedöma brukarna gällande fall och vidta nödvändiga åtgärder.

Tabell 3 Fallolyckor fördelat per konsekvens 2012-214

Konsekvens 2012 2013 2014

Ej bedömd 6 33 50

Ingen skada 17 51 19

Mindre skada 12 20 17

Allvarlig skada 2 2 5

Totalt 37 106 91

Övriga avvikelser

Övriga avvikelser såsom brist i arbetsrutiner, kompetens samt bemanning har minskat jämfört med 2013 se tabell 1. Minskningen kan bero på att personalen har blivit bättre på att använda och förstå avvikelsemodulen i Treserva samt välja rätt område för inträffad avvikelse.

Kommentarer

Antalet rapporterade avvikelser har minskat från föregående år. MAS och MAR antog att avvikelserapporterna skulle öka i samband med

hemsjukvårdsreformens införande och genom att fler i personalen har fått möjlighet att rapportera avvikelser i Treserva. Andra kommuner som infört IT- system gällande avvikelserapportering vittnar om ökning av antal

avvikelserapporter. Verksamheterna ska arbeta med rutiner för att förebygga negativa händelser. Varje vårdgivare ska, med hjälp av underlag från

avvikelserapporteringen, arbeta med det systematiska kvalitetsarbetet som redovisas i deras respektive Patientsäkerhetsberättelse och vad som framgår av deras ledningssystem.

12 Några avvikelser inom området rehabilitering har inte inrapporterats.

MAR har fått signaler från rehabiliteringspersonal att de inte har tid och förutsättningar för att skriva avvikelser, utan istället prioriterar det patientnära arbetet. MAR ser allvarligt på detta dels utifrån bemanningssituationen men även utifrån att patientsäkerhetsarbetet kan bli lidande då avvikelser inte synliggörs. MAR har återkommande påtalat för arbetsterapeuter och

sjukgymnaster/ fysioterapeuter om vikten av att registrering av avvikelser sker.

Avvikelser som rapporteras av personalen ska verksamhetschefen

konsekvensbedöma och om de bedöms som allvarliga ska MAS eller MAR meddelas snarast. Avvikelser vilka inte är bedömda (se tabell 2 och 3) beror på att verksamhetscheferna inte följt kommunens riktlinje Avvikelsehantering och det systematiska kvalitetsarbetet där det framgår: Verksamhetschefen ansvarar för bedömning, utredning, åtgärder och återföring samt uppföljning (manual 602). MAS och MAR ser allvarligt på att verksamhetscheferna inte har bedömt samtliga avvikelser, eftersom det innebär att avvikelser inte blir hanterade korrekt. MAS/MAR och Kvalitets- och utvärderingskontoret kommer vid verksamhetsuppföljning bevaka hur respektive vårdgivare arbetar med det systematiska patientsäkerhetsarbetet. MAS/MAR kommer även informera samtliga verksamhetsansvariga om bristerna i avvikelsehanteringen och ställa krav på att de följer kommunens hälso- och sjukvårdsriktlinjer.

Synpunkter och klagomål

Gemensam rutin för synpunkter och klagomål finns på kommunens hemsida samt i en informationsbroschyr. Berörd verksamhetschef utreder synpunkter och klagomål och ansvarar för att den klagande får återkoppling inom sju dagar. Tre klagomål gällande hälso- och sjukvård har rapporterats 2014.

Patientnämnden

Under 2014 har ett ärende behandlats av Patientnämnden inom nämndens område vilket berörde medicinteknisk produkt.

Munhälsobedömningar

Uppsökande verksamhet med bedömning av munhälsan ska bedrivas gentemot de personer som omfattas av Lag om stöd och service till vissa

funktionshindrade (LSS) samt till personer med omfattande behov av vård och omsorgsinsatser. Kommunen har avtal med landstinget som upphandlar den uppsökande verksamheten. Intyg utfärdas till personer som är berättigade till MHB i både ordinärt och särskilt boende. Alla personer som är berättigade, oavsett boendeform, har rätt till MHB av den utförare som landstinget har avtal med. Samtliga personer kan dock fritt välja tandläkare som kan utföra

undersökning och eventuell tandvård.

Munhälsobedömningar för personer i särskilt boende kräver samarbete mellan tandvårdsutförarna och omsorgspersonalen. Enligt avtalet ska

omsorgspersonalen ges möjlighet att delta i den utbildning som

tandvårdsutföraren ger samt medverka vid munhälsobedömningen. Tabell 4 visar resultatet av besökta boendeenheter, utförda MHB och andel utbildad personal i kommunen. I resultatet ingår samtliga särskilda boenden i hela

13 kommunen men alla som bor där behöver inte uppsökande tandvård, eftersom de

kan ha privat tandvård. Andelen utförda MHB står i relation till andelen berättigade, personer i livets slutskede är undantagna.

Tabell 4. Avser alla särskilda boende 2012-2014 i hela kommunen

ÅR Andel besökta boendeenheter

Antal utförda MHB

Andel utbildad personal

2012 90 % 98 % 42 %

2013 90 % 95 % 67 %

2014 50 % 63 % 9 %

Resultatet är lågt för 2014 både vad gäller MHB och utbildning av omvårdnadspersonal. Anledningen är till största del att den utförare (3D Dentomed) som hade uppdraget i Linköping gick i konkurs under våren.

Landstinget stod därför utan utförare under en period innan den nya upphandlingen var klar och ny tilldelning av anbud var utförd.

Under 2014 har ingen avvikelse rapporterats.

Rehabilitering

Socialstyrelsens definition av rehabilitering lyder: ”insatser som skall bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i

samhällslivet” (SOSFS 2008:20).

Varje kommun ska enligt hälso- och sjukvårdslagen erbjuda habilitering, rehabilitering och hjälpmedel för funktionshindrade i samband med sådan hälso- och sjukvård som omfattas av kommunens ansvar. Samtliga patienter som har behov av rehabilitering i form av sjukgymnastisk behandling eller arbetsterapeutisk behandling ska erbjudas detta av verksamheten.

Behandlingen ska föregås av en arbetsterapeutisk och eller sjukgymnastisk bedömning där problem identifieras, mål formuleras samt en planering av åtgärder. Informationen ska dokumenteras i en vårdplan/ rehabiliteringsplan i Treserva. En bedömning ska utföras i samband med inflyttning och vid behov om det inte är uppenbart obehövligt. Vårdplanen/ rehabiliteringsplanen ska syfta till att tillgodose individens rehabiliteringsbehov samt säkra att rehabilitering blir en naturlig del i patientens vardag. Arbetsterapeut och sjukgymnast ska instruera omsorgspersonalen i ett rehabiliteringsinriktat arbetssätt samt i aktuella patientärenden instruera/ delegera

rehabiliteringsåtgärder.

Ett rehabiliteringsinriktat arbetssätt kännetecknas av att patientens förmåga tillvaratas samt att stöd ges för att bibehålla och utveckla funktioner och aktivitetsnivå. Detta ska ske utifrån individuella förutsättningar och önskemål så att individen kan uppnå goda levnadsvillkor och sträva efter ett självständigt liv. Verksamhetscheferna hos respektive utförare är ytterst ansvarig för att patienterna får sin rehabilitering tillgodosedd.

14

Hjälpmedel/ medicintekniska produkter, MTP

Kommunen har enligt Hälso- och sjukvårdslagen skyldighet att tillhandahålla hjälpmedel till personer med funktionshinder och därigenom bidra till

möjligheten till aktivitet i det dagliga livet. Kommun och landsting ansvarar för att besluta om vad som kan förskrivas som hjälpmedel och vad som kan

tillhandahållas.

MedNet är kommunens huvudsakliga leverantör av medicintekniska produkter till särskilda boenden och Hjälpmedelscentrum levererar en mindre andel hjälpmedel. Länets kommuner och landstinget har, i enlighet med

Hemsjukvårdsavtalet, en gemensam upphandling av hjälpmedelsleverantör oavsett boendeform och den beräknas vara klar under 2015.

Medicintekniska produkter kan förskrivas som ett led i rehabiliteringen för att kompensera nedsatt funktion eller aktivitetsbegränsningar eller för att

förebygga komplikationer. Det är viktigt att hjälpmedelsförskrivningen är en integrerad del i rehabiliteringsprocessen och inte en isolerad åtgärd som

ersätter annan behandling. Detta innebär att förskrivaren bör ta ställning till om behov finns av andra rehabiliteringsinsatser, vilka på ett bättre sätt kan bidra till en förbättrad funktions- och aktivitetsförmåga innan förskrivning av hjälpmedel sker.

I Linköpings kommun förskrivs hjälpmedel i samtliga särskilda boenden inom Omsorgsnämndens ansvarsområde av arbetsterapeuter och sjukgymnaster anställda av Hammarlyck rehab AB. Förskrivningarna sker utifrån patientens behov och till stora delar följs landstingets regelverk gällande förskrivning av hjälpmedel. Ovan nämnda modell för förskrivning av hjälpmedel i särskilda boenden innebär att det kring patienten finns arbetsterapeuter och

sjukgymnaster från två olika vårdgivare, vilket kan skapa otydlighet för såväl patient som personal. MAR ser en risk för att patientsäkerheten kan äventyras när flera aktörer är inblandade och förordar istället att en och samma

rehabiliteringspersonal ansvarar för hela rehabiliteringsprocessen, där såväl rehabilitering som hjälpmedelsförskrivning innefattas. MAR anser därför att samtliga arbetsterapeuter och fysioterapeuter/ sjukgymnaster oavsett

vårdgivare får förskrivningsrätt av hjälpmedel.

I samband med Hemsjukvårdsreformen beslutades att länets kommuner och landstinget skulle ha ett länsgemensamt regelverk för hjälpmedelsförskrivning oavsett boendeform, vilket trädde i kraft 15 juni. Dessutom beslutades att det skulle finnas en länsgemensam hjälpmedelsleverantör för länets kommuner och landstinget. Upphandlingsprocessen gällande länsgemensam

hjälpmedelsleverantör drog ut på tiden med anledning av att överprövades.

I Linköpings kommun finns utarbetade rutiner för ansvar gällande kontroll och underhåll av medicintekniska produkter. De skall användas på rätt sätt, på rätt indikation och av kunnig personal. Produkterna skall provas ut individuellt av arbetsterapeut, sjukgymnast eller sjuksköterska och det skall dokumenteras i journalen. Övrig personal ska utbildas och instrueras i hur produkterna används.

15

Hjälpmedelskonsult

I samband med genomförandet av hemsjukvårdsreformen 2014 övergick landstingets tre hjälpmedelskonsulters anställningar till tre av länets

kommuner. Sedan dess har Linköpings kommun en hjälpmedelskonsult med tillhörighet på Omsorgskontoret. Viss del av tjänsten är avsatt gentemot de övriga kommunerna i den centrala länsdelen samt till landstinget.

Hjälpmedelskonsulterna har ett länsövergripande uppdrag. I uppdraget ingår att säkerställa en likvärdig hjälpmedelsförsörjning i Östergötland och vara

sakkunniga inom området. I detta uppdrag ingår bland annat att vara stöd åt länets hjälpmedelsförskrivare i tolkning av det länsgemensamma regelverket för hjälpmedelsförskrivning dvs. Hjälpmedelsguiden och Behovstrappor med förskrivningsanvisningar. Hjälpmedelskonsulterna har också i uppdrag att fastställa länets hjälpmedelssortiment i samråd med sortimentsgrupperna utifrån beslutat länsgemensamt regelverk. Hjälpmedelskonsulterna tar i samarbete med Hjälpmedelsrådet fram underlag inför revidering av det länsgemensamma regelverket. Andra ansvarsområden är att ta fram underlag för beslut vid särskilda prövningar, rekommendation om personlig

förskrivningsrätt till hjälpmedelsförskrivare samt ansvara för obligatorisk förskrivarutbildning för länets hjälpmedelsförskrivare. Hjälpmedelskonsulterna har ett nära samarbete med länets MAR/MAS och vid behov även i andra forum. Tillsammans med Hjälpmedelsrådet bedriva omvärldsbevakning inom området hjälpmedel/ välfärdsteknologi.

Dokumentation och Treserva

Dokumentation av hälso- och sjukvårdsinsatser sker i verksamhetssystemet Treserva i respektive patients journal. Under 2014 har arbetet i systemet koncentrerats på uppföljning, förvaltning och revidering av arbetssätt och rutiner. Underlag till detta togs fram av uppgifter från support, platsbesök genomförandewebb och verksamhetsombudsträffar för att identifiera

problemområden. Detta resulterade till kompletterande utbildning för samtlig legitimerad personal i hela kommunen. Av 300 användare deltog 180 stycken vilket är för få. Anledningen till att få deltog var att legitimerad personal hade svårt att komma ifrån det dagliga arbetet. Det är verksamhetsansvariga som ansvarar för att samtlig leg personal ges förutsättningar att delta i kompletterad utbildning.

Fler nya användare har utbildats i Treserva än tidigare år vilket kan förklaras med Hemsjukvårdsreformen men även att sjuksköterskeomsättningen varit hög. Under året har manualen för patientjournalen uppdaterats, nya arbetssätt kring samtycke och vårdåtagande har implementerats efter samråd med

chefjurist. Två gånger per termin genomförs träffar med verksamhetsombud för legitimerad personal där de flesta vårdgivare är representerade.

Det pågår ett länsövergripande projekt gällande ICF (klassifikation av funktionstillstånd och hälsa). Det är ett nationellt fackspråk och

klassifikationssystem, vilket innebär att det ska finnas gemensamma begrepp och termer inom hälso- och sjukvård och socialtjänst med syfte att minska risken för misstag, öka förståelsen samt förbättra kommunikationen. Det är

16 också en del av det nationella arbetet med den nationella strategin för e-hälsa.

Kommun kommer införa Nationellt fackspråk och KVÅ (klassifikation av vårdåtgärder) för legitimerad personal under 2015.

Omsorgsnämndens mål 2015 inom hälso- och sjukvård

 Patientsäkerhet gällande läkemedelshantering för personer som har kommunal hemsjukvård i ordinärt eller särskilt boende ska öka.

Strategier

 Att öka kunskapen gällande läkemedelsrutiner och följsamheten till dessa genom att respektive verksamhetschef systematiskt arbetar för att höja kunskapen hos medarbetarna

 Att samtliga verksamheter följer kommunens rutin för avvikelsehantering

 Med hjälp av statistik från Treservas avvikelsemodul och utredningar analysera orsaken till tillbud

Slutord

Patientsäkerhetsberättelsen för 2014 är i stort sett identisk med föregående år men där läkemedelsavvikelserna har minskat något och fallolyckorna har ökat.

Det är varje verksamhetschefs ansvar att utveckla en god patientsäkerhetskultur så att samtlig personal rapporterar avvikelser, så att det finns ett underlag för det systematiska kvalitetssäkringsarbetet.

Patientsäkerheten i den kommunala hälso- och sjukvården kan förbättras ytterligare i flera avseenden. Det finns upparbetade, lättillgängliga och

kvalitetssäkrade riktlinjer och rutiner, nationella kvalitetsregister, instrument och verktyg för att säkra vården och det är respektive verksamhetschefs ansvar att varje medarbetare har förutsättningar och möjligheter att följa dessa. Genom att följa upp och kvalitetsbedöma de hälso- och sjukvårdsinsatser som utförs kan verksamhet och kompetens hela tiden utvecklas. Brister som åtgärdas

kontinuerligt bidrar till att förbättra kvaliteten i den kommunala hemsjukvården.

Uppföljning av patientsäkerheten sker i samband med verksamhetsuppföljning och upprättande av 2015- års Patientsäkerhetsberättelse.