Förskoleavdelningen
Lokal Arbetsplan för Vitmåla
2016 - 2017
Innehållsförteckning:
1. Förskolans värdegrund sida
3
2. Mål och riktlinjer sida 4
2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida 5
2.3 Barns inflytande sida 8
2.4 Förskola – Hem sida 9
2.5 Samverkan med förskoleklassen,
skolan och fritidshemmet sida 10 3 Uppföljning, utvärdering och sida 11
utveckling
1. Förskolans värdegrund
Förskolan ska lägga grunden för det livslånga lärandet inom svensk utbildning. ( Lpfö-98, reviderad 2010 )
Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska vår verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Alla som arbetar inom förskolan skall arbeta för varje människas egenvärde, rätt till respekt oavsett kön, hudfärg eller etnisk bakgrund. Vi ska också förankra respekten för vår gemensamma miljö.
Vi ska aktivt motverka alla former av kränkande beteende.
Alla i förskolan ska känna sig trygga.
Förutsättningar för detta är att vi vuxna som omger barnen är goda förebilder.
Vi ska använda metoder som stimulerar barnens tilltro till sin egen förmåga och som stärker deras självkänsla.
Vi ska utforma vår verksamhet så att den är både rolig och lärande. Vi ska skapa miljöer och situationer som stimulerar varje barns utveckling.
Vi uppmuntrar och stimulerar leken då det är barnets naturliga sätt att lära.
Vår förskola ska vara en pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet i samarbete med hemmen.
2. Mål och riktlinjer 2.1 Normer och värden
Läroplanens mål:
Förskolan ska sträva efter att barn utvecklar
• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar,
• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
• förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och
• respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.
Metoder:
Vi är närvarande och goda förebilder genom att vara tillsammans med barnen.
Vi utgår från den nya barngruppen, så de ska respektera varandra, oss personal och känna trygghet, detta gör vi genom vårt kompishjärta och ”handkontraktet”.
Regler och Rutiner
• Enig och samspelt personal som för pedagogiska diskussioner i den dagliga verksamheten.
• Fasta rutiner vid t ex måltider, samling, påklädning.
• Vi visar i handling och ord och har diskussioner med barnen om hur man ska vara mot varandra i olika situationer.
Lämning och hämtning
• Vi bemöter och behandlar alla barn och vårdnadshavare med respekt.
• En pedagog tar emot barn och vårdnadshavare när de kommer till förskolan.
• Vi ser varje barn och dess personlighet genom att uppmärksamma barnet och inte det yttre.
• En pedagog lämnar alltid över barnet och samtalar med barn och vårdnadshavare om dagen.
• Vi välkomnar alla nationaliteter som finns på Vitmåla i vår hall genom flaggor och hälsningsfraser på alla representerade språk.
Samling
• Vi har en samling under fm. då vi ger barnen utrymme att komma till tals och vi bekräftar varje barn genom att de får sätta upp sin namnlapp på bilden av Vitmåla, vi
uppmärksammar även de barn som är lediga och sjuka.
Vi pratar om veckodag, månad, datum och vilka som är dagens matvärdar.
• Före lunch har vi drama, saga eller sångsamling.
Tema/Bokprojekt
• Minst två dagar i veckan arbetar vi med Tema/Bokprojekt i mindre grupper.
• Vi arbetar mot målen i läroplanen.
• Det finns utrymme för att ha diskussioner om hur vi är mot varandra och andra levande varelser och miljön.
• Vi använder oss av musik, bilder, media, drama, skapande m.m. i vårt arbete.
• Vi uppmärksammar likheter/olikheter t ex med djur, växter, språk, interkulturellt och människor.
• Under samlingen före lunch berör vi tema/Bokprojektet genom sång eller saga.
Traditioner
• Vi firar varje barns födelsedag genom att vi sjunger, tänder ljus i ”tårtan” och barnet får välja en present ur presentlådan.
• Vi firar de svenska traditionerna.
• Vi uppmuntrar barn och vårdnadshavare från andra kulturer att berätta om deras traditioner så att vi pedagoger kan förmedla andras traditioner till alla barn t. ex i samlingen.
Portfolio
• Vi uppmuntrar och dokumenterar barnen i deras utveckling.
• Genom att fotografera och dokumentera barnens kommentarer, som de får sätta in i sin portfoliopärm.
• Vi lämnar ut barnintervjuer i början av terminen. Vi använder oss av barnens svar när vi gör vår planering.
2.2 Utveckling och lärande
Läroplanens mål:
Förskolan ska sträva efter att varje barn
• utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,
• utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,
• utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer,
• utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler,
• utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,
• utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,
• utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,
• utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner,
• utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,
• utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,
• utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande
egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,
• utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang,
• utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sittkunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap,
• utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar,
• utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och
• som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.
Metoder:
Vi arbetar medvetet med utveckling och lärande, vi bekräftar och stärker barnen under hela dagen.
Vi använder oss av matematiska och naturvetenskapliga begrepp i vardagen.
Benämningar och begrepp tränas dagligen i allt vi gör. Vi använder oss av ett rikt och korrekt språk när vi pratar med barnen och använder medvetet olika fackuttryck.
Vi använder oss av språkdokumentation till de flerspråkiga barnen.
Vi använder oss av TRAS som ett observationsmaterial för att få underlag till vårt arbete med barngruppens språkutveckling.
Vi använder oss av olika medier så som dator, lärplatta och canon när vi arbetar med olika projekt.
Lämning/hämtning
• Vi välkomnar varje barn med sitt namn och visar glädje att barnet kommer.
• I vår hall synliggör vi alla barnens kulturella identiteter.
• Vi ger varje barn möjlighet att berätta om sin dag på förskolan för den vuxne som hämtar.
Samling
• Under samlingen stärker vi barnens självkänsla och självförtroende genom att barnen får möjlighet att prata inför gruppen. Varje barn synliggörs genom att de får prata en i taget och lyssna på sina kompisar.
• Vi arbetar tematiskt med olika projekt.
• Vi använder oss av olika matematiska metoder för att väcka barnens intresse för matematik. Vi pratar om längd, antal och form genom att tex dela frukten i halvor, fjärdedelar osv.
• Vi pratar och sjunger om djur, naturens växlingar och årstider.
• Genom NTA (natur och teknik för alla) får barnen förståelse för olika naturfenomen och möjlighet att experimentera och prova olika lösningar.
• När vi har Tema Sapere/Grön flagg tränar vi våra sinnen och låter barnen möta nya ord och begrepp samt ger barnen möjlighet att med egna ord förklara hur något smakar osv.
• Sagoläsning, flanosagor, drama, dans planeras kontinuerligt, då vi ibland delar in barnen i mindre grupper.
Grön Flagg/Sapere
• Vi äter mellanmål utomhus så mycket som möjligt, någon gång tar vi med oss lunch och äter utomhus. Vi uppmuntrar barnen att smaka på allt som bjuds.
• Vi går till skogen en gång i veckan.
• I skogen har barnen möjlighet att utveckla sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning.
• Vi har utevistelse en stor del av dagen.
• Både barn och pedagoger visar glädje här på förskolan, att det är roligt att vara här. Att vi har ett positivt tänkande!
• Vi källsorterar och går tillsammans med barnen till återvinningsstationen.
Hallsituation
• Barnen får tänka efter vad de behöver ha på sig.
• Försöka klä på och av sig själva eller be om den hjälp de behöver ha. Vi vuxna finns med för att stödja och vägleda.
• Vi tränar på kroppsuppfattning, matematiska begrepp och språk . Fri lek
• Barnen får själva möjlighet att välja vad och med vem de vill leka. Vi vuxna erbjuder aktiviteter som ger alla barn möjlighet att utforska och prova på olika material och miljöer.
• Vi erbjuder material som stimulerar barnens språkutveckling, samt lusten att lära sig nya ord.
• Vi skapar olika lekmiljöer för att utveckla bl.a fantasi, social förmåga, konstruktion, rollekar och skapande.
• Vi stimulerar barnen att utveckla sin nyfikenhet på skriftspråket, genom att alfabetet på olika språk sitter synligt samt att barnen har namnlappar för att träna på att skriva sitt namn.
• Vi stimulerar barnen matematiska utveckling genom att spela spel, puzzel, bygg och konstruktionslekar, olika matematiska material och ramsräkning.
• Vid konflikter uppmuntrar vi barnen att prata med varandra och komma överens, vi vuxna finns med för att stödja och hjälpa.
Matsituationen
• Två barn har som uppgift att vara matvärdar :duka, plocka fram brödkorgar och dryck samt berätta för kompisarna vilken mat som serveras och vilken kompis som får gå till bordet.
• Barnen har bestämda matplatser, pedagogerna sitter vid ett bord en vecka i taget.
• De barn som är här till frukost och mellanmål har möjlighet att vara med och duka/duka
• Vid lunchen får barnen möjlighet att lägga på sin egen mat på tallriken med stöd av av.
vuxen. Prova dela sina mat, hälla sin dryck och ta sin smörgås.
• Barnen får själva duka av och lämna till disken.
Traditioner
• Vi firar de svenska traditionerna för att få kunskap om dem.
• Vi uppmuntrar barnen från andra kulturer att berätta om deras traditioner, hur firar man födelsedagar, hur gör man när man tappat en tand m.m i olika familjer.
Portfolio
• Vi uppmuntrar, fotograferar och dokumenterar barnen i deras utveckling.
2.3 Barns inflytande
Läroplanens mål:
Förskolan ska sträva efter att varje barn
• utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation,
• utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och
• utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.
Metoder:
Vi fångar upp barnens önskemål om olika aktiviteter och temaarbeten och försöker vid tillfälle tillgodose dem, barnen får även fatta beslut genom att rösta.
Genom barnintervjuerna har barnen fått ge önskemål om vad de vill göra i skogen, ute på gården, samlingen, leka med inne och vad de själva vill lära sig.
Vårdnadshavarna har fått möjlighet till inflytande genom två frågor på intervjun.
Vi visar med både handling och språk hur man bemöter och respekterar varandra i alla
situationer. Att alla vi vuxna gör på samma sätt (har samma regler, rutiner och förhållningssätt.) För att barnen ska förstå och stå för sina handlingar, så har vi vuxna diskussioner med barnen om hur man respekterar människor, djur, miljö samt hur man agerar i olika sociala sammanhang.
Samling
• Vid lämpliga tillfällen bestämmer barnen tillsammans med oss vuxna veckoplaneringen, vi utgår också från barnintervjuerna.
Barnens val
• En gång i veckan får barnen välja mellan tre redan utvalda aktiviteter, vid varje aktivitet finns det begränsat med platser då vi tydliggör matematik.
• Aktiviteter: skapande, utevistelse, spel, play doh, konstruktion, motorik, media m.m Frilek inne/ute
• I den fria leken har barnen själva möjlighet att välja vad och med vem de vill leka. Ute eller inne när verksamheten tillåter.
• Efter mognad finns material tillgängligt, barnen får ta ansvar för att ta fram och städa undan.
Matsituationen
• Efter förmåga lägger barnen på den mat de vill ha.
• Varje barn ansvar för att plocka undan sin tallrik, bestick och glas.
• Barnen får ansvara för att deras plats är städad, då får vi barn som känner sig delaktiga.
Hallsituationen
• Med stöd från oss vuxna låter vi barnen ta ansvar för sina egna kläder.
• De får själva hämta och hänga tillbaka sina kläder vid sitt fack. Vi låter dem klä på sig själva efter sin egen förmåga.
Portfolio
• Vi uppmuntrar och dokumenterar barnen i deras utveckling.
• Barnen får kommentera dokumenten som ska sättas in i deras portfoliopärm.
2.4 Förskola – Hem
Riktlinjer
Förskollärare ska ansvara för
• att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan,
• att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen,
• utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande, och
• att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten.
Arbetslaget ska
• visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer,
• föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel,
utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal, och
• beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten.
Metoder:
Vi klargör förskolans tillämpningsregler för respektive vårdnadshavare och deras ansvar att se till att barnet har rätt utrustning för vår verksamhet och utbyter information gällande barnet.
Föräldrakontakt
• Vi har dagligen en öppen dialog tillsammans med vårdnadshavarna.
• I hallen har vi en synpunktslåda där vårdnadshavarna kan lämna åsikter och synpunkter om vår verksamhet.
• Inskolningssamtal: vi bjuder in vårdnadshavarna då vi informerar om vår verksamhet och visar avdelningen. Vi bestämmer inskolnings tider tillsammans och vårdnadshavaren ger information angående barnet. Vårdnadshavarna får en skriftlig inbjudan till samtalet, för de som har annat hemspråk erbjuder vi tolk.
• Uppföljningssamtal/utvecklingssamtal: Samtal för nya barn och vårdnadshavare ca 6-8 veckor efter inskolningen. Då vi samtalar om hur de trivs på förskolan.
Vårdnadshavarna får en skriftlig inbjudan till samtalet, för de som har annat hemspråk erbjuder vi tolk.
I september har vårdnadshavarna fått hem en intervju och intervjuat sitt barn som sedan lämnas till förskolan då vi bokar tid för samtal, för de som har annat hemspråk erbjuder vi tolk.
• Portfoliosamtal: Under våren har vi samtal utifrån portfoliopärmen då vi visar barnets utveckling, lärande och intressen. Vårdnadshavarna får en skriftlig inbjudan till samtalet.
För de som har annat hemspråk erbjuder vi tolk.
• Språkdokumentationen går vi igenom vid samtalen.
• Vi presenterar vår verksamhetsplan på föräldramötet. Veckoplanering, föräldrapärm och övrig information finns tillgängligt i hallen, pedagogerna har daglig kontakt med
familjerna.
• Vi behandlar och bemöter barn och vuxna med respekt.
• Föräldramöte/trivselkväll
• Föräldraråd
Höstterminen bjuder vi in samtliga vårdnadshavare, då vi visar upp våra styrdokument och vår föräldrapärm.
Vi synliggör hur man arbetar mot dessa på något vis: Foton med text, collage, film, overhead, bildspel, mm
Vi berättar om vilka teman vi kommer att arbeta med under året.
Vårterminen bjuder vi in samtliga familjer till trivselkväll med Vitmålalöpet.
Blå och Röd hälsar på Vitmåla några tillfällen med de barn som ska börja.
Vi har Öppet hus i Maj, för de nya vårdnadshavarna och barnen.
Personalen från Humlan bjuds in till överlämnandesamtal på Vitmåla.
2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet
Riktlinjer:
Förskollärare ska ansvara för
• att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter.
Arbetslaget ska
• utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem
samt samverka med dem, och
• tillsammans med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans.
Metoder:
• Överlämnandeplan från förskola till förskoleklass. Vi besöker förskoleklassen vid några tillfällen under vårterminen då barnen lämnar sin portfolio.
3.
Uppföljningar och utvärdering och utveckling:
Riktlinjer:
Förskollärare ska ansvara för
• att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner,
• att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet,
• att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas,
• att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med,
• att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och
påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas, och
• att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande.
Arbetslaget ska
• kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens
möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner,
• använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper
om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden,
• dokumentera, följa upp och analysera
– kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig,
– hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med,
• dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla
– barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar,
vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och – föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara.
Metoder:
• Vi kommer att använda oss av TRAS- scheman på alla barn för att kunna göra en sammanställning av gruppens behov när det gäller språkutvecklingen.
• Genom språkdokumentationen kan vi se barnens språkbakgrund och se deras språkliga behov.
• Portfolio, där synliggör vi barnens utveckling och lärande genom bilder och barnens egna kommentarer.
• Vi gör uppföljning och utvärdering av vårat arbete kontinuerligt i arbetslaget.
• Kompetensutveckling.
• Lokal arbetsplan.
• Kvalitetsredovisning.
