LIU-IEI-FIL-G--15/01443--SE
Den Potentiella Risken med Riskkapital
En studie av riskkapitalbolagens intåg i djursjukvården och
de potentiella effekterna detta får på djurförsäkringsmarknaden
The Potential Hazard of Private Equity
A study of the entry of private equity-companies in the business
of animal medical treatment and the potential effects of this on
the pet insurance market
Sandra Johansson
Stella Liljeström
Vårterminen 2015
Handledare: Jan LindvallKandidatuppsats i Nationalekonomi
Sammanfattning
Fram till 2011 dominerades den svenska djursjukvården av ett fåtal djursjukhus samt ett större antal små och medelstora ägarledda kliniker. Sedan dess har mycket förändrats. Under 2011 och 2012 skedde ett antal sammanslagningar av kliniker samt djursjukhus som resulterade i två stora bolag, Anicura och Evidensia. I dagsläget har dessa två bolag en marknadsandel som uppgår till över 60 procent. AniCura och Evidensia ägs och drivs idag av de svenska riskkapitalbolagen EQT och Nordic Capital.
Uppsatsens fokus är att undersöka vilka eventuella effekter de förändrade förhållandena på djursjukvårdsmarknaden får på djurförsäkringarna, såväl på produkt- som marknadsnivå. För att kunna ta reda på detta analyseras de tre marknaderna med hjälp av relevanta teorier.
Den slutsats vi kunnat dra är att premierna på djurförsäkringarna höjts efter riskkapitalbolagens intåg, men att orsaken till denna höjning inte går att fastställa. Dock finns det inga tecken på att utvecklingen av marknaden kommer att byta riktning, utan att ett fortsatt homogeniserat utbud av djurförsäkringar kommer råda. Ett resultat av detta blir oförändrade marknadsandelar för försäkringsbolagen som förväntas stå för samma procentuella delar av marknaden som tidigare. Det är rimligt att anta att försäkringarnas fortsatta utveckling kommer att vara starkt kopplad till de stora djursjukvårdsbolagens utveckling.
Abstract
Until 2011 the Swedish market of animal medical treatment was dominated by a few veterinary hospitals and a large number of small and medium-sized owner-managed clinics. However, a lot has changed in the past years. In 2011 and 2012 mergers of clinics and hospitals took place and as a result of the mergers two large animal health companies were formed, today these two have a combined market share of over 60 percent. The two companies, AniCura and Evidensia, are currently owned and operated by the Swedish private equity firms EQT and Nordic Capital.
The focus of this study is to investigate the possible effects of the changed conditions on the market of animal medical treatment on the pet insurances, both at a product and market level. In order to do so the three markets were analyzed with help of relevant theories.
The conclusion we have drawn is that the premiums on the pet insurances increased after the entry of the private equity firms, but the reason behind this increase cannot be established. Thus, there are no signs that the development of the market will take a new direction, but a continuing homogenized range of pet insurances will occur. The effect will be unchanged market shares for the insurance companies. It is reasonable to assume that the pet insurance companies’ future development will be strongly linked to the development of the major animal health companies.
Förord
Vi vill börja med att tacka vår handledare Jan Lindvall; tack för all hjälp i samband med uppsatsarbetet, såväl vägledning och konstruktiv kritik som lugnande ord har varit guld värda. Vi vill även tacka våra opponenter Robin Ferin och Kevin Neville; tack för er hjälp och vi har uppskattat och haft stor nytta av era åsikter och idéer.
Vi vill även rikta ett tack till de personerna inom de olika branscherna deltagit i intervjuer samt svarat på frågor. Tack till er, Birger Lövgren på Agria Djurförsäkring, Anette Henriksson på Sveland Djurförsäkring, Peter Feledy på AniCura och Björn Lindevall på Evidensia, Maria Lundvall på Svensk Djursjukvård och Lena Westerberg på Svensk Försäkring
Sandra Johansson och Stella Liljeström Linköpings Universitet
1 juni 2015
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 6 1.1. Bakgrund ... 6 1.2. Problemformulering ... 7 1.3. Syfte ... 7 1.4. Avgränsningar ... 7 1.5. Tillvägagångssätt ... 81.6. Tidigare studier inom området riskkapital och djursjukvård ... 9
1.6.1. Snabbutredning av UDS marknadssituation ... 9
1.6.2. Riskkapitalister i djursjukvården ... 9
2. Aktuella teorier ... 11 2.3. Försäkringspremier ... 11 2.4. Hotellings lokaliseringsmodell ... 11 2.5. Salops cirkelmodell ... 12 2.6. Negativt urval ... 13 2.7. Moral Hazard ... 15 3. Djurförsäkringar ... 16
3.3. Djurförsäkringar som produkt ... 16
3.4. Djurförsäkringsmarknaden ... 19 3.4.1. Agria Djurförsäkringar ... 20 3.4.2. Folksam ... 20 3.4.3. If Skadeförsäkring ... 21 3.4.4. Sveland Djurförsäkring ... 22 3.5. Mejlintervjuer ... 22
3.5.1. Birger Lövgren, VD Agria Djurförsäkring ... 22
3.5.2. Anette Henriksson, VD Sveland Djurförsäkring ... 24
4. Förändringar i ägandestrukturen ... 26
4.3. Utan riskkapitalisterna på marknaden ... 26
4.4. Med riskkapitalisterna på marknaden ... 27
4.5. Media om ämnet; Dyrare djursjukvård med riskkapitalister ... 27
5. Djursjukvården i Sverige ... 29
5.3. AniCura ... 30
5.4. Evidensia ... 31
5.5. Mejlintervjuer med AniCura och Evidensia ... 32
6. Riskkapitalbolag ... 35
6.3. Riskkapital ... 35
6.4. Riskkapitalfonder ... 36
6.5.1. Fidelio Capital ... 38
6.5.2. Nordic Capital ... 39
6.5.3. EQT ... 40
7. Analys och diskussion ... 42
7.3. Hur fungerar dagens djurförsäkringar? ... 42
7.3.1. Analys av asymmetrisk information och moral hazard ... 42
7.3.2. Applicering av lokaliseringsmodeller på djurförsäkringsmarknaden ... 43
7.3.3. Olika perspektiv på informationstydlighet av försäkringarna ... 45
7.4. Varför djursjukvården? ... 46
7.5. Vad händer med djursjukvården? ... 47
7.6. Vad kommer hända med försäkringarna? ... 49
8. Slutsats ... 0
9. Källförteckning ... 2
9.3. Litterära källor ... 2
9.4. Elektroniska källor ... 3
10. Bilagor ... 9
Bilaga 1. Intervjufrågor försäkringsbolag ... 9
Bilaga 2. Intervjufrågor djursjukvård ... 10
1. Inledning
1.1. BakgrundFörsäkringsväsendet har sina anor långt bak i tiden och efterfrågan på försäkringar verkar
drivas av rädslan för det okända.1 En försäkring kan definieras som en ekonomisk relation,
ofta ett reglerat avtal, där en försäkringsgivare förbinder sig mot en försäkringspremie att ge
en försäkringstagare ersättning om ett försäkringsfall skulle inträffa.2 Ett försäkringsfall kan
till exempel vara en person- eller en sakskada, vilken innebär en ekonomisk förlust. Att teckna en försäkring kan till viss del jämföras med att spela om pengar, en sysselsättning som många avråtts ifrån under sin uppväxt. Trots detta kan tecknandet av en försäkring klassas som ett smart val, då det är ett vad som reducerar den finansiella osäkerheten. Försäkringen fungerar alltså som ett skydd emot risken för oförutsägbara händelser, dock på bekostnad av en ekonomisk förlust i form av inbetalad premie om inget försäkringsfall inträffar.
Marinförsäkringar tecknades redan på 1100-talet och brand- och livförsäkringar togs fram i slutet av 1800-talet. Om vi studerar hälsoförsäkringar så ser vi att behovet av dem är rotat i
svårförutsägbara sjukvårdskostnader. I jämförelse med de tidigare nämnda
försäkringsalternativen är hälsoförsäkringarnas historia förhållandevis ung. En av anledningarna är att försäkringsgivarna tidigare varit rädda för att inte kunna ha kontroll över den individuella sjukvårdskonsumtionen om hälsoförsäkringar fanns. Vid tidpunkten då effektiv sjukvård på sjukhus gjordes möjlig blev hälsoförsäkringar efterfrågade på grund av de
dyra vårdkostnaderna och försäkringarna blev därmed oundvikliga.3
Djurförsäkringar har förekommit i Sverige sedan slutet av 1800-talet och 1890 grundades det
första rikstäckande djurförsäkringsbolaget Skandinaviska kreatursföreningen.4 De första
försäkringarna hade som främsta syfte att skydda det ekonomiska värdet hos de djur som tillhörde jordbruket, såsom hästar och nötkreatur. På senare tid har det blivit möjligt att försäkra allt fler djur och försäkringarna är inte alltid kopplade till djurets faktiska
1 Jay Bhattacharya, Timothy Hyde och Peter Tu, Health Economics, Basingstoke: Palgrave Macmillan, 2014,
s.126.
2 Nationalencyklopedin, Försäkring, Tillgänglig:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/försäkring (Hämtad 2015-‐04-‐15)
3 David M. Cutler och Richard J. Zeckhauser, The Anatomy of Health Insurance. Cambridge: Harvard University.
(1999), s.9, Tillgänglig:
http://economics-‐files.pomona.edu/marvasti/data/HealthCareClassArticles/Cutler,%201999.pdf (Hämtad 2015-‐04-‐29)
4Agria, Agrias historia. Tillgänglig:
ekonomiska värde på samma sätt som tidigare utan snarare det affektionsvärde som djurägaren tilldelar sitt djur.
1.2. Problemformulering
De senaste åren har svenska riskkapitalister gått från marknad till marknad och lämnat svarta kvällstidningsrubriker efter sig. Det har varit näst intill omöjligt att missa berättelserna om sjuka åldringar och uppgivna gymnasieelever och det har skrivits spaltmeter om vad vinsterna i välfärden egentligen gör med den svenska välfärden. Privatiseringar av skola, vård och omsorg har kommit att förknippas med Caremaskandalen på Koppargården och John Bauer-eleverna som plötsligt en dag stod utan skola. Sedan 2011 återfinns de svenska riskkapitalisterna inom djursjukvården, och då djurförsäkringarna är nära sammankopplade med djursjukvården frågar vi oss, vad kommer nästa kapitel i djurförsäkringarnas historia vara?
1.3. Syfte
Vårt syfte är att undersöka hur marknaden för djurförsäkringar påverkas av riskkapitalisternas intåg på marknaden för djursjukvård. För att kunna besvara syftet har vi utgått från följande frågeställningar:
• Hur fungerar djurförsäkringar och hur ser djurförsäkringsmarknaden ut idag? • Vad är riskkapital och vad gör riskkapitalisterna med de förvärvade bolagen?
• Vilka effekter har riskkapitalisternas uppköp av Evidensia och AniCura fått på djursjukvårdsmarknaden?
1.4. Avgränsningar
Den svenska marknaden för djursjukvård består idag av tre delar. Dels av Universitets-djursjukhuset, UDS, som drivs av Statens lantbruksuniversitet, SLU, av Distriktsveterinärerna som drivs av jordbruksverket samt av privata aktörer i varierande storlek. Vi har valt att avgränsa oss till de privata aktörerna då såväl SLU som jordbruksverket är statliga myndigheter och därmed inte har någon koppling till riskkapitalbolag.
Vi har även gjort en avgränsning gällande djurtyper. Vi har valt att begränsa oss till hästar, hundar, katter samt sällskapsdjur av smådjurstyp. Detta eftersom att det är just dessa djur som är de som privatpersoner äger och således de djur som främst behandlas på de privata djursjukhusen och djurklinikerna.
Det finns i dagsläget sju försäkringsbolag som tillhandahåller djurförsäkringar i Sverige. Vi har avgränsat oss till de fyra största bolagen då de tre övriga är väldigt små i jämförelse. Det
är ett rimligt antagande att förändringar i ett försäkringsbolag med tio eller 70 procent av marknaden kan påverka den resterande marknaden medan förändringar i ett försäkringsbolag med en procent av marknaden endast påverkar det enskilda bolaget.
1.5. Tillvägagångssätt
För att kunna analysera hur de förändrade ägarförhållandena inom djursjukvården har påverkat djurförsäkringarna kommer vi att kartlägga de tre aktuella marknaderna, riskkapitalmarknaden, djurförsäkringsmarknaden och djursjukvårdsmarknaden.
Vad gäller allmän information om riskkapitalbolag, bolag inom djursjukvården samt bolag på djurförsäkringsmarknaden kommer vi i första hand att använda oss av företagens egna hemsidor samt de branschorganisationer som finns för respektive bransch. Dock kommer vi att ha i åtanke att de enskilda bolagen önskar framställa sig i så god dager som möjligt och att en hemsida idag fungerar såväl som marknadsföringskanal som informationsplats. Vi avser även att använda oss av media som informationskälla, då det förekommit en hel del debatt kring ämnet där. Vi kommer slutligen att använda relevanta undersökningar och utredningar som gjorts på området.
Insamling av primärdata kommer att ske genom intervjuer med de försäkringsbolag som
tillhandahåller djurförsäkringar samt med aktörer som erbjuder djursjukvård. De fyra
försäkringsbolagen samt de fem största bolagen inom djursjukvård kommer att erbjudas möjligheten att svara på frågor angående ämnet. Den första kontakten sker via mejl och inledningsvis skickar vi ut mail innehållande en presentation av vår uppsats samt en förfrågan om medverkan. Mailen skickas till lämpliga personer på respektive bolag. Själva intervjun kommer att ske via mejl och respondenten kommer att erbjudas möjligheten att ringa eller mejla om denne har några funderingar gällande intervjufrågorna. Vilka frågor som ställs återfinns i kapitlet Bilagor/De frågor som legat till grund för de respektive intervjuerna återfinns under Bilagor.
Bakgrunden till att vi valt att genomföra intervjuerna via mejl är främst tidsaspekten. Givet att samtliga bolag svarar skulle detta innebära nio intervjuer, något vi inte anser vara rimligt att genomföra med god kvalitet per telefon. Genom mejlintervjuer anser vi även att chansen att få mer genomtänkta svar ökar då respondenten har möjlighet att fundera och eventuellt lyfta frågan med kollegor innan denne svarar. Utöver detta anser vi även att risken att vi direkt eller indirekt påverkar respondenten minskar i och med en mejlintervju då samtliga bolag inom samma bransch får frågor ställda på exakt samma sätt. Med det sagt är vi införstådda med att
chansen att kunna ställa följdfrågor uteblir samt att det föreligger en risk att svaren är mer strategiska och mindre spontana än vad de hade varit vid en telefonintervju.
Vi avser även kontakta branschorganisationerna per mail.
1.6. Tidigare studier inom området riskkapital och djursjukvård
1.6.1. Snabbutredning av UDS marknadssituation
I oktober 2012 presenterade McKinsey & Company rapporten Snabbutredning av UDS marknadssituation med syfte att ”belysa dagens djursjukvårdsmarknad, beskriva den utveckling som skett under det senaste året samt ge en samlad bedömning av marknadens utveckling de kommande åren.”
McKinsey & Company skriver att marknaden för privat djursjukvård vuxit med 9,5 % per år under perioden 2006-2010 och att bakgrunden till tillväxten är en ökad försäkringsgrad av sällskapsdjur, ett ökat antal avancerade behandlingar inom djursjukvården, en ökad betalningsvilja för dessa samt teknisk utveckling. De kommande åren förväntas den privata djursjukvårdsmarknaden öka med 4-5 procent per år till följd av ett ökat antal smådjur samt en fortsatt ökad försäkringsgrad. I rapporten kommer de fram till följande slutsatser; prisbilden på marknaden förväntades polariseras samt att priserna på basbehandlingar förväntas minska medan priserna på avancerade behandlingar förblir oförändrade alternativt kommer att stiga.
Samtidigt kan de operationella förbättringarna sänka de operationella kostnaderna.5
1.6.2. Riskkapitalister i djursjukvården
År 2014 skrev Karin Sjölin en kandidatuppsats, Riskkapitalister i djursjukvården, vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Syftet var ”Att undersöka hur de privata aktörerna inom djursjukvården upplever förändringarna som skett sedan riskkapitalisternas inträde i branschen.”
Sjölin skriver att djurägarnas syn på sina djur har förändrats och att de idag i större utsträckning söker vård för sina djur, att djuren är mer välförsäkrade idag samt att möjligheterna att behandla äldre djur har förbättrats.
De djursjukhus samt djurkliniker som ägas av riskkapitalbolag remitterar i stor utsträckning patienter till andra djursjukhus och djurkliniker inom den egna koncernen. Detta menar Sjölin kan leda till att djuren inte får vård av den veterinär som erbjuder den bästa vården. I sin slutsats skriver Sjölin att vissa djurägare samt några av de privata aktörerna på
5 McKinsey & Company, Snabbutredning av UDS marknadssituation. Stockholm. (2012) s.3. Tillgänglig:
https://internt.slu.se/Documents/internwebben/ledningskansliet/handlingsplaner-‐utredningar/UDS-‐ marknadsanalys-‐snabbutredning-‐20121025.pdf (Hämtad: 2015-‐04-‐28)
djursjukvårdsmarknaden hävdar att de riskkapitalbolagsägda aktörerna erbjuder en dyrare, alternativt en mer omfattande, vård än vad de som inte ägs av riskkapitalbolag gör. En del försäkringsbolag tycker sig ha sett ökade kostnader inom djursjukvården och ett av försäkringsbolagen har kopplat de höjda kostnaderna till riskkapitalbolagens intåg. Försäkringsbolagens premieinkomster har ökat kraftigt och en fortsatt ökning av dessa kan leda till att djurägare på grund av ekonomiska skäl inte har möjlighet att försäkra sina djur,
något som på sikt kan leda till välfärdsproblem bland djuren.6
6 Karin Sjölin, Riskkapitalister i djursjukvården, Kandidatuppsats, Statens Lantbruksuniversitet, 2014. Tillgänglig:
2. Aktuella teorier
I takt med att levnadsstandarden har blivit bättre betraktas det som allt viktigare med ekonomisk trygghet och kraven på denna har blivit högre. Ur försäkringstagarens perspektiv är huvudsyftet med försäkringsavtalet att skapa en ekonomisk trygghet mot oväntade förluster. Eftersom att det är svårt att ensam skydda sig mot möjliga förluster är det därför naturligt att de som sitter i samma situation genom organiserad samverkan ger bidrag för att täcka skador som eventuellt kan komma att drabba någon av dem. Försäkringsavtalet bygger på denna gemenskap och att försäkringsgivaren ska handla i kollektivets intresse.
2.3. Försäkringspremier
Premien försäkringstagarna betalar har flera beståndsdelar och ska framför allt täcka utbetalningar vid försäkringsfall. Den ska även täcka de kostnader försäkringsgivaren har för administration och skadereglering. Försäkringsgivaren måste noga se över så att premien motsvarar den prestation denne åtar sig och anpassa premien efter risken att ett försäkringsfall
uppstår.7
2.4. Hotellings lokaliseringsmodell
Enligt en lokaliseringsmodell föredrar konsumenterna den produkt som genom sina speciella egenskaper, karaktärsdrag eller lättillgänglighet gör konsumenten benägen att
konsumera just den produkten.8
I Hotellings lokaliseringsmodell skiljer sig produkter åt endimensionellt, längs en linje. När modellen från början togs fram fokuserade modellens skapare, Harald Hotelling, på den geografiska tolkningen av modellen. Dock går hans modell även att tolka i form av karaktäristiska drag hos olika produkter.
I modellen antas alla konsumenter vara homogena och därmed ha samma preferenser vad gäller val av produkt. Marknadens konsumenter antas även vara jämt distribuerade längs en linje vilket innebär att de inte har samma geografiska avstånd till försäljaren. I den geografiska tolkningen av modellen är därmed det enda som skiljer konsumenterna åt distansen till försäljarna av produkten.
7 Bertil Bengtsson, Försäkringsrätt: Några huvudlinjer, Stockholm: Norstedts juridik, 2012.
8 Dennis W. Carlton och Jeffrey M. Perloff, Modern Industrial Organization, Boston, Mass.: Pearson Addison-‐
Figur 1 Egen bild. Hotellings gata. Cirkel 1 och 2 illustrerar två försäljare på en marknad.
Om linjen i figur 1 ses som en gata och gatan antas ha två försäljare kan de två placera sig på olika platser längst gatan för att maximera sin vinst. Försäljarna kan placera sig i varsin ände av gatan och på så sätt ha lika stora marknadsandelar då de delar jämt på konsumenterna som antas gå till den försäljare som ligger närmast. Dock finns det incitament för försäljarna att flytta närmare mitten av gatan för att på så sätt locka till sig fler kunder. Om en försäljare flyttar närmare mitten finns risken att försäljare nummer två tänker likadant och även den flyttar sig närmare mitten för att vinna tillbaka marknadsandelar. Detta kan leda till att båda försäljarna till slut står bredvid varandra i mitten av gatan med samma marknadsandelar som de hade när de befann sig på varsin ände av den.
En försäljare kan även dra sig mot mitten av linjen vad gäller produktens egenskaper. I ett sådant fall försöker försäljaren anpassa sin produkt så att den passar så många kunders behov
som möjligt för att därigenom vinna marknadsandelar.9 Precis som i den geografiska
tolkningen av modellen kan två försäljare dra sig mot mitten av linjen och på så sätt homogenisera en produkts egenskaper.
2.5. Salops cirkelmodell
Skrivit om detta så att det är allmänt beskrivande ist för ”glassorter”!
Salops cirkel är en modifiering av Hotellings lokaliseringsmodell och den stora skillnaden är att modellen illustreras i form av en cirkel istället för en linje. Cirkeln har inga ändar och kan likställas vid en oändligt lång linje, vilket på ett tydligt sätt illustrerar att det inte finns någon jämvikt i Hotellings modellen. Salops modell tar explicit hänsyn till en andra vara eller en vara utanför marknaden. De differentierade produkterna kan till exempel vara av olika märken. Dessa är placerade runt cirkeln med mellanrum som visar vilket förhållande produkten har till övriga produkter vad gäller egenskaper.
Figur 2 Egen bild. Salops cirkelmodell. I figuren visas konsumenternas efterfrågan av kryss och de utbjudna glassorterna visas av blå cirklar.
De på marknaden utbjudna produkternas placering runt cirkeln kommer att motsvara marknadens utbud och konsumenternas efterfråga. De egenskaper som många konsumenter efterfrågar hos en produkt kommer producenterna att försöka anpassa sig till vilket på sikt leder till att det runt cirkeln bildas kluster med produkter som liknar varandra, vilka många konsumenter efterfrågar. I figur 2 visas detta då efterfrågan i den vänstra cirkeln är jämt distribuerad, vilket i sin tur lett till en jämn distribution av differentierade produkter. I den högra cirkeln visas istället en situation där efterfrågan inte har en jämn spridning utan vissa typer av produkter är mer efterfrågade än andra, vilket leder till att de utbjudna produkterna
anpassats efter detta.10
Hade alla konsumenter av den specifika produkten efterfrågat olika typer av produkt hade
varit jämt utbredda längs cirkeln, men så ser inte verkligheten ut.11 Istället är konsumenterna
ofta uppdelade i olika kundgrupper, vilket illustreras ovan i den högra Salops cirkeln i figur 2.
2.6. Negativt urval
George Akerlof använder sig av marknaden av begagnade bilar för att beskriva sina tankar kring de incitament som finns för försäljare att bjuda ut produkter med dålig kvalitet eftersom att den förtjänst som uppstår genom de kvalitetsprodukter som säljs på marknaden tillfaller hela marknaden snarare än en specifik säljare.
10 Ibid. 11 Ibid.
I USA kallas bilar med låg kvalitet ibland för ”lemons” och i Akerlofs artikel ”Market for Lemons” skiljer man på nya och gamla bilar samt bilar med hög och låg kvalitet, och såväl en ny som en gammal bil kan vara en ”lemon”. En ny bil har en större sannolikhet att vara av hög kvalitet jämfört med en gammal bil.
Det föreligger informationsasymmetri mellan köparen och säljaren då säljaren har större kunskap om vilken kvalitet bilen faktiskt har. När konsumenten köper en bil vet denne inte om bilen kommer vara en bil med hög kvalitet eller en lemon och det är först efter en tids ägande av bilen som konsumenten kommer veta detta. På grund av köparens brist på kunskap kommer därför bilar av hög och låg kvalitet att säljas till samma pris. Dock skiljer sig priset mellan nya och gamla bilar eftersom det annars hade varit lönsamt att sälja sin gamla bil och köpa en ny. En konsekvens av att köparen inte kan avgöra bilens kvalitet är att det för säljare inte längre lönar sig att sälja en bil av hög kvalitet, varken en ny eller gammal, eftersom försäljningspriset inte motsvarar kvaliteten. I ett extremfall skulle de lågkvalitativa bilarna kunna driva ut de högkvalitativa bilarna från marknaden om bilpriserna skulle bli för låga. I USA är det svårt för personer över 65 år att teckna sjukförsäkringar på grund av den, med åldern, ökade sjukdomsrisken. En, i teorin, enkel lösning skulle kunna vara att höja premierna för alla försäkringstagare för att på så sätt matcha den ökade risken för sjukdom. I Akerlofs artikel sägs en anledning till att detta inte görs vara att om premierna höjs kommer detta avskräcka friska människor från att försäkra sig. Den genomsnittliga hälsostatusen bland de som tecknar en sjukförsäkring kommer då att försämras vartefter premierna höjs, vilket i slutändan kan leda till att inga försäkringar tecknas. Precis som att kvaliteten på bilar blev lägre då priserna sjönk kommer antalet tecknade försäkringar minska då premiepriset höjs. Slutsatsen som dras i artikeln är att försäkringsbolag är speciellt försiktiga med att låta äldre
personer teckna försäkringar och att adverse selection, även kallat negativt urval, förekommer.
Det negativa urvalet innebär att sjukförsäkringen inte är tillgänglig för de som har det största behovet av den. Hade varje individ kunnat betala en försäkringspremie som motsvarade de förväntade sjukvårdskostnaderna skulle detta locka till sig för många “lemons”. Detta skulle
efter en tid bli ohållbart och försäkringsbolagen skulle då gå med förlust.12
12 George A. Akerlof, The Market for "Lemons": Quality Uncertainty and the Market Mechanism, The Quarterly
Journal of Economics, Vol. 84, No. 3 (Aug., 1970). Tillgänglig: http://www.jstor.org/stable/1879431 (Hämtad 2015-‐05-‐10)
2.7. Moral Hazard
Termen Moral Hazard dök upp under 1800-talets andra halva och kom till för att skilja på olika typer av risker som föreligger i samband med försäkring. Dels finns det naturliga risker, natural hazards, dels finns det risker som är ett resultat av mänskliga beslut, moral hazards. Ett hus kan till exempel börja brinna på grund av en ”naturlig” risk så som ett blixtnedslag eller på grund av att en människa agerat oförsiktigt och lämnat levande ljus obevakade.
Moral Hazard delas i sin tur upp två undergrupper Ex ante och Ex post, där skillnaden är när beteendeförändringen inträffar i förhållande till sjukdom eller skada. Ex ante innebär att försäkringstagaren förändrar sitt beteende innan sjukdom eller skada inträffar, att en individ tecknar en försäkring för att därefter bli mer riskbenägen. Exempelvis kan en person som tecknat en försäkring börja ägna sig åt mer riskfyllda fritidsintressen eller bli mer oaktsam i vardagen. Ex post innebär å andra sidan att beteendeförändringen uppkommer efter att sjukdom eller skada inträffat, en individ som har en försäkring kommer att efterfråga såväl mer som dyrare vård än vad samma individ gjort om denne var oförsäkrad. En individ som utan försäkring nöjt sig med rehabilitering efter en skada kommer sannolikt efterfråga en
operation, vid samma skada, när denne tecknat en försäkring.13
3. Djurförsäkringar
3.3. Djurförsäkringar som produkt
När en djurägare efterfrågar en djurförsäkring ställs denne inför ett begränsat utbud. Det finns idag sju försäkringsbolag som erbjuder djurförsäkringar i Sverige och samtliga erbjuder olika typer av djurförsäkringar, vilka djurägarna måste ta ställning till.
En djurförsäkring är enligt försäkringsavtalslagen en konsumentförsäkring, det vill säga en skadeförsäkring som tecknas av en fysisk person. En skadeförsäkring kan antingen vara en sakförsäkring eller en övrig skadeförsäkring. De försäkringar som avser att skydda ett ekonomiskt värde av ett eller flera objekt klassas som sakförsäkringar och exempel på dessa
är bil, fabriksbyggnad och även djurförsäkringar.14
Djurförsäkringarna för katt, hund, övriga smådjur och hästar har olika innehåll som en följd av djurens olika användningsområden. Försäkringar för hund och katt har ofta fler likheter med varandra än med försäkringar för häst. Dock består samtliga djurförsäkringar oftast av två delar, en livförsäkringsdel och en försäkringsdel för veterinärvård. Det finns i många fall möjlighet att kombinera djurförsäkringen med diverse tilläggsförsäkringar där djurägaren själv efter behov får välja mellan dessa. Såväl veterinär-och livförsäkringarna som tilläggsförsäkringarna kan skilja sig något mellan försäkringsbolagen och har olika utformning beroende på vilken typ av djur försäkringen gäller. Detta ger djurägaren
möjligheter att själv forma sin djurförsäkring.15
Livförsäkringen för djur brukar motsvara djurets marknadsvärde och är således beroende av faktorer som djurets ras, ålder och stamtavla. Om marknadsvärdet eller någon annan omständighet i försäkringsavtalet skulle förändras förväntas försäkringstagaren ta kontakt med försäkringsbolaget om detta påverkar risken för att ett försäkringsfall ska inträffa. I annat fall
riskerar försäkringstagaren att bli helt eller delvis utan ersättning.16
14 Nationalencyklopedin, Skadeförsäkring, Tillgänglig:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/skadeförsäkring (Hämtad 2015-‐05-‐02)
15 Konsumentverket, Djurförsäkringar – En granskning av marknadsföring och försäkringsvillkor för katt-‐, hund-‐
och hästförsäkringar. (2012:2) Tillgänglig:
http://www.konsumentverket.se/Global/Konsumentverket.se/Best%C3%A4lla%20och%20ladda%20ner/rappor ter/2012/2012_2_Djurforsakringar.pdf (Hämtad 2015-‐04-‐20)
16 ibid.
Agria, För-‐ och Efterköpsinformation för Agrias smådjursförsäkringar -‐ gäller från 2014-‐04-‐01. Tillgänglig: http://www.agria.se/images/pdf/se-‐produktbroschyrer-‐for-‐och-‐efterkopsinformation-‐smadjur.pdf (Hämtad 2015-‐04-‐25)
Vartefter djuret åldras sänks livförsäkringsbeloppet genom en succesiv nedtrappning som fortsätter till dess att djuret uppnått en viss ålder då livförsäkringen upphör att gälla. För en häst börjar nedtrappningen vid 16 års ålder och för en katt oftast vid 6 års ålder. Livförsäkringen upphör helt att gälla för en hund vid 8, 10 eller 12 års ålder beroende på ras och försäkring. För en katt upphör livförsäkringen vid 10 eller 13 års ålder och för en häst vid
21 till 26 års ålder.17
Veterinärvårdsförsäkringen rör, som namnet antyder, de kostnader som uppstår vid veterinärundersökning av djuret. I denna del av djurförsäkringen ingår oftast kostnader för behandling, medicin och rehabilitering. Försäkringen täcker endast behandlingar som är veterinärmedicinskt dokumenterade och gäller inte förebyggande behandlingar. Det finns ett maxbelopp som försäkringen ersätter, vilket gäller varje försäkringsår. Maxbeloppet kan
sänkas vartefter djuret åldras.18 Försäkringstagaren kan själv välja det maxbelopp som kan
betalas ut varje försäkringsår genom veterinärförsäkringen. Detta belopp ligger vanligtvis mellan 20 000 och 50 000 kronor för hundar och katter och mellan 30 000 och 120 000 kronor
för hästar.19
En djurförsäkring täcker inte dolda fel. Med ett dolt fel avses en defekt eller sjukdom som upptäcks efter det att försäkringen tecknats för djuret och något som köparen dittills inte har kunnat upptäcka. Ett dolt fel kan vara en ärftlig sjukdom men även latenta sjukdomar, som
17 Konsumentverket, Djurförsäkringar – En granskning av marknadsföring och försäkringsvillkor för katt-‐, hund-‐
och hästförsäkringar, 2012:2
18 Smådjur:
Agria, Agria Hund – gäller från 2015-‐04-‐01. Tillgänglig:
http://www.agria.se/globalassets/sv/villkor/hund/villkor-‐hund.pdf (Hämtad 2015-‐04-‐25) Sveland, Se Hund Favorit villkor 2015 pdf. Tillgänglig:
http://www.sveland.se/main/default.asp?id=7&huvud=13&langID=1#nogo (Hämtad 2015-‐04-‐26) Folksam, Se Villkor pdf. Tillgänglig:
http://www.folksam.se/forsakringar/djurforsakring/hundforsakring/1.125506 (Hämtad 2015-‐04-‐27) Folksam, Se Kattvillkor pdf. Tillgänglig:
http://www.folksam.se/forsakringar/djurforsakring/kattforsakring/ (Hämtad 2015-‐04-‐27) If, Förköpsinformation Hund-‐ och kattförsäkring 2015. Tillgänglig:
http://www.if.se/web/se/SiteCollectionDocuments/Private/hund-‐katt-‐forsakring_forkopsinformation.pdf (Hämtad 2015-‐04-‐28)
Häst:
Agria, Agria häst – gäller från 2015-‐01-‐01. Tillgänglig:
http://www.agria.se/globalassets/sv/villkor/hast/villkor-‐hast.pdf (Hämtad 2015-‐04-‐25) Sveland, Se Horsevillkor 2015 pdf. Tillgänglig:
http://www.sveland.se/main/default.asp?id=4&subid=14&langID=1#nogo (Hämtad 2015-‐04-‐26) Folksam, Se Villkor pdf. Tillgänglig:
http://www.folksam.se/forsakringar/djurforsakring/hastforsakring/ridhast/1.106470 (Hämtad 2015-‐04-‐27) If, Hästförsäkringsvillkor 2015. Tillgänglig:
befunnit sig i viloläge och först efter försäkringens tecknande brutit ut, inkluderas. Dock har försäkringsbolagen många olika undantag och villkor för vad som gäller vid dolda fel. Det går
till exempel att teckna en tilläggsförsäkring för dolda fel hos en del försäkringsbolag.20 För att
avgöra huruvida det rör sig om ett dolt fel kräver många bolag en veterinärmedicinsk
bedömning.21 Det krävs även en veterinärmedicinsk bedömning för att avgöra om
försäkringstagaren ska få ersättning eller inte om djuret fått veterinärvård på jourtid. Endast om veterinären bedömer att vården det inte hade gått att vänta med till ordinarie öppettider
ersätts den extra kostnaden för jourtiden.22
Försäkringen innebär dock inte en garanti för att försäkringstagaren inte kommer behöva lägga ut några pengar om försäkringen täcker den specifika situationen. Djurförsäkringar har likt andra försäkringar en självrisk, men det finns också avsevärda skillnader mellan djurförsäkringar och andra sakförsäkringar. Djurförsäkringsbolagen tillämpar oftast en fast självrisk, men även rörlig självrisk förekommer och denna är då vanligen på 15 till 25 procent av de ersättningsbara kostnaderna. En grundsjälvrisk måste betalas varje självriskperiod trots att det kan vara samma skada eller sjukdom som behandlas. En självriskperiod brukar vara mellan 100 och 150 dagar. I en vanlig sakförsäkring är det endast en självrisk som betalas, oavsett hur lång tid det kan ta att åtgärda skadan. Att en vanlig sakförsäkring bara kräver en självrisk oavsett hur lång tid det tar att åtgärda skadan är alltså vad försäkringstagaren kan
förvänta sig.23
Vid nyteckning av en försäkring finns det en karenstid som brukar ligga på 20 eller 30 dagar. Detta innebär att det tar 20 alternativt 30 dagar innan försäkringen träder i kraft och det är inte möjligt att få ut någon ersättning från försäkringen under den här tiden. Karenstiden gäller även om försäkringstagaren tecknar en tilläggsförsäkring. Dock förekommer det olika undantag när karenstiden inte gäller hos de olika försäkringsbolagen. Karens är ett fenomen som inte känns igen från andra sakförsäkringar utan brukar gälla vid personförsäkringar eller
inkomstförsäkringar.24
20 Konsumentverket, Djurförsäkringar – En granskning av marknadsföring och försäkringsvillkor för katt-‐, hund-‐
och hästförsäkringar, 2012:2
21 Sveland, Se Allmänt villkor djur 2015 pdf. Tillgänglig:
http://www.sveland.se/main/default.asp?id=3&subid=12&langID=1#nogo (Hämtad 2015-‐04-‐26)
22 Konsumentverket, Djurförsäkringar – En granskning av marknadsföring och försäkringsvillkor för katt-‐, hund-‐
och hästförsäkringar, 2012:2
23 ibid. 24 ibid.
3.4. Djurförsäkringsmarknaden
Tabell 1 Egen bild. Erbjudna försäkringar per djurtyp.
Smådjur Katt Hund Häst
Agria
●
●
●
●
Folksam
●
●
●
If
●
●
●
Sveland
●
●
●
●
I tabell 1 ges en överskådlig bild av vilka djurförsäkringar de respektive försäkringsbolagen erbjuder. Samtliga erbjuder försäkring för häst, hund och katt men det är bara Agria och Sveland som även erbjuder smådjursförsäkringar. Medan såväl Folksam som If erbjuder andra typer av försäkringar än djurförsäkringar så erbjuder Agria och Sveland endast försäkringar som kan relateras till djur.
Figur 3 Egen bild. Marknadsandelar per försäkringsbolag, 2005-‐201425
I figur 2 visas utvecklingen av de fyra försäkringsbolagens marknadsandelar de senaste tio åren. Det går tydligt att se att samtliga bolag legat på en stabil nivå och att marknaden inte genomgått några egentliga förändringar sett till de olika försäkringsbolagens inflytande.
25 Svensk Försäkring, Branschstatistik, kvartal, 1992-‐. Tillgänglig:
http://www.svenskforsakring.se/Huvudmeny/Fakta-‐-‐Statistik/Statistics-‐list/Branchstatistik/Branschstatistik-‐ kvartal-‐1992-‐/ (Hämtad: 2015-‐05-‐16) 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
MARKNADSANDELAR PER BOLAG
3.4.1. Agria Djurförsäkringar
Det som idag är Agria Djurförsäkringar grundades redan 1890 och hette då Skandinaviska kreatursförsäkringsbolaget, SKFB, vilket var det första rikstäckande djurförsäkringsbolaget i Sverige. Deras djurförsäkringar slog snabbt igenom och redan efter ett år var 20 000 hästar och 18 000 nötkreatur försäkrade hos SKFB. Genom åren infördes försäkringar för flera andra
bruksdjur såsom svin, får, getter och sedermera hund.26 1970 bildar SKFB, Svenska
husdjursförsäkringsbolaget och Östergötlands kreaturförening tillsammans Jordbrukets Försäkringsbolag vilket ledde till en fortsatt utveckling av djurförsäkringarna och att fler djur gick att försäkra. Det dröjer fram till 1987 innan Jordbrukets försäkringsbolag blir bolaget
Agria och 1992 blir Agria ett helägt dotterbolag till Länsförsäkringar.27
Agria erbjuder idag tre olika veterinärförsäkringar för smådjur och två olika livförsäkringar. Det är möjligt att komplettera dessa med sex olika tilläggsförsäkringar. Bolaget har två undantag då djurförsäkringen kan vara karensfri. Det första är om djuret skadats genom plötsligt yttre våld och det andra är om djuret haft ett konstant försäkringsskydd hos Agria
eller något annat svenskt bolag och en ny försäkring tecknas hos Agria.28
Det finns flera undantag när försäkringen inte gäller som är desamma för både smådjurs- och hästförsäkring samt en del undantag som är specifika för djurtypen. I för- och efterköpsinformationen för smådjursförsäkringar förbehåller sig Agria rätten att enbart ersätta
kostnader för behandlingar utförda av veterinärer och kliniker som samarbetar med Agria.29
Det står även skrivet att andra försäkringsmöjligheter är möjliga än de som presenterats och
att kontakt bör tas för ytterligare information om en sådan skulle efterfrågas.30
3.4.2. Folksam
I början av 1900-talet väcks idén om en lösöreförsäkring inom Kooperativa Förbundet, med grundtanken att skapa en större trygghet för ”vanliga” människor. Ömsesidiga Brandförsäkringsföreningen startar därför bolaget Samarbete 1908. Samarbete går sedan ihop
med livförsäkringsbolaget Folket 1925 som så småningom får namnet Folksam.31 Folksam är
26 Agria, Agrias historia. Tillgänglig:
http://www.agria.se/agria/artikel/utveckling-‐genom-‐aren (Hämtad 2015-‐04-‐25)
27 ibid.
28Agria, För-‐ och Efterköpsinformation för Agrias smådjursförsäkringar -‐ gäller från 2014-‐04-‐01. Tillgänglig:
http://www.agria.se/images/pdf/se-‐produktbroschyrer-‐for-‐och-‐efterkopsinformation-‐smadjur.pdf (Hämtad 2015-‐04-‐25)
29Ibid. 30Ibid.
31 Folksam, Vår historia. Tillgänglig:
ett kundägt försäkringsbolag vilket innebär att kunderna kan få återbäring på många av
Folksams försäkringar samt att inga bonusar delas ut till ledningen.32
Som djurägare finns det många olika försäkringsalternativ hos Folksam och det går bland annat att välja mellan tre olika typer av hundförsäkring med olika stor täckningsgrad. Folksam hävdar själva att deras hundförsäkring är bland de bästa på marknaden när det gäller
ersättning och självrisk. Dock gäller ingen självrisk om hunden skadas av rovdjur eller vilt.33
Ersättningen från livförsäkringen motsvaras högst av kattens eller hundens marknadsvärde. Det går att välja en livförsäkring utan självrisk till samtliga djurförsäkringar. Försäkringstagaren har även möjlighet att välja en försäkring med en hög självrisk och lägre premie eller tvärt om beroende på vad som passar denne bäst. Ingen karens gäller när en
försäkringstagare byter till Folksam från ett annat försäkringsbolag.34
3.4.3. If Skadeförsäkring
If Skadeförsäkring är ett relativt nytt försäkringsbolag, men har sina rötter långt tillbaka i tiden med en historia som sträcker sig till 1767. Genom en sammanslagning av svenska
Skandias och norska Storebrands försäkringsverksamhet bildades If skadeförsäkringar 1999.35
Försäkringsbolagets vision är att vara Nordens och Baltikums ledande försäkringsbolag med
de mest nöjda kunderna och den bästa expertisen och lönsamheten.36
If Skadeförsäkringar erbjuder olika försäkringsalternativ till hund, katt och häst. Vad gäller If hund- och kattförsäkringar finns det två alternativ med olika stor täckningsgrad och
maxersättningsbelopp.37 Hästförsäkringen har en lite annorlunda uppbyggnad och det finns
flera försäkringsalternativ att välja mellan beroende på hästens användningsområde och
ålder.38
32 Folksam, Om oss. Tillgänglig:
http://omoss.folksam.se/omoss/viarkundagda/ (Hämtad 2015-‐04-‐27)
33 Folksam, Djurförsäkringar. Tillgänglig:
http://www.folksam.se/forsakringar/djurforsakring (Hämtad 2015-‐04-‐27)
34 Folksam, Se Villkor pdf. Tillgänglig:
http://www.folksam.se/forsakringar/djurforsakring/hundforsakring/1.125506 (Hämtad 2015-‐04-‐27)
35If, Historia Tillgänglig: http://www.if.se/web/se/om/fakta/historik/pages/default.aspx (Hämtad 2015-‐04-‐28) 36If, Affärsidé. Tillgänglig: http://www.if.se/web/se/om/fakta/vision/pages/default.aspx (Hämtad 2015-‐04-‐28) 37 If, Hundförsäkringar. Tillgänglig:
http://www.if.se/web/se/privat/forsakringar/hundforsakring/pages/hundforsakring.aspx (Hämtad 2015-‐04-‐28)
38If, Hästförsäkring. Tillhänglig:
If Skadeförsäkringar särskiljer sig från de övriga försäkringsbolagen på marknaden och erbjuder till skillnad från dessa en försäkring som endast har en fast självrisk för veterinärvård. Vid teckning av hund- eller kattförsäkring kan försäkringstagaren välja mellan två fasta självriskbelopp och vårdkostnaden blir aldrig högre än denna vid ett veterinärbesök. Ett annat alternativ är att lägga till en rörlig självrisk på 20 procent på den totala skadekostnaden efter det att den fasta självrisken är bortdragen, vilket ger ett lägre pris på
försäkringen39.
3.4.4. Sveland Djurförsäkring
Sveland bildades år 1911 som en kreatursförening men det skulle dröja ytterligare 56 år innan det gick att försäkra sina husdjur hos Sveland och år 1967 lanserades en veterinärförsäkring
för hund och katt.40
År 2010 tog Sveland Försäkringar Ömsesidigt namnet Sveland Djurförsäkringar Ömsesidigt. Det bolaget syftar till när de kallar sig själva för ett ömsesidigt bolag är att försäkringstagarna själva är ägare i bolaget och försäkringspremierna därav sätts med hänsyn till skadekostnaderna. Bolaget siktar på att ha en vinstmarginal på 10 procent för att finansiera utveckling och behålla sin starka ekonomiska position. Varje år förs en del av vinsten över till Svelands Stiftelse som främjar vetenskaplig forskning och utveckling som har betydelse för
djurs hälsa ur såväl ett etiskt som ett medicinskt perspektiv.41
Idag erbjuder Sveland åtta olika hundförsäkringar, fyra kattförsäkringar och fem olika
hästförsäkringar.42
3.5. Mejlintervjuer
3.5.1. Birger Lövgren, VD Agria Djurförsäkring
Nedan återges mailintervjun med Birger Lövgren, verkställande direktör på Agria Djurförsäkringar.
39If, Hund-‐ och kattförsäkring 2015. Tillgänglig:
http://www.if.se/web/se/SiteCollectionDocuments/Private/hund-‐katt-‐forsakring_forkopsinformation.pdf (Hämtad 2015-‐04-‐28)
40 Sveland, Om Sveland Djurförsäkringar. Tillgänglig:
http://www.sveland.se/main/default.asp?id=12&langid=1 (Hämtad 2015-‐04-‐26)
41Ibid
42 Sveland, Hundföräskringar för allas behov. Tillgänglig:
http://www.sveland.se/main/default.asp?id=2&langid=1 (Hämtad 2015-‐04-‐26) Sveland, Kattförsäkringar för allas behov. Tillgänglig:
http://www.sveland.se/main/default.asp?id=3&langid=1 (Hämtad 2015-‐04-‐26) Sveland, Hästförsäkringar för allas behov. Tillgänglig:
Den procentuella delen av Agrias omsättning som består av djurförsäkringar är 99 procent och bolaget står för 58 procent av hela den svenska djurförsäkringsmarknaden. Försäkringsgraden på den svenska djurmarknaden anses som hög, men utmaningen är att locka fler djurägare till att försäkra sitt djur och det helst hos Agria. De senaste har intresset för att försäkra sitt djur ökar och därmed även konkurrensen på marknaden. Efter djurägare som väljer det oförsäkrade alternativet ser Agria Folksam som sin största konkurrent eftersom de är störst på djurförsäkringar efter Agria.
De senaste tio åren har produktsortimentet varit stabilt med undantag att en del villkor för hur vissa diagnoser ska täckas av försäkringen som har ändrats. Fler diagnoser täcks nu av försäkringen än för tio år sedan. Även beloppsnivåer och begränsningar har ändrats. Den övergripande tendensen har varit ökad förenkling och färre undantag. Mer ingår nu i huvudförsäkringen och skyddet är numera mer oförändrat under djurets livstid än det var för tio år sedan. Agria har även utvecklat sin service och tillgänglighet under åren genom till exempel generösare öppettider och bättre hemsida. Framöver ser Agria en snabb utveckling främst inom digitalisering och mobila tjänster.
2012 kritiserade Konsumentverket djurförsäkringsmarknaden i sin rapport En granskning av marknadsföring och försäkringsvillkor för katt, hund och hästförsäkringar för att ha brister i bland annat sin förköpsinformation då djurförsäkringarnas komplexitet kräver extra tydlighet. Idag har Agria försökt att förtydliga förköpsinformationen samt, som tidigare nämnt, utvecklat sin hemsida för att underlätta för kunderna. Även villkoren har bearbetats och förbättrats. Agria ser sig själva som ett speciallistförsäkringsbolag med djurförsäkringar som kärnverksamhet till skillnad från många konkurrenter. Bolaget rekryterar personer med djurintresse och djurkunskap, samt har egna veterinärer anställda. Deras uppgift är att ge stöd till bolagets skadereglerare vid veterinära frågor, hjälpa till vid utformningen av försäkringsvillkor, ge råd om förebyggande åtgärder samt fungera som konsulter vid eventuell medverkan i försäkringsprojekt. Bolaget jobbar konceptuellt i nära samarbete med djurintresseorganisationer och organisationer som främjar djurhälsa, förebyggande hälsovård och forskning för främjande av god djurhälsa och avel. Agrias vision är att skapa trygghet för djur och djur och människor i samspel.
I och med sin starka position på marknaden driver Agria till stor del sin produktionsutveckling baserat på kundernas efterfråga utan att ta större hänsyn till konkurrenterna. Bolaget upplever det som att det i många fall är övriga aktörer på marknaden som följer efter Agrias exempel,
men kommer något annat bolag på något bra så försöker Agria vara snabba med att ta in idén även i sitt utbud. I andra hand tas hänsyn till hur veterinärbranschen utvecklas och djursjukvårdens kostnadsutveckling.
Grundinställningen är att konkurrens är bra på marknaden eftersom att det driver utvecklingen och gör marknaden priseffektiv. Men som i många andra marknader finns det en rädsla för överetableringar vilket ofta leder till att företagen krigar om volym med låga priser vilket kan leda till att en sund lönsamhet blir ohållbar. Detta ska man ha sett i Stor Britannien. På sikt leder detta till att försäkringsbolagen tvingas urholka villkorens täckning för att behålla lönsamheten.
I framtiden så tros antalet hästar och hundar minska medan antalet katter ökar i takt med en ändrad livsstil i samhället. Samtidigs antas fler djurägare försäkra sina djur i takt med djurägarna i större utsträckning börjar se sina djur som familjemedlemmar, men också för att veterinärkostnaderna ökar.
Det krävs inget speciellt samarbetsavtal mellan Agria och kliniken för att försäkringen ska gälla utan de gäller idag på alla kliniker.
De stora koncernerna AniCura och Evidensia står idag för 50 procent av den djursjukvård som Agria betalar försäkringsersättning för inom katt och hund, men endast 25 procent inom hästsjukvården. Riskkapitalbolagens intåg på djursjukvårdsmarknaden tror Agria bland annat kommer leda till ökad professionalisering, ökad utveckling av veterinära specialister, ökad tillgänglighet på veterinärvård samt ökad utveckling av veterinära metoder. Sannolikt kommer djursjukvården få en högre och jämnare kvalitet och en mer standardiserad syn på diagnoser och behandlingar.
3.5.2. Anette Henriksson, VD Sveland Djurförsäkring
Nedan återges mejlintervjun med Anette Henriksson, verkställande direktför på Sveland Djurförsäkringar.
Sveland är ett kundägt företag omsättning består till 100 procent av djurförsäkringar. Detta gör att de skiljer sig från många andra försäkringsbolag. Samtliga personal, i stort sätt, är själva djurägare och har därmed stor erfarenhet och hög kompetens. Svelands djurförsäkringar gäller hos alla veterinärer och veterinärkliniker.
Sveland har egna veterinärer anställda vilkas uppgift är att bistå vid nytecknandet av försäkringar för att kontrollera att djur som redan har skador eller sjukdomar försäkras in. Veterinärerna bistår även skadeavdelningen vid diagnostisering och jouranalys.
2012 kritiserade Konsumentverket djurförsäkringsmarknaden i sin rapport En granskning av marknadsföring och försäkringsvillkor för katt, hund och hästförsäkringar för att ha brister i bland annat sin förköpsinformation då djurförsäkringarnas komplexitet kräver extra tydlighet. Idag har Sveland utvecklat sina för- och efterköpsdokument samt gjort sin hemsida
tydligare. Målsättningen är att dokumenten ska vara förstaliga för gemene man, men det är
inta alltid lätt att lägga sig på rätt nivå eftersom att det samtidigt är viktigt att all information går fram. Bolagets uppfattning är att försäkringsvillkor till sin natur kan vara svåra att förstå samt att människor inte gärna vill läsa villkor.
Tilläggsförsäkringar som medicin och rehab är försäkringar som uppkommit på senare tid, de senaste tio åren. Produktutvecklingen pågår kontinuerligt av djurförsäkringarna och den är starkt knuten till det skydd djurägarna efterfrågar och den veterinärmedicinska utvecklingen. Det viktigaste för en sund affär är bolagets intäkter täcker kostnaderna och att det blir pengar över för administration och kapitalkrav. Det görs även en omvärldsanalys av premier och villkor hos andra bolag i branschen. De största konkurrenterna ses som Agria eftersom de är störst och Folksam eftersom de är billigast. Sveland har en positiv syn till konkurrens men ser negativt till nyetableringar som försöker skaffa sig marknadsandelar genom alldeles för lågt satta premier.
Konkurrensen på försäkringsmarknaden anses inte ha förändrats speciellt mycket under de senaste tio åren. De närmaste fem åren har Sveland som ambition att det ska bli enklare med en individuellt utformad skadeförsäkring.
Riskkapitalbolagens intåg på marknaden har märkts av genom en rejäl prisökning 2013, vilken är svår att förklara på något annat sätt. Om trenden skulle fortsätta och djursjukvårdskostnaderna skulle öka ännu mer skulle detta innebära en ökning av försäkringspremierna, vilket skulle kunna få till följd att djurägare tycker att det är för dyrt att teckna försäkringar. Detta skulle kunna innebära att djurägaren inte har råd att behandla djuret vid eventuell sjukdom eller skada och därmed skulle behöva ta bort det istället.
4. Förändringar i ägandestrukturen
4.3. Utan riskkapitalisterna på marknaden
Under perioden 2006 till 2010 har marknaden för privat djursjukvård vuxit med 9,5 procent per år och bakgrunden till tillväxten är en ökad försäkringsgrad för sällskapsdjur, ett ökat antal avancerade behandlingar, en ökad betalningsvilja för dessa avancerade behandlingar samt teknisk utveckling. McKinsey & Company gjorde prognosen att den privata djursjukvårdsmarknaden skulle öka med 4-5 procent per år de kommande åren. Den drivande kraften bakom detta är dels ett ökat antal smådjur dels en ökad försäkringsgrad. Antalet hästar förväntas däremot vara konstant alternativt minska något under samma period och vad gäller
förändringen av den typ av vård som ges antas denna vara mycket liten.43
Figur 4 Egen bild. Djursjukvården och djurförsäkringarna utan riskkapitalisterna.
Figur 4 ger en förenklad bild av hur situationen såg ut innan riskkapitalisterna köpte upp en majoritetsandel av djursjukvården. Djurägarna tecknar försäkringar för sina djur, de betalar premier till försäkringsbolagen och får försäkring i utbyte. Djursjukhusen och djurklinikerna tillhandahåller vård och får betalt av försäkringsbolagen. Vården granskas och bedöms av försäkringsbolagens egna veterinärer i den mening att de avgör huruvida vårdbehovet överensstämmer med den behandling som djuren fått.
Vad gäller riskkapitalisternas intresse för branschen djursjukvård så omnämns detta i boken De svenska riskkapitalisterna, som publicerades i september 2014. ”Däremot är just djursjukvård och mottagandet av ensamkommande flyktingbarn för små verksamheter för EQT /…/ Bolaget som är störst i Sverige inom djursjukvård heter Evidensia /…/ Bakom Evidensia står riskkapitalbolaget Valedo Capital, grundat av bröderna Nils och Per Forsberg.
Men de två riskkapitalisterna väljer att avböja en intervju om sitt intåg i
veterinärbranschen.”44
4.4. Med riskkapitalisterna på marknaden
Figur 5 Egen bild. Djurförsäkringarna och djursjukvården med riskkapitalisterna.
Figur 5 är en utvecklad version av figur 3 och visar hur situationen förändras i och med riskkapitalbolagens närvaro på marknaden. Djursjukvården som fram till 2012, utöver ett fåtal
stiftelseägda djursjukhus dominerades av små och medelstora ägarledda företag45 har
inneburit en förändring och djursjukvården domineras istället av två stora bolag. De två stora bolagen, AniCura och Evidensia, ägs av riskkapitalbolagen Nordic Capital och EQT.
4.5. Media om ämnet; Dyrare djursjukvård med riskkapitalister
I februari 2015 gick Folksams VD Jens Henriksson ut med hård kritik mot veterinärkoncernerna AniCura och Evidensia i tidningen Dagens Industri. Försäkringsbolaget har själva tagit fram statistik och hävdar att dessa aktörer är dyrare än fristående kliniker på marknaden. Enligt Jens Henriksson har man på Folksam jämfört fakturor från de olika veterinärklinikerna och funnit att de från AniCura och Evidensia Djursjukvård har haft betydligt högre belopp. Försäkringsbolaget har tittat på behandlingar som klåda, klobrott, urinvägsinfektion, öroninfektion och irriterad hörselgång och har där kunnat slå fast en högre kostnad på ungefär 1000 kr jämfört med fristående veterinärkliniker. Dessa är vanliga skador och sjukdomar som inte ska kräva extra kostnader, vilket skulle vara ett argument till de höjda
44 Boken De svenska riskkapitalisterna av Carolina Neurath och Jan Almgren kommer ut den första september
2014, s.262-‐263
kostnaderna. Syftet med att gå ut med kritiken är att försöka stävja utvecklingen av högre kostnader och sätta press på marknadsaktörerna inom djurvård. Folksam kommer också att försöka styra över flödet av vård till djursjukhus och vård med vad de anser vara skäliga priser. I slutändan kommer ökade kostnader att gå ut över kunderna i form av höjda premier, enligt Jens Henriksson. I sin undersökning har Folksam kommit fram till att vård hos de rikskapitalägda bolagen är 40 procent högre än övriga, vilket enligt Henriksson kommer att ge branschen ett dåligt rykte. Dock är det endast djursjukvården för smådjur som Folksam har studerat och kritiserat, inte hästsjukvården.
Agrias VD, Birger Lövgren, säger att de inte upplevt så stora skillnader i kostnadsökning från enbart AniCura och Evidensia. Däremot slog Agria larm 2013 då de upplevde en dramatisk skadekostnadsökning i hela branschen och en dialog med de nya djursjukvårdskedjorna, andra kliniker samt branchorganisationen Svensk Djursjukvård startades. Efter detta anser Agria att kostnadsökningen dämpats och att det 2015 inte kommer att krävas några stora premiehöjningar utan endast ett fåtal procent.
Även Svensk Djursjukvårds generalsekreterare, Maria Lundvall, har uttalat sig angående Folksams kritik. Hennes åsikt är att Folksam inte får försöka styra en fri marknad och att kritisera de riskkapitalägda bolagen istället känns som ett politiskt utspel. Dock hävdar Svensk Djursjukvård att priserna och omsättningen faktiskt har ökat kraftigt. Den främsta anledningen till ökningen är enligt Lundvall den enorma utvecklingen inom vården. Som exempel ger hon djurtandvård, något som inte existerade för 20-30 år sedan men som idag är i nivå med människors tandvård. Dessutom äger AniCura och Evidensia flera stora djursjukhus, vilket innebär högre fasta kostnader i form av avancerad medicinsk utrustning och fler specialister.
