Framtidens arbetsplats
Andreas Berggren 2021
Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 22,5 hp Design och formgivning
Industridesign
Handledare: Anders Eriksson, Andreas Mattisson Examinator: Siv Lindberg
Hur kan förutsättningarna för distansarbete
hemifrån förbättras?
i Förord
Tack.
Handledare; Anders Eriksson, Högskolan i Gävle. Andreas Mattisson, Manager Product Development EFG.
Dan Östberg, Möbelmästare och Ola Jeppsson, Verkstadslärare, Högskolan i Gävle. Medverkande experter, företag och fokusgrupp.
Utan Evelina Turesson och Kristina Löfström hade den här rapporten inte ens vart hälften så bra.
iii Sammanfattning
Trenden är tydlig, vi arbetar flexiblare nu för tiden och det verkar vara början på en strukturomvandling av arbetsmarknaden, det har blivit extra tydligt under Covid-19 pandemin. De absolut flesta som arbetar på distans arbetar hemifrån och våra hem måste anpassas till dessa flexibla arbetsformer. Den vanligaste lösningen på
problemet är att ta med kontoret hem. Arbetsgivare erbjuder ofta de anställda att ta med stolen eller skrivbordet hem men storleken och estetiken på kontorsmöbler passar inte in i hemmiljön. Vi vill inte ha ett kontor som ser ut som ett hem, inte heller ett hem som ser ut som ett kontor. I det här arbetet undersöker jag estetiken och hur förutsättningarna för distansarbete hemifrån kan förbättras.
Ett tidigare projekt kallat Home, som behandlade distansarbete ligger till bakgrund för mitt examensarbete och är en anledning till att jag valt att djupare syna ämnet. Jag har lärt känna problematiken och behoven genom en litteraturstudie där jag granskat olika rapporter och vetenskapliga artiklar för att förstå distansarbete och dess för- och nackdelar. Användarstudier har också genomförts för att lära känna användarna och förstå deras behov, samt samtalat med experter för att fånga in detaljkunskap inom området. Det har lagt grunden för den kreativa fasen bestående av idégenerering och prototyparbete. Det resulterade i ett designförslag som heter Pop, ett flexibelt och kompakt skrivbord för deltidsdistansarbete med platsbrist i hemmet.
v Abstract
There is a distinct trend that we work more flexible nowadays and it seems to be the beginning of a structural transformation of the labour market. This has become clear during the Covid-19 pandemic. The majority of remote workers are stationed in their homes. Therefor our homes must adapt to the change in favor for these flexible working conditions. The quick solution is often to bring the office home, but the size and the aesthetics of office furniture does not fit in the environment of the home. We do not want to have an office that looks like home, or a home that looks like an office. In this essay I investigate the aesthetics and how the conditions for remote work from home can be improved.
An earlier concept called Home, a project about remote work has laid the foundation for my bachelor’s degree essay and is one of the reasons I wanted to explore the subject further.
By studying reports and scientific research I have deeply got to know the conditions for remote work, user’s needs, and the associated problems. I have also
interviewed users as well as professionals, to gather expertise. This has laid the base for my creative work – generating ideas and prototyping. This resulted in a design proposal called Pop, a flexible and compact desk for part-time remote workers who has a lack of space.
vii Innehållsförteckning Förord ... Sammanfattning ... Abstract ... 1 Introduktion ... 1 1.1 Syfte ... 2
1.2 Bakgrund & Analys av Home ... 2
2 Hållbarhet ... 5 3 Metod ... 6 3.1 Planera ... 7 3.2 Utforska kontext ... 8 3.3 Strategi ... 8 3.4 Etik ... 9 4 Litteraturstudie ... 10 4.1 Vad är distansarbete? ... 11 4.2 Slutsatser av litteraturstudien ... 11 5 Användarstudier ... 14 5.1 Slutsatser från användarstudier ... 15 6 Experter ... 17 6.1 Arbetsmiljöingenjör ... 17
6.2 Country Sales Manager ... 18
6.3 Upphandlingskonsult ... 19
7 Genomförande ... 21
7.1 Val av fokus & avgränsningar ... 21
7.1.1 Kravspecifikation ... 22
7.2 Marknadsanalys ... 24
7.3 Estetik ... 27
7.4 Idégenerering & Prototypande ... 30
7.5 Konceptutveckling ... 33
8 Resultat ... 38
8.1 Val av koncept ... 38
8.2 Slutgiltig prototyp & konstruktion ... 39
8.2.1 Arbetsytan ... 40
8.2.2 Toppen ... 42
8.2.3 Underrede & ben ... 43
8.2.4 Konstruktion ... 44
8.3 Utvärdering av konceptet Pop ... 45
8.4 Priskalkyl ... 48
9 Diskussion & framtida studier ... 49
Referenser ... 51 Bilaga A ... A1 Bilaga B ... B1 Bilaga C ... C1
1 Introduktion
Distansarbete är omdiskuterat. Företag, anställda, privatpersoner och våra hem har fått anpassa sig till de nya förutsättningarna när Covid-19 pandemin har gett digitaliseringen en skjuts framåt i tiden med 5 - 10 år. Allt fler skiftar till distansarbete på grund av pandemin (Brynjolfsson et al., 2020). Våra hem har därför fått anpassa sig till det nya. Hur kommer utvecklingen fortsätta och vilka lösningar behöver de nya hemmen?
Det finns sällan en bra fysisk plats i hemmet som har rätt förutsättningar att arbeta effektivt på. Arbetsmiljöverket (2021b) skriver att arbetsmiljön i hög grad påverkar kroppen och kan leda till belastningsbesvär. Arbetsgivaren bär ansvaret för arbetsmiljön vid arbete hemifrån och ska göra allt som behövs för att förebygga ohälsa eller olycksfall i arbetet enligt arbetsmiljölagen. Hur efterlevs det?
Många av för- och nackdelarna för anställda med distansarbete är subjektiva och därför väldigt olika beroende på livssituation och möjligheter. Likaså så även för företag och organisationer som också har olika förutsättningar. Jag har i de här arbetet försökt se på distansarbete utifrån flera olika perspektiv försöka hitta gemensamma nämnare att arbeta utifrån.
Jag har tagit avstamp från ett tidigare grupparbete som jag och mina klasskamrater Jacob Thunberg och Evelina Turesson genomförde i kursen Tillämpad design på Högskolan i Gävle 2020.Konceptet vi tog fram i kursen heter Home, se figur 1 & 2 ovan, och ställdes ut på Stockholm Furniture Fair (Greenhouse) 2021. Home är ett matbord kombinerat med en arbetsplats och gömmer under bordsskivan en personlig och modern arbetsplats. Home utgick från problemformuleringen “att tydliggöra gränserna mellan arbete & fritid vid arbete i
2
1.1 Syfte
Syftet med examensarbetet är att med konceptet Home som bakgrund ytterligare undersöka förutsättningarna för distansarbete hemifrån, samt att arbeta fram en produkt som underlättar distansarbete.
1.2 Bakgrund & Analys av Home
Arbetet med Konceptet Home behandlade hemmakontoret och problematiken med
distansarbete. I det här projektet tar jag med erfarenheter, drivet och glädjen jag kände och hade i projektet Home.
Jag börjar detta projekt med att analysera konceptet Home, för att kunna utvärdera dess för- och nackdelar som jag sedan diskuterat med min externa handledare Andreas Mattisson, Manager Product Development på EFG (European Furniture Group) som nedan kommenterar
konceptet.
Fördelar, Home är en compact living lösning och tar ingen ytterligare plats i hemmet och
underlättar gränsdragning mellan arbete och fritid eftersom den går att öppna när man ska arbeta och stänga igen vid arbetsdagens slut, likt en kontorsdörr. Estetiken passar i hemmet och påminner inte om ett kontor. Arbetsytan erbjuder upphöjning för laptop som ger en bättre ergonomisk höjd samt lättillgängliga el- och USB-portar.
Nackdelar, bordets avställningsyta måste plockas av innan man kan använda skrivbordsytan.
Det är inte höj- och sänkbart och har ingen plats för externa skärmar.
Andreas Mattisson 1, kommenterar att konceptet Home lyckats identifiera vad
som behövs på en arbetsplats och erbjuder det med lösningen, där han syftar på insatsen på arbetsytan till bordet som innehåller USB-portar och 230 Volts uttag. Datorn kan dessutom placeras i en ergonomisk höjd som erbjuder möjlighet till bättre vinkel när man till exempel använder kameran för att kommunicera (händerna syns inte när man skriver). Strömförsörjning i skrivbordet blir möjligt genom en kabelvinda som finns monterad i insatsen, vilket är bra eftersom elanslutningen blir smidig. Gränsdragningen mellan arbete och fritid är en till stark punkt i konceptet. Home är inte höj- och sänkbart, det är en nackdel menar Andreas Mattisson, eftersom många efterfrågar sådana arbetsbord och många arbetsgivare vill erbjuda det. Vi diskuterar dock hur ofta funktionen egentligen används, mer än vid mindre justeringar beroende på arbetsmoment och sitthöjd.
Figur 8 Andreas Mattisson (Träcen-trum, u.å)
4
Andreas Mattisson fortsätter med att Home kan komma att ha ett jobbigt moment. Detta eftersom konceptet erbjuder en matbordsyta och därför placeras naturligt i köket. När skivan öppnas avgränsas man mot hemmet och vise versa, men saker som tidigare stått på matbordet måste flyttas. Man måste stänga ner arbetet när man ska äta och plocka bort maten när man ätit klart för att Home skall vara kompatibelt. Tankar som Andreas Mattisson tog upp var huruvida det blir ett för ansträngande moment? Kommer det att genomföras eller kommer det att resultera i att man arbetar på köksbordet? Han menar också att arbetet sker i olika delar av hemmet och inte bara i köket.
2 Hållbarhet
För att en lösning ska vara relevant under en överskådlig tid framöver kräver den ett
hållbarhetstänk. Det finns många olika sätt och perspektiv att se och arbeta mot hållbarhet, enligt Ceschin & Gaziulusoy (2016). Jag har därför arbetat för att lösningen ska förhålla sig mot det breda DFS (Design for Sustainability) som är ett svar på utmaningen att bidra till omställningen mot ett hållbart samhälle och inkluderar ekonomiska, samhälleliga och miljömässiga aspekter. Jag vill också förhålla mig till DFD(Design for Disassembly) som även projektet Home gjorde. Det innebär att man genom designprocessen tar fram lösningar som möjliggör att produkten enkelt kan demonteras för återvinning eller renoveras. Genom DFD maximerar man värdet och minimerar miljöpåverkan.Genom att arbeta mot hållbarhet på det sättet tror jag också att det omedvetet bildas synergier mot ekologisk, ekonomisk, kulturell och social hållbarhet.
Vid arbete som anställd hos arbetsgivare ges förutsättningar för att genomföra sitt arbete effektivt och man skyddas av lagar och förordningar. Det eftersom det finns incitament från arbetsgivare att de anställda ska göra ett bra arbete för företaget och på det samhälleliga planet för att säkra en stabil utveckling och framtida skatteintäkter. Vid distansarbete är det ännu inte lika självklart att förutsättningar och skydd finns. Det trots att arbetsgivaren bär ansvaret för arbetsmiljön vid arbete hemifrån och ska göra allt som behövs för att förebygga ohälsa eller olycksfall i arbetet enligt arbetsmiljölagen (Arbetsmiljöverket, 2021a). Design grundar sig många gånger i lösningar som ska förbättra människors tillvaro och är därför humanistiskt inriktad (Österlin, 2016). Genom de här projektet har jag arbetat för att förbättra
förutsättningarna för de som arbetar hemifrån. Det bidrar till att förbättra människors
arbetsmiljö genom att försöka lösa eller förmildra de problem som uppstår vid distansarbete som tidigare nämnts.
6 3 Metod
Eftersom designproblemet är komplext och inte helt definierat har jag använt mig av en iterativ (upprepande) designprocess av Wikberg Nilsson et al. (2015 s. 29), se figur 9 nedan. Processen har varit öppen och utforskande. Under min utbildning har jag varit i kontakt med processen ett flertal gånger med enbart positiva och utvecklande utgångar.
Processen utformades i grunden som modellen ovan i stegen planera projekt, utforska kontext, skapa idéer, prototypa koncept. Modellen är öppen och förklarar översiktligt på ett bra sätt designprocessen jag genomfört. Genom processen har jag haft ett fokus mot det kommersiella, tanken var också att arbeta nära användare för att få löpande feedback och enklare testa nyttan av koncept samt validera det mot marknaden (Löfqvist, 2014).
3.1 Planera
Jag har använt en form av Gantt-schema för att få en helhetsbild och god översikt av arbetet, se figur 10. Det har hjälpt mig vid övergångar mellan de övergripande faserna i arbetet. Jag har använt Google Calender som komplement för att enklare planera dags- och veckovisa uppgifter. Tidigare erfarenheter har lärt mig vikten av att planera realistiskt och tillföra luft i planeringen för att kunna parera oförutsedda händelser.
8 3.2 Utforska kontext
Researchen utgick från den som genomfördes i höstas med projektet Home, men utvecklades med ännu fler vetenskapliga källor och forskning i en litteraturstudie för att få ett större djup och fler perspektiv.
Jag har utfört intervjuer och observationer mot en fokusgrupp; en fokusgrupp, är användare (oftast målgrupp) som ofta används i flera delar av processen för att få feedback på idéer och lösningar. Intervjuerna genomfördes för att tillföra djup eftersom fokusgruppers svar brukar vara mer generella (Wikberg Nilsson et al., 2015). I och med rådande Covid-19 pandemi har jag fått ha förståelse för de begränsningar som uppstått i arbetet tillsammans med fokusgruppen, där jag har fått försöka skapat lösningar som är anpassade för situationen.
3.3 Strategi
Under projektet har jag växlat mellan att skapa förståelse för problemet, inhämta information och idégenerera genom att skissa, precis som Cross (2008) menar att problemet och lösningen utvecklas tillsammans i designprocessen. Jag är i flera hänseenden vad många skulle kalla en praktiker och tänker därför när jag arbetar med händerna. Jag har därför använt mig av olika typer av modeller och prototyper för att förstå problemet och hitta olika lösningar. Slutligen har jag tagit fram en skarp prototyp på lösningen för att kunna validera nyttan och kommersiell potential med fokusgrupp och marknad. I större delar av arbetet, men framför allt i
idégenereringsfasen har jag använt Jacob Thunberg och Evelina Turesson, som var medgrundare till projektet Home som bollplank för att få in fler perspektiv.
En målsättning för att arbeta mer kommersiellt var att hitta ett företag att arbeta emot, som proaktivt arbetar med framtidens arbetsplatser. Jag kontaktade flera företag till exempel Spotify, som även efter pandemin ska låta sina anställda arbeta varifrån de vill. Spotify skriver i ett
pressmeddelande att de anser att de på så sätt kan fånga in kompetens från hela världen, utan geografiska begränsningar (Spotify, 2021). På grund av tidsfristen och den rådande pandemin hade inga företag möjlighet att medverka vilket ledde till andra vägval.
Tidigare erfarenheter har lärt mig vikten av att skriva loggbok och reflektera över processen löpande i textform, vilket jag har gjort efter alla arbetstillfällen. Dokumentation och
högkvalitativa bilder har också haft fokus i arbetet eftersom det hjälper mig visa genomförandet på ett lättförståeligt vis och tillför seriositet och kvalitet i slutresultatet.
3.4 Etik
I arbete med användare såsom, fokusgrupp, intervjuer och validering av koncept har jag använt Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Innefattande informations-, samtyckes-,
konfidentialitets- och nyttjandekrav. Deltagande i studien har informerats om att deltagandet är frivilligt och kan avbrytas när de vill, information om studien som kan påverka valet om att delta, samtycke om medverkan samt bestämma i vilken mån de vill delta och att de skyddas under tystnadsplikt (Vetenskapsrådet, 2017).
10 4 Litteraturstudie
För att utveckla och fördjupa mina kunskaper och förstå fler perspektiv genomförde jag en litteraturstudie som jag i efterhand upplever stor, eftersom den växte i omfattning allt eftersom fler rapporter publicerades. Jag har därför valt att sammanfatta och berätta om mina slutsatser i det här avsnittet och lagt litteraturstudien i sin helhet i bilaga A. Nedan följer en
sammanställning av källorna som litteraturstudien behandlar se tabell 1.
Distansarbete behandlas i många studier som en enskild faktor, isolerad från omgivande förutsättningar som kan komma att påverka utfallet och upplevelsen. Jag har valt att försöka rikta ljus mot distansarbete i sig men också helheten med kontexten kring distansarbete. Delar av litteraturstudien jämförs i senare avsnitt mot intervjuade experter, användare och företag för att bekräfta relevansen och behoven.
4.1 Vad är distansarbete?
Definitionen av distansarbete som jag anser stämmer bäst överens med den litteratur jag studerat och mina egna erfarenheter är:
“A flexible work arrangement whereby workers work in locations, remote from their central offices or productions facilities, the worker has no personal contact with co-workers there, but is able to communicate with them using technology” (Di Martino & Wirth, 1990, s. 530).
4.2 Slutsatser av litteraturstudien
Flera av studierna presenterade ovan lyfter fram många fördelar med distansarbete för både individen, företag, organisationer och samhället. Några av dessa är tidsbesparingar och minskade fysiska transporter, som på sikt ska leda till mindre trängsel i städer, mindre CO2 utsläpp och mindre energianvändning i stort. Företag kan också spara in pengar på till exempel kontorshyror när lokalerna inte längre behöver vara lika stora. Det skapar också fler arbetstillfällen eftersom kompetent arbetskraft inte längre är geografiskt begränsade i samma utsträckning. Den
ekonomiska tillväxten kan därför växa och även nå mindre regioner utan välutvecklade pendlingsvägar. Myndigheten för arbetsmiljökunskap (2021) har tidigare konstaterat att distansarbete med stöd av digital teknik får konsekvenser i relationen mellan arbete och fritid. Bättre balans mellan arbete och fritid, ökad autonomi och effektivare kommunikation i arbetet är positiva konsekvenser. Negativa är bland annat svårigheter med hanteringen av gränsdragningen mellan arbete och fritid. Digitalt distansarbete kombinerat med dålig sömn försämrar
självkontroll följande arbetsdag.
Distansarbete har tidigare varit en dialog mellan arbetstagare och arbetsgivare som arbetstagaren kunde välja om rätt förutsättningar fanns. Det var då möjligt att planera de arbetsmiljömässiga förutsättningarna. Under den rådande Covid-19 pandemin har distansarbete hemifrån
rekommenderats av Folkhälsomyndigheten och därför inte varit frivilligt för alla. Övergången under pandemin har varit snabb och därför också oplanerad för många. Kunskapen är än så länge begränsad, arbetsmiljöforskning har inte ännu kommit ut med studier i någon större
utsträckning. Det spekuleras i att övergången till mer arbete på distans eller hemifrån är en strukturomvandling inom arbetslivet som kommer att stanna. Allt sammantaget har gjort att
12
Litteraturen talar i många fall emot sig själv och är motstridig. En del säger att distansarbete höjer effektiviteten och andra säger att den sänks. Distansarbete är bra men kan samtidigt vara dåligt för välmående och familjeförhållanden. Min slutsats är att det beror helt på person, situation och arbete. De som har hög självkontroll har ofta också förmåga att få ut positiva effekter av distansarbete jämfört med de med låg självkontroll där snarare motsatsen gäller. Lösningen som ofta förekommer för de med låg självkontroll är olika sorter av övervakning och sträcker sig från att man kan behöva till exempel morgonmöten i starten av dagen med
regelbundna avstämningar, till mer extrem övervakning som att man behöver ha kameran på hela tiden när man arbetar.
Flexibilitet är det som är mest önskvärt för anställda, litteraturen pekar på att det hälsosammaste är deltidsarbete hemma eller i alla fall mer flexibelt arbete. Vi ska inte glömma att vi behöver fysiska knutpunkter för att stärka de sociala kontakterna, samskapandet och kreativiteten (Previa 2021). De sociala bitarna blir extra lidande på grund av Covid-19, problemet blir därför mer påtagligt än normalt när många tvingas att både begränsa sociala kontakter och arbeta hemifrån. Det kan medföra att många studier som behandlar distansarbete under Covid-19 får större negativa utslag än de annars skulle fått.
När en så stor andel människor börjat arbeta på distans på kort tid blir det ett bra test av arbetsmiljön i hemmet. Eftersom både de som vill och inte vill arbeta på distans just nu testar hemmet som kontor är perspektiven breda. Samtidigt är informationen svår att analysera eftersom situationen kanske inte påverkar de som har en vilja att arbeta på distans.
Detta påminner om att utgå ifrån den strängaste kravställaren som innebär att man tar hänsyn till den mest krävande användaren för att skapa en produkt eller tjänst som då blir enkel att använda för samtliga.
Det är viktigt att ta hänsyn till ur vilka perspektiv rapporterna är skrivna och vilket syfte de har, eftersom motstridigheterna är så stora. Den anställdas förutsättningar för distansarbete är av stor vikt, likaså den anställdas inställning till distansarbete. De privata och subjektiva förhållandena och åsikterna spelar också stor roll men det framgår inte av de flesta rapporterna. Jag har i det fortsatta arbetet försökt balansera för- och nackdelar och utgått ifrån de som har starka bevis. Min slutsats är att incitamenten och fördelarna för såväl användare, arbetsgivare och samhälle i stort verkar vara större än nackdelarna och svårigheterna.
14 5 Användarstudier
Med det vetenskapliga underlaget som bakgrund försöker jag sätta mig in i användarnas situation genom att intervjua och observera en fokusgrupp.
Tillvägagångssättet var intervjuer och en enkätundersökning. Intervjuer genomfördes för att förstå användarnas situation och behov mer ingående och enkäten för att få in ett kvantitativt underlag. Intervjufrågorna diskuterades och genomfördes med Jacob Thunberg, eftersom de bygger på en fördjupning av tidigare data insamlat i konceptet Home. Frågorna vi skapade var medvetet öppna i sina formuleringar för att få in breda och utmålande svar samt diskussion och sidospår. Kvalitativ informationsinsamling måste ha ett tolkande förhållningssätt för att få en djup förståelse menar Wikberg Nilsson et al. (2015).
Intervjuerna hölls digitalt med en grupp om tio personer där deltagarna tillhörde olika yrkesgrupper och var i ett åldersspann mellan 30 - 74 år. Gruppen eller delar av den skulle senare konsulteras igen och fungera som en fokusgrupp i utvärdering av koncept. Enkäten skickades ut till Ecenea, ett konsultföretag med över 200 anställda som arbetar med
upphandlingar i huvudsak inom offentlig sektor. Enkätfrågorna togs fram i största utsträckning utan fritextsvar för att den inte skulle ta för mycket tid av konsulterna på Ecenea. Tanken med att skicka enkäten till ett företag var att informationen skulle vara enkel att tolka i ett och samma sammanhang.
I avsnitt 5.1 berättar jag om mina slutsatser från intervjuerna med fokusgruppen. Bilaga B innehåller en sammanfattning av intervjuerna med fokusgruppen.
5.1 Slutsatser från användarstudier
Alla deltagare i vår undersökning bor förhållandevis stort men har ändå utrymmesbrist. Den som bor på minst yta uppger att den bor på cirka 73,5 kvadratmeter. Sambandet är intressant
eftersom ingen av intervjupersonerna bor speciellt litet, understryker de flesta (6 av 10, alla som inte har ett separat rum för kontor) har utrymmesbrist. Därav svårt att få till en god, varaktig arbetsplats i hemmet. Hänsyn skall tas till att deltagarna har olika familjesituationer som påverkar ytan de lever på.
9 av 10 har inte höj och sänkbart skrivbord på sin hemarbetsplats. 5 av 10 har på kontoret. 1 av 10 har hemma. Ändå har 8 av 10 av våra intervjupersoner uppgett att de sitter minst 6 timmar varje arbetsdag. Hur relevant är egentligen det höj och sänkbara bordet? Skulle det få fler att stå mer eller är det överskattat? Ett intressant samband är att Helander (2003) nämner att det inte finns tillräcklig med forskning om användandet av höj- och sänkbara bord.
16
Jag delade in deltagarna från fokusgruppen i två grupper eftersom det fanns stora skillnader mellan förutsättningar och därför också behoven. Den första utgör de som arbetar hemma deltid som heltid, och har ett eget rum för ändamålet (inräknat gästrum) de som slarvigt uttryck har plats med ett skrivbord för arbetet och en dörr som avskiljer det från resten av hemmet. Den här gruppen har inte lika stora svårigheter med gränsdragningen är mitt antagande. Den andra gruppen arbetar hemma deltid men har inget eget rum för arbetet utan arbetar får olika ytor i hemmet (kan likväl vara skrivbord). Den här gruppen har svårare med gränsdragningen mellan fritid och arbete är mitt antagande.
6 Experter
För att få ett bredare perspektiv att arbeta ifrån intervjuade jag vad jag kallar experter, personer med stor erfarenhet inom sitt område. En arbetsmiljöingenjör på ett stort statligt företag med över 2000 anställda på sitt huvudkontor, för att få bilden om hur distansarbete fungerar i en större organisation. Linda Jonasson Gustafsson, Country Sales Manager på EFG för att få en bild av efterfrågan på marknaden. Kristina Löfström, upphandlingskonsult från Ecenea, för att förstå värdekedjan i offentliga inköp.
6.1 Arbetsmiljöingenjör
Arbetsmiljöingenjören som vill vara anonym berättar att cirka 90% av företagets anställda (2300 personer) på huvudkontoret under covid-19 har arbetat hemifrån. Företaget erbjuder sina anställda i ett första skede att ta hem deras arbetsstol och om behov finns kan man få köpa hem ett skrivbord. Det finns då många olika varianter av bord att välja mellan det som varierar är oftast storleken på skivan. Arbetsmiljöingenjören säger att något av det viktigaste är variation av arbetsställning.
Andra erfarenheter från företaget är att distansarbete kan vara problematiskt eftersom det ofta inte finns plats hemma, även fast de erbjuder höj- och sänkbara bord så finns det inte alltid plats för dem. Borden får inte har för lite djup eftersom skärmen inte bör stå för nära, 50 – 80 cm är ett rekommenderat minimum djup enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift, Arbete vid bildskärm AFS (1998).
Alla bord som företaget erbjuder är inte höj- och sänkbara. De menar att det självklart är bra för ergonomin att ha möjlighet att sitta och stå, men underströk att man kan få ett bra bord ändå. Om man har ett bra bord och arbetar med laptop tittar man ändå ner och då spelar det ingen större roll eftersom arbetsställningen inte blir lämplig. De erbjuder därför laptop plattformar för att få upp skärmen till en bra höjd när behov finns.
För de anställda som arbetar på distans blir gränsdragningen mellan privatliv och arbete svårare att hantera. För de som bor mindre är de svårare, eftersom de har svårt att få plats med en bra arbetsstol och skrivbord menar arbetsmiljöingenjören.
18 6.2 Country Sales Manager
I samtal med Linda Jonasson Gustafsson2, Country Sales
Manager på EFG, berättade hon övergripande om deras
försäljningen som i huvudsak är genom återförsäljare, arkitekter och via upphandling. Vi pratade också om fyra produkter som har hög efterfrågan hos EFG.
1. Neet, ett mellanstort kompakt skrivbord med höj och sänk funktion. Ett billigt och komplett bord, förklarade Linda.
2. Solo, ett litet enpelarbord för den som har ont om plats eller vill ha en flexibel lösning då det även kan utrustas med hjul om man väljer kryssfot istället för platta.
2 Linda Jonasson Gustafsson, Country Sales Manager EFG, Telefonsamtal 2021-03-16
Figur 14 Skrivbordet Neet (EFG, u.å.a.)
Figur 15 Skrivbordet Solo (EFG, u.å.c.) Figur 13 Linda Jonasson
Gustafsson (återgiven med tillstånd)
3. En enkel kontorsstol som inte kostar mycket eller ser så ”kontorig” ut. Linda berättade om ett alternativ de hade som heter Nova, se figur 16 och Savo 360, se figur 17. Den sistnämnda var inte ännu testad som kontorsstol än.
4. Vi pratade också om en förhöjd arbetsyta och laptopstöd. En tillsats som man fäller ut och kan placera ovanpå ett bord som gör att man kan stå och arbeta. En produkt som EFG inte hade i sitt sortiment ännu men som efterfrågas.
6.3 Upphandlingskonsult
I samtal med Kristina 3 upphandlingskonsult på Ecenea.
Fick jag svar på mina frågor om hur en upphandling går till. Både privata företag och offentlig sektor (statliga
myndigheter, regioner och kommuner som är finansierade med skattemedel) behöver köpa varor och tjänster och är angelägna om att göra bra affärer men också få den kvalité som behövs för den specifika varan/tjänsten.
Företag använder ofta interna riktlinjer för inköp för att uppnå sina syften med affären. Den offentliga sektorn har ett regelverk, beslutat av EU, att följa vid offentlig upphandling för att öppna upp för konkurrens vid inköp/upphandling. Även för att företag inom EU ska kunna göra affärer med offentlig sektor inom EU men regelverket bidrar också till att skattemedel används så effektivt som möjligt.
Det finns också andra mål som kan uppnås genom offentlig upphandling som att efterfråga miljömässigt och socialt hållbara produkter för att driva utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle framåt eller att använda leverantörernas erfarenhet och innovationsförmåga för att utveckla nya lösningar.
Inom offentlig upphandling finns olika lagar som används beroende på vad som ska köpas in/upphandlas.
Figur 16 Stolen Nova (EFG, u.å.b.) Figur 17 Stolen Savo 360 (Savo, u.å)
Figur 18 Kristina Löfström (återgiven med tillstånd)
20
Den myndighet som ska göra upphandlingen (den upphandlande myndigheten) har ett behov av att till exempel köpa kontorsmöbler till sina anställda. Användaren av möblerna är alltså inte alltid kunden i offentlig upphandling (och inte i större privata företag heller). Ofta finns sedan tidigare ett avtal för till exempel kontorsmöbler hos myndigheten som löper ut och därför behöver en ny upphandling göras. Vanligtvis tillsätts en arbetsgrupp med anställda från
exempelvis HR (Human relations) och andra avdelningar som har ett ansvar för arbetsmiljö och kontorsmöbler. Dessa undersöker om behovet har förändrats vad gäller kontorsmöbler och övrig utrustning från det att den förra upphandlingen gjordes eller har organisationen ändrats så att andra, eller delar av andra, arbetslösningar är aktuella att köpa in. I vissa fall bjuder man in leverantörer för presentation av vad de har att erbjuda som motsvarar myndighetens behov för att sedan göra upphandlingen. Upphandlingen utformas i regel efter behov, där till exempel vissa mått anges för att plats för möblerna ska finnas i avsedda utrymmen.
Det finns fem grundprinciper som används vid offentlig upphandling och som har sin grund i EU-rätten. Principerna innebär i korthet att alla presumtiva anbudsgivare ska behandlas på samma sätt och få tillgång till samma information samtidigt. Därför är det till exempel lagstyrt hur lång tid en upphandling ska annonseras och hur en utvärdering av anbud går till. Det gör också att det tar längre tid för en offentlig sektor att göra en upphandling än för ett privat företag att göra ett inköp.
7 Genomförande
Efter att ha utfört en litteraturstudie, användarstudie och samtalat med experter utvecklade jag ett koncept för att underlätta distansarbete hemifrån. I detta kapitel berättar jag om min process. 7.1 Val av fokus & avgränsningar
Jag definierade tre problemområden för att hitta en klarare inriktning. Problemområdena är baserade på litteraturstudien och användarstudierna. Problemområdena har hjälpt mig hitta begränsningar i den kreativa processen.
Område 1 definieras av platsbrist och svårigheter med gränsdragningen
mellan arbete och fritid.
”Vissa arbetsgivare har erbjudit pengar för utrustning men även om jag hade fått pengar till ett skrivbord finns det ingen plats där jag skulle ha kunnat ställa det.” (Myndigheten för arbetsmiljökunskap 2021, s. 26).
Område 2 definieras av dåliga ljusförhållanden vid en befintlig arbetsplats
i hemmet. Majoriteten av fokusgruppen har på ett eller annat sätt haft synpunkter på belysningen, det kan vara att det är för mörkt eller att ljuset är för varmt. Belysning är något jag inte tänkt på tidigare men som
återkommit under hela researchen.
Område 3 definieras av större tekniska behov av utrustning som externa
skärmar, gruppen har plats med ett skrivbord hemma.
Figur 19 Litet bostadsut-rymme (Davis, 2020)
Figur 20 Arbetsplats med dåliga ljusförhållanden (Wimalasiri, 2020)
22
I samråd med min externa handledare Andreas Mattisson valde jag att kliva in med båda fötterna i den kreativa fasen som handlar om idégenerering och konceptutveckling med område ett och två, se avsnitt 7.4 & 7,5. Jag hade redan då skissat på idéer och funderade över eventuella lösningar för båda områdena men något senare gick jag ifrån område två (belysning på befintlig arbetsplats i hemmet) i tanken för att enbart fokusera på område ett som behandlade platsbrist och svårigheter med gränsdragningen mellan arbete och fritid. Det klara beslutet om att enbart fokusera på område ett kom dock senare. Tiden fick till största del avgöra valet eftersom belysning i sig kräver studier som inte får plats inom ramarna för de här arbetet. Andra faktorer till beslutet skriver jag mer om i avsnitt 8.1 Val av koncept.
7.1.1 Kravspecifikation
För att smalna av mitt arbete och vara i linje med min planering samt få mer precision i det fortsatta arbetet valde jag att satta upp ramar att förhålla mig till. Begräsningar i arbetet är nödvändiga för att locka fram kreativitet. Jag har dels arbetat utifrån områdena som presenterats i början av avsnitt 7.1 kombinerat med en kortfattad kravspecifikation som följer nedan, av vad min lösning bör samarbeta med eller innefatta.
Dator och telefon, lugn och ro, varierad arbetsposition och tillit var de viktigaste behoven i användarstudierna.
• Dator (behöver ström och plats) • Telefon (behöver ström och plats)
• Plats för kaffemugg och löspapper eller liknande • Flexibilitet, lätt att byta position och flytta runt
Figur 22 Värdeord för projekte undersökning
Eftersom 84% väljer att arbeta hemifrån när de arbetat på distans enligt OWL-Labs (2019) undersökning så blev hemmet en avgränsning. Distansarbete på deltid är effektivast 3 - 4 dagar i veckan, enligt Hickman & Robinson (2020). Enligt en undersökning av Previa (2021) är 2 - 3 dagars arbete hemifrån effektivast. De som arbetar deltid på distans blev därav också ett naturligt val.
Eftersom majoriteten av fokusgruppen upplevde platsbrist, fick flexibilitet vara ett ord som skulle genomsyra processen. Lösningen måste vara flexibel.
Jag har valt att fokusera på de som arbetar på laptop utan extern skärm. Laptopanvändarna tenderar att flytta mellan olika platser i hemmet. Mitt antagande är att om man arbetar från externa skärmar, så har man plats eller så gör man sig plats för ett skrivbord hemma. Jag har alltså valt att fokusera på de användare som upplever platsbrist i hemmet (som alltså inte har tillgång till ett extra rum avsatt för arbete). Därför ska lösningen ta inspiration av compact
living och i största möjliga mån ta liten plats i hemmet.
Lösningen måste tilltala både arbetsgivare och anställd. Arbetsgivaren vill att lösningen ska uppfylla grundläggande ergonomiska krav. Därför bör resultatet möjliggöra varierade
arbetspositioner som sittande och stående arbete. Samtidigt får det inte ske på bekostnad av
produktens estetik, funktionalitet, och komfort. Användaren måste finna produkten enkel att använda och vilja ha den i sitt hem.
24
Vid upprättandet av kravspecifikation insåg jag att mitt arbete redan hade tagit inriktningen mot en arbetsyta, det vill säga att jag kom att fokusera på ytan där arbetet äger rum. Beslutet
formades inte av en medveten tanke utan kom sig naturligt utifrån processen. Motiveringen skriver jag mer om i avsnitt 8.1 Val av koncept.
7.2 Marknadsanalys
Det finns mängder av kontorsmöbler på marknaden, men få passar hemmet. Jag tittar närmare på några av dem.
Cubic från Office Depot, se figur 23, marknadsförs som en stilren möbel som på 19 sekunder förvandlas till en komplett ergonomisk arbetsplats. Det är ett stort, vitt, skåp på hjul som rymmer en extern skärm, pärmar och är utrustad med laddstation. Skrivbordsytan 1060 x 520 mm och är höj- och sänkbar. Produkten i sin helhet väger 100 kilo och kostar cirka: 15623,75 SEK inklusive moms.
Jag anser att Cubic är väldigt stor och klumpig, jag har svårt att se en naturlig placering av den i en hemmiljö. Förvaringen av pärmar känns omodernt. Fördelarna är att allt är samlat och går enkelt att gömma när arbetsdagen är slut. Den är också enkel att flytta, men på grund av dess storlek tror jag inte att det är särskilt nödvändigt.
Stand Up Desk från Matting, designad av Dan Ihreborn marknadsförs som ett litet, mekaniskt höj- och sänkbart skrivbord. Det får plats nästan överallt eftersom arbetsytan är 960 x 620 mm menar återförsäljaren. Det kostar cirka: 6443 SEK inklusive moms.
Stand Up desk är ett smart och stilrent bord för hemmakontoret, enligt mig. Bordet är diskret och ser nätt och lätt ut. Dess estetik gör att det passar väl in i många olika typer av hem, bortsett från de kromade delarna som ger mig associationer till kontorsmöbler. Jag uppskattar den manuella höj- och sänkbara mekaniken eftersom man slipper sladdar. Bordet blir på så sätt också lättare att flytta. Enkelheten i bordet uppskattas, men det saknar förvaring och möjligheten att gömma sitt arbete. Nättheten och bordets proportioner får mig att ifrågasätta dess stabilitet, som
26
Easydesk PRO från Ergohuset marknadsför som ett mångsidigt portabelt arbetsbord för multianvändaren. Arbetsytan ör 600 x 520 mm och går att vicka. Det väger 11 kilo och kostar cirka: 4362,50 SEK inklusive moms.
Figur 25 Easydesk PRO (Ergohuset, u.å)
Jag ser denna produkt som ett komplement till ett vanligt skrivbord, då få saker ryms på arbetsytan. Produkten har många användningsområden och känns i mina ögon som för
komplicerad för hemmabruk. Jag ser heller ingen naturlig plats för den i hemmet, däremot är det bra att den är på hjul och kan flyttas runt. Produktens estetik är väldigt kontorig och jag associerar den med sterila miljöer. Tiltfunktionen är praktisk, men samtidigt undrar jag hur ofta den kommer till användning?
Sammanfattningsvis konstaterar jag att marknadsutbudet är gigantiskt. Det finns mängder av produkter att välja mellan, men jag har inte hittat någon produkt som är riktigt framstående. Detta tror jag beror på att marknaden nyligen blivit aktuell och efterfrågad stigit hastigt. Därför har nog inte produkterna hunnit utvecklats särskilt, utan är mest kontorsmöbler som
modifierats. De flesta lösningarna har stort fokus på funktionalitet, utan att ta in faktorer som hemmiljöer, personlig stil och subjektiva värden.
Det känns som att de enkla lösningarna faller bort, trots att det är dessa som kanske är mest anpassade för hemmet. Priserna är ofta höga och speglar inte prisklasserna på övriga hem-marknaden. Skillnaden är dock stor mellan produkter som är anpassade för hemmiljö och offentligmiljö i form av både pris och kvalitet eftersom det förekommer två helt olika former av slitage men det är något som inte nödvändigtvis måste synas i estetiken.
7.3 Estetik
Vad är ”kontorigt” och hur upplevs det? Kontorigt kännetecknas ofta av raka linjer och kanter, kalla färger och diskreta mönster och är ett ord som uppkommit under studierna. Det beskriver en känsla uppbyggd av associationer om hur man upplever kontorsmiljöer. En produkt eller en miljö kan alltså kännas kontorig. Jag har valt att använda ordet kontorigt i arbetet även om det inte är det vedertaget begrepp eftersom det dessutom ofta används i branschen och förklarar känslan på ett bra sätt.
Utifrån användarstudierna stod det klart att
användarna inte vill ha vad som helst hemma när det handlar om stol eller arbetsplats. Fokusgruppen tänker på vad de ställer in hemma hos sig. De mesta är
klumpigt och ser kontorigt ut menar de. En anledning är att de inte ville ta in vilket skrivbord eller stol som helst som deras arbetsgivare tillhandahöll, var att de helt enkelt inte tyckte att det passade i hemmiljön. Ofta var det också kombinerat med platsbrist eftersom kontorsskrivbord och stolar är stora. Se figur 26 exempel på kontorsstol som är svår att passa in i hemmiljö.
Skrivborden på kontoret är vanligtvis höj- och sänkbara och har många gånger stora och klumpiga metallben för att inkapsla mekaniken, de är dessutom väldigt tunga.
Arbetsmiljöingenjören jag varit i kontakt med, se avsnitt 6.1, såg också problemet med platsbrist beroende på boendesituation. Vad som marknaden efterfrågar berättade jag mer om i avsnitt 6.2. Det handlar om produkter som är mer anpassade för hem, både estetiskt, form och
storleksmässigt. Många gånger kommer komfort och flexibilitet före till exempel ergonomi i val av produkt. Det betyder inte att man räknar bort ergonomi men andra saker prioriteras högre. Känns till exempel en stol bra att sitta i så premieras känslan framför en stol som kanske sägs vara väldigt bra men kanske inte är lika komfortabel. Produkterna på skalan, se figur 27 på nästa sida, skiljer sig också mycket, inte bara i uttryck utan också i teknik. De som är anpassade mer för kontorsändamål och miljöer både ser och är mer tekniska. I användarstudierna premierades enkelhet och produkter som man förstod. Skalan är baserad på mina egna observationer samt tankar kring estetik och bygger på mina studier.
Figur 26 Kontorsstolen RH New Logic 220 (DPJ Workspace, u.å.)
28
Vilken miljö en produkt befinner sig i och känslan kring den är också en faktor. Man vill inte att ett kontor som känns eller ser ut som hem eller ett hem som känns eller ser ut som ett kontor. Hemma vill man ofta ha en mer avslappnad och mysig miljö där man kan återhämta sig se figur 28. Vilka element ger känslan som upplevs som hem respektive kontor? Privat och professionellt? Jag ger en anvisning om känslan och upplevelsen genom tre bilder (figur 28, 29 & 30) och figur 31 som visar en fyrfältsgraf som ställer dem i relation till effektivitet, avslappnat, professionellt och privat samt mot varandra, bilderna är färgkodade med en prick uppe i det högra hörnet för att kunna spåras på grafen.
Figur 27 Produkter vars känsla beskrivs i en skala mellan kontor och hem (från vänster; DPJ, Salife7, Order, Officedepot. Ellos Home, Ikea & Ohlsson & Gerthel).
Figur 28 Avslappnad och mysig hemmiljö (Ga-brielle, u.å)
Den sista pricken representerar en ungefärlig plats jag skulle vilja landa mitt resultat. En slags hybrid mellan privat och professionellt som kan fungera som aktiv arbetsyta under arbetstid men smälta in i hemmet och vara inaktiv när arbetsdagen är slut och privatlivet får ta plats.
Figur 29 Proffesionell effektiv miljö
30 7.4 Idégenerering & Prototypande
Prototypa beskriver en utvecklingsfas av idéer där experiment med, och av olika material, funktioner och modeller utforskar olika alternativa och möjliga lösningar (Wikberg Nilsson et al., 2015).
Jag inledde idegenereringsfasen genom att dela in olika typer av lösningar i områden att utforska för att hålla en struktur som tillät mig att ha en helhetsbild. Områdena som från början
utforskades var; portabla lösningar, vägghängda lösningar, påbyggnadslösningar, allt i ett (sitt och jobb) lösningar, integrerade i möbellösningar.
Efter jag skapat mig en grundstruktur och tagit fram en bas av olika lösningar hade jag
tillsammans med Jacob Thunberg en workshop där vi brainstormade idéer och använde oss av 6-3-5 metoden (Brainwriting) som är en alternativ brainstormingmetod där man i grupp under en förutbestämd tid gör enkla skisser som sedan skickas vidare till andra deltagare att fortsätta på. Genom att alla deltagare är med och bridrar till idéerna maximeras den kreativa potentialen och idéunderlaget blir större. Risken att fastna för en specifik idé man inte kan släppa minskar också (Wikberg Nilsson et al., 2015). Våra arbeten fortlöpte därefter individuellt men vi bollade idéer under hela fasen och prototypade i verkstad. Med skiss som metod har jag visualiserat mina idéer och kommunicerat mina koncept för att enklare diskutera dem med andra.
Figur 32, visar några skisser på portabla lösningar. Jag tänkte här på flexibilitet, en lösning man kan ta med sig och använda i olika delar av hemmet. Skisserna till vänster har ett mjukt stycke under sig för att man bekvämt ska kunna ha den i knät men har också fötter så den kan placeras stabilt på ett bord eller liknande. Till höger är en variant med integrerat grenuttag för lättare anslutning för ström.
Här skissade jag på vägghängda lösningar och lekte med tanken att kombinera någon form av bokhylla eller sideboard för att integrera och gömma en arbetsyta, se figur 33 & 34. Idéerna förenklades sedan och landade i några vägghängda varianter, se figur 35, 36 & 37. Där jag försöker kombinera en sittande och en stående arbetsplats. En sittande arbetsplats fälls ned genom en lucka, när luckan är stängd kan ovandelen användas som stå arbetsplats eller avlastningsyta, se figur 37. Jag lekte också med formen på en liknande lösning se figur 38. Figur 39 visar en annan lösning där jag genom någon sorts mekanik vill kunna justera hela ytan i höjdled (40 cm) för att möjliggöra sittande och stående arbete men ändå kunna gömma undan arbetsytan.
Figur 36 Utforskande av form Figur 33 Skiss på integrerad arbetsplats i
bok-hylla
Figur 34 Integrerad arbetsyta I sideboard
Figur 35 Vägghängd lösning med sitt- och stå ar-betsyta
32
En annan idé jag tycke om var att på olika sätt kombinera en sitt- och stå arbetsyta utan att tillföra krävande tekniska lösningar med el och så vidare. Figur 38 visar ett skrivbord som har en överdel man kan skjuta fram och tillbaka på en skena. På så vis kan man sitta och arbeta med överdelen bortskjuten och stå om man skjuter den till sig. Det blir också en form av extra avlastningsyta. Jag hade även här med mig tanken om enklare elanslutning likt konceptet Home.
När idéerna blev mer konkreta gjorde jag små modeller i kartong för att få en känsla för proportioner och komposition se figur 39. Jag träffade också Jacob Thunberg i hans verkstad för att göra mock-ups (snabba modeller i verklig storlek) som vi diskuterade med varandra se figur 44, 45 & 46 i avsnitt 7.5 Konceptutveckling. Jag tycker om att arbeta med händerna, det får mig att tänka på ett annat sätt. Att se idéer i verklig storlek och testa funktioner, om än på rätt primitiva sätt, skapar nya tankar och idéer som utvecklar min skapande process. Modeller, skisser och mock-up användes för att bolla idéerna med mina handledare Anders Eriksson och Andreas Mattisson och lade en
grund för mina beslut och vägval. Figur 39 Exempel på kartongmodell
7.5 Konceptutveckling
Konceptutvecklingen är likt övriga delar av designprocessen inte linjär utan cyklisk, jag tar avstamp från en plats eller ett moment men kommer tillbaka och justerar för att sedan repetera. Det innebär också att det kan vara svårt att veta när man ska sluta för att gå vidare med
konceptet. I de här arbetet har tiden fått bestämma och därför finns många områden kvar för fortsatta studier och tester om intresset och idéhöjden finns. Jag reflekterar vidare över det i avsnitt 9.
De flesta idéer genomgår någon form av utveckling, de mest lovande blir till koncept och tar sig vidare till nästa gallring där utforskandet tar större hänsyn till helheten och faktorer runt
omkring så som funktion och behov som uppfylls.
Jag arbetade fram några förslag på konceptområden som jag kunde arbeta vidare med. Det var från början ett antal koncept men efter mellanredovisning och handledningstillfällen så blev det klarare för mig att det egentligen stod mellan två koncept som jag skulle arbeta vidare med. De båda har ett visst släktskap och kommer i vissa utföranden nära varandra men har behandlats som två olika. Det ena konceptet var ett skrivbord med en överdel som löser både förvaring och möjliggör stående arbete, jag kallar det tills vidare koncept 1, se figur 40. Huvudfokus var inte stående arbete eftersom det utgör en bråkdel av arbetstiden enligt mina studier. Det andra konceptet var ett sideboard antigen vägghängt eller på ben där man fäller ner en lucka för att tillgängliggöra en arbetsyta. Jag kallar det tills vidare koncept 2 se figur 41.
34
Utvecklingen gick sedan hand i hand med begränsningarna och ramarna jag satte upp efter mina studier se avsnitt 7.1.1 Kravspecifikation. Hur konceptet kunde erbjudas och paketeras diskute-rades under handledningstillfällen med Anders Eriksson min handledare samt Jacob Thunberg och Evelina Turesson från konceptet Home. Konceptet skulle kunna ha en lego-uppbyggnad, en byggsats som kan göras om och skapas efter behov eller fungera med tillval, en grunduppsättning som kan kompletteras för behov, var några saker som diskuterades. Det bollades också idéer om konstruktion och olika beslag och gångjärnslösningar för att lösa olika funktioner.
Jag beslutade i den här fasen att fokusera på en grundprodukt med möjlighet att utveckla och utforska tillval i ett senare skede för att först utvärdera den eftersom enkelhet i grundproduktens utformning och funktion är viktig. Tillval är ett bra tillvägagångssätt för att person- och
hemanpassa produkter efter behov hos användare som vill påverka miljön de befinner sig i. Oavsett koncept så ska lösningen erbjudas i olika utföranden. Idéer jag hade med mig om tillval var olika lösningar för elanslutning och lucklösningar för att gömma arbetet när man inte arbetar se figur 42. Jag motiverar bortvalet av dessa i avsnitt 8.1 Val av koncept.
Figur 41 Koncept 2
En utmaning var att lösningen skulle erbjuda varierad arbetsposition, i det här fallet för sittande- och stående arbete. Till koncept 2 skulle en fyrledslänk kunna vara passande utifall den skulle vara vägghängd, en bakomliggande skena hade också fungerat. På så sätt hade det varit enkelt att skifta höjd på arbetsytan mellan sittande och stående arbete. När jag arbetade med koncept 1 där arbetsytan skulle vara anpassad för sittande arbete men ha en skjutbar ovandel för stående arbete kom jag till insikt om höjdskillnader.
När man sitter och arbetar är en rekommenderad höjd cirka:72 - 75 cm, den har ökat genom tiden eftersom vi blir allt längre berättade Andreas Mattisson4 under ett handledningstillfälle där
han rekommenderade en höjd till arbetsytan på 75 cm.
Ståhöjden varierar på hur lång man är, det finns många olika rekommendationer men i grunden beror det på vilken typ av arbetsuppgift som skall utföras och under hur lång tid. För både sittande och stående arbete är en bra höjd ungefär armbågshöjd till arbetsytan på utföraren av arbetet. Det gäller oavsett om arbetet utförs sittande eller stående (Arbetsmiljöverket 2021).
Jag har valt att utgå från höjden av den sittande arbetsyta i koncepten eftersom mina studier visat att vi sitter över 80% av arbetstiden se avsnitt 5 Användarstudier. Eftersom ståhöjden varierar så pass mycket har jag valt att generalisera höjden till 105 cm som är lämplig för de flesta under den korta tid man väljer att stå och arbeta se figur 43. Ståhöjden i koncept 1 & 2 påverkades också av den tekniska utrustningen som skulle inrymmas på arbetsytan. En laptop till exempel är cirka 25 cm hög öppen och ska få plats med marginal i arbetsutrymmet. Valen av ståhöjd i kombination med arbetsytan baserades flertalet tester genom modeller och mock-ups med personer av olika längd se figur 44, 45 & 46 på nästa sida.
36
Allt närmare deadline för valet av koncept fick jag en idé. Hur skulle koncept 1 fungera med ben av rörprofiler som var genomgående arbetsytan i vinkel? De skulle fungera som avgränsning för toppen och hålla den på plats som en skena samt signalera flexibiliteten genom att erbjuda handtag för att enkelt flytta bordet. Jag fastnade för idéen och utforskade på kort tid idén genom skiss och mock-ups för att få en känsla av hur det skulle kännas se figur 47 & 48.
Figur 44, 45 & 46 Mock-up:s av koncept 1 & 2
Jag diskuterade lösningen med stora delar av mitt kontaktnät och majoriteten var positiva till idéen, tills de fick se eller prova sitta vid mock-up:en. Rören upplevdes då vara i vägen för arbetsytan, man kände sig instängd. Att ha rörprofiler på till exempel utsidan av arbetsytan hade inte fyllt samma funktion eller haft formspråket jag fastnade för, det enhetliga och
sammanbundna. Jag backade då formellt ifrån idéen eftersom tiden inte tillät fortsatta tester för att utforska om känslan att rören var i vägen stämde eller att de skulle bli praktiska och
användbara på något oförutsägbart sätt. Något gjorde att idéen ändå låg och gnagde i bakhuvudet men efter ett handledningstillfälle med Andreas Mattisson berättade att han tidigare
experimenterat med olika lösningar med genomgående rör men slutat. Det eftersom han upplevt för stora svårigheter med att få genomföringarna täta så att vätskor inte skulle kunna tränga ned. De kändes då genast mycket bättre och jag kunde fokusera på att välja koncept som jag berättar om i avsnitt 8.1.
38 8 Resultat
Mitt arbete landade i konceptet Pop, ett flexibelt och kompakt skrivbord för
deltidsdistansarbetare med platsbrist. Bilder och information av Pop finns i avsnittet 8.3 Utvärdering av konceptet Pop.
8.1 Val av koncept
Valet av koncept grundade sig i min intuition som utvecklats av mina studier och diskuterades med mina handledare. På grund av projektets bestämda tid var jag till en början stressad, men med råd av Anders Eriksson lät jag beslutet ta tid så jag kunde landa i ett beslut som kändes genomtänkt och rätt.
Andreas Mattisson tyckte att de som inte har plats hemma var den mest relevanta gruppen att utgå från, eftersom det redan finns många lösningar för de som har plats. Problematiken har funnits länge men har blivit tydligare och fått mer uppmärksamhet under pandemin.
I diskussion med Andreas Mattisson pratade vi om att platsbrist säkerligen råder oavsett vilken ny möbel man än tar in i hemmet, såvida man inte byter ut en befintlig. Detta var en av många anledningar till att jag valde att fokusera på en arbetsyta. Det get en avskild plats som visat sig vara viktig för användarna. Andreas Mattisson menar att prioriteringen för distansarbete måste finnas där hos den anställde, annars går man tillbaka till kontoret efter pandemin.
Tidigare i konceptarbetet hade jag idéer om tillval som till exempel en lucka för att lösa proble-matiken med gränsdragningen. Jag sålde gränsdragningen mot flexibilitet på grund av mitt anta-gande att de personer som är effektivare och/eller trivs med distansarbete i de flesta fall en god självdisciplin och behöver således inte i lika hög utsträckning som andra hjälp med gränsdrag-ningen mellan arbete och fritid. Gränsdraggränsdrag-ningen innebär flera olika saker, den delen jag valde bort är den fysiska begränsningen av arbetet när man inte arbetar, lösningen behöver således inte erbjuda möjlighet till att gömma eller plocka undan arbetet. Gränsdragningen finns i stället med i konceptet och tanken var genom att det erbjuder en plats där arbetet får vara men ändå inte slukar annat utrymme i hemmet. Andra tillval jag diskuterat var enklare elanslutning likt kon-ceptet Home, som jag också valde att utesluta eftersom det i praktiken blev ett anpassat grenut-tag och inte en integrerad lösning, en annan anledning är begränsningen till laptopanvändare. De behöver oftast bara en anslutningssladd för strömmen till datorn. Här är det tydligt för mig hur stor roll flexibilitet och enkelhet har spelat, mer tekniska produkter kopplas också ofta till ett mer kontorigare uttryck och enklare mot hem, se avsnitt 7.3 Estetik. Något som också funnits med i bakhuvudet från handledningstillfälle med Anders Eriksson är att en lätt och smidigt lös-ning inte kan lösa alla problem, det är ord som guidat mig väl genom processen.
Konceptet som jag valde att arbeta vidare med kom jag att kalla Pop och är ett kompakt skriv-bord med en löstagbar överdel. Överdelen fungerar som laptopstöd och går att bära med sig runt om i hemmet efter behov men har ändå en plats där den hör hemma. Läs mer om Pop och utvärderingen i avsnitt 8.3.
8.2 Slutgiltig prototyp & konstruktion
Prototyparbetet planerades till en början av mig själv, men när ett underlag skapats bollade jag tankarna med min far, Wåge Berggren, som arbetat med snickerier nästan hela sitt liv. Jag ritade upp konstruktion och bordet i dess exakta mått i CAD (Rhino, ett digitalt
3d-modelleringsverktyg) för att bättre kunna planera varje steg i prototypfasen. Längre in i utvecklingsarbetet rådfrågade jag Dan Östberg (Möbelmästare) och Ola Jeppsson, lärare på Högskolan i Gävle för konsultering och bollning av tankar och idéer kring konstruktion och prototyp. Jag har också diskuterat material och formval med Evelina Turesson och samtliga ovan omnämnda i varierande utsträckning.
Det praktiska verkstadsarbetet har kombinerats med det teoretiska under processen.
Verkstadsarbetet har innehållit många olika moment både kända träbearbetningsmetoder så som sågning, fräsning och andra formarbeten, och okända som skiktlimning med vakuum. De för mig okända momenten har Dan Östberg guidat mig igenom.
40
Mycket av formgivningsarbetet har skett i tidigare faser men många av formvalen har också skett under arbetet med prototypen, eftersom det för varje del och moment funnits beslut att fatta till exempel vinkeln på benen som jag satt till 15 grader i relation till avståndet från kanten av bordet till benens infästning. De båda måste lira med varandra och samtidigt gifta sig med helheten. Ett annat exempel är rundningen av benen i nedkant där jag testade mig fram mellan olika varianter men bestämde mig för en rundning som ger ett lekfullare och lättare intryck se figur 50.
Val av material var ett område där min estetikanalys, se avsnitt 7.3, samt det tidigare arbetet med konceptet Home, se avsnitt 1.2, var till hjälp. Man ska vilja ha möbeln i hemmet, det är viktigt för fokusgruppen som inte vill ha något kontorigt. Träben har till exempel ett uttryck som är mer förknippat med hemmet än kontoret, jämfört med ben i till exempel metall. Detta var en lärdom från konceptet Home där vi frågade användarna om vilken typ av ben de föredrog i hemmet. De var alla överens om träben.
8.2.1 Arbetsytan
Arbetsytan är 800 mm bred, 600 mm djup och 32 mm tjock med en 45 graders fräst kantprofil se figur 51. Den är limmad i vakuum i med två olika stycken björkplywood samt Linoleum på ovansidan. Jag har valt Linoleum istället för faner, laminat eller massivt trä på grund av Linoleumets många fördelar.
Linoleum är ett levande naturmaterial som i huvudsak består av sågspån eller mjöl av kork, linolja, harts och eventuellt färgpigment.
Materialet framställs oftast av restprodukter och är tillverkat av 97% naturliga råvaror (70% av de är förnyelsebara och 43% av innehållet är återvunnet). Materialet är koldioxidneutralt eftersom jute och lin absorberar stora mängder koldioxid under livscykeln och produktionen är energieffektiv. Materialet används i huvudsak som golv med finns anpassat för möbler och beräknas ha en livstid på 30 år (Forbo, 2021).
Materialet passar mitt koncept ypperligt och ger en matt antistatisk yta och finns i en mängd olika valbara färger. Den antistatiska ytan motverkar statiska laddningar och hindrar på så vis dam och smuts att fastna på ytan, den visar heller inga fingeravtryck. Taktiliteten i materialet har en fin mjuk struktur och ger en känsla av värme. Linoleum måste upplevas och många menar att det är behagligt att till exempel skriva på. Det är också på ett vis själv lagande eftersom repor och liknande självläker.
Figur 50 Rundningen av benen
Björkplywood som är under linoleumet, är ett mycket underskattat material som inte bara är prisvärt utan också har fina estetiska kvalitéer. Det ljusa intrycket ger också ett stilrent skandinavisk utseende. DFD (Design for Disassembly) har också vart en bidragande faktor i materialvalet eftersom delarna enkelt ska kunna bytas ut eller sorteras för återvinning. Figur 52 visar några av de olika komponenterna.
Arbetsytan har en kantlist, se figur 53, i massiv björk som är 1x1 cm med en rundad ovansida som efter radien på arbetsytan sticker upp för att hålla toppen på plats. Kanten på listen är rundad för att integrera toppen som är vinklad 15 grader inåt mot arbetsytan på ett bra sätt figur 54 visar olika list alternativ jag övervägt.
42 8.2.2 Toppen
Toppen skiktlimmades i vakuum. En mall togs fram efter innermåtten för toppen, se figur 55. Mallen måste vara gedigen så den inte imploderar av vakuumtrycket, som är ett av de vanligaste misstagen som uppstår.
Tjockleken för toppen skulle bli 10 mm varav det yttre lagret skulle vara av linoleum (2 mm). Processen gjordes stegvis och den första limningen innehöll sju lager av 1mm flygplansplywood (björk) med substitut för utestående lager. Lagren limmades emot fiberriktningen där bäst böj förmåga fanns se figur 56 & 57. Den andra limningen limmades med det undre lagret längs med fiberriktningen för att passa ihop med skivan där fiberriktningen går längs med den långa sidan. I den andra limningen tillfördes också linoleumet på utsidan. När man skiktlimmar är det viktigt att hela tiden arbeta med två ytor, en från vardera håll för att inte träet ska slå sig (bli
missformat). Det är en lärdom jag tar med mig i fortsatta modellbyggen.
Figur 55 Mallen under konstruktion
8.2.3 Underrede & ben
Stabilitet och stadga var viktigt för konstruktionen samtidigt som bland annat vikten fanns i åtanke för att det inte skulle bli för tungt. Jag skriver mer om vikt och konstruktion i avsnittet 8.2.4. Underredet behövde inte vara det som bar upp konstruktionen eftersom skivans material och tjocklek gör den självbärande. Jag konstruerade ändå infästningar se figur 58 av
björkplywood för att få en större fästyta och god stabilitet. Infästningarna gör också att det enkelt går att montera benen med lutningen på 15 grader. Infästningarna fästs först i arbetsytan genom tre skruvar per infästning. Benen skruvas sedan fast genom ett stift, en hangänga M8, och skruvas sedan upp i arbetsytan, i en hongänga M8. Skivan är för borrad och plugg utsatt för en exakt placering av infästningar och i sin tur benen. Benen är tack vare stiftet enkelt att ta på och av se figur 59.
Benen är svarvade i massiv björk och har en konisk form från 40 mm till 30 mm och är 680 mm långa. Benens mått är anpassade för att passa övriga proportioner och avrundade i botten. Prototypbygget är inte priseffektivt, för en större produktion behövs rationalisering av fästelement och andra komponenter. Jag skriver mer om det i avsnitt 8.4 där finns också en priskalkyl av uppskattat pris av Pop från Andreas Mattisson.
44 8.2.4 Konstruktion
Syftet med prototypen är att tydligt visualisera konceptet Pop i 1:1 skala för att utvärdera och konkretisera konceptet i sin helhet, formspråk, funktion, materialval och så vidare. Tidsfristen och inriktningen i arbetet har inte syftat till att djupgående undersöka produktionsmetoder. Konstruktionstankar finns ändå där genom besluten om än inte fullständiga eller alltid konkreta. Vikten har vart en aspekt jag arbetat och funderat mycket över i projektet. En massiv björkply-wood är troligtvis inte förstahandsvalet i en produktion utan någon form av sandwichkonstrukt-ion skulle troligtvis vara aktuell för att hålla nere kostnader och vikt. Jag har tagit hänsyn till håll-fastheten och var vikten och belastningen på Pop hamnar för att få en stabil och pålitlig kon-struktion.
Logistik, hur ser Pop ut när den inte är monterad och hur förpackas den är en annan aspekt. Ef-tersom jag förhållit mig till DFD så är delarna i Pop löstagbara och går att sortera och byta ut del för del. Benens infästning är en punkt som tänkts över men skulle behöva ytterligare tanke i en produktion där troligtvis helt andra fästelement skulle användas. Benen skruvas nu in i en infäst-ning och kan på så vis enkelt tas bort så det inte tar upp så mycket plats.
Jag har också haft tankar huruvida det går att undvika externa fästelement, kan man lösa fastsätt-ningen av ben genom ett nedfräst spår eller liknande? Vad hade det inneburit?
8.3 Utvärdering av konceptet Pop
Pop ett flexibelt och kompakt skrivbord för deltidsdistansarbete med platsbrist. Pop erbjuder plats för dator, telefon och de nödvändigaste attiraljerna.
Skrivbordet har noggrann utformad estetik, inspirerad av skandinavisk heminredning. Den uttrycker värme och mjukhet tack vare dess material och form. Plywoodens råa och ljusa drag passar väl in i moderna hem och linoleumet adderar möjligheten till personifiering. Intrycket är modernt och lekfullt. Dess mjuka form och färg gör att den inte associeras till kontoret, utan Trots dess möjlighet till personifiering, kanske den stilmässigt
inte passar in i alla hem. Formen är modern och nätt, vilket gör att jag inte ser framför mig Pop i ett hem med inredningsstilar som är mer lantliga eller gammeldags.
Bordets topp gör att konceptet erbjuder de grundläggande ergonomiska kraven som en arbetsgivare ställer. Den anställde har då möjlighet till varierade arbetspositioner då hon dels kan, sitta- och stå och arbeta, men också flytta toppen till andra delar av hemmet, såsom soffan eller köksbordet. Toppen fungerar även som ett solskydd när datorn är placerad under den. Detta
46
Den flexibla toppen tillägger ett mervärde till konceptet, då det kan användas i fler sammanhang än bara arbete. Den skulle kunna användas för ett laptopstöd för fritidssurfande i både säng och soffa.
Bordets storlek gör att det är lätt att flytta och går att placera på många platser i hemmet till skillnad från stora skrivbord som ofta bara har några få naturliga placeringar i hemmet. Pop passar in där det finns plats över. Bordets djup gör också att man får ett bra avstånd till skärmen och förbättrar alltså användarens sittposition. Benen kan med enkelhet skruvas av, för lättare transport vid köp samt vid flytt.
Bordet passar den som arbetar hemma ibland eller på deltid. Lösningen tillgodoser de
grundläggande behoven, men har utformats för att vara så enkel som möjligt. Pop möjliggör en arbetsplats hemma, utan att ta upp för mycket plats eller vara för komplicerad. Pop är till exempel inte kompatibel med externa skärmar, något som man kanske önskat om man arbetat hemifrån på heltid. En heltidsarbetsplats skulle kanske kräva någon typ av förvaring, vilket detta koncept utesluter. Jag har främst fokuserat på den utrustning som framkommit under
användarstudien; laptop och telefonen. Men detta resulterar i att användaren kan få svårare med gränsdragningen, eftersom arbetet inte går att gömma i Pop vid arbetsdagens slut.
Kompatibiliteten med just bärbara datorer har legat till grund för många av mina beslut. Till exempel valde jag att frångå ett tillägg för enklare strömanslutning eftersom en laptop ändå inte kräver många sladdar. Måtten är också baserade efter laptops dimensioner.
Jag har kompromissat med ståhöjden. Den är lämplig för de allra flesta, men är man kort eller lång rekommenderas man att justera höjden för längre arbetstider. Justeringsmöjligheterna har jag strukit, eftersom jag prioriterade enkelheten i produkten
Figur 63, 64, 65 & 66 CAD-Renderingar av Pop, kommer bytas ut mot bild på prototype 18/5
